En kommitté ska utreda om större offentliga infrastrukturinvesteringar kan finansieras genom uttag av en särskild skatt eller avgift. I utformninge...
Vidare menar regeringen att det riskkänsliga kapitalkravet som avser marknadsrisk ska omfatta en undergrupp för godkända infrastrukturinvesteringar, och att det bör utformas en särreglering för infrastrukturinvesteringar. Särregleringen ska ge incitament att investera i miljömässigt hållbara infrastrukturinvesteringar. Ett exempel som ges i promemorian är att ändra regleringen så att dessa tjänstepensionsföretag bör ta höjd för en nedgång på 20 procent av värdet av investeringen i stället för 25 procent, som gäller idag ...
kraft att förändra KRAFT ATT FÖRÄNDRA För en demokratisk och jobbskapande energipolitik Yvonne Ruwaida Valter Mutt KRAFT ATT FÖRÄNDRA För en demokratisk och jobbskapande energipolitik Valter Mutt, Yvonne
HIAS IK har under tidig vår fått ett helt nytt gaslager installerat. Gaslagret var på 100 m3 och installerades enligt plan på mycket kort tid. Biogas Systems är representant i Skandinavien för Sattlers mycket erkända dubbelmembranlager.. Tillbaka. ...
Roger Johanson, chef för Skandias infrastrukturinvesteringar, har med sitt team lyckats skapa en 27-procentig avkastning på europeiska infrastrukturinvesteringar per den 30 september 2016. Vi undrar givetvis vad som ligger bakom.
Jag har tidigare skrivit om Energiewende, Tysklands beslut att gå från kärnkraft till förnybar energi, och dess konsekvenser med dyrare priser och brännandet av förorenande kol. Enligt en intressant artikel från The Economist några nummer bakåt i tiden är det stora problemet för energipolitiken inom EU att ingen försöker att skapa en europeisk helhetslösning. Exempelvis har Spanien stora möjligheter att producera sol och vindenergi men små möjligheter att sälja den till resten av EU eftersom infrastrukturen mellan Spanien och Frankrike är undermålig. Men trots att EU:s energikommissionär, Günther Oettinger, är optimistisk till en djupare integration inom energipolitiken menar The Economist att optimismen överskuggas av nationella barriärer. Det handlar alltså inte bara om dålig infrastruktur utan också om avsaknaden av politisk vilja. När det gäller den viktiga energipolitiken har historien visat att djupare samarbeten mellan länder inte alltid är en lätt nöt ...
Det internationella energiorganet International Energy Agency, IEA, kom nyligen med en uppdaterad utvärdering av den svenska energiförsörjningen och den svenska energipolitiken - "Energy Policies of IEA Countries: Sweden 2019 Review". Senast det begav sig var 2013.. Rapporten börjar med att konstatera att Sverige har den lägsta andelen fossila bränslen i energitillförseln av alla IEA:s medlemsländer. Koldioxidintensiteten i ekonomin är den näst lägsta bland medlemmarna (efter Schweiz). Koldioxidutsläppen per capita är näst lägst efter Mexiko.. Den svenska energianvändningen pekas ut som effektiv, vilket i stor utsträckning beror på den höga graden av elektrifiering och den utbredda användningen av fjärrvärme.. Sverige åtog sig i Parisavtalet att minska koldioxidutsläppen från de sektorer som inte ingår i EU:s utsläppshandelssystem med 63 procent till 2030 och 75 procent till 2040 jämfört med 2010 års nivå. Dock konstaterar IEA att den politik Sverige bedriver inte ...
Alliansens partier har efter 30 år kommit överens om energipolitiken som bland annat innebär att nya kärnkraftverk kommer att byggas i Forsmark, Ringhals och Oskarshamn. De har även enats kring miljö- och klimatpolitiken.. - Alliansen har slutit en historisk, och för världen faktiskt, unik överenskommelse om miljö-, klimat- och energipolitik började statsminister Fredrik Reinfeldt presskonferensen i Rosenbad den 5 februari.. I Sverige gäller samförstånd och statsministern menade att Sverige är ett föregångsland när det gäller att "arbeta ihop sig" i frågor kring miljö, klimat och energi. Snart är dags för Sverige att ta över ordförandeskapet i EU och då kan Sverige agera för att samla EU kring en politik där Sverige kan tas som exempel för att visa hur vi har gjort. Just nu finns det ingen som tar tag i de här frågorna i EU, ansåg Reinfeldt.. Näringsminister Maud Olofsson kommer att föra samtal med näringslivet för att se om det kan bli en ännu större ...
Regeringen presenterar en sammanhållen klimat- och energipolitik i två propositioner. I propositionerna föreslås bland annat ett mål på 40 procent...
Den första rapporten släpptes 2009 med titeln En energipolitik för Unionen - riktlinjer, och är ett samarbete mellan Unionen och ett antal representanter från Sveriges största energiföretag. Syftet med rapporten är att den ska agera som stöd internt inom Unionen i arbetet med energipolitiska frågor, men även att lägga rekommendationer för nödvändiga satsningar inom den svenska energipolitiken. Rapporten tar upp miljöhänsyn som ett delperspektiv, men fokuserar väldigt lite på det. Fokus ligger snarare på att skapa en stabil och billig energitillgång, och om möjligt ska detta ske med förnybara källor ...
Grossist Halv Spiral Energisparande Ljus från Kina, behöver hitta billiga Halv Spiral Energisparande Ljus så lågt pris men ledande tillverkare. Bara hitta högkvalitativa varumärken på Halv Spiral Energisparande Ljus producerar fabriken, du kan också feedback om vad du vill, börja spara och utforska vår Halv Spiral Energisparande Ljus Vill svara dig snabbast ...
Digitaliseringen är här och vi kopplar upp våra blandare! Med hjälp av den data som samlas in från våra Tronic-blandare går det att, förutom att optimera vatten- och energiförbrukningen, även utläsa annan data som kan vara till stor hjälp vid planering av underhåll och byggnaders utformning. På så sätt är vi med och bygger hållbara samhällen.. Uppkopplade blandare bidrar till smartare och mer hållbara samhällen. FM Mattsson har tillsammans med Telia genomfört ett innovationsprojekt för att utforska digitaliseringens möjligheter med uppkopplade blandare för publika miljöer som exempelvis sjukhus och simhallar. Initiativet är ett exempel på hur digitalisering kan bidra till smartare och mer hållbara samhällen.. Det ställs i dag höga krav på blandare till offentliga utrymmen där många människor rör sig samtidigt, som till exempel badrum och toaletter i kommersiella fastigheter, sjukhus och simhallar. Samtidigt kan underhållet bitvis vara ineffektivt eftersom ...
Främjande av energieffektivitet utgör en del av EU:s energi- och klimatpolitik med vilken man strävar efter att minska den energimängd som behövs för att producera tjänster, prestationer och produkter. En förbättrad energieffektivitet minskar koldioxidutsläpp, reducerar energiförbrukning och ger kostnadsinbesparingar.. Energimyndigheten förvaltar och styr energieffektivitetsåtgärder som hör till arbets- och näringsministeriet. De viktigaste är energieffektivitetsavtal, energiredovisningar, regional energirådgivning, ekologisk planering och beredning av ärenden som gäller energieffektivitetsmärkning av specifika produkter. Energimyndigheten har en tillsynsroll över stora företags obligatoriska energiredovisningar och kostnadsnyttoanalyser för samproduktion av energi och utnyttjande av spillvärme. Myndigheten svarar dessutom för bedömningen av de politiska åtgärdernas effekter och om rapporter som ska sändas till Europeiska kommissionen. En betydande del av ...
Så har då Centerpartiet bitit i det sura äpplet och svängt om i sin hjärtefråga kärnkraften, och regeringen står därmed enad bakom en ny energipolitik. En energipolitik där förbudet mot att bygga nya kärnkraftsreaktorer hävts. Och en energipolitik där samtliga miljömål ligger i linje med EU:s krav (eller en eller några få procentenheter högre). Som…
Även staten har en viktig roll att fylla. Dagens nationella regelverk medger inte att kollektivtrafikens depåer lyfts in som objekt i nationell och regional infrastrukturplan, det vill säga de investeringar som går till regionala vägar, järnvägar och kollektivtrafikanläggningar. Detta borde vara en självklarhet för att statens infrastrukturinvesteringar i regional plan ska bidra till större klimatklimatnytta, där i dag huvuddelen av pengarna fortfarande går till vägprojekt. Därför krävs det nu tydligt fokus från staten såväl som från kommuner och Västtrafik själva kring bussdepåer och infrastruktur för att kollektivtrafiken ska kunna nå sitt klimatmål ...
EIOPA publicerade ett diskussionsunderlag om behandlingen av vissa långfristiga investeringar vid kapitalkravsberäkningen (Discussion Paper on Standard Formula Design and Calibration for Certain Long-Term Investments) den 8 april 2013. EIOPA ber intressenter yttra sig om frågorna i diskussionsunderlaget senast den 28 maj 2013.. Diskussionsunderlaget baserar sig på kommissionens brev där EIOPA ombads att utreda huruvida utformningen och kalibreringen av kapitalkrav för vissa långfristiga investeringar enligt Solvens II-redovisningen bör justeras eller sänkas. Utredningen ska speciellt fokusera på infrastrukturinvesteringar, investeringar i små och medelstora bolag och ansvarsfulla investeringar.. Närmare svarsanvisningar finns i EIOPAs meddelande.. ...
Kostnader och investeringar kan delas upp i tre huvudsakliga poster: 1. Genomförandebudget - direkta kostnader för att genomföra spelen såsom arbetskraft, planering, anpassning och drift av anläggningar, genomförande av tävlingar, transporter, kost och logi för trupper och funktionärer. De senaste spelen och i planerna för vinter-OS 2018 handlar det om storleksordningen 10 mdkr. Målet är att kostnaderna ska kunna täckas av bidrag från IOK:s rättigheter och internationella sponsorer, biljettintäkter, nationella kommersiella program mm, men erfarenheterna visar att värdlandet kan behöva stå för upp till 10 procent av dessa kostnader. 2. Infrastruktur - investeringar i nybyggnation och upprustning av arenor, bostäder och annan infrastruktur. Utgångspunkten är att investeringarna ska ha en vettig efteranvändning som motiverar en långsiktig finansiering. Ett vinter-OS i Stockholm skulle bygga på befintlig infrastruktur och befintliga anläggningar men det finns ett betydande ...
Om du har frågor, behöver hjälp, hittar en bugg eller vill ge feedback kan du göra det här nedan. Du når oss också direkt per e-post [email protected] eller via telefon 031-772 3744. ...
Regeringen gav 2008 trafikverken i uppdrag att undersöka möjligheterna till medfinansiering av statens infrastrukturinvesteringar för perioden 2010-2021. Trafikverken slöt därför mellan hösten 2008 och våren 2010 över 50 medfinansieringsavtal, som främst avsåg ekonomiska bidrag, trängselskatt samt väg- och banavgifter. Det var också vanligt att lokala intressenter lånade ut investeringsmedel räntefritt till trafikverken, så kallade förskotteringar, för att tidigarelägga vissa infrastrukturprojekt.. Riksrevisionen har granskat effektiviteten i denna medfinansieringssatsning. Granskningen visar att medfinansierade projekt fått förtur framför andra projekt. Vägverket, Banverket och regeringen har därmed frångått den viktiga principen om högsta möjliga samhällsekonomiska effektivitet i användningen av statens medel. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att återgå till att låta samhällsekonomisk lönsamhet vara prioriteringsgrunden för statens ...
Travel demand forecasting is essential for many decisions, such as infrastructure investments and policy measures. Traditionally travel demand modelling has considered trip frequency, mode, destination and route choice. This thesis considers two other choice dimensions, hypothesised to have implications for travel demand forecasting. The first part investigates how the increased possibilities to overcome space that ICT (information and communication technology) provides, can be integrated in travel demand forecasting models. We find that possibilities of modelling substitution effects are limited, irrespective of data source and modelling approach. Telecommuting explains, however, a very small part of variation in work trip frequency. It is therefore not urgent to include effects from telecommuting in travel demand forecasting. The results indicate that telecommuting is a privilege for certain groups of employees, and we therefore expect that negative attitudes from management, job suitability ...
Hej!. Vi har ett skriande behov av infrastrukturinvesteringar i Göteborg. Det vet alla som fastnar i köer när de bilpendlar in till stan, trängs på tågen eller sitter länge i kö på stadsbussarna.. Vi behöver snarast en ny förbindelse över Göta älv. Göta älvbron sjunger verkligen på sista versen. Vi behöver utökad spårkapacitet - för att transportera såväl pendlare som gods till och från hamnen.. Det finns en klar bild av vad som behöver göras - problemet är att alla dessa viktiga, och nödvändiga, satsningar kostar oerhörda pengar. Trots att regeringen avsatt historisk mycket pengar till infrastruktur räcker inte dessa pengar till alla projekt som man vill göra runt om i landet. Därför har regeringen öppnat dels för att kommuner/regioner ska kunna vara med och finansiera och dels öppna för andra vägar att finansiera såsom användaravgifter.. Jag skulle tycka det var roligt om alla de efterlängtade pojekt som vi vill ha i Göteborg kan finsieras med ...
I somras lanserades den Kinadrivna utvecklingsbanken "Asian Infrastructure Investment Bank" (Asiatiska banken för investeringar i infrastruktur, AIIB). Sverige är ett av de länder som valt att vara med i banken från första början - ett i sig knappast okontroversiellt beslut.. På ytan är syftet med AIIB att öka investeringarna i infrastruktur i Asien. Men för Peking är AIIB också ett ekonomisk-politiskt projekt syftandes till att stärka Kinas ekonomiska makt i Asien. Det råder även oklarhet om vad AIIB kommer att betyda för Världsbankens och Internationella valutafondens inflytande i världsekonomin. Farhågor väcks nu för att AIIB kan komma att utmana västerländska normer om demokrati och marknadsekonomi.. Detta är några av ämnena som behandlas i den nya rapporten "Kinas nya utvecklingsbank - en utmanare av västerländska normer?".. - AIIB är ett så pass nytt projekt att det ännu ej går att avgöra vad organisationen kommer att betyda för den globala politiska ...
Våra viktiga infrastrukturinvesteringar är inga undantag. Det är ofta investeringar som ingen enskild privat aktör får tillräcklig lönsamhet i att bygga men som delat på många privata aktörer, och skattebetalarna kollektivt, kan bli en mycket god investering. Varför är det även inom detta område så svårt att maximera nyttan med en investering? Varför bjuds inte alltid t ex bredbandsbolag att dra kabel samtidigt som nya vägar, spår eller värme och vattenledningar dras? Det borde vara en självklarhet att göra detta samtidigt och i vart fall minst ge bredbandsleverantörer chansen att lägga kabel parallellt med annat projekt. Alla skulle vinna på detta (förutom mark och beläggningsentreprenörer). Fördelarna med liknande enkel samordning är mycket större än nackdelarna. Därför är det mycket positivt att regeringen äntligen tycks fatta att man måste ge tydliga ägardirektiv som gör att denna klokhet blir en verklighet. Självklart ska man bygga cykelbanor ...
Den 20 september presenterade regeringen sin budget för 2017. Regeringens aviserar i denna proposition en satsning om 3,7 miljarder kronor 2019 och 5 miljarder kronor 2020 för investeringar i infrastruktur. Norrbotniabanan är en av de investeringar som lyfts fram som strategiskt viktiga för att möta framtidens behov av ett modernt och hållbart transportsystem ...
Vid en första anblick ser det ut som om ett gigantiskt projekt som hög-hastighetsjärnväg genom södra Sverige vore mumma för vår bransch. Givetvis skulle projektet sysselsätta extremt mycket maskiner under väldigt många år. Men, ett samhällsekonomiskt olönsamt projekt äter mer resurser än det ger. Riksrevisionen har uppskattat att varje satsad krona bara kommer att ge 25-40 öre tillbaka. Långsiktigt medför det att färre infrastrukturinvesteringar kan göras. Givetvis ska först de investeringar göras som är samhällsekonomiskt lönsamma. Det finns gott om sådana projekt, inte minst inom järnvägen. Redan idag kostar planeringen och den tidiga projekteringen av höghastighetsjärnvägen massor. Det är med stor sannolikhet bortkastade pengar. Samtliga oppositionspartier utom V är redan emot projektet. Ju längre -planeringen fortskrider desto mer sjunker ambitionen för tågens hastighet. Samtidigt stiger ändå kostnaden. Det är sannolikt att ytterligare partier efter ...
Landskatten är inte till för att finansiera en utökning av skyddsnätet. Det räcker den inte till. Den är istället till för att sänka skatten på arbete och företagande så att det skapas jobb. Bryta den onda cirkeln! Då slipper vi betala ut mer bidrag år efter år. Vi kan vända trenden! Landskatten behöver därför inte vara så stor för att ändå resultera i att fler kommer i arbete. Det räcker att den inte fördyrar arbete. Våra skatter kan då i högre grad användas till något annat än bidrag.﻽ Såsom exempelvis viktiga infrastrukturinvesteringar ...
The overall objective of this project is to improve our understanding of industrial energy use and efficiency in developing countries and in particular explore explanatory factors for success and failure in reaching high levels of efficiency. Large differences can be found when comparing industrial energy efficiency for specific industry branches across countries. Such comparisons may be misleading if differences in energy statistics and industrial product mix, quality or input materials are not accounted for. The work presented here is in part a contribution to the development of methodologies for international comparisons and an input to the International Network for Energy Demand Analysis hosted by the Energy Analysis Department at the Environmental Energy Technologies Division of the Lawrence Berkeley National Laboratory (LBNL ...
Prognosen för bygg- och industriinvesteringar visar på en blygsam ökning under 2008. Investeringarna i bostäder förväntas öka med max tre procent, industribyggnader med max två procent och övriga hus med upp till sex procent. Under 2007 skedde en ökning inom samma områden med mellan 10 och 15 procent. Det är egentligen bara i kategorin infrastruktur som investeringarna förväntas bli högre i år jämfört med förra året ...
Infrastrukturinvesteringar i Sverige kostar 85 procent mer än i andra eEU-länder. Var finns priskonkurrensen? När vi i lliger i botten på både underhåll och...
Information om flöden av gods och passagerare är viktig för att utveckla kunskapsunderlaget om järnvägstransporter. Förutom att ge en nulägesbeskrivning kan informationen användas i transportmodeller för att genomföra prognoser av flöden, bland annat i syfte att planera och utvärdera åtgärder såsom infrastrukturinvesteringar, införande av olika begränsningar eller förändrade styrmedel. I Sverige består transportstatistiken främst av aggregerade data, vilket innebär att prognoser av transportflöden och andra typer av skattningar och analyser blir osäkrare. Det finns därför anledning att beskriva hur modelleringen av järnvägstransporter ser ut idag, samt dess utveckling och möjligheter att kombinera olika (och nya) datakällor för att ta fram den information om järnvägstransporter som efterfrågas.. Sampers och Samgods är de svenska nationella trafikslagsövergripande modellerna för personrespektive godstransporter. Tre olika typer av indata används i Sampers: ...
Idag utför många organisationer sitt planerings- och prognosarbete i Excel. Detta leder till välkända utmaningar i form av att kunna förbättra ledtiden i processen, problem med datakvalitet, låg flexibilitet samt att för mycket tid spenderas på datainsamling. Svaret på utmaningarna för många är att implementera ett systemstöd för att stödja processen, säkra dataflöden och därmed frigöra tid för organisationen att lägga mer tid på analys.. Att implementera ett systemstöd kan dock ge upphov till andra utmaningar såsom kostsamma programvaru- och infrastrukturinvesteringar, långa införandeprojekt samt omfattande underhållskostnader. Detta leder till att många organisationer inte har kunnat, eller vågat, ta steget från Excel till ett modernt integrerat system. Under senare år har molntjänster inom områden som Customer Relationship Management (CRM) och Human Capital Management (HCM) fått en stor spridning på grund av att de är enklare att både implementera och ...
Fonden för ett sammanlänkat Europa, CEF transport, där korridorerna definieras, ska omförhandlas för en ny period från 2020. På grund av det stora behovet av infrastrukturinvesteringar och minskade resurser för EU i och med bland annat Brexit, kommer EU tvingas till ännu hårdare prioriteringar jämfört med idag. Ett naturligt steg är då att flytta medfinansiering från övriga stomnätet och det övergripande nätet till korridorerna i ökad omfattning. Det kan innebära att Sverige får svårt att söka medfinansiering för projekt norr om Stockholm och Örebro då dagens stomnätskorridorer slutar där.. I en sammanställning gjord av Gustav Malmqvist på MIDEK har norra Sverige har lyckats bra med att hämta hem EU-finansiering för infrastruktursatsningar i norr, inom både TEN-T finansiering och därefter CEF. Om nästa CEF ytterligare ökar fokuseringen på korridorerna skulle med stor sannolikhet dessa satsningar tappa möjligheten med EU-medfinansering.. TEN-T och CEF ...
Så även om det under första halvåret synts svaghetstecken i orderingångar för bolagen, har andra sorts verksamheter kompenserat. Anläggning är ett sencykelsegment som följer BNP-tillväxt, och i såväl Norge som Sverige gör den höga nivån på infrastrukturinvesteringar, understödd av starka offentliga finanser, att man kan förvänta sig tillväxt inom hela nordiska anläggningssektorn fram till 2020. Det finns helt enkelt välfyllda orderböcker som gör att Kepler Cheuvreux uppskattar årlig genomsnittlig tillväxttakt för den nordiska anläggningssektorn till 2 procent.. Sektorns värdering i dag gör att det finns utrymme för att vända om och ta igen det man tidigare underpresterat gentemot nordiska index. Jämfört med ett historiskt femårigt snittspann på rabatten som sektorn handlats till (uttryckt i P/E-tal) handlas den nu sex procent under den genomsnittliga rabatten.. Det tredje kvartalets rapporter börjar snart att presenteras av sektorns bolag. Mellan 24 oktober ...
Uppsala skolfastigheter har en utmaning med att kombinera energieffektivisering med infrastruktur investeringar. Det är en utmaning att räkna rätt vid ny- och ombyggnader av skolor på hur mycket effekt man faktiskt behöver för att både driva verksamheten, köken och fastigheten Inom detta projekt realtidsmäter vi direkt på hela fastighetens inkommande ledning. För att kunna förstå hur den faktiska användningen i fastigheten ser ut. I detta ingår både fläktar, belysning , verksamheterna samt köket. Även solcellerna påverkar så klart helheten. ...
I det konfliktdrabbade Afghanistan pågår just nu tiotusentals bistånds- och välgörenhetsprojekt. I det svenska ansvarsområdet pågår över 2 500 projekt, och provinserna ligger längt över genomsnittet i genomförda infrastrukturinvesteringar.
Det är anmärkningsvärt att så lite i sommartalet handlar om arbetslösheten och vad Alliansen och Moderaterna vill göra åt den konkret. I ett Sverige där det råder massarbetslöshet, allt enligt Reinfeldts egen definiton från 2006, borde konkreta förslag redan finnas klara. Det är bra att Reinfeldt har insett hur starkt Stefan Löfvens fokus på tillväxt och forskning är i jobbfrågan. Att det nu utlovas forskningssatsningar och infrastrukturinvesteringar är en nödvändig bas för tillväxt och jobb. Det är föredömligt av Reinfeldt att rikta kritik mot en arbetsmarknad där allt fler arbetsgivare drömmer om att anställa en erfaren välutbildad 25-åring medan resten av kompetensen i form av äldre medarbetare ställs åt sidan av drömmen om den perfekta arbetskraften. Det som saknades där är väl konkreta åtgärder mot situationen ...
I Svenska Dagbladet däremot presenteras årets resultat som enbart 46 miljoner kronor och oppositionen citeras med ett uttalande om "ekonomiskt haveri". Skillnaden beror på att SvD inte beskriver det totala driftöverskottet utan först räknar bort den avsättning som Stockholms stad gör för framtida infrastrukturinvesteringar. Så lätt kan man trolla bort 1,3 miljarder kronor och ge läsarna en helt annan bild av verkligheten.. ...
I Svenska Dagbladet däremot presenteras årets resultat som enbart 46 miljoner kronor och oppositionen citeras med ett uttalande om "ekonomiskt haveri". Skillnaden beror på att SvD inte beskriver det totala driftöverskottet utan först räknar bort den avsättning som Stockholms stad gör för framtida infrastrukturinvesteringar. Så lätt kan man trolla bort 1,3 miljarder kronor och ge läsarna en helt annan bild av verkligheten.. ...
Landskatten är inte till för att finansiera en utökning av skyddsnätet. Det räcker den inte till. Den är istället till för att sänka skatten på arbete och företagande så att det skapas jobb. Bryta den onda cirkeln! Då slipper vi betala ut mer bidrag år efter år. Vi kan vända trenden! Landskatten behöver därför inte vara så stor för att ändå resultera i att fler kommer i arbete. Det räcker att den inte fördyrar arbete. Våra skatter kan då i högre grad användas till något annat än bidrag.﻽ Såsom exempelvis viktiga infrastrukturinvesteringar ...
Det finns väldigt stora behov av infrastrukturinvesteringar. Vi har de senaste dagarna hört om hur en viktig upprustning av Dalabanan skjutits fram till 2026, vi vet om behovet av fler spår mellan Stockholm och Uppsala (som skulle kunna skapa möjligheter för helt nya bostads- och verksamhetsområden), en järnväg som knyter Mälarbanan till Uppsala är nödvändig, precis som dubbelspår på hela Ostkustbanan upp till Sundsvall ...
Det första stora problemet med vindkraften är att tillgängligheten är betydligt lägre än för kärnkraft eller för annan så kallad baskraft, exempelvis vattenkraft, kolkraft, gaskraft. Detta betyder i praktiken att man inte kan räkna med att vindkraften genererar el alla de timmar som elen verkligen behövs. Historiskt har Svenska Kraftnät räknat med att 6% av den installerade effekten från vindkraften finns tillgänglig under 90 % av tiden. För några år sedan ansåg man det mer rättvisande att beräkna tillgänglighetstalet efter vindkraftens produktion under hela året, istället för bara under de fyra vintermånaderna. Eftersom det dessutom blåser mer på vintern än under sommarhalvåret har det föranlett en uppskrivning av tillgänglighetsalet sedan 2015 till 11 %, dvs. Svenska Kraftnät räknar nu med en tillgänglighet av vindkraft på 11 % av kapaciteten under 90 % av tiden. Värt att nämna i sammanhanget är att tillgängligheten för kärnkraft under flera år i ...
Fundamentet för vår välfärd, Sveriges energipolitik, har reducerats till ett ändlöst käbbel om hur bra allt ska bli bara politikerna får fortsätta montera ner, förstöra och fördyra produktionen av elektricitet. Snart måste väl fler begripa att energipolitiken inte kan reduceras till en tävling om antalet vindsnurror. Det är nu uppenbart att den svenska industrin är djupt oroad över …. När ska svensk energipolitik bli seriös? Läs mer ». ...
Produktionen av el från solceller och vindkraftverk är som bekant otillförlitlig - ibland får man ett överskott, andra gånger ett underskott. När vindsnurrorna snurrar för fullt och fyller på nätet så att det uppstår överskott, då måste man stänga av dem. Men konsumenterna måste ändå betala för den "teoretiska" produktionen (eller "fantomelektriciteten"). Det förekommer också att de tyska leverantörerna får betala för att bli av med överskottet ...
Den svenska energidebatten måste handla om helheten - något annat är inte trovärdigt. Jag efterlyser en analys ur ett helhetsperspektiv av hur elsystemet ska kunna fungera i framtiden.
Sverige ska vara ett land där företag växer och har goda förutsättningar, men vi ska också sluta använda fossila bränslen. Bild Monica: Mats Laggar, Mittmedia. Liberalerna är det enda partiet i Sverige som driver en kraftfull klimatpolitik samtidigt som vi bejakar tillväxt. Nyckeln till att kunna kombinera de två är riklig tillgång på hållbar energi.…
RIKSDAGSTRYCK (18) Proposition nr 69 år 1974 angående vissa energibesparande åtgärder. (19) Proposition 1975:30, Energihushållning m m. (20) Proposition 1975:30, Energihushållning m m, Bilaga 1. (21) Motion 1975:2029 av herr Bohman m fl med anledning av propositionen 1975:30 om energihushållningen m m. (22) Motion 1975:2030 av herr Fälldin m fl med anledning av propositionen 1975:30 om energihushållningen mm. (23) Motionerna 1975:2031-2033 av herr Helén mfl med anledning av propositionen 1975:30 om energihushållningen mm. (24) Motion 1975:2034 av herr Hermansson m fl med anledning av propositionen 1975:30 om energihushållningen m m. (25) Proposition 1975/76:209, Fri och rättigheter i grundlag. (26) Proposition 1976/77:53 med förslag till lag om särskilt tillstånd att tillföra kärnreaktor kärnbränsle, m m. (27) Proposition 1976/77:107 om hushållning med energi i byggnader m m. (28) Proposition 1976/77:129 med förslag till lag om kommunal energiplanering, m m. (29) ...
Nätverket har som mål att uppnå 15% energibesparing. Enligt siffror som företagen har rapporterat in under april 2019 visar att energibesparingen redan nu ligger på 10%. Många av åtgärderna som planerats är ännu inte genomförda, vilket ger goda förhoppningar om att nå i hamn med projektmålet på 15%.. Exempel på åtgärder som gjorts av företagen är byte av belysning och optimering av värme och ventilation. Många av de deltagande företagen har stor produktion och med till exempel värmeåtervinning från processer och styrsystem för värme och ventilation kan energibesparingarna bli stora. Nu arbetar företagen vidare tillsammans med den expertis som finns tillgänglig i projektet för att stötta företagen.. ...
Energieffektivitet för godstransporter mäts i energi per tonkilometer, det vill säga hur mycket drivmedel eller energi som används för att transportera ett ton gods en kilometer. Idag finns en brist på både kunskap och mätmetoder för transporters energieffektivitet. Det är till exempel inte självklart hur man jämför energieffektiviteten hos de olika transportslagen sjöfart, järnväg och vägtransporter, och det saknas ett standardiserat sätt att mäta bränsleförbrukningen hos tunga lastbilar. Sammanfattningsvis är det svårt att få en överblick över hur energibehovet ser ut för olika sektorer eller typer av transporter, vilket projektet avser att tydliggöra.. Målet i detta projekt är att ta fram ett index för svenska godstransporters energieffektivitet. Indexet kan användas både för att följa utvecklingen av energieffektivisering i transportsektorn över tiden och som underlag för transportinköpare som vill ställa krav på mer effektiva godstransporter.. Inom ...
Vår planets klimat har blivit en flitig debatterad fråga under det senaste årtiondet. Efter det första uppvaknandet rörande miljöfrågor i kölvattnet
This site uses cookies - small text files that are placed on your machine to help the site provide a better user experience. In general, cookies are used to retain user preferences, store information for things like shopping carts, and provide anonymised tracking data to third party applications like Google and Google adsense. As a rule, cookies will make your browsing experience better. However, you may prefer to disable cookies on this site and on others. The most effective way to do this is to disable cookies in your browser. We suggest consulting the Help section of your browser or taking a look at the About Cookies website which offers guidance for all modern browsers Information from Google: https://policies.google.com/technologies/cookies?hl=sv. Close ...