Detta innebär slutet för Philipp Lenards "tyska fysik" (Deutsche Physik, 1936). Grundämnet astat syntetiseras av Corson, ...
Detta fenomen kan man vittna i att fluor och klor är gaser i rumstemperatur, brom en vätska och jod och astat i fast form. ... Genom att bombardera vismut med alfapartiklar framställdes astat 1940 av Dale R. Corson, K.R. Mackenzie och Emilio G. Segrè. ... Halogenerna är fluor, klor, brom, jod och astat. Ordet halogen kommer från grekiskan: hals, "salt", och gen, "alstrare", alltså ... Elektronkonfiguration för halogenerna Fluor Klor Brom Jod Astat Tenness Halid Halogenlampa Halogenfri kabel ^ [a b] R Gilbert, ...
Gruppen innehåller ämnena fluor, klor, jod, brom och astat. För att kallas halogenfri skall enligt IEC:s definition halten klor ...
ASTAT. http://www.provincia.bz.it/Astat/downloads/Siz_2008-eng.pdf. Läst 3 februari 2013. ...
Astat. 85. 209,9871. 302. 337. 1940. Corson, MacKenzie och Segrè Au (Aurum). Guld. 79. 196,96654. 19,32. 1064,4. 2940. ...
Wikipedias text är tillgänglig under licensen Creative Commons Erkännande-dela-lika 3.0 Unported. För bilder, se respektive bildsida (klicka på bilden). Se vidare Wikipedia:Upphovsrätt och användarvillkor ...
Tekst er tilgængelig under Creative Commons Navngivelse/Del på samme vilkår 3.0; yderligere betingelser kan være gældende. Se brugsbetingelserne for flere oplysninger ...
"Volkszählung 2011/Censimento della popolazione 2011". astat info (Provincial Statistics Institute of the Autonomous Province of ... http://www.provinz.bz.it/astat/de/service/256.asp?news_action=300&news_image_id=563169. Läst 14 juni 2012. Wikimedia Commons ...
Heraldry of the world: Martell ^ "Volkszählung 2011/Censimento della popolazione 2011". astat info (Provincial Statistics ... http://www.provinz.bz.it/astat/de/service/256.asp?news_action=300&news_image_id=563169. Läst 14 juni 2012. ^ "Inga JVM-medaljer ...
Heraldry of the World: Ratschings ^ "Volkszählung 2011/Censimento della popolazione 2011". astat info (Provincial Statistics ... http://www.provinz.bz.it/astat/de/service/256.asp?news_action=300&news_image_id=563169. Läst 14 juni 2012. Wikimedia Commons ...
"Volkszählung 2011/Censimento della popolazione 2011". astat info (Provincial Statistics Institute of the Autonomous Province of ... http://www.provinz.bz.it/astat/de/service/256.asp?news_action=300&news_image_id=563169. Läst 14 juni 2012. Wikimedia Commons ...
"Volkszählung 2011/Censimento della popolazione 2011". astat info (Provincial Statistics Institute of the Autonomous Province of ... http://www.provinz.bz.it/astat/de/service/256.asp?news_action=300&news_image_id=563169. Läst 14 juni 2012. ^ "Statistiche Istat ...
Följande grundämnen (såsom radium, radon och astat) förekommer naturligt som sönderfallsprodukter i uranserien och toriumserien ...
metall Nationalencyklopedin anger även tenn (Sn) och astat (At) vara halvmetaller, men normalt klassas de som metall respektive ...
... astat, neptunium och plutonium), i stjärnors fotosfär (teknetium och möjligen prometium) och i supernovor (californium och ...
Den totala massan av all astat som finns på jorden uppskattas till mellan några hundra milligram och 30 gram. Detta gör astat ... Astat är ett halvmetalliskt radioaktivt grundämne som tillhör gruppen halogener. Astats enda naturligt förekommande isotop är ... Namnet astat kommer ifrån det grekiska ordet αστατος (astatos, som betyder "instabil"). Periodiska systemet ^ D. Scott Wilbur ( ...
Alle isotoper af astat er kortlivede; den mest stabile er astat-210, som har en halveringstid på 8,1 timer. Dets fysiske ... Hverken astat-210, den mest stabile af astats isotoper, eller den medicinsk anvendelige isotop astat-211 forekommer i naturen. ... Astat (også Astatin[1])er et sjældent forekommende radioaktivt grundstof med kemisk symbol At og atomnummer 85 i det periodiske ... Astat hører til gruppen af halogener (gruppe 17), som også tæller grundstofferne fluor, klor, brom og jod. Det menes at have et ...
En övrig metall (även posttransitionsmetall) är ett metalliskt ämnen i p-blocket som förekommer mellan halvmetallerna och övergångsmetallerna i det periodiska systemet. De är mer elektropositiva än övergångsmetallerna, men mindre så än alkalimetallerna och alkaliska jordmetallerna. Deras smält- och kokpunkter är i allmänhet lägre än hos övergångsmetallerna. Till övriga metaller räknas: ...