... är cancerceller som har egenskaper som liknar de egenskaper som utmärker normala stamceller från vanliga celler, det vill säga förmågan till obegränsat antal celldelningar och förmågan att ge upphov till olika typer av celler. Då en stamcell delar sig själv bildas dels en kopia av stamcellen, dels en ny specialiserad cell. Om stamcellen genomgått en mutation, det vill säga en förändring i cellen, sprids det vidare dels till kopian, dels till dottercellen. Mutationen består av att cellen löper amok och sprider cancerceller till kroppen. Cancerstamceller kan vara en bakomliggande orsak till cancer, detta är en hypotes som formulerades under 1990-talet och som börjar att bli alltmer accepterad. Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Cancer stem cell, 13 maj 2015. Denna artikel om medicinsk vetenskap eller humanfysiologi saknar väsentlig information. Du kan hjälpa till genom att tillföra sådan ...
... , född 1965 i Emmaboda, är en svensk forskare. Han är professor i medicinsk molekylärbiologi vid Linköpings universitet. Sigvardsson blev medicine doktor i immunologi vid Lunds universitet 1995, var sedan gästforskare vid University of California i San Francisco 1995-1997 och forskarassistent vid Lunds universitet 1998-2003. Där blev han docent 1999 och professor i utvecklingsbiologi 2005. Sedan 2006 är han professor i medicinsk molekylärbiologi vid Linköpings universitet. Sigvardssons forskning handlar om hur kroppens celler kan fylla olika funktioner trots att de innehåller samma genetiska information. Han fokuserar i första hand på hur stamceller i benmärgen utvecklas till mogna celler med olika uppgifter som att transportera syre, hindra blödningar och försvara oss mot infektionssjukdomar. Förhoppningen är att kunna förbättra förutsättningarna för att bota allvarliga blodsjukdomar som leukemi och bristande immunförsvar. Publikationslista Mikael ...
De tidigaste stamcellstransplantationerna gjordes i mitten på 1970-talet och kallades då benmärgstransplantationer. För att göra en stamcellstransplantation använder man stamceller som har förmåga att bilda nya blodbildande stamceller. Stamcellerna kan tas från patienten själv (autolog transplantation, stamcellsåtergivning och tekniskt sett inte en transplantation) eller från en lämplig donator (allogen transplantation, stamcellsdonation). Vid stamcellstransplantationer i Sverige är det vanligast med stamceller från benmärg, i andra hand perifera stamceller och minst vanligast stamceller från navelsträngsblod. Stamcellstransplantation är en behandlingsform vid bland annat olika sorters blodsjukdomar, till exempel vid leukemi och myelom. Hematopoietic stem cell transplantation (HSCT) har även använts framgångsrikt för behandling av Multipel skleros ^ "Autolog - Medicinsk Ordbok" (på sv-se). medicinskordbok.se. ...
... finns i vuxna vävnader. De är den potensgrad med minst differentieringspotential hos stamceller. Till skillnad från totipotenta-, pluripotenta- och multipotenta stamceller, som kan ge upphov till ett brett spektrum av celltyper, så kan unipotenta stamceller endast differentieras till en enda celltyp. Men deras förmåga till självförnyelse är densamma, vilket gör att de har en stor terapeutisk potential. Unipotenta stamceller utvecklas från multipotenta stamceller. Multipotenta stamcell kan ge upphov till specialiserade celler i en viss typ av vävnad eller organ. Multipotenta stamceller utvecklas från toti- och pluripotenta som i stort sett kan ge upphov till alla celltyper. Alltså är unipotenta stamceller längst ner i kedjan och är därför kraftigt begränsade. Hudceller som är i epitelet är de mest förekommande typerna av unipotenta stamceller. Därmed är behandling av hudskador dess största fördel. Genom att ta en del av patientens egna, oskadade ...
Huvudartikel: Stamceller Inducerade pluripotenta stamceller (förkortat iPS eller PS) är en form av vanliga celler som omprogrammeras i en process som kallas "dedifferentiering" och återgår till en liknande version av sin ursprungliga form, alltså stamceller. Stamceller är speciella celler som kan differentieras till andra celler som är specialiserade att göra speciella uppgifter(t.ex. stamceller som differentierats till en hudcell är specialiserad att bara dela sig till hudceller). Pluripotenta stamceller är i princip identiska till embryonala stamceller och den enda skillnaden är att pluripotenta stamceller ej kan ge upphov till placenta. Pluripotenta stamceller är också i princip identisk till inducerade pluripotenta stamceller då den enda skillnaden är uppkomsten av stamcellerna. Till skillnad från pluripotenta stamceller som redan finns för att kunna differentieras till olika kroppsceller som t.ex. fosterstamceller som finns i omogna könsceller, så är inducerade ...
... (SVZ) beskriver ett anatomiskt område i de laterala ventriklarna i hjärnan. Den subventrikulära zonen är lokaliserad till området strax under de laterala väggarna till de laterala ventriklarna. SVZ är ett av två områden i hjärnan där man funnit stamceller som bildar nya nervceller. Stamceller som mognar ut till nervceller vandrar från SVZ via rostrala migrationsbanan till luktbulben där de blir funktionella neuroner. Tillsammans med den subgranulära zonen i gyrus dentatus verkar den subventrikulära zonen som en källa till nya stamceller i hjärnan vid neurogenes hos vuxna. Fyra celltyper har beskrivits i SVZ: Ependymala celler som ligger mot ventrikelns lumen. Cellerna har projektioner för att cirkulera cerebrospinalvätska Neuroblaster som migrerar mot luktbulben Astrocytiska typ B-celler som av vissa anses vara de riktiga stamcellerna i SVZ Transit amplifying cells (C-celler) Gyrus dentatus Wikimedia Commons har media som rör Subventrikulära zonen. ...
Användandet av stamceller är politiskt kontroversiellt i många länder, då den viktigaste källan för humana stamceller är aborterade foster. Från och med april 2005 är det i Sverige tillåtet att forska på befruktade ägg för att bota svåra sjukdomar. Tidigare har detta enbart varit tillåtet för att förbättra metoderna för provrörsbefruktningar. Lagen tillåter numera även skapandet av stamceller genom så kallad somatisk cellkärnöverföring. Överföringen innebär att kärnan i ett obefruktat ägg tas bort och ersätts med kärnan från en kroppscell från en annan människa. Både forskning på befruktade ägg och somatisk cellkärnöverföring ska dock först godkännas vid en etisk prövning. Storbritannien var först i Europa med att i lag tillåta att embryon framställs för forskningsändamål. Vissa EU-länder är väldigt restriktiva till embryoforskning och tillåter inte stamcellsforskning ens på överblivna provrörsembryon. Däremot har Finland, Italien, ...
Alla blodceller utvecklas från multipotenta hematopoetiska stamceller i benmärgen. Stamcellerna utgör ca. 0,05% av cellerna i benmärgen, men det finns många andra celler som är viktiga för hematopoesen genom att bistå med en lämplig mikromiljö. Det bildas ca. 10^12 celler/dygn i benmärgen för att ersätta blodceller som kasseras. För att bibehålla nivån av stamceller så bildas en progenitorcell och en stamcell vid varje stamcellsdelning. För att ytterligare skydda stamcellerna är upp till 95% i inaktiv form och är på så sätt mindre utsatta för genskador. En vilande hematopoetisk stamcell aktiveras av stamcellsfaktor (SCF), en cytokin som bildas av inkringliggande stromaceller. SCF binder till c-kit och leder till proliferation och differentiering av stamcellerna. Tidigt i hematopoesen sker differentiering till antingen en lymfoid progenitorcell eller en myeloid progenitorcell. Dessa fortsätter sedan att differentieras i ett samspel med linjespecifika cytokiner. ...
... är Sveriges nationella benmärgsdonatorregister och består av ett register med personer i Sverige som är villiga att donera stamceller. Det är uppkallat efter en pojke som dog i aplastisk anemi i väntan på en passande donator. Initiativtagare till Tobiasregistret var Tobias föräldrar Gunilla och Marcus Storch som donerade pengar till Tobiasstiftelsen 1992. Tobiasregistret ägs och administreras av Stockholm Care AB som är ett av Stockholms läns landsting helägt bolag. Omkring 30 procent av alla patienter som behöver en stamcellstransplantation har en donator i sin egen familj. För alla andra måste en obesläktad donator identifieras. En donator måste ha samma HLA-antigen som patienten. HLA-antigenen är en kod i en individs celler. En cell med avvikande HLA-typ sätter igång immunförsvaret som angriper cellen. En donation av stamceller med fel HLA-typ är till ingen nytta, mottagarens immunförsvar skulle slå ut de donerade cellerna. Det finns flera miljoner ...
... är Sveriges nationella benmärgsdonatorregister och består av ett register med personer i Sverige som är villiga att donera stamceller. Det är uppkallat efter en pojke som dog 17 år gammal i aplastisk anemi i väntan på en passande donator år 1991. Initiativtagare till Tobiasregistret var Tobias föräldrar Gunilla och Marcus Storch som donerade pengar till Tobiasstiftelsen 1992. Tobiasregistret ägs och administreras av Stockholm Care AB som är ett av Stockholms läns landsting helägt bolag. Omkring 30 procent av alla patienter som behöver en stamcellstransplantation har en donator i sin egen familj. För alla andra måste en obesläktad donator identifieras. En donator måste ha samma HLA-antigen som patienten. HLA-antigenen är en kod i en individs celler. En cell med avvikande HLA-typ sätter igång immunförsvaret som angriper cellen. En donation av stamceller med fel HLA-typ är till ingen nytta, mottagarens immunförsvar skulle slå ut de donerade cellerna. Det ...
... är en förgrening av translationell forskning inom vävnadsrekonstruktion och molekylärbiologi som åsyftar "processen av att byta ut, konstruera eller regenerera mänskliga celler, vävnader eller organ för att återställa eller upprätta normal funktion". Detta område tros i framtiden kunna möjliggöra reparation av skadad vävnad eller skadade organ genom att stimulera kroppens egen reparationsmekanism att läka skador som i dag anses vara irreparabla. Regenerativ medicin innebär också möjligheten att kultivera vävnader och organ i laboratoriemiljön och sedan implantera dem då kroppen inte klarar av att läka sig själv. Om ett återskapat organs celler skulle skapas från patientens egen vävnad eller celler, skulle detta potentiellt kunna upphäva bristen på transplantationsorgan liksom avstötningsreaktioner av transplanterade organ. ^ New health facility aims to translate stem cell science into therapies , USC News ^ Regenerative Medicine, 2008, 3(1), 1-5 ...
... .mw-parser-output .audiolink a{background:url("https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/f/f7/Loudspeaker.png")center left no-repeat!important;padding-left:16px!important;padding-right:0!important}. (japanska: 山中伸弥,?, Yamanaka Shin'ya), född 4 september 1962 i nuvarande Higashiōsaka kommun i Osaka prefektur, är en japansk läkare och forskare med stamceller som specialitet. Han tilldelades Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2012 tillsammans med John Gurdon för upptäckten att mogna celler kan omprogrammeras till pluripotens.[1][2] Yamanaka har blivit känd för sin banbrytande forskning på så kallade inducerade pluripotenta stamceller (IPS), stamceller som utvecklats från vanliga kroppsceller.[3] Han har tagit emot flera utmärkelser för sin forskning, bland annat Laskerpriset och tilldelades 2011 Wolfpriset i medicin tillsammans med Rudolf Jaenisch.[4] Han avlade läkarexamen 1987 vid universitetet i Kobe och utbildade sig till ortopedkirurg, innan han ...
... är cancerceller som har egenskaper som liknar de egenskaper som utmärker normala stamceller från vanliga celler, det vill säga förmågan till obegränsat antal celldelningar och förmågan att ge upphov till olika typer av celler. Då en stamcell delar sig själv bildas dels en kopia av stamcellen, dels en ny specialiserad cell. Om stamcellen genomgått en mutation, det vill säga en förändring i cellen, sprids det vidare dels till kopian, dels till dottercellen. Mutationen består av att cellen löper amok och sprider cancerceller till kroppen. Cancerstamceller kan vara en bakomliggande orsak till cancer, detta är en hypotes som formulerades under 1990-talet och som börjar att bli alltmer accepterad. Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Cancer stem cell, 13 maj 2015. Denna artikel om medicinsk vetenskap eller humanfysiologi saknar väsentlig information. Du kan hjälpa till genom att tillföra sådan ...