Elektropositiva grundämnen som kännetecknas av böjlighet, smidbarhet, glans och värmelednings- och elektrisk ledningsförmåga. De kan ersätta vätejonen i syror och bilda baser med hydroxylradikaler.
Zink är ett essentiellt spårmineral som spelar en viktig roll i en mängd biologiska processer, såsom immunförsvar, näringsupptagning, celldelning, cellreparation och syntes av DNA. Det fungerar också som en katalysator för enzymer och hjälper till att stabilisera cellmembranen. Zink måste tas in via födan, eftersom kroppen inte kan producera det själv.
Envärda metaller som utgör grupp 1 (tidigare grupp Ia) i det periodiska systemet. De har den starkaste elektropositiviteten bland metallerna. Väte räknas inte som en alkalimetall, trots att det är placerat i grupp 1.
Ett spårämne som ingår i vitamin B12. Det är en metall med kemiskt tecken Co, atomnummer 27 och atomvikt 58,93. Kobolt används i kärnvapen, i legeringar och som färgämne (koboltblått). Hos djur leder brist på ämnet till anemi, och överskott leder hos människor till erytrocytos.
Metalliskt grundämne, och tillika spårämne, med kemiskt tecken Cu, atomnummer 29 och atomvikt 63,55. Koppar ingår i hemocyanin, som är syrebärare hos de flesta leddjur.
I en enskild medicinsk betydelse kan "nickel" definieras som ett metalliskt allergen som kan orsaka kontakteksem eller överkänslighetsreaktioner hos vissa individer. Nickel är ett vanligt ämne i olika typer av metalliska produkter, såsom smycken, armbandsur, och blyertsminor, och kan frisättas över tiden och komma i kontakt med huden, vilket kan leda till allergiska reaktioner.
Tvåvärda metaller som utgör grupp 2 (tidigare IIa) i det periodiska systemet.
Metalliskt grundämne med kemiskt tecken Mn, atomnummer 25 och atomvikt 54,94. Det är anrikat i cellmitokondrier, främst i hypofysen, levern, bukspottkörteln, njurarna och skelettvävnaden. Det påverkar syntesen av mukopolysackarider, stimulerar produktionen av kolesterol och fettsyror i levern, och utgör en kofaktor för många enzymer, bl a arginas och alkalinfosfatas i levern.
Positivt laddade atomer, radikaler eller atomgrupper med tvåvärd laddning, som vandrar mot katoden eller den negativa polen vid elektrolys.
Ett spårämne som har betydelse för glukosomsättningen. Det är ett metalliskt grundämne med kemiskt tecken Cr, atomnummer 24 och atomvikt 52. Krom och vissa kromföreningar betraktas som karcinogener.
Ett i jordskorpan allmänt utbrett metalliskt grundämne. Kemiskt tecken är Fe, atomnummer 26 och atomvikt 55,85. Järn är en väsentlig beståndsdel i hemoglobin, cytokrom och andra komponenter i respiratoriska enzymsystem. Dess främsta funktioner är att transportera syre till vävnader (hemoglobin) och att ingå i cellulära oxidationsförlopp. Uttömning av järnförråden kan leda till järnbristanemi. Järn används för att återuppbygga blodet vid anemi.
Metalliskt grundämne med kemiskt tecken Pb, atomnummer 82 och atomvikt 204. Bly är en mjuk och mattgrå metall som bildar giftiga salter. Av grundämnets fyra naturliga isotoper har tre bildats genom radioaktivt sönderfall: Pb206, 207 och 208.
Organiska substanser som bildar två eller fler bindningar med en central metalljon. I heterocykliska ringar utgör metallatomen en del av ringen. Några biologiska system bildar metallkelat, som t ex de n järnbindande porfyringruppen i hemoglobin och det magnesiumbindande klorofyllet i växter. Kemiskt används de som jonfångare i lösningar, medicinskt mot mikroorganismer, för behandling vid metallförg iftning och i kemoterapiprotokoll.
Ett metalliskt grundämne i flytande fas vid rumstemperatur. Kemiskt tecken är Hg, atomnummer 80 och atomvikt 200,59. Kvicksilver har många industriella tillämpningar, och dess salter har använts terapeutiskt. Det kan absorberas genom hud och slemhinnor och ge kvicksilverförgiftning. Pga av toxiciteten har den kliniska användningen av kvicksilver och dess derivat minskat.
'Jordförorenande ämnen' är en samlingsbeteckning för kemiska substance som på grund av mänsklig aktivitet har släppts fritt i marken och orsakar negativa effekter på dess fysikaliska, kemiska och biologiska egenskaper, hotar den ekologiska balansen och kan ha skadliga konsekvenser för djurs, växters och människors hälsa.
En grupp grundämnen som innehåller skandium, yttrium och lantanoiderna. Den historiska bakgrunden till namnet jordartsmetaller är att de inte påvisades i sin rena form, utan som oxider. De var dessutom mycket svåra att renframställa. Trots benämningen "sällsynta" utgör de tillsammans ca 25% av alla metaller i jordskorpan. Många har fått sina namn efter den första fyndplatsen, Ytterby på Resarö i Uppland.
En atom eller atomgrupp som har en positiv eller negativ elektrisk laddning, till följd av upptag (negativ laddning) eller förlust (positiv laddning) av en eller fler elektroner. Atomer med positiv laddning kallas katjoner; de med negativ laddning kallas anjoner.
En medicinsk kontext är ett koordinationskomplex en typ av kemisk sammansättning där en metalljon är omgiven av molekyler eller joner, kallade ligander, som är bundenar till metallionen genom koordinativa bindningar. Koordinationskomplexen har en speciell geometri som bestäms av antalet ligander och deras orientering i förhållande till metalljonen. Många läkemedel innehåller metallkomplex, särskilt koppar-, järn- och guldkomplex, vilka kan användas som antiinflammatoriska, antimikrobiella eller antitumörmedel.
Förening av keramer (porslin) och en legering av två eller fler metaller för användning i restorativ tandvård. Typiska metallegeringar är kobolt-krom, guld-palladium, guld-platina-palladium och nickelbaserade legeringar.
Ett lätt, silverfärgat, metalliskt grundämne. Det har kemiskt tecken Mg, atomnummer 12 och atomvikt 24,31. Dess salter är nödvändiga i näringskedjan, då de behövs för många enzymers verkan, särskilt för sådana som deltar i oxidativ fosforylering. Magnesium ingår i såväl intra- som extracellulära vätskor och utsöndras via urin och avföring. Brist på ämnet ger upphov till nervretning, med stelkramp, kärlvidgning, kramper, darrningar, depression och psykotiska beteenden.
De reaktiva områden på en makromolekyl som är direkt envolverade i dess specifika sammankoppling med en annan molekyl.
Proteiner som har en eller fler hårt bundna metalljoner i sin struktur.
Atomabsorptionsspektrofotometri (AAS) är en teknik inom analytisk kemi som används för att bestämma koncentrationen av en specifik metall i en provblandning. Tekniken bygger på att metalljoner i en provlösning värms upp så att de omvandlas till atomer, vilka sedan absorberar ljus av en viss våglängd som är karakteristisk för just den metallen. Genom mätning av det absorbierade ljuset kan koncentrationen av metallionen bestämmas. AAS används ofta inom områden som miljöanalys, klinisk analys och livsmedelskontroll.
Metaller med låg specifik vikt, lägre än 5, ett valenstal (1,2 eller 3), ett enkelt spektrum, stark positiv elektrisk potential, och färglösa föreningar.
Läran om förloppsdynamik i kemiska och fysikaliska system.
En blandning av metaller eller metallföreningar med andra metalliska föreningar i varierande proportioner för bruk som tandreparationsmaterial.
Chemical water contaminants are substances or agents that negatively impact water quality by degrading its physical, chemical, or biological properties, making it unsuitable, harmful, or dangerous for intended uses such as drinking, cooking, irrigation, or recreation.
Legeringar innehållande minst 85% krom, med nickel eller kobolt, molybden eller andra metaller. De används i tandproteser, ortopediska implantat osv.
Experimentella eller teoretiska modeller för undersökning av molekylers form, elektroniska egenskaper eller interaktioner. Hit hör även analoga molekyler, datorframställd grafik och mekaniska strukturer.
'Svetsning' är en term inom medicinen som kan referera till en procedurell teknik där ett intensivt ljus- eller värmeslag används för att eliminera avvikande vävnader, såsom hudtumörer eller vaskulära anomalier.
Positivt laddade atomer, radikaler eller atomgrupper som vandrar mot katoden eller den negativa polen vid elektrolys.
Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.
Läran om framställning, rening och bearbetning av metaller och deras legeringar. Hit hör såväl industriell metallurgi som metallurgisk teknik, som t ex inom odontologin.
Spårämnen är små mängder av kvarlämnade substanser eller atomkärnor från förebyggande, diagnostiska eller terapeutiska procedurer som kan detekteras och mätas i kroppen för att övervaka exponering, distribuktion, metabolism eller bortförning av ämnet.
Påskyndande av en kemisk reaktion genom medverkan av en särskild reaktorsubstans, katalysator.
Ett mått på en lösnings surhetsgrad.
Ett kelerande ämne som avskiljer en mängd olika flervärda katjoner. Det används vid läkemedelstillverkning och som livsmedelstillsats. Syn. etylendiamintetraättiksyra.
Ett mycket lätt, vitt, skinande metalliskt grundämne, med atomnummer 13 och atomvikt 26,982. Aluminiumföreningar används huvudsakligen för sina antacida och kärlsammandragande egenskaper.
"Rostfria stål är en legering av järn, krom och vanligtvis nickel, där minst 10,5% krom är innehållt för att bilda ett passivt oxidskikt på ytan som skyddar mot korrosion orsakad av syre och fukt i miljön."
Grått, metalliskt grundämne med kemiskt tecken As, atomnummer 33 och atomvikt 75. Arsenik är är utbredd i hela universum, huvudsakligen i form av arsenider. I jordskorpan ingår ämnet i naturliga leger ingar och i stor utsträckning i svavelföreningar (sulfider). De flesta arsenikföreningar är giftiga, och vissa former av arsenik är karcinogena.
"Miljöövervakning är processen att systematiskt mäta, samla in, analysera och rapportera information om miljöfaktorer som luft, vatten, mark och biologisk mångfald, för att bedöma deras påverkan på ekosystemet och människors hälsa, med syfte att stödja beslut om miljöskyddsåtgärder och efterlevnad av miljölagar."
I den medicinska kontexten är "Titan" inte en etablerad term med en specificerad och konsistens definition. Det kan vara en förkortning eller ett varumärke för ett specifikt medicinskt instrument, produkt eller teknik, men utan ytterligare kontextualiserande information är det inte möjligt att ge en medicinsk definition av "Titan" i en enda mening.
Blandningar av olika metaller i varierande proportioner.
Aminosyrors ordningsföljd i en polypeptidkedja. Den utgör proteiners primärstruktur och är av avgörande betydelses för proteinkonfigurationen.
"Oxidation-reduction, or redox, refers to a type of chemical reaction where there is a transfer of electrons between two molecules, leading to a change in their oxidation state."
Organometallföreningar är en kemisk term som definieras som föreningar mellan metaller och organiska grupper, där minst en kovalent bindning existerar mellan metallatomen och kolatom(en) i organiska gruppen. Dessa föreningar kan ha strukturer som spänner över en bred skala av komplexitet, inklusive allt från enkelmetall-alkylbindningar till mer sofistikerade system med flera metallatomer och/eller flera kovalenta bindningar mellan metallatomerna och kolatomerna.
Identifiering och mätning av grundämnen utifrån den vetskap att röntgenstrålar avgivna av ett överaktiverat ("exciterat") grundämne har en för ämnet karakteristisk våglängd och en intensitet beroende på ämnets koncentration. Hit hör också fluorescensspektrometri (sekundärstrålningsspektrometri), där provet röntgenbestrålas. Primärstrålningsspektrometri, där provet utsätts för elektronbestrålning, kallas oftast mikrosondanalys.
Metalliskt grundämne med kemiskt tecken Ga, atomnummer 31 och atommassa 69,72 (de två stabila isotoperna har atommassa 69 resp. 71). Tolv radioisotoper är kända. Gallium är relativt vanligt förekommande i jordskorpan, ca 16 g/ton, och förekommer i förening med aluminium och zink. Metallen har en ovanlig fysikalisk egenskap: den smälter redan vid 29,8 grader och håller sig flytande till ca 2400 grader.
Undersöknig av kristallstrukturer med hjälp av röntgendiffraktionsteknik.
Metallegeringar med hög guldhalt. De används till tandreparationer och tandproteser.
Fenantroliner är en grupp kemiska föreningar som innehåller en fenantrolinstruktur, vilket är en heterocyklisk aromatisk ring med två nitrogensubstituenter. Fenantroliner är kända för sin användning som läkemedel, särskilt som dekongestiva och som ingredienser i vissa typer av antihistaminpreparat. De fungerar genom att verka som noradrenalinåterupptagshämmare, vilket ökar koncentrationen av noradrenalin i synapsen och orsakar vasokonstriktion. Detta kan vara användbart för att lindra symtom relaterade till allergier, svalgasjukdomar och andra tillstånd som kännetecknas av ökad slemproduktion eller inflammation.
"Proteinbindning refererar till den process där ett protein binder specifikt till ett annat molekylärt substance, såsom en liten molekyl, ett annat protein eller en jon, vanligtvis genom non-kovalenta interaktioner som hydrogenbindning, Van der Waals-kräfter och elektrostatiska attraktioner. Denna bindning kan regulera funktionen hos det bundna substanceet och är av central betydelse för många biologiska processer, inklusive signaltransduktion, enzymsk aktivitet och transport av molekyler inom cellen."
"Miljöförorening kan definieras som negativ påverkan på miljön, inklusive luft, vatten och jord, genom förorenande ämnen eller processer som orsakar skada eller hälsorisker för människor, djur och ekosystem."
En art gramnegativa, fakultativt anaeroba och stavformade bakterier som normalt förekommer i den nedre delen av tarmkanalen hos varmblodiga djur. Vanligtvis är den inte patogen, men vissa stammar kan ge upphov till diarré och variga infektioner. Syn. E. coli.
I medicinsk kontext, används "palladium" inte som en självständig definition. I stället refererar det till ett grundämne, metallen palladium (Pd), som kan användas i vissa medicinska tillämpningar.
Rest- och avfallsprodukter och utsläpp av oanvändbara biprodukter från industriella processer. De utgör miljöproblem och hälsorisker.
Provning av material och hjälpmedel, särskilt sådana som används till proteser och implantat, suturer, adhesiva preparat osv, för deras hårdhet, styrka, hållfasthet, säkerhet, effektivitet och biokompatibilitet.
'Wolfram' är ett sällsynt autosomalt recessivt neurodegenerativt syndrom orsakat av mutationer i genen WFS1, som kodar för wolframinproteinet. Wolframs syndrom kännetecknas av diabetes insipidus, diabetes mellitus, optisk atrofi och sensorineuralt hörselförlust under barndomen eller tidig ungdom. Senare i livet kan ytterligare symtom som försämring av balansen, urinblåsanfunktion och psykiska störningar uppstå.
I enkelhet kan 'proteinkonfiguration' definieras som den specifika rymdstrukturen och orienteringen hos de aminosyror som utgör ett protein. Denna konfiguration bestäms av proteinkedjans primära struktur (sekvensen av aminosyror) samt hur dessa aminosyror är hopfogade och vevda i rummet, vilket kallas för sekundär, tertiär och kvartär struktur. Proteinkonfigurationen har en direkt betydelse för proteinets funktion och stabilitet.
En teknik som är tillämpbar på en mängd olika ämnen som uppvisar paramagnetism till följd av magnetismen alstrad av opariga elektroner. Erhållna spektra kan användas för påvisande, identifiering, och bestämning av elektronstrukturer, undersökning av molekylers interaktioner, och för mätning av kärnspinn och magnetiska moment. Elektronisk dubbelresonansspektrografi (ENOR) är en variant av tekniken som ger bättre upplösning. Spinnresonansanalys kan göras in vivo, och inkluderar tillämpningar som t ex magnetresonans (MRI). Syn. ESR.
En essentiell aminosyra som är nödvändig för produktion av histamin.
Tillstånd som kan förknippas med skada eller funktionsbrist i nervsystemet orsakade av exponering för tungmetaller, vilka kan ge upphov till en rad skador i det centrala, perifera eller autonoma nervsystemet.
Förorenande ämnen i allmänhet i omgivningen.
Substratspecificitet beteferrer sig inom farmakologi och enzymologi till den egenskap hos ett enzym eller en receptor där det endast binder till och katalyserar (eller påverkar) vissa specifika substanser, molekyler eller läkemedel, känt som substrat. Det innebär att en given enzymtyp endast är aktivt mot en begränsad grupp av kemiska föreningar som har en viss strukturell och kemisk likhet. Substratspecificiteten bestäms av enzymernas tredimensionella struktur och den del av substratmolekylen som interagerar med aktiva sitet på enzymet.
I en enkel medicinsk kontext, kan vanadin definieras som ett spårelement, vilket innebär att det förekommer i mycket låga koncentrationer i levande organismers kroppar. Vanadin är inget närmare specificerat läkemedel eller behandlingsmetod, utan snarare ett grundämne som har visats påverka vissa enzymer och cellprocesser på molekylär nivå in vitro och i djurmodeller. Dess potentiala roll inom medicinen är fortfarande under forskning och det finns inga etablerade eller allmänt accepterade kliniska tillämpningar av vanadin som läkemedel hittills.
Zinkföreningar är kemiska komplex som bildas när joner av zink (Zn2+) kombineras med enliggare, molekyler eller joner som har förmågan att donera ett par elektroner till metalljonen, vilket resulterar i en koordinerad kovalent bindning.
Oorganiska föreningar som innehåller mangan som en fast beståndsdel av molekylen.
Proteiner förekommande hos någon bakterieart.
I en enskild medicinsk betydelse kan "uran" referera till användningen av uran-238 eller uran-235 som en källa till joniserande strålning inom radiationsteori och strålbehandling. Detta är emellertid inte en primär medicinsk användning av ämnet, utan snarare en tillämpning av dess fysiska egenskaper.
I en enkel medicinsk kontext kan "tenn" referera till ett mineral som kallas tin(IV)oxid, som används inom medicinen för att framställa vissa slags protes- och fyllningsmaterial för tänder. Dessutom kan tenntriklorid (SnCl2) användas som en behandling för hudinfektioner orsakade av svampar eller bakterier. Det är dock viktigt att notera att dessa användningar är relativt sällsynta inom modern medicin.
Spektroskopimetod för mätning av det magnetiska momentet hos elementärpartiklar, så som atomkärnor, protoner eller elektroner. Tekniken har kliniska tillämpningar i form av NMR-tomografi (magnetisk resonanstomografi).
Den inbördes placeringen av atomer, atomgrupper eller joner i en molekyl, samt antal, typ av och plats för kovalenta bindningar.
Kemisk reaktion mellan ett material och omgivande medium, vilket leder till nedbrytning av materialet.
Ett gult, metalliskt grundämne med kemiskt tecken Au, atomnummer 79 och atomvikt 197. Det används till smycken, guldplätering av andra metaller, som betalningsmedel och för tandreparationer. Kliniskt används det i form av salter.
I en enkel mening kan 'oxidera' definieras som ett kemiskt process där en substans (t.ex. ett molekyll eller jon) förlorar elektroner och blir mer elektropositiv, ofta i samband med en reaktion med syre. Detta kan leda till strukturella förändringar i substansen och eventuellt forma nya kemiska föreningar. Oxidering är motsatsen till reduktion, där en substans vinner elektroner och blir mer negativt laddad eller mindre elektropositiv. Båda processerna kan inträffa samtidigt i en redoxreaktion.
I medicinen kan 'stål' referera till en typ av metallimplantat som används i ortopedisk kirurgi, vanligtvis gjord av rostfritt stål, för att stabilisera och stödja ben eller leder under återhämtning efter skada eller sjukdom. Exempel på sådana användningsområden kan inkludera stavar för att stabilisera benbrott eller ledproteser för att ersätta skadade eller artritiska leder.
Teoretiska framställningar som efterliknar kemiska processer eller fenomen. Simuleringarna inkluderar bruk av matematiska beräkningar, datorer och annan elektronisk utrustning.
Oorganiska och organiska föreningar med tvåvärt järn.
Den serie av 15 grundämnen som i det periodiska systemet börjar med lantan (atomnr 57) och slutar med lutetium (atomnr 71).
Thlaspi är ett släkte av korsblommiga växter som innehåller omkring 70 arter, främst förekommande i Eurasien och Medelhavsområdet. En medicinsk definition av Thlaspi är svår att ge eftersom det inte är ett vanligt begrepp inom medicinen. Men som kuriosa kan nämnas att några arter av Thlaspi, såsom Thlaspi arvense (maskros-kål) och Thlaspi caerulescens (blåsört), har använts i traditionell medicin för behandling av mag- och tarmbesvär samt som diuretikum. Det bör dock understrykas att sådana användningar saknar vetenskaplig grund och bör inte praktiseras utan yrkesmässig medicinsk vägledning.
I en enkel mening kan temperatur inom medicinen definieras som den grad av värmevariation eller termisk energi som mäts i kroppen hos levande organismer, vanligtvis i enheten Celsius (°C) eller Fahrenheit (°F). Den normala kroppstemperaturen för en vuxen människa varierar vanligtvis mellan 36,5 och 37,5 °C (97,7 till 99,5 °F), även om det kan variera något beroende på individuella skillnader, tid på dygnet och metoden för temperaturmätning.
En medicinsk definition av "RNA, katalytisk" är "Ribonukleinsyra med förmåga att fungera som en biokemisk katalysator, underlättande och accelererande specifika kemiska reaktioner inom cellen." Katalytiskt RNA, även känt som ribozym, är en typ av RNA-molekyl som kan binda till specifika substrat och utöva enzymatisk aktivitet, det vill säga att underlätta och accelerera kemiska reaktioner. Detta upptäcktes på 1980-talet och var en banbrytande upptäckt inom molekylärbiologin eftersom det ifrånsakade den länge gällande uppfattningen att endast proteiner kunde fungera som enzymer.
"Chemical water contamination refers to the presence of harmful chemicals, such as heavy metals, pesticides, or industrial pollutants, in water supplies, posing risks to human health and ecosystems."
Det område i ett enzym som genom verkan på sitt substrat utlöser en enzymreaktion.
"Kvicksilverförgiftning definieras som en exponering för höga nivåer av kvicksilver, vanligtvis orsakad av kronisk eller akut exposure till metylkvicksilver eller elementärt kvicksilver, med potentialen att orsaka allvarliga skador på nervsystemet, njurarna och andra organsystem."
Ett metalliskt grundämne med kemiskt tecken Mo, atomnummer 42 och atomvikt 95,94. Molybden är en viktig legeringsmetall, som i naturen förekommer i form av molybdensulfid (MoS2). Det är även ett essentiellt spårämne, som beståndsdel i enzymen xantinoxidas, aldehydoxidas och nitratreduktas.
I medicinsk kontext, används termen "metalloid" sällan eller aldrig. Men i allmän kemi är ett metalloid ett grundämne som har egenskaper som ligger mellan de hos metaller och icke-metaller. De flesta metalloider har delvis metalliska och delvis icke-metalliska egenskaper. De vanligaste metalloiderna inkluderar: bor, silicium, germanium, arsenik, antimon och tellur. I vissa fall kan dessa grundämnen ha relevans för toxicologi eller miljömedicin, men de är inte specifikt associerade med en medicinsk definition.
I medicinsk kontext, refererar "platina" vanligtvis till användning av platinacomplex inom cancerbehandling. Ett exempel är Cisplatin, som är ett känt cytostatiskt läkemedel som används för att behandla flera olika typer av cancer, såsom livmoderhalscancer, testikelcancer och äldre former av lungcancer. Platina-baserade läkemedel fungerar genom att skada DNA i cancerceller, vilket stoppar celldelningen och kan leda till cellsdöd.
Purin- och pyrimidinföljden i nukleinsyror och polynukleotider. Kallas även nukleotid- eller nukleosidsekvens.
Oorganiska eller organiska föreningar med trevärt järn.
Metalliskt grundämne med kemiskt tecken Be, atomnummer 4 och atomvikt 9.01218. Beryllium är en lättmetall. Inandning av berylliumdamm kan ge upphov till förgiftningssjukdomen beryllios. Beryllium ingå r i ett flertal naturligt förekommande mineral, varav beryll är det vanligaste.
Enzymets proteinkomponenter utan eventuella kofaktorer eller prostetiska grupper, nödvändiga för enzymets funktioner.
Terbium är ett metalliskt grundämne som tillhör lantanoidgruppen och har symbolet Tb. Det är ett sällsynt förekommande ämne och används främst inom elektronikindustrin, bland annat i specialeffekter och fluorescerande lampor. Terbium har inga kända medicinska användningsområden.
Ytterbium (Yb) är ett metalliskt grundämne som tillhör lantanoidgruppen och sällsynta jordartsmetallerna. Det används främst inom high-tech-industrier, såsom laservapen, fiberoptik och medicinsk bildbehandling.
Ultraviolettspektrofotometri (UV-spektrofotometri) är en laboratorieteknik som används för att bestämma koncentrationen av ett ämne i en lösning genom att mäta absorptionen av ultraviolett ljus. Detta görs genom att lysa upp lösningen med UV-ljus och mäta den absorbierade strålningen vid specifika våglängder. Resultaten presenteras i form av ett spektrum, som visar absorptionen som en funktion av våglängden. Metoden är vanlig inom områden som kemi, biokemi och miljöanalys för att bestämma koncentrationer av olika organiska och oorganiska ämnen, till exempel aminosyror, vitaminer, pigment och vissa typer av föroreningar.
Proteiner som specifikt binder till järn.
Kommersiell exploatering av malm- eller mineralförekomster.
Material vars elektriska ledningsförmåga ligger mellan ledares och isolatorers. (Nationalencyklopedin)
I den medicinska kontexten refererar "Rhodium" vanligtvis till ett sällsynt ädelmetall som används inom medicinen, specifikt inom den interventionskardiologiska behandlingen av hjärtkranskärlssjukdom. Rhodium-belagda stents är en typ av koronarstent (ett rörliknande stöd) som placeras inuti ett kärl för att hålla det öppet och återställa blodflödet.
Etilendiamin (EDA) är ett organisk förmolekyl med formeln H2N-CH2-CH2-NH2. Det är en klemt, färglös vätska med en stark ammoniakliknande lukt. EDA används som en building block inom kemi och polymerindustri för att producera produkter såsom små molekyler, till exempel läkemedel, och polymerer, till exempel epoxyhärdare.
Sulfhydrylgrupper, eller mer korrekt sulfhidrylgrupper, är en funktionell grupp inom kemi och biokemi som består av en svavelatom (S) bindd till ett väteatom (H) med en covalent enkelbindning. Den vanligaste förekomsten av denna grupp i levande system är när den är bunden till en kolatom i en organisk molekyl, och skrivs därför ofta som -SH. Sulfhydrylgrupper finns naturligt i vissa aminosyror, såsom cystein, och har betydelse för proteiners struktur och funktion genom att bilda disulfidbroar (-S-S-) med varandra eller binda till andra svavelhaltiga molekyler som koenzym A.
Ett potentiellt neurotoxiskt 8-hydroxikinolinderivat som länge användes som lokalt desinfektionsmedel, mot tarmamöbor och mot Trichomonasinfektion i slidan. Preparatet för oralt bruk har visat sig ge upphov till subakut myelooptisk neuropati och är inte längre tillåtet.

I medicinen refererer "metaller" til en gruppe af kemiske elementer som inkluderer bl.a. jern, kobber, zink og bly. Disse metaller er ofte vigtige for legemets funktion, enten som strukturelle komponenter eller som kofaktorer i enzymer. Nogle metaller kan også være skadelige eller giftige i større mængder, såsom bly og kviksølv.

'Zink' er ein elemtar metallisk stoff som er nødvendig for menneskelig helse. Det forekommer naturlig i mange matvarer, særlig i kjøtt, fisk, mølje, nøtter og visse grønnsaker som bønner og spinnaker. Zink er en viktig del av mange enzymer og proteiner i kroppen og bidrar til å styrke immunsystemet, repariere DNA-skade, og hjelpe med sårhealing. Det er også viktig for vår sans for smak og luktestørrelse.

Mennesker trenger vanligvis mellom 8 og 11 milligram zink om dagen, men denne behovet kan variere alt etter alder, kjønn, graviditet og amning, samt andre faktorar som stress og sykdom. Et defisitt av zink kan føre til en rekke helseproblemer, inkludert større risiko for infeksjoner, langsomme vekst hos barn, svingende smak- og luktestørrelse, og sårhealing.

Alkalimetallene er en gruppe af ædelmetaller i det periodiske system, som inkluderer lithium, natrium, potassium, rubidium, cesium og francium. Disse grundstoffer har alle en enkelt valenselektron, hvilket gør dem lette at oxidere og derfor meget reaktive. De er kaldt "alkalimetaller" fordi de danner stærkt basiske (alkaline) hydroxider, når de reagerer med vand. Alkalimetallernes karakteristiske egenskaber inkluderer deres silvor-hvide metalliske glans, deres lette forløsning i vand og deres tendens til at danne salte med næsten alle andre elektropositive grundstoffer.

Cobalt är ett metalliskt grundämne som har beteckningen Co på periodiska systemet. Det används inom medicinen, särskilt inom ortopedisk kirurgi, där det ingått i legeringar som använts för att tillverka konstgjorda leders proteser. Cobalt kan också förekomma i vissa medicinska preparat, såsom vitaminer och mineralpreparat, då det är ett essentiellt spårämne för människokroppen.

I högre koncentrationer kan cobalt dock vara skadligt och orsaka symptom som bland annat hudirritation, andningssvårigheter och hjärtsvikt. Långvarig exponering för cobalt har också kopplats till neurologiska symtom som minnesförlust och tremor.

I medically related context, 'copper' refererar vanligtvis till det kemiska grundämnet med atomnummer 29 på periodiska systemet. Copper är ett metalliskt grundämne som förekommer naturligt i naturen och har en karakteristisk röd-orange färg. Det används ofta inom medicinen, till exempel som en del av vissa enzymer i kroppen eller som ett koagulant i vissa medicinska behandlingar. Copper kan också förekomma i vattenleveranser och kan orsaka en sjukdom vid långvarig exponering, känd som 'copper toxicity'.

'Nickel' är ett ämne som i rent tillstånd är en silvervit, hård, metallisk substans. Det används ofta inom olika industrier, bland annat för att tillverka legeringar och stål. Nickel kan även ingå i vissa typer av smycken och andra konsumentprodukter.

I en medicinsk kontext kan nickel vara relevant som ett potentialt allergiskt ämne. Kontaktdermatit, en hudirritation eller eksem, är en vanlig reaktion på nickelallergi. Detta kan inträffa när huden kommer i kontakt med smycken, kläder, armbandsur eller andra produkter som innehåller nickel.

Symptomen på nickelallergi kan variera från milda till allvarliga och kan omfatta rodnad, svullnad, klåda, smärta och blåsor på huden. I allvarliga fall kan det leda till en systemisk reaktion som kallas anafylaxi.

Om du tror att du har en nickelallergi bör du prata med din läkare eller allergolog för att få en korrekt diagnos och behandling.

Alkaliska jordmetaller, även kända som basiska jordmetaller, är en grupp av metalliska element som inkluderar barium (Ba), strontium (Sr), calcium (Ca), magnesium (Mg) och natrium (Na). Dessa metallerna har en tendens att reagera med syror och bilda salter, och de är kemiskt mycket reaktiva. De är också kända för att vara basiska, vilket betyder att de kan neutralisera syra och öka pH-värdet i en lösning.

Det är värt att notera att termen "alkaliska jordmetaller" inte används alltid konsekvent inom kemi, och ibland kan inkludera andra metalliska element som aluminium (Al) och grundämnena i lantanoid- och aktinoidserierna. Men i en medicinsk kontext är det vanligtvis de fem ovanstående metallerna som avses.

'Mangan' är ett spänt grundämne med symbolen Mn och atomnummer 25. Det förekommer naturligt i jorden och är ett viktigt näringsämne för många levande organismer, inklusive människor. Mangan ingår som en del av flera enzymer och har en viktig roll i olika biologiska processer, såsom proteinsyntes, kollagenbildning, fettsyrasyntes och glukosmetabolism.

I medicinsk kontext kan för höga nivåer av mangan i kroppen orsaka neurotoxiska effekter, särskilt hos personer med skadad leverfunktion eller exponering för höga nivåer av mangan i arbetsmiljön. Symptomen på manganförgiftning kan inkludera tremor, muskelkramper, psykiska störningar och neurologiska skador som liknar Parkinson-sjukdomen.

'Katjoner, tvåvärda' refererar till joner med en positiv laddning och två elektroner mindre än sitt neutrala grundtillstånd. De är kemiska entiteter som bildas när ett neutalt atom eller molekyl donerar två elektroner i en kemisk reaktion. Exempel på tvåvärda katjoner inkluderar järn (II) (Fe2+), magnesium (Mg2+) och koppar (II) (Cu2+). Dessa katjoner spelar ofta en viktig roll i biologiska system, till exempel som en del av koenzymers eller proteinkomplexens aktiva centrum.

"Chrom" er et prefix som betyr "farge" eller "farve" i græsk. I medisinske sammenhänger refererer "chrom" ofte til kromosomer, som indeholder arvematerialet i celler. Kromosomer består af DNA-molekyler, proteiner og andre molekyler, og er organiseret i par, med en lille undtagelse: mennesker har 23 par kromosomer (46 i alt), mens kvinder har et ekstra par kromosomer, kaldet kønskromosompar, der bestemmer kønnet. Det ekstra kønskromosompar består af to X-kromosomer hos kvinder (XX) og ét X- og ét Y-kromosom hos mænd (XY).

Fejl eller mutationer i kromosomer kan føre til genetiske sygdomme. For eksempel kan en forandring i et kromosom føre til Downs syndrom, der er karakteriseret af mentale og fysiske udviklingsforstyrrelser. Andre sygdomme, som kan være relateret til fejl i kromosomer, inkluderer Klinefelters syndrom (XXY-kønskromosomforstyrrelse), Edwards syndrom (trisomi 18) og Pataus syndrom (trisomi 13).

I medicinsk kontext, betyder "järn" ett essentiellt spårmineral som spelar en viktig roll i många kroppsliga funktioner. Järn är en viktig komponent i hemoglobin, det protein i röda blodkroppar som transporterar syre från lungorna till celler i kroppen. Det är också en del av myoglobin, ett protein som lagras syre i musklerna.

Järn finns i två former i kroppen: den hemiska järnformen, som används för att transportera syre, och den icke-hemiska järnformen, som deltar i en rad biokemiska processer, inklusive andningsprocessen och immunförsvaret.

Järnbrist är en vanlig näringsbrist som kan orsaka anemi, trötthet, svaghet och andningssvårigheter. Överdriven järnutgång kan också vara skadligt för hälsan och leda till skador på lever, hjärta och endokrina systemet.

'Bly' er ein metall som i medisinsk sammenheng kan væra skadelig dersom det kommer inn i kroppen over en bestemt grense. Bly er ein tungmetall som har blitt brukt i forskjellige menneskelige aktiviteter, som i bensin og i visst løysmynding. Langvarig eksponering for bly kan føre til skadde på nervsystemet, nyrane og blodcellene. Barn er specielt sårbare overfor blypåvirkning. I USA er det lovpliktig å teste barn for bly i blodet dersom de bor i områder der det er større risiko for høy blykoncentrasjon.

En Kelatkomplexbildare är ett läkemedel eller en biokemisk substans som kan bilda stabila komplex med vissa metallioner, vilket underlättar deras utschelningsprocess från kroppen. Detta är särskilt användbart vid förgiftningar orsakade av tungmetaller som bly, kvicksilver och kadmium, där kelatkomplexbildarna hjälper till att minska absorptionen och öka elimineringen av dessa toxiner. Exempel på kelatkomplexbildare inkluderar dimerkaprol (BAL), edetat (CaNa2EDTA) och pennicillamin.

Kvicksilver (mercury) är ett tungmetall som förekommer naturligt i jordskorpan. Det kan också bildas som en biprodukt vid vissa industriella processer. Kvicksilver är flytande vid rumstemperatur och har en silverglans. I sin ren form är kvicksilver mycket giftigt för levande organismer, inklusive människor.

I medicinsk kontext kan kvicksilver användas i vissa diagnostiska procedurer, till exempel som en del av amalgamfyllningar i tänder eller i termometrar för att mäta kroppstemperatur. Dessa användningsområden har dock minskat på grund av bekymmer över kvicksilvers toxicitet och miljöpåverkan.

'Jordförorenande ämnen' är en samlande beteckning för olika kemiska substance som kan ha negativ påverkan på miljön och skapa skada på levande organismer, inklusive människor. Dessa substanser kan komma in i marken, vattnet eller luften genom olika aktiviteter såsom industriell produktion, jordbruk, transport och avfallshantering.

Exempel på jordförorenande ämnen inkluderar tungmetaller som bly, kvicksilver och kadmium, organiska förorenare som polyklorerade bifenyler (PCB) och dioxiner, samt andra ämnen såsom pesticider och petroleumprodukter.

Föroreningarna kan orsaka allvarliga hälsoeffekter, särskilt om de utsätter människor över en längre tid. Symptomen kan variera beroende på vilket ämne det rör sig om, men kan inkludera cancer, neurologiska skador, reproduktiva skador och andningssvårigheter.

Förebyggande åtgärder och reningsmetoder kan användas för att reducera påverkan av jordförorenande ämnen, men det är viktigt att förstå riskerna och hantera dem korrekt för att skydda miljön och hälsa.

Sällsynta jordartsmetaller, även kända som sällsynta jord elements (SJE) eller rare earth elements (REE), är en grupp metalliska grundämnen som inkluderar 15 kemiska element från lantanium till lutetium i periodiska systemet, samt scandium och yttrium som ofta ingår i samma mineral som de andra. Dessa grundämnen är sällsynta i jordskorpan men förekommer ofta tillsammans i naturen. De har liknande kemiska egenskaper och används inom en rad olika industrier, till exempel för att producera starka magneter, baterier, katodstrålerör, fluorescerande lampor, glow-in-the-dark-material och vissa high-tech-legeringar.

Ion är en atom eller molekyl som har fått ett överskott eller brist på elektroner, vilket gör att de blir elektriskt laddade. En positivt laddad ion kallas katjon och bildas när ett atom eller molekyler förlorar en eller flera elektroner. En negativt laddad ion kallas anjon och bildas när ett atom eller molekyl vinner extra elektroner. Ionen spelar en viktig roll inom olika områden som exempelvis i biologiska processer, i luften och i vattnet.

I medicinsk kontext kan joner ha betydelse för exempelvis elektrolytbalansen i kroppen. Vatten innehåller joner såsom natrium (Na+), Kalium (K+), Klorid (Cl-), Magnesium (Mg2+) och Calcium (Ca2+). Dessa joner är viktiga för att underhålla en normal nerv- och muskelfunktion, hjärtverksamhet och vätskebalans. Förändringar i koncentrationen av dessa joner kan leda till olika medicinska tillstånd som exempelvis dehydrering, elektrolytförgiftning eller störningar i hjärtverksamheten.

En coordinationskomplex är en typ av kemisk sammansättning där en metallatom eller -ion är omgiven av molekyler eller joner, kallade ligander, som är bunden till metallcentrum genom koordinativ bindning. Koordinationskomplexen kan beskrivas med hjälp av en strukturformel, som visar antalet ligander och deras bindningssätt till metallcentret.

I en coordinationskomplex specificerar man ofta hur många koordinerande grupper (ligander) som är bundna till metallcentrat genom att ange dess koordinationstal. Koordinationstalet kan variera beroende på metallatomens storlek, laddning och formeringsförmåga.

Ett exempel på en coordinationskomplex är [Fe(CN)6]4-, där järnatomen (Fe2+) är omgiven av sex cyanid-ligander (CN-). Här har vi en oktaedrisk geometri och ett koordinationstal på 6.

Coordinationskomplexer har stor betydelse inom biologi, medicin och katalysatorer. De kan användas som läkemedel, där metallkomplexen binder till specifika proteiner eller enzym i kroppen och på så sätt modifierar deras funktion. Exempel på detta är cisplatin, ett läkemedel mot cancer, som innehåller en platinkomplex.

Metallokeramiska legeringar är en typ av material som används inom odontologi, särskilt inom tandprotes tillverkning. Denna sorts legering består av en kombination av metall och keramik, där metallen utgör den underläggande strukturen och keramiken appliceras som ett ytskikt för att ge en estetisk och hälsofördelaktig yta.

Metallen i metallokeramiska legeringar är vanligtvis en legering av krom, kobolt och molybden (CR-CO) eller en guldkompositlegering. Keramiken som används är oftast en högstyrkokeramik, såsom aluminiumnitrid eller zirkonoxid, som har goda mekaniska egenskaper och förmåga att efterlikna naturliga tands substance.

Dessa legeringar kombinerar den styrka och hållbarhet som metallen erbjuder med den estetiska attraktiviteten och biokompatibiliteten som keramiken har, vilket gör dem till en populär val för framställning av tandproteser, kronor och broar.

Magnesium är ett essentiellt mineral som spelar en viktig roll i många kroppsliga funktioner, såsom hjärt- och muskelaktivitet, nervfunktion, immunförsvar, och energiproduktion. Det förekommer naturligt i flera livsmedel som gröna bladgrönsaker, nötter, frön, havserter, torkade frukter och vattenrika fiskar. Magnesium är också tillgängligt som kosttillskott och kan användas som läkemedel för att behandla eller förebygga magnesiumbrist. Normal spann för serum-magnesiumnivåer ligger vanligtvis mellan 1,7 och 2,5 millimol per liter (mmol/L).

"Bindningsplatser" är ett begrepp inom strukturell biokemi och molekylärbiologi som refererar till de specifika områdena på en molekyl där den binder till en annan. Dessa bindningsplatser kan finnas på proteiner, DNA, RNA eller andra biomolekyler. De består ofta av aminosyrorsekvenser eller nukleotidsekvenser som har förmågan att känna igen och binda till specifika strukturella egenskaper hos en annan molekyl.

I proteiner kan bindningsplatser vara exponerade på proteinytan eller inbäddade i proteinets tredimensionella struktur. De kan vara specialiserade för att binde till små molekyler, joner, andra proteiner, DNA eller RNA. I DNA och RNA kan bindningsplatser bestå av komplementära baspar som möjliggör specifik bindning mellan två komplementära strängar.

Kännedom om bindningsplatser är viktigt inom forskning och medicinsk applikation, eftersom det kan användas för att utveckla läkemedel som binder till specifika proteiner eller andra molekyler i kroppen. Det kan också hjälpa till att förstå hur genuttryck regleras och hur signaleringsvägar fungerar inom celler.

Metalloproteiner är proteiner som innehåller en eller flera metallioner, vilka ofta är viktiga för proteinets funktion. Metallionen kan vara bundet till proteinets aktiva sida och delta i kemiska reaktioner, eller den kan ha en strukturell roll och bidra till att stabilisera proteinet. Exempel på metallproteiner inkluderar hemoglobin (järn), katalas (koppar) och superoxiddismutas (koppargrupp).

Atomabsorptionsspektrofotometri (AAS) är en teknik inom analytisk kemi som används för att bestämma koncentrationen av en specifik metall i en provblandning. Tekniken bygger på att metalljoner i en provlösning värms upp så att de omvandlas till atomer och sedan exciteras med elektromagnetisk strålning av en viss våglängd. När atomen absorberar ljuset blir dess elektroner exciterade till ett högre energitillstånd, och när de sedan återgår till sitt grundtillstånd avges energin i form av ljus med samma våglängd som det ursprungliga exciterande ljuset. Genom att mäta den absorberade strålningen kan koncentrationen av metallionen bestämmas. AAS är en mycket känslig metod och används ofta för att bestämma mycket låga koncentrationer av metaller i bland annat miljöprover, livsmedel och biologiska preparat.

I medicinsk kontext kan 'lättmetaller' referera till en grupp metalliska grundämnen som är lätta att handskas med på grund av deras låga densitet och lägre toxicitet jämfört med andra metaller. De vanligaste lättmetallerna inkluderar aluminium, magnesium och titan. Dessa metaller används ofta inom medicinsk teknik, till exempel i ortopediska implantat och kirurgiska instrument, på grund av deras goda mekaniska egenskaper och korrosionsbeständighet.

I medicinen refererer kinetik specifikt till läkemedelskinetik, som är studiet av de matematiska modellerna som beskriver hur ett läkemedel distribueras, metaboliseras och utsöndras i en levande organism. Det finns fyra huvudsakliga faser av läkemedelskinetik:

1. Absorption (absorption): Hur snabbt och effektivt absorberas läkemedlet från gastrointestinal tract till blodomloppet.
2. Distribution (distribution): Hur snabbt och i vilken utsträckning fördelar sig läkemedlet i olika kroppsvävnader och vätskor.
3. Metabolism (metabolism): Hur snabbt och hur påverkar läkemedlets kemiska struktur i kroppen, ofta genom enzymer i levern.
4. Elimination (elimination): Hur snabbt och effektivt utsöndras läkemedlet från kroppen, vanligtvis via urin eller avföring.

Läkemedelskinetiken kan påverkas av många faktorer, inklusive patientens ålder, kön, genetiska variationer, lever- och njurfunktion samt andra läkemedel som patienten tar.

'Tandlegeringar' är en typ av tandbehandling där en legering, oftast gjord av metall som till exempel guld eller en kombination av metaller och keramer, fästs på tanden. Legeringen kan användas för att reparera en skadad tand, att skydda en delvis ursliten tand från ytterligare slitage eller att förankra en tandprotes. Tandlegeringar kan också användas i estetiska syften för att förbättra utseendet på tänder.

'Vattenförorenande kemiska ämnen' refererar till substance som påverkar vattnets kvalitet på ett negativt sätt och gör det olämpligt för användning. Dessa ämnen kan vara av naturliga eller konstgjorda ursprung och kan inkludera tungmetaller, pesticider, industriella kemikalier, bensinprodukter och mikrobiologiska kontaminanter. Vissa vattenförorenande kemiska ämnen kan vara farliga för människors hälsa, medan andra kan ha negativa effekter på djurs liv och ekosystem. För att skydda vattenkvaliteten finns det lagar och regler som begränsar mängden tillåtna kemiska ämnen i vatten.

Kromlegeringar är en typ av legering där krom (Cr) är ett väsentligt legermetall tillsammans med järn (Fe) och ofta nickel (Ni). Legeringarna innehåller vanligtvis mellan 10,5 och 30 procent krom. Andra vanliga legermetaller i kromlegeringar är molybden (Mo), vanadin (V) och mangan (Mn).

Kromlegeringar har hög hållfasthet, slitstyrka och motståndskraft mot korrosion, även vid höga temperaturer. Dessa egenskaper gör dem till en populär val för tillverkning av komponenter som behöver tåla hårda mekaniska påfrestningar och aggressiva miljöer, såsom i kemisk industri, olje- och gasutvinning samt flyg- och fordonsindustrin. Exempel på produkter gjorda av kromlegeringar inkluderar rör, ventiler, härdar, axlar och lagerhuvuden.

Molekylära modeller är matematiska och grafiska representationer av molekyler och deras interaktioner på en molekylär nivå. Dessa modeller används inom flera områden inom naturvetenskapen, till exempel inom biologi, kemi och fysik, för att förutsäga hur olika molekyler beter sig och interagerar med varandra.

En molekylär modell kan bestå av en tredimensionell struktur av en molekyl, som visar var varje atom finns placerad och hur de är bundna till varandra. Den kan också inkludera information om elektronmolntopologi, laddning och andra fysikaliska egenskaper hos molekylen.

Molekylära modeller kan användas för att simulera kemiska reaktioner, studera proteiners struktur och funktion, utveckla läkemedel och förstå komplexa biologiska system på en molekylär nivå. Genom att visualisera och analysera molekylära modeller kan forskare få en bättre förståelse för de grundläggande principerna som styr molekyler och deras interaktioner, vilket kan leda till nya insikter och innovationer inom många olika områden.

'Svetsning' är ett begrepp inom kirurgi och betecknar en metod för att förena två vävnader, ofta hudar eller blodkärl, genom att använda värme. Det sker vanligtvis med hjälp av en svetskopp som genererar den nödvändiga värmeenergin. Syftet är att få vävnaderna att smälta samman och bilda en stark, varaktig förbindelse.

Det finns olika typer av svetsmetoder, beroende på vilken typ av vävnad som ska förenas och hur stor precision som behövs. Några exempel är termisk svetsning, ultraljudssvetsning och laserassisterad svetsning.

Svetning används ofta inom kirurgi för att stänga sår efter operationer eller skada, men kan även användas för att återställa funktion i blodkärl eller nerver.

'Katjon' är ett begrepp inom elektrochemien och betecknar en jon som bär en positiv laddning. Denna term används ofta inom medicinen när man diskuterar olika former av behandlingar, till exempel hemodialys, där katjoner kan balanceras eller ersättas för att korrigera elektrolytbalansen hos en patient.

Exempel på vanliga katjoner inkluderar natrium (Na+), kalium (K+), kalcium (Ca2+) och magnesium (Mg2+). Dessa joner är viktiga för olika cellulära funktioner i kroppen, såsom muskelkontraktion, nervimpulsöverföring och hjärtfunktion.

Molekylsekvensdata (molecular sequencing data) refererer til de resultater som bliver genereret når man secvenserer DNA, RNA eller proteiner i molekylærbiologien. Det innebærer typisk en række af nukleotider (i DNA- og RNA-sekvensering) eller aminosyrer (i proteinsekvensering), der repræsenterer den specifikke sekvens af gener, genetiske varianter eller andre molekyler i et biologisk prøve.

DNA-sekvensdata kan f.eks. anvendes til at identificere genetiske varianter, undersøge evolutionæ forhold og designe PCR-primerer. RNA-sekvensdata kan bruges til at studere genudtryk, splicevarianter og andre transkriptionelle reguleringsmekanismer. Proteinsekvensdata er vigtige for at forstå proteinstruktur, funktion og interaktioner.

Molekylsekvensdata kan genereres ved hjælp af forskellige metoder, herunder Sanger-sekvensering, pyrosekvensering (454), ion torrent-teknikker, single molecule real-time (SMRT) sekvensering og nanopore-sekvensering. Hver metode har sine styrker og svagheder, og valget af metode afhænger ofte af forskningens specifikke behov og ønskede udbytte.

Metallurgi är ett fält inom materialvetenskap som handlar om lära ut, producera och tillverka legeringar och metaller genom att studera deras egenskaper, struktur och behandling. Det finns två huvudsakliga grenar av metallurgi: fysisk metallurgi och kemisk metallurgi. Fysisk metallurgi fokuserar på de fysiska och kemiska processerna som sker inne i metaller och legeringar, medan kemisk metallurgi fokuserar på processen att extrahera metaller från malm och producera metalliska legeringar.

Medicinskt sett är spårämnen (eng. "trace elements") mineraler som endast behövs i mycket små mängder, ofta under 100 milligram per dag, för att uppfylla viktiga kroppsliga funktioner hos människor. Dessa ämnen är nödvändiga för en rad olika biokemiska processer, inklusive andning, tillväxt och utveckling, immunförsvar och hormonproduktion.

Exempel på spårämnen innefattar järn, koppar, zink, mangan, selen, krom, molybden och jod. Ett undantag är fluor, som inte är ett essentiellt spårämne men som ändå har en viktig roll för tänder och ben.

Det är viktigt att ha rätt balans av dessa spårämnen eftersom både brist och överskott kan leda till hälsoproblem. En kostriktad diet eller speciella medicinska tillstånd kan orsaka spårämnesbrist, medan för höga nivåer kan uppstå genom miljöexponering, näringsintag från livsmedel eller dietary supplements.

En katalys är ett molekyul eller jon som ökar hastigheten på en kemisk reaktion genom att sänka energibarriären för reaktionen, men själv inte förändras i antal eller typ under processen. Katalytiska reagens deltar alltså inte i reaktionen och produceras inte som ett produkt av den heller. Istället fungerar de genom att sänka den aktiveringsenergi som behövs för att starta reaktionen, vilket gör att fler molekyler kan reagera under givena förhållanden. Katalysatorer är mycket viktiga inom biologin och industrin eftersom de gör det möjligt att effektivt producera en mängd olika kemikalier och material.

Vätejonkoncentration, även känd som pH, är ett mått på hur sur eller basiskt ett vätskemedium är. Det specificerar protonaktiviteten (H+) i en lösning, vilket är relaterat till mängden hydrogenjoner (H+) per liter.

En lägre pH-värde (7) indikerar lägre vätejonkoncentration och mer basisk miljö. Vatten har en neutral pH på 7.

I medicinsk kontext kan förändringar i vätejonkoncentration ha betydelsefulla kliniska konsekvenser. För hög eller för låg pH kan störa normal cellfunktion och leda till acidos eller alkalos, respektive. Dessa störningar kan påverka olika fysiologiska processer, inklusive andningen, hjärt-kärlsystemet, njurarnas funktion och ämnesomsättningen.

'EDTA' står för Etiylendiamintetraessigsyran och är en organisk syras salt som används inom medicinen, bland annat som ett kärlvidgande medel vid behandling av hyperkalcemi (förhöjda värden av kalcium i blodet) samt för att binde tungmetaller och andra toxiska substanser i blodomloppet. EDTA används också som konserveringsmedel inom laboratoriemedicinen för att förhindra oxidation av blodprover.

Aluminium är ett silvervitt, mjukt, icke-magnetiskt, metalliskt grundämne. Det har atomnummer 13 och kemisk beteckning Al på det periodiska systemet. Aluminium är efter syre och silicium det tredje vanligaste elementet i jordskorpan och förekommer naturligt i flera mineral, till exempel bauxit.

I medicinsk kontext kan aluminium användas i vissa mediciner, som motgift vid förgiftning av fosfater eller som ett adjuvans i vissa vaccin för att stärka immunresponsen. Långvarig exponering för höga nivåer av aluminium kan dock vara skadligt och har kopplats till neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimers sjukdom.

Rostfria stål, även känt som rostskyddat stål eller insegligt stål, är en legering av järn och kol där kromhalten är minst 10,5%. Kromet ger stålet en passiv oxidskikt som skyddar ytan från korrosion genom att bilda ett hårfint oxidskikt (Fe2O3) när det utsätts för syre. Denna skikt är självrepanderande, vilket betyder att den återbildas om den skadas eller avlägsnas. Andra vanliga legeringsämnen inkluderar nickel, molybden och mangan, som alla bidrar till stålets mekaniska egenskaper och korrosionsbeständighet. Rostfria stål används ofta inom konstruktion, maskinbyggnad och medicinsk utrustning på grund av sin höga hållbarhet och motståndskraft mot korrosion.

Arsenic is a toxic semi-metal element that exists in various forms, including inorganic and organic compounds. In its inorganic form, arsenic can be found as arsenite (AsIII) or arsenate (AsV), which are highly toxic and can cause serious health problems. Exposure to high levels of arsenic can lead to various symptoms such as nausea, vomiting, abdominal pain, diarrhea, and death in severe cases. Long-term exposure to lower levels of arsenic can increase the risk of cancer, particularly skin, lung, bladder, and kidney cancer. Arsenic is found naturally in the environment, but it can also be released into the air, water, and soil through human activities such as mining, smelting, and burning fossil fuels.

'Miljöövervakning' refererar till systematiska aktiviteter för att mäta, samla in, analysera och rapportera information om miljöförhållanden och deras potentiala påverkan på människors hälsa och ekosystemet. Det kan involvera övervakning av luft-, vatten- och markkvalitet, läckage av kemikalier eller andra föroreningar, klimatförändringar och biodiversitet. Syftet är att identifiera risker, skydd mänsklig hälsa och naturresurser samt stödja beslut om miljörelaterade frågor och politik.

Jag antar att du söker en medicinsk definition av titanium istället för "titan". Titan är ett grundämne med symbol Ti och atomnummer 22. Det är ett transitional metall som är känt för sin styrka, lätthet, korrosionsbeständighet och biokompatibilitet. Dessa egenskaper gör titan till ett värdefullt material inom ortopedisk kirurgi, tandvård, hjärtkirurgi och andra medicinska tillämpningar där långvarig funktion och patientens säkerhet är av högsta prioritet.

Exempel på titans användningsområden inom medicinen innefattar:

1. Implantat: Titan används ofta för att tillverka ortopediska implantat som skall ersätta skadade eller sjuka ben och ledknutor. Dessa implantat kan vara jointreplacementproteser, skruvar, plattor och stänger.
2. Tandimplantat: Titan används också för att tillverka tandimplantat som ersätter en saknad tandrot. Titans biokompatibilitet gör det möjligt för kroppen att integrera implantatet med benvävnaden, vilket skapar en stark och hållbar anslutning.
3. Hjärtkirurgi: Titan används i hjärtkirurgiska tillämpningar som hjärtklaffproteser och stenting av kärl. Titans korrosionsbeständighet gör det möjligt för materialet att fungera under extremt höga tryck och temperaturer.
4. Medicinsk utrustning: Titan används också i tillverkningen av medicinsk utrustning som exempelvis pacemakers, defibrillatorer och andra invärtes elektroniska enheter.

I medicinska sammanhang används ofta renat titan, eftersom det är extremt biokompatibelt och korrosionsbeständigt. Detta gör att det inte orsakar några allergiska reaktioner eller skador på kroppsvävnader.

En medicinsk definition av 'legeringar' är vanligen en kombination av två eller fler metalliska element, där den ena komponenten är ett huvudsakligt strukturellt material och den andra (eller andra) komponent(erna) är tillagda för att förbättra egenskaper som hårdhet, slidstyrka, korrosionsbeständighet eller biokompatibilitet.

Exempel på metalllegeringar som används inom medicinen innefattar:

1. Titanlegeringar: Används ofta inom ortopedisk kirurgi och tandvård på grund av deras höga styrka, låga densitet, goda korrosionsbeständighet och utmärkta biokompatibilitet.

2. Stållegeringar: Används ofta inom kirurgiska instrument och implantat på grund av deras höga hårdhet, slidstyrka och goda slidresistens.

3. Kobberlegeringar: Använts historiskt som antibakteriella ytor på handtag till dörrknappar, räcke och andra ofta hanterade ytor inom sjukvården.

4. Gullegeringar (till exempel guld-platinalegeringar): Används ofta inom tandvård på grund av deras höga korrosionsbeständighet, goda formbarhet och acceptabel biokompatibilitet.

5. Ferrolegeringar (till exempel järn-manganlegeringar): Används inom magnetoterapi för behandling av smärta och inflammation.

En aminosyrasekvens är en rad av sammanfogade aminosyror som bildar ett protein. Varje protein har sin unika aminosyrasekvens, som bestäms av genetisk information i DNA-molekylen. Den genetiska koden specificerar exakt vilka aminosyror som ska ingå i sekvensen och i vilken ordning de ska vara placerade.

Aminosyrorna i en sekvens är sammanbundna med peptidbindningar, vilket bildar en polymer som kallas ett peptid. När antalet aminosyror i en peptid överstiger cirka 50-100 talar man istället om ett protein.

Aminosyrasekvensen innehåller information om proteinet och dess funktion, eftersom den bestämmer proteins tertiärstruktur (hur aminosyrorna är hopfogade i rymden) och kvartärstruktur (hur olika peptidkedjor är sammansatta till ett komplext protein). Dessa strukturer påverkar proteinet funktion, eftersom de avgör hur proteinet interagerar med andra molekyler i cellen.

Oxidation-reduction, också känt som redoxreaktioner, är en process där elektroner överförs från ett molekyl eller jon till ett annat. Det består av två delprocesser: oxidation och reduction.

Oxidation definieras som förlusten av elektroner eller ökning av oxidationstallet hos ett atom eller molekyler. Reduction är motsatsen, där det finns en vinst av elektroner eller minskning av oxidationstalet hos ett atom eller molekyler.

I allmänhet är oxidationen kopplad till en ökning i oxidationsgraden och reductionen med en minskning i oxidationsgraden. Detta kan illustreras genom följande exempel:

2Na (s) + Cl2 (g) -> 2NaCl (s)

I denna reaktion är natrium (Na) oxiderat, eftersom det förlorar en elektron och bildar Na+. Chlor (Cl2) är reducerat, eftersom det vinner elektroner och bildar Cl-. Detta visar hur oxidation och reduction sker samtidigt i samma reaktion, vilket kallas en redoxreaktion.

Organometallföreningar är en kemisk term som definierar föreningar som innehåller en direkt bindning mellan kolatom (C) och ett metallatom (M). Dessa föreningar kan vara antingen organiska eller icke-organiska beroende på om de också innehåller kovalenta bindningar till väteatomer (H) eller inte. Exempel på vanliga organometallföreningar är grignardreagensen (RMgX), metallalkyler (R-M) och metallocener ([RM]2). Dessa föreningar har en rad användningsområden inom olika områden av kemin, såsom organisk syntes, katalys, materialvetenskap och farmakologi.

Emissionsspektroskopi (emissionsspektrometry) är en teknik inom analytisk kemi där man studerar emissionsspektra för att identifiera och quantifiera ett analysämnese koncentration. Emissionsspektrometri kan användas för att analysera alla slags ämnen som avger ljus under excitering, till exempel gaser, plasma och fasta material.

I emissionsspektroskopi exciteras ett prov med elektromagnetisk strålning eller elektrisk urladdning, vilket orsakar atomer och/eller molekyler i provet att avge ljus i form av emission. Denna emission sker vid vissa karaktäristiska våglängder som är specifika för varje grundämne eller molekyl. Genom att mäta intensiteten och våglängden hos det emitterade ljuset kan man identifiera och bestämma koncentrationen av olika ämnen i provet.

Emissionsspektroskopi är en mycket känslig teknik som används inom flera områden, till exempel miljöanalys, metallanalys, läkemedelsanalys och astronomi.

'Gallium' är ett grundämne med atomnummer 31 i periodiska systemet. Det är ett silvervitt, metalliskt ämne som är flytande vid rumstemperatur och har egenskapen att kunna lösa sig i vissa andra metaller. Gallium används inom medicinen, specifikt inom nuclearmedicin, där ett gallium-67- eller gallium-68-isotop används som radioträceare för att diagnostisera sjukdomar, särskilt cancer.

Gallium-67 och gallium-68 är båda radioaktiva isotoper av gallium som används inom medicinen. De används vanligtvis i formen av en komplex, till exempel gallium citrat eller gallium DOTA-TOC, för att underlätta dess bindning till specifika celltyper. Efter intravenös injicering accumuleras isotopen i olika typer av tumörer och kan på så sätt hjälpa till att identifiera cancer och spåra dess utbredning i kroppen genom att skapa bilder med hjälp av en gammakamera.

Det är värt att notera att användningen av gallium inom medicinen kräver speciell utbildning och licens för att hantera radioaktiva material, samt godkännande från myndigheter för dess användning i kliniska miljöer.

Röntgenkristallografi är en teknik inom strukturbiologi och fysikalisk kemi som används för att bestämma tre-dimensionella strukturer av molekyler, ofta proteiner och andra biologiska makromolekyler. Den bygger på att utnyttja diffraktionen av röntgenstrålning när den passerar genom en kristall av det ämne vars struktur ska bestämmas.

I en kristall är atomer och molekyler ordnade i ett periodiskt mönster, vilket gör att de agerar som en diffraktionsgitter när de utsätts för röntgenstrålning. Genom att mäta intensiteten och fasen på de diffraktionerade strålarna kan forskaren rekonstruera den elektroniska densitetsfördelningen i kristallen, vilket ger information om var atomerna befinner sig i förhållande till varandra. Genom att analysera denna information kan man bestämma molekylens tresidiga struktur på atomnivå.

Röntgenkristallografi är en mycket kraftfull metod inom strukturbiologin och har haft en stor betydelse för vetenskapens förståelse av biologiska processer på molekylär nivå. Metoden används bland annat för att studera proteiner som är involverade i sjukdomar, för att utveckla läkemedel och för att undersöka materialegenskaper hos oorganiska material.

'Guldlegeringar' är inom medicinen en form av kroppsimplantat som består av en liten cylindrisk metallstav, oftast gjord av ett ädelläge material såsom guld. Denna typ av legering används vanligtvis inom ögonsjukvård där den placeras i ögonspringan (konjunktivasacken) för att behandla vissa former av ögonsjukdomar, såsom lägre former av grön starr (pseudofaki).

Guldlegeringen fungerar genom att skapa en yta där ett membran kan växa till och fästa sig vid. Detta hjälper till att stabilisera ögats inre struktur och förbättra synen. Guldlegeringarna är vanligtvis väl tolererade av kroppen, men det kan förekomma biverkningar som irritation eller inflammation i ögat. I allmänhet behövs inga speciella åtgärder för att underhålla guldlegeringarna eftersom de är permanenta och inte behöver ersättas.

Fenantroliner är en grupp kemiska föreningar som innehåller en fenantrolin-struktur, vilket är en heterocyklisk aromatisk ring med två nitrogens atomer. Fenantroliner används ofta som intermediärer i organisk syntes och har också visat sig ha vissa farmakologiska egenskaper. De kan fungera som monoaminoxidas (MAO) inhibitorer, vilket betyder att de hämmar enzymet MAO som bryter ner neurotransmittorerna noradrenalin, serotonin och dopamin i hjärnan.

I vissa länder har fenantroliner använts som läkemedel för behandling av depression och ångest, men på grund av risk för biverkningar såsom blodtryckshöjning, sömnlöshet, yrsel och humörsvängningar har de i allmänhet ersatts av andra typer av MAO-hämmare. Idag används fenantroliner främst inom forskning och utveckling av nya läkemedel.

Proteinbindning (ibland även kallat proteininteraktion) refererar till den process där ett protein binder sig till ett annat molekylärt ämne, exempelvis en liten organisk molekyl, ett metalljon, ett DNA- eller RNA-molekyl, eller till ett annat protein. Proteinbindningar är mycket viktiga inom cellbiologi och medicinen, eftersom de ligger till grund för många olika biokemiska processer i kroppen.

Exempel på olika typer av proteinbindningar inkluderar:

* Enzym-substratbindningar, där ett enzym binder till sitt substrat för att katalysera en kemisk reaktion.
* Receptor-ligandbindningar, där en receptor binder till en ligand (exempelvis ett hormon eller en neurotransmittor) för att aktiveras och utlösa en cellsignal.
* Protein-DNA/RNA-bindningar, där proteiner binder till DNA eller RNA-molekyler för att reglera genuttrycket eller för att delta i DNA-replikation eller -reparation.
* Protein-proteinbindningar, där två eller fler proteiner interagerar med varandra för att bilda komplexa eller för att reglera varandras aktivitet.

Proteinbindningar kan styras av en mängd olika faktorer, inklusive den tresdimensionella strukturen hos de involverade molekylerna, deras elektriska laddningar och hydrofila/hydrofoba egenskaper. Många proteinbindningar kan också moduleras av läkemedel eller andra exogena ämnen, vilket gör att de är viktiga mål för farmakologisk intervention.

Miljöförorening kan definieras som någon form av förorening som har negativ inverkan på våra ekosystem, djurliv och mänsklig hälsa. Detta kan omfatta luft-, vatten- eller markföroreningar orsakade av kemikalier, avfall, industriellt avfall, transportmedel med mera. Miljöföroreningar kan leda till sjukdomar, födelsetrogen defekter, försämrade livskvalitet och i värsta fall även död hos både djur och människor.

En kolibakterie (officiellt kallas Escherichia coli, ofta förkortat till E. coli) är en typ av gramnegativ bakterie som normalt förekommer i tarmarna hos varma blodcirkulerande djur, inklusive människor. Det finns många olika stammar av kolibakterier, och de flesta är ofarliga eller till och med nyttiga för värden. Några stammar kan dock orsaka allvarliga infektioner i mag-tarmkanalen, blodet eller andra kroppsdelar. En välkänd patogen kolibakteriestam är E. coli O157:H7, som kan orsaka livshotande komplikationer som hemolytisk uremisk syndrom (HUS) och tack följd av förtäring kontaminert mat eller vatten.

I'm sorry for any confusion, but "Palladium" is not a medical term or concept. Palladium is a chemical element with the symbol Pd and atomic number 46. It belongs to the platinum group of elements and is a rare and valuable metal. It is used in various industrial applications, including electrical contacts, dental restorations, and jewelry. I'm here to help with medical-related questions, so please feel free to ask me anything about medicine or health!

Industriavfall definieras som alla slags föremål eller substanser som är avfallet från verksamheter inom industrin, handeln och hantverket samt från offentliga verk och enskilda hushåll som inte är hemkomposterings- eller biobränsleavfall. Detta inkluderar oanvända material, restprodukter, slutprodukter och avfallet från underhålls- och reparationsarbete. Avfallet kan vara i fast, flytande eller gasform.

Industriavfall kan vara skadligt för människors hälsa och miljön om det inte hanteras korrekt. Det är viktigt att sortera och hantera avfallet på rätt sätt, så att skadliga ämnen inte fritas ut i naturen och orsakar skada. Vissa slags industriavfall kan återvinnas eller behandlas för att minska dess negativa effekt på miljön.

"Materialprövning" är ett begrepp inom medicinen som refererar till processen att undersöka och testa fysiska material, vanligtvis biologiskt material såsom vävnader eller kroppsfluider, för att få information om deras egenskaper, struktur och funktion. Detta kan göras med hjälp av olika tekniker och metoder, till exempel mikroskopi, kemiell analys, genetisk testning eller immunologiska tester.

Materialprövning är viktig inom medicinen för att ställa diagnoser, planera behandlingar, övervaka sjukdomsutveckling och bedöma effekterna av behandlingar. Det kan också användas för forskningsändamål, till exempel för att utveckla nya terapier eller förstå sjukdomsprocesser bättre.

"Wolfram" eller Wolfram syndrome är ett sällsynt, autosomalt recessivt genetiskt sjukdomstillstånd som drabbar både nervsystemet och andra delar av kroppen. Det orsakas vanligtvis av mutationer i geneen WFS1 på kromosom 4p16.1. Sjukdomen är kliniskt mångskiftande, men de flesta patienterna utvecklar diabetes insipidus, diabetes mellitus, optisk atrofi och neurologiska symtom som exempelvis balans- och koordinationssvårigheter. Symptomen tenderar att debutera under barndomen eller tidiga tonåren och kan vara allvarliga eller livshotande. Det finns ingen specifik botemedel för Wolfram syndrome, men vissa behandlingsmetoder kan användas för att hantera de olika symtomen.

Proteinkonfiguration refererar till den unika sekvensen av aminosyror som bildar ett proteinmolekyls tredimensionella struktur. Denna konfiguration bestäms av proteinkodande gener och påverkas av posttranslationella modifikationer. Proteinkonfigurationen är viktig för proteinets funktion, stabilitet och interaktion med andra molekyler inom cellen.

Electron Spin Resonance Spectroscopy (ESR or EPR) er en teknisk metode i fysikken og kjemien som brukes for å studere et materiales elektronspinn. Denne teknikken er spesiell nyttig for å identifisere radikaler, defekter i faststoffer, metallioner med ufullt fylt d-skal, og andre systemer med en uendreidig antall elektroner.

I ESR spektroskopi, et magnetisk felt appliceres til et prøvemateriale plassert i en resonanskavitet. Dette fører til at elektronspinnene i materialet oppdelt seg i to separate tilstander med forskjellige energi. Elektromagnetisk stråling, vanligvis i form av mikrobølger, sendes inn i kaviteten og får noen av elektronspinnene til å endre tilstand. Denne overgangen kan detekteres og måles for å produsere et ESR-spekterum som inneholder informasjon om materialets egenskaper, inkludert størrelsen og typen av elektronspinnsystemet, samt andre parametre som avstanden mellom spinne og andre defekter i faststoffet.

ESR spektroskopi er en viktig teknisk metode innenfor flere områder av fysikk og kjemi, blant annet materialvitenskap, kjemisk syntese, biofag, geofag og astronomi.

Histidin är en essentiell aminosyra, vilket betyder att den måste tas in med kosten eftersom kroppen inte kan syntetisera den själv i tillräckliga mängder. Histidin är en av de 20 standardaminosyrorna som är byggstenar i proteiner.

Histidin har också en speciell funktion i kroppen eftersom sidokedjan på histidinmolekylen kan agera som en protonbuffert, vilket betyder att den kan hjälpa till att reglera kroppens pH-värde. Denna egenskap gör histidin viktig för många biologiska processer, särskilt i mag-tarmkanalen och i blodet.

Histidin är också en prekursor till histamin, ett signalsubstans som bland annat har en roll i immunförsvaret och inflammationen.

Tungmetallförgiftning kan orsaka nervskador genom att direkt skada nervceller eller störa deras funktion. Detta kan leda till en rad symtom som beror på vilka nerver som är drabbade och hur allvarlig skadan är. Några exempel på tungmetaller som kan orsaka nervskador inkluderar bly, kvicksilver och kadmium.

Nervskador av tungmetallförgiftning kan vara permanenta eller tillfälliga, beroende på graden av förgiftning och behandling. Symptomen på nervskador av tungmetallförgiftning kan inkludera:

* Känslomässiga rubbningar, som irritabilitet, rastlöshet eller depression
* Försämrad minneskapacitet och koncentrationsförmåga
* Muskelsvaghet eller kramper
* Domningar eller stickande smärtor i händer och fötter
* Talförlamning eller sväljningssvårigheter
* Syn- eller hörselnedsättning
* Balansrubbningar eller koordinationsproblem

Det är viktigt att söka medicinsk behandling omedelbart om man misstänker en tungmetallförgiftning, eftersom tidig behandling kan minska risken för komplikationer och permanenta skador. Behandlingen av nervskador av tungmetallförgiftning kan innefatta att avlägsna källan till exponeringen, ge läkemedel som hjälper kroppen att rensa sig från toxinerna och stödja symtomen med andra behandlingar som fysioterapi eller smärtstillande mediciner.

'Miljöförorenande medel' är ett samlingsbegrepp för ämnen eller substanser som kan skada eller ha negativ inverkan på miljön. Detta kan ske genom att de orsakar luft-, vatten- eller markföroreningar, skadar levande organismer eller stör ekosystemens balans. Exempel på miljöförorenande medel inkluderar tungmetaller som kvicksilver och bly, klorfluorväten (som används i kyl- och spraymedel), polyklorerade bifenyler (PCB) och andra organiska halogener, växthusgaser som kolmonoxid och metan, samt plastföroreningar som mikroplaster.

Substratspecificitet betegner i farmakologi og enzyms biokemi, hvilken type af substrat (den molekyle, der binder til enzymet) et specifikt enzym er i stand til at binde sig til og katalyse en reaktion med. Enzymer er biologiske katalysatorer, der accelererer kemiske reaktioner inden for levende organismer, og hver enzym har typisk en specifik substratspecificitet, der bestemmer, hvilken type af molekyler, den kan arbejde på.

Substratspecificiteten for et enzym kan være meget snæver, så det kun kan binde sig til én specifik molekyletype, eller den kan være bredere, så det kan binde sig til flere relaterede molekyler. Substratspecificiteten af et enzym kan blive fastlagt ved at undersøge, hvilke substrater det kan binde sig til og katalysere en reaktion med under specifikke betingelser.

Det er vigtigt at notere, at substratspecificiteten for et enzym ikke altid er absolut. I nogle tilfælde kan et enzym have en vis grad af fleksibilitet og være i stand til at binde sig til og katalysere reaktioner med substrater, der ikke er helt identiske med dets normale substrat. Dette kaldes undertiden for "promiskuitet" eller "krydsreaktivitet".

I'm happy to help! In a medical context, vanadium is not a term that is typically used to describe symptoms, diseases, or treatments. However, vanadium is an essential trace element that plays a role in human health.

Vanadium is a mineral that is found in small amounts in a variety of foods, including shellfish, mushrooms, spinach, and vegetable oils. It is believed to play a role in various physiological processes, such as glucose metabolism, bone growth, and the maintenance of a healthy immune system.

In some cases, vanadium has been studied for its potential therapeutic benefits, particularly in the treatment of diabetes. Some research suggests that vanadium compounds may help to improve insulin sensitivity and reduce blood sugar levels. However, more research is needed to confirm these effects and to determine the safety and efficacy of vanadium as a medical treatment.

It's worth noting that while vanadium is an essential nutrient, it is also possible to consume too much of this mineral. Excessive vanadium intake can lead to adverse health effects, such as nausea, vomiting, and diarrhea. In extreme cases, high levels of vanadium exposure have been linked to kidney damage and neurological problems. As with any nutrient or supplement, it's important to consume vanadium in moderation and to follow recommended dosage guidelines.

'Zinkföreningar' är ett samlingsbegrepp för oorganiska föreningar som innehåller zink i en eller flera av sina oxidationstillstånd, oftast +2. Zinkföreningar kan vara salter, oxider, sulfater, och många andra typer av kemiska föreningar. Exempel på vardagliga zinkföreningar är zinksulfat och zinkklorid. Dessa föreningar används ofta inom medicinen, till exempel som antioxidativt medel, antiinflammatoriskt medel och för behandling av hudåkommor såsom akne. Det är viktigt att notera att överdriven användning av zinkföreningar kan leda till toxicitet.

Manganföreningar är samlingsnamnet för oorganiska föreningar som innehåller metallen mangan i sin kemiska bindning. Mangan är ett näringsämne som behövs i mycket små mängder av kroppen, men höga koncentrationer kan vara skadliga.

Mangan förekommer naturligt i vatten, jord och luft, och manganföreningar används bland annat inom industrin som katalysatorer, batterier och färgämnen. Vissa manganföreningar kan vara neurotoxiska, vilket betyder att de kan skada nervsystemet, särskilt om man utsätts för höga koncentrationer över en längre tid.

Exempel på manganföreningar är mangan(II)klorid (MnCl2), mangan(II)sulfat (MnSO4) och mangan(IV)oxid (MnO2).

Bacterial proteins are simply proteins that are produced and present in bacteria. These proteins play a variety of roles in the bacterial cell, including structural support, enzymatic functions, regulation of metabolic processes, and as part of bacterial toxins or other virulence factors. Bacterial proteins can be the target of diagnostic tests, vaccines, and therapies used to detect or treat bacterial infections.

It's worth noting that while 'bacterieproteiner' is not a standard term in English medical terminology, I assume you are asking for information about proteins that are found in bacteria.

'Uran' er en kjemisk element med symbolen 'U' og atomnummer 92. Det er ein aktinoid element som finnast naturlig i jordens skorpe. Uran er radioaktivt og har flere isotoper, derav er U-235 og U-238 de mest vanlige. U-235 er brukt som brænsle i kjernkraftverk og til produksjon av kjernevåpen.

'Tenning' är ett medicinskt begrepp som används för att beskriva smärta eller besvären i en led, vanligtvis i fingrarna eller tårna. Tenningen orsakas oftast av artrit eller andra tillstånd som påverkar lederna, såsom skador eller sjukdomar som gikt. Smärtan kan vara lättare eller allvarligare och kan förvärras vid rörelse, tryck eller kyla. Andra symtom som kan förekomma tillsammans med tenning innefattar stelhet, svullnad och rödhet i leden.

Magnetisk resonansspektroskopi (MRS) är en icke-invasiv teknik som används inom medicinen för att mäta och kartlägga metaboliska förekomster i levande vävnad. Den bygger på principen om magnetisk resonans, där atomkärnor, vanligtvis vätekärnor (protoner), exciteras med hjälp av en stark magnetisk fält och radiofrekventa vågor. När atomen återvänder till sin grundtillstånd ger den ifrån sig en signalsignal som kan analyseras för att ge information om de kemiska föreningarna i närheten. I en MRS-undersökning fokuserar man på metaboliter, det vill säga små molekyler som är involverade i cellens metabolism.

MRS kan användas för att diagnostisera och monitorera olika sjukdomstillstånd, till exempel cancer, demens, epilepsi, stroke och neuropsykiatriska störningar. Den kan ge information om förändringar i metabolismen som kan vara specifika för en viss sjukdom eller ett visst tillstånd. MRS används ofta tillsammans med magnetresonanstomografi (MRT) och kan ge kompletterande information om strukturella och funktionella aspekter av vävnaden.

Molekyler är de minsta beståndsdelarna av ett rensat, rent ämne och består vanligtvis av två eller flera atomer som är kemiskt bundna tillsammans. Molekylstruktur refererar till den specifika positionen och orienteringen av varje atom i en molekyl, inklusive de kemiska bindningarna mellan dem. Denna struktur kan ha stor betydelse för molekylets egenskaper och funktion, eftersom små förändringar i molekylstrukturen kan leda till stora skillnader i dess fysikaliska och kemiska karaktär.

Exempel: Vatten (H2O) är en enkel molekyl med en molekylstruktur som består av två väteatomer (H) bundna till en syreatom (O) genom kovalenta bindningar. Denna specifika molekylstruktur ger vattnet unika egenskaper, såsom dess höga brytningsindex och dess förmåga att agera som ett polärt lösningsmedel för många olika ämnen.

'Korrosion' är ett medicinskt begrepp som kan användas för att beskriva den skadliga processen där kroppsvävnader, ofta särskilt hud och slemhinnor, successivt förstörs eller bryts ned av en främmande substans eller av kroppens egna celler. Exempel på korrosion inom medicinen kan vara hur magsyra långsamt bryter ned magmuskelns slemhinna, eller hur vissa kemoterapi-preparat kan orsaka hudskador genom att korrodera hudcellerna.

'Guld' är ett grundämne med symbolen 'Au' och atomnummer 79 på periodiska systemet. Det är en tung, gyllene, metall som har varit känt och använts av människan i tusentals år. I medicinsk kontext kan guld användas i olika former, till exempel som en del av vissa medicinska behandlingar eller terapier.

Ett exempel är den medicinska användningen av guldkonjugerade monoklonala antikroppar (Gold-conjugated monoclonal antibodies) som används inom cancerbehandling för att binda till och eliminera cancerceller.

Guld kan också användas i vissa former av medicinsk utrustning, såsom guldkontaktlinser som används för att behandla svullnad orsakad av grön starr (glaukom).

Det är dock viktigt att notera att överdriven exponering för guld kan vara skadligt och orsaka allergiska reaktioner eller andra hälsoproblem.

"Oxidation" är inom biokemi och medicin en kemisk reaktion där en molekyl förlorar elektroner eller tar emot oxygen. Detta orsakas vanligtvis av en reaktion med syre, men kan också ske med andra substanser som kan acceptera elektroner. Oxidationen är ofta kopplad till reduction, där en annan molekyl vinner de elektroner som den första förlorar. Denna process kallas för redoxreaktion.

Oxidationsprocesser kan ske naturligt i kroppen och är viktiga för att producera energi i cellerna, men överdriven oxidation kan också skada celler och leda till sjukdomar som cancer och hjärtsjukdomar. Antioxidanter är substanser som skyddar celler från skadan orsakad av överdriven oxidation.

'Stål' er ikke en medicinsk term. Det er en materiale som primært består av jern (fe) med små mengder kobber (cu), mangan (mn) og kol (c). Stål brukes ofte i medisinske sammenhenger, for eksempel i instrumenter, implantater og skruer. Men 'stål' er ikke en diagnose eller en sykdom.

"Chemical models" är en benämning på de teoretiska beskrivningar och representationer som används för att förutsäga, tolka och förstå kemiska fenomen och processer. Det kan handla om matematiska ekvationer, diagram, grafiska representationer eller datorbaserade simuleringar som förenklar eller efterbildar beteendet hos atomers och molekylers interaktioner.

Exempel på olika typer av kemiska modeller innefattar:

1. Molekylär mekanik (MM): Använder enkla potentialenergi funktioner för att approximera de potentiella energierna hos atomgrupper i molekyler, vilket möjliggör simulering av deras rörelser och interaktioner.
2. Kvantkemi: Använder Schrödingerekvationen för att beräkna elektronstrukturen hos atomer och molekyler, vilket ger information om deras bindningsegenskaper, reaktivitet och spektroskopiska egenskaper.
3. Kinetisk modellering: Använder differentialekvationer för att beskriva hur snabbt en kemisk reaktion sker som funktion av temperaturen, trycket och koncentrationen av reaktanter.
4. Statistisk termodynamik: Använder statistiska metoder för att relatera makroskopiska egenskaper hos ett system, såsom temperatur, tryck och volym, till mikroskopiska egenskaper hos dess beståndsdelar, som atomers och molekylers energi- och positionella fördelningar.
5. QSAR (Quantitative Structure-Activity Relationship): Använder matematiska modeller för att korrelera kemiska strukturer med biologisk aktivitet, vilket möjliggör förutsägelser av farmakologiska egenskaper hos nya läkemedelskandidater.

Dessa olika typer av modellering kan användas för att besvara olika frågor inom kemi och relaterade områden, som att förstå hur en reaktion sker, hur ett material beter sig under olika förhållanden eller hur ett läkemedel fungerar på molekylär nivå. Genom att använda dessa modeller kan forskare göra hypoteser om systemens beteende och sedan testa dem genom experimentella observationer, vilket leder till en bättre förståelse av de underliggande mekanismerna och möjligheter att förutse hur systemen kommer att uppföra sig under olika förhållanden.

'Ferroföreningar' är en term inom kemi och betecknar järnbaserade kemiska föreningar. Dessa föreningar innehåller i regel en eller flera järnatomer som är bundna till andra grupper av atomer, vilket ger upphov till specifika egenskaper och reaktionsmönster hos dessa föreningar.

Exempel på vanliga ferroföreningar inkluderar järn(II)oxid (FeO), järn(III)oxid (Fe2O3), och järnsulfat (FeSO4). Dessa föreningar kan ha viktiga tillämpningar inom områden som medicin, kemi, fysik och ingenjörsvetenskap.

I medicinsk kontext är ferroföreningar av intresse för deras roll i hemoglobins syretransportsystem. Hemoglobinmolekylen innehåller järnbaserade hemgruppor som reversibelt binder till syre, vilket gör det möjligt för blodet att transportera syre från lungorna till kroppens celler. Vissa medicinska tillstånd kan leda till ett onormalt lågt järnhalt i kroppen (anemi), och i dessa fallen kan järntillskott eller andra ferroföreningar användas för att behandla sjukdomen.

'Lantanider' är ett samlingsnamn inom kemin för gruppen ädelmetaller som tillhör lanthanoidserien i periodiska systemet. De 15 grundämnena i denna serie, med atomnummer 57 till 71 (lanthan, cerium, praseodym, neodym, prometium, samarium, europium, gadolinium, terbium, dysprosium, holmium, erbium, thulium, ytterbium och lutetium), kallas tillsammans för lantanider.

Lantaniderna är en grupp sällsynta jordartsmetaller som karaktäriseras av att de alla har två elektroner i den yttre 6s-orbitalen och delvis fyllt 4f-subshell. Dessa metaller är mycket reaktiva och används ofta inom elektronik-, magnet- och energisektorn, till exempel som katalysatorer eller i batterier.

Thlaspi är ett släkte av korsblommiga växter som beskrevs av Carl von Linné. Släktet omfattar cirka 70 arter, och det finns både ett- och tvååriga örter. Thlaspi-släktet ingår i familjen korsblommiga växter (Brassicaceae).

En medicinsk definition av Thlaspi saknas eftersom det inte är en vanlig medicinsk term. Det finns dock några arter inom släktet som har använts i traditionell medicin, till exempel Thlaspi arvense (ärtbräken) och Thlaspi caerulescens (blåticka). Dessa arter har haft användning som läkemedel mot olika sjukdomar, men det finns inga vetenskapligt erkända medicinska egenskaper knutna till släktet.

Temperatur är ett mått på den termiska energin som finns hos ett föremål eller en levande varelse. I medicinskt sammanhang avses ofta kroppstemperaturen, vilken är en indikation på en persons hälsotillstånd. Normalt temperaturen i människokroppen ligger mellan 36,5 och 37,5 grader Celsius. En förhöjd kroppstemperatur kan vara ett tecken på infektion eller annan sjukdom. En sänkt kroppstemperatur kan också vara ett allvarligt tecken beroende på orsaken.

'Katalytisk RNA' refererar till en speciell typ av RNA-molekyler som kan fungera som biologiska katalysatorer, eller enzymer. Dessa RNA-molekyler kallas ribozym och de har förmågan att accelerera kemiska reaktioner i levande celler. De flesta av våra kända enzymer är proteinbaserade, men upptäckten av ribozym visar att RNA också kan ha en katlytisk funktion. Det mest välkända exemplet på ett katalytiskt RNA är sannolikt det RNA-molekyler som utgör den aktiva delen av ribosomen, vilket är ansvarigt för att koppla aminosyror tillsammans under proteinbildningsprocessen.

Chemical water contamination refererar till när kemiska ämnen eller föroreningar får sitt väg in i vattentillgångar, såsom grundvatten, ytvatten och dricksvatten. Dessa kemiska föroreningar kan komma från en mängd olika källor, till exempel industriella avfallsutsläpp, jordbruk, olaglig dumpning och hushållsavfall. Några exempel på vanliga kemiska föroreningar inkluderar tungmetaller (som bly och kvicksilver), pesticider, petroleumprodukter och industriella kemikalier.

Chemiska vattenföroreningar kan ha allvarliga konsekvenser för miljön och människors hälsa. De kan orsaka cancer, reproduktiva problem, skador på nervsystemet och andra hälsoproblem. Dessutom kan de störa ekosystemen och drabba djursläkten i vattendrag och sjöar.

För att förhindra kemisk vattenförorening behövs effektiva regler och lagstiftning, tekniska lösningar för att behandla avloppsvatten och industriella avfallsflöden, samt information och medvetenhet hos allmänheten om hur de kan bidra till att minska föroreningarna.

I en biokemisk kontext refererar "katalytisk domän" till den del av ett enzym (eller ett annat kataltiskt protein) som innehåller de aktiva sidorna och är ansvarig för den kemiska reaktionen som sker. Den katalytiska domänen består ofta av sekundär-, teritiär- och/eller kvartärstruktur, vilket ger den en specifik form och laddning som möjliggör bindning och omvandling av substratet till produkt. Det är värt att notera att enzym ofta kan innehålla flera olika katalytiska domäner, var och en ansvarig för en specifik reaktion eller steg i en mer komplex biokemisk process.

Kvicksilverförgiftning, även känd som hydrargyrism, är en form av tungmetallförgiftning som orsakas av för höga nivåer kvicksilver i kroppen. Det kan inträffa på olika sätt, till exempel genom att andas in ångor från flytande kvicksilver eller äta mat som är kontaminerad med höga nivåer av kvicksilver.

Symptomen på kvicksilverförgiftning kan variera beroende på hur mycket kvicksilver personen har utsatts för och hur länge exponeringen har varat. Några vanliga symtom inkluderar:

* Förändringar i känsel, som känsla av stickning, formyndighet eller brännande känslor i huden
* Svårigheter att tala, svälja eller koordinera muskelrörelser
* Försämrad syn, hörsel eller smak
* Förändringar i humör eller beteende, som irritabilitet, rastlöshet eller depression
* Minnes- och koncentrationssvårigheter
* Trötthet eller yrsel

I allvarliga fall kan kvicksilverförgiftning orsaka allvarligare symtom som andnings- och hjärtproblem, nervskador och i värsta fall död.

Om man misstänker en kvicksilverförgiftning bör man söka medicinsk hjälp omedelbart. En läkare kan undersöka blodprover för att avgöra om det finns höga nivåer kvicksilver i kroppen och behandla eventuella symtom. Behandlingen av kvicksilverförgiftning kan innebära att man tar bort den exponering som orsakat förgiftningen, till exempel genom att avlägsna en amalgamfyllning eller avlägsna kontakten med en källa till kvicksilver. I vissa fall kan läkaren behandla patienten med mediciner som hjälper att ta bort kvicksilveret från kroppen.

Molybden är ett spårämne, det vill säga ett ämne som behövs i mycket liten mängd, för den mänskliga organismen. Det är ett metalliskt grundämne med symbolen Mo och atomnummer 42. Molybden förekommer naturligt i vissa livsmedel som till exempel grönsaker, nötter, bönor och kött.

I kroppen är molybden en viktig del av flera enzymer, bland annat xantinoxidaser och sulfitoxidaser. Dessa enzymer hjälper till att bryta ner olika substanser i kroppen och är viktiga för att skydda celler från skada.

Mangel på molybden är mycket ovanligt, eftersom det behövs i så liten mängd. Däremot kan för höga nivåer av molybden vara skadliga och orsaka symptom som diarré, huvudvärk och yrsel.

I'm happy to help! However, I should clarify that "Metalloid" is not a term commonly used in medical definitions. Instead, it is a concept from the field of chemistry and physics.

A metalloid is an element that lies along the dividing line between metals and nonmetals on the periodic table. These elements often exhibit properties of both metals and nonmetals, making them somewhat unique within the periodic table. Some examples of metalloids include boron (B), silicon (Si), germanium (Ge), arsenic (As), antimony (Sb), and tellurium (Te).

While metalloids are not directly relevant to medical definitions, they can have important applications in various medical technologies. For example, silicon is used in the production of medical implants, while germanium is used in medical imaging devices. However, exposure to certain metalloids, such as arsenic and antimony, can be toxic and pose health risks.

In medicine, the term 'platinum' is often used in reference to platinum-based chemotherapy drugs. The most common of these drugs are cisplatin, carboplatin, and oxaliplatin. These agents work by binding to the DNA of cancer cells, causing cross-links that disrupt DNA replication and transcription, leading to cell death. They are used in the treatment of various types of cancer, including testicular, ovarian, lung, head and neck, bladder, and colorectal cancers. It is important to note that these drugs can also affect normal cells, leading to side effects such as nausea, vomiting, and damage to the kidneys, nerves, and hearing.

"Bassekvens" er en medisinsk betegnelse for en abnorm, gentagen sekvens eller mønster i et individ's DNA-sekvens. Disse baseparsekvenser består typisk av fire nukleotider: adenin (A), timin (T), guanin (G) og cytosin (C). En bassekvens kan være arvelig eller opstå som en mutation under individets liv.

En abnormal bassekvens kan føre til genetiske sygdomme, fejlutviklinger eller forhøjet risiko for bestemte sykdommer. For eksempel kan en bassekvens, der koder for en defekt protein, føre til en arvelig sykdom som cystisk fibrose eller muskeldystrofi.

Det er viktig å understreke at en abnormal bassekvens ikke alltid vil resultere i en sykdom eller fejlutvikling. I mange tilfeller kan individet være asymptomatisk og leve et normalt liv.

'Ferriferrous complexes' eller 'ferrifere bindinger' refererer til kemiske forbindelser der inneholder jern i dets ferrisk form (Fe(III)), hvor jernet er bundet til andre atomer, molekyler eller ioner med en koordineringsgeometri som oftest er oktaedrisk eller tetraedrisk. Disse forbindelser kan være organiske eller anorganiske, og de spiller en viktig rolle i biologiske systemer, særlig i relasjon til oxygen transport og lagring i levende organismer. Et velkjent eksempel er hemoglobin, et protein i røde blodceller hos mennesker og andre dyr, der transporterer ilt ved å binde seg til en ferriferrous kompleks av jern (Fe(II)) som kallas hemet.

Beryllium är ett metalliskt grundämne med tecknet Be och atomnummer 4 i periodiska systemet. Det är ett hårt, lätt och extremt starkt material som används inom flera industrier, bland annat elektronik-, telekom- och flygindustrin. Beryllium är brandfarligt och kan orsaka allvarliga hälsoproblem om det andas in eller kommer i kontakt med huden. Det kan även orsaka en allvarlig allergisk reaktion som kallas berylliose, som kan leda till lungfibros och andra lungrelaterade sjukdomar. Arbetare som hanterar beryllium eller berylliumhaltiga material bör därför använda skyddsutrustning för att minimera exponeringen.

Apoenzym är en typ av enzym som innehåller en koenzym som är nödvändig för att aktivera dess funktion. Koenzymen binder till apoenzymet och bildar ett komplext kallat holoenzym, vilket är den aktiva formen av enzymet. Apoenzymet utan koenzymen är oftast inaktivt.

Apoenzymet utgör den proteinbaserade delen av ett enzym och innehåller ofta en aktiv situs där substratet binder och katalyseras. Koenzymen, som ofta innehåller en prostetisk grupp, bidrar till den kemiska reaktionen genom att tillhandahålla eller ta emot elektroner, protoner eller andra substanser.

Exempel på apoenzym-koenzym-par inkluderar:

* TriosfosfatIsomeras (TPI) och D-ribulosa 5-fosfat
* Alkoholdehydrogenas (ADH) och NAD+/NADH
* Pyruvatdehydrogenaskomplexet och liponsyra

Apoenzymet kan producera av enzymbrist eller nedsatt funktion vid vissa genetiska sjukdomar, vilket kan leda till metaboliska störningar.

Terbium (Tb) är ett sällsynt och jordartat metalliskt grundämne som tillhör lantanoidgruppen. Det är ett silvervitt, mycket mjukt och formbart material. I sin ren form oxideras terbium väldigt snabbt i luft och har därför ofta en gul eller gråaktig färg på grund av en ytlig oxidskikt.

Terbium har inga kända biologiska funktioner hos människor och är inte essentiellt för livsprocesserna. Det används dock inom medicinen i vissa diagnostiska tillämpningar, framförallt inom bilddiagnostik. Ett exempel är som aktivt ämne i vissa kontrastmedel vid magnetresonanstomografi (MRT) för att förbättra avbildningen av olika vävnader i kroppen.

Det är värt att notera att, även om terbium används inom medicinen, så är det inte något medicinskt preparat eller läkemedel i sig självt.

Ytterbium (Yb) er ein selteare jordart som tilhører lanthanoid-gruppen i periodesystemet. Det har atomnummer 70 og er ein grå, bløtt, metallisk grundstoff som i ren form reagerer veldig langsomt med lufta. Ytterbium er ei av de sjeldnare jordarrene som forekommer i naturen i sporene sammen med andre lanthanoider. Det brukes primært i spektroskopiske applikasjoner, inkludert lasere og optisk glass.

Ultraviolett spektrofotometri (UV-spektrofotometri) är en laboratorieteknik som används för att bestämma koncentrationen av ett ämne i en lösning genom att mäta absorptionen av ultraviolett ljus.

UV-spektrofotometri bygger på Lambert-Beers lag, som säger att absorbansen (A) är proportionell mot koncentrationen (c) och optisk väglängd (l) enligt formeln A = εlc, där ε är ett proportionalitetskonstant kallat extinktionskoefficient.

Genom att mäta absorptionen vid olika våglängder i ultraviolett området kan man identifiera och kvalitativt bestämma olika ämnen, eftersom olika ämnen har unika absorptionsspektra. UV-spektrofotometri används ofta inom kemi, biologi och farmaci för att bestämma koncentrationen av olika substanser i lösningar, till exempel proteiner, DNA, pigment och läkemedel.

I medicinsk kontext, är järnbindande proteiner proteiner som binder till järnioner och hjälper till att reglera järnhomeostas inuti kroppen. Järnet är ett viktigt spårämne som behövs för många cellulära processer, såsom syretransport, andningskedjan, DNA-syntes och metabolism av xenobiotika.

Ett exempel på ett järnbindande protein är transferrin, som transporterar järn i blodet till celler som behöver det. Andra exempel inkluderar ferritin, som lagrar överskott av järn i kroppen, och hemoglobin, ett protein i röda blodkroppar som transporterar syre från lungorna till celler runt om i kroppen. Dessa proteiner har specifika strukturer som gör det möjligt för dem att binda till järn och utföra sina funktioner korrekt.

'Gruvdrift' är ett medicinskt begrepp som refererar till den mentala och fysiska påfrestningen och stressen som kan uppstå i samband med arbete inom gruvindustrin. Detta kan bero på en kombination av faktorer, såsom långa arbetsskift, isolering från familj och vänner, störd sömnmönster, höga nivåer av buller och vibrationer, och potentialen för olyckor eller andra faror på arbetsplatsen. Gruvdrift kan också innebära en rad specifika hälsofara, såsom exponering för damm, gaser och skräp, som kan leda till lungrelaterade sjukdomar och andra hälsoproblem. Dessa faktorer kan i sin tur leda till en ökad risk för psykiatriska problem, såsom depression, ångest och alkohol- eller drogmissbruk.

I medicinsk kontext är en halvledare ett material som har förmågan att både leda och hindra strömflödet, beroende på hur mycket det utsätts för elektriska fält eller värme. Halvledarmaterialens unika egenskaper gör dem användbara i en rad medicinska tillämpningar, särskilt inom områdena biokonduktiva material och medicinsk implantatteknik.

Exempel på halvledarmaterial är silicium, galliumarsenid och kiselgermanium. Genom att lägga till små mängder av främmande atomer (dopning) i ett halvledarmaterial kan man skapa olika typer av halvledare: p-typ (positivt dopade) och n-typ (negativt dopade). När dessa två typer kombineras bildar de en pn-övergång, som är grunden för dioder och transistorer – viktiga komponenter i många medicinska elektroniska enheter.

I några medicinska tillämpningar kan halvledare användas för att detektera, behandla eller stimulera biologiska system på molekylär nivå. Exempelvis kan halvledande nanostrukturer användas som sensorer för att detektera specifika biomolekyler i en biologisk miljö, vilket kan vara användbart inom diagnostik och forskning. Dessutom kan halvledarmaterial användas för att generera elektriska impulser som stimulerar nervceller eller muskler, vilket kan ha tillämpningar inom neurologi och rehabilitering.

Rhodium (Rh) er ein metallisk grundstoff i gruppen over de tungmetaller. Det er eit sjeldent forekommande grunnstoff, og det finnes ingen kjente biologiske funksjoner for rhodium innen mennesket eller andre levande vesen. Rhodium er derfor ikke direkte relatert til medisin i en normal definisjon.

I noen spesielle tilfelle kan det være relevant å nevne at rhodium brukes i medicinsk kontekst, for eksempel som ein del av implantatet i hjertklapp-operasjoner. Men selva grunnstoffet har ingen direkte medisinske egenskaper eller effekter på kroppen.

Etylendiamin (EDA) er en organisk forbindelse som består av to aminogrupper (-NH2) bunden til ein carbonatom med to kjedeforlenget kol-grupper (-CH2-). Dette gir EDA den kjemiske formelen C2H8N2. Det fins to isomere former for etylendiamin, 1,2-etylendiamin og 1,3-etylendiamin, som differerer i hvor plassert de to aminogruppene er i forhold til hverandre i molekylet.

Etylendiamin er en primær amin og kan være ein viktig building block innen organisk kjemie. Det brukes bl.a. som en råvare i produseringa av resin, lim, og andre kjemiske produkter.

I medisinsk sammenheng er etylendiamin ikke vanlegvis ein direkte behandlingsmetode, men det kan være ein del av mer komplekse kjemiske forbindelser som brukes i medisinen. For eksempel er etylendiamintetraacetat (EDTA) ein khelater som brukes for å binde ioner og fjerne dem fra kroppen, slik si kan brukes i behandlinga av leddegikt (gikkelføring) eller svampinfeksjoner.

Sulfhydrylgrupper, även kända som tioler, är en organisk funktionell grupp med formeln -SH. En sulfhydrylförening är en molekyl som innehåller en sådan grupp. De förekommer naturligt i proteiner och några vitaminer, och har viktiga roller i biokemi, till exempel som kofaktorer i enzymer eller som antioxidanter.

Exempel på sulfhydrylföreningar inkluderar aminosyran cystein och det reducerade formerna av glutation och lipoinsyra. Dessa föreningar kan delta i reaktioner som involverar oxidation-reduktion, där de kan ge upp ett elektronpar och bli oxiderade till disulfidbryggor (-S-S-) eller andra former av svavelhaltiga föreningar.

I'm sorry, but I'm unable to provide a medical definition for "Kliokinol" as it is not a recognized or valid term in medicine. It is possible that there may be a spelling error or typo in the term you provided. If you have more information about what you are looking for, I'll do my best to help you find a correct and relevant answer.

Tungmetaller. Denna teori bygger på att autism är förknippad med kvicksilver-förgiftning, baserad på upplevda symptom och ... Tungmetaller. Lösningsmedel. Dieselavgaser. PCB. Ftalater och fenoler använda i plastprodukter. Bekämpningsmedel. Bromerade ...
Oxidationsmedlen innehöll också ofta tungmetaller. Dessa stickor, som var en typ av alltändartändstickor, kunde antändas genom ... Dagens tändstickor innehåller varken svavel eller tungmetaller. Över 90 procent av världsproduktionen utgörs numera av ...
Vid kromgarvning används tungmetaller, bl. a. stora mängder krom. Lädret sköljs men en del av kromet stannar kvar i lädret och ...
tungmetaller och läkemedelsrester i reningsverk. När ämnet har bundit till metalljonen så kan det sedan elueras ut. Se ... men processen kommer med all sannolikhet få stor betydelse för all form av avskiljning ur vatten av tungmetaller och aromater ( ...
Giftiga tungmetaller stör deras reproduktionsförmåga. Koralldjur är särskilt utsatta. De giftiga ämnena vandrar sedan genom ... Vidare avsätts aska, sot och miljöfarliga tungmetaller samt farligt biologiskt material som täcker marken och på sikt kan ... Svavel, sot, aska, kolmonoxid och andra giftiga ämnen, inklusive aluminium och tungmetaller såsom kadmium, bly, zink, samt ...
"Mycket tungmetaller nära Södra Cells deponi". Sveriges Radio. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=105&artikel= ...
Tungmetaller - som exempelvis kadmium, kvicksilver, bly och uran. Dessa är ofta giftiga i större koncentrationer. Dock är ångor ... Tungmetaller binds ofta till andra molekyler. Kadmium från industriutsläpp och konstgödsel kan anrikas i grödor och leda till ... Organiska klorföreningar och tungmetaller sprids från art till art. Organismer kan inte befria sig från fettlösliga gifter ... Några kända miljögifter är PCB, DDT och tungmetaller som bly, kadmium och kvicksilver. Det är svårt att sätta upp allmänt ...
I marken finns föroreningar med tungmetaller. Varumärket Skogens Kol lever vidare då företaget Hälsinge kol AB, även det i ...
Liksom alla andra tungmetaller är den giftig. Då den radioaktiva strålningen i huvudsak (utom för 241Pu) utgörs av ...
När brunkolen förbränns frigörs bland annat svaveldioxid och kväveoxider; även tungmetaller som kvicksilver och kadmium frigörs ...
Innehållet av tungmetaller beror huvudsakligen på trädens ståndort. Energiskog (Salix) som odlas på åkermark ger ofta aska med ... Dess flygaska innehåller höga halter av tungmetaller. Benaska är den aska som återstår efter förbränning av ben. Den består av ...
Även en del tungmetaller bioackumuleras, såsom bly. Det bör noteras att inte alla miljögifter kan bioackumuleras. Ett välkänt ...
... är en slags järnoxid med höga halter tungmetaller. Innan kisaskans skadeverkningar blev kända användes den som ...
Bottensedimenten innehåller höga halter av diverse tungmetaller, särskilt kvicksilver; drygt 230 kilo ligger på botten och sjön ...
Tidigare användes tungmetaller som bly och kadmium i stabilisatorer. Kadmium förbjöds i Sverige som tillsats redan i början av ...
Den största delen av de tungmetaller som hamnar i marken blir kvar där under lång tid. Halten av tungmetaller i atmosfären är ... Tungmetaller från batterier återvinns och återanvänds på olika sätt. Alla brunstensbatterier och alkaliska batterier återvinns ... De mest problematiska är tungmetaller som kvicksilver, bly och kadmium som alla klassas som farligt avfall och kan ha en ... Skulle batterier förbrännas så sprids tungmetaller med rökgaserna, förorenar atmosfären och hamnar så småningom i mark och ...
Gränsvärdena för tungmetaller överskrids om man äter mer än 2 kg fisk per dag. Fisken bedöms ha ungefär lika mycket gift i sig ... Halten av tungmetaller i Marbäcken halveras vart tredje år. Länsstyrelsen bedömer att det inte behövs någon rening av ... Gruvavfallet (1,5 miljoner ton alunskiffer) som innehåller svavelkis och låga halter av flera tungmetaller lades på ett 25 ha ... Tio år efter restaureringen kan man konstatera att lakvattnet inte nämnvärt höjer halterna av tungmetaller i Hornborgaån. ...
Arten har även förmåga att rensa förorenade områden från tungmetaller. Inom jordbruket kan sälgen nyttjas för etableringen av ...
På senare tid[när?] har floden blivit förgiftad med tungmetaller från Celco, en cellulosafabrik. Av denna anledning har det ...
Lakvattnet är ofta förorenat, till exempel av tungmetaller och salter. Nedanför soptippar bildas ofta en så kallad laksjö. ...
... n kan innehålla en stor del av de gifter och tungmetaller som bränslet innehöll före förbränningen samt ämnen som ... Det förekommer även tungmetaller i halter liknande dem i cement. (Artiklar som behöver källor 2014-10, Alla artiklar märkta med ...
Tungmetaller som kvicksilver, arsenik och vismut administrerades vid flera olika behandlingstillfällen. Flera personer, ...
Gränsen mot andra metaller, så kallade tungmetaller, är dock inte entydig. De viktigaste lättmetallerna inom tekniken är ...
... är ovanligt ogiftigt om man jämför med många andra tungmetaller. Vismut är en av de få metaller som kan förekomma i ...
Till miljöfarliga ämnen hör exempelvis tungmetaller och försurande ämnen, som svaveldioxid. Hälsofarliga ämnen kan till exempel ...
Föroreningar från soptippen var oljerester, tungmetaller och aska som har sanerats. De grävdes delvis bort men största delen ...
Ofta används termen tungmetaller i betydelsen tunga och särskilt miljöfarliga metaller. Detta språkbruk är missvisande eftersom ...
Från Söråker lakas hela tiden arsenik och tungmetaller ut i havet. Herrgården som byggdes av Johan Carl Kempe och var platsen ...
Därmed ökar även anrikningen av skadliga ämnen som tungmetaller i näringskedjorna. Det varmare vattnet lockar också fisk till ...
... har även visat sig kunna ta upp tungmetaller ur jorden. Arten delas in i följande underarter: A. m. murale A. m. ...
Biosanering av tungmetaller Projekttid. Januari 2012 - December 2016 Finansiering och samverkan. SIDA, D Y Patil University, ... av giftiga tungmetaller och andra föroreningar som läcker ut i naturen på grund av mänskliga arbeten på kemiska industrier, ...
"Tungmetaller kommer finnas kvar i årtionden". Ett redan pressat Östersjön har fått ytterligare en svår smäll i och med ...
Tungmetaller. Denna teori bygger på att autism är förknippad med kvicksilver-förgiftning, baserad på upplevda symptom och ... Tungmetaller. Lösningsmedel. Dieselavgaser. PCB. Ftalater och fenoler använda i plastprodukter. Bekämpningsmedel. Bromerade ...
Tungmetaller vanligt hos barn med ADHD!. Förhöjda aluminiumhalter i hår hos barn är mycket vanligt. Aluminium i överskott är ...
Problemet med tungmetaller i fuskläder består, visar Testfaktas test av elva plånböcker och mobilfodral. ... Ett nytt test visar att problemen med tungmetaller i fuskläder finns kvar även om halterna är lägre. Denna gång analyserades ... Problemet med tungmetaller i fuskläder består, visar Testfaktas test av elva plånböcker och mobilfodral. ... Laboratoriet Swerea IVF i Mölndal har på Testfaktas uppdrag undersökt förekomsten av olika tungmetaller i tre plånböcker och ...
Här redovisas förekomsten av tungmetaller vid dessa provtagningar. ... Miljötillståndet / Kemikalier och miljögifter / Tungmetaller i hamnsediment och grundvatten Tungmetaller i hamnsediment och ...
Hur mycket välling Järn är en viktig mineralämne som bidrar till ditt barns kognitiva utveckling. Efter några månader börjar dock järnförådet som barnet föds med att ta slut. Hur som helst så var det i alla fall väldigt omdiskuterat och därför så bestämde vi oss för att inte ge välling, men i Brasilien, när jag slutade amma så gick han knappt upp i vikt så då fick vi rådet att börja med välling och då mådde Lucas mycket bättre. (Läs hur man tänker nedan). Mangan påverkar nervsystemet skriver KI. I riktigt höga halter finns det en koppling med s.k. manganism, Wílsons, Parkinsons, m fl svåra sjukdomar.. ...
Ny anmälan mot Skultunatippens ägare - farliga halter av tungmetaller hittade. Skultunatippens ägare har häktats - misstänkta ... Skultunatippen ska testas för tungmetaller. P4 Sörmland kunde förra veckan avslöja att företaget NMT Think pink grävt ner ... Ny anmälan mot Skultunatippens ägare - farliga halter av tungmetaller hittade. Tidigare i veckan häktades Skultunatippens ägare ...
Tryckimpregnerat trä, tungmetaller 2018-07-24 Ragn-Sells SverigeKundserviceInformationMaterial- och sorteringsguideElektronik ...
tungmetaller. 28 juli, 2022. 28 juli, 2022. Lena Holfve Analyser, Diagnos, Kunskap, Mineraler, Psykiskt, Tungmetaller, ... Analysen är även ett utmärkt sätt att analysera ansamlingar av tungmetaller.. Det man ska tänka på är att analysen är "historia ... tungmetaller" * Pingback: En kopparförgiftad och en luttrad - Utmattningsskolan - Ett handlingsprogram som fungerar ...
Tungmetaller som frigörs vid förbränning och upp i luften kommer så småningom att falla ner till marken och där stannar de. ... Några exempel på tungmetaller. Bly. Bly ger skador på nervsystemet redan vid mycket låga doser. Det handlar framförallt om ... Det är framförallt tungmetaller och PAH:er som samlas i marken. Regnar det sedan kan ämnena sjunka ner i marken och även nå ... Flera tungmetaller är mycket giftiga i naturen och ger upphov till stora skador hos organismer, särskilt i kombination med ...
Chlorella är en tungmetall-magnet som drar åt sig tungmetaller i tarmen och för med sig dem ut. Kroppen dumpar då mer ... tungmetaller i tarmen och chlorella tar med sig dem ut - en cirkel som till slut avgiftar kroppen. ...
Tungmetaller, hälsa och åldrande. 79,00 kr. Lägg till i varukorg. * Örtte och huskurer - Mette Bohlin och Eva Robild. 292,00 kr ...
Sura sulfatjordar och utsläpp av tungmetaller kan bekämpas med underbevattning: Mera skörd med mindre insatser. Minskar också ...
Flera av dessa projekt har haft en anknytning till sågverksindustri där förhöjda halter av dioxiner, tungmetaller och andra ... Området var förorenat av tungmetaller, framför allt arsenik. Byggnaden sanerades och omgivande mark schaktsanerades. Huvudman ... Inom kvarteret Nålen fanns så höga halter av tungmetaller att området inte kunde bebyggas. Cirka 900 ton förorenade massor ...
Den största delen av de tungmetaller som hamnar i marken blir kvar där under lång tid. Halten av tungmetaller i atmosfären är ... Inom batteriindustrin har man sedan 80-talet jobbat med att minska användningen av kvicksilver och andra tungmetaller.[51][52] ... De mest problematiska är tungmetaller som kvicksilver, bly och kadmium som alla klassas som farligt avfall och kan ha en ... Tungmetaller från batterier återvinns och återanvänds på olika sätt.[52] Alla brunstensbatterier och alkaliska batterier ...
Varje år rinner uppskattningsvis 2 000 ton olja, drygt fem tusen tungmetaller och 5 000 ton kemikalier vidare ut i de svenska ... Dagvattenbrunnar är inte kopplade till reningsverken så därför kan tungmetaller och andra miljöfarliga ämnen rinna rakt ut i ... Vattnet som rinner av din bil innehåller kemikalier, tungmetaller, oljerester och asfalt. ...
Suger åt sig tungmetaller. Hur dessa påverkar kroppen är oklart. Det gäller därför att odla dem långt ute till havs.. - ...
Vid brytning av fosfor från berggrunden tillförs det biologiska kretsloppet tungmetaller som exempelvis kadmium. Att sluta ...
Flygaska uppstår vid förbränning av farligt avfall och innehåller ofta tungmetaller. I den nya produktionsanläggningen kommer ...
Tryckimpregnerat trä, tungmetaller * Tryckimpregnerat trä, icke farligt avfall * Elektronik och ljuskällor * Elavfall ...
Extra hög halt omega-3-fettsyror - hela 70 %! Garanterat fri från miljögifter och tungmetaller. ...
Tillskott med omega-3 från fiskolja kan innehålla höga halter miljögifter som tungmetaller, dioxiner och PCB - speciellt ... Extra hög halt omega-3-fettsyror - hela 70 %! Garanterat fri från miljögifter och tungmetaller. ... Extra hög halt omega-3-fettsyror - hela 70 %! Garanterat fri från miljögifter och tungmetaller. ... Extra hög halt omega-3-fettsyror - hela 70 %! Garanterat fri från miljögifter och tungmetaller. ...
Tungmetaller om du är toxiskt belastad. Vidare får du en översikt över din hormonella/endokrina balans samt din metabolistiska ...
De ger upphov till föroreningar såsom sediment, tungmetaller, klorid, organiska ämnen, mikroplaster och näringsämnen. ... De ger upphov till föroreningar såsom sediment, tungmetaller, klorid, organiska ämnen, mikroplaster och näringsämnen. ...
Halten av tungmetaller kommer då att öka.. För mer information kontakta Miljökontoret. ...
Amsterdam akrylfärg är en mycket mångsidig akryl färg av toppkvalitet.
En lättarbetad färg i perfekt konsistens och med en mycket bra täckförmåga. Förpackad i en praktisk plastflaska som går att krama ihop och därmed få ut all färg. Flaskan gör det också enkelt att flöda lagom mängd färg.

Ett utmärkt val för den som använder stora mängder färg och är väl lämpad för undervisning. Tack vare användandet av högkvalitativa pigment har alla färger högsta ljusäkthetsbetyg. Pigmenten innehåller inga tungmetaller.
Vi rapporterar också nedfall av tungmetaller genom provtagning i mossa. Klimatkontot är ett verktyg för att ta reda på ... Vi rapporterar också nedfall av tungmetaller genom provtagning i mossa.. I MAGIC-biblioteket hittar du uppgifter över okalkade ...
Amsterdam akrylfärg är en mycket mångsidig akryl färg av toppkvalitet.
En lättarbetad färg i perfekt konsistens och med en mycket bra täckförmåga. Förpackad i en praktisk plastflaska som går att krama ihop och därmed få ut all färg. Flaskan gör det också enkelt att flöda lagom mängd färg.

Ett utmärkt val för den som använder stora mängder färg och är väl lämpad för undervisning. Tack vare användandet av högkvalitativa pigment har alla färger högsta ljusäkthetsbetyg. Pigmenten innehåller inga tungmetaller.
  • Laboratoriet Swerea IVF i Mölndal har på Testfaktas uppdrag undersökt förekomsten av olika tungmetaller i tre plånböcker och åtta mobilfodral i skinn och läderimitation med hjälp av en så kallad XRF-scanning. (testfakta.se)
  • Vid eldning av spillolja sprids PAH och många olika tungmetaller, exempelvis kadmium och bly. (svenljunga.se)
  • Det handlar om allt från dammexperter, till hydrologisk information och information om olika tungmetaller, påpekar han. (yle.fi)
  • Vattnet som rinner av din bil innehåller kemikalier, tungmetaller, oljerester och asfalt. (svt.se)
  • Varje år rinner uppskattningsvis 2 000 ton olja, drygt fem tusen tungmetaller och 5 000 ton kemikalier vidare ut i de svenska vattendragen när tvättvattnet når dagvattenbrunnarna. (svt.se)
  • När vi tvättar våra bilar hamnar olja, kemikalier och tungmetaller i tvättvattnet. (habo.se)
  • Vattnet innehåller miljöfarliga ämnen som olja och tungmetaller. (ljusdal.se)
  • Det finns risk att även kolväten, till exempel PAH:er , som är cancerframkallande och tungmetaller , som kan ge njurskador, benskörhet och fosterskador bildas när man eldar avfall. (svenljunga.se)
  • Har du eldat avfall är askan förorenad med främst tungmetaller och PAH:er. (svenljunga.se)
  • Flygaska uppstår vid förbränning av farligt avfall och innehåller ofta tungmetaller. (sweco.se)
  • Eldning av impregnerat trä ger utsläpp av PAH:er eller tungmetaller såsom arsenik, koppar och krom. (svenljunga.se)
  • Området var förorenat av tungmetaller, framför allt arsenik. (lansstyrelsen.se)
  • Ett nytt test visar att problemen med tungmetaller i fuskläder finns kvar även om halterna är lägre. (testfakta.se)
  • Urinen innehåller mest växtnäring och de lägsta halterna av tungmetaller. (expertsvar.se)
  • De kan innehålla hälsofarliga tillsatser såsom bekämpningsmedel, metaller, syntetiska cannabinoider och den psykoaktiva substansen THC samt även ämnen som kommit med oavsiktligen såsom tungmetaller, mögel och bakterier, vilket kan leda till allvarliga konsekvenser för patienten [25]. (janusinfo.se)
  • Det största miljöhotet just nu är tungmetaller, till exempel bly och kvicksilver. (spraktidningen.se)
  • Kroppen dumpar då mer tungmetaller i tarmen och chlorella tar med sig dem ut - en cirkel som till slut avgiftar kroppen. (lifeland.se)
  • Framsteg kan noteras när det gäller minskningen av ozonnedbrytande ämnen, utsläpp av tungmetaller och svaveldioxid (SO2) samt förbättring av ytvattnets kvalitet. (europa.eu)
  • I den processen tillåter vi inga kemikalier eller tungmetaller som är skadliga för människor och miljö. (ikea.com)
  • Svanenmärkta textiler ska bl.a. uppfylla dessa krav: * Textilierna ska möta omfattande krav på innehåll och utsläpp av kemiska ämnen, färgämnen och tungmetaller som kan vara skadliga för människor och miljö. (svanen.se)
  • Proverna visar att sedimentet innehåller låga halter av PFAS, tungmetaller och oljor, lägre nivåer än vad vi förväntat oss, vilket är positivt. (katrineholm.se)
  • Tvättvattnet innehåller mycket föroreningar från den smutsiga bilen, till exempel oljor och tungmetaller. (bromolla.se)
  • I dessa tas tvättvattnet med dess giftiga kemikalier, tungmetaller, oljor och asfaltrester om hand och renas. (lidingo.se)
  • Resultatet visar lägre nivåerna av PFAS och tungmetaller än väntat. (katrineholm.se)
  • På vissa håll i staden har höga halter av hormonstörande ämnen, tungmetaller, och PFAS/PFOS (fluorerade ämnen) hittats i fisken. (stockholm.se)
  • Med biokol i odlingsmark, minskar bevattningsbehovet, dagvatten renas från tungmetaller, näringsämnen stannar i odlingen och den mikrobiella aktiviteten i jorden, vilket bland annat gynnar maskar, förbättras. (axfood.se)
  • Det renar vattnet från tungmetaller och näringsämnen och minskar risken för översvämning. (motala.se)
  • Den testade fisken innehåller miljögifter och i vissa fall tungmetaller. (jensholm.se)
  • Detta biologiskt nedbrytbara smörjmedel med en formula av vax/olja är helt fritt från tungmetaller och ger förbättrad smörjning i kombination med ett enastående skydd mot korrosion samt slitage och minskar nötning. (kronan.com)
  • Men höga koncentrationer av tungmetaller, även de nödvändiga, är giftiga. (netlify.app)
  • Tungmetaller är mineraler som inte har någon känd biologisk funktion och som anses giftiga 24 apr 2018 Att rensa kroppen från tungmetaller tar tid och kommer nog att behöva göras till och från under resten av deras liv. (netlify.app)
  • De lagras i våra inre organ såsom hjärnan, lever, njurar eller nervsystemet och stör kroppens normala Men genom att stödja kroppens avgiftningssystem, så kan kroppen lättare och snabbare göra sig av med många gifter, inklusive tungmetaller. (netlify.app)
  • Allmän fakta Det finns även vetenskapligt stöd för att chlorella effektivt kan hjälpa till att föra ut tungmetaller som lagrats i kroppen (9) (10) (11). (netlify.app)