Dokumenthanteringsystem (DMS) är informationssystem för att administrera dokument och andra elektroniska media inom en organisation. Detta innefattar hantering av arbetsflöden för kollaborativ redigering, versionshantering, granskning, elektronisk publicering, arkivering, indexering, automatiserad sök och byt ut text i flera dokument, och mallhantering. Wikimedia Commons har media som rör Dokumenthanteringssystem. Bilder & media Dokumenthantering Innehållshanteringssystem Versionshantering Webbpubliceringssystem (WebCMS ...

... (eng. Enterprise Search) är tekniken att identifiera information och göra den sökbar inom en organisation, eller som sökapplikationer för utomstående. En företagssöksapplikation sammanför information från olika informationssystem inom företaget, såsom sidor på intranätet, filer på filservern, dokument i dokumenthanteringssystemet, kundinformation i CRM-systemet och gemensamma dokument i kollaborationsverktyget. I bästa fall blir företagssöksapplikationen en central ingång till all den företagsinformation som de anställda behöver för att kunna göra sitt jobb. Därmed bidrar företagssök till sänkta kostnader för företaget, förhöjd effektivitet, fler innovationer och mindre irritation över att man inte hittar det man behöver. Ett genomtänkt och välgjort företagssök gör företagets samlade kunskapskapital åtkomligt på ett sätt som har varit omöjligt tidigare. Business intelligence Dokumenthantering Metadata Informationsutvinning Söktjänst ...

För att kunna genomföra ett medborgarinitiativ, måste initiativtagarna bilda en medborgarkommitté, bestående av minst sju personer som är bosatta i minst sju olika medlemsstater. Organisatörerna ska utse en representant och en suppleant, som fungerar som kontaktpersoner med Europeiska unionens institutioner.[12] Det är kommissionen som bär huvudansvaret för genomförandet av bestämmelserna kring medborgarinitiativet. Genom en delegeringsordning kan kommissionen ändra de bilagor som är fogade till förordningen om medborgarinitiativet. Det innebär bland annat att kommissionen kan justera minimiantalet för respektive medlemsstat som måste underteckna ett initiativ för att det ska anses stödjas av personer i en viss medlemsstat.[13] Europaparlamentet och Europeiska unionens råd kan emellertid när som helst besluta att återkalla denna delegering. Varje delegeringsbeslut som kommissionen antar, måste också delges parlamentet och rådet.[14] Senast den 1 april 2015 och därefter ...

Från 1970-talet och framåt bemannades ambulansen av två ambulanssjukvårdare. De hade möjlighet att ge patienten syrgas och transportera patienten in till sjukhus. Med tiden utvecklades vården och ambulanssjukvårdaren fick möjlighet att på delegation från läkare administrera ett begränsat antal läkemedel till patienten för att underlätta vid diverse sjukvårdstillstånd. Under 1990-talet kom mer och mer sjuksköterskor in i ambulanssjukvården. Dessa har möjlighet att behandla patienten med de flesta vanliga akutläkemedel och genomför en del undersökningar. År 2005 försvann möjligheten för ambulanssjukvårdare att ge läkemedel på delegering och därför finns det idag minst en sjuksköterska i varje ambulans. Detta efter ett beslut från Socialstyrelsen med avsikt att höja kompetensen i svensk ambulanssjukvård. I dagens ambulans arbetar därför antingen en ambulanssjukvårdare och en sjuksköterska eller två sjuksköterskor. Sjuksköterskan kan vara specialistutbildad ...

Carina Gunilla Ohlsson, född 14 juni 1957, är en svensk politiker (socialdemokrat) och riksdagsledamot sedan år 1998. Hon är invald i riksdagen för Västra Götalands läns östra valkrets. Carina Ohlsson är ledamot i Socialförsäkringsutskottet. Hon satt tidigare i Civilutskottet där hon var ordförande från den 3 mars 2011 - 26 april 2011. Tidigare har hon framförallt utmärkt sig genom sitt arbete i Miljö- och jordbruksutskottet där hon varit suppleant från 1998, ledamot 2002-2010 och under Anders Ygemans halvårslånga ledighet 2007 utskottets ordförande. Från 2006-2013 var hon ledamot av EU-nämnden. Sedan 2002 är hon ledamot av Riksdagens valberedning och sen 2003 ledamot av Europarådets svenska delegation. Under perioden januari 2005-oktober 2006 var hon ordförande i Europarådets svenska delegation. Hon är ordförande i S-kvinnor, Lidköpings kommunfullmäktige, Lidköpings Fotbollsklubb LFK och i ABF i Västra Götaland. ^ "Carina Gunilla Olsson". Birthday.se. ...

Peter Michael Örn, född 25 februari 1954 i Karlskrona stadsförsamling i Karlskrona,[1] är en svensk tidigare politiker och numera egen företagare. Han arbetar idag med ledarskap och hållbar samhällsutveckling som konsult, föreläsare och författare.[2] Örn inledde sin karriär inom politiken. Han har bland annat varit ordförande i Folkpartiets ungdomsförbund 1979-1983 samt partisekreterare i folkpartiet 1985-1994. Under senare år har han varit generalsekreterare för Svenska Röda Korset 1994-2001 och vd för Riksteatern 2002-2003. Han var ordförande för den regeringstillsatta grupp som analyserade Estoniakatastrofen.[3] Åren 2004-07 var Örn verkställande direktör för Sveriges Radio. Han avgick den 14 maj 2007 på grund av oenighet med Sveriges Radios styrelse i frågor som rörde det framtida arbetet. Han efterträddes av Kerstin Brunnberg.[4][5] Åren 2008-12 var han ordförande i regeringens Delegation för hållbara städer. Delegationens uppdrag var att stimulera ...

... är det fredsfördrag mellan Sverige och Danmark-Norge som slöts i den danska staden Roskilde den 26 februari 1658, och som avslutade, det av Danmark startade, Karl X Gustavs första danska krig. Under kriget hade, bland annat, Karl X Gustav från Jylland tågat på isen över Bälten mot Köpenhamn med den Svenska armén. Resultatet av freden blev att Danmark avträdde Skåne, Blekinge, Halland, Bohuslän, Bornholm samt Trondheims län till Sverige. Freden bröts dock redan till sommaren samma år. Den svenska delegationen leddes av riksrådet Sten Nilsson Bielke, och den danske överlöparen Corfitz Ulfeldt. Den danska delegationen leddes av rikshovmästaren Joachim Gersdorff, adelsmannen Ove Juel samt Christian Skeel. Som medlare fungerade engelsmannen Philip Meadowe och fransmannen Hugues de Terlon. De danska förhandlarna hade, när de fick veta att Corfitz Ulfeldt skulle sitta i förhandlingarna, menat det vara en direkt skymf mot dem, och krävt en annan representant å ...

Bengt Ragnar Emanuel Söderquist, född 28 april 1893 i Växjö, död 22 mars 1976, var en svensk kemist och industriman. Söderquist blev filosofie doktor i Lund 1924, var e.o. amanuens vid Lunds universitet 1918-1920, assistent vid Kungliga Tekniska högskolan 1920-1923, och studerade i USA 1924-1925. Han var anställd vid Stora Kopparbergs Bergslags AB 1925-1957, som kemist vid Skutskär cellulosafabrik 1925-1928, vid centrallaboratoriet i Falun 1928-1935, driftsingenjör i Skutskär 1935-1941, direktör och chef för Kvarnsvedens pappersbruk 1941-1946, i Skutskär 1945-1957 och verkställande direktör för Sandwell AB 1959-1962. Söderquist var ordförande i Svenska pappers- och cellulosaingenjörsföreningen 1946-1953 (hedersledamot 1954, Pappersmasse- och sågverksförbundets utbildningsavdelning 1954-1960, Svenska Arbetsgivareföreningens delegation för arbetsledareutbildning 1957-1964, samarbetskommittén för industrins säkerhetstjänst 1957-1964, vice ordförande ...

... tillsattes våren 1985 av den dåvarande socialdemokratiska regeringen i syfte att bekämpa spridningen av hiv. Ordförande var socialminister Gertrud Sigurdsen. Aidsdelegationen drev en intensiv informationskampanj i vilken man bland annat propagerade för användande av kondom. På initiativ av aidsdelegationen förbjöds 1987 de så kallade bastuklubbarna, vilket blev mycket kontroversiellt. Aidsdelegationen uppgick sommaren 1992 i det då nybildade Folkhälsoinstitutet. Den svenska aidsdelegationen tillsattes genom ett enhälligt regeringsbeslut 9 maj 1985 av den dåvarande socialdemokratiska regeringen, ledd av statsminister Olof Palme. I en kortfattad bilaga till regeringsbeslutet beskrevs delegationens huvuduppgifter i punktform: samordna arbetet inom alla samhällets sektorer med att begränsa spridningen av sjukdomen aids följa och initiera angelägen forskning på området samt ta initiativ till de åtgärder som detta kan föranleda bedöma behovet av och initiera ...

... , född i Stockholm 1959, professor i experimentell audiologi och otologi vid Karolinska institutet i Solna sedan 2004. Åren 2010-2015 huvudsekreterare för medicin och hälsa vid Vetenskapsrådet, där han också ingick i myndighetens ledningsgrupp. Ledde arbetet för bildandet av en trans-europeiskt samarbetesstruktur kring forskning om antibiotikaresistens, Joint Programming Initiative Antimicrobial Resistance och var 2010-2016 Sveriges representant och ordförande i dess styrgrupp (Management Board). Sedan 2016 ordförande i Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning (SSMF) och ordförande i Svenska Läkaresällskapets delegation för forskning. Mats Ulfendahl skriver om det svenska forskningssystemet på bloggen Medicinsk forskning (www.matsulfendahl.se). Efter värnpliktstjänstgöring och utbildning till reservofficer vid Svea Livgarde samt studier vid Karolinska Institutet disputerade Mats Ulfendahl 1989 i ämnet fysiologi med en avhandling om hörselorganets funktion. ...

Ulf Fredrik Ranhagen, född 20 juni 1947 i Undersåker, är en svensk arkitekt, samhällsplanerare och professor. Ranhagen tog arkitektexamen 1969 och teknisk doktorsexamen 1974 vid KTH i Stockholm. Han är verksam i svenska och internationella planeringsuppdrag vid Sweco Architects och har uppmärksammats för planeringen av de nya städerna Luodian Town i Shanghai och Tangshan Bay Eco City i Kina. Ranhagen har varit adjungerad professor vid Luleå tekniska universitet och KTH samt utsågs 2013 till honorary professor vid Tongji universitetet i Shanghai. Han är en av upphovsmännen bakom SymbioCity, ett svenskt koncept för hållbar stadsutveckling. Han var 2008-2012 ledamot i regeringens delegation för hållbara städer, är ledamot av regeringens samverkansprogram för smarta städer och programrådet för forskningsprogrammet E2B2 som leds av IQ Samhällsbyggnad, är ordförande för delprojektet attraktiva livsmiljöer och flöden inom Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademins projekt ...

... , förkortat SIKA, var en svensk statlig myndighet under Näringsdepartementet (tidigare Kommunikationsdepartementet) för statistik och analys inom området transporter och kommunikationer. Sika (som tidigare hette Delegationen för prognos- och utvecklingsverksamhet inom transportsektorn) inrättades i Stockholm 1994 men flyttade under våren 2007 till Östersund. De uppgifter som myndigheten vid inrättandet fick hade tidigare legat hos den myndighet som idag heter Statens väg- och transportforskningsinstitut, vilken i och med utbrytningen blev ett renodlat forskningsinstitut. Den 1 april 2010 lades SIKA ned. Det mesta av verksamheten flyttades över till den nya myndigheten Trafikanalys och en mindre del till den nya myndigheten Trafikverket. SIKA hade det övergripande ansvaret för analyser av kommunikationer och av olika förändringar som görs inom området. De utvecklade metoder för prognoser, planering, nulägesanalyser och uppföljningar. ...

Förhandlingarna startade den 18 januari 1919 i spegelsalen i Versailles, och 26 stater deltog. Tyskland inbjöds inte. Inte heller Ryssland deltog (landet hade besegrats av Tyskland under kriget och undertecknat en separatfred). Innan förhandlingarna slutfördes lämnade flera länder förhandlingarna, varav de mest betydande var Japan och Italien. Ledare för delegationerna var från de viktigaste länderna den brittiske premiärministern David Lloyd George, den franske konseljpresidenten Georges Clemenceau, USA:s president Woodrow Wilson och den italienske premiärministern Vittorio Emanuele Orlando. På grund av sitt inflytande kom dessa tillsammans att kallas "de fyra stora". Sedan den sistnämnde i mars 1919 lämnat konferensen på grund av en meningsskiljaktighet mellan honom och Wilson, kom fredsvillkoren till stor del att bestämmas av Frankrike, Storbritannien och USA. Vid deras enskilda överläggningar fattades de viktiga principbesluten och de reella avgörandena. Ett flertal ...