Tester som visar den relativa effekten av olika kemoterapeutiska medel mot specifika mikroorganismer (t ex bakterier, svampar, virus).
Sulfamethoxazole is a medication that belongs to a class of drugs called sulfonamides, which are antibiotics that work by inhibiting the growth of bacteria in the body. It is often used in combination with trimethoprim and is commonly prescribed for the treatment of various bacterial infections, such as urinary tract infections, middle ear infections, and traveler's diarrhea. Sulfamethoxazole works by preventing the bacteria from synthesizing folic acid, which they need to grow and multiply. By interfering with this process, sulfamethoxazole helps to stop the spread of infection and promote healing.
"Sensitivitet och specificitet är två viktiga begrepp inom diagnostisk medicin, där sensitivitet definieras som sannolikheten för ett positivt testresultat bland de individer som har sjukdomen, medan specificitet definieras som sannolikheten för ett negativt testresultat bland de individer som inte har sjukdomen."
Kemiska substanser som produceras av mikroorganismer och som, i utspädda lösningar, har förmåga att hämma tillväxten hos eller döda andra organismer. Antibiotika vars toxicitet tolereras av värden anv änds som kemoterapeutiska preparat för behandling av infektionssjukdomar hos människor, djur och växter.
Trimetoprim är ett antibiotikum som hämmar bakteriens förmåga att syntetisera sin DNA genom att hämma enzymet dihydrofolatreduktas. Det används vanligen i kombination med sulfametoxazol för behandling av olika infektioner orsakade av bakterier, såsom luftvägsinfektioner, urinvägsinfektioner och hudinfektioner.
Mikroorganismers förmåga att motstå eller utveckla tolerans för kemoterapeutiska medel eller antibiotika. Denna resistens kan förvärvas genom genmutationer eller främmande DNA vid plasmidöverföring (R-faktorer).
Läkemedel för behandling av tuberkulos. De kan indelas i två kategorier: förstahandspreparat, med god effekt och acceptabla toxicitetsnivåer för de allra flesta fall; andrahandspreparat, för läkemedel sresistenta fall eller fall där den primära terapin av annan anledning inte har effekt på patienten.
Varje flytande eller fast preparat som är specifikt avsett för odling, lagring eller transport av mikroorganismer eller andra sorters celler. Olika typer av media, såsom differentierande substrat, selektiva substrat, testsubstrat och definierade substrat, tillåter odling av bestämda mikroorganismer och celltyper. Fasta medier erhålls genom tillsats av agar eller gelatin till flytande substrat.
Bakteriologiska tekniker är metoder och procedurer som används för att isolera, identifiera, klassificera och studera bakterier i ett laboratoriemiljö. Detta inkluderar tekniker såsom kulturell metod, mikroskopi, biokemiska tester, genetisk analys och automatiserade identifikationssystem. Syftet med bakteriologiska tekniker är att förstå bakteriers egenskaper, beteende och roll i olika sammanhang, till exempel inom medicin, miljö och industri.
I en medicinsk kontext kan 'metoder' defineras som de tekniker, procedurer eller processer som används för att diagnostisera, behandla eller forska kring sjukdomar, skador eller andra hälsoproblem. Detta kan inkludera både kliniska metoder som undersökningar, terapier och operationer, samt forskningsmetoder som experiment, observationer och statistisk analys.
Encelliga, prokaryota mikroorganismer som i allmänhet har fast cellvägg, som förökar sig genom celldelning och som uppvisar i huvudsak tre former: rund, avlång eller stavliknande, och spiralform. Någr a arter har särskilda rörelseorgan, flageller.
"Reproducibility of results" refererer til evnen til at gentage en eksperimentel eller observationel fremgangsmåde under lignende forsøgsbetingelser og få sammenlignelige eller ens resultater, støttende påstanden om en given hypotese eller effekt i medicinsk forskning.
"Parasitologisk resistensbestämning" refererar till en laboratorieundersökning för att fastställa om ett parasitsamhälle, såsom en protozoisk eller helminisk population, är resistent mot en viss antiparasitär behandling. Detta involverar att exponera parasiter för olika koncentrationer av ett specifikt läkemedel och sedan observera deras överlevnad och reproduktiva kapacitet. Genom att analysera dessa resultat kan man avgöra om parasitpopulationen har utvecklat resistens mot det aktuella läkemedlet, vilket är viktigt för att optimera behandlingsval och förebygga vidare spridning av resistens.
Förmågan att uppfatta skarpa gränser (stimuli) och att uppfatta små skillnader i luminans (ljustäthet, ljusstyrka) på en yta utan distinkta skiljelinjer. Psykofysiska mätningar av denna synfunktion används för bedömning av synskärpa och för att upptäcka ögonsjukdomar.
"Prediktivt värde av tester" refererar till en medicinsk term som beskriver förmågan hos ett diagnostiskt test att förutsäga sannolikheten för en specifik framtida hälsoutgång eller sjukdomsutveckling hos en individ, baserat på resultaten av testet. Det uttrycks ofta som ett kvalitativt och kvantitativt mått på sannolikheten för en positiv eller negativ utfallsprediktion, och kan användas för att stödja kliniska beslut om preventiva åtgärder, behandlingar eller fortsatt övervakning.
Avtagande förmåga hos insulin att sänka blodsockerhalterna; behov av 200 enheter insulin per dag för att förhindra hyperglykemi eller ketos. Effektminskningen beror vanligtvis på antikroppsbindning av insulin (insulinantikroppar), men även avvikelser hos insulinreceptorer på cellytor kan föreligga. Tillståndet har samband med övervikt, ketoacidos, infektion och vissa sällsynta sjukdomar.
En ROC-kurva (Receiver Operating Characteristic) är ett grafiskt sätt att illustrera och jämföra prestandan hos binära klassificeringsmodeller, det vill säga modeller som skiljer mellan två möjliga utfall. Kurvan visar sambandet mellan sannolikheten för en sann positiv (True Positive Rate eller Sensitivitet) och falsk positiv (False Positive Rate eller 1-Specificitet) prediction som funktion av ett kontinuerligt eller diskret gränsvärde. ROC-kurvan ger därmed insikt i hur väl modellen kan balansera korrekta positiva och negativa förutsägelser över olika gränsvärden, vilket är användbart när det gäller att optimera beslutgränser eller utvärdera olika modellers prestanda.
"Tidsfaktorer" refererar inom medicinen till de aspekter av tiden som kan spela in på en persons hälsa, sjukdomsutveckling eller svar på behandling. Detta kan omfatta sådant som tidpunkt för exponering för en skada eller en infektion, tid som har gått sedan symtom uppstod, eller den tid det tar för en behandling att verka. Tidsfaktorer kan vara av avgörande betydelse för att ställa diagnoser, planera behandlingar och förutse prognoser.
"Multiple chemical sensitivity (MCS) is a controversial and poorly understood condition where a person reports becoming sick after exposure to low levels of chemicals in everyday products, such as perfumes, cleaning supplies, or pesticides. The symptoms are subjective and can vary widely between individuals, making it difficult to diagnose and treat."
Varje påvisbar och ärftlig förändring i det genetiska materialet som medför ändrad genotyp och som överförs till dotterceller och efterföljande generationer.
"Sensorisk tröskel är det minsta stimuli som just kan uppfattas och registreras av ett sinnesorgan, medan starkare stimuli över denna tröskel når uppmärksamhet och ger upphov till en känsla eller en perception."
Diagnostisk testutrustning refererer til de medisinske instrumenter, apparater og teknologier, der anvendes til at udføre tests og undersøgelser af patienters krop og sundhedstilstand for at etablere en præcis diagnose af sygdomme, skader eller fysiologiske anomalier. Disse værktøjer omfatter bl.a. laboratorieudstyr, billeddiagnostisk udstyr som røntgenmaskiner, ultralydsapparater, MRI-scannere og CT-scannere, endoskopiske kameraer, EKG/EGG-maskiner m.fl., der hjælper sundhedspersonale med at opdage, overvåge og forstå patienternes tilstand, så de kan udforme en effektiv behandlingsplan.
Ett proteinhormon som utsöndras av bukspottkörtelns betaceller. Insulin har en avgörande roll i regleringen av sockeromsättningen, där det främjar cellernas förbrukning av glukos. Det spelar även en viktig roll för omsättningen av proteiner och lipider. Insulin används som läkemedel för hålla insulinberoende diabetes mellitus under kontroll.
En polymerase chain reaction (PCR) är en laboratorieteknik som verkar genom att kopiera en specifik DNA-sekvens i ett exponentiellt tempo, vilket möjliggör detaljerad analys av mycket små mängder av ursprungligt DNA. PCR utförs genom att upprepade gånger höja temperaturen och sänka den igen, vilket låter enzymet polymeras skapa kopior av DNA-sekvensen med hjälp av två specifika primers. Detta möjliggör identifiering och analys av specifika DNA-sekvenser i forskning, diagnostik och forensiska tillämpningar.
Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.
Förhållandet mellan läkemedelsdos och kroppens/organismens gensvar på medlet.
Postiva provresultat för undersökta personer som inte uppfyller kriterierna för undersökningen. Angivande av friska individer som sjuka vid kartläggning ("screening") av sjukdom.

Mikrobiologisk resistensbestämning är en laboratorieundersökning där man testar hur känsliga olika bakterier är för olika antibiotika. Detta görs genom att exponera bakterierna för olika koncentrationer av antibiotika och sedan observera deras tillväxt eller icke-tillväxt. På det viset kan man avgöra vilka antibiotika som är verksamma mot de specifika bakteriestammarna och i vilka koncentrationer.

Den mikrobiologiska resistensbestämningen används ofta för att hjälpa läkare att välja rätt typ av antibiotika för en patient med en infektion, baserat på vilka bakterier som orsakar infektionen och deras känslighet för olika antibiotika. Det kan också användas för att övervaka trenderna i resistensutveckling hos specifika bakteriestammar och hjälpa till att utforma riktlinjer för antibiotikabehandling.

Sulfametoxazol är ett sulfonamidmedel som används som antibiotikum för behandling av olika bakterieinfektioner, till exempel lunginflammation, urinvägsinfektion och hudinfektion. Det fungerar genom att hindra bakteriernas förmåga att producera de essentiella aminosyrorna dihydrofolsyrakomedulerad syntes av tetrahydrofolat.

Sulfametoxazol ges ofta i kombination med trimetoprim, ett annat antibiotikum, under namnet co-trimoxazol. Denna kombination är effektiv mot en bredare spektrum av bakterier än vardera medicin på egen hand och minskar också risken för resistensutveckling hos bakterierna.

Sulfametoxazol har varit ett vanligt antibiotikum i behandlingen av infektioner under många år, men dess användning har minskat något på grund av ökad resistens hos vissa bakteriestammar och förekomsten av allvarliga biverkningar hos vissa patientgrupper.

'Sensitivitet' (sensitivity) och 'specificitet' (specificity) är två centrala begrepp inom diagnostisk forskning och utvärdering av medicinska tester.

- Sensitivitet definieras ofta som sannolikheten för ett positivt testresultat givet att individen faktiskt har sjukdomen (den 'sanna' positiva andelen). En hög sensitivitet innebär att det flertalet av de sjuka individer som testas kommer att få ett positivt resultat. Detta är viktigt när man vill undvika falska negativa resultat.

- Specificitet definieras ofta som sannolikheten för ett negativt testresultat givet att individen faktiskt inte har sjukdomen (den 'sanna' negativa andelen). En hög specificitet innebär att det flertalet av de friska individer som testas kommer att få ett negativt resultat. Detta är viktigt när man vill undvika falska positiva resultat.

Sensitivitet och specificitet används ofta tillsammans för att beräkna positivt prediktivt värde (PPV) och negativt prediktivt värde (NPV), som ger en uppfattning om sannolikheten för sjukdom eller friskhet givet ett specifikt testresultat. Dessa beräknas vanligtvis med hjälp av 2x2-tabeller där antalet sanna positiva, falska positiva, sanna negativa och falsa negativa resultat redovisas.

Antibacterial medications, also known as antibiotics, are a type of medication used to treat infections caused by bacteria. These medications work by killing the bacteria or inhibiting their growth, allowing the body's immune system to fight off the infection. Antibacterial medications can be administered through various routes, including oral, topical, and intravenous, depending on the severity and location of the infection. It is important to note that antibacterial medications are not effective against viral infections, such as the common cold or flu. Misuse or overuse of antibacterial medications can lead to antibiotic resistance, which is a significant global health concern.

Trimetoprim är ett antimikrobiellt preparat som tillhör gruppen folsyreantagonister. Det används vanligen i kombination med sulfametoxazol för behandling av olika bakteriella infektioner, såsom urinvägsinfektioner, mun- och halsinfektioner samt hud- och sårinfektioner. Trimetoprim fungerar genom att hindra bakteriernas förmåga att producera folsyra, ett näringsämne som är nödvändigt för deras tillväxt och fortlevnad. På så sätt stoppar det bakteriens reproduktion och möjliggör så småningom dess utrotande.

Mikrobial läkemedelsresistens definieras som en förändring i mikroorganismer (bakterier, svampar, virus eller parasiter) så att de blir mindre känsliga eller helt resistenta mot läkemedel som tidigare har varit verksamma mot dem. Detta kan inträffa genom olika mekanismer, till exempel genom mutationer i mikroorganismens gener eller genom att de tar upp resistensgenet från andra mikroorganismer i sin omgivning.

Bakteriell läkemedelsresistens är ett allvarligt och ökande problem inom global hälsa, där fler och fler bakterier blir resistenta mot vanliga antibiotika. Detta kan leda till att infektioner som tidigare kunnat behandlas effektivt istället bli livshotande.

"Antituberculosis medication" er en samling av lægemidler som brukes til å behandle tuberkulose, en infeksjons sykdom som primært angriper lungene. Disse medisinene virker ved å dræbe eller hindre vekst og formultiplisering av den bakterielle agens som forårsaker sykdommen, som er *Mycobacterium tuberculosis*.

De mest vanlige typeren av antituberculosis medisiner inkluderer:

1. Isoniazid (INH): Dette er en first-line behandling for tuberkulose og virker ved å hindre bakteriens evne til å syntetisere sin cellevæg.
2. Rifampicin (RIF): Dette er også en first-line behandling for tuberkulose og virker ved å inaktivere bakteriens RNA-polymerase, hvilket stopper produksjonen av proteiner som er nødvendige for bakteriens vekst og overlevelse.
3. Ethambutol (EMB): Dette er en andre-line behandling for tuberkulose og virker ved å forhindre bakteriens evne til å syntetisere sin cellevæg.
4. Pyrazinamid (PZA): Dette er også en first-line behandling for tuberkulose og virker ved å støre bakteriens metabolisme og fører til dens død.

Disse medisinene kan enten brukes alene eller i kombinasjon med andre medisiner for å sikre en maksimal behandlings effektivitet og for å redusere risiko for bakteriens utvikling av resistans mot ein eller flere av de enkelte medisinene.

Behandlingen av tuberkulose kan vare fra seks måneder til et år, avhengig av typen og alvorligheten av sykdommen, samt pasientens svar på behandlingen. Det er viktig å følge behandlingsplanen tett for å sikre en fullstendig heiling og for å redusere risiko for spredning av bakterien til andre.

'Odlingsmedia' refererar till de näringsriktade material som används för att odla växter utan jord, ofta i kontrollerade miljöer såsom laboratorier, växthus eller inom hydrokultur. Odlingsmedier kan vara flytande eller fasta och innehåller vanligtvis en näringslösning med blandad sammansättning av vatten, näringsämnen och mineraler som är nödvändiga för växternas tillväxt och utveckling. Andra komponenter som kan ingå i odlingsmedier är hormoner, vitaminer och buffertämnen för att hjälpa till att reglera pH-värdet.

Det finns olika typer av odlingsmedia beroende på vilken typ av växt som ska odlas och i vilket syfte. Några exempel är:

1. Agarplattor: De flesta mikrobiella kulturer odlas på agarplattor, en fast medium gjord av en geléartad substans framställd från alger eller svampar. Agaren innehåller näringsämnen och mineraler som är nödvändiga för att underhålla bakterier och svampar.

2. Hydroponisk medium: Detta är ett icke-jordbaserat system där växternas rötter placeras direkt i en näringsrik lösning som cirkulerar kontinuerligt genom systemet. Exempel på hydroponiska medier inkluderar perlitet, vermiculit, lavarock och kokosfiber.

3. Aeroponisk medium: I ett aeroponiskt system sprutas växternas rötter kontinuerligt med en fin dimma av näringsrik lösning i luften. Detta ger växterna en mycket syresatt rotmiljö och möjliggör snabbare tillväxt än traditionella jordbaserade system.

4. Koibaserad medium: I detta system odlas växter i ett substrat av kokosnötsskal, som är en hållbar och ekologisk alternativ till torv. Kokosnötsfibern har god vattenhållande förmåga och är rik på näringsämnen.

5. Torvbaserad medium: Torv är ett vanligt medium för odling av små plantor och frön. Det är en organisk substans som härstammar från torvmossor och har god vattenhållande förmåga och luftgenomsläppning.

6. Fast medium: I detta system planteras växterna i ett fast medium, till exempel sand, grus eller lera. Detta ger växterna en stabil struktur att växa i och förhindrar att de faller över.

"Bakteriologiska tekniker" är en samling metoder och procedurer som används inom bakteriologi, en gren av mikrobiologi som fokuserar på studiet av bakterier. Definitionen kan variera beroende på kontext, men inkluderar ofta:

1. Kultivering: En metod för att odla och frodas bakteriekolonier på en näringsrik medium, såsom agarplatta eller agarlåda. Detta gör det möjligt att identifiera och studera specifika bakteriestammar.

2. Färgningstekniker: Används för att skilja olika typer av bakterier åt baserat på deras morfologi, såsom form, storlek och färg. Exempel på färgningstekniker inkluderar Gram-färgning, som används för att indela bakterier i två grupper - grampositiva och gramnegativa - baserat på skillnader i deras celleväggar.

3. Biokemiska test: Används för att identifiera specifika egenskaper hos en bakteriestam, såsom produktion av enzymer eller toxiner. Exempel på biokemiska test inkluderar katalasreaktionstestet och oxidasreaktionstestet.

4. Genetisk analys: Används för att studera bakteriens genetiska material, såsom DNA och RNA. Detta kan involvera metoder som PCR (polymeraskedjereaktion), DNA-sekvensering och genetisk manipulation med hjälp av plasmider och transfektion.

5. Serologi: Används för att identifiera antikroppar i blodserum som reagerar med specifika bakterieproteiner. Detta kan användas för att diagnostisera infektioner orsakade av bakterier.

6. Bioinformatik: Används för att analysera stora datamängder från genetiska och proteomiska studier av bakterier. Detta kan involvera metoder som sekvensering, strukturförutsägelse och funktionsanalys av gener och protein.

I medicinsk kontext, kan ‘metoder’ syfta på de tekniker, procedurer eller processer som används för att undersöka, diagnostisera eller behandla sjukdomar och hälsa. Detta kan omfatta allt från laboratorietester och avbildningsstudier till kirurgiska tekniker och medicinsk behandling. Exempel på metoder inkluderar blodprover, röntgenundersökningar, operationer och läkemedelsbehandlingar. Metoder kan vara baserade på vetenskaplig forskning och erfarenheter och används för att underlätta en korrekt diagnos och behandling av patienter.

Bakterier är en grupp encelliga, prokaryota mikroorganismer som saknar ett definierat cellkärnhus. De flesta bakterier består av en enda cell, men vissa former kan bilda filament eller kolonier. Bakterier har en stor variation i form och storlek, och de kan vara spiralformade, stavformade eller sfäriska (kallade cocci). De flesta bakterier är små, med en diameter på cirka 0,2-2 micrometer.

Bakterier har ett enkelt cellmembran som omger deras cytoplasma och en celldelningvävnad (septa) som delar cellen i två under celldelningen. De saknar också de komplexa organellerna som hittas i eukaryota celler, såsom mitokondrier, kloroplast och endoplasmatiskt retikulum.

Bakterier har en enkel genomorganisation med en cirkulär kromosom och ofta plasmider, små ringformade DNA-molekyler som kan överföras mellan bakterier. De reproducerar sig vanligtvis asexuellt genom celldelning, men vissa arter kan också använda sexuell reproduktion genom konjugation, transformation eller transduktion.

Bakterier förekommer överallt i naturen och är en del av de mikrobiella församlingar som finns på levande växter och djur, i jord, vatten och luft. De spelar en viktig roll i näringsomsättningen i ekosystem och kan också orsaka sjukdomar hos både människor och djur.

"Resultatens reproducerbarhet" är ett begrepp inom forskning och medicin som refererar till förmågan att upprepa en experimentell studie eller ett försök och få liknande eller identiska resultat. Detta är viktigt eftersom det stärker den vetenskapliga evidensen för ett visst fynd eller en viss slutsats.

En studie som har hög reproducerbarhet innebär att andra forskare kan upprepa experimentet och få samma resultat, även om de använder olika metoder eller prover. Detta är ett fundamentalt koncept inom vetenskapen eftersom det understryker vikten av objektivitet och pålitlighet i forskningsprocessen.

I medicinsk forskning kan reproducerbarhet vara särskilt viktig när det gäller studier som undersöker effekterna av olika behandlingsmetoder eller läkemedel. Om en studie inte har hög reproducerbarhet, kan det ifrågasättas hur tillförlitliga dess resultat är och om de verkligen kan appliceras i klinisk praktik.

'Parasitologisk resistensbestämning' refererar till laboratorieprocessen där man testar och fastställer om ett parasitsamhälle har utvecklat resistens mot vissa läkemedel. Detta görs genom att exponera parasiter för olika koncentrationer av ett eller flera läkemedel och sedan observera deras växt- och förökningsmönster. Om parasiterna fortsätter att överleva och föröka sig i närvaro av vissa koncentrationer av läkemedlet kan man dra slutsatsen att resistens har utvecklats.

Det är viktigt att regelbundet genomföra parasitologisk resistensbestämning eftersom det kan hjälpa till att identifiera resistensutveckling i tid och därmed möjliggöra anpassning av behandlingsstrategier för att optimera patientbehandlingen. Detta är särskilt viktigt inom områden som malaria, där resistens mot vanliga läkemedel har identifierats i olika delar av världen och på så sätt påverkat behandlingsrekommendationerna.

'Kontrastkänslighet' är ett medicinskt begrepp som refererar till förmågan att uppfatta skillnader i kontrast mellan olika objekt eller ytor. Det kan vara nedsatt hos en individ på grund av olika faktorer, såsom ålder, sjukdom eller skada på nervsystemet. Nedsatt kontrastkänslighet kan leda till svårigheter att uppfatta detaljer och skillnader i belysning, färg och skuggor, vilket kan påverka synskärpan och förmågan att tolka vad som ser ut. Detta kan vara speciellt problematiskt i lågt belysta miljöer eller när det finns mycket kontrastrika scener. Kontrastkänslighet mäts ofta med hjälp av olika tester, såsom VCTS (Vision Contrast Test System) eller Pelli-Robson-kontrasttestet.

Prediktivt värde av tester (PDV) är ett mått på hur väl en given test kan förutsäga ett specifikt utfall eller en sjukdom hos en individ. PDV uttrycks vanligtvis som sannolikheten för att ett visst utfall ska inträffa baserat på resultatet av en given test.

PDV kan beräknas genom att jämföra sannolikheterna för att ett specifikt utfall ska inträffa med eller utan testresultatet. Denna jämförelse ger en odds ratio, som kan användas för att beräkna PDV.

PDV är viktigt inom klinisk praktik eftersom det kan hjälpa läkare att bedöma riskerna och möjligheterna för olika behandlingsalternativ. Det kan även användas för att screena populationer för högriskpatienter, vilket kan leda till tidigare identifiering och behandling av sjukdomar.

Det är viktigt att notera att PDV inte alltid är statiskt och kan variera beroende på populationen som testas och andra faktorer som prevalensen av sjukdomen, sensitiviteten och specificiteten hos testet. Därför bör PDV alltid tolkas i kontext och tillsammans med andra kliniska informationer.

Insulinresistens är ett tillstånd där kroppens celler inte reagerar normalt på insulinet, det hormon som reglerar blodsockernivåerna. Som ett resultat måste pancreasproducera mer insulin för att uppnå samma effekt, och över tiden kan det leda till högre risk för typer 2-diabetes, metabolt syndrom och hjärt-kärlsjukdomar.

ROC-kurvanalys, eller Receiver Operating Characteristic Curve-analys, är en statistisk metod som används för att utvärdera prestandan hos en binär klassificerare (ett system som avgör om ett objekt tillhör en viss kategori eller inte) genom att jämföra sannolikheten för att korrekt klassificera positiva och negativa exempel. Kurvan visar sambandet mellan sensitiviteten (den sanna positutiva andelen, även kallat recall) och specificiteten (den sanna negativa andelen) för olika tröskelvärden på klassificerarens utdata. Genom att analysera ROC-kurvan kan man avgöra optimala tröskelvärden och jämföra prestandan hos olika klassificerare.

I en medicinsk kontext refererer tidsfaktorer ofte til forhold der har med tiden at gøre, når det kommer til sygdomme, behandlinger eller sundhedsforhold. Det kan eksempelvis være:

1. Akutte vs. kroniske tilstande: Hvor akutte tilstande kræver øjeblikkelig medicinsk indgriben, kan kroniske tilstande udvikle sig over en længere periode.
2. Tidspunktet for diagnose og behandling: Hvor hurtigt en sygdom identificeres og behandles, kan have væsentlig indvirkning på prognosen.
3. Forløb og progression af en sygdom: Hvor lang tid en sygdom tager at udvikle sig eller forværres, kan have indvirkning på valget af behandling og dens effektivitet.
4. Tidligere eksponeringer eller længerevarende sundhedsproblemer: Tidsfaktoren spiller også en rolle i forhold til tidligere eksponeringer for miljøfaktorer, infektioner eller livsstilsvalg, der kan have indvirkning på senere helbredsudvikling.
5. Alder: Alderen kan have indvirkning på risikoen for visse sygdomme, svarende til at visse sygdomme er mere almindelige hos ældre end yngre mennesker.
6. Længerevarende virkninger af behandling: Tidsfaktoren spiller også en rolle i forhold til mulige bivirkninger eller komplikationer, der kan opstå som følge af længerevarende medicinske behandlinger.

I alle disse tilfælde er tidsfaktoren en vigtig overvejelse i forbindelse med forebyggelse, diagnostisk og terapeutisk beslutningstagen.

"Multiple chemical sensitivity" (MCS) är ett kontroversiellt och odefinierat medicinskt tillstånd som sägs orsakas av en persons känslighet för låga nivåer av kemiska substanser i miljön. Personer med MCS påstår sig uppleva symptom som huvudvärk, trötthet, yrsel, andningssvårigheter och hudirritation när de exponeras för vad de anser vara orsakande substanser, som till exempel parfymer, rengöringsmedel eller kemikalier i byggmaterial.

Det saknas dock vetenskapligt stöd för att MCS är en specifik medicinsk diagnos och det finns inga etablerade diagnostiska kriterier eller behandlingsmetoder. Några experter anser att symptomen istället kan bero på andra orsaker, som exempelvis ångest eller andra psykiatriska tillstånd. Därför är det viktigt att undersöka och behandla alla potentiella orsaker till en persons symptom innan man ställer en diagnos av MCS.

En mutation är ett tillfälligt eller permanet genetiskt förändring i DNA-sekvensen som kan resultera i en förändring i strukturen eller funktionen hos ett protein eller en genprodukt. Mutationer kan uppstå spontant under celldelning, eller orsakas av externa faktorer såsom strålning, kemikalier eller virus. Mutationer kan vara skadliga, neutrala eller till och med fördelaktiga beroende på vilken del av genomet de påverkar och hur de påverkar genens funktion.

'Sensorisk tröskel' (eller sensory threshold) är ett begrepp inom neurofysiologi och psykofysik som refererar till den minsta intensiteten av en stimulus som just kan uppfattas av en sinnesorgan. Det finns olika typer av sensoriska trösklar, men de två mest studerade är gränsen mellan att känna igen någonting alls (absolut tröskel) och den minsta skillnaden i intensitet som kan uppfattas mellan två stimuli (differensiell tröskel).

Absolut tröskeln definieras som den lägsta intesitetsnivån av en given stimulus som just kan uppfattas över bakgrundsbruset eller från det sensoriska rummet. Detta innebär att vid intensiteter under absoluta tröskeln är individen inte i stånd att uppfatta stimulansen alls.

Differensiell tröskel definieras som den minsta skillnaden i intensitet mellan två stimuli som just kan uppfattas som olika. Detta innebär att vid skillnader under differensiella trösklar upplevs de två stimulanserna som lika intesiva av individen.

Det är värt att notera att sensoriska trösklar kan variera mellan olika individer och kan påverkas av en rad faktorer, inklusive ålder, uppmärksamhet, motivation, erfarenhet och kulturell bakgrund.

Diagnostisk testutrustning är ett samlingsbegrepp för de olika instrument, maskiner och tekniker som används för att utföras diagnostiska tester på patienter inom medicinsk vetenskap. Detta kan omfatta allt från enkla handhållna instrument som stetoskop och blodtrycksmätare till mer avancerade bilddiagnostiska verktyg som röntgenmaskiner, magnetresonanstomografi (MRT) och computed tomography (CT) skanner.

Diagnostisk testutrustning används ofta för att hjälpa läkare och andra vårdpersonal att ställa en diagnos på en patients sjukdom eller skada, genom att mäta, observera och analysera olika fysiologiska parametrar och kroppsvätskor. Exempel på diagnostiska tester som kan utföras med hjälp av testutrustning innefattar blodprover, elektrokardiogram (EKG), lungfunktionstest, ultraljud och röntgenundersökningar.

Sammanfattningsvis är diagnostisk testutrustning ett viktigt verktyg för att fastställa en patients hälsotillstånd och ge den vård som behövs.

Insulin är ett hormon som produceras och sekreteras av de betaceller som finns i bukspottkörteln (pancreas). Det spelar en central roll i regleringen av blodsockernivåerna i kroppen. När vi intagit kolhydrater från maten bryts dessa ner till glukos i tarmen, som sedan absorberas in i blodet. Denna ökning av blodglukoskoncentrationen orsakar betaceller att släppa ut insulin, vilket stimulerar celler runt om i kroppen (i synnerhet lever-, muskel- och fettceller) att ta upp glukosen från blodet och använda den som energikälla eller lagra den som glykogen eller fettsyror. På så sätt hjälper insulin till att hålla blodsockernivåerna i balans och förhindrar att de stiger allt för högt. Insufficiens av insulin orsakar diabetes typ 1, medan resistans mot insulins effekter kan leda till diabetes typ 2.

En polymerase chain reaction (PCR) är en laboratorieteknik som används för att kopiera DNA-strängar. Den bygger på en process där DNA-molekyler replikeras med hjälp av ett enzym som kallas DNA-polymeras. Genom att upprepa denna process i flera steg kan man skapa miljontals kopior av det ursprungliga DNA-segmentet på relativt kort tid.

PCR är en mycket känslig teknik som kan användas för att detektera mycket små mängder av DNA, till exempel från en enda cell. Den används inom flera områden, till exempel i diagnostiskt syfte inom medicinen, i forensisk vetenskap och i forskning.

Molekylsekvensdata (molecular sequencing data) refererer til de resultater som bliver genereret når man secvenserer DNA, RNA eller proteiner i molekylærbiologien. Det innebærer typisk en række af nukleotider (i DNA- og RNA-sekvensering) eller aminosyrer (i proteinsekvensering), der repræsenterer den specifikke sekvens af gener, genetiske varianter eller andre molekyler i et biologisk prøve.

DNA-sekvensdata kan f.eks. anvendes til at identificere genetiske varianter, undersøge evolutionæ forhold og designe PCR-primerer. RNA-sekvensdata kan bruges til at studere genudtryk, splicevarianter og andre transkriptionelle reguleringsmekanismer. Proteinsekvensdata er vigtige for at forstå proteinstruktur, funktion og interaktioner.

Molekylsekvensdata kan genereres ved hjælp af forskellige metoder, herunder Sanger-sekvensering, pyrosekvensering (454), ion torrent-teknikker, single molecule real-time (SMRT) sekvensering og nanopore-sekvensering. Hver metode har sine styrker og svagheder, og valget af metode afhænger ofte af forskningens specifikke behov og ønskede udbytte.

En dos-respons kurva är en grafisk representation av hur effekten av ett läkemedel varierar beroende på dosen. Kurvan visar den önskvärda effekten som ökar med ökande dos, tills en toppnivå nås där ytterligare ökning av dosen inte ger någon extra effekt. Vid högre doser kan läkemedlet bli skadligt och orsaka biverkningar, vilket resulterar i att kurvan börjar dalande.

Den optimala dosen av ett läkemedel är ofta den lägsta effektiva dosen som ger önskad terapeutisk effekt med minsta möjliga risk för biverkningar. Dos-respons kurvor används ofta vid utformning och planering av kliniska prövningar för att fastställa läkemedels säkerhet, effektivitet och optimal dosering.

En falskt positiv reaktion är ett fall där en medicinsk test visar ett positivt resultat, men det saknas verifierbara tecken eller bevis på att den personen faktiskt har sjukdomen eller tillståndet som testet mäter. Det kan orsakas av en rad olika faktorer, beroende på vilket slags test som används och hur det utförs.

För att ge ett exempel, om vi tar ett tester för droger, kan en falskt positiv reaktion inträffa om den person som testas har intagit någon annan substans som innehåller samma kemiska struktur som den aktiva ingrediensen i drogen man letar efter. Detta kan leda till ett felaktigt positivt resultat, även om personen aldrig har använt den specifika drogen.

Falskt positiva reaktioner är allvarliga problem när det gäller medicinsk diagnostik, eftersom de kan leda till onödiga behandlingar, överdriven oro och kostnader. Därför är det viktigt att alla medicinska tester utvärderas i kontexten av den persons symptom, historia och andra faktorer som kan påverka resultatet. I allmänhet rekommenderas det att bekräfta ett positivt testresultat med ett annat typ av test eller metod för att minimera risken för falskt positiva reaktioner.

... är mycket viktigt att valet av antibiotikum vid exogena infektioner görs utifrån mikrobiologisk diagnos med resistensbestämning ... jfr resistensbestämning = bestämning av MIC-värdet; «Minimal Inhibitory Concentration»). För att uppnå en avdödande effekt och ...
... kinoloner eller tredje eller fjärde generationens cefalosporiner när en mikrobiologisk undersökning och resistensbestämning har ...
Förutom helgenomsekvensering utfördes även fenotypisk resistensbestämning av alla ESBLCARBA-isolat (tabell 3). Resistens mot ... År 2017 utfördes mikrobiologisk typning för isolat från ca 97 procent av fallen. De vanligaste serotyperna var i fallande ... För samtliga MDR-TB isolat utförs fenotypisk resistensbestämning mot alla relevanta första- och andrahandsläkemedel. Den ...
Man bör även utföra resistensbestämning för att få veta hur känsliga de är för antibiotika. Om en mikrobiologisk odling ska ... Välimaa H, Fröding I, Frandsen Lau E. Oral mikrobiologi i mokrobiom-eran - när, hur och varför utförs mikrobiologisk diagnostik ... Om behandling ändå planeras bör först odling och resistensbestämning utföras. Vanligtvis är antibiotikabehandling av dessa ... när det finns risk för spridning eller tecken på en systemisk infektion kan det vara lämpligt med mikrobiologisk odling. ...
Enheten för Bakteriologi är en del av Klinisk mikrobiologi, ett regionalt verksamhetsområde som bedriver mikrobiologisk ... Arbetet omfattar till största delen bakteriologisk, mykologisk och parasitologisk diagnostik samt resistensbestämning. På ... Det finns utomordentliga utvecklingsmöjligheter för dig med intresse för avancerad mikrobiologisk diagnostik och forsknings- ...
Sputumprov för mikrobiologisk diagnostik (bakterier, virus och svamp inklusive opportunistiska agens) för att utesluta ... Vid tecken på svampinfektion är det motiverat att odla med önskemål om resistensbestämning. ...
Om fodret är misstänkt bör mikrobiologisk och/eller toxikologisk analys göras. Det kan vara lämpligt att frysa in prover från ... Laboratoriemetoder för resistensbestämning. *Tolkning av resistensbestämning. *Resistensbestämning - ESBL. *Resistensbestämning ...
Det kan vara svårt att avgöra vilken typ av svamp det är, och för att vara riktigt säker krävs en mikrobiologisk undersökning. ... Laboratoriemetoder för resistensbestämning. *Tolkning av resistensbestämning. *Resistensbestämning - ESBL. *Resistensbestämning ...