Rinoplastik är ett medicinskt ingrepp och kirurgiskt förfarande som innebär formning eller omformning av näsa. Det kan involvera ändringar av brosk, ben och vävnad i näsa för att förbättra dess utseende och/eller funktion. Rinoplastik kan användas för att korrigera en deformitet, förbättra andningsfunktionen eller för att förändra storlek, form och proportioner av näsan för kosmetiska ändamål.

"Näsmissbildningar, förvärvade" refererar till strukturella avvikelser eller skador i näsgången (nasal cavity) och/eller näsan (nose) som orsakas av skada, sjukdom eller infektion under individens livstid. Detta kan inkludera missbildningar som orsakats av trauma, tumörer, infektioner som exempelvis sinusit eller rhinoplasti-kirurgi.

Exempel på förvärvade näsmissbildningar är:

* Septumdeviation - en skada eller skada på den del av näsan som skiljer höger och vänster näsgång (nasal septum) kan leda till att det blir avvikande, vilket kan orsaka andningssvårigheter.
* Nasale polyper - dessa är icke cancerösa vävnadsväxter som växer i näsan och/eller de övre luftvägarna och kan vara ett resultat av långvarig inflammation orsakad av exempelvis allergier eller infektion.
* Choanal atresia - detta är en födelsedefekt där bakhuvudet på näsgången är blockerad, vilket kan leda till andningssvårigheter hos nyfödda barn. Denna missbildning anses dock vanligtvis vara en medfött störning snarare än en förvärvad.

För att diagnostisera och behandla dessa tillstånd kan olika metoder användas, inklusive medicinsk behandling, kirurgi eller andra terapeutiska ingrepp.

En näsbrosk, även känd som nasal septum deviation, är ett tillstånd där den skiljevägg som delar näshålorna (nässeptum) är avvikande från sin normala position. Den kan vara böjd, underviktsig eller överviktsig, vilket orsakar en oregelbundenhet i näshålan. I milda fall kan det inte orsaka några besvär alls, medan allvarligare avvikelser kan leda till symtom som svårigheter att andas genom näsan, torr näsborrar, hosta, snuva och ökad slemproduktion. I vissa fall kan även sömnsvårigheter och huvudvärk förekomma. Behandlingen kan variera från läkemedel till operativt ingrepp beroende på svårighetsgraden av näsbrosken.

'Näsa' (eller 'naris' på latin) är en del av andningssystemet hos människor och andra djur. Det består av två öppningar i näsbihangen, som leder in till näshålan. Näshålan är tapetserad med små hår, så kallade cilier, och slemhinna. Cilierna hjälper till att filtrera luften från damm och bakterier, medan slemhinnan har en funktion som skyddar mot främmande partiklar och producerar slem för att fuktighetshålla luften. Från näshålan leds luften sedan vidare till struphuvudet och nedre andningsvägar.

"Nässkiljevägg" är ett begrepp inom medicinen, särskilt inom området lungmedicin (pneumoni). Det refererar till en typ av inflammation eller infektion i lungan där det bildas en barriär av vätska (näsflimmer, sekret) mellan två delar av lungan. Denna barriär förhindrar att syre och kolmonoxid passerar fritt genom lungorna, vilket kan leda till hypoxi (syrebrist) och hyperkapni (för höga nivåer av koldioxid i blodet). Nässkiljeväggen kan orsakas av olika faktorer, till exempel infektioner, trauma eller autoimmuna sjukdomar. Behandlingen innefattar ofta antibiotika, andningsstöd och i vissa fall operation.

Estetisk medicin, også kjent som skjønnhetsmedisin, er en gren av medisinen som fokuserer på å forbedre eller restituere individets ytre tilstand for å øke personens subjektive velbefindelse og selvverddighet. Dette inkluderer behandlinger som fjerning av fine linjer og rynker, forbedring av hudkvaliteten, kroppscontouring og vektreduksjon, behandling av vener og arter, og andre behandlinger som er relatert til ytre skjenmerke. Estetisk medisin inneholder både ikke-kirurgiske behandlinger som skinnbehandlinger, kjemiske peelings, muskelavslappende behandlinger og fyllstoffbehandlinger, samt kirurgiske proseder som lyftinger og formingsoperasjoner.

Estetisk medicin er forskjellig fra plastisk kirurgi, selv om de to ofte overlapper hverandre. Plastisk kirurgi fokuserer mer på å reparere defekter i kroppen eller å forbedre funksjonen, mens estetisk medicin fokuserer mer på å forbedre ytten av en persons kropp for å øke deres selvuttrykk og personlig tilfredshet. Estetisk medisin er valgfri for de fleste mennesker, og det er viktig at man velger en kvalifisert læge og diskuterer realistiske forventninger før man går videre med noen behandlinger.

Plastikkirurgi (eller plastisk kirurgi) er en gren av medisinen som fokuserer på å forbedre, restituere eller endre utseende og funksjon ved bruk av kirurgiske metoder. Denne type kirurgi innebaker ofte korrigering av feilutviklinger, skader som følge av en ulykke eller sykdom, eller forandringer som er ønsket av den enkelte selv for å forbedre sin estetiske utseende.

Plastikkirurgi kan deles opp i to hovedkategorier: rekonstruktiv plastikkirurgi og estetisk plastikkirurgi. Rekonstruktiv plastikkirurgi handler om å gjenopprette en normal funksjon eller utseende etter en skade, sykdom eller feilutvikling. Dette kan involvere komplekse teknikker som flaps, grafts og mikrokirurgi for å genoprette strukturer som ansiktet, hånden, brystet eller andre kroppsdeler.

Estetisk plastikkirurgi, også kalt skjønnhetskirurgi, handler om å forbedre en persons utseende ved bruk av kirurgiske metoder. Denne type kirurgi inkluderer ofte procedurer som brystreduksjon, brystforstørrelse, ansiktsløft, øyelokkelyft og bukrefresjering.

Det er viktig å understreke at plastikkirurgi er en seriøs medisinsk behandling som skal utføres av kvalifiserte fagpersoner for å sikre trygghet og godt resultat.