... , APG, är en internationell grupp av botaniker som arbetar för en enhetlig taxonomi eller systematik av gömfröväxterna (Angiospermae) med anledning av modern forskning på molekylnivå. Gömfröväxter, som även kallas blomväxter, är en av de grupper av organismer vars klassificering har påverkats mest av DNA-analys. Det inflytelserika Cronquistsystemet som publicerades av Arthur Cronquist 1981 utmanades under 1990-talet av förbättrade system, bland annat av W. S. Judd. Genom att samla forskare från stora institutioner över hela världen och publicera forskningsresultat gemensamt, har Angiosperm Phylogeny Group försökt åstadkomma ett erkänt referenssystem. Man publicerade det första APG-systemet 1998. Detta bygger inte på någon enskild analys men utgör en sammanvägning av många karaktärer bland vilka nukleotidsekvenser (DNA- eller genbaserade analyser) har haft stort inflytande. Systemet hanterar framför allt högre nivåer i taxonomin och det ...
... (Bilateria), även kallade treskiktsdjur, är en taxonomisk grupp i underriket flercelliga djur. Hos dessa djur är den vänstra kroppshalvan symmetrisk med den högra. Enskilda avvikelser för inre organ är möjliga. Det vetenskapliga namnet är bildat av latinets bi- och latus, alltså 'två-' och 'sida'. Radiellt symmetriska djur som maneter har en bog- och baksida, men inget fram och bak. För det mesta har tvåsidiga djur organ som utvecklas från tre olika kroppsskikt (groddblad), som kallas endoderm, mesoderm och ektoderm. Nästan alla djur är bilateralt symmetriska, eller nära nog. Det viktigaste undantaget är tagghudingar, som uppnår nära radiell symmetri som vuxna, men är bilateralt symmetriska som larver. Tvåsidiga djur har kompletta matsmältningskanaler med separat mun och anus, med några få undantag. De har även en kroppshåla. Bilateria delas i stamgrupperna Protostomia och Deuterostomia. Djuren utvecklades för 555 miljoner år sedan, äldre fossil ...
... , alternativt jämförande metod, är vetenskaplig metod inom många forskningsfällt, och är den övergripande benämningen på undersökningar som är inriktade på att beskriva och analysera skillnader genom jämförelser. Metoden möjliggör att pröva och utveckla nya och befintliga teorier om exempelvis styrelseskick, politik och andra samhälleliga företeelser och är en viktig metod för att förbättra kunskapsläget och förståelsen av samhället. Komparativ politik Komparativ ...
Undersökningar av mitokondriellt DNA har samman med fylogenetisk analys bland annat visat att den europeiska skatan P. p. pica är nära släkt med den isolerade populationen P. p. kamtschatica. Samma undersökning visar också att de båda nordamerikanska arterna P. hudsonica och P. nuttalli även de har ett nära släktskap. Undersökningen visar vidare att kladen pica och kamtschatica har ett närmare släktskap med den nordamerikanska kladen, än med den koreanska kladen sericea och anderssoni.[2]. ...
Wikipedias text är tillgänglig under licensen Creative Commons Erkännande-dela-lika 3.0 Unported. För bilder, se respektive bildsida (klicka på bilden). Se vidare Wikipedia:Upphovsrätt och användarvillkor ...
... , eller i plural taxa, är det allmänna begreppet för enheterna/avdelningarna inom biologisk systematik. Dock varierar storleken och innehållet för ett taxon med vilken systematisk nivå man talar om. Ett taxon kan exempelvis utgöras av en underart, en art, ett släkte, en grupp av närbesläktade arter, en familj, en ordning, en grupp närbesläktade familjer, eller ännu större systematiska enheter. Begreppet taxon används till exempel för att beskriva omfång av botaniska samlingar som herbarier eller botaniska trädgårdar, eller undersökningar av biologisk mångfald, där det inte alltid är möjligt att räkna antalet enheter på identisk systematisk nivå. Ofta är det svårt att i dessa fall alltid bestämma ett exemplar till dess art, men man kan bestämma vilket släkte eller familj det bör tillhöra. Ett exempel: du samlar ihop tio olika växter till ditt herbarium och kan avgöra att de tillhör samma familj, fördelar sig på fyra olika släkten, och åtta av dem kan ...
... kan uppdelas efter sin funktion och böjning eller efter sin betydelse. Om man ser till funktionen finns två större undergrupper: substantiviska och adjektiviska pronomen. Substantiviska pronomen kan stå som ensamt huvudord i en nominalfras, och liknar därmed substantiv. I denna funktion ersätter de ett substantiv eller egennamn (jfr det latinska ursprunget 'pro nomen', "istället för namn"): "Det (=flygplanet) störtade". Adjektiviska pronomen kan användas som attribut till substantiv, och liknar därmed adjektiv: "Inga passagerare överlevde". En annan uppdelning handlar om betydelse. Enligt denna klassifikation kan ordklassen indelas i fyra undergrupper: bestämda (definita), frågande (interrogativa), kvantitativa och relationella pronomen. Definitionerna varierar mellan olika grammatikor, och många pronomen kan tillhöra flera olika undergrupper (till exempel kan den både fungera substantiviskt som ett personligt definit pronomen och adjektiviskt som ett demonstrativt ...
... (Calceolariaceae) är en familj med trikolpater som omfattar ungefär 260 arter i två släkten. De förekommer i Sydamerika och Nya Zeeland. Familjen består av örter eller buskar. Bladen är vanligen motsatta, tandade och kan vara förenade vid basen. Blommorna är fyrtaliga, men vanligen med två ståndare. Nektarier saknas, men i den ofta säckformade läppen finns körtelhår som producerar olja. Svensk Kulturväxtdatabas Angiosperm Phylogeny Website Wikimedia Commons har media som rör Toffelblomsväxter. Bilder & ...
... (Anogcodes rufiventris) är en art i insketsordingen skalbaggar som tillhör familjen blombaggar. Strandblombaggen har en kroppslängd på 8 till 12 millimeter. Kroppen är långsmal och ovansidan av täckvingarna är täckt med fina, korta hår. Ben och antenner är förhållandevis långa, jämfört med andra närbesläktade arter. Färgteckningen skiljer sig åt mellan hanar och honor. Hos hanen är hela kroppen svart, förutom ett gult band längs täckvingarna. Honorna har en mera enfärgat gulrödaktig kropp, med något mörkare halssköld, tarser och antenner. Europa, i Norden endast känd från Gotska Sandön och Fårö. I Sverige är strandblombaggen betraktad som sårbar. Dess utbredning är mycket begränsad och tillgången på lämpliga träd för larverna att utvecklas i har mycket stor betydelse för artens fortbestånd. Larven lever i död ved av tall, men i mellersta Europa ibland även i torra stjälkar av olika örter. Helst skall veden ligga på marken, i ett ...
... (Sphegina) är ett släkte i familjen blomflugor. Midjeblomflugorna har som det svenska namnet antyder en mycket smal midja och en droppformad avslutning på bakkroppen. Det gör att de är mycket lika parasitsteklar, särskilt från släktet Terebrantes. Kroppen är i stort sett hårlös. Vingarna är klara eller svagt tonade. Arterna i släktet är svåra att artbestämma eftersom färgen varierar mycket inom samma art. Ofta måste genitalierna studeras för att kunna göra en säker artbestämning. Midjeblomflugorna lever i fuktiga löv och barrskogar. Larverna lever på trädens sav och man kan hitta dem i savansamlingar under barken på både levande och döda furmultnande träd, både på lövträd och barrträd. Det finns mer än 90 arter av midjeblomflugor i världen. Antalet kända arter har ökat mycket under de senaste decennierna. Släktet finns företrädesvis i palearktiska områden med cirka 50 kända arter. I Nordamerika finns cirka 20 arter och i den orientaliska ...
... (annan ödla) är ett släkte theropoder som var 8,5 meter långa men, kunde kanske bli upp till 12 meter långa, av vilket den skräckinjagande skallen utgjorde 75 cm av längden. Den levde under senare delen av Juraperioden, för mellan 155 och 145 miljoner år sedan, och var det vanligaste stora rovdjuret i dagens Nordamerika. Man har också påträffat den i Europa.[1] Den delade omgivningen med flera släkten av gigantiska sauropoder som till exempel Apatosaurus, Diplodocus och Camarasaurus, jämte andra stora herbivorer som Stegosaurus och Camptosaurus, vilka alla kan ha varit tänkbara byten för rovdjuret. Den fick sitt namn eftersom dess ryggkotor skiljer sig åt från andra dinosauriers. Namnet kommer från de grekiska orden allos/αλλος, som betyder 'egendomlig' eller 'olik', samt saurus/σαυρος, som betyder 'ödla' eller 'reptil'.[2] Släktet Allosaurus tillhörde familjen Allosauridae, den största familjen rovdjur innan tyrannosauriderna dök upp, och var ...
Hibbett DS, Binder M, Bischoff JF, Blackwell M, Cannon PF, Eriksson OE, Huhndorf S, James T, Kirk PM, Lücking R, Lumbsch T, Lutzoni F, Matheny PB, Mclaughlin DJ, Powell MJ, Redhead S, Schoch CL, Spatafora JW, Stalpers JA, Vilgalys R, Aime MC, Aptroot A, Bauer R, Begerow D, Benny GL, Castlebury LA, Crous PW, Cheng Dai Y, Gams W, Geiser DM, Griffith GW, Gueidan C, Hawksworth DL, Hestmark G, Hosaka K, Humber RA, Hyde K, Ironside JE, Kõljalg U, Kurtzman CP, Henrik Larsson K, Lichtwardt R, Longcore J, Miadlikowska J, Miller A, Marc Moncalvo J, Mozley-Standridge S, Oberwinkler F, Parmasto E, Reeb V, Rogers JD, Roux C, Ryvarden L, Paulo Sampaio J, Schüssler A, Sugiyama J, Thorn RG, Tibell L, Untereiner WA,Walker C, Wang Z, Weir A, Weiss M, White MM, Winka K, Jian Yao Y, Zhang N. (30 mars 2007). "A higher-level phylogenetic classification of the Fungi." (på Engelska). Mycol. Res. "111" (Pt5): ss. 509-547. doi:10.1016/j.mycres.2007.03.004. PMID 17572334 ...
Familjen cettisångares taxonomi har genomgått stora förändringar som resultat av genetiska studier.[3] Arter som man tidigare inte alls trodde var släkt med cettisångare förs numera hit. Ett exempel är Phyllergates-cettiorna som fram till nyligen helt okontroversiellt placerades bland skräddarfåglarna i Orthotomus i familjen cistikolor (Cisticolidae). På samma sätt troddes Abroscopus-cettiorna vara närbesläktade med bambusångare i Seicercus i familjen lövsångare (Phylloscopidae). Andra studier har visat att den afrikanska endemen neumannstubbstjärt (Urosphena neumanni), tidigare kallad Neumanns sångare och placerad som ensam art i släktet Hemitesia, ingår i familjen och är inbäddade bland stubbstjärtarna i Urosphena. Det i kombination med att de afrikanska spretstjärtarna och snårsångaren står närmast (eller ingår i, se nedan) familjen gör det troligt att Cettiidae har sitt ursprung i Afrika. DNA-studier visar att även de tidigare svårplacerade afrikanska arterna ...