Franz Ritter von Hauer, född 30 januari 1822 i Wien, död där 20 mars 1899, var en österrikisk geolog. Hauer blev 1849 förste geolog vid den då inrättade Geologiska riksanstalten, utnämndes efter Wilhelm Karl von Haidinger till chef för densamma 1866, blev 1885 intendent vid Naturhistoriska riksmuseet i Wien och 1892 livstidsledamot av Herrenhaus. Han tilldelades Wollastonmedaljen 1882. Hans vetenskapliga undersökningar hänför sig till Österrikes geologi och paleontologi. Förutom bidrag till Geologiska riksanstaltens och Kejserliga akademiens skrifter utgav han bland annat Die Cephalopoden des Salzkammerguts (1846), Geologische Uebersicht der Bergbaue der Österreichischen Monarchie (1855; tillsammans med Fötterle), Geologische Uebersichtskarte von Siebenbürgen (1861), Geologische Uebersichtskarte der Österreichisch-Ungarischen Monarchie (i tolv blad, 1867-71) och Geologische Karte von Oesterreich-Ungarn (1875; femte upplagan 1896) samt redigerade Wienmuseets "Annalen" 1886-96. ...
... är en åldersförändring i ögat som normalt är godartad. Den kan yttra sig i flugseende och suddigt synfält. Godartade glaskroppsavlossningar leder inte till någon behandling, och med tiden vänjer sig personen vid symtomen. Glaskroppen är en geléaktig genomskinlig massa i ögat, som normalt fyller hela ögongloben. Den kan genom åldersförändring skrumpna, och därvid lossna från näthinnan, vilket ofta ger sig till känna som blixtrande effekter. Den således skrumpnade glaskroppen utgör nu snarare en konisk i stället för en sfärisk kropp mellan linsen och gula fläcken, medan utrymmet mellan glaskroppen och näthinnan i övrigt fylls med kroppsvätska. Vid själva avlossningstillfället finns en fara i att näthinnan följer med glaskroppen och därvid lossnar från åderhinnan, vilket kallas näthinneavlossning. Detta tillstånd kräver omedelbar operation för att förhindra blindhet. I glaskroppen finns, förmodligen ända från födseln, normalt alltid ...
... (grekiska ophthalmos, öga, och logos, lära) är läran om ögat och dess sjukdomar. En läkare med specialistkompetens i ögonsjukdomar kallas oftalmolog. Wiktionary har ett uppslag om oftalmologi. Ordbok Denna artikel om sinnena, ögat eller öron-näsa-hals-organen saknar väsentlig information. Du kan hjälpa till genom att tillföra sådan ...
Berndt E.J. Ehinger, född 6 september 1937, är en svensk ögonläkare. Han var professor i oftalmologi i Malmö 1972 - 1977 och i Lund 1978 - 2004. Efter att sedan 1957 arbetat som amanuens och assistent på dåvarande histologiska institutionen i Lund, och 1964 ha blivit med.lic., disputerade Ehinger 1966 på en avhandling om autonoma nerver i ögat. Han började 1967 tjänstgöra som läkare vid ögonkliniken i Lund, där han 1972 blev biträdande överläkare. Han blev 1975 professor och överläkare i oftalmologi, först i Malmö och från 1978 i Lund. Han var klinikchef vid ögonkliniken i Lund 1975 - 1987. Ehingers forskning har framför allt handlat om retinas (näthinnans) neurobiologi. ^ Ehinger, Berndt i Vem är det 1993 ^ Ehinger, Berndt (1966) (på eng). Ocular and orbital vegetative nerves.. Acta physiologica Scandinavica. Supplementum, 0302-2994 ; 268. Stockholm. Libris 674485 Denna artikel om en svensk läkare, apotekare eller annan person med koppling till medicin eller ...
... var ett turnésamarbete under 1993 mellan Eddie Meduza och Svullo. Namnet var en travesti på Rocktåget. På turnén medverkade även fakiren el-Salama och strippan Nadja Palme. Turnén fick avbrytas efter att Meduza kollapsat på väg till en spelning. Han hade drabbats av förstorat hjärta. ^ www.svd.se om Eddie Medusa ^ Biografin om Eddie Meduza Denna musikrelaterade artikel saknar väsentlig information. Du kan hjälpa till genom att tillföra sådan ...
Einar Thorvald Frederik Lindgren, född 1875 i Köpenhamn, död där den 29 mars 1928, var en dansk ögonläkare som drev Danmarks på sin tid mest omfattande privata ögonklinik. Einar Lindgren var son till den svenskfödde danske guldsmedsmästaren Frederik (Fredric) Lindgren (1827-1897) och dennes hustru Vilhelmine Marie Eddelien (1843-1898; en dotter till konstnären Heinrich Eddelien). Han utbildade sig inom oftalmologi såväl i Danmark som utomlands och blev färdig läkare år 1900. Han arbetade därefter ett antal år på olika sjukhus och privatkliniker, först i Köpenhamn och från 1907 i Århus. På sistnämnda ort lät Lindgren år 1914 uppföra en större tvåvåningsbyggnad på Marselis Tværvej 4, rymmande såväl bostad för honom själv och hans hustru som en omfattande egen ögonklinik, vilken närmast utgjorde ett privat sjukhus. Redan under det första dryga året efter klinikens öppnande i augusti 1915 hade man 340 inlagda patienter. Till de vanligaste åkommor Lindgren ...
Hjalmar August Schiøtz, född 9 februari 1850 i Stavanger, död 8 december 1927 i Oslo, var en norsk oftalmolog. Han var bror till Oskar Emil Schiøtz. Schiøtz tog medicinsk examen 1877 och reste 1879 till Wien för att studerade oftalmologi och där han lärde känna Ernst Fuchs. Schiøtz var directeur adjoint hos Louis Émile Javal vid Sorbonne i Paris 1880-81, Efter att ha återvänt till Norge blev han förste underläkare vid Rikshospitalets kirurgiska avdelning 1881, medicine doktor 1883 på avhandlingen Om nogle optiske Egenskaber ved Cornea och var 1901-21 professor i ögonsjukdomar vid Kristiania universitet. Tillsammans med Javal konstruerade Schiøtz den efter de båda uppfinnarna uppkallade keratometern, varigenom den kliniska oftalmometrin av hornhinnan möjliggjordes. Den sinnrika konstruktionen av detta instrument var av stor betydelse för utvecklingen av läran om astigmatismen och för dennas undersökning i praktiken, i det den gjorde den oftalmometriska undersökningen till ...
Michaël Kolmodin Löwegren, född den 5 februari 1836 i Lund, död där den 1 maj 1923, var en svensk ögonläkare, bror till Georg Löwegren och farfars halvbror till Gunnar Löwegren. Löwegren blev student i Lund 1856, medicine kandidat 1861 och licentiat 1864 samt promoverades till medicine doktor vid Lunds universitets jubelfest 1868. Han förordnades 1867 till docent i kirurgi och oftalmologi vid nämnda universitet, blev samma år adjunkt i kirurgi och obstetrik samt var 1883-1904 extra ordinarie professor i oftalmiatrik. Han utgav bland annat Om myopi (i Lunds universitets årsskrift 1867), Om refractionstillstånden hos ögat och bestämmandet af glasögon (1870; 2:a översedda och delvis omarbetade upplagan 1881), Om ögonsjukdomarne och deras behandling (1891; 2:a upplagan 1900) samt översatte De Hippokratiska skrifterna (två band, 1909-10), för vilket arbete han av Vetenskapsakademien erhöll Letterstedtska översättningspriset. Han blev filosofie hedersdoktor i Lund 1918. 1910 ...
Georg Philipp von Oettingen, född den 10 november 1824 i Wissust, död den 16 februari 1916, var en balttysk läkare och oftalmolog, bror till teologen Alexander von Oettingen och fysikern Arthur von Oettingen. 1848 blev han medicine doktor vid universitetet i Dorpat och var sedan fram till 1853 läkare vid sjukhuset i Riga. Han praktiserade sedan medicin in Sankt Petersburg, men återvände redan 1854 till Dorpat, där han 1856 blev chef för universitetssjukhuset. 1857 utnämndes han till professor i kirurgi och 1871 blev han professor i oftalmologi. Från 1859 till 1866 var han vicerektor vid universitetet i Dorpat, blev sistnämnda år dekanus i medicinska fakulteten och tjänstgjorde som universitetets rektor från 1868 till 1876. Oettingen är känd för att ha utfört den första beskrivningen av amyloid degeneration av ögats conjunctiva. De ratione, qua calomelas mutetur in tractu intestinali (Dissertatio Inauguralis), Dorpat 1848. Mitteilungen aus der chirurgischen Abtheilung der ...
... , född 30 mars 1839 i Köpenhamn, död där 11 juli 1892, var en dansk ögonläkare. Philipsen tog läkarexamen 1864, blev medicine doktor 1868 och inriktade sig på oftalmologi. Han var en utomordentligt beläst man och skrev en mängd artiklar i "Bibliothek for Læger" och "Medicinsk Årsskrift". Hans mest betydande arbete är hans lärobok Fremstilling af øjets sygdomme (andra upplagan 1880). Philipsen,Harald Aron Peter i Salmonsens Konversationsleksikon (andra utgåvan, 1925) Denna artikel om en läkare, apotekare eller annan person med koppling till medicin eller sjukvård saknar väsentlig information. Du kan hjälpa till genom att tillföra sådan. Denna biografiska artikel om en dansk akademiker eller forskare saknar väsentlig information. Du kan hjälpa till genom att tillföra sådan ...
Karl Alfred (eller Alfred Karl) Graefe, född den 23 november 1830 i Martinskirchen vid Mühlberg/Elbe, död den 12 april 1899 i Weimar, var en tysk oftalmolog, brorson till Karl Ferdinand von Graefe. Graefe blev 1858 docent i oftalmologi och 1864 extra ordinarie professor i Halle an der Saale samt var 1873-92 ordinarie professor där. Tillsammans med Theodor Saemisch redigerade han "Handbuch der gesammten Augenheilkunde" (sju band, 1874-80; en ny, av Saemisch ensam redigerad upplaga började utkomma 1899). Gräfe, 3. Karl Alfred von i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1909 ...
Ordbok Ocklusion (av latin occlusus, av occludere "stänga", "blockera") kan syfta på: Ocklusion (fonetik) - i fonetiken är ocklusion detsamma som blockering av luftflödet i en klusil Ocklusion (fysik/kemi) - inneslutning av främmande substans, Ocklusion (odontologi) - när över- och underkäkens tänder möts, se Ortodonti Ocklusion (oftalmologi) - i oftalmologin när man täcker ett öga för att testa synskärpan med vardera ögat. Ocklusionsfront - i meterologi är en väderfront som uppstår när en kallfront möter en ...
... , född 30 juni 1829 i Karlskrona, död 4 januari 1900, var en svensk överfältläkare. Han var äldste son till Carl Johan Fürst (1792-1855), och yngre bror till Carl Absalon och Magnus, båda läkare vid flottan i Karlskrona, samt till Richard Fürst. Fürst påbörjade sina studier vid Lunds universitet 1846, blev med. lic. 1856, chir. mag. 1857, samt avlade ämbetsprovet samma år. Under somrarna tjänstgjorde han ombord på flottans fartyg. Efter avlagda examina genomgick han som amiralitetsläkare de olika befodringsgraderna; tillförordnad bataljonsläkare 1857-58, regementsläkare 1859, förste läkare vid flottans sjukhus 1861 samt Karlskronas siste överfältläkare 1872. Han invaldes som ledamot i Svenska läkaresällskapet 1872, blev hedersledamot av Kungliga Örlogsmannasällskapet 1879, och promoverades till medicine hedersdoktor i Lund 1893. Manfred Fürst var en välkänd och uppskattad läkare i Karlskrona, och ägnade sig liksom fadern speciellt åt oftalmologi. ...