'Spiraler' er ikke en generell medisk term, men jeg antar at du henviser til 'spiralfrakturer', som er en type fraktur (knoglebrud) der forekommer i en spiralform. Disse frakturer opstår oftest som resultat af en tvangsmæssig rotation eller torsion af et led, hvilket fører til at knoglen gnider mod sig selv og brydes i en spiralformad mønster. Spiralfrakturer er almindeligt forekommende i benene, især i under- (fibula) og overbenet (femur). De kan være svære at diagnostisere på et røntgenbillede, da de ofte ikke viser tydelige skilte mellem frakturerne. Derfor kan mere avanceret billeddiagnostik, såsom en CT-scan, være nødvendig for at stille en korrekt diagnose og planlægge behandlingen. Behandlingen af spiralfrakturer omfatter oftest en kombination af immobilisering (ofte med en gips) og rehabilitering for at sikre korrekt heling og genopretning af funktionen.

I medicinsk kontext refererar "kopparspiral" till en typ av intraúterin device (IUD) som används för preventiv medel och familjeplanering. Den består av ett T-format tubformat nät av polyetylen, som är viktat med koppar. Kopparen frisätter joner kontinuerligt, vilket skapar en lokal miljö i livmodern som är giftig för spermier och ägg, och förhindrar därmed befruktning. Kopparspiralen kan vara effektiv i upp till 10 år efter placering.

Enligt medicinskt perspektiv är en "barriärpreventivmedel" ett preventivmedel som skapar en barriär mellan samlagspartnernas genitalier för att förhindra smittspridning och/eller befruktning. Detta inkluderar kondomer (både externa och internala), dammskynken, och diaphragm. Dessa hjälper till att skydda mot sexuellt överförbara infektioner (STI/STD) och oönskad graviditet.

Preventivmedel, kemiska, är en typ av preventivmedel som innehåller kemiska substanser och används för att förhindra befruktning. De kan delas upp i två grupper: spermiedödande medel och hormonella preventivmedel.

Spermiedödande medel, även kallade barriärmetoder, inkluderar produkter som spermicidem gel, spray, mousse, film eller tabletter. Dessa produkter dödar spermier och förhindrar dem från att nå äggcellen. De kan användas ensamma eller tillsammans med andra preventivmedel, såsom kondomer eller diafragmar.

Hormonella preventivmedel innehåller hormoner som påverkar kvinnors menstruationscykel och förhindrar ägglossning (ovulation). De inkluderar p-piller, minipiller, hormonspiral, hormonimplantat, hormonpåpatch och vaginal ring. Dessa preventivmedel fungerar genom att hindra ägglossningen, förtjocka cervikalsekretet så att spermierna har svårare att nå ägget eller förändra slutet av livmodern så att ett befruktat ägg inte kan fästa sig.

Det är viktigt att notera att användning av kemiska preventivmedel kan ha biverkningar och kontraindikationer, och det rekommenderas att diskutera med en läkare eller sjuksköterska för att välja den mest lämpliga metoden.

'P-piller', også kendt som 'pille' eller 'oralsk kontraception', er en type hormonbaseret fødselsbekræftelse. Den består typisk af to typer syntetiske kvindelige kønshormoner: œstrogen og gestagen (progestogen). Der findes forskellige mærker og formerularier, men de fleste p-piller indeholder en kombination af disse to hormoner.

P-pillen virker ved at forhindre ægløsning (ovulation), gøre slimhinden i livmoderen mindre modtagelig for befrugtning og forandre slidtet i livmodermunden, hvilket gør det sværere for sædcellerne at nå frem til ægget. Dette resulterer i en effektiv forebyggelse af uønsket graviditet.

Det er vigtigt at huske at tage p-pillen hver dag, typisk på samme tid for at opretholde dens effektivitet. Derudover kan nogle kvinder opleve bivirkninger som øget svedtendens, hovedpine, kvalme, ændret humør og forandringer i menstruationscyklusen. I sjældne tilfælde kan p-pillen have alvorligere bivirkninger, så det anbefales at tale med en læge eller sundhedsfagperson om de bedste muligheder for individuelle behov og ønsker.

Preventivmedel för kvinnor är metoder eller medel som används för att förebygga oönskad graviditet. Det finns flera olika typer av preventivmedel för kvinnor, däribland:

1. P-piller: Det är den mest vanliga typen av preventivmedel och innehåller hormoner som förhindrar ägglossning och ändrar cervixsekretet för att förhindra spermiernas rörlighet.
2. Minipiller: Denna typ av p-pillret innehåller endast ett progestagenhormon och används ofta av kvinnor som inte kan ta östrogen.
3. Hormonspiral: Det är en T-formad plastspiral som innehåller levonorgestrel, ett progestagenhormon. Den placeras i livmodern och kan vara verksam i upp till fem år.
4. Kopparspiral: Denna typ av spiral är gjord av plast med en koppring av koppar runt ändarna. Kopparen frisätter joner som förhindrar spermiernas rörlighet och ägglossning.
5. Hormonpåpatch: Detta är en hormonbehandlad hudplåster som fästes på buken, överarmen eller höfterna och frisätter östrogen och gestagen.
6. Vaginal ring: Denna flexibla plastring innehåller östrogen och gestagen och placeras i slidan under tre veckor i följd, varefter den tas bort under en vecka innan en ny ring sätts in.
7. Injektionsbehandling: Detta är en injektion med gestagen som ges varje tre månader.
8. Morgondos: Detta är en tunn, flexibel plasttube som placeras i bäckenet och förhindrar spermiernas rörlighet.
9. Sterilisation: Både mannen och kvinnan kan genomgå en sterilisering som gör det omöjligt att bli gravid eller få barn.

Det är viktigt att du pratar med din läkare innan du väljer någon preventivmetod, eftersom alla metoder har sina för- och nackdelar. Din läkare kan hjälpa dig att avgöra vilken metod som passar bäst till ditt livsstil och din hälsostatus.

Intrauterine Device (IUD) migration är ett medicinskt tillstånd där en IUD, som placerats i livmodern för preventell graviditetsbehandling, flyttar sig från sin ursprungliga position. Detta kan orsaka komplikationer beroende på var den slutar upp, till exempel perforation av livmodern eller att den fastnar i en annan del av bukhålan. IUD-migrering är ovanligt och kan bero på felplaceringsunderlag eller anatomiska avvikelser hos patienten.

En "P-pill" eller kombinerad p-pill är en typ av hormonell preventivmetod som innehåller två konstgjorda kvinnliga könshormoner: gestagen och estrogen. Den kombinerade P-pillret tas varje dag under en cykel om 21–28 dagar, beroende på produktens specifika anvisningar.

Den vanligaste användningen av den kombinerade p-pillret är att förhindra graviditet genom att hindra ägglossning, öka cervixsekretets viskositet och förändra endometriums struktur så att spermier har svårt att nå och befruкта ägget.

Det finns också andra fördelar med användandet av den kombinerade p-pillret, som att minska risken för oregelbunden menstruation, smärtsamma menstruationer, akne och premenstruell syndrom (PMS).

Det är viktigt att notera att det finns risker med användandet av den kombinerade p-pillret, som ökad risk för blodproppar, särskilt under de första tre månaderna av användning. Om du har några frågor eller oroer om att ta den kombinerade p-pillret bör du prata med din läkare eller sjukgymnast.

Preventivmedel, kemiska, för kvinnor är läkemedel som används för att förhindra graviditet. De verkar genom att på olika sätt störa eller förhindra befruktningen eller ägglossning. Exempel på kemiska preventivmedel för kvinnor innefattar p-piller, mini-piller, hormonspiral, hormonpåpatch och hormonstav. Dessa preparat innehåller syntetiska hormoner som liknar de kvinnliga könshormonen östrogen och/eller progesteron.

P-pillret är det mest populära kemiska preventivmedlet för kvinnor och innehåller vanligen en kombination av östrogen och progesteron. Det tar p-pillret dagligen för att förhindra ägglossning, tjocka upp slidans slemmembran och förändra transporten av spermier och ägg.

Mini-pillret innehåller endast ett syntetiskt gestagenhormon och används sällan i Sverige. Det ger en konstant dos av gestagen som förhindrar ägglossning och förändrar slidans slemmembran.

Hormonspiralen är en liten T-formad plastplatta som innehåller ett gestagenhormon. Den placeras in i livmodern av en läkare eller sjukgymnast och kan stanna kvar upp till fem år. Hormonspiralen förhindrar ägglossning, tjockar upp slidans slemmembran och förändrar transporten av spermier och ägg.

Hormonpåpatch och hormonstav är två andra former av kemiska preventivmedel som innehåller syntetiska gestagen- och östrogenhormoner. De appliceras på huden eller placeras under huden och ger kontinuerlig dos av hormoner under en vecka eller tre månader, respektive.

Det är viktigt att notera att alla former av kemiska preventivmedel kan ha biverkningar och kontraindikationer. Det är alltid rekommenderat att diskutera med en läkare eller sjukgymnast innan du börjar använda någon form av preventivmedel.

En livmoderperforation är en sällsynt komplikation som kan uppstå under en abort, ett kirurgiskt ingrepp eller under användning av intraúterin device (IUD). Det innebär att det skapas ett hål eller ett genomslag i livmoderns vägg.

Denna skada kan orsaka blödningar, infektioner och skador på omgivande organ. I vissa fall kan en livmoderperforation behöva behandlas med operation eller kirurgi för att stoppa blödningen och förhindra komplikationer.

Symptomen på en livmoderperforation kan inkludera stark smärta i underlivet, stora mängder blödning från slidan, illamående och kräkningar. Om du upplever några av dessa symptom efter en abort, ett kirurgiskt ingrepp eller användning av IUD, är det viktigt att du söker omedelbar medicinsk hjälp.

"Spiralavstötningsreaktion" eller "spiralavstöjningsrespons" är medicinska termer som refererar till kroppens immunförsvar mot en intrauterin device (IUD), som ofta består av en T-formad koppar- eller hormonspiral. Cirka 5-10% av de kvinnor som väljer att använda sig av en IUD kan uppleva denna reaktion, vilket innebär att deras kroppar behandlar spiralen som en främmande föremål och försöker att avstöta den.

Denna reaktion kan leda till symptom som smärta, blödning eller utflöde från slidan, samt potentiellt en mindre sannolikhet för effektiv preventiv verkan. Om en kvinnas kropp fortsätter att avstöta spiralen kan den bli utdragen från livmodern och behöva tas bort av en läkare.

Det är viktigt att notera att spiralavstötning inte ska förväxlas med spiralutlösning, som istället innebär att spiralen rör sig från livmodern till slidan och kan tas bort utan medicinsk intervention.

I medicinsk terminologi refererar "spiraler, hormonbärande" till en typ av kopparspiral som används inom familjeplanering för att förhindra graviditet. Denna typ av spiral innehåller ett hormon som heter levonorgestrel, som är en syntetisk form av gestagen, ett progestagenhormon.

Spiralen placeras i livmodern och utsöndrar kontinuerligt låga doser av levonorgestrel, vilket förändrar cervixsekretets sammansättning och tjocklek, vilket gör det svårare för spermier att nå och befrukta äggcellen. Det kan också förhindra att ett befruktat ägg fäster sig i livmoderns slida.

Det är värt att notera att hormonbärande spiral inte skyddar mot sexuellt överförbara infektioner (STI) och användaren kan behöva använda kondomer eller andra barrierformer av preventivmedel för att minska risken för STI.

Födelsekontroll, även känt som familjplanering eller födselshämmande metoder, är enligt Världshälsorganisationen (WHO) definierat som "de metoder, strategier och tjänster som används för att ge information, rådgivning och tillgång till familjeplaneringsmetoder med syfte att hjälpa människor att få barn när de väljer det."

Det finns olika typer av födelsekontrollmetoder, både reversibla och icke-reversibla. Reversibla metoder inkluderar användning av preventivmedel som piller, pessarier, vaginal ringar, hormonspiraler, kondomer, naturlig familjplanering och morgondop. Icke-reversibla metoder innefattar operationer som sterilisation av kvinnor (tublig ligatur) eller män (vasektomi).

Födelsekontroll kan ha en positiv effekt på hälsa och utveckling genom att ge kvinnor och familjer möjlighet att planera sina graviditeter, vilket kan leda till bättre moderska- och barnhälsan, minskad barndödlighet och förbättrade socioekonomiska förutsättningar.

'Bäckeninflammation' (i medicinska sammanhang ofta benämnt som *pelvic inflammatory disease*, PID) är en infektionssjukdom i bäckenregionen hos kvinnor. Den orsakas vanligen av uppåtgående infektion från slidan, till exempel efter ett sexuellt samliv eller vid abort, men kan även uppstå som komplikation till en annan gynekologisk procedure. De flesta fallen orsakas av bakterier som *Neisseria gonorrhoeae* och/eller *Chlamydia trachomatis*. Symptomen på PID kan variera från milda till allvarliga och inkluderar smärta i underlivet, feber, illamående och förändrat slidutflöde. Behandlingen består vanligen av antibiotika. Om läketiden fördröjs eller om sjukdomen inte behandlas kan det leda till allvarliga komplikationer som infertilitet, ektopisk graviditet och kronisk smärta i underlivet.

'P-piller' eller 'påtalspiller' är ett samlingsnamn för olika typer av hormonella preventivmedel som används för att förhindra graviditet. Den vanligaste typen av P-piller innehåller två artificiella hormoner, etynodiol diacetat och levonorgestrel, som är en syntetisk form av det naturliga progestagenet i kroppen. Dessa hormoner fungerar genom att hämma ägglossningen (ovulationen), förändra slemhinnan i livmodern så att spermierna har svårt att nå ägget och förtala livmoderslemhinnan så att ett befruktat ägg inte kan fästa sig och utvecklas till en foster.

P-piller som innehåller både etynodiol diacetat och levonorgestrel kallas ofta för kombinerade P-piller, och de är de mest vanliga på marknaden. Det finns också en annan typ av hormonellt preventivmedel som kallas minipiller, som endast innehåller ett progestagenet. Minipillren är mindre effektiva än kombinerade P-piller och används sällan.

Det är värt att notera att hormonella preventivmedel kan ha biverkningar och kontraindikationer, så det är viktigt att prata med en läkare eller en sjuksköterska innan man börjar använda dem.

'Kontraceptivt beteende' refererar till handlingar eller metoder som används för att förebygga en oönskad graviditet. Detta kan inkludera användning av preventiva metoder som p-piller, kondomer, hormonspiraler, skyddsplåster och hormoninjektioner, men kan även omfatta naturliga metoder såsom fertilitetskännedom och tillbakadragen metod.

I medicinsk terminologi kan kontraceptivt beteende också inkludera permanenta preventiva metoder som sterilisering (för båda könen), tubal ligation hos kvinnor och vasektomi hos män. Dessa metoder är ofta irreversibla och används av dem som har bestämt sig för att inte få fler barn eller aldrig vill bli gravida.

I allmänhet syftar kontraceptivt beteende på alla intentionella handlingar som vidtagas för att minska risken för oönskad befruktning och därmed undvika en oplanerad graviditet.

'P-piller' er en kortform for det medisinske produktet 'p-pille', som også kan staves som 'ppille' eller 'oralsk kontraceptiv'. Den syntetiske varianten av p-pillen inneholder syntetiske hormoner som erstatter de naturlige hormonene østrogen og progesteron i kroppen. Disse syntetiske hormonerne unngjør eggcellens frigivelse (ovulering) og forhindrer samtidig sædcellenes bevegelse opp til livmoderen, slik at befruktning ikke kan skje. Syntetiske p-piller kan også forandre slimen i livmoderhalsen, så den blir tykkere og mindre behagelig for sædcellene å bevege seg gjennom.

Det er viktig å nevne at det finnes ulike typer syntetiske p-piller som kan inneholde forskjellige kombinasjoner av hormoner og mengder, noe som kan påvirke deres effektivitet og bivirkninger. Derfor bør bruk av disse produktene alltid skje under kontroll av en medisinsk fagperson for å sikre trygghet og effektivitet.

Salpingitis är en medicinsk term som refererar till inflammation eller iritiation i en eller båda av de två tuba uterina, också kända som äggledare. Tuba uterina är ett par tunn, slingrande rör som förbinder livmodern med eierstockarna och hjälper till att transportera ägg till livmodern under ägglossning.

Salpingitis kan orsakas av en bakterieinfektion, ofta som en komplikation till en annan infektion någonstans i reproduktiva systemet, såsom en urinvägsinfektion eller en infektion i livmodern. De flesta fallen av salpingitis orsakas av sexuellt överförbara bakterier, särskilt Chlamydia trachomatis och Neisseria gonorrhoeae. Andra möjliga orsaker kan vara inflammatoriska tarmsjukdomar eller sjukdomar som beror på en störd immunförsvar.

Symptomen på salpingitis kan inkludera smärta i underlivet, feber, obehagligheter vid urinering, obehagliga menstruationscykler och ett grumligt eller luktande vaginitisutflöde. I allvarliga fall kan salpingitis leda till komplikationer som infertilitet, ektopisk graviditet eller tuboperitonit (inflammation i bukhinnan).

Behandlingen av salpingitis består vanligen av antibiotika för att behandla infektionen och smärtlindrande medel för att lindra symtomen. I allvarliga fall kan kirurgi vara nödvändig för att dränera abscesser eller ta bort ärrvävnad som orsakar obstruktion i tuba uterina.

En livmoderblöding, även kallat menstruation eller regel, är den periodiska blödningen som inträffar då livmodern rensar sig från det slutna befruktningshindret. Under en normal livmoderblöding kan blodflödet vara från 30 till 80 milliliter över en genomsnittlig cykel på fem till sju dagar. Blödningen kan ibland vara lite kraftigare under de första ett par dagarna, och det är också vanligt med någon form av smärta eller obehag i underlivet under tiden för blödingen. Livmoderblödningar kan dock variera mycket från person till person, både vad gäller mängden blod och de symtom som upplevs.

Family planning is the process of making deliberate decisions and plans about whether, when, and how many children to have, as well as how to raise them in a responsible and healthy manner. It involves the use of various methods, such as contraception, to prevent or delay pregnancy, as well as prenatal care, education, and support for those who choose to become pregnant. Family planning also emphasizes the importance of spacing pregnancies apart to ensure the best possible health outcomes for both parents and children. Ultimately, family planning is a fundamental human right that enables individuals and couples to make informed choices about their reproductive health and future.

'Plaster' er en generel betegnelse for et type af medicinsk bindemiddel, der anvendes til at holde et medicinsk stof på en bestemt plads på kroppen. Plasteret består typisk af tre lag: et baglag af adhesiv (binder), som holder plasteret på huden, et mellemlag, der indeholder det aktive medicinske stof, og et forlav, der beskytter det aktive stofs indvirkning på huden. Plaster kan anvendes til at levere en langsom, kontinuerlig dosis af et lægemiddel over en periode af time eller dage. De er særligt nyttige til at behandle kroniske smerter, muskelsmækkelse og andre lokale lidelser.

Strålsvampsjuka, även känt som blastomycosis, är en infektionssjukdom orsakad av svampen Blastomyces dermatitidis. Denna sjukdom är sällsynt men kan vara allvarlig eller livshotande, särskilt hos personer med nedsatt immunförsvar.

Infektionen uppstår vanligtvis när en individ andas in sporer från den luftburen svampen, som främst förekommer i fuktiga jordar i söta och tempererade klimatzoner. När sporerna når lungorna kan de orsaka infektion och inflammation, vilket kan leda till symtom som hosta, andfåddhet, feber, trötthet och värk. I vissa fall kan sjukdomen spridas från lungorna till andra delar av kroppen, såsom hud, benmärg och centrala nervsystemet, vilket kan leda till allvarliga komplikationer.

Diagnos av strålsvampsjuka ställs vanligtvis genom att undersöka patientens andningsvätskor eller vävnadsprover med mikroskopi, kultur eller molekylärbiologiska tekniker. Behandlingen består ofta av antimykotiska läkemedel som administreras under en längre tidsperiod för att eliminera svampen och förebygga komplikationer.

Medicinskt sett definieras "mensblödning, riklig" som en abnormt tung menstruation. Detta innebär att den blöderande kvinnan förlorar mer än 80 ml blod under varje menscykel eller att blödningen varar i mer än 7 dagar. Den rikliga mensblödningen kan också leda till andra symtom som trötthet, andfåddhet och svaghet på grund av den stora mängden blod som förloras. Det är viktigt att söka medicinsk hjälp om man upplever en riklig mensblödning, eftersom det kan vara tecken på underliggande sjukdomar eller tillstånd, såsom fibromyeror, polyper eller endometrios.

"Främmandekroppsförflyttningar" är ett medicinskt begrepp som refererar till när främmande partiklar, såsom föroreningar eller gasbubblor, färdas in i blodomloppet och kan blockera eller skada mindre blodkärl. Detta kan leda till en mängd olika symptom beroende på var partikeln slutar fastna, men några exempel kan vara andningssvårigheter, yrsel, huvudvärk eller neurologiska symtom om det är i hjärnan.

Orsakerna till främmandekroppsförflyttningar kan variera, men de kan inträffa vid vissa medicinska procedurer som kateterisering eller angiografi, där kontrastmedel injiceras in i kärlen. Ibland kan också gasbubblor bildas under operationer och färdas in i blodomloppet. Andra möjliga orsaker kan vara industriella exponeringar eller olyckor som resulterar i att främmande partiklar kommer in i kroppen.

Behandlingen av främmandekroppsförflyttningar beror på var partikeln fastnat och hur allvarligt symptomen är. I vissa fall kan observation och tillsyn vara tillräcklig, medan andra fall kan kräva mer aggressiv behandling som mediciner eller operationer för att avlägsna partikeln.

Strålsvamp, även känt som radiumsjuka eller konstraktsvamp, är en själlös svampart som kan orsaka en ovanlig form av cancer. Denna sjukdom orsakas av att en person utsätts för höga nivåer av radioaktiv strålning över en längre tidsperiod. Strålsvampen har inga kända symptom under de första år av exponering, men kan sedan leda till symtom som trötthet, smärta, sår som inte läker och svullnad i benen. Sjukdomen är mycket ovanlig idag, eftersom användningen av radioaktiva material har minskat kraftigt sedan dess upptäckt under 1920-talet.

'Protesborttagning' (engelska: *prosthesis removal*) är en procedure där en prostetisk enhet, som exempelvis en konstgjord led eller ett implantat i bröstet, tas bort från kroppen. Orsaken till en sådan procedure kan variera, men innefattar ofta infektioner, mekaniska problem med prostesen eller patientens önskan om att få den bort.

Läkare specialiserade på sådana ingrepp är ofta ortopediska kirurger eller plastikkirurger, beroende på vilken typ av protes som ska tas bort. Proceduren utförs vanligtvis under anestesi och kan kräva en öppen kirurgisk operation eller minimalinvasiv teknik, beroende på omständigheterna. Efter operationen kan patienten behöva följande behandlingar som antibiotika, smärtstillande medel eller rehabilitering för att återhämta sig fullt ut.

Preventivmedel, kemiska, för män refererar till medel som används för att förhindra befruktning genom att påverka spermiernas funktion eller rörlighet. De flesta av dessa preventivmedel är hormonbaserade och innefattar vanligen testosteron och/eller progestagen. Exempel på kemiska preventivmedel för män inkluderar p-piller, gel och injektionsbehandlingar. Dessa medel kräver i allmänhet ett recept från en läkare och bör användas under medicinsk övervakning på grund av möjliga biverkningar och risker.

Preventivmedel för män, även kallat maskulina preventivmedel, är metoder eller verktyg som används av män för att förebygga befruktning och därmed undvika oönskad graviditet. Det finns idag två etablerade preventivmedel för män:

1. Kondom: En tunn, slät, plastisk hylsa som används på erektionen under samlaget. Den hindrar sperma från att träda in i kvinnans slid och kan också skydda mot sexuellt överförbara infektioner (STI). Kondomer är tillgängliga utan recept och är en av de mest populära formerna av preventivmedel för män.

2. Vasektomi: En permanent form av preventivmedel som innebär att man skär igenom båda spermiebanorna i scrotum, varpå de stängs igen med hjälp av klipp eller knyts ihop. Detta förhindrar att spermier kommer ut från testiklarna under ejakulationen. Vasektomi är en mycket effektiv form av preventivmedel, men det är svårt att revertera om man ändrar sig senare.

Det finns också forskning pågående kring andra potentiella former av maskulina preventivmedel, såsom spermieinaktiverande gel och hormonella preventivmedel för män. Dessa är dock inte ännu tillgängliga på marknaden.

Desogestrel är ett syntetiskt gestagen, som används i hormonella preventivmedel (p-piller) och som även förekommer i vissa former av hormonbehandling vid klimakteriet. Det verkar framförallt genom att hämma ägglossningen och förändra cervixsekretet så att spermiernas möjlighet att nå upp till ägget minskar. Desogestrel kan också ha en viss effekt på den endometriella utväxten, vilket kan leda till en försämrad möjlighet för ett befruktat ägg att implanteras i livmodern.

I p-piller förekommer desogestrel ofta tillsammans med etinylestradiol, som är en syntetisk form av östrogen. Denna kombination av två olika typer av hormoner gör att p-pillret har både en gestagen- och en östrogenverkan, vilket kan ge ett lägre risk för biverkningar som blödningsrubbningar jämfört med p-piller som endast innehåller gestagener.

Det är viktigt att notera att användning av hormonella preventivmedel kan ge upphov till vissa biverkningar och att det finns också vissa risker relaterade till användningen, som exempelvis ökat risk för blodproppar. Därför bör alla användare av hormonella preventivmedel diskutera potentiala för- och nackdelar med sin läkare innan de väljer att börja använda dessa preparat.

Etinylestradiol är ett syntetiskt östrogen som används i många olika typer av mediciner, främst hormonella preventivmedel (p-piller) och hormonersättningsbehandling. Det verksamma ämnet i p-pillret är ofta en kombination av etinylestradiol och ett gestagen (progestogen).

Etinylestradiol fungerar genom att efterahmna den naturliga hormonverkan som östrogen har i kroppen. Det hjälper till att reglera menstruationscykeln, förhindra ägglossning och göra slidans slemvävnad tjockare så att spermier har svårare att nå ägget.

Precis som med alla läkemedel kan etinylestradiol ha biverkningar och risker, till exempel ökat blödningsriskt, ökad risk för blodproppar och vissa typer av cancer. Därför bör det endast användas under kontroll av en läkare och efter en noggrann bedömning av patientens medicinska historia och behov.

Norgestrel är ett syntetiskt gestagen, ett sorts hormon som påminner om progesteron, och används främst i preventivmedel som p-piller och hormonspiral. Norgestrel har också en svag androgens effekt. Preventivmedel med norgestrel fungerar genom att förhindra ägglossning och påverkar även slemhinnan i livmodern så att spermier har svårare att nå ägget och att ett befruktat ägg inte kan fästa sig. Norgestrel kan också användas som behandling vid svåra menstruationsrubbningar och endometriosrelaterade tillstånd.

Levonorgestrel är ett syntetiskt gestagen, som används i preventivmedel och för behandling av oregelbunden menstruation. Det är den aktiva substansen i många märken av såväl p-piller som nödroppe (ellaOne). Levonorgestrel är en modifierad form av det naturligt förekommande gestagenet progesteron och fungerar genom att hämma ägglossningen, förändra slemhinnan i livmodern och förtjocka cervixsklemen. Detta gör det svårare för spermier att nå ägget och för befruktade ägg att fastna i livmodern. Levonorgestrel är ett av de vanligaste preventivmedlen som används världen över, och har visat sig vara mycket effektivt när det används korrekt.

'P-piller, postkoitala' refererer til den type med emergency contraceptive piller (ECP) som kan tas et par dager etter seksuell kontakt for å forsøke å forhindre en uønsket graviditet. De kaller også noen ganger dette slags p-piller 'morgen-etter-piller'. Disse p-pillene inneholder typisk en høy dosis av hormonet progestogen, som virker for å forhindre eller forsinke æggcellens frigivelse (ovulering) eller forandre det indre miljøet i livmoderen slik at et befruktet ægg er mindre sannsynlighet for å fastsette seg der. Det er viktig å merke seg på at disse p-pillene ikke bør brukes som en rutinemessig metode for forebyggelse av graviditet og de skal heller ikke brukes som abortmetode etter at en graviditet har fastsatt seg. De er ment å være en akutt løsning etter ubeskyttet seksuell kontakt eller i tilfelle av en forstyrret eller mislykket forebyggelse av graviditet, som kondom brast eller glemte å ta vanlig kontraseptivbehandling. Hvis du overveier å ta postkoital p-piller bør du snarest kontakte en lege eller en annen helsepersonell for råd og veiledning, siden det finnes nokke med bivirkninger og kontraindikasjoner som bør overveies før du tar disse midlene.

'Livmoder' (latin: Uterus) är en muskelartad, hallow organ hos däggdjur där fostret utvecklas under graviditet. Den består av tre delar: kroppen (corpus), cervix ( cervikalis) och livmoderhalsen (portio). Livmodern har ett rikt blodkärlsnätverk och en viktig funktion är att producera hormonet prostaglandin under förlossningen.

"Graviditet" är ett medicinskt begrepp som refererar till den period då en befruktad äggcell har implanterats i livmodern och utvecklas till ett foster. Denna process innebär att en kvinnas kropp genomgår en rad fysiologiska förändringar för att underhålla fostrets tillväxt och utveckling. Graviditeten räknas vanligtvis från den dag då den sista menstruationen började, och varar i ungefär 40 veckor, delad in i tre trimestrar.

Mestranol är ett syntetiskt östrogen som används i kombinerade hormonella preventivmedel, tillsammans med ett gestagen (progestagen). Det är inte längre en vanlig ingrediens i orala kontraceptiva piller i många länder, eftersom det har visat sig ge en högre risk för blodproppar jämfört med andra syntetiska östrogener. Mestranol metaboliseras i kroppen till etinylöstradiol, som är ett mer aktivt och vanligt använt syntetiskt östrogen.

Noretindron är ett syntetiskt gestagen, det vill säga en konstgjord form av ett kvinnligt könshormon, som används i vissa typer av preventivmedel (p-piller) och hormonbehandlingar. Det verkar genom att imitera progestogena effekter i kroppen, vilket hos en icke gravid kvinna förhindrar ägglossning och kan göra slidans slem tjockare, vilket därefter försvårar spermiernas rörlighet och förmåga att befrukta ett ägg.

Noretindron är ett av de aktiva substanserna i vissa preventivmedel, exempelvis i Minulet-piller och Norinyl-1/35E. Det bör endast användas under kontroll av en läkare och enligt dennes rekommendationer.

En vaccin är ett preventivt medel som används för att förebygga sjukdomar orsakade av infektioner. Vacciner fungerar genom att stimulera kroppens immunförsvar att utveckla en immunitet mot specifika patogener, såsom bakterier eller virus.

När en person får en vaccin, introduceras ett smått antal dödade eller avsvagade patogener eller delar av dem in i kroppen. Kroppens immunsystem identifierar dessa främmande ämnen och börjar producera specifika antikroppar och aktivera andra immunsvar för att bekämpa dem. Även om den initiala exponeringen orsakar ingen sjukdom, kommer kroppen att minnas det specifika patogenet och vara bättre rustad för att skydda sig mot framtida infektioner av samma typ.

Vacciner är ett mycket effektivt preventivmedel och har räddat miljontals liv genom att förebygga allvarliga sjukdomar som polio, mässling, röda hund och difteri. De rekommenderas vanligen i form av en serie doser under barndomen och kan också ges till vuxna för att skydda mot specifika infektioner eller för att ge extra skydd om riskfaktorer finns.

I medically related context, 'copper' refererar vanligtvis till det kemiska grundämnet med atomnummer 29 på periodiska systemet. Copper är ett metalliskt grundämne som förekommer naturligt i naturen och har en karakteristisk röd-orange färg. Det används ofta inom medicinen, till exempel som en del av vissa enzymer i kroppen eller som ett koagulant i vissa medicinska behandlingar. Copper kan också förekomma i vattenleveranser och kan orsaka en sjukdom vid långvarig exponering, känd som 'copper toxicity'.

'Graviditet, oplanerad' kan definieras som en svangerska tillstånd som inte var förväntat eller önskad av den gravida. Detta kan inträffa när en kvinna blir gravid trots användning av preventivmedel, brist på kunskap om sitt fertila window eller efter att ha haft samlag utan tillräcklig förebyggande metod. Oplanerad graviditet kan leda till komplikationer såsom för tidig förlossning, lägre vikt vid födseln och högre risk för fosterskador. Det är också en viktig faktor som bidrar till den globala maternala och barnhälsojämlikheten.

Sexuell sterilisering är en form av preventivmedel och är en permanent metod för att förhindra befruktning. Den innebär att man kirurgiskt tar bort eller stänger igen de delar av reproduktionssystemet som är nödvändiga för att en spermie ska kunna möta ett ägg och leda till en graviditet.

Hos kvinnor innebär det oftast en operation där fallopianrörens funktioner upphör, genom att de kirurgiskt tas bort eller blockeras. Detta gör det omöjligt för spermier att nå äggen och befrukta dem.

Hos män innebär det oftast en operation där sammanlänkningen mellan testiklarna och bitestikeln (epididymis) avskiljs, så att spermierna inte kan komma ut i urinen eller vid ejakulation. I vissa fall kan även testiklarna tas bort, men detta är ovanligt och har ofta negativa biverkningar som påverkar mannens könshormonnivåer.

Sexuell steriliseringsmetoder är i allmänhet mycket effektiva, men de är också permanenta och kan inte revideras om man senare ändrar sig till att vilja ha barn. Det är därför viktigt att reflektera över detta beslut noggrant innan man väljer att genomgå en sådan operation.

Typsammansättning (även känt som "typgodkännande") är ett begrepp inom läkemedelsreglering och refererar till processen där en regleringsmyndighet granskar och godkänner en specifik formulering eller dosering av ett visst läkemedel. Detta görs vanligtvis efter att det aktiva läkemedlet har visat sig vara säkert och effektivt i kliniska prövningar, men innan det ges marknadsföringstillstånd.

Typsammansättning innebär att en viss formulering eller dosering av ett läkemedel har visat sig vara säker och effektiv i kliniska prövningar, och att den specifika produkten som tillverkas av en viss tillverkare uppfyller de krav som ställs på kvalitet, säkerhet och effektivitet. Detta är viktigt eftersom olika tillverkare kan ha något varierande formuleringar eller metoder för att framställa samma aktiva substans, vilket kan påverka läkemedlets verkan, säkerhet och kvalitet.

Typsammansättning är ett viktigt koncept inom farmaceutisk utveckling och reglering, eftersom det hjälper till att garantera att patienter får tillgång till läkemedel av hög kvalitet som är säkra och effektiva.

'Graviditet, oönskad' kan definieras som en graviditet som inträffar när en kvinna inte avsiktligt eller planerat blivit gravid. Detta kan bero på brist på användning av effektiv födelsekontroll, otillräcklig information om fertilitet eller oskyddad sexuell kontakt. Oönskade graviditeter kan leda till negativa hälsoutkomster för både modern och barnet, inklusive högre risker för abort, låg vikt vid födseln och sociala, ekonomiska och psykologiska påfrestningar.

Medroxyprogesterone acetate (MPA) är ett syntetiskt gestagen, som används inom medicinen. Det är en modifierad form av naturligt förekommande progesteron, ett hormon som produceras i äggstockarna och playtserna under menstruationscykeln.

MPA har flera användningsområden inom medicinen, bland annat som:

* Konträceptiv medel: MPA används tillsammans med etonogestrel i kombinerade hormonella kontraceptiva preparat (CHC) för att förhindra graviditet.
* Hormonbehandling av prostatacancer: MPA kan användas som en del av behandlingen av metastatisk prostatacancer hos män, då det hjälper till att sakta ner cancercellernas tillväxt.
* Behandling av endometrios och fibromyeroser: MPA kan användas för att lindra symtom orsakade av endometrios och fibromyalgi, eftersom det hjälper att minska inflammation och smärta.
* Andra tillstånd: MPA kan också användas för att behandla andra tillstånd, såsom brist på menstruation (amenorré), abnormt kraftigt mensflöde (menorragi) och premenstruell dysforisk störning (PMDD).

MPA fungerar genom att hämma aktiviteten hos östrogen i kroppen, vilket kan hjälpa att förhindra tillväxten av cancerceller eller lindra symtom orsakade av hormonella störningar. Det bör dock endast användas under övervakning av en läkare och enligt deras rekommendationer, eftersom det kan ha vissa biverkningar och kontraindikationer.

Postkoital födelsekontroll (PKFC), även känd som "pillen efter koitus" eller "morgondopet", är en metod för akut preventiv behandling av oönskad befruktning efter samlag. Den består av en enstaka dos av ett hormonpreparat som vanligtvis innehåller levonorgestrel, ett syntetiskt gestagenliknande hormon.

PKFC bör tas så snart som möjligt, men senast inom 72-120 timmar (beroende på produkten) efter samlag, för att vara mest effektivt. Preparatet fungerar genom att hämma eller fördröja ovulationen, och kan även ha en viss effekt på spermiernas rörlighet och livslängd.

Det är viktigt att notera att PKFC inte bör ses som en regelbunden preventivmetod och ska endast användas i undantagsfall, eftersom den inte erbjuder någon skydd mot sexuellt överförbara infektioner (STI:er). Dess effektivitet är också beroende av hur snart preparatet tas efter samlag och kan minska med tiden. I allmänhet rekommenderar läkare att använda andra preventiva metoder, som kondomer eller p-piller, för att undvika oönskad graviditet.

En spermiedödande medel, även känt som spermicid, är ett medel som dödar spermier och används främst som preventivmedel för att förebygga befruktning under sexuell aktivitet. Spermiedödande medel finns i olika former, till exempel gel, skum, mjukgjord skiva eller kräm. De innehåller ofta substanser som spermiekillen nonoxynol-9 eller naturliga ämnen som citronsyra eller askorbinsyra. Dessa substanser förstör spermiernas skyddande membran och gör att de inte kan simma eller penetrera ett ägg. Spermiedödande medel används vanligen tillsammans med en baryer, till exempel en kondom, för att öka deras effektivitet som preventivmedel.

Menstruation är den del av den menstruala cykeln hos en sexuellt mogen kvinna då hon utsöndrar blod och slutprodukter från det inre skiktet i livmodern, endometriet, genom slidan. Detta inträffar vanligtvis varje månad under hennes fertila år och markerar början på en ny cykel. Genomsnittlig längd på en menstruation är mellan tre och sju dagar, även om det kan variera från kvinna till kvinna.

Menstruationsflödet består av blod, slim, celler från livmoderslemhinnan och små mängder andra kroppsvätskor. Det är en naturlig process som förbereder kvinnans kropp på möjlighet att befruktas och bära ett barn. Om en äggcell inte blir befruktad under en cykel kommer livmoderslemhinnan att avlägsnas genom menstruationen.

Noretynodrel är ett syntetiskt gestagen, ett hormon som påminner om progesteron, och har använts i preventivmedelspiller tillverkade under 1950- och 60-talen. Det var en del av den kombinerade orala kontrceptiva pillen Enovid, som introducerades år 1960. Noretynodrel har sedan dess fallit ur bruk på grund av säkerhetsbekymmer och modernare alternativ.

Den medicinska definitionen av "Abort, framkallad" är en avbruten graviditet som orsakas av medvetet ingripande. Det kan ske genom mediciner eller kirurgiska procedurer. Orsaken till en framkallad abort är ofta att modern har valt att avsluta sin graviditet. I vissa fall kan en framkallad abort också behövas om fostret inte utvecklas korrekt eller om graviditeten hotar moderns hälsa.

Etynodiol diacetate is a synthetic progestin, which is a type of female sex hormone. It is used in some birth control pills and hormone replacement therapies to regulate the menstrual cycle and prevent pregnancy. Etynodiol diacetate works by preventing the release of an egg from the ovary (ovulation) and thickening the cervical mucus, making it more difficult for sperm to reach the egg. It may also have weak estrogenic activity.

In medical terms, etynodiol diacetate can be defined as:

A synthetic progestin with weak estrogenic activity, used in hormonal contraceptives and menopausal hormone therapy. It prevents ovulation and alters cervical mucus to inhibit sperm penetration.

'Födelsekontroll, immunologisk' refererar till metoder för att förebygga överföringen av smitta från moder till barn under fostrets utveckling och vid förlossningen. Detta kan uppnås genom att ge specifika immunoglobulinpreparat till modern, som sedan passerar till fostret via moderkakan. Dessa preparat innehåller antikroppar mot specifika patogener, såsom toxoplasma, cytomegalovirus och vissa typer av herpesvirus, som kan vara skadliga för fostrets utveckling.

Den immunologiska födelsekontrollen är en del av den större kategorin av födelsekontroll, som innefattar alla preventiva metoder för att skydda barnet under graviditeten och vid förlossningen. Denna typ av födelsekontroll är speciellt viktig för kvinnor som har en högre risk för infektioner under graviditeten, till exempel på grund av arbete eller livsstil.

'Norpregnener' är ett samlingsnamn för syntetiska steroidhormoner som är strukturellt relaterade till naturliga progestagena, som norpregnanolon och norpregnadion. De används ofta i medicinska sammanhang som läkemedel, exempelvis inom obstetrik och gynekologi. Norpregnener har progestagenivåer som är högre än de naturliga steroidhormonerna och kan användas för att behandla tillstånd som menstruationsrubbningar, missfall, endometrios och för preventivmedel. Det är viktigt att notera att användning av norpregnener kan ha biverkningar och kontraindikationer, och de bör alltid användas under läkares övervakning.

Etinylöstradiol-norgestrelkombination är en form av kombinerad hormonell kontraception, som består av två typer av syntetiska hormoner: etinylöstradiol (en typ av östrogen) och norgestrel (en typ av gestagen). Denna kombination används vanligen i p-piller för att hindra ägglossning, förtjocka slidsekretet och på så sätt förhindra spermiernas möjlighet att nå ägget samt förändra endometriet ( livmoderslemhinnan) för att förhindra att ett befruktat ägg kan fästa sig vid livmoderväggen.

Det är viktigt att notera att det finns olika kombinationer och doseringar av etinylöstradiol och norgestrel som används i olika p-piller, så varje produkt har sin egen specifika medicinska definition och instruktioner för användning.

'Progestin' er en betegnelse for syntetiske eller semi-syntetiske hormoner som har en liknende effekt som det naturlige progesteronhormonet i kroppen. Progestinerne brukes typisk i hormonbehandling, fødselkontrollemedler og ved behandling av visse typer av kræft. De hjelper til å regulere menstruasjonen, styrke svangerskapet og forebygge abort. Progestiner kan også ha en krefthemmende effekt på visse typer av hormonresponsivt kræft, som brystkræft og endometriokræft.

'Utrustningsdesign' (engelska: 'Medical Device Design') är ett område inom produktutveckling som fokuserar på att skapa, utforma och ta fram medicinska enheter och tillbehör. Enligt FDA (US Food and Drug Administration) är en medicinsk enhet något som:

1. är avsett för användning i människor diagnostiskt eller terapeutiskt, och
2. inte åstadkommer sin verkan genom kemiska aktivitet eller metabolism i eller på kroppen och som inte är en farmakologisk, immunologisk eller genetisk produkt.

Exempel på medicinska enheter inkluderar pacemakers, defibrillatorer, proteser, ortopediska instrument, katetrar, operationsbord och annan sjukvårdsutrustning.

Utrustningsdesign innefattar ett brett spektrum av aktiviteter, från behovsanalys, konceptutveckling, detaljerad design, prototypning, tillverkning och verifiering/validering enligt medicinska enhetsregleringsmyndigheters krav. Utrustningsdesigner måste ha kunskap inom områden som biokompatibilitet, användarcentrerad design, riskhantering, materialval och systemintegrering för att skapa säkra, effektiva och tillförlitliga medicinska enheter.

'P-piller' (progestogen-only pills) är en typ av p-skydd som innehåller endast gestagen, det vill säga ett syntetiskt könshormon. 'Sekventiella' P-piller är en specifik undergrupp av P-piller där gestagenet doseras i en sekvens av aktiva och inaktiva tabletter över en cykel.

En typisk sekventiell P-pill plan består vanligtvis av 24 aktiva tabletter följt av 4 inaktiva tabletter, även om det finns olika varianter med olika antal aktiva och inaktiva tabletter. Aktiva tabletterna innehåller gestagenet, medan inaktiva tabletterna inte innehåller några hormoner.

Sekventiella P-piller fungerar genom att ge en konstant mängd gestagen över en cykel, vilket hjälper att förhindra ägglossning och förändrar cervixsekretet så att det blir svårare för spermier att nå ägget.

Det är viktigt att notera att sekventiella P-piller inte erbjuder lika hög effektivitet som kombinerade p-piller (som innehåller både gestagen och estrogen), men de kan vara en bra alternativ för dem som inte kan eller vill ta estrogenhaltiga p-piller.

'P-piller' (eller 'pills') er en alminelig betegnelse for orale kontraseptiva, dvs. piller som tages oralt for å forhindre graviditet. 'Postkoitala, hormonella p-piller' er en type akutt kontraceptiv som kan tas etter samleie for å forhindre graviditet. Disse pillene inneholder hormoner som forsinker eller stopper æggcellens frigivelse, forandrer slimhinnene i livmoderen slik at det blir vanskeligere for spermatozoidene å nå æggcellen og forhindrer eventuell befruktning. De skal tas så snart som mulig etter samleie, og innen 72 timer (3 dager) etter samleie for å være mest effektive. Det er viktig å huske at postkoitala hormonelle p-piller ikke bør brukes som rutinemessig kontraceptiv metode, men kan være en akutt løsning etter ubeskyttet samleie.

Tubar sterilizering är en form av permanent födelsekontroll för kvinnor. Den innebär att fallopianrörens funktion störs eller stoppas, vilket förhindrar att ägg och spermier möts och befruktas. Detta kan uppnås genom olika metoder, till exempel att med hjälp av små klips eller ringar klistra igen rören (tubal ligation) eller att injicera ett material som orsakar ärrbildning i rören (okklusion).

Tubar sterilizering är en av de mest effektiva metoderna för permanent födelsekontroll, men den är inte reversibel. Det betyder att om en kvinna ändrar sig och vill bli gravid igen kan det vara svårt eller till och med omöjligt att återställa rörens funktion. Därför bör denna metod endast användas av kvinnor som är säkra på att de inte vill ha fler barn.

'Utrustningssäkerhet' (engelska: equipment safety) är ett begrepp inom medicinsk teknik som handlar om att säkerställa att medicinsk utrustning används på ett sätt som minimerar riskerna för patienter, personal och användare. Det innefattar att utforma, tillverka, testa, installera, underhålla och använda utrustningen på ett säkert sätt, samt att informera användarna om risker och hur de ska användas korrekt.

En central del av utrustningssäkerheten är att följa relevanta nationella och internationella standarder och lagar, till exempel EU:s medicinteknikdirektiv och maskin direktiv. Dessutom bör en riskanalys genomföras för att identifiera, bedöma och hantera eventuella risker som kan uppstå under användningen av utrustningen.

Utrustningssäkerheten är viktig för att förhindra skador, sjukdomar och dödsfall som orsakas av felaktig användning eller felkonstruktion av medicinsk utrustning.

Androstener är ett steroidhormon som produceras i binjurarna, testiklarna och äggstockarna. Det är en föregångare till både testosteron och östrogen och har själv svaga androgener (manliga könshormon) och estrogener (kvinnliga könshormon) verkan. Androstenernas syntes startar i binjurarna där de konverteras till testosteron eller östrogen i andra kroppsdelar som till exempel fettvävnad, hud, lever och hjärna.

I medicinsk kontext kan androstener mätas för att undersöka könshormonbalans, diagnostisera ovanliga hormonsjukdomar eller övervaka behandling av sådana tillstånd. Överdrivet höga nivåer av androstener kan vara associerade med olika medicinska tillstånd som hirsutism (överdriven kroppsbehåring), polycystiskt ovariesyndrom, tumörer i binjurarna eller testiklarna och könskonverteringsrubbningar.

Den menstruationscykeln är den regelbunda fysiologiska process som genomgår äggstockarna och slidan hos kvinnor av fertil framtid. Den består av ett antal faser, inklusive menstruationen, follicelutvecklingen, ovulationen och lutealfasen. Cykeln styrs av hormonella signaler och varar vanligtvis mellan 21 och 35 dagar. Under menstruationsfasen förlorar kvinnan ungefär 30-80 ml blod, sliddet skiljs från väggarna i livmodern och en ny slidrelinj bildas under de kommande faserna. Menstruationscykeln är viktig för reproduktionen eftersom den möjliggör befruktning genom att släppa loss ett ägg från äggstocken var 28:e dag (i en genomsnittlig cykel) och preparerar slidan för möjlig befruktning.

Progesteron är ett steroidhormon som spelar en viktig roll i reproduktiva funktioner hos kvinnor. Progesteronsläktingar, även kända som progestagen eller gestagen, är syntetiska eller naturliga substanser som har en liknande hormonell verkan som progesteron. De används ofta i hormonbehandlingar för att efterlikna effekterna av progesteron i kroppen. Progestagen kan användas för att behandla åkommor som menstruationsrubbningar, endometriosrelaterade smärtor och för att förhindra östrogen-relaterad cancer i bröstvävnaden. Det finns också progestagenhaltiga p-piller som används för preventiv behandling.

I medicinsk kontext refererar "paritet" till att någonting är jämnt eller likadant på båda sidor. Det används ofta för att beskriva symmetri i anatomin, men kan även användas inom neurologi för att beskriva muskelsymmetrin hos en person. I psykiatrin kan paritet användas för att beskriva ett tillstånd där en persons tankar och perception är välordnade och logiska, utan tecken på psykotisk störning som exempelvis tankestörning eller hallucinationer.

Health Consciousness, Attitudes, and Behavior är begrepp som ofta används inom folkhälso- och preventivmedicin. Det kan definieras på följande sätt:

1. Hälsomedvetenhet (Health Consciousness): Det är en personlig egenskap som beskriver individens medvetenhet om och intresse för sin egen hälsa, hälsovanor och livsstil. En person med hög hälsomedvetenhet tenderar att ha en positiv inställning till hälsopromotion och prevention, är informerad om riskfaktorer och har en tendens att vara mer engagerad i att underhålla och förbättra sin egen hälsa.

2. Attityder (Attitudes): Det är de kognitiva och emotionella inställningarna som en person har mot olika hälsoproblem, hälsovanor och livsstilsval. En positiv attityd kan vara förknippad med bättre hälsa och livskvalitet. Attityder kan påverka individens val och beteenden kring sin egen hälsa.

3. Beteende (Behavior): Det är de aktiva handlingar som en person utför för att underhålla, förbättra eller skada sin hälsa. Exempel på hälsobeteende inkluderar regelbundna motion och träning, god nutrition, rökfrihet, alkoholmoderation och stresshantering.

Sammantaget kan Health Consciousness, Attitudes, and Behavior beskrivas som en persons medvetenhet, inställningar och handlingar kring sin egen hälsa. Det är viktigt att notera att dessa faktorer ofta är korrelerade och påverkar varandra. En person med hög hälsomedvetenhet tenderar att ha positiva attityder och bättre hälsobeteende, vilket kan leda till en förbättrad hälsa och livskvalitet.

Ett läkemedelsimplantat definieras som ett medically defined as a device that is placed inside the body to deliver a medication. It is designed to provide a controlled and sustained release of a drug over a period of time, often to maintain therapeutic levels of the medication in the body or to target specific areas of the body.

Läkemedelsimplantaten kan vara av olika typer beroende på deras funktion och hur de levereras. Några exempel är:

1. Hormonimplantat: Dessa implantat innehåller hormoner som frisätts långsamt över en period av tid, ofta upp till ett år eller mer. De används vanligen för att behandla hormonsjukdomar såsom familjär bröstcancer, endometrios och utebliven menstruation.
2. Nervstimuleringsimplantat: Dessa implantat använder elektriska impulser för att påverka nervsystemet och lindra smärta eller störningar i rörelseförmågan. De kan också användas för att behandla neurologiska sjukdomar såsom Parkinsons sjukdom och epilepsi.
3. Konträceпtiva implantat: Dessa små, flexibla stavar innehåller konträceпtiva hormoner som frisätts långsamt över en period av tid, ofta upp till tre år. De placeras vanligen under huden i överarmen och används för att förebygga graviditet.
4. Infusionspumpar: Dessa implantat innehåller en reservoar med läkemedel som frisätts kontinuerligt eller på begäran till en specifik plats i kroppen. De används ofta för att behandla smärta, cancer och andra sjukdomar som kräver kontrollerad läkemedelsadministration.

Läkemedelsimplantaten är vanligen reversibla och kan tas bort när de inte längre behövs. De är ofta en effektiv alternativ till traditionella läkemedelsbehandlingar, särskilt för patienter som har svårt att ta mediciner oralt eller som behöver kontrollerad läkemedelsadministration.

'Utrustning och tillbehör' är ett bredare begrepp inom medicinsk kontext som kan omfatta olika typer av produkter och enheter som används under diagnostiska, terapeutiska eller preventiva syften. Detta kan inkludera, men är inte begränsat till, medicintekniska enheter, instrument, apparater, maskiner, hjälpmedel och andra relaterade produkter som används för att underlätta vården av patienter eller för att stödja medicinska undersökningar och behandlingar.

Exempel på utrustning och tillbehör inom en medicinsk kontext kan vara:

* Medicintekniska enheter som exempelvis pacemakers, defibrillatorer, artificiella lungor, insulinpumpar och dialysmaskiner.
* Diagnostiska instrument som röntgenmaskiner, ultraljudsapparater, magnetresonanstomografi (MRT) och datortomografi (CT) skannrar.
* Terapeutiska enheter som exempelvis laservapen för kirurgi, strålbehandlingsutrustning för cancerbehandling och hyperbarkammare för dykarsjuka.
* Hjälpmedel som exempelvis rullstolar, proteser, hörapparater, synhjälpmedel och andningshjälpmedel.
* Skyddsutrustning som ansiktsmasker, skyddshandskar, skyddsoveraller och skyddsglasögon.
* Olika typer av slangar, slangar, kanyler, injektionsnålar, katetrar och andra kirurgiska instrument.

Det är viktigt att notera att det kan finnas strikta regler och lagar som gäller för certifiering, användning och underhåll av olika typer av medicinska enheter och hjälpmedel för att säkerställa patienternas säkerhet och effektivitet.

Menstruationsstörningar, även kända som menstruella rubbningar eller menstruella störningar, är avvikelser eller oregelbundenheter i kvinnors menstruationscykel. Det kan innebära för lång eller för kort menscykel, utebliven mens (amenorré), oregelbundna blödningar eller mycket starka blödningar (menorragi). Andra symptom som kan vara associerade med menstruationsstörningar inkluderar smärta under mens (dysmenorré), svullnad och smärtor i brösten, irritabilitet, depression och svårigheter att koncentrera sig.

Menstruationsstörningar kan ha många olika orsaker, inklusive hormonella rubbningar, polycystiskt ovariesyndrom (PCOS), endometrios, thyroidförändringar, utmattning och stress. I vissa fall kan menstruationsstörningar också vara ett tecken på underliggande sjukdomar eller medicinska tillstånd, såsom cancer.

Det är viktigt att söka medicinsk hjälp om man upplever onormala blödningar, smärtor eller andra symptom relaterade till menstruationen, särskilt om de pågår under en längre tid eller orsakar besvär i vardagen. En läkare kan hjälpa att fastställa orsaken till menstruationsstörningarna och rekommendera behandling som kan innebära mediciner, hormonbehandling eller kirurgi beroende på diagnosen.

Tonårsgraviditet definieras som en graviditet hos en ung kvinna som är i tonåren, vanligtvis mellan 13 och 19 års ålder. Denna definition inkluderar ofta både tidiga tonårsgraviditeter (13-15 år) och sentonårsgraviditeter (16-19 år). Tonårsgraviditet kan ha betydande sociala, ekonomiska och hälsorelaterade konsekvenser för den unga kvinnan, barnet och samhället i stort. Det är viktigt att erbjuda information, preventionsprogram och stöd till tonåringar för att förebygga ogynnsamma utfall relaterade till tonårsgraviditet.

Megestrol är ett syntetiskt gestagenpreparat som tillhör gruppen progestiner. Det används vanligen inom medicinen för att behandla bröstcancer och endometriocarcinom hos kvinnor, samt cancerhormonbehandlingsresistent prostatacancer hos män. Megestrol kan också användas för att behandla aptitlöshet och viktminskning vid cancer eller AIDS.

Läkemedlet fungerar genom att hämma aktiviteten hos östrogenreceptorerna i bröstceller, vilket kan hjälpa att stoppa tillväxten av cancerceller. Vid användning för aptitlöshet och viktminskning antas megestrol verka genom att påverka signalsubstanser i hjärnan som styr aptiten.

Typiska biverkningar vid behandling med megestrol kan innefatta trötthet, svullnad, huvudvärk, illamående och förändringar i menstruationscykeln. I vissa fall kan det även förekomma allvarligare biverkningar som blodproppar, högt blodtryck eller leverfunktionsstörningar.

'P-piller' (progestagenpiller) är en typ av hormonell preventivmetod som innehåller syntetiskt progestagen. Den huvudsakliga mekanismen för att förhindra graviditet är att den hindrar ägglossning, och kan också förtjocka cervikalsekretet så att spermier har svårare att nå upp till ägget.

'Postkoitala, syntetiska p-piller' (eller 'nödsgraviditetspiller') är en speciell typ av p-piller som kan användas inom 72-120 timmar efter oskyddad samlag för att förhindra graviditet. Den huvudsakliga mekanismen för postkoitala p-piller är att de förhindrar eller försenar ägglossning, och kan också ha en effekt på att förtjocka cervikalsekretet så att spermier har svårare att nå upp till ägget. Postkoitala p-piller innehåller ofta högre doser av syntetiskt progestagen jämfört med vanliga p-piller.

Sexualupplysning kan definieras som information relaterad till sexuell hälsa och välbefinnande, inklusive kunskap om preventivmedel, sexuellt överförbara infektioner (STI), reproduktiv hälsa, samtycke, sexuella rättigheter och normer. Denna information är avsedd att vara opartisk, korrekt, relevant, tillgänglig och lämplig för målgruppen, oavsett ålder, kön, etnicitet, sexualorientering eller funktionsnivå. Sexualupplysning kan ges på olika sätt, inklusive genom utbildning, rådgivning, resurser och kommunikationsmaterial.

Medicinskt kan 'spermiebildningshämmande medel' definieras som substanser eller läkemedel som påverkar spermatogenesen, vilket är den process där spermceller produceras i hos mannen. Dessa medel kallas även för "kontraceptiva medel för män" eller "maskulina fertilitetsmedel". De verkar genom att minska antalet spermier som produceras, påverka deras rörelse eller forma, och kan användas för att behandla infertilitet eller som preventiv metod. Exempel på sådana medel inkluderar hormonella behandlingar som testosteronunderskottbehandling och icke-hormonella behandlingar som till exempel reseratin.

'Ovulation Inhibition' refererar till användning av preventiva metoder för att hindra ägglossningen i en kvinna's menstruationscykel. Detta kan uppnås genom användning av hormonella preventivmetoder som p-piller, vaginala ringsystem, hormonspiral och injicerbara kontraceptiva. Dessa metoder innehåller syntetiska hormoner som androgener och/eller gestagener som påverkar äggstockarnas funktion och förhindrar att ett ägg mognar och lossnar varje månad.

Även om det finns olika typer av ovulationshämmande preventivmetoder, fungerar de alla genom att hämma hypofysens utsöndring av gonadotropiner, som är hormoner som styr ägglossningen. Genom att minska nivåerna av gonadotropiner förhindrar dessa preventivmedel ägglossning och ökar tjockleken på slimhinnan i livmodern, vilket försvårar spermiernas rörlighet och förmåga att befrukta ett ägg.

Det är värt att notera att ovulationshämmande preventivmedel också kan ha andra positiva effekter på kvinnors hälsa, såsom att reducera risken för ovarialcancer och endometriosjukdomar.

Medroxiprogesteron är ett syntetiskt gestagen, ett hormon som påminner om progesteron, som används i preventivmedel och för att behandla vissa typer av cancer. Det finns även på marknaden under namnet Depo-Provera och ges ofta som injektion en gång var 12:e vecka. Medroxiprogesteron fungerar genom att hämma ägglossningen och förändra cervixsekretet så att spermierna har svårt att nå ägget. Det kan också påverka utvecklingen av endometrium (livmoderslemhinnan) så att ett befruktat ägg inte kan fästa sig vid livmoderväggen.

Fruktsamhet är ett medicinskt begrepp som refererar till förmågan hos en individ, vanligtvis en kvinna, att bli gravid och föda barn. Det inkluderar både fertilitet (den fysiska förmågan att producera och befrukta äggceller respektive spermier) och fekunditet (sannolikheten för en graviditet att leda till en levande födsel). Fruktsamhet kan påverkas av många olika faktorer, inklusive ålder, hälsostatus, genetiska faktorer och miljöfaktorer.