Näringsterapi
Sondmatning
Parenteral näring
Recommended Dietary Allowances
Undernäring
Livsmedel, syntetiska
Parenteral näring, total
Näringsstatus
Näringsundersökningar
Näringsvetenskap
Kroppskinesiologi, tillämpad
Encyklopedier, principer
Kinesis
Meditation
Mindfulness
Buddhism
Yoga
Mind-Body Relations, Metaphysical
Kropp-själ och avslappningstekniker
Näringsterapi, även kallat dietoterapi, är en form av medicinsk behandling som innebär användning av speciella kost- och näringsplaner för att förhindra eller behandla sjukdomar, skador, allergier eller andra hälsoproblem. Syftet kan vara att tillgodose speciella näringsbehov, att begränsa intag av vissa näringsfaktorer eller att påverka kroppsvikten. Näringsterapi kan användas ensam eller i kombination med andra behandlingsmetoder.
Exempel på när näringsterapi kan användas:
* Vid diabetes typ 1 och typ 2 för att kontrollera blodsockernivåerna
* Vid njurssjukdomar för att begränsa intaget av vissa näringsämnen som protein, fosfor och kalcium
* Vid gallblås- eller leverproblem för att begränsa fetthalt i kosten
* Vid celiaki för att undvika gluten
* Vid högt blodtryck för att minska saltintaget
* Vid övervikt och fetma för att minska kalorierna och/eller öka fiberintaget
* Vid mag-tarmåkommor för att undvika irritanta livsmedel eller för att tillgodose speciella näringsbehov
Näringsterapi bör under alla omständigheter skötas av en certifierad dietist eller näringstherapeut under medicinsk tillsyn.
'Sondmatning' är ett medicinskt begrepp som refererar till att ge en patient en vätska eller näring via en sonda, vilket oftast är en slangliknande tub som leds in i kroppen genom mun, näsan eller bukväggen. Detta används vanligtvis när en patient inte kan svälja normalt på grund av sjukdom, skada eller operation. Sondmatning kan vara både kort- och långvarig beroende på patientens behov och hälsotillstånd.
'Parenteral näring' är en form av künstlig näring som ges intravenöst, det vill säga direkt in i blodbanan. Detta skiljer sig från enteral näring, där näring givs via mag-tarmkanalen. Parenteral näring används ofta när patienten inte kan få tillräcklig mängd näring oralt eller enteralt, till exempel vid svårigheter med att äta, dricka eller absorbera näringsämnen genom mag-tarmkanalen.
Parenteral näring innehåller vanligtvis en blandning av kolhydrater, proteinhydrolysat, lipider, elektrolyter, vitaminer och mineraler, anpassad efter patientens behov. Den administreras ofta kontinuerligt via en infusionspump under flera timmar eller dagar.
Det är viktigt att parenteral näring ges under medicinsk övervakning, eftersom det kan öka risken för komplikationer såsom infektioner, elektrolytbrist och leverfunktionsstörningar.
'Recommended Dietary Allowances' (RDA) är de rekommenderade dagliga intaget av näringsämnen som krävs för att uppfylla behov hos en majoritet (97-98%) av friska, välbefinnande individer i olika åldersgrupper och könet. RDA är baserade på den senaste vetenskapliga forskningen om näringsbehov och tar hänsyn till absorption, nutrientinteraktioner och individuella variationer. Dessa rekommendationer används som riktlinjer för att planera en hälsosam och näringsriktig kost. Det bör noteras att RDA är inte samma sak som "låg intag" eller "icke tillräckligt med", utan snarare ett mått på det genomsnittliga dagliga intaget som anses vara tillräckligt för att uppfylla näringsbehoven hos de flesta individer.
Undernäring (malnutrition) är ett tillstånd där kroppen inte får tillräckligt med näringsämnen, vitaminer och mineraler för att fungera korrekt. Det kan orsakas av en otillräcklig intag av näring, en ökad behov av näringsämnen eller en kombination av båda. Undernäring kan leda till viktförlust, muskelsvaghet, svag immunförsvar, och i allvarliga fall kan det orsaka organ failure. Det är viktigt att diagnostisera och behandla undernäring så snart som möjligt för att förebygga komplikationer och förbättra patientens kvalitet på livet.
Syntetiska livsmedel, även kända som konstgjorda livsmedel, är livsmedel eller ingredienser i livsmedel som har skapats genom kemisk syntes i laboratorium, istället för att vara naturligt förekommande. Dessa kan inkludera artificiella sötningsmedel, konstgjorda färger, konserveringsmedel och smakförstärkare. Syntetiska livsmedel är ofta använda i industriellt framställda livsmedel för att förbättra smaken, konsistensen, hållbarheten eller utseendet. Det är viktigt att notera att syntetiska livsmedel är godkända av myndigheter som FDA (Food and Drug Administration) i USA och EFSA (European Food Safety Authority) i Europa efter en noggrann granskning av deras säkerhet och effekter på hälsan.
Parenteral näring, total (PNT) är en form av medicinsk behandling där all näringsbehov tas in via en injektion i blodbanan, istället för via munnen. Detta görs vanligtvis genom en central venkateter, som placeras i en stor vena i bröstet eller halsen. PNT används ofta när någon inte kan få tillräcklig näring oralt eller enteralt (dvs. via mag-tarmkanalen) på grund av sjukdom, skada eller operation.
PNT innehåller alla de nödvändiga näringsämnen som kroppen behöver för att fungera korrekt, inklusive kolhydrater, protein, lipider, vitaminer och mineraler. Lösningarna är speciellt formulerade för att matcha patientens individuella behov och kan variera över tid beroende på deras hälsotillstånd och behandling.
PNT kräver noggrann övervakning av patienten och deras laboratorievärden för att säkerställa att de får rätt mängd näring och att deras kroppar hanterar det på rätt sätt. Det kan också öka risken för komplikationer såsom infektion, blodproppar och lever- eller njurskador, om det inte administreras korrekt.
Näringsstatus är ett mått på individens tillgång till och upptag av näringsämnen som energi, protein, kolhydrater, fetter, vitaminer och mineraler. Det kan bedömas genom att mäta olika biokemiska parametrar såsom serumvärden av albumin, prealbumin, transferrin, kreatinin och totalprotein, samt antropometriska mätningar som vikt, midja-höft-kvot och muskelmassa. En god näringsstatus är viktig för att underhålla kroppens funktioner, stärka immunförsvaret och främja hälsa och välbefinnande.
En näringsundersökning är en metod inom medicinen och hälsovården för att insamla information om en persons näringsstatus, matvanor och kosthållningsvanor. Det innefattar vanligen en samling av data genom en kombination av tekniker såsom intervjuer, frågeformulär, observationer och kroppsmätningar.
En näringsundersökning kan omfatta följande aspekter:
1. Personliga data: Information om personens ålder, kön, vikt, längd, aktivitetsnivå och medicinska historia.
2. Matvanor: Upptäckande av vilka matvaror en person äter och hur ofta de äter dem. Det kan innefatta att logga allt man äter under en viss tidsperiod eller att svara på frågor om vanliga matvanor.
3. Kosthållningsvanor: Upptäckande av hur en person lagar, serverar och äter sin mat. Det kan innefatta information om kostvanor som exempelvis att äta för snabbt eller inför ekranen.
4. Näringsintag: Beräkning av den mängd näring som en person får från sitt näringsinnehåll i matvaror och drycker, till exempel kolhydrater, protein, fett, fiber, vitaminer och mineraler.
5. Näringsstatus: Mätning av olika aspekter av en persons kropp för att avgöra deras näringsstatus, såsom blodprover, urinprover, muskelmassa och kroppsfett.
Näringsundersökningar används ofta inom klinisk praktik för att hjälpa läkare, dietister och andra hälsovårdspersonal att utvärdera en persons näringsstatus och ge råd om hur de kan förbättra sin kosthållning. De används också inom forskning för att undersöka samband mellan kosthållning och hälsotillstånd.
Näringsvetenskap (nutrition science) är ett tvärvetenskapligt ämne som undersöker hur näringsintag och kosthållning påverkar vår hälsa, välbefinnande och livslängd. Det inkluderar studier av näringsämnenas kemi, absorption, metabolism och funktion i kroppen, samt hur olika dietaryvanor och matvanor påverkar risken för sjukdomar som diabetes, hjärtsjukdomar och cancer. Näringsvetenskapen undersöker även effekterna av näringsintag på vår kognitiva förmåga, fysisk prestationsförmåga och viktmässig status. Definitionen inkluderar också studier av livsmedelsproduktion, distribution, förädling och marknadsföring från en närings- och hälsoaspekt.
Applied kinesiology (AK) är en pseudovetenskaplig metod inom alternativ medicin som utvecklades i början av 1960-talet av den chiropracticke läkaren George J. Goodheart, Jr. Metoden bygger på att man använder muskeltester för att diagnosticera och behandla olika sorters hälsoproblem.
Enligt tillhängarna av AK kan muskelreaktionerna avslöja information om kroppens funktioner, strukturer och kemi. Genom att korrigera eventuella oregelbundenheter i muskelreaktionerna tror man sig kunna åtgärda underliggande orsaker till sjukdomar och smärtor.
Även om AK används av vissa praktiker inom alternativ medicin, har metoden inte stöd av vetenskapliga bevis eller erkännande från den etablerade medicinska världen. Den betraktas istället som en pseudovetenskap på grund av bristen på empirisk evidens och den ofta subjektiva naturen hos muskeltesterna.
"Encyclopedias are comprehensive reference works containing information on a wide range of topics. They are typically organized in alphabetical order and provide concise summaries of facts, concepts, and knowledge in various fields such as science, history, literature, philosophy, and arts. The principles behind the creation of encyclopedias include accuracy, objectivity, and authority, with contributions from experts in their respective fields. Encyclopedias serve as a valuable resource for researchers, students, and general readers seeking reliable information on a wide array of subjects."
'Kinesis' är ett medicinskt begrepp som refererar till rörelse eller förmågan att röra sig. Det kan användas för att beskriva muskelsammandragningar, reflexer eller andra former av aktiv rörelse i kroppen. Termen härstammar från det grekiska ordet 'kinein' som betyder 'att röra'.
Meditation kan definieras som en mental praktik där individen tränar sin uppmärksamhet och medvetenhet, ofta genom att fokusera på en viss tanke, andning eller kroppslig känsla. Syftet med meditation kan variera, men det inkluderar ofta att uppnå ett lugnare och mer inåtvänt tillstånd, öka självkännedomen och stärka emotionsregleringen. Meditation är inte nödvändigtvis kopplad till en viss religiös eller andlig tradition, utan kan också ses som en form av mentalt träning med potentialen att förbättra allmän hälsa och välbefinnande.
'Mindfulness' definieras inom medicinsk kontext som en form av medveten närvaro eller fokaliserad uppmärksamhet. Det innebär att en person är fullt medveten om sin nuvarande upplevelse, inklusive sina tankar, känslor och kroppsliga känslor, utan att värdera eller bedöma dem. Mindfulness kan praktiseras som en form av meditation eller aktivt medvetet fokus i vardagliga situationer.
Inom medicinen har mindfulness-baserad stressreduktion (MBSR) visat sig vara effektiv för att minska symptomen på ångest, depression och kronisk smärta. Mindfulness kan också hjälpa till att förbättra sömnen, koncentrationen och affektiva störningar.
Buddhism is not a medical term, but rather a religious and philosophical tradition founded on the teachings of Siddhartha Gautama, who is known as the Buddha. The core tenets of Buddhism include the Four Noble Truths, which describe the nature and cessation of suffering, and the Eightfold Path, which outlines a path to liberation from suffering and the cycle of rebirth.
Buddhist practices such as meditation and mindfulness have been incorporated into various medical and psychological contexts as a means of promoting mental and physical well-being. For example, mindfulness-based stress reduction (MBSR) is a therapeutic approach that combines mindfulness meditation and yoga to help individuals manage stress and improve their overall quality of life.
However, it's important to note that Buddhism itself is not a medical or psychological treatment modality, but rather a spiritual tradition with teachings and practices that can have positive effects on mental and physical health when integrated into a holistic approach to well-being.
'Yoga' är inte en medicinsk term, utan snarare en filosofisk och andlig tradition som har sitt ursprung i Indien för flera tusen år sedan. Traditionellt sett innebär yoga en kombination av andliga, mentala och fysiska praktiker, inklusive meditation, andningstekniker och kroppsövningar som asana (kroppsposturer).
I vissa fall kan yoga användas som ett komplement till konventionell medicinsk behandling för att hjälpa till att minska stress, lindra smärta och förbättra balans, flexibilitet och kondition. Det finns också en växande mängd forskning som undersöker yoga som ett komplement till behandlingen av vissa medicinska tillstånd, såsom kronisk smärta, depression och ångest.
Emellertid bör du alltid diskutera din avsikt att praktisera yoga med din läkare eller terapeut, särskilt om du har några hälsoproblem eller skador. De kan ge dig råd om hur du ska anpassa dina yogapraktiker för att undvika skada och maximera potentialen för hälsofördelar.
Medicinsk definiering:
'Mind-Body Relations' refererar till den interaktiva process där tankar, känslor, attityder och övertygelser påverkar fysiologiska funktioner i kroppen. Denna förbindelse antas vara bi-direktionell, vilket innebär att vad som händer i kroppen kan påverka sinnets tillstånd också.
'Metaphysical' är ett begrepp som ofta används för att beskriva de aspekter av människan och världen som inte kan observeras eller testas med vetenskapliga metoder. Det inkluderar koncept såsom andlighet, själslighet och det övernaturliga. Inom medicinen används begreppet sällan formellt, men det kan hänvisa till alternativa eller komplementära behandlingsformer som inte har stöd i vetenskapliga studier.
En metaphysisk tolkning av 'Mind-Body Relations' skulle därför kunna handla om att betrakta själen eller anden som en del av denna interaktiva process, där tankar och känslor påverkar kroppens funktioner genom en djupare, andlig förbindelse.
'Kropp-själ' (eng. mind-body) är ett begrepp som refererar till den sammanhållna funktionen och interaktionen mellan kroppen, sinnet och anden. Det innebär att vår fysiska hälsa, emotionella tillstånd och tankeprocesser alla påverkar varandra.
'Avslappningstekniker' (eng. relaxation techniques) är metoder som används för att minska stress, oro och spänning i kroppen och sinnet. Dessa tekniker kan hjälpa till att sänka muskelspänningar, hjärtslag per minut, andningsfrekvens och öka blodgenomströmningen till musklerna. Exempel på avslappningstekniker innefattar progressiv muskelavslappning, djupandning, meditation, yoga, biofeedback och imagineringsövningar.
Sammantaget kan användning av kropp-själ-metoder och avslappningstekniker hjälpa till att förbättra allmän välbefinnande, minska stresshormonnivåer, stärka immunförsvaret, lindra smärta och förbättra sömnkvalitet.
Det finns ingen allmänt accepterad medicinsk definition av "kärlek", eftersom detta oftast anses vara ett emotionellt och socialt fenomen som inte kan mätas eller observeras på ett objektivt sätt. Kärlek är istället vanligtvis ett begrepp som används inom humaniora, filosofi och psykologi.
Emellertid kan kärlek ha betydande effekter på individers fysiska och mentala hälsa. Positiva känslor av kärlek och socialt stöd kan leda till lägre nivåer stress, sänkt blodtryck och en generell förbättrad välbefinnande. Vissa studier har också visat att kärleksfulla relationer kan ha en skyddande effekt mot sjukdomar och öka livslängden.