Naturligt förekommande kväve består av två stabila isotoper: 14N (99,64 %) och 15N (0,36 %). Dessutom är 14 kända isotoper ...
Isotoper[redigera , redigera wikitext]. Fluor har 18 kända isotoper, varav 1 är stabil (19F). Fluor är alltså ett ... Fluorisotoper är isotoper av grundämnet fluor (F), det vill säga atomer och kärnor med 9 protoner och olika antal neutroner. ... Stabila isotoper anges i fetstil.. *Värden markerade med # härrör inte enbart från experimentella data, men åtminstone delvis ... Alla andra isotoper har halveringstider under en minut, de flesta under en sekund, vilket även gör fluor till ett ...
Isotoper[redigera , redigera wikitext]. Magnesium har 22 kända isotoper, varav 3 är stabila (24Mg, 25Mg och 26Mg). ... Magnesiumisotoper är isotoper av grundämnet magnesium (Mg), det vill säga atomer och kärnor med 12 protoner och olika antal ... Stabila isotoper anges i fetstil.. *Värden markerade med # härrör inte enbart från experimentella data, men åtminstone delvis ... De lättare isotoperna sönderfaller oftast genom β+-sönderfall till natriumisotoper medan tyngre isotoper oftast sönderfaller ...
Isotoper[redigera , redigera wikitext]. Väte har för närvarande 7 kända isotoper, varav 2 är stabila och 5 är instabila. Tre ... Alla tyngre isotoper (4H, 5H, 6H och 7H) är syntetiska och har en halveringstid på mindre än en zeptosekund. Av dessa är 5H ... Väteisotoper är isotoper av grundämnet väte (H), det vill säga atomer och kärnor med 1 proton och olika antal neutroner. ... Väte är det enda grundämnet som har isotoper med olika namn som är i allmänt bruk idag. 1H brukar kallas för protium, 2H för ...
Isotoper[redigera , redigera wikitext]. Neon har 19 kända isotoper, varav 3 är stabila (20Ne, 21Ne och 22Ne). De utgör 90,5 %, ... Neonisotoper är isotoper av grundämnet neon (Ne), det vill säga atomer och kärnor med 10 protoner och olika antal neutroner. ... Stabila isotoper anges i fetstil.. * Värden markerade med # härrör inte enbart från experimentella data, men åtminstone delvis ... Tyngre isotoper sönderfaller alla till natriumisotoper genom β-sönderfall - ibland också tillsammans med neutronemission. ...
... för vissa isotoper av några grundämnen[redigera , redigera wikitext]. *Uran-238, 4,5 miljarder år ...
Isotoper[redigera , redigera wikitext]. Huvudartikel: Kolisotoper. Kol har endast två stabila isotoper, nämligen 12C (vars ...
Isotoper[redigera , redigera wikitext]. Naturligt förekommande xenon består nio stabila isotoper. Isotoperna 124Xe, 134Xe och ... Naturligt förekommande xenon består av nio stabila isotoper, men det finns även ett 40-tal instabila isotoper som genomgår ... i alla dess isotoper) 1,56 × 10−8, eller en på 64 miljoner av den totala massan.[45] Problemet med den låga halten jordnära ... över 40 instabila isotoper som har studerats. 129Xe bildas under betasönderfall av 129I, som har en halveringstid på 16 ...
Isotoper[redigera , redigera wikitext]. Det finns minst 20 isotoper där 237Np med en halveringstid om 2.14 miljoner år, 236Np ... Övriga isotoper har alla halveringstider på under 4½ dag, majoriteten under en timme. Vissa av isotoperna finns naturligt där ... Dess oxidationstal ligger mellan +3 och +7. Neptunium är farligt emedan det är radioaktivt (alla isotoper), giftigt, ...
Isotoper[redigera , redigera wikitext]. Kväve har 16 kända isotoper, varav 2 är stabila (14N och 15N). ... De flesta isotoper med masstal under 14 sönderfaller till kolisotoper, medan de flesta isotoper med masstal över 15 ... Kväveisotoper är isotoper av grundämnet kväve (N), det vill säga atomer och kärnor med 7 protoner och olika antal neutroner. ... Stabila isotoper anges i fetstil.. *Värden markerade med # härrör inte enbart från experimentella data, men åtminstone delvis ...
... har två naturliga stabila isotoper med olika fysikaliska egenskaper vid låg temperatur, dessutom några instabila ... skulle 3He-fusion ha fördelen att varken generera neutroner eller radioaktiva isotoper. De reaktortekniska extra-svårigheterna ... syntetiska isotoper. Helium-4[redigera , redigera wikitext]. Den på jorden helt övervägande isotopen Helium-4, eller 4He, har ...
Isotoper[redigera , redigera wikitext]. Klor har 24 kända isotoper, varav 2 är stabila (35Cl och 37Cl), samt 2 isomerer (34mCl ... Isotoper tyngre än de naturligt förekommande dito samt 36Cl sönderfaller huvudsakligen eller uteslutande genom β−-sönderfall - ... Stabila isotoper anges i fetstil.. *Värden markerade med # härrör inte enbart från experimentella data, men åtminstone delvis ... Klorisotoper är isotoper av grundämnet klor (Cl), det vill säga atomer och kärnor med 17 protoner och olika antal neutroner. ...
... er en ikke-radioaktiv isotop av grunnstoffet helium. Den er den klart mest forekommende av de to naturlige isotopene av helium, og utgjør omtrent 99,99986 % av all helium på jorden. Kjernen er identisk med en alfapartikkel, og består av to protoner og to nøytroner. ...
Alle isotoper til et grunnstoff har samme antall protoner i hvert atom. Alle isotoper av samme grunnstoff har tilnærmet like ... Noen isotoper er ustabile (radioaktive) og desintegrerer mens de sender ut stråling. Kjente isotoper vises i isotoptabellen. ... Hydrogen - 3 kjente naturlige isotoper - det eneste grunnstoffet med forskjellige navn for sine isotoper. ... Isotoper (gresk isos - lik, topos - plass, sted) er variasjoner av et spesielt kjemisk grunnstoff som varierer i antall ...
Fem isotoper förväntas ha en halveringstid på mer än ett år och Ubo-340 förväntas vara mest stabilt. Unbioktium tros vara en ... Grundämnet förväntas vara medlem i "Ön av stabilitet" och ha isotoper med lång halveringstid, kanske i storleksordningen 100000 ...
Stabilaste isotoper. Huvudartikel: Kopparisotoper. Nuklid NF t1/2 ST SE (MeV) SP ...
Stabilaste isotoper. Huvudartikel: Berylliumisotoper. Nuklid. NF. t1/2. ST. SE (MeV). SP ...
Stabilaste isotoper. Huvudartikel: Natriumisotoper. Nuklid. NF. t1/2. ST. SE (MeV). SP ...
Stabilaste isotoper. Huvudartikel: Bariumisotoper. Nuklid NF t1/2 ST SE (MeV) SP ...
Stabilaste isotoper. Huvudartikel: Kryptonisotoper. Nuklid NF t1/2 ST SE (MeV) SP ...
Cn framställdes första gången den 9 februari 1996 av Gesellschaft für Schwerionenforschung (GSI) i Darmstadt, Tyskland. Detta skedde genom fusion av zink och bly, där zinknukleider accelererades in i bly i en jonaccelerator. Grundämnet kallades temporärt ununbium, som är latin för "ett-ett-två-ium". Efter att ärendet hade beretts sedan år 2005[1], antogs namnet Copernicium och beteckningen Cn slutligen den 19 februari 2010, Nicolaus Copernicus födelsedag[2]. Namnet föreslogs av den grupp forskare som först lyckades syntetisera ämnet, vid Gesellschaft für Schwerionenforschung (GSI), Darmstadt och har antagits av IUPAC. Forskargruppen föreslog förkortningen Cp, men den preliminära IUPAC-rekommendationen konstaterade att detta skulle kollidera med en alternativ beteckning för lutetium, som fram till 1949 också kunde benämnas cassiopeium. ...
Stabilaste isotoper. Huvudartikel: Iridiumisotoper. Nuklid NF t1/2 ST SE (MeV) SP ...
Bara tre atomer av flerovium tros ha skapats. Den först producerade atomen skapades genom en kärnreaktion där bland annat en kalciumatom fusionerades med en plutoniumatom. Man har aldrig lyckats få fram så stor mängd av flerovium att ämnet kunnat studeras på makronivå. Flerovium är uppkallat efter kärnreaktionslaboratoriet vid Joint Institute for Nuclear Research i Dubna som i sin tur är uppkallat efter den ryska kärnfysikern Georgi Flerov.[2] ...
Stabilaste isotoper. Huvudartikel: Koboltisotoper. Nuklid NF t1/2 ST SE (MeV) SP ...
Stabilaste isotoper. Huvudartikel: Toriumisotoper. Nuklid NF t1/2 ST SE (MeV) SP ...
Stabilaste isotoper. Huvudartikel: Silverisotoper. Nuklid NF t1/2 ST SE (MeV) SP ...
Stabilaste isotoper. Huvudartikel: Volframisotoper. Nuklid NF t1/2 ST SE (MeV) SP ...
Stabilaste isotoper. Huvudartikel: Californiumisotoper. Nuklid NF t1/2 ST SE (MeV) SP ...
Stabilaste isotoper. Huvudartikel: Fosforisotoper. Nuklid. NF. t1/2. ST. SE (MeV). SP ...
Stabilaste isotoper. Huvudartikel: Kromisotoper. Nuklid NF t1/2 ST SE (MeV) SP ...