Växthuseffekten är en grundläggande egenskap hos jordens klimat. Växthuseffekten påverkar den globala strålningsbalansen, dvs. balansen mellan inkommande solstrålning och utgående värmestrålning. Därmed är växthuseffekten viktig för jordens energibalans och således vårt klimat. En naturlig växthuseffekt har så gott som alltid funnits på jorden, tack vare naturligt förekommande vattenånga och koldioxid i atmosfären. Den naturliga växthuseffekten har också varierat genom tiderna. Med den förstärkta växthuseffekten menas idag en ökning i växthuseffekten som är utöver naturliga variationer. Växthuseffektens förstärkning beror på utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser som ger ändringar i atmosfärens sammansättning. De klimatförändringar som det resulterar i uppstår när klimatsystemet strävar efter att återskapa strålningsbalansen. Den kanske mest omtalade förändringen är att det blir varmare vid jordens yta. Klimatets förändring vid en ...
Tidigare postat med rubriken Fundamental oenighet i klimatvetenskapen. Har du verkligen koll på växthuseffekten? Här är en kontrollfråga: vad innebär det att växthuseffekten ökar logaritmiskt? Om du inte kan svara på den frågan har du definitivt inte koll på växthuseffekten. De allra flesta klimatforskare är överens om att koldioxid är en växthusgas, som åtminstone i…
Vad innebär det? Växthuseffekt Vilka ämnen påverkar växthuseffekten? Vilka är källorna till dessa ämnen? 1 Ola Wong UNT 26 sept 2010 Snar framtid? Vad händer just nu? -En kines släpper ut lika mycket koldioxid
Vad är växthuseffekten? Växthuseffekten är något som vi alla är påverkade av och som vi tar del av varje dag. Läs mer om växthuseffekten på ekoplus.se.
Växthuseffekten är en grundläggande egenskap hos jordens klimat - den påverkar balansen mellan inkommande solstrålning och utgående värmestrålning. När vi talar om växthuseffekten i samband med klimatförändringar menar vi ofta en förstärkning av d...
Koldioxiden är växternas föda, är ett slagord bland klimatskeptiker och utsläppslobbyister. De anser att vi ska välkomna växthuseffekten, eftersom den fördubbling av atmosfärens koldioxidnivåer som FN:s klimatpanel förutspår för detta sekel kommer att gynna oss genom ökade avkastningar från våra åkrar. Man hävdar alltså att klimatförändringen kommer att hjälpa oss att mätta jordens växande befolkning.. - Det har gjorts tusentals experiment som visar att höjda koldioxidhalter gynnar växterna, skördarna och träden, tusentals! Att koldioxid är växternas föda är inget talesätt, det är ett faktum, säger Leighton Steward, agronom med ett förflutet inom USA:s olje- och gasindustri.. Leighton Steward är talesman för Plants need CO2, en amerikansk lobbyorganisation vars uppgift är att undervisa allmänheten om de positiva effekterna av ökade koldioxidhalter. Lobbyorganisationen har sammanställt ett stort antal vetenskapliga artiklar om växthuseffekten, och ...
Kommentar till avsnittet om hypotesen att växthuseffekten beror på det atmosfäriska trycket, kapitel 2. När jag nyligen lyssnade till den svenske forskaren i meteorologi Lennart Bengtsson förklarade han, som om det var en självklarhet, att växthuseffekten inte alls beror på att gaser i atmosfären strålar tillbaka infraröd strålning, och därmed minskar utstrålningen till rymden. Uppvärmningen…
Genomgång (14:09 min) där SO-läraren Stefan Bäcklund tar sig an klimathotet och växthuseffekten. Vilka följder får uppvärmningen av jorden, den s.k. växthuseffekten? Vad kan vi göra åt
Inledning: Jag valde att skriva om växthuseffekten för att jag tycker det är ett ganska intressant ämne inom geografin och jag är ganska intresserad av katastrofer i naturen med mera. Så just i detta fördjupningsarbete valde jag att skriva om växthuseffekten för att det är som mest aktuellt nu och finns många sidor på Internet angående just detta ämne. Och i grund skolan lärde vi oss in... ...
Växthuseffekt och global uppvärmning är miljöproblem som länge har diskuterats. Vad innebär växthuseffekten och hur stoppar vi den global uppvärmningen?
Växthuseffekten uppstår av de många olika gaserna i atmosfären som fångar upp en del av solens strålar och värmer jorden. De vanligaste växthusgaserna är koldioxid, metan och dikväveoxid (lustgas). Även vattenånga är en viktig faktor.. Tack vare växthuseffekten är jorden en planet där miljontals växter och djur kan leva. Jorden har en medeltemperatur på cirka 15 grader. Utan växthuseffekten hade den varit cirka -18 grader.. När man pratar om växthuseffekten som ett bekymmer, så pratar man om den förstärkta växthuseffekten. När vi tillför mer växthusgaser till atmosfären hålls mer värme kvar och jordens medeltemperatur stiger.. ...
Nu har uppdrag granskning gjort bort sig ordentligt. De har ljugit för svenska folket. Metangasutsläpp från kor är inte någon miljöbov, det förstår vem som helst som tänker efter lite. Metangas från kor är något helt naturligt och det är nödvändigt för att vi ska ha en lagom växthuseffekt. Folk tycks tro att växthuseffekten är något farligt. Det är när det blir för mycket som det blir farligt, likaså om det blir för lite. Hade vi ingen växthuseffekt alls skulle vi ha samma klimat som på månen, dvs vi skulle inte kunna leva här. Som tur är finns en naturlig växthuseffekt som gör planeten bebolig. I denna naturliga växthuseffekt ingår så kallade växthusgaser som t.ex. metan, som bildas överallt på planeten när växtdelar bryts ner, en del av denna gas kommer alltså från kor. När metanet kommer ut i atmosfären träffas det av solljuset och bryts ner på några år till naturligt koldioxid och vatten som ingår i kretsloppet. Det bryts ner i samma takt ...
Resultaten skiljer sig mellan de olika samförgasningssystemen både vad gäller växthusgasutsläpp och bränsleproduktion. För grot medför det adderade konverteringssteget i form av pyrolys, som är nödvändigt för samförgasning med svartlut, en förlust som inte kan kompenseras för av förgasningens omvandlingseffektivitet. Således produceras mer metanol i referensscenariot. Vad gäller växthusgasutsläpp ger samförgasnings- och referensscenarierna i liknande resultat, om än något lägre utsläpp för referensscenariot i höginblandningsfallen. För glycerol produceras liknande mängder drivmedel i samförgasnings- och referensscenarierna men med något lägre växthusgasutsläpp i samförgasningsscenarierna på grund av metanläckage från rötningsprocesserna. För fermenteringsrester resulterar den låga omvandlingseffektiviteten i elproduktionen till ett energimässigt lägre utbyte, men också med svårigheten att jämföra metanol och elektricitet. Växthusgasutsläppen är i ...
Vattenånga: Den växthusgas som stoppar mest värme i atmosfären är vanlig vattenånga. Vattenångan kommer från våra hav och sjöar. I vattnets kretslopp ingår det att solen skiner på vattnet så att det avdunstar och åker upp i atmosfären i form av vattenånga. Problemet är att ju varmare det blir på jorden desto mer vattenånga stannar i atmosfären så att temperaturen ökar ändå mer genom växthuseffekten så att det bildas ändå mer vattenånga i en ond cirkel som blir svår att bryta. (Läs mer: Vattnets kretslopp) Moln: Ett problem med moln är att de samtidigt stoppar de kortvågiga strålarna från solen så att jorden kyls ner. Hänger du med? Gaser och vattenånga stoppar inte kortvågig strålning. När vattenångan kyls kondenseras den och bildar moln. För värmestrålarna som kommer från jordytan fungerar moln och vattenånga likadant, värmen hålls kvar inom atmosfären. För solstrålarna utifrån rymden är det skillnad. De går rakt igenom vattenånga men ...
Vattenånga: Den växthusgas som stoppar mest värme i atmosfären är vanlig vattenånga. Vattenångan kommer från våra hav och sjöar. I vattnets kretslopp ingår det att solen skiner på vattnet så att det avdunstar och åker upp i atmosfären i form av vattenånga. Problemet är att ju varmare det blir på jorden desto mer vattenånga stannar i atmosfären så att temperaturen ökar ändå mer genom växthuseffekten så att det bildas ändå mer vattenånga i en ond cirkel som blir svår att bryta. (Läs mer: Vattnets kretslopp) Moln: Ett problem med moln är att de samtidigt stoppar de kortvågiga strålarna från solen så att jorden kyls ner. Hänger du med? Gaser och vattenånga stoppar inte kortvågig strålning. När vattenångan kyls kondenseras den och bildar moln. För värmestrålarna som kommer från jordytan fungerar moln och vattenånga likadant, värmen hålls kvar inom atmosfären. För solstrålarna utifrån rymden är det skillnad. De går rakt igenom vattenånga men ...
Jo jordens atmosfär består av olika lager av gaser och en gas som är lite extra förknippad med växthuseffekten är koldioxid. Koldioxid uppstår att förbränning av t.ex. fossila bränslen som bensin eller disel. Denna gas stiger uppåt mot atmosfären och stannar där.. De solstrålar som når jordens yta studsar normalt sett ut i rymden igen och på så vis sker en normal uppvärmning av jorden. Men med mer växthusgaser i atmosfären studsar de istället tillbaka ned mot jorden och värmer upp jordens temperatur ytterligare. Ju mer av dessa gaser som frigörs ju större blir effekten av de strålar som studsar tillbaka ned mot jorden.. ...
För att motverka växthuseffekten krävs krafttag för att hejda utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser. Fossilbränslena måste fasas ut från såväl energi- som transportsektorn. Förnyelsebara bränslen måste skattemässigt gynnas. Inhemsk produktion ska stimuleras.. Läs mer ur Kristdemokraternas partiprogram ...
Allt är tyvärr inte guld och gröna skogar när det kommer till bilar även om man gärna vill tro det. Förutom den stora andel olyckor som sker varje år i trafiken så är det ett stort problem med alla de avgaser som bilarna släpper ut. Avgaserna är nämligen dåligt för naturen och det påverkar ozonlagret vilket bidrar till den så kallade växthuseffekten. Dessutom är avgaserna onyttiga för oss människor.. Det är framför allt förbränningen av diesel och bensin som bidrar till växthuseffekten eftersom förbränningen av dessa fossila bränslen bidrar till att skapa koldioxid som har en negativ inverkan på klimatet och växthuseffekten. I Sverige är det främst alla transporter som bidrar till växthuseffekten och enligt naturvårdsverket står de för hela 30 % av koldioxidutsläppen i Sverige.. Det är därför viktigt att utvecklingen för bilen går mot att använda sig av andra bränslen. Elbilar är exempelvis mycket bättre för miljön än vad bensindrivna bilar är. ...
Vi har selektivt minne vi människor. Omedvetet väljer vi bort saker som vi inte är intresserade av eller helt enkelt inte vill se. Just nu är vi upptagna av vårens antågande. En del tror att det är växthuseffekten som gör att vi de senaste veckorna har haft några varma dagar. Jag tror det inte. Visst kan det vara så att växthuseffekten påverkat att vi har en varm och tidig vår, men samtidigt har vi haft varma och tidiga vårar i vårt land tidigare. Måhända har denna vår bjudit på några extra varma dagar, det räcker dock inte för att konstatera att det är en växthuseffekt. Den finns där, men jag tror snarare att växthuseffekten smyger sig på istället för att bjuda på avsehärt högre temperaturer helt plötsligt. Just nu diskuteras klimatförändringarna ofta och mycket, det påverkar såklart vår uppfattning om vad den tidiga våren beror på ...
EU inför vid årsskiftet utsläppshandel för att begränsa växthuseffekten. Flygets utsläpp ingår dock inte i det nya regelverket, vilket innebär att branschen ...
VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN KLIMAT Vädret är nu och inom dom närmsta dagarna. Klimat är det genomsnittliga vädret under många
excentriska forskare.. Att bli förvånad över att kvällspressen kör med sensationsjournalistik, eller att Dagens Nyheter okritiskt publicerar allt som kommer från myndighetshåll är som att bli förvånad av att man blir våt av att bada. Däremot blir jag uppriktigt besviken på Svenska Dagbladets ensidiga approach till frågan efter att ha läst länkarna Aqurette (för övrigt läsvärd blogg om man är politiskt intresserad) tipsar om: Eudoxas översättning av en internationell rapport (pdf) och Danne Nordlings inlägg om inkonsekvenserna i växthusteorin.. Jag vet inte vilken sida som har mest rätt. Men jag ser problemet vi står inför: detsamma som i sagan om pojken och vargen. Om det visar sig att klimatmodellerna hade åt skogen fel och att vår påverkan var betydligt mindre än vi trott, kommer folk bli uppgivna och sluta bry sig överhuvudtaget. Och det är farligt, för miljön är så mycket mer än klimatet.. Andra bloggar om: växthuseffekten, miljöhot, ...
I detta inlägg skall jag behandla ett specialfall av växthuseffektens återkoppling via vattenånga. Det handlar alltså om förstärkning av koldioxidens växthuseffekt via mer vattenånga, som AGW-anhängarna åberopar. Det är denna återkoppling som gör klimatkänsligheten stor nog att skrämma beslutsfattare med. Specifikt handlar det om ett WUWT-inlägg av Willis Eschenbach 18/2 (länk), som i sin tur →. ...
Ursprungligen publicerad som Så förändrar växthuseffekten världen i Internationalen 20 januari 2000 som en del av bilagan Stormens år 2. Också publicerad i Moteld nr 10.. En gråkall dag i januari kan man med fog fråga sig: spelar det verkligen någon roll om det blir lite varmare?. Och man kan med emfas svara: ja det gör det! Jordens vädersystem drivs av en strävan att utjämna den mängd värmeenergi som bundits på olika delar av planeten. Solenergi strålar in, men den strålar inte in jämnt över hela jordytan, utan mest vid ekvatorn, minst vid polerna. Om inte luft- och havsströmmar distribuerade energi, i form av värme, över jorden skulle ekvatorn i snitt vara 14 grader varmare och polerna i snitt 25 grader kallare.. Det största och tydligaste exemplet på det är väderfenomenet El Niño i Stilla Havet. Mekanismen bakom är enkel och välkänd. En varm västlig havsström gör ett varv runt Australien och möter det varma Stillahavsvatten som blåsts österut av ...
Växthuseffekten kallas det som innebär att koldioxid i atmosfären håller kvar en del av solvärmen och gör att jorden håller en temperatur som vi kan leva i. Nu
När man granskar litteraturen på området framträder en bild som ganska radikalt skiljer sig från den som man matas med i den alldagliga debatten. Detta kommer iochförsig inte som en överraskning. Debatten har hittills handlat om många saker men en sak som aktivt motarbetats är en seriös och öppen debatt om grunderna för hela spektaklet, just det, växthuseffekten. I korta drag går den ut på att några spårgaser i atmosfären värmer upp jordytan samtidigt som den kyler den övre atmosfären, denna värmepump arbetar dessutom med en sådan infernalisk effektivitet att ytan skulle förvandlas till en bastu om inte konvektion inträdde och räddade oss. Detta är naturligtvis så absurt att ledande klimatforskare, inklusive många skeptiker, inser att detta måste hållas hemligt för allmänheten. ...
En Powerpoint-presentation kring växthuseffekten, ozonlagret och UV-strålning. Notera att eleven inte inkluderat några anteckningar för själva presentationen...
PhET Interactive Simulations, University of Colorado, är ett pågående arbete att utveckla utbildningen i naturvetenskap genom interaktiva simuleringar. De har just släppt en grafisk Java-applikation som visar växthuseffekten i atmosfären där man kan följa fotonerna och leka med olika inställningar och se deras effekt på temperaturen och strålningen ...
4:e luckan Nu när vi fokuserar på växthuseffekten så till den milda grad glömmer vi ju gärna bort effekten av andra sätt att framställa energi. Som uranbrytning, exempelvis...Den nya regeringen vill tydligen lösa upp restriktioner mot uranbrytning i vårt land. Läste imorse en insändare om det i DN. Det skulle innebära att vi kanske förstör våra…
4:e luckan Nu när vi fokuserar på växthuseffekten så till den milda grad glömmer vi ju gärna bort effekten av andra sätt att framställa energi. Som uranbrytning, exempelvis...Den nya regeringen vill tydligen lösa upp restriktioner mot uranbrytning i vårt land. Läste imorse en insändare om det i DN. Det skulle innebära att vi kanske förstör våra…
Jag är en måttlig konsument av alkoholhaltiga drycker. När jag bestämde mig för att jag bara skulle köpa ekologiska viner, och i enstaka fall starkare drycker, var jag beredd på att betala mer för att gynna ekologiska odlingar. Detta har jag gjort i flera år av förebyggande syfte. När det gäller öldrickare kan det komma att bli markant högre priser som en följd av växhuseffekten. Vad är då bäst kan man undra? Att köpa dyrt ekologiskt öl nu eller att få betala mer för icke-ekologiskt öl inom några år? För mig är det bättre att betala dyrt för ekologika drycker nu eftersom de kan bidra till minskad växthuseffekt på sikt. Att betala dyrt för konventionella drycker om ett par år för att det är svårt att få tag på öl och vin mm löser inget på sikt. Det blir bara dyrare.. Om du vill veta mer om varför priserna ökar och vilka andra effekter som följer att klimatförädringar kan du läsa mitt senaste inlägg om att öldrickare drabbas av sämre öl och ...
Consitio Klimatbalans erbjuder företag, organisationer och privatpersoner en möjlighet att på ett enkelt sätt klimatkompensera och därmed minska sitt bidrag till växthuseffekten.
Consitio Klimatbalans erbjuder företag, organisationer och privatpersoner en möjlighet att på ett enkelt sätt klimatkompensera och därmed minska sitt bidrag till växthuseffekten.
ka kunna uppnås. Det gäller även fluorerade växthusgaser (f-gaser) som är kraftfulla växthusgaser. Men det är många som kommer att påverkas av detta. Många av de som påverkas känner inte till detta. Därför måste vi informera, säger hon.. FN:s klimatpanel (Intergovernmental Panel on Climate Change, förkortat IPCC) har dragit slutsatsen att den globala uppvärmningen behöver begränsas till 2°C. För att det ska ske är målet att utsläppen av växthusgaser i EU ska minska med 80-95% fram till 2050 jämfört med 1990 års nivå. F-gaser står för 2% av EU:s utsläpp av växthusgaser och därför krävs nya regler. Idag beräknar man att utsläpp av F-gaser inom EU har ökat med 60% sedan 1990 och utsläpp av F-gaser globalt anses ge ökning på 0,5°C.. Var finns det då F-gaser? F-gaser används bland annat som köldmedia i kyl-, luftkonditionerings- och värmepumpsutrustning. Det finns också f-gaser i brandskyddsutrustning, elektriska brytare, energiproduktion, skumplast ...
Med ikraftträdandet av Kyotoprotokollet för att minska utsläppen av växthusgaser i industriländerna 5,2 2012% av ministeruppdrag för växthuseffekten tillhandahåller en uppdaterad version dagen för den förklarande vägledningen till internationella avtal Klimat hon har uppnått. Minns att avtalen Kyoto undertecknades på Februari 16 1997 och 30 industriländer har ratificerat avtalen. Historisk påminnelse på MIES webbplats: http://www.effet-de-serre.gouv.fr/fr/accords/accords.htm. Ladda ner förklaringsguiden för MIES Klimatavtal (PDF - 62-sidor ...
Med klimatförändring menas ökning av växthuseffekten. Vissa gaser i atmosfären fungerar på samma sätt som glaset i växthuset: de släpper solljuset ner på jordytan men förhindrar en del av strålningen, som förvandlats till värme, att reflekteras tillbaka uti rymden. Växthuseffekten orsakad av växthusgaserna gör att vår planet är gynnsam att leva i: utan nämnda effekt skulle jordens medeltemperatur vara -18 grader, det vill säga 33 grader kallare än den nuvarande temperaturen.. Mänskligheten förorsakar en enorm mängd växthusgaser som förstärker den naturliga växthuseffekten. Till följd av detta förändras klimatet. De viktigaste växthusgaserna som människan skapar är koldioxid (CO2), metan (CH4) och dikväveoxid (N2O). Den mest betydande källan för utsläpp är användning av fossila bränslen, det vill säga kol, olja och naturgas i energiproduktion och trafik. Växthusgaser uppstår även i jordbruk, industriprocesser, soptippar och skogsbränder.. Klimatet ...
Diagrammen visar stockholmarnas växthusgasutsläpp - över tid och i andelar.. Stockholmarnas utsläpp av växthusgaser var 2,5 ton per person och år enligt senaste statistik från 2016. Hälften av utsläppen kommer från transporter. 35 procent är från uppvärmning och resten från övrig el- och gasanvändning.. Sedan 1990 har utsläppen mer än halverats, från 5,4 ton växthusgaser per invånare. Minskningen beror främst på minskad användning av fossila bränslen för uppvärmning och i den nordiska elproduktionen. Utsläppen från transporter minskar däremot inte.. I våra beräkningar ingår endast utsläppen inom Stockholms geografiska gräns - från uppvärmning, el- och gasanvändning och transporter i Stockholm. Stockholmarnas konsumtion av varor och tjänster ingår inte.. De totala utsläppen av växthusgaser är cirka 10-11 ton per person och år om konsumtionens klimatpåverkan räknas in, enligt Naturvårdsverkets nationella statistik. Stadens mål är att Stockholm ska ...
Länderna får själva avgöra hur man ska nå sina mål. Olika länder har olika mål och EU-länderna har sinsemellan gjort en inbördes fördelning av utsläppsminskning i unionen.. För att Kyotoprotokollet skulle bli giltigt krävdes att minst 55 länder skrev på protokollet. De länder som skrivit på måste dessutom representera minst 55 procent av industriländernas utsläpp av koldioxid år 1990. Eftersom Ryssland och USA tillsammans svarar för mer än 50 procent av industriländernas utsläpp var åtminstone ett av dessa länder tvunget att godkänna protokollet för att det skulle gälla. När Ryssland skrev på i november 2004 innebar att Kyotoprotokollet kunde träda i kraft den 16 februari 2005. I dag har 192 länder skrivit på protokollet.. ...
Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap (Umeå universitet) söker en doktorand för studier av påverkan av klimat och skogsbruk på utsläpp av växthusgaser från vattendrag. Anställningen beräknas börja 1 maj 2019 eller enligt överenskommelse och sista ansökningsdag är 2019-03-18. Projektbeskrivning Skogsbruk har en viktig roll för att fullfölja åtaganden att minska utsläpp av växthusgaser till atmosfären. Den nuvarande kunskapen om skogsbrukets effekter på omsättning av växthusgaser i det boreala landskapet är ofullständigt beroende på att utsläpp av växthusgaser från rinnande vatten inte beaktas. Målet med projektet är att undersöka effekter av skogsbruk på utsläpp av växthusgaser från boreala rinnande vatten. Vi kommer att testa hypoteser om att skogsbruk har omfattande effekter på utsläpp av växthusgaser från bäckar över hela skogens rotationscykel men också att effekterna beror på olika skogsbruksmetoder och variation i klimatförhållanden.
Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap (Umeå universitet) söker en doktorand för studier av påverkan av klimat och skogsbruk på utsläpp av växthusgaser från vattendrag. Anställningen beräknas börja 1 maj 2019 eller enligt överenskommelse och sista ansökningsdag är 2019-03-18. Projektbeskrivning Skogsbruk har en viktig roll för att fullfölja åtaganden att minska utsläpp av växthusgaser till atmosfären. Den nuvarande kunskapen om skogsbrukets effekter på omsättning av växthusgaser i det boreala landskapet är ofullständigt beroende på att utsläpp av växthusgaser från rinnande vatten inte beaktas. Målet med projektet är att undersöka effekter av skogsbruk på utsläpp av växthusgaser från boreala rinnande vatten. Vi kommer att testa hypoteser om att skogsbruk har omfattande effekter på utsläpp av växthusgaser från bäckar över hela skogens rotationscykel men också att effekterna beror på olika skogsbruksmetoder och variation i klimatförhållanden.
Dikad torvmark i Sverige avgav sammanlagt drygt 11,4 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2012, enligt den senaste klimatrapporteringen. Denna mängd kan jämföras med de totala svenska utsläppen av växthusgaser, som beräknades uppgå till 57,6 miljoner ton koldioxidekvivalenter samma år. En åtgärd som skulle kunna minska utsläppen av växthusgaser från dikad torvmark är att återställa marken till våtmark, vilket minskar avgången av koldioxid och lustgas från marken. Samtidigt ökar avgången av metan, men minskningen av koldioxid- och lustgasutsläppen är större, vilket innebär att utsläppen av växthusgaser från marken totalt sett minskar. Om de ekonomiska resurserna för att återställa dikad torvmark till våtmark är begränsade bör man i första hand återställa dikade torvmarker som är stora källor för växthusgaser till våtmark. Studier av växthusgasutsläpp från dikade torvmarker som används för skogsproduktion visar att näringsrika och väldränerade ...
Koldioxidekvivalenter eller CO2e är ett mått på utsläpp av växthusgaser som tar hänsyn till att olika sådana gaser har olika förmåga att bidra till växthuseffekten och global uppvärmning. När man uttrycker utsläppen av en viss växthusgas i koldioxidekvivalenter anger man hur mycket koldioxid som skulle behöva släppas ut för att ge samma verkan på klimatet. Räknat per utsläppt ton bidrar exempelvis metan 21 gånger mer till växthuseffekten än koldioxid, och ett metanutsläpp på 1 ton motsvarar därför 21 ton koldioxidekvivalenter. Genom att uttrycka växthusgasutsläpp i koldioxidekvivalenter kan man enkelt jämföra de enskilda gasernas bidrag till växthuseffekten och addera dem med varandra. Omräkningen sker genom att man multiplicerar utsläppen av varje växthusgas med gasens s.k. GWP-värde (Global Warming Potential). ...
Målet med projektet är att undersöka effekter av skogsbruk på utsläpp av växthusgaser från boreala rinnande vatten. Vi kommer att testa hypoteser om att skogsbruk har omfattande effekter på utsläpp av växthusgaser från bäckar över hela skogens rotationscykel men också att effekterna beror på olika skogsbruksmetoder och variation i klimatförhållanden. Projektet baseras på (1) en detaljerad studie av bäckar före och efter avverkning, och (2) storskaliga jämförande studier av bäckar med variation i avrinningsområdenas avverkningar (omfattning, ålder), kantzoner och klimatförhållanden. Vi förväntar oss att projektet kommer att resultera i bättre vetenskapligt baserade beslut i skogsförvaltning för att mildra utsläppen av växthusgaser till atmosfären. ...
Igår visades första avsnittet av SVT:s Planeten. Budskapet ovan formligen hamrades in med en kraftfull blandning av expertutlåtanden och suggestiva bilder och musik. Jag gillade det, och det verkar tyvärr som att denna typ av chockterapi krävs för att vissa ska vakna till liv i sina TV-soffor. Serien kommer att fortsätta att visas 3 torsdagar till. För de som missade det första programmet kan man också se det på svt.se/planeten, där det också finns massor av intressant information.. Planeten tog upp miljöproblemen i stort, inte bara växthuseffekten. Jag väljer att fokusera på växthuseffekten på Klimatfakta eftersom jag ser den som en nyckelfråga. Kan vi inte lösa det problemet spelar andra förbättringar liten roll. Kan vi hantera växthuseffekten så har vi lärt oss så mycket att andra miljöproblem bör kunna lösas enklare.. För de som vill ha en lite lugnare och sakligare presentation rekommenderar jag t.ex. följande intervju i Dagens Industri med Christian Azar, ...
Det som vanligen avses då våra makthavare talar om den globala uppvärmningen och växthuseffekten avser i allt den miljöförstöring som är resultatet av människans extra utsläpp av växthusgaser. Den största boven i dramat är de ständigt ökande utsläppen av koldioxid som ett resultat av förbränningen av fossila bränslen som olja, kol och naturgas. Eftersom koldioxiden är en del av kolets kretslopp påverkar förbränningen av fossila bränslen klimatet.. Det är alltså människans extra utsläpp av växthusgaser i form av förbränningen av fossila bränslen som ökar koldioxidutsläppen radikalt liksom boskapshållningen och uppfödning som ökar förekomsten av metangaser i atmosfären. Sammantaget har det resulterat i att tiden sedan den industriella revolutionen, det vill säga under de dryga 100 åren som gått, andelen växthusgaser i atmosfären har kat vilket lett till vår tids växthuseffekt är förstärkt.. Det handlar om miljöförstöring ...
IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) godkände skrivningarna i den nya klimatrapporten, AR5, den sista oktober 2014 i Köpenhamn. AR står för Assement Reports of the state of knowledge on climate change och är den 5:e i ordningen. Populärt kallas arbetet; FNs Klimatrapport 2013.. Det internationella samarbetet med att sammanställa, evaluera och enas om forskningsresultat syftar till att utgöra grund för framtida internationella samarbeten, konventioner och utveckling. I rapporten enas man om att klimatförändring beroende på utsläpp av växthusgaser (GHG), dvs mänskliga aktiviteter, är högst trolig.. Många miljöproblem är internationella, dvs vad vi gör i Sverige påverkar miljön i andra länder, klimatförändring är av denna art. I rapporten analyseras bland annat klimatpåverkan till följd av energiproduktion. I kapitel 7, av arbetsgrupp 3, synas CO2 utsläpp per produktionsslag. Livscykelanalyserat. Man noterar följande listning; gram CO2 per producerad ...
Utsläpp av växthusgaser som till exempel koldioxid, metan och dikväveoxid påverkar klimatet. Sverige sammanställer varje år data om sina utsläpp av klimatpåverkande gaser och redovisar dessa till FN:s klimatkonvention.. Utsläpp av ämnen som har stor påverkan på klimatet räknas ibland om till koldioxidekvivalenter för att deras effekt på klimatet ska kunna jämföras med koldioxid.. Läs mer om enskilda växthusgaser:. ...
Det är milt här hemma, men det snöar i New York. Och är översvämningar i Thailand. Verkar inte vädret vara lite ur gängorna? Vad kan det bero på? Kosmisk strålning och en annalkande istid? Ovanligt mycket vulkanutbrott?. Eller kan det vara så att koldioxid, metan och freoner faktiskt är växthusgaser och att vi människor, otänkbara tanke, har förändrat dess förekomster och koncentrationer. Att skogsskövling påverkade ekosystemens förmåga att binda tex kolföreningar och att luftföroreningar påverkade jordens albedo? Att halten koldioxid, nu drygt 390 ppm istället för de 280 som var före industriella revolutionen, såväl förstärker växthuseffekten som medför att haven sakta försuras?. När koldioxiden är i luften så förstärker den växthuseffekten vilket påverkar strålningsbalansen av energi till/från Jorden och att det, via komplexa återkopplingar i naturen, påverkar allt liv. Men koldioxid löses också i vatten och detta påverkar livet i haven som har ...
Igår släppte EU:s miljöbyrå EEA sin rapport över transporterna och miljön, TERM 2006. Den visar att utsläppen av växthusgaser från trafiken ökat med 32% från 1990 till 2004. Störst är ökningen i Luxemburg med 156% och i Sverige 9%. Siffrorna omfattar inte sjöfart och internationell flygtrafik.. När det gäller godstrafiken ökar den mer än BNP, dvs vi har ingen decoupling, utan tvärt om. Detta betyder att vi blir mer och mer ineffektiva på att transportera vårt gods. En stor del av godstransporterna är alltså transporter som är att betrakta som tomma kalorier. Vi har byggt ut infrastrukturen på ett sätt som möjliggjort denna utveckling.. Den stora frågan är nu hur vänder vi denna utveckling på ett sätt som gör att behovet av transporter effektiviserats. Enda sättet är att sätta rätt pris på de externa effekterna.. - Vi kan inte hantera de ökande utsläppen av växthusgaser, bullerstörningar och den fragmentering av landskapet som transporterna orsakar ...
Köldmedier är så kallade f-gaser där f står för fluor. När dessa f-gaser släpps ut, eller läcker ut, i atmosfären bidrar de till växthuseffekten på liknande sätt som utsläpp av koldioxid. En skillnad är dock att vissa av f-gaserna är betydligt starkare växthusgaser än koldioxid. Exempelvis ger ett utsläpp på ett kg av köldmediet R404A, ett lika stort bidrag till växthuseffekten som ett utsläpp av 3 922 kg koldioxid.. För att säkerställa att fluorerade växthusgaser ersätts med säkra alternativ med lägre eller ingen klimatpåverkan beräknas de årliga utsläppen uttryckta i koldioxidekvivalenter kunna minska med två tredjedelar fram till 2030.. På sikt kommer f-gaser med högsta GWP-värden att avvecklas och det kan även bli påfyllnads- eller användningsförbud och försäljningsstopp för vissa av dem på den europeiska marknaden. På senare tid har det dessutom skett kraftiga prishöjningar på köldmedier med höga GWP-värden. ...
Världens forskare är eniga. Klimathotet är här och vi behöver agera extremt snabbt för att kunna vända utvecklingen. IPCC kom nyligen ut med en rapport innehållande utveckling, fakta och möjliga framtidsscenarier gällande jordens klimat. IPCC står för Intergovernmental Panel on Climate Change och består av över 800 forskare från olika länder. I den senaste rapporten har forskarna sammanställt resultatet från över 14 000 vetenskapliga artiklar om klimatförändringarna. Nya klimatsimuleringar, analyser […]
Hej Sverige! Vad gör ni? Alltså allvarligt!. Jag läser svenska tidningar för det är ju hemma för mig. Att hålla mig ajour med det som händer i Sverige är superviktigt. Verkligen. Men nu orkar jag inte mer.. Förra sommaren var kall, minns ni? Det blåste nordan hela sommaren och jag hade aldrig något annat än långbyxor i Sverige. Den gångna sommaren var varmast sedan urminnestider, ja så var det. Och visst var det i lite varmaste laget? Men måste ni i varje nummer av era dagstidningar skriva om att privatpersoner ska sluta flyga eller äta vegetariskt eller vad det nu är som krävs för att rädda miljön.. I princip alla mina vänner går runt med En klump i magen och ångest över växthuseffekten. Alltså alla mina vänner i Sverige. Här och i andra utländska medier pratas det annorlunda.. Jag förnekar inte att alls växthuseffekten, tro mig, vi ser glaciärer som smälter och konstigt väder även här. Men det skrivs inte om det på samma vis som i Sverige. Jag orkar inte ...
MOTION 79: Sveriges klimatmål Jag vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda att: 1) Sverige ska införa mål för 2030 om a) att minska utsläppen av växthusgaser med minst 60 % jämfört med 1990 b) att minst 60 % av energianvändningen ska täckas av förnybar energi c) minst 40 % lägre energianvändning än 2008 per BNP-krona 2) I svenska mål om växthusgasutsläpp ska alla utsläpp av växthusgaser i Sverige ingå. 3) Svenska mål om växthusgasutsläpp ska gälla utsläpp av växthusgaser i Sverige, inte utsläppsminskningar i andra länder. 4) Den svenska växtlighetens upptagande av koldioxid ska inte räknas in när det beräknas hur väl svenska mål om växthusgasutsläpp uppfylls. Politiskt beslutade mål pekar ut riktningen och visar vad som sannolikt kommer att få fördelaktiga villkor och vad som förmodligen drabbas av högre kostnader. Den som investerar i t ex förnybar energi vill i första hand ha förutsägbara förhållanden som gör det
Tredje delrapporten från FN:s klimatpanel (IPCC, Intergovernmental Panel on Climate Change), Climate Change 2014: Mitigation of Climate Change, handlar om hur utsläppen av växthusgaser kan och bör minskas. I sammanfattningen för beslutsfattare betonar FN:s klimatpanel att en rättvis fördelning av de nödvändiga utsläppsminskningarna Läs mer…. ...
Växthusgasutsläppen från Sveriges ekonomi och hushållen uppgick 2019 till 55,3 miljoner ton koldioxidekvivalenter. I jämförelse med 2018 motsvarar det en minskning om 2,8 procent.
Miljörörelsen identifierade under 1980-talet med rätta förbränning av kol, olja och gas i värmeverk samt användning av fossila bränslen för transporter som den främsta miljöförstörande källan. Dessutom är fossila bränslen ändliga resurser så det finns goda skäl att minska användningen av dessa. Med den bakgrunden tog FN:s Miljöprogram (UNEP) tillsammans med bekymrade klimatologer inom Världsmetereologiska Organisationen (WMO) år 1988 initiativet till att bilda IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change).. Till skillnad från vad många tror är IPCC en politisk organisation och inte ett vetenskapligt organ. Panelen består av 194 representanter från statliga regeringar, varav de flesta är byråkrater snarare än forskare. I Sverige är det numera SMHI som är huvudkontakt med IPCC, och innan dess var det Naturvårdsverket. Panelen sammanträder årligen och utser IPCC:s byrå och huvudförfattarna till IPCC-rapporten.. Huvudförfattarna är experter inom de områden ...
Med den nya förordningen förbjuds installationer och service med köldmedium med höga GWP efter vissa årtal. Tanken är att köldmedium med stor miljöpåverkan ska fasas ut i etapper och bytas ut till mer miljövänliga köldmedium. Du kan läsa mer om etapperna på www.alltomgas.se.. I samband med klimatfrågor talar man ofta om GWP-faktorn, Global Warming Potential, för en växthusgas. GWP-faktorn anger hur mycket ett kilo av en växthusgas påverkar klimatet i jämförelse med ett kilo koldioxid. Som jämförelse kan nämnas att GWP-faktorn för koldioxid är ett (1). Genom att uttrycka växthusgasutsläpp i koldioxidekvivalenter kan man enkelt jämföra enskilda gasers bidrag till växthuseffekten. Förteckningen på köldmediers GWP-faktor finns att hämta på www.naturvardsverket.se. Användarstopp för HCFC ...
I Regeringens proposition 2005/06:172 föreslås att klimatmålet enligt 2002 års klimatpolitiska beslut ska ligga fast, vilket innebär att de svenska utsläppen av växthusgaser skall vara fyra procent lägre än utsläppen år 1990. Dessutom skall detta mål uppnås utan kompensation för upptag i kolsänkor eller användning av Kyotoprotokollets flexibla mekanismer, som bland annat innebär handel med tilldelade utsläppsenheter mellan stater som har tillträtt Kyotoprotokollet. Detta är en mekanism som är tänkt att främja utsläppsminskande åtgärder där det är mest kostnadseffektivt. Som ett komplement till detta kortsiktiga mål, så föreslås att utsläppen för Sverige år 2020 ska vara 25 procent lägre än 1990 års nivå. Ett mål som fortlöpande ska följas upp och utvärderas minst vart femte år, med början år 2008.. Vidare gör regeringen i proposition 2001/02:55 bedömningen att halten av växthusgaser, mätt i koldioxidekvivalenter, inte ska överstiga 550 ppm i ...
We are facing two global environmental crises, the loss of biodiversity and climate change. Both crises should be handled within the forthcoming decades. Actions implemented to mitigate one challenge should not worsen the other. The two crises are interlinked. Biodiversity, together with geophysical and climatic factors form and maintain ecosystems, which contribute to climate change mitigation by capturing CO2 and store carbon. But the current climate change worsen the negative impact of the main drivers causing biodiversity loss.
I Regeringens proposition 2005/06:172 föreslås att klimatmålet enligt 2002 års klimatpolitiska beslut ska ligga fast, vilket innebär att de svenska utsläppen av växthusgaser skall vara fyra procent lägre än utsläppen år 1990. Dessutom skall detta mål uppnås utan kompensation för upptag i kolsänkor eller användning av Kyotoprotokollets flexibla mekanismer, som bland annat innebär handel med tilldelade utsläppsenheter mellan stater som har tillträtt Kyotoprotokollet. Detta är en mekanism som är tänkt att främja utsläppsminskande åtgärder där det är mest kostnadseffektivt. Som ett komplement till detta kortsiktiga mål, så föreslås att utsläppen för Sverige år 2020 ska vara 25 procent lägre än 1990 års nivå. Ett mål som fortlöpande ska följas upp och utvärderas minst vart femte år, med början år 2008.. Vidare gör regeringen i proposition 2001/02:55 bedömningen att halten av växthusgaser, mätt i koldioxidekvivalenter, inte ska överstiga 550 ppm i ...
The most important question in economic growth today is how human development and betterment can be managed without very adverse effects upon the Earth system processes we are dependent upon (Steffen et.al 2004). Addressing this concern, a group of 28 internationally renowned scientists recently introduced a novel concept, the planetary boundaries, for estimating a safe operating space for humanity with respect to the functioning of the Earth System (Rockström et.al 2009a,b). This involved a preliminary effort at identifying and quantifying key Earth system processes (ESPs) where each process involved a boundary level that should not be transgressed in order to avoid unacceptable global environmental change. So far economists, in addressing issues related to global environmental change, have almost entirely focused on the threat of climate-change, following closely the continuous release of reports of the Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC). Using so-called integrated assessment ...
Läckta dokument inför det viktiga IPCC-mötet i Lima tyder på att FN-organet är ute efter att bromsa koldioxidutsläpp med hjälp av tekniska lösningar snarare än samtal.. Ljusare grödor, aerosoler i stratosfären och järnfilspån i havet är några av de åtgärder som övervägs av ledande forskare i syfte att genomföra en geomanipulering (geo-engineering) av jordens klimat, visar läckta dokument från FN:organet IPCC.. I en åtgärd som tyder på att FN och de rika länder är desperata över att nå enighet under de kommande klimatförhandlingarna, kommer amerikanska, brittiska och andra västerländska forskare att beskriva en rad idéer för att manipulera världens klimat för att minska koldioxidutsläppen. Och de accepterar risken att även om idéerna teoretiskt sätt skulle kunna fungera, skullle de lika gärna kunna få oavsiktliga och till och med oåterkalleliga konsekvenser.. Dokumenten, som har läckt ut från Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) före ...
Då WWFs Earth Hour firades för första gången år 2007 i Sydney, Australien, stötte man relativt ofta på klimatskeptiker. Drygt tio år senare har evenemanget vuxit till en global rörelse, vari människor från 188 länder deltog ifjol. Samtidigt har invändningar mot den på grund av människan accelererande klimatförändringen minskat avsevärt. En del talar till och med om tiden efter IPCC-rapporten. Med det hänvisar man till den kännedom om hur brådskande kampen mot klimatförändringen är som väcktes av rapporten som den mellanstatliga panelen för klimatförändringar publicerade förra året.. IPCC-rapporten visade att skillnaden mellan scenarierna för två graders uppvärmning och en och en halv grads uppvärmning är signifikant. Vi måste begränsa höjningen av jordens genomsnittliga temperatur till 1,5 grader för att vi ska kunna undvika de extremt skadliga konsekvenserna för människor och naturen. Hur ska det göras?. Earth Hour är känd för den mörka timmen, då ...
På vilka sätt kan samhället minska utsläppen av växthusgaser och samtidigt anpassa sig till ett förändrat klimat? Hur kan världens allt mer svårtillgängliga resurser fördelas på ett rättvist sätt? Hur kan olika tekniska och sociala innovationer inom klimat- och energiområdet bidra till en omställning till ett hållbart samhälle?. Kursen behandlar två av vår tids stora ödesfrågor: klimatförändringarna och energiförsörjningen. Gästföreläsningar och diskussioner behandlar frågor rörande växthuseffekten, klimatvariationer i tid och rum, metoder för klimatforskning och olika faktorer som påverkar klimatet. Vidare diskuteras olika energislags betydelse för det moderna samhället och dess historiska utveckling. Som en del av detta granskas möjligheterna till och konsekvenserna av en omställning från fossila till förnybara energikällor. I samband med detta ges en orientering i energisystem och energisäkerhet och begrepp som Peak Oil, rekyleffekter och kolbudget ...
Enligt Mellanstatliga panelen för klimatförändringar IPCC är den effektivaste metoden för att begränsa klimatförändringen att förebygga avskogning och i betydande grad öka världens skogsareal....
Vill du få en enkel överblick av de internationella klimatavtalen, från att IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) bildades 1988 och fram till idag. Då ska du lyssna på detta mycket intressanta och lärorika samtalet med Anders Turesson. Anders var under flera år Sveriges chefsförhandlare i de internationella klimatförhandlingarna inom såväl EU som FN. Idag jobbar han på miljö- och energidepartementet samt är huvudsekreterare för det vetenskapliga rådet för hållbar utveckling.. Förutom de internationella klimatavtalens historia och utveckling så pratar vi också bland annat om hur klimatförhandlingarna har förändrats över tid, om dynamiken i de internationella klimatmötena, om EU:s viktiga och avgörande roll i klimatförhandlingarna och om det fortfarande finns hopp att vi ska lyckas lösa klimatkrisen.. Med andra ord varmt välkomna att lyssna på ett mycket intressant samtal med Anders Turesson!. Signaturmelodi: Claes Bonde. ...
Denna vecka är världens ledande klimatforskare i Stockholm upptagna med att färdigställa den första delen av den femte samlade rapporten från FN:s klimatpanel IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change). Klimatförändringarna sker nu, beror på mänsklig påverkan, och kommer att bli mycket allvarliga om politikerna fortsätter att göra allt för lite, allt för sent.. Det finns skäl till djup oro eftersom utsläppen fortsätter att öka och politiken rör sig alltför långsamt. Men det finns också skäl att behålla optimismen - en energirevolution som kan stoppa vårt fossilberoende och hejda uppvärmningen har börjat. Den bär dessutom med sig en potential för nya jobb och bättre ekonomi. Den stora frågan nu gäller om politikerna kommer ta sitt ansvar. Vi i Greenpeace väljer att visualisera våra krav på politikerna genom en konstinstallation. Installationen som imorse byggdes upp utanför Münchenbryggeriet på Södermalm i Stockholm, utanför byggnaden där ...
Förenta nationernas klimatkonferens i Köpenhamn 2009 (COP15) ägde rum på Bella Center i Köpenhamn, Danmark, mellan 7 och 18 december 2009. På mötet deltog cirka 15 000 delegater från 192 länder, och konferensens huvudmål var att delegaterna skulle enas om åtgärder som kan bromsa den globala uppvärmningen. Konferensen var den femtonde konferensen mellan parterna bakom FN:s klimatkonvention och det femte mötet för parterna bakom Kyotoprotokollet (COP/MOP 5). Enligt de riktlinjer som sattes upp under klimatkonferensen i Bali (COP13) 2007 skulle Köpenhamnsmötet huvudmål vara att komma överens om vad som ska ersätta Kyotoprotokollet när det löper ut 2012. Kyotoprotokollet ingår i FN:s klimatkonvention som trädde i kraft 1994. Strax innan mötet läckte stulna mail ut som påstods visa att de forskare som FN byggt sina antaganden på hade ljugit. Affären kom att kallas Climategate men fick inga effekter på mötet. Mötet började den 7 december. USA lägger fram ett förslag ...
I debattinlägg i LT 50-52/2006 (sidorna 4001-2) och 5/2007 (sidorna 301-2) förespråkas radikala åtgärder för att motverka effekterna av klimatförändringarna. Den senaste rapporten från IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) utmålar också en dyster framtid som världen går till mötes. Är då verkligen forskarvärlden helt överens? Några av slutsatserna ifrågasätts exempelvis av en grupp klimatforskare […](0 kommentar) ...
FN:s klimatpanel IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) presenterar nästa fredag den första delen av sin fjärde utvärderingsrapport om...
av Jens Holm (V). till Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP). På det senaste sammanträdet med riksdagens EU-nämnd delgav finansministern en skrivelse från den nederländska regeringen. Nederländerna lyfte de snabbt växande utsläppen från flygsektorn och att denna utsläppsökning inte är i linje med Parisavtalets åtaganden om minskade växthusgasutsläpp. Nederländerna pekade på det självklara att EU:s medlemsländer måste vidta skyndsamma åtgärder för att minska flygets utsläpp av växthusgaser och nämnde flygskatt eller skatt på flygbränsle som alternativ. Nederländerna ville ha en diskussion om flygets utsläpp på kommande Ekofinmöte den 12 februari. Nederländerna arrangerar också en konferens i juni i år om hur flygets utsläpp ska kunna minska. Jag välkomnar det nederländska initiativet och hoppas att den svenska regeringen också gör det, till exempel på Ekofinsammanträdet, på kommande ministerråd och genom att aktivt delta på Nederländernas ...
I en ny forskningsrapport fra forskere ved Universitetet i Turku i Finland hevdes det, at selv om observerte endinger i klimaet er reelle, så er virkningen av menneskelig aktivitet på disse endringene ubetydelige. Forskerne hevder at ideen om menneskeskapte klimaendringer er en ren feilkalkulasjon eller forvregning av formlene til IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change). GCM-modellene brukt i IPCC-rapport AR5 unngår å kalkulere med innflytelsen det lave skydekket har på den globale temperaturen. Dette er hvorfor slike modeller gir en meget liten naturlig temperaturendring, og lar det være en meget stor endring for innflytelsen av drivhusgassene i den observerte temperaturen (Les forskningsrapporten her). ...
Bjerknessenteret er det største naturvitenskapelige klimasenteret i Norden. Senteret har særlig fokus på høye breddegrader og formidler kunnskap om klimaendringer for forskere, politikere, industri og publikum. Den vitenskapelige staben består av mer enn 200 forskere og studenter som kommer fra en rekke land i Europa, samt USA, Canada og Kina. Forskerne er rekruttert fra flere fagområder med forankring i meteorologi, oseanografi, geologi, fysikk og matematikk. Samarbeid på tvers av faggrenser muliggjør forskningsprosjekter som ellers ville vært umulig å gjennomføre. Bjerknessenteret var én av fire grupper i Europa som leverte globale klimascenarioer til del én av den fjerde klimarapporten fra FNs klimapanel (Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC), lansert i februar 2007). Åtte forskere ved senteret medvirket til skrivingen av denne rapporten. Senteret ble i 2013 tildelt Christieprisen, som deles ut av Universitetet i Bergen til mottakere som har «bidratt til å fremme ...
Bjerknessenteret er det største naturvitenskapelige klimasenteret i Norden. Senteret har særlig fokus på høye breddegrader og formidler kunnskap om klimaendringer for forskere, politikere, industri og publikum. Den vitenskapelige staben består av mer enn 200 forskere og studenter som kommer fra en rekke land i Europa, samt USA, Canada og Kina. Forskerne er rekruttert fra flere fagområder med forankring i meteorologi, oseanografi, geologi, fysikk og matematikk. Samarbeid på tvers av faggrenser muliggjør forskningsprosjekter som ellers ville vært umulig å gjennomføre. Bjerknessenteret var én av fire grupper i Europa som leverte globale klimascenarioer til del én av den fjerde klimarapporten fra FNs klimapanel (Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC), lansert i februar 2007). Åtte forskere ved senteret medvirket til skrivingen av denne rapporten. Senteret ble i 2013 tildelt Christieprisen, som deles ut av Universitetet i Bergen til mottakere som har «bidratt til å fremme ...
Nedan är ett antal länkar till externa organisationer:. Föräldravrålet, foraldravralet.se. Intergovernmental Panel on Climate Change, IPCC. Världsnaturfonden WWF, WWF Sverige. Naturskyddsföreningen. Det Naturliga Steget. Post Carbon Institute, postcarbon.org. steg3. Effekt Klimatmagasinet, Effektmagasinet. ...
REINVENTs Lars J Nilsson is attending the IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) meeting in Edinburgh this week, 1-5 April 2019, hosted by the Scottish Government . For this meeting more than 180 authors from more than...[läs mer]. ...
Klimatförändringar är variationer i jordens klimat. När vi idag pratar om klimatförändringar syftar vi oftast på den globala uppvärmningen eller växthuseffekten.
En väsentlig del av Sigtunas gemensamma hållbarhetsarbete är att minska våra koldioxidutsläpp. Lägre halter av koldioxidutsläpp bidrar till en minskad växthuseffekt och global värmning. Tillsammans görs därför årligen mätningar på varje anläggning för att beräkna utsläppshalterna av växthusgaser. När de senaste mätningarna visade att en stor del av klimatpåverkan kom från uppvärmning med fjärrvärme ringde varningsklockorna. En vidare undersökning påbörjades.. I Sigtuna kommun finns sedan 20 år ett biobränsleeldat kraftvärmeverk som levererar klimatsmart värme till boende och företag i kommunen. När vi beräknade vår klimatpåverkan fick vi klart för oss att vi inte får värme från endast detta kraftvärmeverk, utan också från övriga anläggningar i Stockholmsområdet genom att Fortums fjärrvärmenät i Stockholm har kopplats samman. En av dessa är Värtaverket. Värtaverket står för stora fossila utsläpp, då väsentliga mängder kol används som ...
En väsentlig del av Sigtunas gemensamma hållbarhetsarbete är att minska våra koldioxidutsläpp. Lägre halter av koldioxidutsläpp bidrar till en minskad växthuseffekt och global värmning. Tillsammans görs därför årligen mätningar på varje anläggning för att beräkna utsläppshalterna av växthusgaser. När de senaste mätningarna visade att en stor del av klimatpåverkan kom från uppvärmning med fjärrvärme ringde varningsklockorna. En vidare undersökning påbörjades.. I Sigtuna kommun finns sedan 20 år ett biobränsleeldat kraftvärmeverk som levererar klimatsmart värme till boende och företag i kommunen. När vi beräknade vår klimatpåverkan fick vi klart för oss att vi inte får värme från endast detta kraftvärmeverk, utan också från övriga anläggningar i Stockholmsområdet genom att Fortums fjärrvärmenät i Stockholm har kopplats samman. En av dessa är Värtaverket. Värtaverket står för stora fossila utsläpp, då väsentliga mängder kol används som ...
Den 1 januari 2015 började en ny EU- förordning om f-gas att gälla (EU 517/2014). EU-förordningen styr hanteringen av köldmedier och ska skydda miljön genom minskade utsläpp av fluorerande växthusgaser. En förändring är att det nu är typen av köldmedium, kopplat till dess växthuspåverkan, som avgör om och hur ofta ett aggregat ska läckagesökas, istället för som tidigare endast hur många kilo köldmedia ett aggregat innehöll.. Det är ett begrepp som kallas koldioxidekvivalenter (CO2e) som styr rapporteringen framöver. En koldioxidekvivalent är ett sätt att ange hur stor växthuseffekt utsläpp av en gas har i jämförelse med utsläpp av samma mängd koldioxid. Omräkningen görs genom att multiplicera utsläppet av en växthusgas med gasens så kallade GWP-faktor. Det innebär i praktiken att anläggningar med hög växthuspåverkan (hög GWP) kommer att behöva läckagesökas i större omfattning och med tätare intervall än de aggregat som har lägre ...
Den ökade användningen av biodiesel har minskat utsläppen av koldioxid från tung trafik i Sverige mycket kraftigt, rapporterar Svenska Bioenergiföreningen, Svebio. De totala utsläppen av växthusgaser från tunga fordon minskade med elva procent mellan år 2015 och 2016. Det förklarar nästan halva minskningen av växthusgasutsläpp i Sverige förra året. Utsläppen från busstrafiken minskade med 7,6 procent.. I absoluta tal minskade utsläppen av växthusgaser från 3,75 miljoner ton koldioxid år 2015 till 3,33 miljoner ton förra året.. - De svenska drivmedelsföretagen har tillsammans med de svenska åkerierna, bussföretagen och transportbeställarna gjort ett fantastiskt jobb med att minska sin klimatpåverkan från tung trafik. Det är framför allt den ökade användningen av HVO-diesel som står bakom den här minskningen, säger Tomas Ekbom, Svebios biodrivmedelsexpert.. - Men även användning av andra biobränslen har betydelse för att den tunga trafiken minskar sin ...
Förnybar elektricitet från vattenkraftverk utgör en viktig del i det globala arbetet att nå klimatmålen och minska utsläppen av växthusgaser. Inte minst i Sverige. Nära hälften av vår elektricitet kommer från vattenkraft, att jämföra med 10 procent från vindkraft och 0,1 procent från solenergi.. Men exploatering av vattendrag innebär också nackdelar. Förutom att viktiga naturvärden hotas då flodfåror torrläggs och landytor översvämmas, sker också ett utsläpp av växthusgaser från dammarna. Nu har forskare från Washington State University i Vancouver upptäckt att dessa utsläpp är 25 procent större än befarat, vilket presenteras i en ny uppmärksammad studie. Utsläppen orsakas av att stora landytor täckta av vegetation översvämmas när vattenkraftverkens dammar byggs. Väl under vatten ruttnar det organiska materialet i den syrefattiga bottenmiljön och bildar den starka växthusgasen metan som bubblar till ytan och släpps ut i atmosfären. Jämfört med ...
Rapporten fokuserar på kortlivade växthusgaser, främst metan, och sot. Man menar att eftersom dessa ämnen är kortlivade skulle man relativt snabbt kunna se effekterna av åtgärderna. Metan är en mer potent men också mer kortlivad växthusgas än koldioxid men i rapporten tas den främst upp som en av föregångarna till ozon. Ozon i stratosfären skyddar visserligen mot farlig UV-strålning men i troposfären (det lager av atmosfären som sträcker sig från marken och upp till mellan 9 och 17 km höjd) förstärker den växthuseffekten och skadar djur och växter. Sot värmer upp atmosfären genom att partiklarna absorberar värme, bidrar till att snö och glaciärer smälter snabbare och bildar så kallade bruna moln.. ...
Klimatet förändras i allt snabbare takt. Vad vi människor gör och hur vi lever påverkar vår planet. Men vad innebär klimatförändringarna egentligen, vad är det som händer och varför? Läs om den globala uppvärmningen, växthuseffekten och vilka konsekvenser det får för vår jord. Vad finns det för lösningar och vad kan vi göra för miljön?. Serien Fatta svårt gör komplexa ämnen lätta att förstå. Böckerna tar upp fakta inom naturvetenskap, teknik och samhällskunskap. De har alltid rikligt med bilder för att öka läslusten och förståelsen.. Bokförlaget Hedvig ger ut böcker som är lätta att läsa, för barn och vuxna. Läs mer på www.bokforlagethedvig.se. ...