1.B Kotornas allmänna egenskaper. En typisk kota består av två väsentliga delar: ett främre segmentet, kotkroppen, och en bakre del, den så kallade kotkroppsbågen. När kotorna är ledade med varandra,bildar de i sin tur en stark pelare för att stödja huvudet och bålen. Ryggraden utgör en kanal för att skydda Medulla Spinalis (ryggmärgen). Mellan varje par av kotor är två öppningar (Foramen Vertebrae), en på vardera sidan, för spinalnerver och kärl.. Nyckeldelar. 1. Corpus Vertebrae. kotkroppen är den största delen av en kota, och är mer eller mindre cylindrisk i form. Dess övre och nedre yta är tillplattad och grov samt ger fastsättning till mellankotskivan (fibrocartilages), och vardera uppvisar en kant runt dess omkrets. Framför är kroppen konvex från sida till sida och konkav uppifrån nedåt. Bakom är det platt uppifrån nedåt och något konkav från sida till sida. Dess främre ytan uppvisar några små öppningar, för passage av näringsämnen. På den bakre ...

Stretching och stretchingr relse r centrala begrepp i v r f renklingsfilosofi. Genom att stretcha p r tt s tt uppn r vi snabbt kad belastningskapacitet, elasticitet och uth llighet. F r att motivera v ra argument vill vi f rst skapa en bild av r relse- och st djemekanismen: Skelettet best r av ben och kotor som r sammanfogade med varandra. Kotorna h lls samman med hj lp av mellankotskivor och ligament. Det r dessa som binder ihop skelettdelarna och ger stabilitet. Ligamenten finns under musklerna, har genom sin uppbyggnad en stor dragh llfasthet och f rhindrar bl.a d rmed extrema vridningsr relser samt underst djer musklernas funktion. Mellankotsskivan (discus intervertebralis) best r av en tr dbroskring (anulus fibrosus) som r sammanfogad med kotkropparnas broskkl dda ytor. Inne i anulus fibrosus finns en ggformad gelatin s k rna (nucleus pulposus) som fungerar som ledhuvud och g r att kotan kan rotera i olika riktningar.. Allts det som binder och ger stabilitet r leder, ligament och ...

När det gäller ryggskador hos idrottare, är den vanligaste orsaken ruptur av annulus fibrosus (diskhöljet) diskbråck, inflammation eller överansträngning av lederna mellan kotkropparna eller överbelastningsskador av kotkropp eller båge (spondylolys med olisthes eller stressreaktion). Vi har goda kunskaper att bedöma, utreda och behandla dessa ryggskador hos idrottar. Vi har även duktiga fysioterapeut, som är specialintresserade i detta område. Vid behov kan vi också operera alla typer av ryggskador och ryggbesvär hos aktiva idrottare och motionärer. ...

Diskbråck är en skada på en av mellankotskivorna (disci intervertebrales) som finns mellan varje par ryggkotor (vertebrae) i ryggraden (columna vertebralis). Disken fungerar som led och stötdämpare i ryggraden. Ett diskbråck uppstår när vätskehalten i diskens centrum minskar och det yttre höljet (anulus fibrosus) spricker eller bara försvagas så att disken buktar ut i spinalkanalen. Den inre och mjukare substansen (nucleus pulposus) kan vid en bristning klämmas ut och trycka mot nerverna i ryggkanalen. För att smärta skall uppstå i nerverna måste även nerven bli inflammerad. Inflammationen kan orsakas av de kemiska substanserna som den trasiga disken avger, eller genom att disken trycker mot venerna och stör blodcirkulationen. 95% av alla diskbråck uppkommer i ländryggen, de flesta andra i cervikalryggen. Smärtan som uppkommer beror på vilket rotsegment som påverkas. Smärta kan uppkomma i ryggen och efter mellan ett par timmar och ett par veckor går ryggsmärtan över, ...

Central bedömning och registrering av hundens ryggstatus avseende Intervertebral Disc Disease, IVDD, syftar till att minska andelen hundar som får ryggproblem på grund av IVDD. Ryggröntgen avseende IVDD görs i dagsläget endast för tax.

Följande inlägg är en sammanfattning av tre olika artiklar (se källor) som belyser annulus fibrosus sin läkningsförmåga efter att den har blivit utsatt för en vävnadsskada. Ämnen som berörs är möjliga skademekanismer och den efterföljande inflammations/läkningsprocessen, och hur den processen kan påverkas i båda positiv och negativ riktning. Inlägget präglas av mina egna kliniska erfarenheter och…

TY - THES. T1 - Meniscus tear; Knee arthroscopy; clinical practice and sick leave. AU - Bergkvist, Dan. N1 - Defence details Date: 2020-06-12 Time: 13:00 Place: Lilla aulan, Jan Waldenströms gata 5, Skånes Universitetssjukhus i Malmö External reviewer(s) Name: Stark, André Title: professor Affiliation: KI, Stockholm PY - 2020. Y1 - 2020. N2 - Knäleden är kroppens största led och är påtagligt komplicerad. Den utsätts dagligen för stora krafter vid såväl böj och vridrörelser som stötkrafter vid stegisättning. För att den skall fungera optimalt måste flera olika komponenter samverka. Brosket som bekläder benändarna bidrar med stötdämpning och ger en mycket låg friktion vid rörelse. Flera olika ligament och muskler som löper över leden bidrar till dess stabilitet. Meniskerna, som denna avhandling handlar om, är likaledes viktiga för ledens funktion. Meniskerna fungerar stabiliserande, stötdämpande och kraftfördelande. Utan meniskerna blir således knäleden dels mera ...

Mellankotskiva, intervertebraldisk (latin: singularis discus intervertebralis, pluralis disci intervertebrales) är, i människans kropp, de broskskivor i ryggraden (columna vertebralis) som förbinder ryggkotornas (vertebrae) kotkroppar (corpus vertebrae). Varje kotskiva utgör en oäkta led (symfyser) som agerar som kraftiga, fjädrande leder som medger ryggkotorna viss rörlighet samtidigt som de agerar som ligament som håller ihop ryggraden. Varje mellankotskiva består av yttre fibrös ring, anulus fibrosus där kollagenet är ordnat i lameller, så att varje lagers riktning har 90 grader mot lagret intill. Ringen omger en inre geléartad kärna, nucleus pulposus. Ringen består av flera lager fibrös bindväv som fördelar trycket jämnt över kärnan. Kärnan består av lösa fibrer i en gelatinös massa som fungerar som stötdämpare som håller kotkropparna isär. Diskarna binds till kotkropparna genom ändplattor av hyalint brosk. Det finns en mellankotskiva mellan varje par ...

Mellankotskiva, intervertebraldisk (latin: singularis discus intervertebralis, pluralis disci intervertebrales) är, i människans kropp, de broskskivor i ryggraden (columna vertebralis) som förbinder ryggkotornas (vertebrae) kotkroppar (corpus vertebrae). Varje kotskiva utgör en oäkta led (symfyser) som agerar som kraftiga, fjädrande leder som medger ryggkotorna viss rörlighet samtidigt som de agerar som ligament som håller ihop ryggraden. Varje mellankotskiva består av yttre fibrös ring, anulus fibrosus där kollagenet är ordnat i lameller, så att varje lagers riktning har 90 grader mot lagret intill. Ringen omger en inre geléartad kärna, nucleus pulposus. Ringen består av flera lager fibrös bindväv som fördelar trycket jämnt över kärnan. Kärnan består av lösa fibrer i en gelatinös massa som fungerar som stötdämpare som håller kotkropparna isär. Diskarna binds till kotkropparna genom ändplattor av hyalint brosk. Det finns en mellankotskiva mellan varje par ...