Tyroxin
Tyroxinbindande proteiner
Trijodtyronin
Hypotyreos
Tyreotropin
Sköldkörtelfunktionstester
Sköldkörtelhormoner
Trijodtyronin, omvänt
Hypertyreos
Sköldkörtel
Tyreoperoxidas
Medfödd hypotyreos
Jodisotoper
Jod
Sköldkörtelsjukdomar
Tyreoniner
Propyltiouracil
Prealbumin
Radioimmunanalys
Tyreoidektomi
Hypertyroxinemi
Metimazol
Tyreostatika
Tyreoglubulin
Thyroxine-Binding Globulin
Tyreotropinfrisättande hormon
Serumglobuliner
Myxödem
Dialys
Jodradioisotoper
Tyreotoxikos
Giftstruma
Serumalbumin
Testutrustning, diagnostisk
Euthyroid-sick syndromes
Noretandrolon
Kaliumjodid
Immunanalys
Tyreoidit, autoimmun
Jodtyrosin
Karbimazol
Dijodtyrosin
Graviditet
Perchlorates
Tillväxthormon
Sköldkörtelinflammation
Radiojod i serumalbumin
Tiouracil
Normalvärden
Tyroxin, också känd som T4, är en tyreoide hormon som produceras av sköldkörteln. Det består av fyra jodatomer bundna till ett tyrosin molekyl. Tyroxin hjälper till att reglera ämnesomsättningen, hjärtfunktionen, kroppstemperaturen och kroppsvikten genom att påverka cellers metabolism. Låga nivåer av tyroxin kan leda till en endokrin sjukdom som kallas hypotyreos.
Tyroxinbindande protein (TBP) är ett sorts transportprotein som binder till och transporterar thyroxin (T4), ett tyreoideahormon, i blodet. Det finns tre huvudsakliga typer av TBP: transthyretin (TTR), thyroxinbindande globulin (TBG) och albumin. Dessa protein binder till T4 och hjälper till att transportera det runt i kroppen tills det behövs för att användas. Var och en av dessa proteiner har olika affinitet till T4, vilket innebär att de kan binda till och frisätta hormonet på olika sätt beroende på behov. TBP-er spela därför en viktig roll i att hålla homeostasen av tyreoideahormoner i kroppen.
Trijodtyronin (T3) är en tyreoideahormon som produceras i sköldkörteln. Det är den aktiva formen av tyreoideahormonen och har en viktig roll i regleringen av kroppens metabolism, tillväxt och utveckling. T3 fungerar genom att binda till specifika receptorer i cellkärnan, vilket påverkar genuttrycket och proteinernas syntes. T3 produceras som en del av hormonet thyroxin (T4), som omvandlas till T3 i levern och andra vävnader.
Hypothyreose är ett tillstånd där sköldkörteln (thyreoidea) inte producerar tillräckligt med thyroxin (T4) och triiodtyronin (T3), två typer av hormoner som reglerar metabolismen i kroppen. Detta kan leda till en långsamare ämnesomsättning, sänkt puls, viktminskning, trötthet, minnessvårigheter och försämrad tolerans för kyla. Hypothyreos orsakas oftast av en autoimmun sjukdom som kallas Hashimotos sjukdom, men kan också bero på andra faktorer såsom strålbehandling, operation eller brist på jod i kosten. Behandlingen för hypothyreos innebär ofta att inta substitutionsbehandling med thyroxinpreparat.
Tyreotropin, også kendt som thyreoidestimulerende hormon (TSH), er et hormon som produceres og udskilles af hypofysens forløb (adenohypofysen) i hjernen. Dets primære funktion er at stimulere produktionen og frisættelsen af tyroxin (T4) og triiodthyronin (T3), de to vigtigste hormoner produceret af skjoldbruskkirtlen (tyreoidea). Tyreotropin binder til specifikke receptorer på overfladen af thyrocyt-cellerne i skjoldbruskkirtlen, hvilket fører til en øget produktion og frisættelse af T3 og T4. Produktionen af tyreotropin reguleres af et negativt feedback-mekanisme involverende T3 og T4; høje niveauer af disse hormoner i blodet vil reducere sekretionen af tyreotropin fra hypofysen.
En sköldkörtelfunktionstest (Thyroid function test, TFT) är en typ av laboratorietest som mäter hur väl sköldkörteln fungerar genom att utvärdera nivåerna av olika hormoner i blodet. Sköldkörteln producerar två typer av hormoner: tyroxin (T4) och triiodotyronin (T3), som är involverade i regleringen av kroppens metabolism. Dessa hormoner påverkar bland annat hjärtfunktion, kroppstemperatur, vikt och humör.
En TFT mäter ofta nivåerna av följande hormoner:
* Tyreoideastimulerande hormon (TSH): ett hormon som produceras i hypofysen och reglerar produktionen av T3 och T4 i sköldkörteln. Om sköldkörteln fungerar korrekt, kommer nivåerna av TSH att vara relativt konstanta.
* Fri fraktioner av T3 och T4: Dessa är de aktiva formerna av hormonerna som inte binder till proteiner i blodet. Nivåerna av fria fraktionerna kan variera om sköldkörteln över- eller underproducerar hormoner.
* Total T3 och T4: Dessa är de totala nivåerna av hormonerna, inklusive både de fria fraktionerna och de som binder till proteiner i blodet.
TFT kan användas för att diagnostisera sköldkörtelrelaterade sjukdomar, såsom hypotyreos (underfunktion) eller hypertyreos (överfunktion), och för att övervaka behandlingen av dessa tillstånd.
Sköldkörtelhormoner är hormoner som produceras och sekreteras av sköldkörteln (thyroidea), en endokrin gland som ligger i halsregionen. Sköldkörtelhormonerna har en rad viktiga funktioner i kroppen, inklusive reglering av metabolism, tillväxt och utveckling, hjärt- och cirkulationsfunktion, och nervsystemets aktivitet.
Det finns två huvudsakliga typer av sköldkörtelhormoner: triiodotyronin (T3) och tetrajodthyronin (T4), även kända som thyroxin. Dessa hormoner är jodbaserade och produceras som en reaktion på stimulans från ett annat hormon, thyreoideastimulerande hormon (TSH), som produceras av hypofysen.
T3 och T4 verkar genom att binda till specifika receptorer i cellkärnan och på så sätt reglera genuttrycket och proteinproduktionen. Dessa hormoner är involverade i många biologiska processer, inklusive cellandning, proteinsyntes, kroppsvikt, kroppstemperatur, hjärtfunktion och humör.
I förhållande till varandra produceras T4 i högre mängder än T3, men T3 är mycket mer aktivt biologiskt sett. När behovet av sköldkörtelhormoner ökar kan en del av T4 konverteras till T3 i målcellerna för att öka hormonaktiviteten.
Förändringar i sköldkörtelhormonernas nivåer kan leda till olika typer av endokrina störningar, såsom hypotyreos (för låga nivåer) eller hypertyreos (för höga nivåer). Dessa störningar kan ha betydande effekter på individens välbefinnande och hälsostatus.
Den omvända formen av trijodtyronin (rT3 eller reverse T3) är en aktivt metaboliskt derivat av thyroxin (T4), som är ett tyreoideahormon. Det produceras i levern och andra celler i kroppen genom en deiodinaskaktning på den yttre ringen av T4.
rT3 har en låg biologisk aktivitet jämfört med T3 (trijodtyronin), som är det aktiva tyreoideahormonet som styr cellmetabolismen och ämnesomsättningen i kroppen. rT3 konkurrerar dock med T4 om deiodineras till T3, vilket kan leda till en minskad mängd aktivt T3 i kroppen och därmed en negativ effekt på cellmetabolismen.
rT3 har tidigare ansetts vara ett oanvändbart metaboliskt avfall, men nyliga studier visar att det kan ha en viktig roll i regleringen av tyreoideahormonnivåer under stress, sjukdom och andra störningar i kroppens homeostas.
Hyperthyreos är ett tillstånd där sköldkörteln (glandula thyroidea) producerar för mycket tyroxin (T4) och triiodotyronin (T3), två hormoner som styr kroppens metabolism. Detta leder till en ökad ämnesomsättning, vilket kan orsaka symptom som nervositet, viktminskning, sömnlöshet, förhöjt hjärtrytmo och svettighet. Andra symptom kan vara muskelsvaghet, utslag och förändringar i tarmfunktionen. Hyperthyreos kan behandlas med mediciner som minskar sköldkörtelns hormonproduktion, radioaktivt jod eller kirurgiskt avlägsnande av en del eller hela sköldkörteln.
Medicinskt sett är sköldkörteln (thyroid) en endokrin körtel som ligger i halsregionen, längst ned i struphuvudet. Den producerar tyreoideahormoner som har en viktig roll för kroppens ämnesomsättning, tillväxt och utveckling. Sköldkörteln producerar två huvudsakliga tyreoideahormoner: triiodthyronin (T3) och thyroxin (T4), som bildas genom att jod kopplas till tyrosin, en aminosyra. Sköldkörtelhormonerna styr ämnesomsättningen i nästan alla kroppens celler och påverkar bland annat hjärtats funktion, andning, muskelaktivitet, nervsystemet, skelettvävnaden och reproduktionssystemet. Sköldkörtelhormonerna påverkar också kroppsvikten genom att reglera ämnesomsättningen och energibalansen. Dessutom producerar sköldkörteln en hormon som kallas kalcitonin, vilket hjälper till att reglera kalciumhalten i blodet.
Tyreoperoxidase (TPO) er ein enzym som fungerer som ein katalysator i produksjonen av skjoldbruskkjeretshormonet. Det er lokalisert i folikelcellene i skjoldbruskkjerten og er viktig for konverteringen av jodid til jod, som er en grunnleggende prosess i syntesen av skjoldbruskkjeretshormoner. Tyreoperoxidas kan også spille en rolle i immunforsvaret og ha bakteriedrapsfunksjon. Dypere medisinske definisjoner vil typisk inneholde mer detaljert informasjon om strukturen, funksjonen, reguleringen og klinisk signifikans av tyreoperoxidas.
'Medfödd hypotyreos' är ett endokrint tillstånd som kännetecknas av en nedsatt funktion hos sköldkörteln (till följd av brist på tyroxin och triiodtyronin) redan från födseln eller under de första levnadsmånaderna. Det orsakas vanligtvis av en defekt i hypofysen, som är ansvarig för produktionen av TSH (tyreoideastimulerande hormon), eller i sköldkörteln själv. I vissa fall kan det även bero på genetiska faktorer. Symptomen kan variera från milda till allvarliga och inkluderar trötthet, låg energi, sänkt puls, förhöjd känslighet för kyla, viktökning, konstipation, torr hud och hår, muskelsvaghet, försämrad minnesförmåga och koncentrationsförmåga. Behandlingen består vanligtvis av livslång substitution med tyroxinpreparat.
Iodisotoper är varianter eller versioner av grundämnet jod, som har olika antal neutroner i kärnan. Detta gör att de har olika massa och halveringstid, vilket kan användas inom medicinen för diagnos och behandling av sjukdomar.
Exempel på jodisotoper som används inom medicinen är:
* Jod-123: Används vid scintigrafi, en typ av medicinsk undersökning där man följer fördelningen av ett radioaktivt ämne i kroppen. Jod-123 används exempelvis för att undersöka funktionen hos sköldkörteln.
* Jod-131: Används vid behandling av sjukdomar i sköldkörteln, såsom giftstruma och sköldkörtelcancer. Jod-131 samlas i sköldkörteln och strålar ut joniserande strålning som förstör delar av sköldkörteln.
Det är viktigt att notera att användningen av radioaktiva isotoper inom medicinen ska ske under kontrollerade förhållanden och under ledning av utbildad personal, för att minimera risker för patienten och personalen.
Iod är ett spårmineral som är viktigt för kroppens funktion, särskilt för produktionen av sköldkörtelhormoner. Iod finns naturligt i vissa livsmedel, såsom sjöfrukt, vispgrus och jodiserat salt. Människor behöver endast små mängder iot, men det är ändå viktigt att få tillräckligt med det eftersom brist på iod kan leda till en förstoring av sköldkörteln (struma) och andra sköldkörtelrelaterade problem.
Sköldkörtelsjukdomar är en övergripande term för olika tillstånd som påverkar sköldkörteln (thyroidea), en endokrin gland som producerar hormoner som styr metabolism, tillväxt och utveckling. Sköldkörtelsjukdomar kan delas in i två huvudgrupper: hypothyroidism (underaktiv sköldkörtel) och hyperthyroidism (överaktiv sköldkörtel).
Hypothyroidism orsakas ofta av en för liten produktion av thyroxin (T4) och triiodtyronin (T3), två typer av hormoner som produceras av sköldkörteln. Det kan leda till symptom som trötthet, viktminskning, känslighet för kyla, koncentrationssvårigheter och depression.
Hyperthyroidism orsakas av en överdriven produktion av T4 och T3, vilket kan leda till symptom som nervositet, viktminskning, hjärtklappning, svettningar, muskelspasmer och sömnsvårigheter.
Andra exempel på sköldkörtelsjukdomar innefattar till exempel autoimmuna sjukdomar som Graves' sjukdom och Hashimotos sjukdom, struphuvudscancer, nodulä sköldkörtel och goiter (förstorad sköldkörtel).
Tyreoiner, eller tyreoideahormoner, är hormoner som produceras och secretes av sköldkörteln (tyreoidea). Dessa hormoner har en rad viktiga funktioner i kroppen, bland annat att reglera metabolismen, skelettsystemet, nervsystemet och reproduktionssystemet.
Det finns tre typer av tyreoideahormoner: triiodotyronin (T3), tetrajodtyronin (T4) och kalcitonin. T3 och T4 är de viktigaste hormonerna och innehåller jodatomer i sin struktur. De produceras som en reaktion på stimulans från tyreoideastimulerande hormon (TSH), som i sin tur produceras av hypofysen.
Tyreoideahormonerna fungerar genom att reglera genuttryck och cellfunktioner i kroppen, vilket påverkar bland annat ämnesomsättningen, hjärtats funktion, kroppsvärme och andning. Förhöjda eller sänkta nivåer av tyreoideahormoner kan leda till olika sjukdomstillstånd, såsom hypotyreos (för låga nivåer) eller hypertyreos (för höga nivåer).
Propylthiouracil är ett läkemedel som används för att behandla överskott av sköldkörtelhormoner i kroppen (hyperthyroidism) orsakad av sjukdomar som Graves' sjukdom och giftstruma. Det fungerar genom att hämta ned produktionen av sköldkörtelhormonerna tyroxin (T4) och trijodtyronin (T3).
Läkemedlet tas vanligen per oral, tre gånger om dagen med mat. Vanliga biverkningar inkluderar illamående, kräkningar, hudirritation och förändringar i smaksinnet. Allvarligare biverkningar kan vara leverpåverkan, blodproppar och agranulocytos (förlust av vita blodkroppar).
Propylthiouracil bör inte användas under graviditet om det finns andra alternativ, eftersom det kan orsaka skada på barnet. Dessutom bör patienter undvika att inta höga doser av tyreoidexstimulerande hormon (TSH) under behandlingen med propylthiouracil.
Det är viktigt att följa din läkares instruktioner när du tar detta eller något annat läkemedel, och att rapportera omedelbart alla biverkningar som du upplever under behandlingen.
Prealbumin, også kjent som transthyretin, er ein protein i serumet som produseres i leveren. Det har en gjennomsnittlig halveringstid på 2 dager, litt lengre enn albuminet (serumproteinet med lengst halveringstid). Prealbumin er et viktigt klinisk marker for næringsstatus og kan brukes som indikator for malnutrasjon. Nedsatt prealbuminnivå kan vise på ein dårligere næringstilstand og kan forutsi en dårligere prognose hos pasienter med sår, infeksjon eller kreft.
Radioimmunanalyse (RIA) är en typ av laboratorietest som använder radioaktivt märkt antigen eller antikropp för att kvantifiera koncentrationen av ett specifikt protein i en biologisk provprov. I allmänhet involverar RIA följande steg:
1. Förbereda en standardkurva med kända koncentrationer av det målprotein som ska mätas, tillsammans med en fast koncentration av en radioaktivt märkt antikropp (eller omvänt, ett radioaktivt märkt antigen).
2. Extraktion och förberedelse av det okända provet som innehåller målproteinet.
3. Lägg till en konstant koncentration av den radioaktiva markören (antikropp eller antigen) i både standardkurvan och provet.
4. Låt systemet nå jämvikt, så att det radioaktiva markören binds till målproteinet i både standardkurvan och provet.
5. Separera de fria markörerna från de bundna komplexen, vanligtvis genom centrifugation eller filtrering.
6. Mäta den radioaktiva signalen i varje separerat fritt markör-provet och bundet markör-protein-provet.
7. Använd standardkurvan för att korrelera den mätta radioaktiva signalen till en koncentration av målproteinet i provet.
Radioimmunanalys används ofta inom klinisk forskning och medicinsk diagnostik för att uppskatta koncentrationer av olika hormoner, vitaminer, droger, nukleotider, aminosyror och andra biologiskt aktiva molekyler i blod, urin eller andra kroppsfluider.
Tyreoidektomi är en medicinsk term som betyder att man operativt tar bort hela sköldkörteln (thyroidea). Sköldkörteln ligger i halsområdet och producerar hormoner som reglerar bland annat ämnesomsättning, tillväxt och kroppstemperatur. Tyreoidektomin kan utföras av olika anledningar, exempelvis vid godartad eller elakartad sjukdom i sköldkörteln som inte går att behandla på annat sätt. Efter operationen behöver patienten livet ut ta substitutionsbehandling med tyreoideahormoner.
Hyperthyroxinemi är ett medicinskt tillstånd där individen har förhöjda nivåer av thyroxin (T4) i blodet. Thyroxin är ett av huvudsakliga hormonerna som produceras och sekreteras av sköldkörteln, och har en viktig roll i regleringen av kroppens metabolism. Förhöjda nivåer av T4 kan vara symptom på andra sjukdomar eller störningar i sköldkörteln, såsom giftstruma eller överfunktion i delar av sköldkörteln. Det är viktigt att undersöka orsaken till hyperthyroxinemi för att ge rätt behandling och undvika komplikationer.
Metimazol är ett läkemedel som används för att behandla överskott av sköldkörtelhormon (hyperthyreoidism) hos katter och hundar. Det fungerar genom att hämta enzymet peroxidas som behövs för produktionen av tyroxin, ett viktigt sköldkörtelhormon. Metimazol ges vanligen två till tre gånger om dagen och bör övervakas noga under behandlingen eftersom det kan orsaka en minskad produktion av vita blodkroppar och blodplättar.
I Japansysran (även kallad metabolt acidos eller 5-oxoprolinuria) är en sällsynt medfödd metabol sjukdom som orsakas av ett enzymdefekt i prolinreduktasen, vilket leder till onormalt höga nivåer av japanysyra (5-oxoprolin) i urinen. Detta kan leda till metabolt acidos och skador på olika organ i kroppen om det inte behandlas. Symptomen på Japanysra kan variera från milda till allvarliga och kan inkludera kräkningar, illamående, magont, huvudvärk, trötthet, muskel svaghet och i vissa fall neurologiska symtom som tremor och andningssvårigheter. Behandlingen av Japanysra består ofta av en kombination av dietförändringar, supplementering med vitamin B6 (pyridoxin) och eventuellt alkaliserande mediciner för att hjälpa till att upprätthålla ett normalt syre-vätebalans i kroppen.
Tyreostatika är en grupp läkemedel som används för att behandla överskott av sköldkörtelhormoner, vilket kallas hypertiroidism. Dessa mediciner fungerar genom att hämta eller minska produktionen av tyroxin och triiodtyronin, två hormoner som produceras i sköldkörteln. Tyreostatika används också för att behandla graves sjukdom och andra former av autoimmuna sköldkörtelrubbningar. Exempel på tyreostatika är metimazol, karbimazol och propylthiouracil.
Struma är en benämning på en förgrömd sköldkörtel, som kan vara orsakad av olika medicinska tillstånd. Den vanligaste orsaken är näringsbrist av jod, ett spurningselement som behövs för att sköldkörteln skall kunna producera de hormoner som reglerar vår ämnesomsättning och vätskebalans.
Struma kan också orsakas av andra sjukdomar, till exempel autoimmuna tillstånd där kroppen bildar antikroppar mot sköldkörteln, eller som en följd av vissa läkemedelsbehandlingar. I vissa fall kan struma också vara en del av en multipel endokrin neoplasi (MEN) syndrom.
Symptomen på struma kan variera mycket, från inga symptom alls till ett kraftigt ökat sköldkörtelvolym som kan leda till andnöd, hosta och sväljningsbesvär. Behandlingen avhänger orsaken till struma och kan bestå av behandling med jodpreparat, mediciner som reglerar sköldkörtelhormonerna eller kirurgisk bortoperation av sköldkörteln.
Tyreoideaglobulin (Tg) er ein proteín som produseres i skjevtarmen (tarmen) og er normalt ikke synlig i blodet. I tillegg kan det produseres av tyreoidekjelen, noe som gjør at det ofte brukes som en marker for tilstedeværelse og aktivitet hos skjevtarmskanser og tyreoidekjeltumorer.
Et stigende nivå av Tg i blodet kan vise på at kreften har metastaserat eller at behandlingen ikke har vært suksessfull. Tg-nivået måles vanligvis etter en abliseringsbehandling (som f.eks. radioaktiv jodterapi) for å kontrollere om behandlingen har vært effektiv og om det er noen resterende kreftceller igjen.
Det er viktig å understreke at tolkningen av Tg-verdier kan være kompleks og bør gjøres av en ekspert i sammenheng med andre tester og kliniske data.
Thyroxine-binding globulin (TBG) er en protein i blodet som binder og transporterer thyroxin (T4), et hormon produsert i skjegget. TBG er syntetisert i leveren og er den viktigste av tre proteiner i blodet som binder til thyroxin, med de andre to værende transthyretin (TTR) og albumin.
TBG binder seg sterkest til T4 og har en lavere bindingskapasitet enn de andre proteiner. Det betyr at endringer i TBG-nivåene kan påvirke mengden fri, aktiv thyroxin i kroppen. Ændringer i TBG-nivåer kan skyves an av forskjellige faktorer som graviditet, bruk av steroider og sykdommer i leveren.
Det er viktig å merke seg at differensialdiagnosen til økt eller nedsatt TBG-nivå bør inkludere også mulige abnormiteter i skjegget som fører til forstyrret thyroxinproduksjon og/eller forstyrret nivå av andre thyroxinbindende proteiner.
Tyreotropinfrisättande hormon, även känt som thyreoliberin eller TSH-releasing hormone (TRH), är ett hypotalamt hormon som stimulerar frisättningen av tyreoideastimulerande hormon (TSH) från adenohypofysen. Det produceras av neuron i hypotalamus och transporteras via portvenerna till adenohypofysen där det binder till sina receptorer och utlöser en kaskad av signaltransduktion som leder till frisättningen av TSH. Dess frisättning regleras av negativ feedback-mekanismer som inkluderar tyroideahormonerna trijodtyronin (T3) och thyroxin (T4).
'Serumglobuliner' refererar till de globulära proteinerna i serum, utom immunoglobulin G (IgG), som är den vanligaste typen av antikroppar i serum. Dessa globulära proteiner inkluderar andra typer av immunoglobuliner såsom IgA, IgM, IgD och IgE, samt andra proteinser som transporterar lipider, hormoner och vitaminer. Serumglobuliner mäts ofta för att undersöka immunsystemets funktion eller för att diagnostisera olika sjukdomstillstånd såsom inflammation, autoimmuna sjukdomar och cancer.
Myxedem är ett tillstånd som orsakas av allvarlig underfunktion i sköldkörteln (hypotyreos) och kännetecknas av ansamlingar av slemmiga substanser och vätskor i huden och underhuden, särskilt i ansiktet, händer och fötter. Det kan också orsaka symtom som trötthet, viktminskning, förstoppning, känslighet för kyla, minnessvårigheter och depression. Myxedem är ett allvarligt tillstånd och behandlas vanligen med hormonersättningst Therapi med tyroxin.
"Dialysis" är en medicinsk term som refererar till ett process där blod passerar genom en maskin som renar det från skadliga substanser och överskottsvätskor, när njurarna inte längre fungerar korrekt. Det finns två huvudsakliga typer av dialys: hemodialys och peritonealdialys.
Hemodialys är en typ av behandling där blod tas ut från kroppen, passerar genom en maskin som renar det, och sedan pumpas tillbaka in i kroppen igen. Denna process sker vanligtvis tre gånger per vecka och varar ungefär fyra timmar per session. Under hemodialysen är patienten ansluten till en maskin med hjälp av en kateter som placeras i en blodkärl i armen, benet eller magen.
Peritonealdialys är en annan typ av dialys som utförs genom att fylla bukhålan med en lösning som drar ut skadliga substanser och överskottsvätskor från blodet. Denna process kan utföras kontinuerligt under dagen och natten, eller i cykler flera gånger per dag. Peritonealdialys kräver att patienten har en kateter placerad i bukhålan som används för att fylla och tömma lösningen.
Båda typerna av dialys behövs ofta under livstid för personer med slutet njurstopp, men de kan också användas temporärt efter akuta skador på njurarna.
Dijodtyroniner (T2) är en aktiv tyreoide hormon som produceras i sköldkörteln. Det bildas när tyroxin (T4) desjödas av deiodasenzym 1 i lever, närings- och muskelvävnad. T2 är involverat i reguleringen av kroppens metabolism, hjärt- och cirkulationssystemet, nervsystemet och andningen. Det har också visat sig ha en viktig roll i regleringen av kroppsvikten och fettsammansättningen.
Iodradioisotoper är radioaktiva isotoper av grundämnet jod. Jod är ett essentialt spårämne för människan och ingår i till exempel sköldkörtelhormonerna. I medicinskt syfte används ofta jodradioisotopen I-131 som terapi vid behandling av sjukdomar som påverkar sköldkörteln, såsom giftstruma och sköldkörtelcancer.
I-131 har en halveringstid på ungefär 8 dagar och emitterar betastrålning som kan förstöra cancerceller i sköldkörteln. Behandlingen med I-131 är vanligtvis smärtfritt och utförs ambulant, men efter behandlingen kan det uppstå biverkningar såsom trötthet, hosta och förändrad smakuppfattning under en tid.
Tyreotoxicosis är ett tillstånd orsakat av överskott av thyroxin (T4) och triiodothyronin (T3) i kroppen. Dessa hormoner produceras av sköldkörteln och styr bland annat ämnesomsättningen, hjärtfunktionen och andningen. Tyreotoxicosis kan orsakas av olika sjukdomar som påverkar sköldkörteln, till exempel giftstruma eller Basedows sjukdom. Symptomen på tyreotoxicosis kan vara bland annat hjärtklappning, svettningar, viktminskning, irritabilitet och sömnlöshet. Behandlingen av tyreotoxicosis beror på orsaken till tillståndet och kan bestå av mediciner, radioaktivt jod eller kirurgi.
'Giftstruma' är ett medicinskt tillstånd där magsäcken och/eller tarmsystemet har blivit förlamat eller påverkats negativt efter exponering för ett toxiskt ämne, vanligtvis en giftig substans. Detta kan orsaka symtom som illamående, kräkningar, buksmärtor och i allvarliga fall undernäring och död, beroende på typen och mängden av toxinet. Giftstruma behandlas vanligtvis genom att avlägsna toxinet så snart som möjligt, stödja patientens andnings- och cirkulationsfunktioner och ge understödjande vård beroende på symtom.
Iodider är kemiska föreningar som innehåller jonerna jodid (I-) eller polyjodider. Jodid är en anion som bildas när jod (I2) reagerar med ett elektronegativt element och tar upp en elektron.
I medicinsk kontext är jodider välkända för sin användning som desinfektionsmedel och som en del av behandlingen av skildrat tyreoideasjukdom, där patienten får ta in jodidpreparat för att påverka tyreoideaklanderans funktion. Jodider används också som kontrastmedel inom radiologi, där de är kapabla att absorbera röntgenstrålning och ge en tydligare bild av strukturer i kroppen.
'Serumalbumin' er en type protein som forekommer naturlig i blodet hos mennesker og andre dyr. Det er syntetiseres i leveren og utgjør den mest abondante proteinet i blodplasma, med en koncentrasjon på omkring 35-50 gram per liter serum hos en voksen person.
Serumalbumin har flere funksjoner, men det er især kjent for sin evne til å binde og transportere forskjellige molekyler i blodet, som f.eks. fedtstoffer, hormoner og mediciner. Det hjelper også med å regulere vannets fordeling i kroppen ved å holde vannet innenfor blodkarrene og forebygge edema (svulmning).
Endelig kan serumalbumin-nivået være en indikator på leverfunksjon, kosthold og generell helse. Lavere nivåer av serumalbumin kan være forbundet med forskjellige sykdommer og tilstander, som f.eks. leversvikt, malnutrisjon og inflammasjon.
Diagnostisk testutrustning är ett samlingsbegrepp för de olika instrument, maskiner och tekniker som används för att utföras diagnostiska tester på patienter inom medicinsk vetenskap. Detta kan omfatta allt från enkla handhållna instrument som stetoskop och blodtrycksmätare till mer avancerade bilddiagnostiska verktyg som röntgenmaskiner, magnetresonanstomografi (MRT) och computed tomography (CT) skanner.
Diagnostisk testutrustning används ofta för att hjälpa läkare och andra vårdpersonal att ställa en diagnos på en patients sjukdom eller skada, genom att mäta, observera och analysera olika fysiologiska parametrar och kroppsvätskor. Exempel på diagnostiska tester som kan utföras med hjälp av testutrustning innefattar blodprover, elektrokardiogram (EKG), lungfunktionstest, ultraljud och röntgenundersökningar.
Sammanfattningsvis är diagnostisk testutrustning ett viktigt verktyg för att fastställa en patients hälsotillstånd och ge den vård som behövs.
Euthyroid sick syndrome, also known as non-thyroidal illness syndrome (NTIS), is a condition characterized by abnormal thyroid function tests that occur in individuals with underlying medical illness or stress, despite normal thyroid gland function. The term "euthyroid" refers to normal thyroid function.
In NTIS, the levels of triiodothyronine (T3) and thyroxine (T4) hormones may decrease, while thyroid-stimulating hormone (TSH) remains within normal range or slightly decreased. Reverse T3 (rT3), a metabolically inactive form of T3, may increase. These changes are thought to be an adaptive response to illness or stress, aimed at conserving energy and promoting recovery.
NTIS is commonly seen in critically ill patients, those with chronic diseases such as heart failure, liver cirrhosis, and renal failure, as well as in individuals experiencing significant psychological stress or trauma. The condition may also be observed during fasting, starvation, or after major surgery.
It's important to note that the changes in thyroid function tests associated with NTIS do not necessarily indicate a need for thyroid hormone replacement therapy, as they are part of the body's response to illness or stress. However, monitoring thyroid function and addressing any underlying medical conditions is crucial for optimal patient care.
Noretandrolone är ett anabolt steroidhormon som tillhör klassen av 19-nortestosteron derivat. Det har kemisk formel C18H26O2 och ett molekylärt vikt på 270,4 g/mol. Noretandrolone är inte vanligt förekommande inom den medicinska vården, men har använts tidigare i vissa länder som en del av behandlingar för muskelsvaghet och osteoporos.
Liksom andra anabola steroider kan noretandrolone orsaka en rad biverkningar, inklusive akne, håravfall, leverfunktionsstörningar, och förändringar i kolesterolnivåer. Det kan också leda till onormala hormonnivåer och kannibalism av benvävnad, särskilt vid långvarig användning.
Användningen av noretandrolone utan ett preskription från en läkare är olagligt i många länder och kan leda till allvarliga hälsorisker.
Kaliumjodid är ett salt av kalium och jod, med den kemiska formeln KI. Det används ofta inom medicinen som en källa till jod, ett essentiellt spårelement som behövs för att producera thyroxin, ett hormon som produceras av sköldkörteln och hjälper reglera vår metabolism. Kaliumjodid används ofta för att behandla och förebygga jodbrist, och kan också användas för att behandla överfunktion av sköldkörteln (hyperthyroidism).
Immunanalyser er en overordnet betegnelse for laboratoriemetoder, der anvendes til at undersøge og måle forskellige aspekter af det immunforsvarende system. Dette inkluderer metoder som:
1. Serologi: En metode der involverer at analysere patientens blodserum for antistoffer mod specifikke antigener, der kan indikere en infektion eller en autoimmun sygdom.
2. Vævsprover: Undersøgelse af væv fra patienten, såsom hud, lever, lunge osv., for at diagnosticere infektioner, kræft eller andre sygdomme.
3. Cytometri: En metode der anvendes til at tælle og karakterisere forskellige typer celler i blodet eller andre vævsprover, herunder hvidblodsceller (leukocytter) og immunceller.
4. Immunhistokemi: En metode der anvendes til at farve specifikke proteiner eller antigener i vævsprøver for at diagnosticere sygdomme, herunder kræft.
5. Immunofluorescens: En metode der anvendes til at detektere og lokalisere specifikke proteiner eller antigener i celler eller vævsprøver ved hjælp af fluorescerende markører.
6. Funktionelle immunassays: Metoder der anvendes til at måle immuncellers funktion, herunder deres evne til at producere cytokiner eller dræbe infektiøse agenter.
Immunanalysen er en vigtig del af moderne diagnostisk medicin og hjælper med at stille en præcis diagnose, overvåge sygdomsforløb og evaluere effektiviteten af behandlinger.
Medicinskt sett betyder "lever" det nästa största organet i kroppen och har flera viktiga funktioner. Här är en kort medicinsk definition:
Levern (latin: hepar) är ett vitalt, multipel fungerande organsystem som utför en rad metaboliska, exkretoriska, syntetiska och homeostatiska funktioner. Den primära funktionen av levern är att filtrera blodet från skadliga substanser, producera gallan för fettdigestion och bryta ned proteiner, kolhydrater och fetter. Levern innehåller också miljarder celler, kända som hepatocyter, som är involverade i protein-, kolhydrat- och lipidmetabolism, lagring av glykogen, syntes av kolesterol, produktion av kloningfaktorer och andra hormoner samt bortrening av exogena och endogena toxiner.
Autoimmun tyreoidit är en grupp sjukdomar där ditt immunförsvar felaktigt angriper och skadar dina sköldkörtelceller. Detta orsakar inflammation och kan leda till att sköldkörteln inte producerar tillräckligt med hormoner, vilket kan ge upphov till en rad symtom som trötthet, viktminskning, känslighet för kyla, håravfall och förändringar i huden. Exempel på former av autoimmun tyreoidit inkluderar Hashimotos sjukdom och Graves sjukdom.
Hypofysektomi, även kallat hypofysresekция, är en medicinsk term som refererar till en kirurgisk procedure där delar eller hela hypofysen, en endokrin gland som ligger i basen av hypotalamus inne i hjärnan, tas bort.
Den vanligaste anledningen till att utföras en hypofysektomi är för att behandla pituitärt adenom, en typ av godartad tumör som kan orsaka ökade hormonnivåer och andra symtom som huvudvärk, synproblem och hormonbrist. I vissa fall kan även hypofysektomi användas för att behandla craniopharyngiomer eller andra patologiska tillstånd i närheten av hypofysen.
Efter en hypofysektomi kan patienten utveckla hormonbrist och behöva livslång substitutionsbehandling med olika hormoner, såsom till exempel tyreoideahormon, kortisol, östrogen/testosteron och eventuellt även vasopressin (ADH).
Iodtyrosin är ett aminosyra derivat som innehåller jod. Det bildas i tyreoideahormonernas syntesprocess i sköldkörteln och är en direkt förstadie till de aktiva tyreoideahormonen trijodtyronin (T3) och thyroxin (T4). Iodtyrosin kan också förekomma i liten mängd i vissa livsmedel, som till exempel sjö levande djur.
Carbimazole är ett läkemedel som används för att behandla överskott av sköldkörtelhormoner (hyperthyreoidism) orsakade av sjukdomar som Graves' sjukdom eller giftstruma. Carbimazole fungerar genom att hämta ned produktionen av sköldkörtelhormonerna tyroxin (T4) och trijodtyronin (T3).
Läkemedlet intas vanligen peroral, till exempel som tablett, och verkar genom att hämma enzymet thyreoperoxidas, som behövs för att producera T4 och T3. Carbimazole omvandlas i kroppen till den aktiva metaboliten tiamazol, som är den egentliga aktiva substansen.
Vanliga biverkningar av carbimazol inkluderar illamående, kräkningar, halsont och huvudvärk. Allvarligare biverkningar kan vara leukopeni (för lågt antal vita blodkroppar), hepatit (leverinflammation) och agranulocytos (allvarlig nedsättning av vita blodkroppar).
Carbimazole bör inte användas under graviditet, eftersom det kan orsaka missbildningar hos fostret. Därför rekommenderas ofta att patienter som är gravida eller planerar att bli gravida istället behandlas med propylthiouracil (PTU), ett annat läkemedel som används för att behandla hyperthyreoidism.
Dijodtyrosine (DAT) er en type aminosyre som forekommer naturlig i kroppen og er en del av strukturen til thyroxin (T4) og triiodthyronin (T3), hormoner produsert i skjoldbruskklanden. DAT består av to jodatomer bundet til tyrosin, en annen type aminosyre.
I den normale funksjonen til skjoldbruskklanden, er T4 og T3 dannet ved å legge til joder på tyrosin-residiene i et protein kalt thyroglobulin. DAT er en midlertidig produkt i denne prosessen. Når skjoldbruskklanden aktiveres for å produsere T4 og T3, spalter enzymet thyroperoxidase (TPO) diiodtyrosin til de aktive hormonene ved å fjerne en tyrosin-residu.
"Graviditet" är ett medicinskt begrepp som refererar till den period då en befruktad äggcell har implanterats i livmodern och utvecklas till ett foster. Denna process innebär att en kvinnas kropp genomgår en rad fysiologiska förändringar för att underhålla fostrets tillväxt och utveckling. Graviditeten räknas vanligtvis från den dag då den sista menstruationen började, och varar i ungefär 40 veckor, delad in i tre trimestrar.
Perchlorates are salts or esters of perchloric acid, a strong oxidizing agent. Perchlorates contain the perchlorate ion (ClO4-). They are used in various applications such as matches, explosives, and rocket propellants due to their oxidizing properties. In medicine, they can be found in some types of medication as a stabilizer or in certain medical equipment for their sterilization properties. However, exposure to high levels of perchlorates can affect the thyroid gland function and may pose health risks, particularly for pregnant women and young children.
Tillväxthormon, även känt som somatotrop hormon (STH) eller Growth Hormone (GH), är ett hormon som produceras och sekreteras av hypofysens framlob (adenohypofysen) i hypotalamus. Det spelar en viktig roll i kroppens tillväxt, cellernas differentiering och ämnesomsättning. Tillväxthormonet stimulerar bland annat produktionen av protein, som är nödvändigt för att bygga upp muskelmassa, och påverkar även kroppens användning av fett som energikälla. Dessutom har tillväxthormonet en betydande roll i regleringen av kroppens kolhydrat-, lipid- och mineralomsättning.
Sköldkörtelinflammation, även känd som tyreoidit, är en autoimmun sjukdom där kroppens immunförsvar attackerar och skadar sköldkörteln. Detta orsakar en inflammation av sköldkörteln, som kan leda till en rad symtom beroende på hur allvarligt sköldkörteln är drabbad.
Symptomen på sköldkörtelinflammation kan variera från milda till allvarliga och kan inkludera trötthet, viktminskning, hjärtklappning, muskel- och ledsvaghet, förändringar i humör och kognition, förhöjd känslighet för kyla eller värme, och förändringar i tacksjuka. I allvarliga fall kan sköldkörtelinflammation leda till hypotyreos (undervaktig sköldkörtelfunktion) eller hypertyreos (överaktiv sköldkörtelfunktion).
Sköldkörtelinflammation behandlas vanligen med mediciner som hjälper att lindra symtomen och reducera inflammationen. I vissa fall kan kirurgi vara aktuell om sköldkörteln är allvarligt skadad eller om patienten har komplikationer såsom knölar eller cystor i sköldkörteln.
Radiojod terapi är en form av behandling där radioaktivt jod (I-131) används för att behandla sköldkörtelrelaterade sjukdomar, till exempel giftstruma och diffus sköldkörtelöverfunktion. När radioaktivt jod intas via oral väg accumuleras det i sköldkörteln, där det emitterar radiation som förstör delar av eller hela sköldkörteln beroende på dosen.
"Radiojod i serumalbumin" refererar till när radioaktivt jod binds till serumalbuminet istället för att accumuleras i sköldkörteln. Serumalbuminet är ett protein som förekommer naturligt i blodplasma och har en rad olika funktioner, bland annat hjälper det till att transportera diverse substanser runt kroppen.
I detta fall skulle radioaktivt jod kunna bindas till serumalbuminet istället för att gå direkt till sköldkörteln, vilket kan påverka effektiviteten och säkerheten hos behandlingen. För höga nivåer av radiojod i serumalbumin kan öka risken för biverkningar i andra delar av kroppen istället för i sköldkörteln. Därför är det viktigt att kontrollera och övervaka nivåerna av radiojod i serumalbumin under behandlingen.
Thyroxine (T4) är ett tyreoideahormon som produceras i sköldkörteln. Tiouraciler är en grupp av läkemedel som används för att behandla övre gränsen för giftstruma, även kallat hypertyreos. Dessa läkemedel fungerar genom att minska produktionen av tyreoideahormoner i sköldkörteln.
Tiouracil är ett exempel på en tiouracil och det fungerar genom att hämma enzymet peroxidas som behövs för att syntetisera tyreoideahormonerna T4 och trijodtyronin (T3). Tiouraciler kan också minska konversionen av T4 till den aktiva formen av T3 i kroppen.
Det är viktigt att notera att tiouraciler inte bör användas för att behandla lågaktiv sköldkörtel (hypotyreos) eller för att behandla ödem i halsen orsakat av gränsövergångar. Läkemedlet bör endast användas under övervakning av en läkare och patienten bör informeras om möjliga biverkningar och kontraindikationer.
'Normalvärden' är ett begrepp inom laboratoriemedicin och diagnostik som refererar till ett normalt intervall eller ett referensintervall för ett visst laboratorieresultat, baserat på populationen som studerats. Normalvärdena representerar de värden som ligger inom det normala omfånget och används som en guide för att tolka patientens laboratorieresultat i förhållande till den genomsnittliga populationen.
Det är viktigt att notera att normalvärden kan variera beroende på ålder, kön, ras, hälsostatus och andra faktorer. Dessa värden fastställs genom att mäta ett laboratorieparametern hos en stor grupp friska individer (referenspopulationen) och sedan beräkna statistiska gränser för det normala intervallet, oftast som medelvärde ± två standardavvikelser.
Det är också viktigt att komma ihåg att ett laboratorieresultat som faller utanför det normala intervall inte alltid innebär sjukdom eller patologi, och tvärt om kan ett resultat som ligger inom det normala intervall inte utesluta en viss diagnos. Laboratorietester används ofta tillsammans med kliniska bedömningar, symptom och andra diagnostiska tester för att ställa en diagnos eller övervaka en patients hälsotillstånd.
'Hypofys' eller 'hypofysen' er en endokrin gland som ligger i hjernens base, under hjernebrystet (sella turcica). Hypofysen har to deler: forhypofysen og bakhypofysen. Forhypofysen produserer hormoner som styrer andre endokrine glands funksjon, mens bakhypofysen produserer hormoner som påvirker kroppens vekst, opplaring av vannet i kroppen og søvn/vekttilstand. Hypofysen er viktig for å holde balanse mellom kroppens mange forskjellige systemer og fungerer som et slags kontroll- og reguleringsorgan for kroppens hormonnivåer.