'Rastlöshet' kan definieras som ett medicinskt tillstånd där individen upplever en påtaglig svårighet att kontrollera sin fysiska rörelse eller psykiska aktivitet. Detta kan yttra sig i en känsla av nervositet, oro, oroande oro, oupphörlighet och en oförmåga att vara stilla eller koncentrera sig. Rastlöshet kan vara ett symtom på olika sjukdomar eller tillstånd, såsom ADHD (uppfattningsstörning med hyperaktivitet), sömnlöshet, ångest, depression eller som biverkning av vissa mediciner. I allvarliga fall kan rastlöshet behandlas med medicinska preparat, men det är också viktigt att identifiera och behandla den underliggande orsaken till symtomen.

Restless Legs Syndrome (RLS), på svenska ofta kallat "rastlösa ben", är ett neurologiskt tillstånd som kännetecknas av en starkt känsla av oro, obehag eller smärta i benen, särskilt under vila och avkoppling. Dessa symtom tenderar att förvärras under natten och kan störa sömnen. RLS kan vara relaterat till en brist på dopamin i hjärnan och ryggmärgen, eller orsakas av andra medicinska tillstånd som njursjukdomar, diabetes, järnbrist eller graviditet. Det finns behandlingar tillgängliga för RLS, inklusive läkemedel som påverkar dopamin och benzodiazepiner för att hjälpa till att lindra symtomen.

Akatisi är en neurologisk biverkning som kan orsakas av vissa mediciner. Ordet kommer från grekiska och betyder "icke stilla" eller "icke kunna sitta still". I den medicinska diagnosen "läkemedelsframkallad akatisi" refererar man till en sjuklig rastlöshet och oro, ofta associerad med kroppslig oförmåga att vara stilla. Symptomen kan inkludera extrem restlessness, oförmåga att sitta eller stå still, ubehag i benen, spasmer, kramper och oförmåga att somna.

Läkemedelsframkallad akatisi är vanligast associerad med neuroleptika, en grupp av mediciner som används för behandling av psykiatriska tillstånd som schizofreni och bipolär sjukdom. Andra läkemedel som kan orsaka akatisi inkluderar vissa antidepressiva, anti-parkinsonmediciner och viss blodtrycksmedicin.

Om en patient upplever symtom på läkemedelsframkallad akatisi bör de omedelbart kontakta sin läkare för att diskutera möjliga behandlingsalternativ. I vissa fall kan det vara möjligt att ändra dosering eller byta till en annan medicin som inte orsakar samma biverkningar.

'Valeriana' är ett släkte växter i familjen Caprifoliaceae, som ofta kallas för Valöran. Den mest välkända arten inom släktet är Valeriana officinalis, även känd som vanlig valöran eller jordgalt.

Denna art har sedan länge använts inom medicinen, främst för sitt beruhigande och lugnande verkan på centrala nervsystemet. Den aktiva substansen i valöran kallas för valepotriater och är ett slags irriterande ämne som tros påverka GABA-receptorerna i hjärnan, vilket leder till en lugnande effekt.

Valöran har också använts för att behandla sömnsjuka, nervositet, spasmer och kramper, samt för att minska ångest och oro. Det bör dock noteras att forskningen kring valörans effekter är begränsad och att det kan finnas biverkningar och interaktioner med andra läkemedel som behöver tas i beaktande.

'ADHD' står för 'Attention Deficit Hyperactivity Disorder', som är ett neuropsykiatriskt tillstånd som kännetecknas av symptom som svårigheter att hålla koncentrationen, vara uppmärksam och/eller vara orolig eller överaktiv. Symptomen måste ha varit présent under minst sex månader och ha påbörjats före 12 års ålder. Tillståndet kan delas in i tre huvudgrupper:

1. Predominantly Inattentive Type (ADHD-PI): personen har svårigheter att hålla koncentrationen, är distraherad och/eller glömmer ofta saker.
2. Predominantly Hyperactive-Impulsive Type (ADHD-PHI): personen är orolig, impulsiv och kan ha svårigheter att sitta stilla under längre perioder.
3. Combined Type (ADHD-C): personen uppfyller kriterierna för både Predominantly Inattentive Type och Predominantly Hyperactive-Impulsive Type.

Det är viktigt att notera att ADHD kan ha en negativ påverkan på en persons liv och funktionalitet, men med rätt behandling och stöd kan personer med ADHD leda ett lyckosamt liv.

"Encyclopedias are comprehensive reference works containing information on a wide range of topics. They are typically organized in alphabetical order and provide concise summaries of facts, concepts, and knowledge in various fields such as science, history, literature, philosophy, and arts. The principles behind the creation of encyclopedias include accuracy, objectivity, and authority, with contributions from experts in their respective fields. Encyclopedias serve as a valuable resource for researchers, students, and general readers seeking reliable information on a wide array of subjects."

Metylfenidat är ett centralstimulerande preparat som primärt används för behandling av ADHD (upppmärksamhetsstörning med hyperaktivitet) hos barn, ungdomar och vuxna. Preparatet fungerar genom att blockera nedbrytningen av neurotransmittorerna dopamin och noradrenalin i hjärnan, vilket leder till ökad koncentration och uppmärksamhet. Methylphenidate är också ibland använt för behandling av narkolepsi.

Methanomicrobiaceae är en familj av arkéer som tillhör ordningen Methanomicrobiales. Dessa arkéer är metanogena, vilket betyder att de producerar metan som ett slutprodukt i sin energiproducerande metabolism. De flesta arterna inom denna familj är hydrogenotrofa, vilket betyder att de använder väte (H2) som elektrondonator och koldioxid (CO2) som kolkälla för att producera metan enligt reaktionen:

CO2 + 4H2 → CH4 + 2H2O

Methanomicrobiaceae innefattar arter som förekommer i olika miljöer, såsom våtmarker, söt- och saltvatten, sediment och tarmar hos djur. Familjen är mycket artrik och omfattar över 30 beskrivna arter.

'Resor' er ein termin brukt innen medisin for å beskrive hvor ein eller flere celler eller vesener i kroppen brytes ned og fjernes. Dette kan skje naturlig i kroppa som en del av normal funksjon, for eksempel når mensenes menstruasjonskretsløp opphører og endometriet resorteres. Resor kan også være ein del av sjukeprosessen, for eksempel når tumorseller resorteres i en prosess kalt apoptose eller når nekrotisk resorpjon skjer som ein følge av bakterielle infeksjoner eller traumer. Resor kan også være noende som skal behandles med medisin, for eksempel når øyenlægen behandler grøn starr ved å resortere ein del av linsen i øyeappen.

"Solitärkärna" er en betegnelse for en enlig cancercell eller en lille gruppe af ensartede cancerceller, omgivet af normale celler i væv. Disse celler har endog ikke nået at sprede sig til andre dele af kroppen end stedet, hvor de oprstod (primær tumor). Solitærkarners størrelse kan variere fra en enkelt celle til en gruppe på op til 0,2 millimeter i diameter. Dette er forskelligt fra en malign tumor, der består af mange celler og har potentialet til at metastaserer (sprede sig) til andre dele af kroppen.

"Djurförflyttningar" (i medicinsk kontext) refererar till den process där djur, särskilt insekter och andra arthropoder, förflyttar sig från en individ eller värd till en annan. Detta kan leda till spridning av patogener och infektioner mellan värdar, så kallad vektburen överföring. Exempel på djurförflyttningar inkluderar fästingars rörelser mellan däggdjursvärdar och deras bete i skogsmiljöer, myggors flygande mellan vattenansamlingar och blodkällor, eller lopors rörelser mellan gnagare och deras bon.

För att förhindra spridning av sjukdomar är det viktigt att begränsa djurförflyttningar genom att kontrollera populationer av vektdjur, använda skyddsmedel som repeller och skyddande kläder, samt undvika exponering för bete eller stick.

En inlärningsstörning (ILS) är en neuroutvecklingsstörning som kännetecknas av svårigheter att lära sig och behålla nya kunskaper och färdigheter, till exempel i anledning av att informationsprocesseringen i hjärnan inte fungerar optimalt. Det kan handla om svårigheter med att läsa, räkna, skriva eller förstå abstrakta begrepp, och det kan vara svårt att generalisera vad man lärt sig till nya situationer. I allmänhet har personer med ILS en normal till hög intelligens, men de har ofta också andra symtom som exempelvis kort Minne, uppmärksamhetsproblem och motoriska svårigheter. För att ställa diagnosen använder man sig av olika tester och observationer, och det är viktigt att utreda om det finns några underliggande orsaker till de symtom som visar sig, som exempelvis hörsel- eller synproblem. Behandlingen består ofta av specialpedagogiska insatser, sociala stödjande insatser och i vissa fall medicinska behandlingar.

Centralstimulerande medel, även kända som psyko stimulanter, är en grupp av läkemedel som ökar aktiviteten i centralnervösa systemet (hjärnan och ryggmärgen). De verkar genom att påverka signalsubstanser i hjärnan, framförallt dopamin och noradrenalin.

Exempel på centralstimulerande medel inkluderar:

* Amphetaminer (såsom Adderall och Dexedrine)
* Metylphenidat (såsom Ritalin och Concerta)
* Modafinil (såsom Provigil)

Dessa läkemedel används ofta för att behandla neurologiska tillstånd som ADHD (uppfattningssvårigheter med/utan sömnlöshet), narkolepsi och vissa former av depression. De kan också användas off-label för att behandla andra tillstånd, såsom utmattning och kronisk trötthet.

Även om dessa läkemedel kan vara effektiva vid behandling av vissa medicinska tillstånd, kan de också ha en potential för missbruk och beroende. Därför är det viktigt att endast använda dem under en läkares övervakning och strikt efter recept.

I medicinska sammanhang kan "Planeringsutskott inom hälso- och sjukvård" översättas till "Healthcare Planning Committee". Detta är en grupp eller kommitté som ansvarar för att planera, utveckla och implementera strategier och initiativ för att förbättra hälso- och sjukvården på olika nivåer, inklusive regionalt, lokalt eller inom en viss institution.

Deras uppgifter kan omfatta att fastställa visionen och målen för hälso- och sjukvården, utvärdera behovet av olika tjänster och resurser, planera för framtida behov, prioriteta initiativ och projekt, samt övervaka och utvärdera resultaten av de genomförda planerna.

Healthcare Planning Committee kan bestå av representanter från olika områden inom hälso- och sjukvården, såsom administratörer, läkare, sjuksköterskor, socialarbetare, patienter och anhöriga, för att se till att alla perspektiv och intressen beaktas under planeringsprocessen.

'Uppmärksamhet' är ett centralt begrepp inom kognitiv psykologi och neurovetenskap, och refererar till den mentala process där individen aktivt fokuserar sin perception, tankar och handlingar på en viss sak eller händelse. Det kan delas upp i olika komponenter som att orientera sig mot en stimuli, selektiv uppmärksamhet (fokusera borta från distraktioner) och delad uppmärksamhet (hantera flera saker samtidigt). Inom medicinsk kontext kan uppmärksamhetsstörningar vara ett symtom eller en diagnos, som i ADHD (Uppmärksamhetsstörning med hyperaktivitet) där svårigheter att upprätthålla uppmärksamhet är centrala.

Självmord definieras som en avsiktlig handling som leder till döden som begås av en individ som tros ha full handlingsförmåga och vars avsikt är att dö. Det inkluderar situationer där personen har tagit livet av sig medan de var under inflytande av substanser eller mediciner, om det finns starka skäl att tro att personen hade avsikten att ta sitt liv.

Det är värt att notera att det kan vara svårt att fastställa avsikterna hos en individ i efterhand, och att det krävs en noggrann bedömning av alla omständigheter för att fastställa om ett dödsfall är ett självmord eller inte.

Självmordsförsök definieras som en handling där någon utför ett beteende med avsikt att dö, men överlever. Det kan innebära olika slags handlingar beroende på individuella förhållanden, men ofta är det kopplat till självskada eller att ta in livsfarliga substanser. Självmordsförsök bör ses som en kris-situation och behöver tas mycket allvarligt, eftersom de ofta är ett tecken på underliggande psykisk ohälsa och ökar risken för framtida fullbordade självmord.

'Graviditetssassocierat plasmaprotein A' (PAPP-A) är ett protein som förekommer naturligt i kroppen, men nivåerna ökar under graviditet. Det produceras främst av syncytiotrofoblasten, en typ av cell i moderkakan (placentan). PAPP-A har en viktig funktion i att bryta ner ett annat protein som kallas IGF (insulin-like growth factor) bindande protein.

Under graviditet används mätningar av PAPP-A nivåer i blodet som en del av det så kallade cellfri fetalt blodprov (cffDNA) screeningtestet, även känt som NIPT (non-invasive prenatal testing). Detta test används för att upptäcka eventuella kromosomala abnormaliteter hos fostret, till exempel Downs syndrom. Låga nivåer av PAPP-A kan vara ett tecken på en högre risk för vissa kromosomabnormiteter och andra graviditetsrelaterade komplikationer som preeklampsi och fosterdöd.

Eating disorders are mental health conditions characterized by significant and persistent disturbances in eating behaviors and associated thoughts and emotions. They can have serious physical and psychological consequences if left untreated. According to the Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, Fifth Edition (DSM-5), there are several types of eating disorders, including:

1. Anorexia Nervosa: Individuals with anorexia nervosa have a distorted body image and an intense fear of gaining weight. They restrict their food intake to the point of self-starvation, leading to significantly low body weight.
2. Bulimia Nervosa: People with bulimia nervosa engage in recurrent episodes of binge eating followed by compensatory behaviors such as purging (e.g., self-induced vomiting, misuse of laxatives or diuretics), fasting, or excessive exercise to prevent weight gain.
3. Binge Eating Disorder: Those with binge eating disorder experience recurrent episodes of binge eating without the compensatory behaviors seen in bulimia nervosa. They feel a lack of control over their eating and often experience shame, distress, and guilt afterward.
4. Avoidant/Restrictive Food Intake Disorder (ARFID): Individuals with ARFID have a persistent failure to meet appropriate nutritional and/or energy needs, leading to significant weight loss, poor growth, or nutritional deficiencies. This is not due to a lack of available food or a cultural practice.
5. Other Specified Feeding or Eating Disorders (OSFED): OSFED includes disorders that do not meet the full criteria for any of the above eating disorders but still cause significant distress and impairment. Examples include atypical anorexia nervosa, subthreshold bulimia nervosa, and purging disorder.
6. Unspecified Feeding or Eating Disorders (UFED): UFED is used when the specific eating disorder is not known due to insufficient information or when the clinician chooses not to specify the reason.

Eating disorders can affect people of all ages, genders, and backgrounds. They often co-occur with other mental health conditions such as depression, anxiety, and obsessive-compulsive disorder (OCD). Early intervention and treatment are crucial for improving outcomes and promoting recovery.

"Behandlingsvägran" är ett medicinskt begrepp som refererar till en situation där en patient eller deras vårdgivare aktivt väljer att inte genomföra en rekommenderad behandling. Det kan bero på flera olika faktorer, inklusive patients preferenser, prognos, potentiala risker och biverkningar, kostnader och etiska överväganden.

Det är viktigt att notera att behandlingsvägran inte alltid innebär att patienten kommer att få sämre vård eller sämre utfall. I vissa fall kan det vara mer appropriat att välja en annan behandling som är mindre invasiv eller som har lägre risk för biverkningar.

I allmänhet måste alla beslut om behandlingsvägran tas med stor omsorg och efter en grundlig samråd mellan patienten, deras anhöriga och vårdgivare. Det är också viktigt att dokumentera beslutet om behandlingsvägran noggrant i patientens journal för att säkerställa att alla involverade parter har en klar förståelse av varför beslutet togs och vilka alternativ som övervägdes.

'Assisterat självmord' (i vissa länder även känt som 'dödshjälp') är en term inom medicinen och etiken som refererar till en situation där en person med terminella eller icke behandlingsbara sjukdomar aktivt söker hjälp av en annan person, ofta en läkare, för att ta sitt eget liv i en värdig, smärtfri och kontrollerad omständighet. Detta innebär vanligtvis att den assisterande individen tillhandahåller de medel eller information som behövs för att patienten ska kunna fullborda självmordsaktionen själv, istället för att direkt utför handlingen.

Assisterat självmord är ett kontroversiellt ämne och är lagligt i vissa länder, medan det är olagligt och straffbelagt i andra. I Sverige är assistans till självmord förbjudet enligt Brottsbalken 8 kap. 1 §.

'Patientavhopp' (engelska: 'patient dropout') är ett uttryck som används inom hälso- och sjukvården för att beskriva en situation där en patient avbryter sin behandling eller sitt deltagande i forskningsstudier innan de är slutförda. Det kan inträffa av olika anledningar, som t.ex. biverkningar till behandlingen, brist på effektivitet, svårigheter att följa instruktionerna, psykiska eller sociala problem, för höga kostnader eller brist på tillgänglighet till fortsatt vård. Patientavhopp kan ha en negativ inverkan på patientens hälsa och behandlingsresultat, samt på forskningens pålitlighet och giltighet.