Ett släkte parasitrundmaskar som är spridda i Central- och Sydamerika. Typiska kännetecken är en slät kutikula och en förstorad främre ände.
Infektion med rundmaskar av släktet Mansonella. Till symtomen hör klåda, huvudvärk och svullna leder.
Simuliidae, även kända som black flies eller gnatflugor, är en familj tvåvingar inom insektsordningen diptera. Dessa små, håriga flugor är kända för sin aggressiva beteende och förekommer globalt, men är speciellt vanliga i fuktiga områden nära vatten som floder, bäckar och träsk. Larverna lever i sötvatten och filtrerar organiska partiklar ur vattnet medan de andas genom ett system av tuber. När de blir vuxna är simuliiderna ofta små, svarta eller bruna flugor med stora facetterade ögon och en robust kroppsbyggnad. De är också kända för att vara vektorer för olika sjukdomar som onchocerciasis (flodblindhet) och leishmaniasis.
Förstadiet till larver av Filarioidea i blod och andra vävnader hos däggdjur och fåglar. De tas upp av blodsugande insekter, i vilka de sedan omvandlas till mogna larver.
En blandning av huvudsakligen avermektin H2B1a och en del avermektin H2B1b, vilka är makrolider från Streptomyces avermitilis. Medlet binder glutamatstyrda kloridkanaler, vilket ger ökad permeabilitet och hyperpolarisering hos nerv- och muskelceller. Det samverkar också med andra kloridkanaler. Ivermektin är ett parasitmedel av bredspektrumtyp som är verksamt mot mikrofilarier till Onchocerca volvulus, men inte det vuxna stadiet.
En familj bitande stickmyggor av ordningen Diptera. Den omfattar släktet Culicoides, som överför patogena filariaparasiter till människor och andra primater.
Maskdödande medel verksamma mot nematoder (rundmaskar) inom superfamiljen Filarioidea.
Plötslig köldförnimmelse. Den kan åtföljas av rysning, frossbrytning.
En parasitinfektion orsakad av rundmasken Loa loa. Vektorer för överföring av infektionen är fäbromsar (Tabanus) eller blindbromsar ("blinningar"; Chrysops). Larverna kan ses strax under huden eller i ögats bindhinna.
Onchocerca volvulus är ett rundmasksförstad som orsakar sjukdomen onchocerciasis, även känd som flodblindhet. Larver av parasiten sprids genom bett från blackflugor och infekterar människan. Larverna migrerar till huden och subkutana vävnader där de utvecklas till vuxna maskar, som kan producera tusentals små larver (mikrofilarier) per dag. Mikrofilarierna sprids i kroppen och kan orsaka hudskador, svullnader och ögonbesvär, inklusive blindhet om de når ögat. Onchocerca volvulus är en av de ledande orsakerna till preventiv blygdighet i världen.
Onchocerciasis, även känt som flodblindhet, är en parasitär sjukdom orsakad av den filarial masken Onchocerca volvulus. Den sprids genom bett från svartaflugor (Simulium damnosum komplex) som lever i närheten av snabbt flytande vattendrag i tropiska och subtropiska regioner. Larverna från masken infekterar människan via flugbettet och migrerar till huden där de utvecklas till vuxna maskar som kan leva upp till 15 år. De vuxna maskarna lägger ägg som ger upphov till mikrofilarier, små larver som kan sprida sig i kroppen och orsaka olika symptom.
'Wuchereria bancrofti' är ett filarial mask parasit som orsakar lymfedema och elefantiasis hos människor, vilket är en ledande orsak till invaliditet i världen. Det överförs genom myggstickor och kan orsaka allvarliga hälsoeffekter om det inte behandlas.

'Trådmask' (eller 'roundworm' på engelska) är en typ av parasitisk mask som tillhör klassen Nematoder. Den vanligaste arten som infekterar människor kallas Ascaris lumbricoides. Larverna från ascaris-masken kan infektera oss genom att äta smutsigt grönt eller rått grönsaker som har kontaminerats med avföring som innehåller maskägg.

När de infekterande larverna når mag-tarmkanalen, kan de penetrera tarmväggen och ta sig upp till lungorna via blodomloppet. Därifrån kan de sedan klimpa sig fast på luftvägarna och sväljas ner igen för att återvända till tarmen och utvecklas till vuxna maskar.

Vuxna ascaris-maskar kan bli upp till 30 cm långa och producera miljoner ägg per dag som sedan passerar ut med avföringen. Infektionen kan orsaka en rad symtom, bland annat hosta, astma, magont, diarré och näringsbrist. I allvarliga fall kan maskarna blockera tarmen eller lungorna, vilket kan vara livshotande.

Mansonellias är ett släkte av parasitiska roundworms (nematoder) som orsakar filariasis, en tropisk sjukdom som påverkar människors lymfatiska system och kan leda till elefantman. Det finns tre arter av Mansonellias som kan infektera människor: M. perstans, M. ozzardi och M. streptocerca. Dessa parasiter överförs vanligtvis genom bett från myggor eller blackfly. Symptomen på filariasis kan inkludera feber, inflammation, smärta, klåda och svullnad i de drabbade områdena. I allvarliga fall kan sjukdomen orsaka skador på lymfkärlen och lederna, vilket kan leda till elefantman. Preventiva åtgärder som att undvika mygg- eller blackflybetet och ta behandling med anti-parasitära läkemedel kan hjälpa att förhindra infektioner av Mansonellias.

Simuliidae är en familj av tvåvingar, även kända som black flies eller gnats. Dessa insekter är kända för sin litensta storlek och sina bitande och sugande beteenden. De flesta arterna livnär sig på blod från ryggradsdjur, inklusive människor, och kan vara vektorer för olika sjukdomar som onchocerciasis (flodblindhet) och leishmaniasis. Larverna och pupporna lever ofta i snabbt flytande vatten och har en filtrerande livsstil, där de filtrerar små partiklar och organismer från vattnet för näring.

Microfilaria är ett stadium i livscykeln hos vissa parasitiska filarial maskar som infekterar människor och djur. De utvecklas från ägg som läggs av en fullvuxen hunsfilar inuti värddjuret, ofta en människa. Efter att ha kläckts från ägget, utvecklas larven till ett stadium som kallas för microfilaria. Dessa är mycket små, ungefär 250-300 mikrometer långa och kan ses under ett mikroskop.

Microfilarian larverna släpps sedan ut från värddjuret genom saliv eller hud, beroende på vilken art av filarial mask som orsakar infektionen. De kan sedan ta sig in i en ny värd via bett från en blodsugande insekt, såsom myggor. När de har infekterat den nya värden, fortsätter de att utvecklas till fullvuxna maskar och lägger ägg, vilket startar nästa cykel av parasitens liv.

Det är värt att notera att microfilarian larver kan orsaka allvarliga hälsoproblem hos människor, särskilt om de utvecklas till fullvuxna maskar. Infektioner med filarial maskar kan leda till en rad olika sjukdomar, inklusive lymfatisk filariasis och onchocerciasis (flodblindhet), beroende på vilken art av mask som orsakar infektionen.

Ivermektin är ett anti parasitärt läkemedel som används för att behandla olika parasitsjukdomar, till exempel onchocerciasis (flodblindhet), strongyloidiasis och scabies (skabb). Det fungerar genom att döda eller ställa in parasiternas aktivitet. Ivermektin är också under utvärdering för behandling av Covid-19, men det har ännu inte godkänts av läkemedelsmyndigheter som FDA (Food and Drug Administration) i USA för denna användning.

Ceratopogonidae är en familj av tvåvingar som innehåller myggor och gnats. De är kända för att inkludera arter som är vektorer för olika sjukdomar, till exempel vissa arter i släktet Culicoides kan överföra blöjningssjuka hos djur. Larverna lever ofta i fuktiga miljöer som i våtmarker eller i fuktig jord. De är vanligen små, mellan 1 och 4 millimeter långa, med en slank kroppsform och långa ben.

'Filaricider' är ett medicinskt begrepp som refererar till läkemedel eller substanser som dödar filarier, parasitiska rundmaskar som orsakar flera tropiska sjukdomar hos människor och djur. Exempel på filariaser inkluderar lymfatisk filarias, onchocercosis (flodblindhet) och många andra. Filaricider används ofta i massbehandlingsprogram för att kontrollera och eliminera dessa sjukdomar i populationer där de är vanliga. Ivermectin, albendazole och diethylcarbamazine är exempel på filaricider.

"Köldfrossa" (engelska: "common cold") är ett akut sjukdomstillstånd som orsakas av olika virus, främst rhinovirus. Sjukdomen kännetecknas av övre luftvägarnas inflammation och symptomen innefattar ofta hosta, snuva näsa, halskramper, feber och i vissa fall även muskelvärk och trötthet. Köldfrossan är mycket smittsam och sprids främst via droppinfektion när en smittad person hostar eller nysar. Den vanligaste behandlingen för köldfrossa är symptomlindring med hjälp av sömn, vätskeintag och eventuellt läkemedel som lindrar feber och smärta. Det finns inget botemedel mot sjukdomen och den tenderar att försvinna av sig själv inom 7-10 dagar.

Loiasis är en parasitär infektion som orsakas av filarial masken Loa loa. Den överförs till människan genom bett av en fluga av arten Chrysops (flodhästfluga). Infektionen är vanligast i regnskogsområden i Väst- och Centralafrika.

När en infekterad fluga bett en människa, kan larverna som lever i flugan migrera genom huden och komma in i kroppen. Larverna utvecklas sedan till vuxna maskar som ofta kan ses under huden, särskilt på benen och armarna. Symptomen på loiasis kan variera från milda till allvarliga och inkluderar:

* Svullnader i olika delar av kroppen, särskilt i ansiktet, händerna och fötterna.
* En röd, svullen linje under huden som kan ses när masken migrerar genom kroppen (kallad "Calabar svullnad").
* Juckande, klåda eller smärta i bettstället.
* Ögoninflammation och ödem.
* Allvarliga neurologiska symtom som kan uppstå om masken migrerar till hjärnan eller ryggmärgen.

Diagnosen ställs vanligen genom att påvisa parasitens mikrofilarier (larver) i blodprov, men det kan vara svårt att upptäcka dem om antalet larver är lågt. Behandlingen av loiasis består ofta av mediciner som dödar maskarna och deras larver, såsom diethylcarbamazine eller ivermectin. Preventiva åtgärder inkluderar att undvika bett från flodhästflugor genom att använda repellent, bära skyddskläder och stanna inomhus under tiderna då flugorna är mest aktiva.

Onchocerca volvulus är ett slags rundmask (filarie) som orsakar sjukdomen onchocerciasis, även känd som flodblindhet. Masken sprids genom bett av en speciell sorts blackfluga (Simulium). Larverna från masken migrerar under huden och kan orsaka svåra hudskador, såsom ihållande klåda, hudförändringar och eventuellt elefantman. Om maskarna når ögat kan de även orsaka synnedsättning och i värsta fall blindhet. Onchocerca volvulus lever som adult i människans underhud där honan lägger ägg som sedan utvecklas till larver och sprids genom blackflugans bett. Sjukdomen är vanligast i subsahariska Afrika, men förekommer även i Central- och Sydamerika.

Onchocerciasis, även känt som flodblindhet, är en parasitär infektion orsakad av den filarial masken Onchocerca volvulus. Denna sjukdom sprids genom bett från svartaflugor (Simulium damnosum komplex) som lever i närheten av snabbt flytande vattendrag i tropiska och subtropiska regioner, främst i Afrika men även i delar av Central- och Sydamerika.

När en infekterad fluga bett en människa, lämnar den maskarnas larver i huden. Larverna migrerar sedan under huden och utvecklas till vuxna maskar över en period av 1-2 år. Vuxna maskar kan leva upp till 15 år och producera mikrofilarier, som är små larver som kan infektera andra flugor när de suger blod från en infekterad individ. Mikrofilarierna kan också migrera till ögonen och orsaka allvarliga skador, inklusive ögoninflammation, katarakt och i värsta fall blindhet, vilket har gett sjukdomen dess alternativa namn "flodblindhet".

Onchocerciasis kan också orsaka hudskador, såsom utslag, svullnad och strupeskördar. I vissa fall kan infektionen leda till allvarliga komplikationer som elefantiasis (extremt svullna lemmar).

Globalt sett beräknas det finnas cirka 21 miljoner människor som är infekterade av onchocerciasis, och sjukdomen orsakar ungefär 147 000 blinda eller synskadade per år. År 2015 godkände Världshälsoorganisationen (WHO) en strategi för att eliminera onchocerciasis som ett offentligt hälsohot senast år 2030, och framsteg har gjorts i flera länder.

Wuchereria bancrofti är ett rundmaskparasit som orsakar filariasis, en tropisk parasitär sjukdom. Denna mask lever och reproducerar sig i lymfkärlen hos människan. Sjukdomen sprids genom myggor som har sugit blod av en infekterad individ och sedan sticker en ny oinfekterad individ.

I många fall är smittan asymptomatisk, men i vissa fall kan den leda till allvarliga komplikationer som elefantiasis, ett tillstånd där extremiteter eller genitalier svullnar upp kraftigt på grund av skador på lymfsystemet. Dessa skador orsakas av de immunologiska responsen mot parasiten och dess ägg.

Förebyggande åtgärder inkluderar att reducera antalet myggor genom användning av insekticider, att täcka upp exponerade kroppsdelar med kläder eller repellent och att ta bort stillastående vatten som kan vara ett lämpligt habitat för myggor. Det finns också möjlighet att behandla smittade individer med läkemedel som dödar parasiterna i lymfkärlen.