Tjernobylkatastrofen
Ukraina
Strålningsolyckor
Republic of Belarus
Fukushima Nuclear Accident
Cesiumradioisotoper
Radioaktivt nedfall
Kraftverk
Kärnreaktorer
Strålningsövervakning
Livsmedelsförorening, radioaktiv
Kraftverk
Radioaktiva förorenande ämnen
Olycksfall
Tumörer, strålningsframkallade
Tsunamis
Strålningsskador
Missbildningar, strålningsframkallade
Radioaktivt avfall
Vattenförorenande ämnen, radioaktiva
Vägtrafikolyckor
Stråldos
Natural Disasters
Ryssland
Jodradioisotoper
Leukemi, strålningsframkallad
Japan
Olycksfallsprevention
Sköldkörteltumörer
Luftförorening, radioaktiv
Kärnklyvning
Hemolycksfall
Olycksbenägenhet
Dos-responskurva, strålning
Karcinom, papillärt
Oenothera biennis
Svalor
Encyklopedier, principer
Chernobyl-katastrofen betecknar den kärnkraftsolycka som inträffade den 26 april 1986 i kärnkraftverket vid staden Tjernobyl (i nuvarande Ukraina, då en del av Sovjetunionen). Det var den värsta kärnkraftsolyckan i historien.
Under en rutinmässig testering av reaktorn 4 exploderade den och orsakade en massiv frigörelse av radioaktivt material. Olyckan ledde till att flera dussintals personer omkom omedelbart eller avled senare av akuta strålningsskador, medan tusentals andra utsattes för höga doser radiation.
Olyckan orsakade också en stor miljökatastrof, eftersom radioaktivt material spreds över stora delar av Europa och förorsakade långvariga skador på marken, vattnet och livsmedlen i området runt kärnkraftverket. Många tusentals människor evakuerades från det drabbade området och en stor del av territoriet runt Tjernobyl är fortfarande outnyttjat på grund av höga nivåer av radioaktiv strålning.
I'm sorry for any confusion, but "Ukrain" is not a medical term or concept. It seems there may be some misunderstanding. "Ukraine" is the name of a country located in Eastern Europe. If you have any questions related to medical terminology or health-related topics, I would be happy to help with those!
En strålningsolycka definieras av Världshälsoorganisationen (WHO) som en olycka eller händelse med potentialet att orsaka skada för människor och miljön, som orsakats av exponering för joniserande strålning över och beyond de gränsvärden som anges i internationella rekommendationer. Detta kan inträffa till följd av felaktig hantering eller användning av radioaktivt material eller kärnteknologi, eller på grund av en kärnkraftsolycka. Strålningsolyckor kan leda till akuta och kroniska hälsoeffekter som strålskador på huden, ögon och inre organ, störningar i blodbildningen, ökad risk för cancer och genetiska skador.
I'm sorry for any confusion, but "Republic of Belarus" is a country located in Eastern Europe and is not a medical term or concept. It is a sovereign state with its own government, culture, economy, and healthcare system. Therefore, it doesn't have a medicinal definition. If you have any questions about the country's healthcare system or medical practices, I would be happy to try to help answer those for you!
Den medicinska definitionen av "Fukushima kärnkraftsaccident" är en allvarlig kärnkraftsolycka som inträffade den 11 mars 2011 i Fukushima Daiichi kärnkraftverk, som ägs och drivs av Tokyo Electric Power Company (TEPCO) i Okujiri, Futaba distriktet, Fukushima prefektur, Japan, på grund av en jordbävning och tsunami.
Denna incident är klassificerad som IAEA-skalanivå 7, den högsta nivån på International Nuclear Event Scale (INES), vilket indikerar att det är en "major accident" med "severe consequences". Detta är endast den tredje gången som en INES level 7 händelse har inträffat, de andra två var Tjernobylolyckan 1986 och Three Mile Island-incidenten 1979.
Fukushima kärnkraftsaccidenten orsakades av en jordbävning med magnituden 9,0 som slog till mot Japans östkust den 11 mars 2011, följt av en tsunami med en höjd på upp till 15 meter. Tsunamin orsakade kylsystemet för reaktorerna att sluta fungera, vilket ledde till att bränsleelementen i tre av de sex reaktorerna smälte ned och exploderade, med frigörelse av höga nivåer av radioaktiva ämnen in i atmosfären.
Denna olycka har haft betydande hälsopåverkan på de drabbade, både akut och långsiktigt. Akuta effekter inkluderar skador på lungor, hud och ögon som orsakats av exponering för höga nivåer av radioaktiva partiklar. Långsiktiga hälsopåverkan kan vara cancer, speciellt leukemi och sköldkörtelcancer, samt reproduktiva effekter såsom missfall, missbildningar hos foster och barn och för tidig pubertet.
För att hantera denna kris har japanska regeringen och Tokyo Electric Power Company (TEPCO) implementerat en rad åtgärder, inklusive evakuering av områden nära kraftverket, byggande av säkerhetsbarriärer för att förhindra ytterligare spridning av radioaktivitet och pågående insats för att stänga ner reaktorerna. Dessutom har internationella organ såsom Världshälsoorganisationen (WHO) och Internationella atomenergiorganet (IAEA) varit inblandade i övervakning av situationen och erbjudande av tekniskt stöd för att hantera krisen.
Medicinskt kan "jordförorenande ämnen, radioaktiva" definieras som naturligt förekommande radionuklider som kan anrikas i jord och växter och som kan ha negativa effekter på människors hälsa. Exempel på sådana ämnen är radium, uran och thorium.
Radium är ett radioaktivt grundämne med atomnummer 88 och kemiskt sett likt barium. Det förekommer naturligt i spårmängder i mineraler som uraninit och är en av de huvudsakliga källorna till radioaktivitet i jordskorpan. Radium har en halveringstid på cirka 1600 år och sönderfaller till ledande till radon, ett gasformigt radioaktivt ämne som kan ansamlas i byggnader och utgöra en hälsorisk.
Uran är ett tungt, silvervitt metalliskt grundämne med atomnummer 92. Det förekommer naturligt i spårmängder i bergarter och mineraler som uraninit och är en av de huvudsakliga källorna till naturlig radioaktivitet i jordskorpan. Uran har två naturligt förekommande isotoper, U-235 och U-238, båda med långa halveringstider på miljarder år. Uran används bland annat som bränsle i kärnkraftverk och som råvara för produktion av plutonium till kärnvapen.
Thorium är ett radioaktivt metalliskt grundämne med atomnummer 90. Det förekommer naturligt i mineraler som monazit och är en av de huvudsakliga källorna till radioaktivitet i jordskorpan. Thorium har en halveringstid på cirka 14 miljarder år och används bland annat som bränsle i kärnkraftverk och som råvara för produktion av andra grundämnen.
Långvarig exponering för höga nivåer av radioaktiv strålning kan öka risken för cancer och andra hälsoproblem. Därför är det viktigt att hantera och transportera dessa ämnen på ett säkert sätt och att skydda arbetare och allmänheten från onödiga strålningsdoser.
Cesium (Cs) är ett grundämne med atomnummer 55 i periodiska systemet. Cesium-radioisotoper refererar till de radioaktiva varianterna av cesium, där isotopen betecknar en variant av ett grundämne som har samma antal protoner (55 protoner i cesiums fall) men olika antal neutroner.
Exempel på vanliga cesium-radioisotoper inkluderar Cs-134 och Cs-137, som båda har potentialen att vara mycket farliga för människor och miljön ifall de utsätts för dem. Dessa isotoper kan bildas vid kärnkraftverksolyckor eller vid kärnvapenexplosioner, där de sedan kan spridas över stora områden genom luften eller i vattnet.
Cesium-134 har en halveringstid på ungefär 2 år, medan cesium-137 har en mycket längre halveringstid på ungefär 30 år. Detta betyder att även om aktiviteten för cesium-134 minskar snabbare än för cesium-137, kan båda isotoperna fortfarande vara radioaktiva och farliga lång tid efter en olycka eller explosion.
Radioaktivt nedfall refererer til kontaminering af økosystemer, jord, vand og andre overflader med radioaktive partikler som følge af en ulykke på et atomkraftværk eller en atomsprængning. Disse partikler kan stråle gammastråling, neutronstråling og alfa- eller betastråling, alt efter hvilken type radioaktivt materiale der er tale om. Radioaktivt nedfall kan være farligt for mennesker, dyr og planter, især hvis folks sundhed eller ernæring bliver påvirket over en længere periode.
'Kraftverk' er en direkte oversatting av det engelske begrepet "power plant". I medicinsk sammenheng kan man forstå et kraftverk som et organ eller en apparat i kroppen som produserer og distribuerer energi. Et godt eksempel er hjertet, som pumper blod rundt i kroppen og forsørger andre organismer med nødvendig ilt og næring. Andre eksempler kan være musklene, som produserer mekanisk energi under kontraksjoner, eller leveren, som produserer glukose for å forsyne kroppen med energi.
En kärnreaktör är en anordning där kontrollerad kärnteckning sker för att generera värme, som sedan kan omvandlas till elektrisk energi eller användas direkt som processvärme. I en kärnreaktör accelereras neutroner in i atomkärnor av ett bränsle, ofta uran-235 eller plutonium-239, vilket orsakar en kedjereaktion där ytterligare neutroner frigörs och kan orsaka ytterligare kärnteckning. Genom att kontrollera antalet neutroner i reaktorn kan mängden kärnteckning och därmed värmeutvecklingen hållas under kontroll. Kärnreaktorer används bland annat för att producera elektricitet, driva fartyg och genomföra forskning.
Strålningsövervakning (radiation monitoring) är ett samlingsbegrepp för aktiviteter som innefattar mätning, bedömning och övervakning av strålning i syfte att skydda människor och miljö från skadliga effekter av joniserande strålning. Det kan involvera kontinuerlig eller periodisk mätning och granskning av strålnivåer, doser och distributionsmönster i luft, vatten, mark och biologiska material, såväl som övervakning av exponering hos individer och populationer. Strålningsövervakning används också för att verifiera att strålkällor hanteras säkert och att skyddsåtgärder vid olycksfall eller incidenter med strålning implementeras korrekt.
En radioaktiv livsmedelsförorening är en form av förorening i livsmedel som orsakas av närvaron av radioaktiva ämnen. Dessa föroreningar kan komma ifrån naturliga källor, såsom radon och uran, eller från mänskliga aktiviteter, till exempel kärnkraftverksolyckor eller illegala avfallshandläggning.
Radioaktiva livsmedelsföroreningar kan vara farliga för människors hälsa eftersom de kan öka risken för cancer och skada celler i kroppen. Nivåerna på radioaktivitet i livsmedel mäts i Becquerel (Bq), som är en enhet för radioaktivitet som mäter antalet atomkärnor som sönderfaller per sekund.
För att undvika exponering för radioaktiva livsmedelsföroreningar bör man följa rekommendationer från myndigheter och experter, inklusive riktlinjer för säker hantering och konsumtion av kontaminerade livsmedel.
'Kraftverk' er en direkte oversatting av det engelske begrepet "power plant". I medicinsk sammenheng kan man forstå et kraftverk som et organ eller en apparat i kroppen som produserer og distribuerer energi. Et godt eksempel er hjertet, som pumper blod rundt i kroppen og forsørger andre organismer med nødvendig ilt og næring. Andre eksempler kan være musklene, som produserer mekanisk energi under kontraksjoner, eller leveren, som produserer glukose for å forsyne kroppen med energi.
Radioaktiva förorenande ämnen är substance som innehåller radionuklider med sådan aktivitet och/eller koncentration som kan vara skadliga för människor och miljön. Dessa ämnen kan orsaka strålningsskador eller öka risken för cancer och genetiska defekter över tiden. Radioaktiva föroreningar kan uppstå som ett resultat av olyckor vid kärnkraftverk, illegala dumpningar eller olyckor under transport av radioaktivt material.
I en medicinsk kontext kan 'olycksfall' definieras som ett plötsligt, ofta oväntat och oavsiktligt händelseförlopp som orsakar skada eller skadepotential för en individ. Olycksfall kan inträffa på grund av många olika orsaker, inklusive trauma, exponering för toxiner eller infektioner, eller komplikationer under medicinska ingrepp eller behandlingar.
Det är värt att notera att det kan finnas skillnader i hur olycksfall definieras och hanteras beroende på kontext och jurisdiktion. I vissa fall kan specifika kriterier eller regler gälla för att klassificera ett tillfälle som ett olycksfall och rapportera det till relevanta myndigheter.
Radiation-induced tumors refer to abnormal growths of cells that are caused by exposure to ionizing radiation. This can include both benign and malignant tumors, which can develop in any part of the body. The risk of developing a radiation-induced tumor depends on several factors, including the dose and duration of radiation exposure, as well as the individual's genetic susceptibility.
Radiation therapy, which is a common treatment for many types of cancer, uses high-energy radiation to kill cancer cells and shrink tumors. While radiation therapy is an effective treatment for many patients, it can also increase the risk of developing radiation-induced tumors in the future. This risk is generally low, but it is important for patients to be aware of this potential long-term complication of radiation therapy.
In addition to radiation therapy, other sources of ionizing radiation, such as medical imaging tests and environmental exposures, can also contribute to the risk of developing radiation-induced tumors over time. It is important to minimize unnecessary exposure to ionizing radiation and to follow safe practices when using or undergoing medical imaging tests.
Tsunami är inte en medicinsk term, utan snarare en naturfenomen. Enligt National Geographic Society definieras en tsunami som "en serie enorma vågor som kan orsakas av ett underjordiskt jordbävning eller en volcanisk explosion under havet." När dessa vågor når land blir de ofta mycket större och kraftfullare, vilket kan leda till omfattande skador och förluster av liv. Tsunamier är därför snarare ett geologiskt eller meteorologiskt fenomen än något med direkt koppling till medicin.
Strålningsskada är skada på levande vävnad orsakad av ioniserande strålning, såsom röntgenstrålning eller radioaktivt sönderfall. Skadan uppstår när strålningen bryter kemiska bindningar inne i cellerna, vilket kan leda till celldöd, mutationer och onormal celltillväxt. Symptomen på strålningsskador varierar beroende på dosen strålning och området som har utsatts för strålningen, men kan inkludera illamående, kräkningar, diarré, svaghet, blödningar och infektioner. Höga doser av strålning kan också orsaka död.
Strålningsframkallade missbildningar definieras som abnormaliteter i en individuals anatomi eller fysiologi som orsakats av exponering för joniserande strålning under kritiska perioder under fostertiden. Missbildningarna kan variera från milda till allvarliga och kan påverka alla delar av kroppen. De kan vara strukturella, som när lemmar saknas eller är malformade, eller funktionella, såsom hjärnskador som leder till utvecklingsstörningar. Orsaken till strålningsframkallade missbildningar är direkt skada på celler och DNA i fostret under dess tidiga utveckling. Risken för att utveckla strålningsframkallade missbildningar ökar med ökad dos av strålning, och det finns inget säkert nivågräns för strålningsexponering under fostertiden.
Cesiumisotoper är isotoper (varianter) av grundämnet cesium, som har 55 protoner i sin kärna. Det mest förekommande stabila cesiumisotopen är Cs-133, men det finns också instabila, radioaktiva cesiumisotoper, till exempel Cs-134 och Cs-137, som kan bildas vid kärnkraftverksolyckor eller vid kärnvapenprov. Dessa radioaktiva isotoper kan vara skadliga för levande organismer och miljön.
Radioaktivt avfall är en form av avfall som innehåller radionuklider, det vill säga atomkärnor som är instabila och sönderfaller naturligt genom emission av joniserande strålning i form av alfa- eller betastrålar och/eller gammastrålning.
Det kan delas upp i olika kategorier beroende på dess halveringstid, aktivitet och typ av radionuklider. Till exempel kan det vara högaktivt avfall med kort halveringstid eller låg- och medellågaktivt avfall med lång halveringstid.
Radioaktivt avfall kan uppstå som en biprodukt vid produktion av kärnenergi, forskning, medicinsk behandling och diagnostik, industriella processer samt vid nedrustning och avveckling av kärnvapen.
Eftersom radioaktivt avfall kan vara farligt för människor och miljön under en lång tid, behöver det hanteras och lagras på ett säkert sätt under tusentals år innan det är säkert att sönderfallet har gått tillbaka till en så låg nivå att det inte längre anses vara farligt.
Radioaktiva vattenförorenande ämnen är substance som kan förorena vattnet och innehåller radionuklider, som är atomer eller molekyler med ostadiga, radioaktiva kärnor. När dessa kärnor sönderfaller avges joniserande strålning, vilket kan vara skadligt för levande organismer och ekosystem. Exempel på radioaktiva vattenförorenande ämnen inkluderar cesium-137, strontium-90 och tritium. Dessa ämnen kan förekomma naturligt eller orsakas av mänsklig aktivitet, till exempel vid kärnkraftverksolyckor, illegala dumpningar eller olyckor med radioaktiva transporter.
Traffiksjukdom (vägtrafikolycka) definieras av Världshälsoorganisationen (WHO) som en händelse som involverar minst ett fordon och som orsakar skada, död eller materiell skada. Det kan också inkludera fotgängare och cyklister. Orsaken till en trafikolycka kan variera, men de flesta är på grund av faktorer som mänskligt beteende, tekniska defekter och miljömässiga faktorer.
Stråldos definieras som mängden av joniserande strålning som absorberats av ett material och uttrycks i enheten Gray (Gy), där 1 Gy är lika med absorptionen av 1 Joule av energi per kilogram. Detta är en fysikalisk storhet och mäter inte direkt skadan eller effekten på levande vävnad.
För att beskriva den biologiska effekten av en stråldos använder man sig istället av enheten Sievert (Sv), som tar hänsyn till hur känslig olika typer av celler är för joniserande strålning. En Sv är lika med 1 Gy multiplicerat med en kvalitetsfaktor (QF) som beräknas utifrån typen av strålning och energin hos denna. För exempelvis gammastrålning är QF = 1, medan QF för neutronstrålning kan variera mellan 2 och 20 beroende på neutronenergins storlek.
"Arbetsolyckor" är en term som används inom arbets- och miljömedicinen för att beskriva skador eller sjukdomar som orsakats av, eller har inträffat under, arbetet. Det kan handla om både fysiska skador såsom muskuloskelettala problem, hörsel- eller synskador, och psykiska tillstånd som stress, depression eller posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Arbetsolyckor kan också innefatta infektioner som smitts på arbetsplatsen.
Det är viktigt att arbetsgivare och anställda arbetar tillsammans för att förebygga arbetsolyckor genom att skapa en säker och hälsosam arbetsmiljö, erbjuda utbildning och information om arbetsrelaterade risker samt uppmuntra till öppen kommunikation om oroande aspekter av arbetet. I de flesta länder finns det lagar och regler som styr hur arbetsmiljön ska se ut och vilka skyddsåtgärder som ska vidtas för att minimera risken för olyckor och sjukdomar på arbetsplatsen.
Luftförorenande ämnen, radioaktiva, är en form av luftföroreningar som består av radioaktiva atomkärnor eller radionuklider. Dessa ämnen sänder ut joniserande strålning i form av alfa- och betastrålar samt gamma-strålning. När dessa ämnen release radiation orsakar de skada på levande vävnad och kan öka risken för cancer och genetiska mutationer både för människor och djur. Exempel på luftförorenande, radioaktiva ämnen är radon gas, plutonium-239 och cesium-137.
En medicinsk kontext definieras "naturliga katastrofer" ofta som händelser orsakade av naturliga fenomen, såsom jordbävningar, tsunamis, vulkanutbrott, översvämningar, skogsbränder, orkaner och andra extrema väderhändelser, som resulterar i allvarlig skada eller förlust av mänskliga liv, egendom eller miljö. Dessa händelser kan leda till direkta skador genom trauman eller död, men de kan också orsaka indirekt skada genom att störa den normala funktionen hos samhället och försvåra tillgången till viktiga medicinska resurser.
I'm sorry for any confusion, but your request for a "medicinsk definition of 'Russia'" is not clear. The term "Russia" generally refers to a country in Eastern Europe and northern Asia, which is the largest country in the world by land area. It is not a medical or healthcare-related term, so it doesn't have a specific medical definition.
If you are looking for information about medical care or health issues in Russia, I can provide some general information on that topic. Russia has a universal healthcare system, which is funded through a combination of federal and regional budgets, as well as mandatory health insurance contributions from employers and employees. However, the quality of medical care can vary widely throughout the country, with more advanced facilities and specialists often found in major cities like Moscow and St. Petersburg.
If you have a specific question about medicine or healthcare in Russia, please let me know and I will do my best to provide a helpful and accurate response.
Iodradioisotoper är radioaktiva isotoper av grundämnet jod. Jod är ett essentialt spårämne för människan och ingår i till exempel sköldkörtelhormonerna. I medicinskt syfte används ofta jodradioisotopen I-131 som terapi vid behandling av sjukdomar som påverkar sköldkörteln, såsom giftstruma och sköldkörtelcancer.
I-131 har en halveringstid på ungefär 8 dagar och emitterar betastrålning som kan förstöra cancerceller i sköldkörteln. Behandlingen med I-131 är vanligtvis smärtfritt och utförs ambulant, men efter behandlingen kan det uppstå biverkningar såsom trötthet, hosta och förändrad smakuppfattning under en tid.
Radiation-induced leukemia är en typ av blodcancer som orsakas av exponering för höga doser joniserande strålning. Detta kan inträffa till följd av medicinska behandlingar, olyckor eller andra exponeringar i miljön. Radiation-induced leukemia uppstår när cellerna i benmärgen som producerar vita blodkroppar (leukocyter) skadas och muteras, vilket leder till oregelbunden celldelning och cancerutveckling. De vanligaste typerna av radiation-induced leukemia är akut myeloisk leukemi och myeloisk sarcom. Symptomen inkluderar trötthet, infektioner, blödnings tendency, svullnad i levern eller milten och smärtor i benen eller joints. Behandlingen kan omfatta kemoterapi, strålbehandling och stamcellstransplantation.
I am not aware of any medical condition or term specifically associated with the country "Japan." If you have any specific medical question related to Japan or Japanese people, I would be happy to try and help answer it.
'Olycksfallsprevention' kan definieras som systematiska insatser för att förebygga skador, sjukdomar och dödsfall som orsakas av olyckor eller olycksartade händelser. Detta kan uppnås genom att identifiera risker och farliga situationer, och sedan implementera åtgärder för att minska eller eliminera dem. Olycksfallsprevention innefattar ofta en kombination av tekniska lösningar, utbildning, regler och lagstiftning, och kan appliceras inom olika områden som arbetsliv, trafik, hem, fritid och sport. Målet med olycksfallsprevention är att skapa en tryggare miljö och minska antalet olyckor och olycksartade händelser.
En sköldkörteltumör är en ovanlig cancersjukdom där maligna (cancerceller) bildas i cellerna i sköldkörteln. Sköldkörteln producerar hormoner som reglerar kroppens metabolism, tillväxt och utveckling.
Det finns två huvudtyper av sköldkörteltumörer: differenserade sköldkörteltumörer och olikartade sköldkörteltumörer. Differenserade sköldkörteltumörer är vanligare och tenderar att växa långsammare än olikartade sköldkörteltumörer. Olikartade sköldkörteltumörer är mer aggressiva och kan spridas till andra delar av kroppen.
Symptomen på en sköldkörteltumör kan variera beroende på tumörtyp, storlek och plats. Vanliga symtom inkluderar förändringar i din vanliga hud, röst eller syn, svullnad i halsen, andningssvårigheter, hosta och viktminskning.
Behandlingen av en sköldkörteltumör beror på flera faktorer, inklusive tumörtyp, storlek, om det har spridits eller inte, samt patientens allmänna hälsotillstånd. Behandlingsalternativ kan innefatta kirurgi, strålbehandling, kemoterapi, hormonterapi eller en kombination av dessa.
Radioactive air pollution refers to the presence of radioactive particles or gases in the air that can have harmful effects on human health and the environment. This type of air pollution typically results from human activities such as nuclear power plant accidents (like Chernobyl and Fukushima), nuclear weapons testing, and the improper disposal of radioactive waste.
Radioactive particles release ionizing radiation, which has enough energy to strip electrons from atoms or molecules, leading to the formation of ions. This process can cause damage to living cells, including DNA mutations that may increase the risk of cancer and other health problems.
Exposure to radioactive air pollution can occur through inhalation, ingestion, or skin absorption. The severity of the health effects depends on several factors, such as the type and amount of radiation, the duration of exposure, and the individual's sensitivity to radiation.
It is essential to monitor and regulate radioactive air pollution to protect public health and minimize potential risks associated with ionizing radiation.
Kärnklyvning (engelska: nuclear fission) är en process där ett atomkärna splittras in i två eller flera mindre delar, vanligen tillsammans med frigörelse av neutroner och en stor mängd energi. Detta sker naturligt i vissa typer av radioaktiva ämnen, men kan också initieras künstligt genom att bombardera atomkärnan med långsamt rörliga neutroner. Kärnklyvning är grundläggande för kärnreaktorns funktion och har potentialen att frigöra mycket höga mängder energi per enhet massa jämfört med konventionella bränslen.
'Hemolys' kommer från grekiskan och betyder 'bryta upp' och 'lys' betyder 'blod'. En medicinsk definition av 'hemolysfall' är när det inträffar en skada eller brytande av de röda blodkropparna (erytrrocyterna) i kroppen. Detta kan orsakas av olika faktorer, till exempel som en komplikation under en blodtransfusion, på grund av vissa läkemedel eller sjukdomar, eller på grund av fysiska skador. När röda blodkroppar bryts ner frigörs hemoglobin, ett protein som ger blodet dess röda färg, och kan leda till symptom som trötthet, gulsot, svaghet och andnöd.
'Olycksbenägenhet' är ett begrepp som används inom medicinen för att beskriva en persons särskilda sårbarhet eller benägenhet att drabbas av olyckor eller skador. Det kan bero på en rad olika faktorer, såsom kroppslig konstitution, mentala tillstånd, ålder, kön, arvsanlag och miljöfaktorer.
Exempel på fysiologiska faktorer som kan öka olycksbenägenheten innefattar neurologiska skador eller sjukdomar som påverkar balansen, rörligheten eller koordinationen, som i exempelvis Multipel skleros (MS) eller Parkinson's sjukdom. Andra faktorer kan vara nedsatt hörsel eller syn, som gör det svårare att upptäcka faror i omgivningen.
Psykiska tillstånd såsom depression, ångest och andra neuropsykiatriska sjukdomar kan också öka risken för olyckor genom att påverka sinnesstämning, koncentration och beslutsfattande.
Äldre personer tenderar att ha en högre olycksbenägenhet på grund av nedsatt muskelkraft, balans och reaktionsförmåga. Barn och ungdomar kan också vara särskilt benägna för vissa typer av olyckor, såsom skador orsakade av leksaker eller idrottsverksamhet.
Det är viktigt att notera att olycksbenägenheten inte enbart beror på den enskilda individens fysiska och mentala tillstånd, utan också på de miljöfaktorer som omger dem. Exempelvis kan bristfällig belysning, otillräckliga skyddsräcken eller farliga arbetsplatser öka risken för olyckor.
Sammanfattningsvis kan sägas att olycksbenägenheten beror på en kombination av personliga och miljömässiga faktorer. Genom att identifiera och minska riskfaktorerna kan man förebygga många olyckor och underlätta för en tryggare och hälsosammare livsföring.
Den dos-responsrelationen eller kurvan för strålning beskriver hur sannolikheten för ett specifikt biologiskt effekt eller skada på levande vävnad eller celler ändras i relation till den totala mängden absorberade joniserande strålning. Kurvan visar vanligtvis sannolikheten för en specifik skada, såsom DNA-skador, cellförödelse eller cancer, som en funktion av stråldosen.
Den typiska dos-responsrelationen för låg till måttlig stråldos kan delas in i tre faser:
1. En initialt linjär ökning av skadan med ökande stråldos, där sannolikheten för skada är direkt proportionell mot stråldosen (den linjära no-effekt-hypotesen).
2. En platåfas där ytterligare ökning av stråldosen inte resulterar i någon ytterligare ökning av skadan, eftersom den maximala skadan har nåtts.
3. En potential högre risk för cancer eller genetiska mutationer vid mycket höga stråldoser, men detta område är inte väl studerat och kan variera mellan olika individer och typer av strålning.
Det är värt att notera att den specifika formen och lutningen på den dos-responsrelationen kan variera beroende på flera faktorer, inklusive typen av strålning, strålningsdosens hastighet och tidpunkt för exponering, samt individuella variationer i cellulär respons och reparationskapacitet.
Papillärt karcinom är en typ av skildrotskörtelcancer (dvs cancer i sköldkörteln). Det är den näst vanligaste formen av sköldkörtelskancer och utgör ungefär 15-20% av alla sköldkörtelskancrar. Papillärt karcinom tenderar att växa långsamt och sprider sig sällan till andra delar av kroppen, vilket gör det till en av de mer behandlingsbara formerna av sköldkörtelskancer.
Papillärt karcinom karaktäriseras av att cancercellerna bildar små, fingerliknande utskott (papiller) inne i sköldkörteln. Dessa celler kan också ha en speciell egenskap att producera ett protein som kallas tyreoideoperoxidas (TPO).
Symptomen på papillärt karcinom kan variera, men de vanligaste symptomen inkluderar:
* En ökad knöl i halsen eller en förändring av en befintlig knöl
* Sväljningsbesvär
* Hosta eller andnöd
* Röstförändringar, såsom raspighet eller heshet
Om papillärt karcinom misstänks på grund av dessa symptom kan en rad olika tester användas för att ställa en diagnos, inklusive:
* Fysisk undersökning av halsen
* Blodprover för att mäta nivåerna av tyreoideahormoner och TPO-proteinet
* Ultraljud av sköldkörteln
* Biopsi, där en liten del av knölen tas bort för undersökning under mikroskop
Om du tror att du kan ha papillärt karcinom eller någon annan form av sköldkörtelsjukdom bör du genast kontakta din läkare.
'Oenothera biennis' er kjent på engelsk som "evening primrose" og er en planteart som tilhører familien Onagraceae. Den er også kjent under navnene aks-primula og gul skjeggprimula.
Planten kan bli opp til 1,2 meter høy og har brede grønne blade og gule blomster som vokser i klaser. Blommene åpner seg om aftenen (derfor navnet "evening primrose"), og de utsender en sød, behagelig duft for å tiltrekke insekter som vil hjelpe med å polle den.
'Oenothera biennis' er også kjent for sin anvendelse i tradisjonell medicin. Frøene fra planten har blitt brukt til å lage olje, som inneholder en viktig fedtsyre kalt gammalinolensyre (GLA). GLA er en essensiel fettsyre som kan være vanskelig å få nok av i kosten og som har blitt brukt til å behandle en rekke helseproblemer, inkludert hudsykdommer, ledbesvær og hormonelle ubalanser.
Det er viktig å nevne at bruk av 'Oenothera biennis'-olje som et medisinsk midde eller supplément bør diskuteres med en helsefagperson først, for å sikre at det er trygt og effektivt for en spesifikk individ.
I medicsin används begreppet "svalor" för att beskriva en symptomkomplex hos en patient som uppvisar smärta, sväljningssvårigheter och ibland även andningsproblem. Detta orsakas av en patologisk förträngning eller störning i strukturen av matstrupen (esofagus). Svalorna kan vara primära till sin natur, vilket betyder att de beror på en sjukdom som direkt berör esofagusväggen, eller sekundära, vilket innebär att orsaken är en annan struktur i kroppen som trycker på matstrupen.
Primära svalor kan delas upp i två typer: benigne (godartade) och maligna (ontartade). De benigna svalorna kan vara muskulära, där en ökad muskelspänning orsakar förträngningen, eller strukturella, där det bildas ärrvävnad eller cystor i matstrupen. Maligna svalor orsakas av cancer i matstrupen eller när cancer i angränsande organ expanderar och inkräktar på matstrupen.
Sekundära svalor kan bero på en rad olika sjukdomar eller tillstånd, exempelvis goitre (en förtjockad sköldkörtel), mediastinal tumörer (tumörer i det centrala thoraxkompartmentet), aortaaneurysm (utbulningar i den stora kroppspulsådern) eller neurologiska sjukdomar som kan påverka matstrukens muskelaktivitet.
I medicinsk kontext refererar 'svalor' alltså inte till de vanliga svalarna (Sturnus vulgaris) som är en sorts fågelart, utan till en patologisk förträngning eller störning i matstrupen.
"Encyclopedias are comprehensive reference works containing information on a wide range of topics. They are typically organized in alphabetical order and provide concise summaries of facts, concepts, and knowledge in various fields such as science, history, literature, philosophy, and arts. The principles behind the creation of encyclopedias include accuracy, objectivity, and authority, with contributions from experts in their respective fields. Encyclopedias serve as a valuable resource for researchers, students, and general readers seeking reliable information on a wide array of subjects."
MedlinePlus är en webbplats som tillhandahålls och underhålls av US National Library of Medicine (NLM), som är en del av National Institutes of Health (NIH). MedlinePlus erbjuder information om sjukdomar, förhållanden, terapier, läkemedel och preventiva omsorgsmått på ett tillgängligt, opartiskt och trovärdigt sätt. Innehållet på webbplatsen är skrivet på enkel engelska och spanska och inkluderar artiklar, videor, illustrationer, hälsorelaterade nyheter och information om kliniska prövningar.
MedlinePlus sammanställer information från American National Institutes of Health och andra välrenommerade organisationer och har som mål att erbjuda en neutral och opartisk resurs för allmänheten, patienter, familjer och vårdpersonal. Innehållet på webbplatsen genomgår en granskning av experter för att säkerställa att den är korrekt, aktuell och tillförlitlig.
Voidkoefficient
Janina Scarlet
Miljöpartiet de grönas historia
Saab 32 Lansen
Sellafield
Hotet (1987)
Brämön
Valdis Zatlers
Prypjat (stad)
Marija Sjarapova
Eugene Hütz
Reaktorbyggnad
Den sjungande revolutionen
Slavutytj
Tjernobylolyckan
Chernobyl (miniserie)
Svåra saker
Schoolgirl
Avfolkning
Boris Nemtsov
Molnsådd
Tjernobyl
Lunochodprogrammet
Maria Adlercreutz
Chemtrail
Stäppörn
Call of Duty 4: Modern Warfare
Ultima Thule (sångbok)
RT (TV-kanal)
Voidkoefficient - Wikipedia
Svenska Folket August Strindberg bokrecension
Om en flicka från ett fattigt kvarter
När riskerna tystas ner | nytid.fi
Boktipset - G r det t helvete r jag nd f dd
Antagna texter - Ukraina - Torsdagen den 25 november 2010
Monica Greens blogg
Ny forskning visar hur cancer har ökat efter Tjernobyl | Dagens ETC
Pressmeddelanden 2017
Ingenjörernas hederskodex - TAM-Arkiv
Sverige måste förebygga kärnkraftshaverier i närområdet - BJÖRN SÖDER
Pripjat ukraina
januari | 2023 | Nya Kultur Sören
Biografier, sanna berättelser, essäer etc.. Fyndlisa
Dr. Fred Bell direkt mördad efter whistleblowing om strålningsvapen
Bookling.seVåra senaste boktips - Vargarna från evighetens skog
NWT - Tjernobyl
Mest utlånat 2022 - Biblioteken i Södertälje
1991
8 skäl till att äta Biofilam dagligen * VIP Consulting
Sann mot sig själv- öppen mot andra, samtal om
Questrooms Stockholm - View Stockholm
Meningen Med Miguel - Ett forum för samhällsdebatt
Akut kamp för dricksvatten efter dammkatastrof | Hänt
Questrooms.se | Best Escape Room in the heart of Stockholm!
Nobelpriset i litteratur 2015 | dagensbok.com
26 april | Temadagar
19863
- Dagordning" utspelar sig i tiden efter mordet p statsminister Olof Palme och Tjernobylkatastrofen 1986, fram till idag. (boktipset.se)
- Ett sådant hot som finns i Sveriges närområde är risken för olika kärntekniska haverier, där det mest kända är Tjernobylkatastrofen 1986. (bjornsoder.net)
- Tjernobylkatastrofen eller Tjernobylolyckan, är en benämning på den svåra kärnkraftsolyckan som inträffade 1986 i staden Tjernobyl i Ukraina - en av de forna delrepublikerna inom Sovjetunionen. (netlify.app)
Pripyat2
- Här finns bland annat möjlighet att virtuellt besöka staden Pripyat, precis före Tjernobylkatastrofen, utforska djungeln i bästa Indiana Jones-anda och dyka ner i Underlandet tillsammans med Alice. (viewstockholm.com)
- Du och dina vänner kommer att tas på en virtuell tyngdlös resa i ett iskallt cosmos, besöka den övergivna staden Pripyat några timmar före Tjernobylkatastrofen, hjälpa Alice att utforska Wonderland och bli Indiana Jones för en timme medans ni löser pussel i den virtuella djungeln! (questrooms.se)
20231
- Han har tidigare utkommit med Rickmanligan: Churchills attentat i Sverige (2019) tillsammans med Tommy Jonason samt Wennerströmaffären (2022) och Tjernobylkatastrofen (2023). (bonniersbokklubb.se)