Muskelsjukdomar som yttrar sig i muskelförtvining kallas muskeldystrofier. Alkoholmissbruk kan framkalla myopati som medför att ...
Exempel på andra hinder är olika muskelsjukdomar och neurologiska sjukdomar, dyslexi och koncentrationssvårigheter. Personer ...
Exempel på tillstånd som kan ge upphov till rörelsehinder: Förlamning Reumatism Fetma Muskelsjukdomar Multipel skleros (MS) ...
... ryggmärgen och perifera nerverna samt en del muskelsjukdomar. ...
... eller muskelsjukdomar, kort hälsena eller autism. Vanemässig tågång utan bakomliggande sjukdom kallas idiopatisk tågång. Barn ...
Wallenbergcentret vid Lunds universitet ska fokusera på regenerativ medicin, nerv- och muskelsjukdomar, sjukdomar i ...
Förutom tyrotoxisk periodisk paralys, uppträder ofta giftstruma tillsammans med flera andra former av muskelsjukdomar. Kronisk ...
... är en grupp muskelsjukdomar i ICD-10 med myotoni som framträdande kännetecken. Dessa innefattar myotonia ...
... är en grupp medfödda muskelsjukdomar som orsakas av nedärvda defekter i olika muskelproteiner, t.ex. ...
... muskelsjukdomar, plexus brachialis, Prader Willi-syndrom ich ryggmärgsbråck/hydrocephalus. Den nuvarande styrelsen valdes på ...
nEMG är den vanligaste typen av EMG och används för att diagnostisera nerv-muskelsjukdomar, undersökningen utförs genom att man ... Tekniken används för att upptäcka nerv-muskelsjukdomar och inom områden som ergonomi och rehabilitering genom att mäta ...
Dessa brukar delas upp i mer renodlade muskelsjukdomar (myopatier), sjukdomar som framför allt drabbar nerver(neuropatier) och ...
1971-85 och tilldelades professors titel 1986 har främst bedrivit forskning om epilepsi och medfödda muskelsjukdomar. Donner, ...
... och muskelsjukdomar, tandsjukdomar, neurologiska sjukdomar, allergier, psykiska störningar och kronisk smärta. Kroniska ...
Muskelsjukdomar hos vuxna (Läkartidningen 1978) Welander, Lisa i Vem är hon: kvinnor i Sverige: biografisk uppslagsbok (1988), ...
Innan man råkar ut för kramp så märker man oftast av små ryckningar i muskeln. För att bli av med kramper räcker det oftast att sträcka ut den krampande muskeln och massera den försiktigt. Smärtorna och krampen kan också lättas av kylning eller uppvärmning av muskeln (för ökad blodgenomströmning). Intag av vätska efter träning, gärna vanligt vatten eller eventuellt sportdryck (som ofta innehåller salter av till exempel natrium, magnesium och kalcium) upplevs av många kunna förebygga kramper. Sendrag kan uppkomma under foten eller i vaden, i regel efter sänggående. Detta kan bero på att muskeln drar ihop sig vid träning, nedkylning eller efter att man har suttit stilla en längre tid. Saltbalansrubbningar, att inte få i sig tillräckligt med vätska, järnbrist, rubbningar i hormoner och en del läkemedel kan påverka uppkomsten av sendrag. Några andra ställen för sendrag är låren (framsida/baksida), under tungan och mellan tår och fingrar. Detta är lite ...
Muskelsjukdomar. *Skleros. Dolda kategorier: *Artiklar som behöver förtydligas 2017-02. *Artiklar som behöver förtydligas- ...
... kommer från grekiskans μύς (myos) 'muskel' och άλγος (algos) 'smärta' och är en medicinsk term för smärta i muskler, och syftar då företrädesvis på skelettmusklerna. Detta ska skiljas från smärta i leder och muskelfästen, så kallade entesalgier. Myalgi kan ha en rad olika orsaker. Det kan primärt vara muskeln som orsakar smärtan som vid översträckning av en muskel eller muskelgrupp, träningsvärk, arbets- eller förslitningsskador[1], myopatier, fibromyalgi eller muskelinflammation (myosit). Men det kan också uppkomma sekundärt till andra sjukdomar. Myalgi kan alltså vara ett symtom på en systemisk sjukdom, exempelvis infektionssjukdomar, cancer, hepatit, vissa psykiska störningar (ångeststörningar, PMS), kroniskt trötthetssyndrom, baksmälla, endokrina sjukdomar, näringsrubbningar, ämnesomsättningssjukdomar,[2] läkemedel och sjukvårdsbehandlingar. Beroende på orsak kan smärtan vara molande, kvardröjande och djup, eller skarp, hastig och snabbt ...
... eller fördröjd muskelvärk är den smärta i musklerna som ofta framträder 24-72 timmar efter att ha fysiskt belastat sina muskler. Såväl otränade som vältränade idrottsutövare kan få träningsvärk. Träningsvärken brukar kännas som mest ett till två dygn efter ansträngningen och klingar sedan bort.[1] Fördröjd muskelvärk beror på förändringar på fibrillerna efter utförd fysisk aktivitet.[2] Dessa anpassar sig genom att lägga till gamla sarkomerer vid fibrillernas Z-band (den punkt i fibrillerna där sarkomen kopplas samman). Det vill säga att muskeln förbereder sig på ytterligare påfrestning vilket även medför att ytterligare träning då muskelvärk har inträffat inte orsakar någon skada. Symtomen varierar från lätt ömhet till allvarlig och rörelsehindrande smärta. ...
Så fort som möjligt bör man lägga på ett tryckförband som kan minska svullnaden och blödningen. Håll benet högt och använd gärna en kylpåse eller något kallt som kan fungera som smärtstillande. Viktigt att tänka på är att kylpåsen aldrig får läggas direkt på huden eftersom det finns risk för köldskador. Under de närmaste dagarna bör muskeln bara vila, helst med förband. När man sedan ska börja träna igen är det viktigt med ordentlig uppvärmning och att inte överskrida smärtgränsen. Ta det lugnt i början och öka sedan träningen med tiden.. För att undvika muskelbristningar bör du värma upp ordentligt och sedan hålla muskeln varm med skyddad klädsel. Är du otränad bör du inte belasta muskeln allt för mycket i början av träningspasset.. ...