Yrken och uppdrag med formella krav på juristexamen[redigera , redigera wikitext]. Yrken som kräver jurist- eller jur.kand.- ... Yrken eller uppdrag där juristexamen vanligen krävs[redigera , redigera wikitext]. Vissa yrken eller uppdrag kräver i princip ... 3 Yrken och uppdrag med formella krav på juristexamen *3.1 Yrken eller uppdrag där juristexamen vanligen krävs ... För juristexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att arbeta inom yrken för vilka juristexamen är ...
Yrken inom filmen[redigera , redigera wikitext]. Förutom en films skådespelare, statister och stuntmän arbetar en mängd ...
Yrken och uppdrag med formella krav på juristexamen[redigera , redigera wikitext]. Yrken som kräver jurist- eller jur.kand.- ... Yrken eller uppdrag där juristexamen vanligen krävs[redigera , redigera wikitext]. Vissa yrken eller uppdrag kräver i princip ... 3 Yrken och uppdrag med formella krav på juristexamen *3.1 Yrken eller uppdrag där juristexamen vanligen krävs ... Yrken eller uppdrag som förr krävde juristexamen[redigera , redigera wikitext]. *Justitieminister. *Juristkonsult (d.v.s. ...
Relaterade yrken[redigera , redigera wikitext]. Med koppling till olika sorters hantverk finns ett antal olika yrken. Detta ...
Yrken[redigera , redigera wikitext]. I början av spelet väljer man ett yrke och ett namn till varje karaktär. Det har ingen ...
För att hantera den allt jämt växande och föränderliga faktamängden utvecklades under 1960-1970 en tanke om att historieundervisning inte skulle lära eleverna historien, utan den skulle lära dem att lära sig. Syftet blev alltså att lära eleverna att själva hitta information och att kritiskt granska den, ett källkritiskt förhållningsätt som dessutom ansågs vara ämnesövergripande. Även om källkritik genom denna tanke fått en viktig plats i historieundervisningen så insåg man snart att historia som ämne måste vara större än dess metod, och att historieämnets metod var större än källkritiken. Historieforskning är mer än att väga olika källor mot varandra, det innefattar bland annat att utifrån ett tydligt syfte välja ut och presentera information, och det måste därmed även gälla i historieundervisningen.[1] ...
Wikipedias text är tillgänglig under licensen Creative Commons Erkännande-dela-lika 3.0 Unported. För bilder, se respektive bildsida (klicka på bilden). Se vidare Wikipedia:Upphovsrätt och användarvillkor ...
... är en indelning av ämnet historia som avser studiet av samhällets ledning, makten om densamma samt dess fördelning.[1] Studier av historia vid universitet och högskolor brukar indelas av pedagogiska skäl in i fyra olika aspekter: politisk historia, socialhistoria, ekonomisk historia och kulturhistoria. Politisk historia är studiet av makten i samhället, hur kampen om denna makt gått till, vem som innehaft den, och hur den fördelat sig. Denna inriktning var ända in på 1940-talet fullständigt dominerande bland historiker. Att man ägnar sig åt politisk historia innebär inte bara en inriktning av vad man anser relevant, utan detta får också följder i metodiken, samt vilken typ av källor man använder och hur man värderar dem. Stor vikt läggs vid att verifiera om källan är sanningsenlig eller inte, medan mycket mindre vikt läggs vid andra aspekter av källan. Stor vikt läggs vid källans berättande aspekt, mycket mindre på kvarleveaspekten. ...
Övergången gick dock inte helt utan motstånd. Somliga ansåg att detta tankesätt bara var menat att tilltala män inom disciplinen, då det upplevdes antyda att kvinnors historia inte kunde diskuteras utan dem.[6] Betydligt senare, år 2005 ställde sig två forskare, Joanne Bailey (Cambridge University) och John Arnold (University of London), frågan om uppkomsten av genushistoria gömmer kvinnor från historien återigen (ursprungligen: "Is the rise of gender history 'hiding' women from history once again?"). Artiklarna publicerades i den åttonde utgåvan av History in Focus, kallad "Gender", från Institute of Historical Research i London[7]. Slutsatsen i Baileys artikel uttryckte att det fanns större möjlighet att synliggöra kvinnor i historien nu när genus etablerats som en egen disciplin, men hon underströk också vikten av att säkerställa kommunikation och samarbete mellan kvinnohistoriker och genushistoriker.[8] Arnold å andra sidan lutade sig mot arbete av Judith Butler, ...
... är ett delområde inom filosofin som behandlar frågor om historiens förlopp och samhällens utveckling m.m. samt historieforskningen och dess metoder. Den överlappar delvis historiografin. Augustinus' verk "Om gudsstaten" var ett av de första viktigare försöken att tolka historien filosofiskt, i Agustinus' fall med kristendomen som utgångspunkt. En av de första moderna historiefilosoferna var italienaren Giambattista Vico, som blivit mycket inflytelserik och ofta anförs som grundaren av den moderna disciplinen. Den antagligen mest kände och betydelsefulla historiefilosofen är Hegel. Hans historiefilosofi är dialektisk, där filosofin beskrivs som en evig växelverkan mellan negationer. Hegels teoribildning har påverkat bland andra Karl Marx, vars samhällsvetenskapliga forskning grundar sig på en materialistisk historiefilosofi. Robin George Collingwood och den debatt som utspelade sig under 1950- och 1960-talet omkring humanioras status i förhållande till ...
Under 1400-talets slut började européer genomföra upptäcktsresor för att senare grunda kolonier. Segelfartyg, hästar, eldvapen och stålverktyg gav Europa ett tekniskt och ekonomiskt överläge som kom att bestå fram till 1900-talet. För många folkslag i Amerika, Afrika, Asien och Oceanien fick kontakten med européer förödande konsekvenser, framför allt när de innebar att européerna smittade dem med farsoter, såsom mässling och röda hund, som de andra folken saknade resistens mot. Europas stormakter - framför allt England (senare Storbritannien), Frankrike, Spanien och Portugal - var rivaler i och utanför Europa. Reformationen ledde till att flera protestantiska kyrkor uppstod i revolt mot katolska kyrkan, som genomförde en motreformation. Denna konflikt nådde sin höjd i trettioåriga kriget. I samband med detta krig trädde även Nederländerna fram som kolonialmakt. Ryssland, som under medeltiden varit pressat av mongoler, började breda ut sig över Sibirien. Under ...
Runt år 400 började det tidigare så dominerande romarriket att sakta destabiliseras och splittras. Interna ekonomiska, sociala och politiska konflikter gjorde det möjligt för migrerande germanska folkslag från norra och östra Europa att gradvis försvaga och till slut störta de gamla imperierna. Tiden från ca 400-600 var en mycket dynamisk och omvälvande period av stora folkförflyttningar som i modern tid har kallats folkvandringstiden. En ny samhällsordning uppstod i Europa genom att romersk och germansk kultur sammansmälte och anammade en kristen trosuppfattning. Tidig medeltid (ca 400-1000) var en period av decentralisering och destabilisering av tidigare starka centralmakter. De stora folkvandringarna och nomader från stäpperna i öst som hunner och magyarer slog sönder och försvagade kungamakten. Muslimer som invaderade och bosatte sig på Iberiska halvön, Sicilien och södra Italien på 700- och 800-talet och muslimska pirater härjade i Medelhavet. Under denna tid skall ...
... kallas den som underhåller och reparerar mekanisk utrustning under yrkesmässiga förhållanden, ofta i en så kallad mekanisk verkstad. Bil- och flygmekaniker är exempel på specialister inom respektive område. I äldre språkbruk användes ordet istället om uppfinnare, konstruktörer eller tillverkare av maskiner, matematiska instrument och dylikt, om konstruktörer av vattenbyggnader, vattenverk, järnvägar, broar och liknande, samt om innehavare av mekaniska verkstäder eller gjuterier. ...
Sekreterare är en yrkesroll som utför administrativt stödarbete till en individ eller grupp av individer. Sysslorna kan variera. Exempel på arbetsuppgifter kan vara: ...
Efterfrågan på springpojkar och springflickor ökade i samband med tjänstesektorns expansion under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet.[1] Många pojkar och flickor fick tidiga erfarenheter av lönearbete i handel och på kontor under detta skede. Under mellankrigstiden - då ungdomsarbetslöshet blev ett uppmärksammat samhällsproblem - menade vissa debattörer att springpojkejobben inverkade negativt på ungdomars långsiktiga möjligheter på arbetsmarknaden.[2] Detta eftersom springpojkejobben inte var förknippade med yrkesutbildning. På 1940-talet tillsattes en utredning om yrkesutbildning åt varubud, som springpojkarna och springflickorna då börjat benämnas.[3] ...
Man indelar yrken i flera kategorier, till exempel olika tjänsteyrken i stat och kommun eller vårdyrken. Flera yrken är ... www.arbeidslivinorden.org/i-fokus/i-fokus-2010-1/tema-nya-yrken/gemensam-syn-paa-yrken-viktigt-foer-den-fria-europeiska- ... I Sverige finns det en klassificering av alla yrken, Standard för svensk yrkesklassificering (SSYK)[1], där varje yrke fått en ... Fackföreningar och professionella sammanslutningar är ofta förknippade med vissa yrken. ...
... som vetenskapligt ämne professionaliserades under 1800-talet. Inflytelserika svenska historiker under denna period var först Erik Gustaf Geijer och därefter Fredrik Ferdinand Carlson, Carl Gustaf Malmström och Clas Theodor Odhner. Antalet akademiska historiker var dock ytterst få - fyra professorsstolar och ett fåtal andra tjänster.[2] Geijer blev professor i Uppsala 1817 och publicerade mellan 1825 och 1838 tre omfattande översiktsverk över Sveriges historia: Svea rikes hävder (om forntiden), Svenska folkets historia (fram till drottning Kristinas abdikation 1654) och Teckning av frihetstiden (fram till 1789). Geijer framhävde mäktiga personers roll i historien och värderade de historiska aktörernas moraliska hållning. Geijers fokus på den politiska makten blev kännetecknande för efterföljande svenska historiker.[2] Geijers efterföljare på professorsstolen i Uppsala var Fredrik Ferdinand Carlsson. Förutom professorsstolen i Uppsala (från 1847) var han ...
Galileo Galilei - var både praktiker och teoretiker inom vetenskapen. Hans fokus på experiment och tester i verkligheten förde honom på många sätt närmare oss, än Francis Bacons metodlära. Galileo Galilei lade grunden till den experimentella vetenskapen. Han var övertygad om att naturens lagar inte var så komplicerade som den katolska kyrkan och dåtidens naturvetare påstod. Han var övertygad om att man kunde bevisa hypoteser om naturen genom att göra experiment och pröva verkligheten. Dessutom hävdade han att om man kunde bevisa att en teori stämde i verkligheten, så var alla andra teorier felaktiga. Ett exempel, inte bara på Galileo Galileis sätt att se på vetenskap, utan också på hans sätt att tänka, var när han under sina studentår en gång satt i Pisas katedral under en långtråkig mässa. Han lade då märke till att ett rökelsekar svängde fram och tillbaka och att tiden mellan svängningarna var densamma såväl vid stora svängningar som små. Därefter gick ...
Även skönlitterära verk kan ses som historieförmedling. Det finns en mängd filmer och böcker som är så kallade historiska romaner, det vill säga att de berättar påhittade handlingar men använder bitar av historiska fakta, som att placera en påhittad person i ett historiskt skeende eller att göra en dramatisering av en historisk persons liv. En speciell genre inom den skönlitterära historieförmedlingen är den kontrafaktiska historien där ett alternativ historiskt skeende, ett "tänk om..."-scenario, presenteras. ...
... et betraktades från 1600-talet till 1800-talet som den mest prestigefyllda genren inom målarkonsten. Tidiga exempel på historiemåleri är Paolo Uccellos monumentala skildring av San Romano-slaget och Rembrandts Batavernas trohetsed, som målades för rådhuset i Amsterdam.. Konstakademierna under 1800-talet uppmuntrade och lärde ut historiemåleri. I Sverige hade Konstakademin årliga tävlingar med olika historiska teman med priser och stipendier. Under denna tid gjordes flera av våra mest kända historiemålningar av konstnärer såsom Gustaf Cederström, Carl Gustaf Hellqvist och Johan Fredrik Höckert.[3]. Under 1800-talets andra hälft strävade en yngre generation konstnärer att övergå till andra former av måleri som genremåleri och landskapsmåleri. Detta ledde till en brytning mellan akademi och konstnärer som krävde en ändring av dess ålderdomliga tänkande. Inom Sverige framlades dessa krav av en grupp kallad Opponenterna.[4] Efter detta förlorade ...
... handlar om idéers framväxt och förändring från antiken till våra dagar. Fokus har vanligen legat på det västerländska tänkandet. Utomeuropeiska tanketraditioner uppmärksammades dock av en tidig idéhistoriker som Gunnar Aspelin och sedan 1990-talet har ämnet allmänt blivit mer öppet för världen utanför den västerländska kulturen. Idéhistoria omfattar i princip alla idéer i historien. Där samsas vetenskapshistoria med filosofins historia, de politiska idéernas historia med medicinhistoria, teknikhistoria med mentalitetshistoria. Idéhistoria studerar inte bara stora mäns och kvinnors idéer utan även folkets idéer,[1] en inriktning som i Sverige varit vanligast vid Umeå universitet. I metodiskt avseende lägger idéhistoriker stor vikt vid kontext. De studerar hur olika intellektuella områden hänger samman och påverkar varandra. Stor vikt läggs också vid den kontext som utgörs av samtida ekonomiska och samhälleliga förhållanden. ...
En historiker är en person som studerar mänsklighetens förflutna genom att granska och analysera framförallt äldre texter, och har en akademisk examen i den vetenskapliga disciplinen historia. Historiker har mycket gemensamt med arkeologer och arkivarier, men skiljer sig samtidigt distinkt från dem. Det som främst skiljer historiker från arkeologer är valet av material, där historiker i huvudsak utgår från texter så granskar arkeologer materiella lämningar. Det som däremot skiljer historiker från arkivarier är snarare vad man gör med materialet, arkivarier hanterar bland annat samma texter som historiker, men har som syfte att sortera och systematisera dem medan historiker försöker tolka dem. En vanlig form av historisk amatörforskning är släktforskning. Vad som skiljer historiker från populärhistoriker, historieförfattare och amatörhistoriker är att historiker har en akademisk examen i historia. Givetvis kan dessa verksamheter också överlappa varandra. ...
... , äldre benämning på detaljhandlare (i synnerhet i livsmedel), vilken förestod ett hökeri (hökarbod). Ordet kan eventuellt härledas från fornsvenskans huka; mångla, men är av omtvistat ursprung. Kognater med snarlik betydelse finns även i modern danska, nederländska och engelska.[1] ...
Grad är en formell rang som ges till personer. Den syssla, som personen utför, behöver inte vara entydigt kopplad till graden. En befattning som kompanichef kan uppehållas av personer med olika grader, som kapten eller major. ...
Yrken. Dolda kategorier: *Wikipedia:Globalt perspektiv 2012-04. *Wikipedia:Globalt perspektiv-samtliga ...
Andra yrken. Programmerare. Tidigare yrke. Microsoft. Tid i rymden. 26 dagar, 14 timmar, 27 minuter. ...
Andra yrken. Entreprenör. Nuvarande yrke. Entreprenör. Tidigare yrke. Entreprenör. Uppdrag. Sojuz TM-34. ...
Andra yrken. Ingenjör. Tid i rymden. 18 dgr 17 tim 57 min. ...
Andra yrken. Läkare. Grad. Överstelöjtnant. Tid i rymden. 526 dgr 5 tim 4 min. ...
Andra yrken. Navigatör. Grad. Överstelöjtnant, USAF. Tid i rymden. 6d 23h 40m. ...