Nukleosomer är de minsta repeterande beståndsdelen i
kromatin (som bygger upp kromosomerna) hos eukaryoter, med undantag av mogna spermieceller . Nukleosomerna spelar också en viktig roll i styrningen av genuttryck. Nukleosomerna är uppbyggda av ca 147 baspar långt
DNA uppvindat runt nukleosomkärnan som består av fyra par (8 st) histonproteiner. Nukleosomerna sägs likna pärlor på ett band av
DNA när man tittar på dem genom ett elektronmikroskop. Histonerna H2A, H2B, H3 and H4 utgör kärnan av nukleosomen, och omkring dessa är DNA:t uppvindat, medan histonen H1 sitter i den position där histon-bundet
DNA övergår till s.k. länk-DNA (d.v.s.
DNA som länkar ihop en nukleosom med en annan). Histonernas N-terminala svansar sticker ut från nukleosomstrukturen och är därmed kemiskt tillgängliga för omgivningen. Enzymer kan acetylera, methylera eller fosforylera dessa svansar och därmed ändra egenskaperna hos kromatinet.
Histonacetyltransferas är ett exempel på sådana ...