Armida Salsiah Alisjahbana, ordförande för ESCAP, säger till IPS att för att kunna uppnå målsättningen om att utrota den extrema fattigdomen i Asien och Stillahavsområdet krävs det att de framsteg som gjorts fortsätter fram till 2030. Fortfarande lever 285 miljoner människor i regionen i djupaste fattigdom.. - I både Kina och Indien minskar den extrema fattigdomen snabbare än det regionala genomsnittet. Och hälften av dem som har kunnat lyftas ur sin extrema fattigdom sedan år 2000 kommer från Kina, säger hon.. Asien och Stillahavsområdet är hem för 60 procent av världens samlade befolkning på 7,7 miljarder invånare. Allra flest bor i Kina, där befolkningen uppgår till 1,42 miljarder, medan Indien ligger på andra plats med 1,36 miljarder invånare.. Armida Salsiah Alisjahbana påpekar att FN:s hållbara utvecklingsmål tar sikte på mer än att utrota den extrema fattigdomen. Det handlar även om att bekämpa fler dimensioner av fattigdom - bland annat i fråga om ...
Allt färre människor i världen lever i extrem fattigdom. Mellan år 1990 och 2010 halverades den extrema fattigdomen och utvecklingen fortsätter i positiv riktning. Mål 1 i de Globala målen är att avskaffa fattigdomen i alla dess former överallt. Målets formulering belyser att fattigdom inte enbart är resultatet av bristen på inkomst, utan en konsekvens av flera faktorer som tillsammans påverkar livet för människor som lever i fattigdom.. Att vara fattig kan, förutom brist på ekonomiska medel, handla om att inte ges tillgång till grundläggande rättigheter såsom god hälsa eller rätten att vara delaktig när beslut fattas. Det kan också handla om att inte ges möjlighet att äga ett hus eller jordbruksmark, eller att tvingas till tidskrävande arbete i hemmet och därmed inte ges möjligheten till utbildning och att nå sin fulla potential. Vi måste därför gå längre än de ekonomiska aspekterna för att till fullo förstå och avskaffa den extrema fattigdomen.. Den 17 ...
1. Fattigdomen i världen minskar och människor lever längre. Varför ska vi bry oss om några personer samtidigt blir jätterika?. Det är helt sant, och helt fantastiskt, att den extrema fattigdomen halverats de senaste 25 åren. Men samtidigt har ojämlikheten ökat i de flesta länder. Det finns bevis på att ojämlikhet har negativa sociala, politiska och ekonomiska effekter. Det står också i vägen för kampen mot fattigdom. Hade ojämlikheten minskat det senaste årtiondet hade hundratals miljoner fler kunnat lyftas ur fattigdom.. Det finns också människor som lever över gränsen för extrem fattigdom, men som arbetar långa dagar på krävande och riskfyllda jobb, men som inte tjänar tillräckligt för att ha ett drägligt liv.. 2. Oxfam håller på med välgörenhet, varför pratar ni politik?. Vi finns till av en anledning: vi vill se ett slut på extrem fattigdom. Men för att nå det målet måste vi ta tag i de stora, strukturella problemen som orsakar fattigdom. Till ...
Under de senaste tolv åren har 36 miljoner brasilianare kunnat lämna den extrema fattigdomen bakom sig tack vare ett stort stödprogram. Landet står nu inför en ekonomisk kris och en del befarar att det hotar utvecklingen. Regeringen lovar dock att kampen mot fattigdomen ska prioriteras.. Den enskilt viktigaste orsaken till att den extrema fattigdomen har minskat så snabbt är ett program kallat Bolsa Família, som infördes under den dåvarande presidenten Luiz Inácio Lula da Silvas styre 2003. Genom detta program har Brasiliens allra fattigaste fått extra ekonomiskt stöd, något som lett till att de åtta procent av befolkningen som 2002 levde i extrem fattigdom elva år senare hade minskat till en procent.. Nu är dock den brasilianska ekonomin i kris och landets står inför ett jättelikt budgetunderskott.. - Vi genomför viktiga budgetjusteringar, men de sociala satsningarna fortsätter, vi kan inte låta framgångarna gå förlorade, säger landets socialminister Tereza Campello ...
Men OM man nu vill göra något DIREKT för dagens fattiga barn (ett barns barndom är ju rätt kort ändå ...) , så kanske kanske ändå att man skulle börja med att göra avgifterna till kommunala aktiviteter mycket mycket låga för barn vars föräldrar har låga inkomster (eller många syskon). Då skulle faktiskt DAGENS fattiga barn snabbt få tillgång till mer roliga och stimulerande aktiviteter än vad de har ...
Den yttersta, svenska fattigdomen. Det jag skildrar på min blogg är den ynkligaste svenska fattigdomen. Fattigdomen på stil, ära, heder. Fattigdomen på kärlek, stolthet - fattigdomen på allt som verkligen betyder något. Hos de herrar jag kallar för de kritstreckrandiga ersatt med rävens list och vargens yl. Efter makt och pengar och efter världens höga ämbeten i penningens och maktens hierarki. De finns där alla: politikerna, direktörerna, juristerna. Alla medlöparna ...
Savio Carvalho vid Amnesty International, som ingår i UNMG, säger till IPS, att det även saknas tydliga regler för hur regeringar ska kunna hållas ansvariga för hur arbetet för att uppnå målen bedrivs.. De 17 nya målen, som kallas hållbara utvecklingsmål, SDG, ska ersätta millenniemålen som löper ut vid årets slut och gälla under de kommande 15 åren. I september hålls ett toppmöte inom FN där världens 150 politiska ledare ska godkänna de nya målen, som bland annat handlar om fattigdomsbekämpning, utbildningssatsningar, miljöarbete och åtgärder för en ökad jämställdhet. Alla målsättningar - i synnerhet en eliminering av den extrema fattigdomen och hungern i världen - ska enligt planerna infrias till år 2030 ...
Det första målet handlar om att utrota världens fattigdom och hunger. Även om det har reviderats till att bara innefatta en halvering av de extremt fattiga i världen. Trots att man har bedömt att man har halverat den extrema fattigdomen från år 1990 till 2010 räknar man att det fortfarande finns 1.2 miljarder människor som lever i extrem fattigdom.. Mål 2 och 3 hänger bägge ihop med hållbar utveckling och att se till att utsläpp minskar och att jordbruk, industri och djurhållning kan ske på ett hållbart sätt. Det här kan du läsa mer om i geografiavsnittet på den här sidan.. Det fjärde målet handlar om alla barns rätt till utbildning. Trots att arbetet går åt rätt håll och man räknar att 90% av jordens barn har möjlighet till att sluföra grundskoleutbildningen så innebär de 10% som inte får gå i skolan i siffror att 58 miljoner barn inte går i skola. Man räknar att 126 miljoner människor fortfarande är analfabeter, trots att man även här kan se en ...
Under Almedalsveckan debatterade jag biståndsfrågor vid flera tillfällen. Det finns i stora drag en samsyn bland sju av Riksdagens åtta partier när det gäller vårt bistånd. Sverige har ett generöst bistånd och det ser vi många och positiva bevis på runt om i världen. Ett erkännande är till exempel att vår biståndsminister sitter med i den grupp som ska arbeta med att ta fram de nya milleniemålen mot fattigdomsbekämpning. FN presenterade nyligen en rapport som visar att den extrema fattigdomen snabbt har minskat i världens befolkningsmässigt största land Kina. 1990 levde 60 procent av Kinas invånare i extrem fattigdom - i dag är den siffran nere på tolv procent. Det är inte bara i Kina som en positiv utveckling har skett. I stora delar av utvecklingsländerna har andelen extremt fattiga minskat kraftigt mellan 1990 och 2010, och över två miljarder människor har under samma period fått en förbättrad tillgång på rent dricksvatten. Det är en positiv utveckling men ...
Jag läser i DN: "I dag lever exempelvis bara 11 procent av jordens befolkning i extrem fattigdom." Ett mycket tveksamt påstående! Världsbanken som "fastställer" vad "extrem fattigdom" är har fått sina beräkningar ifrågasatta på mycket goda politiska, ekonomiska och statistiska grunder. Se denna artikel i The Guardian. I vissa delar av världen har tack och…. Läs mer. ...
Det finns många skäl att läsa Hans Roslings självbiografi. För min del var det framför allt hans envisa angrepp på människors fördomar som fascinerade. De toppstudenter han föreläste för om utvecklingen i världen vägrade att tro honom när han med hjälp av offentlig statistik visade hur många förbättringar av hälsa, extrem fattigdom och annan utveckling som skett på senare tid. Studenternas uppfattningar byggde på starkt föråldrade kunskaper från gymnasiet (flumskolan?).. Hans Rosling (1948-2017) började sin bana inom internationell hälsa som läkare under 1970-talet på en avlägsen plats i Mocambique där han fick erfara vad extrem fattigdom innebar och vägen ut ur den. Vid en tidigare vistelse vid ett universitet i Indien som fjärdeårsstudent erfor han att de indiska fjärdeårsstudenterna hade betydligt djupare kunskaper än han själv och andra svenska medicinstudenter. Hans egna erfarenheter av hur världen egentligen såg ut och hur den bilden kontrasterade ...
8 oktober, 2012 - kl. 08:30 till 09:30. Budgetpropositionen 2013. - så vill regeringen skapa förutsättningar för fattiga människor att förbättra sina levnadsvillkor. Datum: 8:e oktober 2012. Tid: Kl 8.30-9.30. Plats: UD:s pressrum, Fredsgatan 6. OBS! Obligatorisk anmälan senast 4/10 kl 9.00 KLICKA HÄR. Den 20 september släpptes budgetpropositionen för 2013. I den beskriver regeringen för sjätte gången hur biståndsbudgeten ska användas för att på bästa sätt bidra till den svenska biståndspolitikens övergripande målsättning: att skapa förutsättningar för fattiga människor att förbättra sina levnadsvillkor.. Här kan svaret sökas på angelägna frågor: Hur ska Sverige agera och vilka områden ska prioriteras när en av världens sju miljarder invånare lever i extrem fattigdom? Hur klarar vi att på ett hållbart sätt möta den ökande efterfrågan på livsmedel, vatten och energi när världens befolkning år 2050 uppgår till nio miljarder människor och allt fler ...
År 2004 levde 13,0 procent av barnen i Sverige i en fattig familj. Ökningen från året dessförinnan, då andelen var 12,8 procent, innebär att antalet fattiga barn blev 5 000 fler. Det i sin tur innebär att 252 000 barn levde i en familj som antingen hade socialbidrag eller låg inkomststandard, enligt SCB ...
Han har oxå arbetat med fattigdomsbekämpning o HIV/AIDS-frågor i Afrika och här börjar hans ilska synas. Gång på gång visar han att det i ett globalt ekonomiskt perspektiv är betydligt billigare för i-länderna att hjälpa utvecklingsländerna att komma på fötter än att, som nuläget är, ignorera det. Han ägnar en stor del av boken åt att skälla på USA för att de inte ger sina 0,7% av BNP i bistånd som de lovat. Och gång på gång visar han på myter och missförstånd när det gäller bistånd; han presenterar beräkningar på att det faktiskt är möjligt att undanröja extrem fattigdom i världen. Det går! Om bara västvärlden får tummen ur arslet och tar det ansvar de faktiskt har tagit på sig ...
4500 barn i länet under fattiga förhållanden i Uppsala län. Det är Rädda barnen som sammanställt uppgifterna, och barn i fattiga familjer har blivit fler ...
Sida arbetar på uppdrag av Sveriges riksdag och regering för att minska fattigdomen i världen. Omfattningen av Sidas internationella utvecklingssamarbete uppgick till 15,683 532 miljarder kronor exklusive förvaltningskostnader under 2006. Det är en ökning med drygt 13 procent jämfört med föregående år. Sidas strategiska prioriteringar under 2006 var förstärkt fattigdomsfokus med tonvikt på jämställdhet, ökad effektivitet i biståndet, korruptionsbekämpning, samt kampen mot hiv/aids. Målet för Sveriges utvecklingssamarbete är att bidra till att skapa förutsättningar för fattiga människor att förbättra sina levnadsvillkor. Målet ligger i linje med det internationella åtagandet att halvera andelen extremt fattiga i världen till 2015. Det understryker att fattiga människor själva har kraft att förändra och utveckla sina samhällen om de ges möjligheter. Under 2006 uppnådde det svenska biståndet enprocentsmålet - det vill säga att 1 procent av BNI gick till ...
Slutsatsen på detta måste vara ett det behövs en större toleransnivå kring de som tjänar mer än andra. Om det är acceptabelt att vinna 214 miljoner på spel, att en professionell idrottsman tjänar miljontals kronor på sitt utövande borde det rimligtvis vara acceptabelt att en människa tjänar pengar på sitt företag eller sitt arbete. Inget är mer vidrigt än den jante som ser ner på de som tjänar mer på sitt arbete än andra. Att bekämpa klyftor handlar inte om att de som socialister ofta basunerar, att bekämpa rikedom. Att till exempel återinföra förmögenhetsskatten tjänar inget till att göra det bättre för de med lägre inkomst, snarare skrämmer det bort investerar från att satsa i Sverige, skapa jobb som skulle komma tillhands även för de med lägre inkomster. De ekonomiska klyftorna bekämpas bäst genom att varje enskild individ får möjligheten att växa efter sina egna förutsättningar, att vissa får tillåtelse att växa mer om de så behöver det som ...
NYHET Nästan 3 procent av barnen i Sverige lever i familjer med varaktigt låga inkomster. Främst handlar det om barn till ensamstående eller utrikesfödda föräldrar.. Statistiska Centralbyrån har för första gången granskat hur många barn under 18 år som lever i familjer där pengarna inte räcker till nödvändiga levnadsomkostnader. Det innebär att familjerna inte har råd med bland annat mat, kläder, lek och fritid, boende eller försäkringar på sina bidrag och inkomster efter skatt.. Undersökningen visar att familjerna hade låg inkomststandard både 2017 och minst två av de tre åren före. En del av dem var fattiga under något enstaka år, andra barn stor del av sin uppväxt. En vanlig orsak till att familjerna har svårt att få pengarna att räcka är att föräldrarna inte är etablerade på arbetsmarknaden, bara två procent av dem med varaktigt dålig ekonomi har ett jobb.. Främst handlar det om barn vars familjer har anknytning till ett annat land, tre av fyra barn ...
Att minska koldioxidutsläppet och på så sätt modifiera klimatförändringarna är fattigdomsbekämpning. Klimatförändringarna innebär att de fattiga blir ännu fattigare. Dels är det de fattiga som bor i områden som drabbas av orkaner, monsunregn, torka, översvämningar, havsnivåhöjningar etc. Dels har de mycket sämre möjligheter att bygga upp en infrastruktur som kan motstå dessa händelser ...
Det finns fattiga barn i hela världen, färre i de industrialiserade länderna och fler i utvecklingsländerna. Vid en global jämförelse har Sverige ganska få.. Vad betyder egentligen begreppet fattiga barn? Är det bara barnen som är fattiga, hela familjen, även föräldrarna? Eller handlar det om föräldralösa barn, s k gatubarn?. I Sverige handlar det om familjer som har det sämre ställt än snittet, det är sällan vi möter ensamma utblottade föräldralösa barn.. De fattiga barnen är sällan en konsekvens av låga inkomster, eftersom medelinkomsten är hög i landet. Det handlar mer om arbetslöshet, bidragsberoende, att föräldrarna inte sköter sin ekonomi, eller att det finns missbruksproblem. Barnen kommer i andra hand.. Begreppet fattiga människor talar inte lika omedelbart till hjärtat som fattiga barn i den politiska debatten. Alltså lyfter man fram barnen, trots att föräldrarna kanske också går i trasiga skor. Det är ju föräldrarna som är ...
Sedan kan jag inte låta bli att kommentera det relativa måttet. Medianen påverkas inte på samma sätt som medelvärdet. Betrakta två hushåll som ligger precis över fattigdomsgränsen. Antag att deras inkomst höjs kraftigt, så att de går över medianen. Medianen kommer i så fall att höjas. Då kommer tröskelvärdet att höjas och det andra hushållet som har samma inkomst som förut kommer nu att "bli" fattiga. Fattigdomen ökade fast det som faktiskt hände var att den minskade ...
Julia, de flesta tiggarna är inte anställda av någon. Det har hänt att tiggare har utnyttjats av andra, men långt ifrån alla tigger åt någon, som anställd. Det har skrivits en del & vart en del inslag i TV angående just detta att tiggarna utnyttjas av andra & det ger en väldigt skev bild då det inte gäller alla tiggarna. De få människor som utnyttjar andra, är ofta själva extremt fattiga människor som desperat försöker försörja sig på ett mindre trevligt sätt. Du tror väl inte att de får in stora fantasisummor av pengar & att ha en stab med tiggare är lönsamt? Människor i extrem fattigdom behandlar ibland sina medmänniskor väldigt dåligt. Det är desperationen som talar. Precis som de som kör båtar med folk från afrika över till europa. Inte någon i världen tycker att det är ett reko jobb i grund & botten. Precis som inte någon föds elak eller som idiot.. ...
I sin debutbok Kopparbergsvägen 20 berättar Mathias Rosenlund om ett liv i fattigdom - om hur en uppväxt i en fattig familj glider över i ett vuxenliv som också präglas av fattigdom och om skräcken att fattigdomen ska komma att dominera även de egna barnens liv. Denna fattigdom sätts på olika sätt in i en politisk och ekonomisk kontext. Men framför allt använder Rosenlund sin litterära begåvning till att vrida och vända på fattigdomen, vränga den ut och in, för att därigenom befria den från alla de myter och förutfattade meningar som brukar användas för att hålla på den på avstånd. Särskilt intressant är hans diskussioner om huruvida ansvaret för fattigdomen är individuellt eller kollektivt, som ställs på sin spets när han diskuterar huruvida han borde ge upp sina universitetsstudier och sina drömmar om att bli författare och istället ägna sig mer åt förvärvsarbete ...
Det finns lite olika slags fattigdom, å ena sidan har vi fattigdomen på vänner och släktingar. Å andra sidan har vi fattigdomen som handlar om empati för sina medmänniskor. Sedan har vi fattigdomen som man kan se som själslig fattigdom. Alla dessa fattigdomar är hemska men den hemskaste av alla fattigdomar är den fattigdom som Imam Ali sade om:. Hade fattigdomen varit en man, hade jag dödat honom.. ...
Snart är julen här och det innebär julklappar och mysigt julfirande för de flesta familjer. Men en del familjer har inte råd att köpa allt som behövs
Dock ska ett sådant tilltag självklart vägas mot förlusten i livskvalitet för alla de som inte får möjlighet att resa - och som tills nyligen inte har haft det, på grund av stängda gränser eller brist på marknad för resetjänster. Resor behövs för att arbeten ska kunna utföras, för att turistnäringar ska kunna vara lönsamma, för att idéer och tekniker ska kunna spridas. Ett antal historiska exempel, anekdoter och signifikanta statistiska uppgifter lyfts fram i boken, som genomgående andas teknik- och framtidsoptimism. I det avslutande kapitlet skriver författarna under på UNDP:s vision om ökad mobilitet, som handlar om förenklingar för den som vill arbeta utomlands, säkrande av migranters grundläggande rättigheter, minskade transaktionskostnader kring byråkrati och liknande, ökad kunskap om mobilitetens värden, avskaffande av restriktioner för rölighet inom länder samt att migration och rörlighet ska integreras i strategier för fattigdomsbekämpning ...
DANMARK. Under 2017 blev antalet barn som befinner sig under fattigdomsgränsen 12.000 fler. Det enligt en ny analys baserad på siffror från Danmarks Statistik.. Rapporten har tagits fram av tankesmedjan Arbejdsbevægelsens Erhvervsråd och baseras på en indikator som mäter relativ fattigdom i landet. 64.500 barn räknas nu som fattiga i Danmark. Tankesmedjans vd, Lars Andersen, menar att ökningen är våldsam.. - Det är ganska lätt att beteckna huvudskurken, nämligen kontantstödstaket. Taket riktar sig ju mot familjer med barn och särskilt ensamstående med barn, säger han till Politiken.. Att taket skulle ha bidragit till ökad fattigdom, avvisas i en kommentar från arbetsmarknadsminister Troels Lund Poulsen (Venstre). (NFÖ). ...
Något som är positivt med de här utnämningarna av FNs internationella dagar och liknande som nu till exempel Globala veckan, är att det väcker tankar och diskussioner, anledningar att ta upp frågor vid middagsbjudningar som kanske annars inte förekommer i alla kretsar.. Rubriken för årets globala vecka är som jag tidigare nämnt: Sida vid Sida, och man fokuserar på att minska fattigdomen genom olika åtgärder och jag skulle vilja betona att vi kan minska fattigdomen genom att vi alla, som individer, gör ett aktivt val - varje dag - i hur vi väljer att leva våra liv för en hållbar utveckling för allas bästa.. Under min förra graviditet bodde jag ironiskt nog i kloster - ett Birgitta kloster. (Jag hade blivit gravid innan jag kom dit men var ovetandes om detta.). Birgitta var rik vilket möjliggjorde hennes framtåg - trots att hon var kvinna. (1303-1373 och tack och lov har det hänt en del sedan dess) Hon hade fått utbildning vilket var ovanligt för en svensk kvinna under ...
12) Hannah Middendorf från Munster hade gjort en komparativ analys av hur EU-parlamentsvalet bevakades i nyhetsmedier i olika länder (Tyskland och England). Slutsatsen var att det blivit mer horse-race och fokus på tävlingsaspekter av bevakningen. Tittar man på hur journalister bevakar är det tydligt att utrikeskorrepondenter mer tenderar att ha en europeiskt perspektiv på bevakningen, medan reportrar på hemmaplan har ett mer nationella perspektiv. Slutsatsen är dock att på det stora hela skapar inte EU-val en europeisk offentlighet. 13) Inom amerikansk forskning finns forskning som visar att människor som politiskt orienterar sig åt höger i högre grad menar att fattigdom är individens eget fel jämfört med människor med vänsteråsikter. De senare menar snarare att fattigdom handlar om samhällsfaktorer och vill inte skylla människors fattigdom på dem själva. Mark Harmon analyserar ett antal olika internationella studier som alla visar att denna form av förklaring är ...
12) Hannah Middendorf från Munster hade gjort en komparativ analys av hur EU-parlamentsvalet bevakades i nyhetsmedier i olika länder (Tyskland och England). Slutsatsen var att det blivit mer horse-race och fokus på tävlingsaspekter av bevakningen. Tittar man på hur journalister bevakar är det tydligt att utrikeskorrepondenter mer tenderar att ha en europeiskt perspektiv på bevakningen, medan reportrar på hemmaplan har ett mer nationella perspektiv. Slutsatsen är dock att på det stora hela skapar inte EU-val en europeisk offentlighet. 13) Inom amerikansk forskning finns forskning som visar att människor som politiskt orienterar sig åt höger i högre grad menar att fattigdom är individens eget fel jämfört med människor med vänsteråsikter. De senare menar snarare att fattigdom handlar om samhällsfaktorer och vill inte skylla människors fattigdom på dem själva. Mark Harmon analyserar ett antal olika internationella studier som alla visar att denna form av förklaring är ...
1.1 Extremfattigdom utrotad 2030 (med extrem fattigdom menas mindre än 1,25 USD/dag) 1.2 Halvera antalet fattiga enligt nationella definitioner 1.3 Social grundtrygghet för alla år 2030 (omfattar även en väsentlig del av fattiga och utsatta grupper). 1.4 Alla människors rättigheter (även fattiga och utsatta grupper) till egendom, teknik, krediter m m. 1.5 Stärka motståndskraft (resiliens) hos de fattiga och utsatta grupper mot extrema händelser ...
Enligt uppgifter i Sundsvalls Tidning kostar boendet för nio ensamma asylsökande ungdomar mellan 14 och 18 år 6,5 miljoner kronor. 6,5 miljoner kronor! 723.000 kronor per år per ungdom!!! När man samtidigt skriver och talar så mycket om fattiga barn eller barn i fattiga familjer där det knappt finns pengar till mat för dagen eller…
Jag tycker att genmodifiering är okej så länge det inte påverkar naturen på ett negativt sätt.. För det första kan Brist på A-vitamin leda till blindhet, hudsjukdomar och även döden. Det Gylleneriset tycker jag är en bra och smart problemlösning för att det minskar mänskligt lidande och man slipper dyra vitamintillskott. Många fattiga byar och städer har inte tillgång till alla vitaminer. Nästan 15 miljoner barn dör varje år av A-vitaminbrist. Men 1997 genomfördes en kampanj där fattiga familjer gavs A-vitamins tillskott och det räddade livet på 300 tusen barn. Med hjälp av genmodifiering så behöver du bara äta det gylleneriset för att få i dig det dagliga intaget av A-vitamin. Med gylleneriset kan fattiga människor nu själva odla riset med det dagliga intaget av A-vitamin. I nuläget så är riset helt färdigutvecklat men väntar fortfarande på ett godkännande av EU att få sprida riset till U-länder. Under 2013 startade man kampanjen GoldenRiceNow där kan ...
I dagarna släppte Världsbanken Global Monitoring Report 2011. Där finns nya prognoser för den extrema fattigdomen - när man lever på mindre än 1,25 dollar per dag i 2005 års penningvärde. Världsbanken skriver ner prognosen för antalet fattiga 2015 med 35 miljoner. Detta beror främst på att inkomsterna i Indien ökar snabbare än man tidigare trott, men även i Afrika och Kina förbättras framtidsutsikterna ...
Andelen i extrem fattigdom ($1,25 per dag) har minskat från 52% 1981 till 22% idag. Det finns fortfarande mycket kvar att göra, men världen har blivit lite lite bättre. Läs mer hos Johan Norberg, Världsbanken 1 eller Världsbanken 2.
Det internationella samfundet är mycket enigt om det anständiga arbetets normer. Men i praktiken haltar ändå normernas förverkligande och övervakning, och de gäller egentligen bara hälften av världens arbetstagare. I Sydasien och Afrika söder om Sahara har bara var fjärde arbetstagare anständigt arbete, av kvinnorna är det ännu färre.. En femtedel av alla arbetande människor i världen tjänar mindre än en euro om dagen, de lever alltså i extrem fattigdom trots sin flit. De fattiga arbetandes andel i Sydasien är 45 % och i Afrika söder om Sahara nästan 60 %.. Miljoner människor dör eller invalidiseras på grund av sina arbetsuppgifter varje år. Barnens arbete är särskilt farligt: över 200 miljoner barn i åldern 5-14 år arbetar istället för att gå i skola. Av dem arbetar tre fjärdedelar med sitt liv som insats, till exempel som sexarbetare, barnsoldater eller slavar. ...
Apropå människans hysteri kring kändisar - WoodGreen Community Services i Kanada gör narr av fenomenet i en kampanj att hjälpa ensamstående mammor, genom
Ta den globala fattigdomen. År 1990 satte FN upp millenniemålen, av vilka det första var att halvera antalet personer i extrem fattigdom till år 2015. Det framkom i år att målet uppnåddes under 2008. Men det har inte uppmärksammats, förmodligen eftersom det inte uppnåddes genom någon politisk reglering utan som en följd av den globala kapitalismen. Att köpa billiga plastleksaker tillverkade i Kina bidrar verkligen till att förpassa fattigdomen till historien. Och global ojämlikhet? Den är också mindre nu än någon gång i modern tid. Globaliseringen innebär att världen inte bara blir rikare, utan också mer rättvis ...
Om forskarskolan Agenda 2030 är det ramverk för hållbar utveckling som världens länder har skrivit på för att avskaffa extrem fattigdom, minska ojämlikheter, lösa klimatkrisen, främja fred och rättvisa och mycket mer. För att nå målen har forskningen flera viktiga roller: identifiera utmaningar och målkonflikter, bidra med nya lösningar, skapa dialog och lärande mellan olika samhällsaktörer och kritiskt analysera målen. Lunds universitet vill vara en del av lösningen och har därför startat en forskarskola med fokus på samhällsutmaningar, hållbarhetsfrågor och Agenda 2030. Vi välkomnar nu sökanden till forskarskolan från olika ämnesbakgrunder som vill ta en aktiv roll i forskningen kring Agenda 2030. Forskarskolan ger dig en unik möjlighet att få ett tvärvetenskapligt perspektiv på globala utmaningar, bidra till aktuell forskning och samtidigt fördjupa dina ämneskunskaper. Forskarskolan kommer att ha minst 12 doktorander från alla fakulteter. Du kommer att tillhöra
I många länder i regionen finns människor som lever i extrem fattigdom och utsatthet. De har inte tillgång till varken rent vatten, varierad kost, toaletter eller utbildning. PMU arbetar tillsammans med lokala samarbetspartner med hälsa, utbildning och försörjning, engagerar civilsamhället och driver påverkansarbete. PMU arbetar också med att förbättra levnadsförhållandena för etniska och språkliga minoriteter, samt barn och ungdomar med speciella behov. Det är ofta här ofta några av de mest utsatta människorna finns ...
Intressant, även om jag vill påpeka att det är skillnad på korrelation och kausalitet (att fattigdomen slutade minska när "war on poverty" startade behöver, ur ett statistiskt perspektiv, inte nödvändigtvis innebära att det slutade för att "war on poverty" startade).. ...
Världens ledare har Världens ledare har förbundit sig till 17 globala mål för att uppnå fyra av jordens stora utmaningar till år 2030 - att avskaffa extrem fattigdom, minska ojämlikheter i världen, lösa klimatkrisen och att främja fred och rättvisa. För att målen ska kunna uppfyllas krävs det en bred uppslutning och företag runt om i världen uppmanas att bidra genom att identifiera de mål som är relevanta för dem och att arbeta mot dessa.. Vi har analyserat hur vår verksamhet kan bidra till målen och kommit fram till att det framförallt är fyra mål där vi kan ha en positiv påverkan genom våra elva fokusområden:. 3 Hälsa och ...
Världens ledare har förbundit sig till 17 globala mål för att uppnå fyra fantastiska saker till år 2030. Att avskaffa extrem fattigdom. Att minska ojämlikheter i världen. Att lösa klimatkrisen. Att främja fred och rättvisa. Genom de Globala målen för hållbar utveckling kan det här uppnås. I alla länder. För alla människor.. Om målen ska fungera måste alla känna till dem. Glorientering är ett sätt att sprida kunskap och öka medvetenheten kring de globala målen.. Jönköpings kommun gör detta i samverkan med globalamalensverige.se. ...
Ordet menstruation förekommer mycket sparsamt i FN-sammanhang. Det är som om FN-representanterna, likt generade biologilärare, drar sig för att både skriva och säga det. Med den genansen speglar de också ett samhälle där den erfarenhet som omkring två miljarder människor i världen nu delar, osynliggörs. Jag passar på att skriva det igen. Det jag menar är alltså menstruation. Det är ett högst relevant ord i kampen för mänskliga rättigheter och mot fattigdom.. Skammen som omgärdar mensen är universell. När den kombineras med fattigdom blir konsekvenserna katastrofala. 900 miljoner människor lever i extrem fattigdom. Många fler i "bara" fattigdom. Då blir de materiella förutsättningarna som krävs för att hantera mensen en lyx: Effektiva mensskydd, vatten, toaletter, papperskorgar och privata utrymmen för att byta och tvätta mensskydd. Som en följd tvingas miljontals människor stanna hemma från skolan när de har mens. Ännu fler är visserligen fysiskt ...
Daniel Sachs - vd för Proventus Ab, ordförande för Dramatens styrelse; viktigt att tala om globaliseringen - skillnaden mellan länder har minskat, skillnaden inom länderna har ökat. Den extrema fattigdomen har minskat, men klyftorna har ökat radikalt. Klyftorna är ett ekonomiskt och socialt problem - och ett politiskt problem. Många av de fattigaste röstar på extrema partier, också det är ett problem. De sociala kontraktet blir bräckligt. Ojämlikheten är ett problem också för kapitalismen. Det skapar finansiell instabilitet. Den andra kostnaden av globaliseringen (mindre kostnader och högre vinster) skapar brister i miljöhanteringen, utnyttjande av arbetskraft och tappar vår möjlighet att påverka världen i demokratisk riktning. Västvärlden är så angelägen att hitta nya marknader, utan att se att de nya samhällena har schysta miljöer och marknader. Ett exempel är t ex Burma, där demokratin fortfarande inte är i sin ordning. Det är samma samhälle, samma ...
2017: Hållbar värld för alla Världen har blivit mycket bättre men det återstår fortfarande stora utmaningar. Världens länder har kommit överens om 17 ambitiösa mål som fram till år 2030 ska hjälpa oss att avskaffa extrem fattigdom, minska ojämlikhet och ojämställdhet och lösa klimatkrisen. De kallas för Agenda 2030
Världens ledare har förbundit sig till 17 Globala mål för att uppnå tre fantastiska saker till år 2030. Att avskaffa extrem fattigdom. Att minska ojämlikheter och orättvisor i världen. Att lösa klimatkrisen. Genom de Globala målen för hållbar utveckling kan det här uppnås. I alla länder. För alla människor. [Läs mer …]. ...
Världens ledare har förbundit sig till 17 Globala mål för att uppnå tre fantastiska saker till år 2030. Att avskaffa extrem fattigdom. Att minska ojämlikheter och orättvisor i världen. Att lösa klimatkrisen. Genom de Globala målen för hållbar utveckling kan det här uppnås. I alla länder. För alla människor. [Läs mer …]. ...
Världens ledare har förbundit sig till 17 Globala mål för att uppnå tre fantastiska saker till år 2030. Att avskaffa extrem fattigdom. Att minska ojämlikheter och orättvisor i världen. Att lösa klimatkrisen. Genom de Globala målen för hållbar utveckling kan det här uppnås. I alla länder. För alla människor. Om målen ska fungera måste alla känna till dem. BERÄTTA FÖR ALLA.
Den 25 september 2015 antog FN:s medlemsländer Agenda 2030 med de 17 Globala målen för hållbar utveckling. Agendan syftar till att avskaffa extrem fattigdom, minska ojämlikheter och orättvisor, främja fred och rättvisa och lösa klimatkrisen ...