Astronomi[redigera , redigera wikitext]. Denna så kallade Sedov-Taylor lösning har kommit till användning inom astrofysiken, ...
Astronomi[rediger , rediger kilde]. I islamsk astronomi jobbet Khujandi under beskyttelse av Buwayhid Amirs ved observatoriet ... Matematikk, astronomi. Abu Mahmud Hamid ibn Khidr Khojandi (kjent som Abu Mahmood Khojandi, Alkhujandi eller al-Khujandi, ...
Astronomi[redigera , redigera wikitext]. Det finns tre observatorier i Kazakstan och samtliga ligger utanför Almaty i Tianshan. ...
Hämtad från "https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Cirkumpolär_(astronomi)&oldid=32384353" ...
Astronomi[redigera , redigera wikitext]. Foto av jorden taget från Lunar Reconnaissance Orbiter i bana ovanför månen. ...
Hämtad från "https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Epok_(astronomi)&oldid=43744047" ...
Astronomi[redigera , redigera wikitext]. *Apollo-asteroid - en kategori av jordnära asteroider. *1862 Apollo - en asteroid ...
Astronomi och astrologi[redigera , redigera wikitext]. Astrologi för spådomar var en högt ansedd sysselsättning i Mesopotamien ...
Stjärndynamik och statistisk astronomi[redigera , redigera wikitext]. I de allra flesta fall kan vi inte bestämma stjärnornas ...
Astronomi[redigera , redigera wikitext]. Bacon trodde på en sfäriskt formad jord och att man kunde segla runt den. Han ... ämnena matematik och astronomi. Han influerades av Robert Grossetestes teorier.[2] ...
Teoretisk astronomi[redigera , redigera wikitext]. Hipparchos införde trigonometri i den sfäriska astronomin. Han menade att ... Observationell astronomi[redigera , redigera wikitext]. Hipparchos hade tillgång till babyloniernas tabeller och kunde med ... Han räknas ofta som antikens störste astronom och som grundläggaren av astronomi som vetenskap. ...
Hämtad från "https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Aberration_(astronomi)&oldid=42778820" ...
Inom sfärisk astronomi, sägs två himlakroppar ligga i opposition när de befinner sig på motsatta sidor av himlen, sett från en ... Hämtad från "https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Opposition_(astronomi)&oldid=24250041" ...
Astronomi[redigera , redigera wikitext]. Matteo Riccis porträtt av Yu Wenhui, latiniserad som Emmanuel Pereira, daterad Riccis ... Kineserna var imponerade av europeiska kunskaper i astronomi, kalendervetenskap, matematik, hydraulik och geografi. Flertalet ... Jesuiternas Kina-mission på 1500- och 1600-talet introducerade kinesernas vetenskap och astronomi i Västvärlden. Sedan efter ... till följd av lagen som fördömer privat sysslande med astronomi. Xing kom senare att vara Xu Guangqi behjälplig med att ...
Astronomi[redigera , redigera wikitext]. *Abell 39, planetarisk nebulosa i stjärnbilden Herkules.. *Abell S740, galaxhop i ...
Astronomi[redigera , redigera wikitext]. Ett dygn med exakt 86 400 SI-sekunder är den astronomiska enheten för tid (sekunden ...
Astronomi[redigera , redigera wikitext]. *Fiskarna (stjärnbild) - en stjärnbild. *Södra fisken - en stjärnbild ...
Det är delvis mitt fel med astronomi som inte har gjort något åt den på länge, men nog sjutton borde den klara läsvärd med få ... Artikeln astronomi som du tog upp tidigare är dock ett lite dåligt exempel, eftersom den redan har varit nominerad. Det beslöts ... Skrivartävling i ämnet astronomi[redigera , redigera wikitext]. Men anledning av Astronomiåret nästa år planerar vi en ... En annan är Astronomi och där kan jag inte se vad som saknas. Den ligger "i väntan på nominering". Vad väntar man på? Språkvård ...
Med population inom astronomi avses en grupp av stjärnor utvalda efter vissa kriterier. Vanliga parametrar vid ett sådant urval ... Hämtad från "https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Population_(astronomi)&oldid=42166004" ...
... är ett högt berg på den sydöstra delen av den sida av månen som vetter mot jorden. Det fick sitt namn efter den tyske geografen Albrecht Penck. Berget är 4000 meter högt och har en diameter vid basen av 30 kilometer. Det har det lilla månhavet Sinus Asperitatis i nordost, de stora kratrarna Theophilus och Cyrillus i sydost och de mindre kratrarna Ibn Rushd i söder, Kant i västsydväst och Zöllner i nordväst. ...
... betecknar det paradoxala fenomenet att stoftpartiklar i solsystemet långsamt närmar sig solen som en följd av solstrålningens ljustryck. Förklaringen gavs av John Henry Poynting år 1903, och senare på relativitetsteoretisk grund av Howard Percy Robertson 1937. Solljusets fotoner har enbart radiell rörelsemängd. När de absorberas av en stoftpartikel ökar dennas massa utan att dess tangentiella rörelsemängd ökar. Det medför att partikeln långsamt rör sig i en spiralformad bana mot solen. Fenomenet sätter en gräns för så kallade fragmentskivors livslängd i stjärnsystem. Det medför att så länge ingen uttunning av stoftet kan iakttas, måste det finnas en källa som fyller på mer stoft. Kometstoft och grus som skapats av kollisioner mellan asteroider tros vara denna källa. ...
Fredholm är en liten nedslagskrater på månen som är lokaliserad i den bergiga terrängen väster om Mare Crisium. Den ligger mitt emellan de större Macrobiuskratern i norr och Procluskratern i söder. Kratern Fredholm är en cirkelformad, symmetrisk formation med skålformad insida. De inre kraterväggarna sluttar ned mot den lilla centrala ytan, som är mindre än en fjärdedel av kraterns totala diameter. Precis vid den norra sidan ligger kratern 'Macrobius E'. Fredholm hette förut 'Macrobius D', innan den fick sitt eget namn av IAU. Den har fått namnet Fredholm efter den svenske matematikern Ivar Fredholm. ...
Hitta fler artiklar om astronomi med Astronomiportalen. Ganymedes är den största av Jupiters många månar och den största månen ...
Astronomi-portalen. v • r. Astronomiska passager som är synliga från yttre planeter. ...
Baksidan består av oländig terräng med en stor mängd nedslagskratrar och ett fåtal månhav. Här finns en av solsystemets största kratrar Sydpol-Aitkenbassängen. Månens båda sidor upplever två veckor av solljus följt av två veckors natt. Bortre sidan kallas ibland "månens mörka sida", vilket snarare syftar på osynlig än brist på ljus. [1][2][3][4] Omkring 18 procent av den bortre sidan är ibland synlig från jorden på grund av libration. Återstående 82 procent har förblivit oobserverad fram till år 1959, då baksidan fotograferades av sovjetiska rymdsonden Luna 3. År 1960 publicerade Sovjetunionens Vetenskapsakademi den första atlasen över månens baksida. Astronauterna på Apollo 8 var de första människorna som såg baksidan med blotta ögat när de var i omloppsbana runt månen 1968. Alla bemannade och obemannade mjuklandningar hade gjorts på månens framsida, men 3 januari 2019 genomförde den kinesiska rymdfarkosten Chang'e 4 den första landningen på månens ...
Hon blev därmed den första kvinna i Sverige som disputerade i ämnet astronomi.[67] Under kriget arbetade hon på Försvarets ... Knut Lundmark (1926). "A preliminary classification of nebulae". Arkiv för matematik, astronomi och fysik 19.. ... Under den första terminen vid universitetet började Lundmark studera astronomi under professor Nils Dunérs ledning. Denne var ... Han verkade senare som forskare vid observatoriet, och från 1958 som professor i astronomi vid Köpenhamns universitets ...
Eagle är en liten nedslagskrater som Mars Exploration Rover MER-B fann efter att den landat på Mars 2004. Kratern ligger på Meridiani Planum. Forskarna är nöjda att rovern landade där, eftersom kratern innehåller spår av att Meridiani en gång varit en sjöbotten. ...
Ett månvarv definierat som månens omlopp i förhållande till stjärnorna d.v.s. den sideriska månaden är för att vara exakt 27,32166156 [1] jorddygn lång. Det motsvarar, tvärt emot vad man kan tro, inte månens alla faser. Tänker man sig att månen vid fullmåne befinner sig i en viss stjärnbild och så låter man 27 dygn passera så befinner sig månen i samma stjärnbild, men den är ännu inte full. Inte förrän två dygn senare är det fullmåne igen, men stjärnhimlen är nu förskjuten nästan 30 grader från föregående fullmåne. Månens alla faser (nymåne, halvmåne, nedan och fullmåne, en synodisk månad) tar 29,5305888844 [1] jorddygn vilket samtidigt är dygnets längd på månen (lunationen). ...
Astronomi. Polismuseet. Rättsväsendet. Riksidrottsmuseet. Scenkonstmuseet. Dramatiker, musiker. SMVK. Handel med utlandet. ...
Hitta fler artiklar om astronomi med Astronomiportalen. Jupiter (symbol: ) är den femte planeten från solen och är med stor ...