Psykoterapi för ogifta par, av motsatt eller samma kön.
En form av psykoterapi som omfattar man och hustru och vars mål är att förbättra äktenskapsförhållandet.

'Parterapi' (eller 'par therapy') är ett begrepp inom psykiatrisk vård som refererar till en form av behandling där en patient och deras nära anhöriga eller partners deltar i terapin tillsammans. Målet med parterapi är att stödja och förstärka relationen mellan patienten och deras nära anhöriga, samtidigt som man arbetar med de problem som kan ha uppstått i samband med den psykiatriska sjukdomen.

I parterapi får både patienten och deras nära anhöriga möjlighet att uttrycka sina känslor, tankar och erfarenheter i en trygg och stödjande miljö. Terapeuten kan hjälpa paret att förbättra deras kommunikation, lösa konflikter och öka förståelsen för varandras perspektiv. Parterapi kan också användas för att stödja nära anhöriga i sin egen roll som vårdare och ge dem möjlighet att diskutera sina egna behov och gränser.

Parterapi kan vara användbar inom flera olika områden av psykiatrisk vård, till exempel vid behandling av depression, ångest, personlighetsstörningar och relationella problem. Vidare kan parterapi också vara en del av familjeterapi där flera familjemedlemmar deltar i terapin tillsammans.

Samlevnadsterapi (engelska: Couple therapy) är en form av psykoterapi där två personer i en romantisk relation deltar med syfte att behandla och lösa konflikter och problem inom deras förhållande. Terapeuten arbetar med paret för att identifiera problem, förbättra kommunikationen, stärka samarbete och öka förståelsen mellan partnerna. Syftet är ofta att förenkla konflikter, lindra stress, stärka relationen och främja en hälsosamare samlevnad. Samlevnadsterapi kan behandla ett brett spektrum av problem som exempelvis kommunikationssvårigheter, konflikter kring sex och intimitet, ekonomiska problem, föräldraskap och andra livsstilsfrågor.