Statistiska samband mellan religiositet och utbildningsnivå har studerats sedan senare halvan av 1900-talet, och diskuteras bland annat inom religionssociologi och religionspsykologi. Syftet kan vara att förstå religioners både positiva och negativa betydelse för läskunnighet, demokratisering och välfärd, att förstå läskunnighetens betydelse för spridande av läseri och nya väckelserörelser, och att förstå hur välfärd och högre utbildning i sin tur land bidra till sekulariseringen i ett land. Utbildningsnivå i en grupp kan mätas som andel som har uppnått ett visst antal skolår eller en viss examen enligt standarden International Standard Classification of Education (ISCE). Graden av religiositet kan mätas som exempelvis trosuppfattning (andel som tror på existensen av en eller flera gudomar) eller religionsutövning (frekvens av besök i religiösa byggnader). Olika studier visar kontrasterande slutsatser om koppling mellan religiositet och utbildningsnivå, beroende på ...