Omloppstider i solsystemet[redigera , redigera wikitext]. Tabellen nedan anger planeternas och några dvärgplaneters ...
... och de övriga gasjättarna måste ha bildats på ett annat sätt än det inre solsystemet[källa behövs]. I likhet med de ... Jupiters påverkan på solsystemet[redigera , redigera wikitext]. Jupiters stora massa har påverkat solsystemets utveckling i hög ... Jupiter har den största atmosfären av alla planeterna i solsystemet. Den sträcker sig till 5 000 kilometers höjd.[12] ... Det var det tredje systemet av ringar, som upptäcktes i solsystemet, efter Saturnus och Uranus ringar. De observerades först ...
Bana genom solsystemet[redigera , redigera wikitext]. Vill man flyga jämsides kometen måste man gå in i samma bana som den. För ... Forskarna hoppas bland annat att få svar på frågor som rör hur solsystemet skapades.[3] Sonden har fått sitt namn efter ... så därför avverkar Rosetta fyra varv i det inre solsystemet.[7] Vid tre tillfällen (2005, 2007 och 2009) passerade Rosetta nära ...
Mindre himlakroppar i solsystemet[redigera , redigera wikitext]. Dessa himlakroppar är för små/har för liten påverkan för att ... Detta avsnitt är en sammanfattning av Solsystemet. Internationella Astronomiska Unionen (IAU) har nyligen etablerat en entydig ... Antalet asteroider i solsystemet med en diameter över 1 km uppskattas för närvarande till någonstans mellan 1,1 till 1,9 ... Längre ut från centrum i det blivande solsystemet genomgår andra delar av gas och rymdstoft liknande ihopklumpningar, fast i ...
Utanför solsystemet[redigera , redigera wikitext]. Simulering av en fysisk dubbelstjärna där två stjärnor med ungefär samma ... kometers och asteroiders rörelse i solsystemet. Celest mekanik kan även användas utanför solsystemet för att beskriva ... 6 Utanför solsystemet *6.1 Fysiska dubbelstjärnor och exoplaneter *6.1.1 Visuella dubbelstjärnor ... I fallet med solsystemet går det ofta bra att ändå hitta användbara lösningar därför att en av kropparna, solen, innehåller ...
Medelrörelseresonanser i solsystemet[redigera , redigera wikitext]. Det finns bara några få medelrörelseresonanser som ... Specialfallet 1:1-resonans (mellan kroppar med liknande orbitalradier) gör att stora kroppar i solsystemet "rensar ut" regionen ...
Solen och solsystemet[redigera , redigera wikitext]. Helium är också vanligt i solsystemet: Solens, liksom många andra ...
Solsystemet Interstellära objekt Enkla objekt Sammansatta objekt Glesa objekt *Solen. *Planetsystem *Planeter *Merkurius ...
Eris har en liten måne, Dysnomia, och tillsammans är de de mest avlägsna kända objekten i solsystemet. Oorts kometmoln finns ... Beslutet innebar att det finns åtta planeter i solsystemet, och att 2003 UB313 och Pluto räknas som dvärgplaneter. Namnen Eris ... än några andra kända synliga objekt i solsystemet (det finns kända kometer längre bort men de kan inte ses). Omloppstiden hos ...
Ganymedes är den största av Jupiters många månar och den största månen i hela solsystemet. Med en diameter på omkring 5 200 ... Det var Galileo Galilei som upptäckte Ganymedes den 7 januari 1610 och det var den första måne i solsystemet man upptäckte som ... Ganymedes är den enda månen i solsystemet känd för att ha en magnetosfär. Den magra magnetosfären är begravd i Jupiters mycket ... kilometer är den det nionde största objektet i solsystemet. Därmed är Ganymedes större än såväl planeten Merkurius som samtliga ...
... eller 1988 DB1 är en asteroid i asteroidbältet mellan planeterna Mars och Jupiter. Ida är en asteroid i Koronis-familjen och har många likheter med en annan asteroid, 158 Koronis. De två asteroiderna tros ha tillhört samma klot ursprungligen. Asteroiden har fått sitt namn efter Ide, som var en nymf i grekisk mytologi.[2] Senare observationer med teleskop har resulterat i att Ida kategoriserats som en asteroid av S-typ. Asteroiderna finns i tre huvudtyper: S (silikat- eller stenasteroider), C (kolrika asteroider) och M (metallrika asteroider). S-typen är den vanligaste i den inre delen av asteroidbältet. Ida är på ett avstånd av 447 miljoner km från solen, tre gånger jordens avstånd från solen. Idas omloppstid runt solen är 4,84 år och dess rotationsperiod runt sin egen axel är 4,63 timmar. Ida har en starkt oregelbunden form med en genomsnittlig diameter på 31,4 km. Ytan består av en stor mängd kratrar av olika storlekar och ålder. ...
... kallas det som inträffar när Merkurius, den innersta planeten i solsystemet, passerar framför solen sett från ...
är den sjätte planeten från solen och den näst största i solsystemet. Den är en gasjätte, känd sedan förhistorisk tid. Galileo ... Saturnus och de övriga gasjättarna måste ha bildats på ett annat sätt än det inre solsystemet. Man vet dock inte hur det gick ... Saturnus ringar förblev de enda kända ringarna i solsystemet till 1977 då tunna ringar upptäcktes runt Uranus och kort därefter ... Titan har ansetts som den enda satellit i solsystemet som haft en tydlig atmosfär, fram tills motsvarande upptäckt gjordes ...
Solsystemet. Hämtad från "https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Den_blå_pärlan&oldid=43613733" ...
Objektet uppskattades ha en diameter på cirka 530 kilometer enligt Spitzerteleskopet, men har senare, enligt både Spitzer- och Herschelteleskopets mätningar, ändrats till 458,7 ± 9,2 km. Med tanke på att objektet har en måne uppskattas numera diametern vara 406 ± 16 km. [5] Himlakroppen har ett svagt synligt rödfärgat, nästan infrarött reflektionsspektrum, vilket tyder på att ytan kan vara rik på organiskt material som t. ex. tholiner.[5] ...
Solsystemet. Hämtad från "https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Eagle_(krater)&oldid=20362144" ...
... rakt genom solsystemet. Solvinden fyller alltså rymden i solsystemet och utgör därför en huvudbeståndsdel i det interplanetära ...
Solsystemet. Hämtad från "https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Världens_historia&oldid=37813888" ...
Orsaken är att när solsystemet bildades så låg all materia som en skiva för att sedan "klumpa ihop sig". Klumparna blev senare ...
Solsystemet. Hämtad från "https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Mariner_5&oldid=42554615" ...
... erna är en kategori av jordnära asteroider som har fått namn efter den först upptäckta asteroiden i kategorin: 1862 Apollo, upptäckt av Karl Wilhelm Reinmuth. De korsar jordens omloppsbana och de har ett medelavstånd till Solen på mer än 1 AU och har sitt perihelium mindre än 1,017 AU från Solen. Några av den kommer mycket nära jorden och utgör ett potentiellt hot mot planeten. Den största kända Apollo-asteroiderna är 1866 Sisyphus som har en diameter på cirka 8 km. Bland de mest kända Apolloasteroiderna finns: ...
Solsystemet. Hämtad från "https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Vikingprogrammet&oldid=47099481" ...
Solsystemet. Hämtad från "https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Korona&oldid=39952603" ...
Människan har sett upp mot stjärnorna sedan civilisationens gryning, sannolikt ännu längre. Strävan efter kunskap har alltid motiverat studier av himlafenomen både för religiösa och ceremoniella syften såväl som för navigation. Med hjälp av den mänskliga fantasin föddes idén med stjärnbilder, vilka ofta var sammanflätade med den lokala religionen.[3] Systemet med stjärnbilder förbättrades och vidareutvecklades under det andra årtusendet f.Kr. av babylonerna som gav de nuvarande stjärnbilderna i Zodiaken sina namn. De skapade även astronomiska kalendrar som fokuserade på fenomen som kunde användas för att följa årstiderna. Även civilisationen i Forntida Egypten innehade framstående kunskaper inom astronomi och astrologi. Detta bevisas bland annat av att världens äldsta bevarade och exakt daterade (1534 f.Kr.) stjärnkarta hittats i närheten av Luxor, Egypten.[4] Astronomerna i Antikens Grekland och Romarriket stod för nästa stora steg i utvecklingen. Bland annat ...
Om man skulle kolonisera Ceres skulle detta också kunna vara ett steg för att kolonisera objekt i det yttre solsystemet, till ... är den sjätte största i det inre solsystemet när det gäller diameter, massa och volym. Ceres är planetformad, det vill säga ...
Solsystemet. Hämtad från "https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Solförmörkelse&oldid=48121490" ...
... (latin: Luna) (symbol: ☾) är jordens enda naturliga satellit och den femte största månen i solsystemet. Näst efter solen ... Den största nedslagskratern på månen, som även utmärker sig som den största nedslagskratern i solsystemet, är Aitken-bassängen. ... Andra modeller har föreslagit att månen bildats på en annan plats i solsystemet och sedan fångats in av jordens ... år efter att solsystemet skapats.[5] Många hypoteser dras dock med stora problem och har idag få förespråkare. Tidiga ...
http://illvet.se/universum/solsystemet/solen/hur-bildades-var-sol. Läst 10 februari 2016.. ...
Andra ytterligheten är Chiron och Echeclus som går så långt in i solsystemet att de uppträder som kometer med en karakteristisk ... Karakteristiskt för centaurer är att de rör sig bland gasjättarna i det yttre av Solsystemet. Ofta korsar de Saturnus och ... Fördelningen av asteroider i det yttre solsystemet. De orangea prickarna är centaurer medan de gröna är objekt i Kuiperbältet. ...
Solsystemet. v • r. Neptunus trojaner. 385571 Otrera · 2005 TO74 · 2001 QR322 · 2004 KV18 · 2005 TN53 · 2006 RJ103 · 2007 VL305 ...