Medline är NLMs (National Library of Medicine) mest betydande bibliografiska databas. Den utgör huvuddelen av den biomedicinska referensdatabasen PubMed och är sökbar via NLMs webb. Posterna i Medline är indexerade med termer ur MeSH (Medical subject headings).
Tesaurus bestående av ett kontrollerat ordförråd och producerad av National Library of Medicine i USA.
Förkortning eller sammanfattning av dokument; tilldelning av deskriptorer för dokumentreferens.
"Randomized clinical trials (RCTs) are studies in which participants are randomly assigned to receive either the experimental intervention or a standard of care comparison group, in order to minimize bias and increase the reliability of results when evaluating the safety and efficacy of new medical treatments."
Ett medicinskt, bibliografiskt databassystem utvecklat av National Library of Medicine, USA. MEDLARS är förkortning för Medical Literature Analysis and Retrieval System, som introducerades 1964 och vidareutvecklades till Medline (MEDLARS Online) 1971.
"Subject Headings" är en kontrollerad och standardiserad terminologi som används för att katalogisera och indexera information inom medicinsk litteratur, för att underlätta sökning och åtkomst till relevant information.
Omfattande, datorbaserade samlingar av referenser eller hänvisningar till böcker, artiklar eller andra publikationer, företrädesvis inom ett begränsat ämne eller ämnesområde.
En gren av data- eller biblioteksvetenskap inriktad på lagring, sökning, återvinning och urval av information inom ett visst ämnesområde eller viss frågeställning.
"Compact disc - read-only memory". System för permanent optisk lagring av data på kompaktskivor. Skivspelaren ansluts till dator, och skivornas innehåll kan inte ändras eller skrivas över. CD-ROM-enhe ten är så gott som identisk med de CD-spelare som används för musikskivor och kan oftast också användas till att spela sådana skivor.
"PubMed is a comprehensive database of life sciences literature and biomedical research, operated by the US National Library of Medicine and provides access to over 30 million citations from MEDLINE, life science journals, and online books."
"Tidskrifter inom medicin är publikationer som regelbundet ges ut med peer-reviewed forskningsartiklar, kliniska rapporter, och recensioner av aktuell forskning och utveckling inom olika områden av medicinen. De följer principer såsom objektivitet, evidensbaserad vetenskap och hög etisk standard för att säkerställa trovärdighet och tillförlitlighet i den publicerade informationen."
Användning av statistiska metoder för analys av utveckling och trender i litteraturen.
Förkortningar av skrivna ord och uttryck.
"Processering av naturligt språk (NLP) är ett område inom artificiell intelligens som handlar om att utveckla och bygga datorbaserade system som kan förstå, tolka och generera meningsfullt mänskligt språk, såsom text eller tal, genom att analysera dess struktur, semantik och kontext för olika tillämpningar inom bland annat medicin, utbildning och kommunikation."
Systematiskt sökande, utvärdering och utnyttjande av moderna forskningsresultat som underlag för beslut i den kliniska verksamheten. Den bevisbaserade sjukvården följer fyra steg: en klinisk, patientrelaterd frågeställning, sökande efter relevant, kliniskt inriktad litteratur, kritisk värdering av giltighet och nytta av dokumenterade resultat, och omsättande av dessa i klinisk praxis. Begreppet "bevisbaserad sjukvård" (evidence based medicine) myntades vid McMaster Medical School i Kanada på 1980-talet.
NLM står för National Library of Medicine, som är den offentliga biblioteket och informationsresursen inom hälsa och medicin i USA. Det drivs av National Institutes of Health (NIH) och är världens största biomedicinska bibliotek.
"Behandlingsresultat" refererer til den ændring eller effekt, en given behandling har på en patients sygdom, symptomer, funktion, kvalitet af liv eller overlevelse.
Ett persondatorprogram med användarvänligt gränssnitt mot MEDLARS på ELHILL-systemet vid National Library of Medicine. Hösten 2001 hade programmet ersatts av andra, webbaserade sökfunktioner.
Ett medicinskt "Online-system" kan definieras som en webbaserad plattform eller tjänst som tillhandahåller information, resurser, kommunikation och/eller interaktiva funktioner för att stödja vården, undervisning, forskning eller administrativa behov inom hälso- och sjukvården. Det kan exempelvis vara en elektronisk patientjournal, en webbaserad utbildningsplattform för medicinsk undervisning, ett onlinesjukhus eller en tjänst för telemedicin.
Publicerade arbeten som ger en översiktlig granskning av aktuell literatur inom ett fält.
I en medicinsk kontext kan "publicering" definieras som att dela eller sprida resultat från medicinsk forskning, ofta i form av en vetenskaplig artikel, i en peer-reviewad tidskrift eller på ett preprint-server. Detta gör forskningsresultaten tillgängliga för andra forskare, kliniker, politiker och allmänheten, vilket kan leda till att kunskapsutbytet ökar, forskningsprocessen förbättras och evidensbaserad medicin stärks.
"Terminologi, princip" in a medical context refers to the set of rules and guidelines that govern the creation, selection, and usage of specialized terms within the field. These principles aim to ensure consistency, accuracy, and clarity in communication among healthcare professionals and researchers, thereby reducing the risk of misunderstandings and errors in patient care and scientific research.
I en enkel mening kan 'publikationer' inom medicin definieras som skriftliga arbeten som presenterar originalforskning, systematiska översikter, meta-analys, fallstudier eller andra former av rapportering relaterade till medicinska ämnen. Dessa publikationer kan finnas i form av artiklar i vetenskapliga tidskrifter, böcker, poster på konferenser eller webbaserade artiklar. Det är viktigt att alla publikationer undergår en granskning (peer review) av experter inom området för att säkerställa att de uppfyller höga kvalitetskrav och att informationen som presenteras är tillförlitlig och relevant.
"Ordböcker är samlingar av medicinska termer och deras definitioner, organiserade i alfabetisk ordning, som används för att stödja ett gemensamt medicinskt språk och förståelse."
"Medicin i litteraturen refererer til den skildring, fremstilling eller beskrivelse af medicinske emner, fagterminologi, behandlingsformer eller lægevidenskabelige temaer, som forekommer i skønlitteratur, historiske romaner, poesi eller andre former for litterære værker."
Kliniska prövningar omfattande en eller flera provbehandlingar, åtminstone en kontroll, specificerade mätresultat för utvärdering av studien och en objektiv metod för urval av patienter till studien. Provbehandlingen kan vara med läkemedel, apparater eller metoder, med avseende på diagnostisk, terapeutisk eller förebyggande effekt. Kontrollåtgärderna inkluderar placebobehandling, verksam medicinsk behandling, ingen behandling, doseringsformer, historiska jämförelser osv.
Publiceringsbias är ett fenomen inom forskningsvärlden där studier med positiva eller sensationella resultat har en högre sannolikhet att publiceras än studier med negativa eller icke-signifikanta resultat, vilket kan leda till en överdriven eller missvisande bild av effekterna av ett visst förhållande eller behandling.
UMLS, eller Unified Medical Language System, är ett databas- och verktygssystem som etablerats av National Library of Medicine (NLM) för att stödja elektronisk informationshantering inom området medicinsk terminologi. Det erbjuder en samling relaterade filer och services, vilka standardiserar och integrerar olika medicinska termer, begrepp och ontologier från olika källor till ett gemensamt ramverk, vilket underlättar sökning, analys och informationsutbyte inom området.
Kvantitativa metoder för sammanställning av resultaten av enskilda studier (oftast publicerade sådana) och sammanfattning av deras slutsatser, för utvärdering av behandlingseffekter, som incitament för nya studier osv, med tillämpning inom främst forskning och medicin.
"Controlled vocabulary" in a medical context refers to a specific set of standardized terms and definitions that are used consistently within an electronic health record system or during the indexing and retrieval of biomedical literature, ensuring accurate communication, searchability, and data analysis.
En medicinsk definition av 'riskfaktorer' är egenskaper, expositioner, eller behavor som ökar sannolikheten för att utveckla en viss sjukdom eller hälsoproblem. Riskfaktorer kan vara modifierbara, som rökning och brist på motion, eller icke-modifierbara, som genetiska faktorer eller ålder. Det är värt att notera att när en individ utsätts för en riskfaktor, innebär det inte automatiskt att personen kommer att utveckla sjukdomen, men risken blir högre än för den som saknar riskfaktorn.
En plan för insamlande och bruk av data, så att önskad, exakt information kan erhållas eller så att en hypotes kan prövas på erforderligt sätt.
Förplanerade studier av säkerhet, effektivitet eller optimal dosering (om tillämpligt) för ett eller fler diagnostiska, terapeutiska eller profylaktiska läkemedel, en eller fler apparater eller tekniker, utvalda enligt förutbestämda kriterier och studerade med avseende på fördefinierade indikationer på gynnsamma och ogynnsamma effekter.
Utbildning i datakunskap och användning av datorer.
Skrivarsyssla, litterärt skapande. Också en författares samlade litterära produktion.
Dataprogram avsedda för lagring, hantering och kontroll av data för speciella ändamål.
Integrerad uppsättning datafiler, rutiner och utrustning för lagring, hantering och återvinning av information.
"Referensböcker" inom medicinen är samlingar av välgrundade, sammanfattade och kritiskt granskade vetenskapliga informationer om sjukdomar, diagnostiska metoder och behandlingsalternativ, som används som ett hjälpmedel för läkare och andra medicinska yrkesutövare för att stödja kliniska beslut och fortsatta studier.
I en medicinsk kontext, kan "Förenta Staterna" (United States) ofta referera till den största och mest inflytelserika nationen inom områden som medicinsk forskning, utbildning och vård. Detta inkluderar:
"Statliga publikationer, principer" refererar till de riktlinjer och principer som har etablerats av regeringen eller offentliga myndigheter för produktionen och distribuitionen av officiella publikationer. Dessa dokument inkluderar lagstiftning, föreskrifter, rapporter, statistik och andra typer av information som publiceras av staten för allmänhetens kännedom och användning. Principerna kan omfatta standarder för skrivsätt, layout, tillgänglighet och distribuition med syfte att garantera att informationen är klar, korrekt, relevant och lättillgänglig för alla medborgare.
En förteckning över artiklar eller andra dokument och publikationer med något gemensamt, t ex en och samma författare, ett givet ämnesområde eller visst utgivningsställe.
En videodiskinspelning är ett medicinskt undersökningsförfarande där patientens hud inspelas med hjälp av en video camera, ofta i samband med en dermatoskopi (en metod för att undersöka huden med hjälp av en lupp och ett starkt ljus). Videodiskinspelningar används vanligen för att dokumentera, övervaka och diagnostisera hudförändringar över tid.
Metod för jämförelse av kostnaden för ett program med den förväntade nyttan, i kronor räknad. Förhållandet nytta/kostnad utgör ett mått på den totala, förväntade avkastningen per enhet använda pengar. Vanligtvis utesluts sådana faktorer ur analysen som inte kan mätas i ekonomiska termer. Kostnadseffektivitet jämför olika sätt att uppnå specifika resultat.
Strukturerade samlingar av mer eller mindre fullständiga faktauppgifter, ofta inom bestämda ämnesområden och med funktioner för automatisk hantering av informationen. De kan ha formen av uppslagsböcker, statistikdatabaser, samlingar av kemiska och fysikaliska data osv. Begreppet faktadatabas skall inte förväxlas med bibliografisk databas.
"Riskbedömning är ett systematisk process för att utvärdera och analysera risker relaterade till hälsa eller sjukvård, inklusive sannolikheten för skadliga händelser och deras potentiella konsekvenser, med syfte att underlätta beslut om preventiva åtgärder och behandlingar."
A user-computer interface, also known as human-computer interaction or user interface, refers to the space where humans and computers interact, including both hardware and software components. This interface is designed to allow users to effectively and efficiently communicate with the computer system to accomplish tasks by inputting commands and receiving output in a intuitive and understandable manner.
Datorbaserade system utvecklade för att utföra processer som normalt är förknippade med mänsklig intelligens, som t ex språkförståelse, inlärning, argumentering, problemlösning osv.
"Sensitivitet och specificitet är två viktiga begrepp inom diagnostisk medicin, där sensitivitet definieras som sannolikheten för ett positivt testresultat bland de individer som har sjukdomen, medan specificitet definieras som sannolikheten för ett negativt testresultat bland de individer som inte har sjukdomen."
I en enkel medicinsk kontext kan "data mining" definieras som den process där systematiska metoder används för att analysera och utvinna information eller kunskap från stora datamängder, ofta inkluderande elektroniska hälsodata. Det handlar om att upptäcka mönster, korrelationer och trender som kan användas för att stödja klinisk beslutsfattning, forskning, population hälsa, kvalitetssäkring och andra avdelningar inom medicinen. Data mining är en delmängd av den större disciplinen biostatistik och använder sig ofta av tekniker som maskininlärning, statistik och datavisualisering.
En (schematisk) beräkningsmetod bestående av en serie algebraiska formler och/eller logiska steg för lösning av ett givet problem.
Ett löst samordnat, världsomfattande datornätverk. De nätverk som utgör Internet är sammankopplade via ett flertal stamnätverk. Internet har sitt ursprung i det amerikanska statliga ARPAnet-projektet, som utvecklades för att underlätta informationsutbyte.
I medicinen refererer oddsquot (odds ratio) til et mål for den relative forekomstforskjellen av et utfall mellom to grupper. Det er beregnes ved å dividere sannsynligheten for at et utfall skjer i den ene gruppen med sannsynligheten for at det samme utfallet skjer i den andre gruppen. Dette gir en kvot som kan tolkes som den relative økningen eller minskingen av risikoen for et utfall i den ene gruppen i forhold til den andre.
"Ett medicinskt bibliotek är en institutionell samling av information och resursmaterial relaterat till medicin, hälsa och biomedicinsk forskning, som främjar läkarutbildning, forskning och patientvård genom att erbjuda tillgång till tryckt och elektronisk litteratur, databaser, multimedier och andra relevanta informationskällor."
"Medicinska ordböcker är samlingar av termer och definitioner som används inom medicinen och hälsoväsendet för att främja klar kommunikation och förståelse mellan vårdpersonal, forskare och patienter."
Riktlinjer eller principer för gällande eller planerade policyregler till stöd för hälsovårdspersonal när det gäller beslut om diagnostik, behandling eller andra kliniska förhållanden rörande patientvård. Riktlinjerna kan sammanställas av myndigheter, institutioner, yrkesförbund eller expertkommitteer. Riktlinjerna utgör grund för utvärdering av alla aspekter av hälso- och sjukvård.
I en enstaka medicinsk kontext kan "search engine" referera till ett söktjänsteverktyg som används för att hitta relevant information inom den medicinska litteraturen eller i elektroniska hälsoregistret. Detta hjälper läkare, forskare och andra medicinska företaganden att snabbt och effektivt få tillgång till relevanta data som kan användas för att stödja kliniska beslut, forskning eller policybeslut. Exempel på medicinska söktjänster inkluderar PubMed, OMIM och UpToDate.
I medicinsk kontext, refererer semantik til studiet af betydning og interpretation av medisinsk terminologi, begreber og information, for at sikre klarhed og præcision i kommunikationen mellem sundhedspersonale, patienter og it-systemer.
Tillståndet som följer på föreningen av en äggcell och en sädescell, då ett embryo eller foster växer i kroppen.
Fastställande av en sjukdoms karaktär eller särskiljande av ett sjukdomstillstånd från ett annat. Tillvägagångssättet kan vara fysisk undersökning, laboratorieprov eller liknande, och till stöd för diagnosen kan finnas datorprogram som utformats för att förbättra beslutsförfarandet.
"Utvärdering av medicinsk teknologi" refererar till den systematiska undersökningen och bedömandet av effekterna, både fördelar och risker, av en given medicinsk teknik eller behandling, med hänvisning till klinisk effektivitet, säkerhet, kostnadseffektivitet och etiska aspekter, för att underlätta beslut om användning inom sjukvården.
Utbildningsinrättningar för personer som specialiserar sig i biblioteks- eller informationsvetenskap.
Studier för mätning av effektiviteten hos en process, personal och utrustning, eller material om genomförandet av sådana studier. När det gäller läkemedel och medicinska hjälpmedel finns termerna kliniska prövningar och läkemedelsprövning.
"Biomedical research" refererar till vetenskaplig forskning som fokuserar på biologiska och medicinska aspekter av levande system, ofta med målet att förbättra människors hälsa genom att utveckla ett djupare förstånd för biologiska processer och sjukdomar. Denna typ av forskning kan involvera studier av cellulära och molekylära mekanismer, genetik, patofysiologi, farmakologi, och utveckling av nya terapeutiska strategier och tekniker. Biomedical research kan vara baserad på både grundläggande forskning (som undersöker de grundläggande principerna för biologiska processer) och translational research (som fokuserar på att översätta forskningsresultat till klinisk praktik).
Sekventiella instruktioner (programkod) för utförande av en speciell uppgift eller funktion i en dator.
En observational study är en form av forskningsdesign där forskaren observerar och samlar data om deltagarna utan att ingripa eller påverka dem aktivt. Detta kontrasterar med interventionsstudier, där forskaren tillämpar en viss behandling eller intervention på en grupp deltagare. I en observational study kan forskaren exempelvis samla data om deltagarnas levnadsvanor, miljöfaktorer och hälsotillstånd för att undersöka möjliga samband mellan dem. Resultaten från en observational study används ofta för att generera hypoteser som sedan kan testas i mer kontrollerade studier.
Samlingar av fakta, antaganden, tro och heuristik som utnyttjas i kombination med databaser för att erhålla önskade resultat, som t ex en diagnos, en tolkning, eller en lösning till ett problem.
"Reproducibility of results" refererer til evnen til at gentage en eksperimentel eller observationel fremgangsmåde under lignende forsøgsbetingelser og få sammenlignelige eller ens resultater, støttende påstanden om en given hypotese eller effekt i medicinsk forskning.
Kritisk och genomträngande undersökning, även experimentell, med syftet att ådagalägga och tolka nya fakta, att revidera tidigare vedertagna slutledningar, teorier eller lagar i ljuset av nya fakta, eller att i praktiken tillämpa sådana nya eller omprövade slutsatser.
Sjukdomstillstånd med ett eller flera av följande kännetecken: de är permanenta, ger kvarstående handikapp, orsakas av irreversibla sjukliga förändringar, kräver speciell rehabiliteringsbehandling ell er kan förväntas fordra lång tids observation och vård.
"Tidsfaktorer" refererar inom medicinen till de aspekter av tiden som kan spela in på en persons hälsa, sjukdomsutveckling eller svar på behandling. Detta kan omfatta sådant som tidpunkt för exponering för en skada eller en infektion, tid som har gått sedan symtom uppstod, eller den tid det tar för en behandling att verka. Tidsfaktorer kan vara av avgörande betydelse för att ställa diagnoser, planera behandlingar och förutse prognoser.
"Storbritannien (officiellt: Förenade Konungariket Storbritannien och Nordirland) är en suverän stat belägen i nordvästra Europa, bestående av fyra konstitutionella monarkier: England, Skottland, Wales och Nordirland."
Allmän kännedom om datateknisk terminologi och om hur datorer programmeras och fungerar.
I medicinen refererar prognosen till den förväntade utgången eller framgången av en behandling eller sjukdom. Det är en förutsägelse om hur en patients hälsotillstånd kommer att utvecklas över tiden, inklusive sannolikheten för fullständig genes, kronisk sjukdom eller död. Prognosen baseras ofta på olika faktorer som patientens allmänna hälsotillstånd, sjukdomens art och svårighetsgrad, behandlingsalternativ och individuella respons på behandlingar.
Världens till ytan tredje största land, med en yta av 9 958 319 km2. Landet utgör den nordligaste, och största, delen av Nordamerika, och består av tio provinser och tre territorier. Kanada är en federation inom det Brittiska Samväldet. Invånarantalet är ca 30 miljoner, och huvudstaden, belägen i provinsen Ontario, heter Ottawa.
Antalet nya fall av en given sjukdom under en given tidsperiod i en viss population. Begreppet används även för ökningstakten av nya fall i en given population. Det måste särskiljas från prevalens, som avser samtliga sjukdomsfall, gamla och nya, hos en population vid en given tidpunkt.
En tumör är en abnorm och ofta opålitlig vävnadsformation som uppstår då celltillväxten och celldelningen överstiger normal nivå eller fortsätter utan kontroll efter cellskada eller påverkan. Tumörer kan vara godartade (benigna) eller elakartade (maligna), beroende på om de är cancer-relaterade eller inte. De kan också variera i storlek och spridning, och deras uppkomst kan bero på en kombination av genetiska, miljömässiga och livsföstylett relaterade faktorer.
Avvikelse från resulteten eller slutledningarna av fakta, eller processer som leder till sådan avvikelse. Det kan finnas flera källor till bias: ensidiga eller systematiska mätvariationer av det sanna värdet (systematiskt fel). brister i utformningen av studien; fel i slutledning, tolkning eller analys pga felaktiga data eller brister i datainsamlingen. Ingen subjektivitet anses dock föreligga vid bedömning av bias under dessa omständigheter.
"Redaktionspolicy" är ett begrepp inom journalistik och publicering som refererar till de riktlinjer och principer som styr hur information produceras, bearbetas och presenteras för publiken. Det kan omfatta aspekter som källkritik, faktateckning, konfliktintresse, etik, diversitet och korrigeringsprocedurer. En tydlig redaktionspolicy bidrar till att upprätthålla förtroende och trovärdighet hos en publikation eller ett mediakanal.
Binjurebarkshormoner, även kända som adrenocorticotropa hormon (ACTH) och corticotropin, är ett hormon som produceras och secretetas av främre loben av hypofysen, en peptidhormon som stimulerar produktionen och release av kortisol och andra glukokortikoider från binjurebarken.
"Drug-related side effects and adverse reactions" refer to unintended or harmful consequences that occur when a medication is taken, despite being administered at the correct dosage and for its intended purpose. These terms are often used interchangeably, although some professionals may use "side effect" to describe more common and less severe reactions, while "adverse reaction" refers to more serious and potentially life-threatening consequences.
Expertgranskning av forsningsprojekts kvalitet och hållbarhet, utförd av sakkunniga inom samma forskningsområde. Förfaringssättet tillämpas av redaktörer vid bedömning av manuskript för publicering, av fonder och stiftelser för beslut om anslagstilldelning, och av vetenskapliga institutioner vid tjänstetillsättningar.
Förhållandet mellan erhållen och tillförd energimängd.
De tjänster som tillhandahålls biblioteksanvändare.
I medicinsk kontext kan 'risk' definieras som sannolikheten för att en viss händelse eller skada skall inträffa under en given tidsperiod. Risken beräknas ofta genom att dividera antalet observerade händelser med antalet möjliga tillfällen, och uttrycks vanligen som ett förhållande (t.ex. 1/100 eller 1%). Risken kan också uttryckas som en absolut frekvens (t.ex. 2 av 100 personer). Det är viktigt att ta hänsyn till både storleken och kvaliteten på det studiomaterial som används för att uppskatta risker, eftersom olika studier kan ge olika resultat.
Ett allmänt begrepp som speglar uppfattningar om ändring och förstärkning av livsfaktorer, dvs den fysiska, politiska, moraliska och sociala miljön, samt de övergripande villkoren i en människas liv.

Medline är en av världens största databaser för biomedicinsk litteratur, innehållande referenser till artiklar från över 5200 medicinska tidskrifter publicerade globalt. Databasen underhålls av National Library of Medicine (NLM) i USA och inkluderar artiklar främst inom områdena medicin, hälsovetenskap, veterinärmedicin och ämnen relaterade till biomedicinsk forskning. Medline är en del av NLMs sammanlagda system, PubMed, som ger tillgång till fulltextversioner av artiklar när de är tillgängliga.

MedlinePlus räknar upp följande definition av MeSH:

"MeSH ( Medical Subject Headings) är en kontrollerad vokabulär som används för att indexera artiklar i publikationer som Medicinska vetenskapsbiblioteket (MEDLINE). Denna hierarkiskt ordnade lista av medicinska termer och begrepp hjälper till att standardisera sökningar efter information inom specifika ämnesområden. MeSH-termen 'Diabetes mellitus', exempelvis, skulle kunna användas för att hitta artiklar om denna sjukdom oavsett huruvida de publicerats under beteckningarna 'diabetes', 'sockersjuka' eller något annat relaterat tillstånd."

Sålunda är MeSH ett system av medicinska ämnesord som används för att katalogisera och söka i biomedicinsk litteratur.

"Abstraktion och indexering är två viktiga processer inom informationshantering och sökteknik som används för att organisera och kategorisera information i medicinska dokument, såsom vetenskapliga artiklar och rapporter.

Abstraktion innebär att skapa en kort sammanfattning av ett dokument, ofta på några hundra ord eller mindre, som beskriver dess viktigaste aspekter och resultat. Abstrakten ger läsaren en snabb överblick över dokumentets innehåll och hjälper dem att avgöra om det är relevant för deras forskningsintresse eller behov. En god abstrakt ska vara objektiv, koncis och informativ, och innehålla de viktigaste nyckelorden och fraserna som beskriver dokumentets tema och resultat.

Indexering är en process där man tilldelar metadata till ett dokument för att underlätta sökning och rekvisition av relevant information. Detta görs genom att identifiera och kategorisera de viktigaste begreppen, nyckelorden och fraserna i dokumentet, och koppla dem till motsvarande termer i en kontrollerad terminologi, såsom MeSH (Medical Subject Headings) inom medicin. Indexeringen gör det möjligt att söka efter specifika begrepp, teman eller resultat över en stor mängd dokument, och hjälper användaren att hitta relevant information snabbt och effektivt.

Sammantaget är abstraktion och indexering viktiga verktyg för att underlätta sökning, hantering och delning av medicinsk information, och de bidrar till att öka den vetenskapliga kommunikationens kvalitet, effektivitet och åtkomlighet."

Randomized clinical trials (RCTs) are a type of study design used in medical research to evaluate the safety and efficacy of new treatments or interventions. The principle of randomization is a key element that distinguishes RCTs from other types of studies. It involves randomly assigning participants to either the experimental group, which receives the new treatment or intervention, or the control group, which receives the current standard of care or a placebo.

The goal of randomization is to minimize bias and ensure that the two groups are comparable in terms of their baseline characteristics. This allows researchers to more confidently attribute any differences in outcomes between the two groups to the treatment or intervention being tested, rather than other factors.

There are several types of randomization methods used in RCTs, including simple randomization, block randomization, and stratified randomization. Simple randomization involves randomly assigning participants to either the experimental or control group using a random number generator. Block randomization involves randomly assigning participants to groups within blocks of a fixed size, which helps ensure that the number of participants in each group is balanced over time. Stratified randomization involves first dividing participants into strata based on important prognostic factors, and then randomly assigning participants within each stratum to either the experimental or control group.

RCTs are considered the gold standard for evaluating new treatments or interventions because they provide a high level of evidence regarding their safety and efficacy. However, they can be complex and expensive to conduct, and there are potential limitations and challenges associated with their design and implementation. Therefore, it is important for researchers to carefully consider the principles of randomization and other study design elements when planning and conducting RCTs.

I'm sorry for any confusion, but "MEDLARS" is not a medical term or abbreviation with a specific definition in the way that you're asking. Instead, MEDLARS is an acronym that stands for "Medical Literature Analysis and Retrieval System."

MEDLARS was a computerized system developed by the United States National Library of Medicine (NLM) in the 1960s to search and retrieve medical literature. It was one of the first electronic databases in the field of medicine and served as a precursor to modern-day bibliographic databases such as PubMed and MEDLINE.

The system allowed users to search for medical literature based on keywords, authors, titles, and other criteria. Over time, MEDLARS evolved into a more sophisticated and user-friendly system, eventually becoming the foundation for the current version of MEDLINE, which is one of the most widely used biomedical literature databases in the world.

Therefore, while MEDLARS is not a medical term with a specific definition, it is an important acronym that represents a significant milestone in the history of medical information retrieval and continues to play a crucial role in the dissemination of biomedical knowledge today.

'Subject Headings' er en kontrollert sprogbrug for at organisere og kategorisere emner indenfor bibliotek- og informationsvidenskab. De anvendes ofte i databaser og online kataloger for at beskrive og indeksere publikationers emneindhold på en standardiseret måde, der gør det lettere for brugerne at søge efter relevante informationer.

I medicinsk sammenhæng er MeSH (Medical Subject Headings) et velkendt system af subject headings, som anvendes i den medicinske databasen PubMed. MeSH-termerne udgør en hierarkisk struktur med flere niveauer af specifisitet og omfatter både generelle emner såsom 'Anatomi' og mere specialiserede emner som 'Hjertekirurgi'. Ved at tilføje MeSH-termer til en søgning i PubMed kan brugeren forbedre søgepræcisionen og få adgang til relevante artikler, der ellers kunne være undladt.

"Bibliographic databases" in the medical context are digital collections of references to published literature, such as journal articles, books, and conference proceedings. These databases typically include detailed records with metadata about each citation, such as the title, author(s), publication date, and source. Some bibliographic databases also provide abstracts or summaries of the content, and many offer links to full-text versions of the publications.

Bibliographic databases are essential tools for medical literature searches and evidence-based medicine. They allow healthcare professionals, researchers, and students to quickly and efficiently identify relevant research and keep up-to-date with the latest developments in their field. Examples of commonly used bibliographic databases in medicine include PubMed, MEDLINE, Embase, and the Cochrane Library.

'Informationslagring och -återvinning' refererar till processen att ta emot, behandla, lagra och sedan återvinna information för framtida användning. Denna term används ofta inom områden som medicinsk IT, datalagring och datorsäkerhet.

I en medicinsk kontext kan informationslagring och -återvinning handla om att samla in patientdata från olika källor, till exempel elektroniska journaler, bildstudier och laboratorieresultat, och lagra dem på ett säkert sätt. Sedan kan informationen behandlas och analyseras för att stödja kliniska beslut, forskning eller övervakning av patientens hälsostatus.

Återvinningen av information innebär att informationen görs tillgänglig och användbar på ett effektivt sätt när den behövs. Det kan ske genom att söka efter specifika uppgifter i databasen, visualisera data i grafer eller diagram, eller använda artificiell intelligens för att hitta mönster och insikter i de lagrade data.

I allmänhet handlar informationslagring och -återvinning om att hantera, tolka och använda information på ett sätt som är säkert, effektivt och användarvänligt. Det är en viktig del av modern medicinsk vård och forskning, eftersom det möjliggör att samla in, analysera och dela upp stor mängder data för att stödja bättre beslut och patientresultat.

I'm sorry for any confusion, but "CD-ROM" is a term that relates to computer technology and storage media, rather than medical terminology. "CD-ROM" stands for "Compact Disc-Read Only Memory." It is a type of optical disc that is used to store digital information, such as text, images, audio, and video. The data on a CD-ROM is permanently written during the manufacturing process and cannot be modified or deleted.

While not directly related to medical definitions, CD-ROMs have been used in various medical applications, including distributing educational materials, storing medical reference books, and delivering multimedia presentations for training purposes.

PubMed är en kostnadsfri databas som tillhandahåller information om biomedicinsk forskning. Den innehåller referenser och sammanfattningar (abstracts) av artiklar från över 30 000 medicinska tidskrifter, såväl som böcker, teoretiska rapporter och kliniska studier. PubMed är en tjänst som drivs av National Center for Biotechnology Information (NCBI) vid National Library of Medicine (NLM) i USA.

PubMed innehåller också länkar till fulltextartiklar, både kostnadsfria och betalda, och har en funktion som heter "My NCBI" där användare kan spara sina sökningar, skapa alerta när nya artiklar publiceras inom ett specifikt område och dela resultat med andra.

PubMed är en värdefull resurs för forskare, läkare, studenter och alla andra som är intresserade av att hålla sig uppdaterade om den senaste forskningen inom sitt område.

"Tidskrifter, principer" refererer til de grundlæggende retningslinjer og praksisser, der styrer udgivelsen af videnskabelige tidsskrifter. Disse principper søger at garantere kvalitet, troværdighed og transparens i den videnskabelige kommunikation. Nogle vigtige principer inkluderer:

1. Redaktionel uafhængighed: Tidsskriftets redaktionelle team skal have fuld kontrol og ansvar for indholdet, uden indflydelse fra sponsorer, ejere eller andre økonomiske interesser.
2. Peer review: Alle videnskabelige artikler skal gennemgå en proces med dobbeltblind peer review, hvor to eller flere eksperter i det relevante felt anmeldet artiklen for at vurderer dens kvalitet, originalitet og gyldighed.
3. Offenlegelse af interessekonflikter: Alle forfattere skal offentliggøre enhver potentiel interessekonflikt, der kan have indflydelse på deres research eller konklusioner.
4. Transparens og reproducerbarhed: Artikler skal indeholde tilstrækkelig information for at gøre det muligt for andre forskere at replikere resultaterne og metoderne.
5. Integritet i data og research: Forfattere skal overholde de bedste praksisser inden for research-integritet, herunder at korrekt citere andres arbejde, undgå selvplagiat og sikre at data er korrekt og ærligt rapporteret.
6. Retningslinjer for publikation: Tidsskrifter skal følge internationale retningslinjer for publikationspraksisser, herunder Committee on Publication Ethics (COPE) og International Committee of Medical Journal Editors (ICMJE).
7. Beskyttelse af patientens personlige identifikabelle information: Tidsskrifter skal overholde de bedste praksisser for at beskytte patienternes personlige identifikabelle information og følge de relevante love og retningslinjer.
8. Klar og koncis kommunikation: Artikler skal være klart og koncist formuleret, så det er nemt for læserne at forstå research og konklusioner.
9. Kvalitetskontrol: Tidsskrifter skal have en proces for kvalitetskontrol af indleverede manuskripter, herunder peer-review, redaktionel revision og korrekturlæsning.
10. Adgang til artikler: Tidsskrifter skal sikre at der er adgang til artikler for alle interesserede parter, enten gennem åbne adgang eller gennem abonnementer.

Bibliometri är en metod inom forskningsvetenskapen som använder statistiska metoder för att kvantitativt analysera och beskriva publikationer, ofta i form av vetenskapliga artiklar. Det inkluderar mätningar av produktivitet hos forskare eller institutioner genom antal publicerade arbeten, citeringsfrekvens som ett mått på inflytande och kvalitet, samt nätverksanalyser för att undersöka samarbete och struktur inom forskningsfält.

Bibliometriska metoder kan användas för att besvara frågor om forskningens utveckling, struktur och påverkan, samt hjälpa till att identifiera forskningsmönster och trender. Dessa metoder kan också vara användbara när det gäller att bedöma individuell forskares eller institutioners prestationer för syfte som utvärdering, ansökningar om finansiering eller anställning.

Ett vanligt verktyg inom bibliometri är citeringsdatabaser som till exempel Web of Science och Scopus, där man kan hitta information om publikationer och hur ofta de citerats av andra forskare.

'Förkortningar, principer' refererar till de riktlinjer och konventioner som används när man skapar och använder förkortningar inom medicinska sammanhang. Detta kan inkludera förkortningar av medicinska termer, diagnoser, behandlingar, namn på läkemedel och andra relaterade begrepp.

Här är några principer som vanligtvis följs vid användning av medicinska förkortningar:

1. Standardisering: Använd standardiserade och allmänt accepterade förkortningar så långt det är möjligt, istället för att skapa nya. Detta underlättar kommunikationen mellan olika vårdpersonal och hälso- och sjukvårdsorganisationer.

2. Enkelhet: Förkortningar bör vara enkla, korta och lätta att minnas för att underlätta användningen och förståelsen.

3. Klarhet: Förkortningar ska vara klara och undvikas tvetydiga betydelser. Om det finns risk för missförstånd, bör en längre formulering användas istället.

4. Sammanhang: Anpassa förkortningarna efter sammanhanget där de används. Vissa förkortningar kan vara accepterade inom vissa specialiteter eller institutioner, men inte allmänt kända i andra områden.

5. Utbildning: Undervisa personalen och patienterna i användningen av medicinska förkortningar för att säkerställa korrekt tolkning och undvika missförstånd.

6. Periodisk granskning: Granska och uppdatera förkortningslistor regelbundet för att säkerställa att de är aktuella och används korrekt.

Processering av naturligt språk (NLP) är ett grenområde inom artificiell intelligens och datavetenskap som fokuserar på att utveckla tekniker för att analysera, tolka och generera mänskligt språk i sin naturliga form. Detta innefattar allt från att analysera text- eller talbaserad information för att extrahera mening, känslor, intentioner och fakta till att automatiskt översätta språk, summera dokument och generera naturligt klingande dialog. NLP används i en mängd olika tillämpningar, såsom sökmotorer, chattbottar, röstassistenter, språkinlärningsverktyg och medicinsk teknik.

Evidensbaserad medicin (EBM) definieras som en systematisk, klar och transparent metod att tillämpa den bästa tillgängliga forskningsbaserade evidensen i kliniska beslut tillsammans med patients preferenser och praktisk erfarenhet. Det innebär att läkare och andra hälso- och sjukvårdspersonal tar hänsyn till de senaste forskningsrapporterna, kliniska riktlinjer och andra relevanta bevis när de beslutar om en patients vård. Detta görs också i samarbete med patienten för att säkerställa att behandlingen är anpassad efter deras individuella behov, önskemål och förväntningar.

Evidensbaserad medicin har som mål att förbättra kvaliteten på vården, minska variationen i praktiken och säkerställa att patienter får den mest effektiva och säkra behandlingen möjlig. Det är en kontinuerlig process som innefattar livslång lärande och forskning för att ständigt förbättra vården.

NLM står för National Library of Medicine, som är den offentliga biblioteket specialiserad på medicin och biomedicinsk forskning i USA. Det är den största medicinska biblioteken i världen och drivs av amerikanska regeringens National Institutes of Health (NIH). NLM är en rik källa till information om allt från biomedicinsk forskning, hälsotjänster, sjukdomar och behandlingar till toxikologi, miljöhälsa och genetisk information. Deras webbplats, PubMed, innehåller en av världens största databaser över medicinsk litteratur och är en populär resurs för läkare, forskare, studenter och allmänheten.

"Behandlingsresultat" er en betegnelse for hvordan en pasient reagerer på en behandling. Det kan inkludere forbedringer i symptomer, funksjon og kvalitet av liv, men også potentiale bivirkninger eller komplikasjoner til behandlingen. Behandlingsresultatet må ofte evalueres over tid for å kunne avgjøre om behandlingen er effektiv og om det er behov for justeringer i terapeutisk strategi.

I'm sorry for any confusion, but "Grateful Med" is not a medical term or concept. It appears to be the name of a computer program that was developed by the National Library of Medicine (NLM) in the United States in the 1980s. The program provided access to the NLM's MEDLINE database, which contains references and abstracts from biomedical literature. Grateful Med allowed users to search and retrieve information from MEDLINE using a user-friendly interface, making it easier for healthcare professionals and researchers to stay up-to-date with the latest developments in their fields. However, Grateful Med is no longer available or supported, as its functionality has been superseded by more modern and sophisticated biomedical literature search tools such as PubMed and NLM's other databases and resources.

I'm happy to help! However, I believe there may be a typo in your question and you are asking for a medical definition of "Online system." It is important to note that the term "online system" is not a medical term per se, but it can refer to various systems used in the field of medicine that involve digital technology and internet connectivity. Here's a possible definition:

An online system in a medical context refers to a networked computer-based system that enables the electronic exchange and processing of healthcare information through the internet or other digital communication channels. Online systems can support various functions, such as remote patient monitoring, telemedicine consultations, electronic health records (EHRs), clinical decision support tools, and medication management systems. These systems aim to improve the efficiency, quality, and safety of healthcare delivery by facilitating real-time access to relevant patient data, reducing medical errors, and enhancing communication between healthcare providers and patients.

En litteraturöversikt (også kalt systematisk litteraturøversikt) er en sammendragende og vurderende gennemgang af relevante forskningspublikationer indenfor et specifikt emneområde. Den følger bestemte metodiske principper for at sikre en objektiv, systematisk og dokumenteret behandling af litteraturen.

Principper for en litteraturöversikt omfatter:

1. Klart formulerede spørgsmål: Formuleringsprocessen skal være transparent og følge et struktureret format, såsom PICO (Patient/Population, Intervention, Comparison, Outcome).
2. Systematisk søgning efter relevante publikationer i forskellige databaser og andre kilder, uden begrænsninger med hensyn til sprog eller årgang.
3. Inklusions- og udelukkelseskriterier: Fastlæggelse af objektive kriterier for at vurdere relevansen af de identificerede publikationer.
4. Kvalitetsevnering: Vurdering af den metodiske kvalitet og risikoen for bias i de inkluderede studier, ofte med hjælp fra etablerede vurderingsskalaer.
5. Datainsamling: Systematisk ekstraktion af relevante data fra de inkluderede publikationer, f.eks. med brug af standardiserede dataværktøjer eller formskemaer.
6. Dataanalyse: Anvendelse af kvantitative og/eller kvalitative metoder til at analysere og syntetisere de samlede data.
7. Dokumentation: Transparent dokumentation af hele processen, herunder søgekriterier, inklusions-/udelukkelseskriterier, kvalitetsevnering, datainsamling og analysemetoder.
8. Resultatpræsentation: Formidling af de konklusioner, der kan drages ud fra den gennemførte syntese, herunder styrke og begrænsninger i de samlede resultater.

Systematiske oversigter er en vigtig kilde til at skaffe overblik over et område og for at identificere eventuelle forskelle eller uenigheder mellem studier. De kan også hjælpe med at afgøre, hvorvidt der er behov for yderligere forskning indenfor et felt.

## Kilder og henvisninger

- *Danske Selskab for Medicinsk Statistik & Bioinformatik (DSMBI) (2017). "Systematiske oversigter". Arkiveret fra originalen 3. marts 2018.*
| | Autoritetsdata | - LCCN: sh85096448
- GND: 4185444-4
- BNF: cb11974433r (data)
- NDL: 00562444
- NKC: ph114384 | |

I medicinsk kontext, betyder "publicering" ofta att publicera forskningsresultat i en vetenskaplig tidskrift eller på annan sätt göra dem tillgängliga för allmänheten. Det kan handla om artiklar, studier eller andra former av forskningsrapportering. Publiceringen ska ske efter att man har genomfört en granskning av resultaten (peer review) för att säkerställa att de är tillförlitliga och bidrar till den medicinska kunskapens utveckling.

'Terminologi, principer' refererer til de grundlæggende regler og retningslinjer, der anvendes ved udviklingen, valget og brug af fagterminologi inden for et bestemt medicinsk område. Disse principper søger at sikre en konsistent, præcis og klar brug af termer for at forebygge misforståelser og fejl i kommunikationen mellem sundhedsfaglige fagpersoner, patienter og andre relevante parter.

Nogle vigtige principer inden for medicinsk terminologi omfatter:

1. Præcision: Anvendelse af klare, uambigüe termer for at beskrive specifikke koncepter, processer eller tilstande.
2. Konsistens: Brug af ensartede termer inden for et given medicinsk område for at undgå forvirring og forbedre kommunikationen.
3. Multilingualitet: Udvikling af standardiserede ækvivalenter for fagterminologi i flere sprog for at understøtte international samarbejde og patientpleje.
4. Struktur: Anvendelse af en hierarkisk struktur for at organisere termer efter deres semantiske relationer, hvilket letter søgning og klassificering.
5. Kontinuerlig opdatering: Passe terminologien på aktuel viden og forskning for at sikre at den repræsenterer de mest relevante og præcise koncepter inden for et medicinsk område.
6. Unikke identifikatorer: Tildeling af unikke identifikatorer til hver terminologi for at lette referencer og integration med andre systemer.
7. Kontrol af autoritet: Fastlæggelse af en autoritet eller en organisation, der har ansvaret for at oprette, vedligeholde og udgive den kontrolleret terminologi.
8. Transparens: Dokumentation af metoder og processer, der anvendes til at udvikle og understøtte terminologien for at fremme tillid og accept blandt brugere.

I medicinsk kontext, refererar publikationer ofta till professionella artiklar, studier eller böcker som publicerats i vetenskapliga tidskrifter eller andra respekterade källor. Dessa publikationer används ofta för att dela med sig av forskningsresultat, kliniska erfarenheter och nya insikter inom olika medicinska områden. Exempel på sådana publikationer kan vara randomiserade kontrollerade studier (RCT), systematiska litteraturöversikter, meta-analyser, fallstudier eller översiktsartiklar.

Publikationer granskas vanligtvis peer review, vilket innebär att de bedöms och godkänns av experter inom samma område innan de publiceras. Detta process är viktig för att säkerställa kvalitet, trovärdighet och pålitlighet hos forskningsresultaten som presenteras i publikationerna.

I medicinskt sammanhang kan "Ordböcker, principer" syfta på de grundläggande principer och termer som används inom den medicinska terminologin. Ordböcker innehåller ofta definitioner och översättningar av specifika medicinska termer, medan principerna handlar om hur man ska använda och förstå dessa termer korrekt. Det är viktigt för alla som arbetar inom den medicinska världen att ha en grundläggande förståelse av dessa ordböcker och principer, för att effektivt kommunicera och arbeta med patienter, forskare och andra medicinska experter.

"Medicine in literature" refererer til bruket av medisinske temaer, begreber eller fagterminologi i skønlitterære værker. Dette kan inkludere skildringer av sykdomme, behandlinger, medicinske forskningsprosesser eller etisk overveielser knyttet til medisinen. Forfatterne kan enten have en medisk bakgrunn og bruke sine erfaringer i historien, eller de kan ha gjort omfattende research for å skrive en realistisk og troverdig beretning.

Litteraturen kan være en viktig ressurs for å forstå historiske og kulturelle perspektiver på medisin, samt å reflektere over etiske dilemmaer i medisinsk praksis. Dette felt inkluder også studiet av skjønnlitteratur som en metode for å forbedre læring og forståelse av medisin for medicinstudenter og fagpersonell.

Controlled clinical trials (CCTs) are a type of clinical study that compares the effects of one or more interventions (e.g., drugs, treatments, or procedures) with a standard of care or placebo in order to determine their safety and efficacy. The "controlled" aspect of CCTs refers to the use of a control group, which does not receive the experimental intervention, allowing researchers to compare outcomes between the two groups and assess the true effect of the intervention.

There are several key principles that underlie the design and conduct of controlled clinical trials:

1. Randomization: Participants in a CCT are randomly assigned to either the experimental group or the control group, using a process called randomization. This helps ensure that any differences between the two groups are due to chance rather than systematic biases.
2. Blinding: In many cases, it is important to blind participants and researchers to treatment assignment in order to reduce bias. This can be done by using placebo treatments or sham procedures in the control group, and ensuring that both participants and researchers do not know which group each participant is in.
3. Sample size: The sample size of a CCT must be large enough to detect a meaningful difference between the experimental and control groups, if one exists. This requires careful consideration of the expected effect size, variability of the outcome measure, and desired level of statistical power.
4. Inclusion and exclusion criteria: Careful selection of participants is important to ensure that the results of the trial are generalizable to the target population. This involves defining clear inclusion and exclusion criteria based on factors such as age, sex, medical history, and other relevant characteristics.
5. Data analysis: The data from a CCT must be analyzed using appropriate statistical methods in order to draw valid conclusions about the safety and efficacy of the intervention. This includes accounting for potential confounding variables and adjusting for multiple comparisons.
6. Ethical considerations: Controlled clinical trials must be conducted in accordance with ethical principles, including respect for participants' autonomy, beneficence, non-maleficence, and justice. This involves obtaining informed consent from participants, ensuring that the risks of participation are minimized, and providing appropriate care and follow-up after the trial is completed.

Publiceringsbias, också känd som publiceringsöverskott eller selektiv publicering, är ett fenomen inom forskningsvärlden där studier som visar på positiva eller signifikanta resultat har en högre sannolikhet att publiceras jämfört med studier som inte visar några signifikanta resultat. Detta kan leda till en överrepresentation av positiva resultat inom ett forskningsområde, vilket i sin tur kan ge en skev bild av effekterna eller sannolikheten för ett visst fenomen. Publiceringsbias kan vara ett problem eftersom det kan leda till felaktiga slutsatser och missledande rekommendationer inom området. Det kan också leda till att resurser förloras när forskare satsar på att undersöka samma fråga igen och again, istället för att bygga vidare på det som redan är känt.

'UMLS' står för 'Unified Medical Language System', som är ett samlingsnamn på en rad databaser och semantiska nätverk som utvecklats och underhålls av National Library of Medicine (NLM) i USA. UMLS innehåller information om medicinska begrepp, termer och koncept från olika källor, såsom MeSH (Medical Subject Headings), SNOMED CT (Systematized Nomenclature of Medicine Clinical Terms) och ICD (International Classification of Diseases).

UMLS har som syfte att underlätta sökning, analys och informationsutbyte inom det medicinska området genom att erbjuda en standardiserad terminologi. Det gör det möjligt för olika system och användare att kommunicera på ett gemensamt språk och jämföra och integrera information från olika källor.

UMLS består av flera komponenter, däribland:

* Metathesaurus: en databas som innehåller medicinska begrepp och termer från över 100 källor, organiserade i en hierarkisk struktur.
* Semantic Network: ett semantiskt nätverk som definierar relationerna mellan olika medicinska koncept och grupperar dem i semantiska klasser.
* SPECIALIST Lexicon and Lexical Tools: en databas med ordböcker och verktyg för att analysera och tolka medicinsk text.
* RXNorm: en standardiserad nomenklatur för läkemedel, som innehåller information om aktiva substanser, doseringar och formuleringar.

UMLS är ett viktigt verktyg inom den medicinska datavetenskapen och används bland annat för att underlätta sökning i elektroniska hälsoregistret, klinisk forskning och utveckling av artificiell intelligens inom medicinen.

En meta-analyse er en sammenligning og kombination af resultater fra flere tidligere uafhængige studier, der undersøger samme hypotese eller spørgsmål. Denne metode anvendes ofte i evidance-baseret medicin for at opnå en stærkere og mere pålidelig konklusion end hver enkelt studie alene kan levere.

Principper for en meta-analyse inkluderer:

1. Systematisk søgning efter relevante studier i medicinske databaser og andre kilder.
2. Inklusions- og udelukningskriterier for at sikre, at de valgte studier er tilstrækkeligt homogene og relevante.
3. Vurdering af studietudiets kvalitet og risiko for bias ved hjælp af etablerede vurderingsskalaer eller checklister.
4. Ekstraktion af data fra de valgte studier, herunder størrelsen og retning af effekten, standardfejlen for effekten og andre relevante variable.
5. Analyse af data ved hjælp af statistiske metoder, der tager hensyn til heterogeniteten mellem studierne, såsom random effects model eller fixed effects model.
6. Undersøgelse af heterogeniteten mellem studierne for at forklare årsagerne til forskelle i resultaterne.
7. Konklusion baseret på en samlet vurdering af de kombinerede data, herunder størrelsen og retningen af effekten, samt sikkerheden og pålideligheden af konklusionerne.

Meta-analyser er et vigtigt redskab i evidance-baseret medicin for at syntetisere og fortolke komplekse data fra flere studier, men det er også vigtigt at være opmærksom på deres begrænsninger, herunder risikoen for publiceringbias, heterogeniteten mellem studierne og muligheden for fejl i de originale studier.

Den medicinska termen "kontrollerad vokabulär" används ofta inom området medicinsk terminologi och kodning. Det refererar till en uppsättning av termer eller begrepp som har specificerats och standardiserats för att användas inom ett visst sammanhang, såsom inom en viss medicinsk specialitet eller i samband med en viss diagnos eller behandling.

Den kontrollerade vokabulären garanterar att alla som använder sig av terminologin talar samma språk och förstår varandra korrekt, vilket underlättar kommunikationen mellan olika sjukvårdsfunktioner, som exempelvis läkare, sjuksköterskor, specialister och administratörer. Det underlättar även datainsamling, analys och jämförelser inom forskning och kvalitetsförbättring.

Ett exempel på en kontrollerad vokabulär är Systematized Nomenclature of Medicine (SNOMED), som används globalt för att koda diagnoser, undersökningar, behandlingar och andra medicinska händelser.

Riskfaktorer är enligt medicinsk terminologi några egenskaper, faktorer eller expositioner som ökar sannolikheten för att utveckla en viss sjukdom eller hälsoproblem. Riskfaktorer kan vara modifierbara, det vill säga de kan påverkas genom livsstilsförändringar och preventiva åtgärder, eller icke-modifierbara, som är oberoende av individens val och omständigheter. Exempel på modifierbara riskfaktorer inkluderar tobaksrökning, fysisk inaktivitet, ohälsosam kost och alkoholmissbruk. Icke-modifierbara riskfaktorer kan vara exempelvis genetiska predispositioner, ålder och kön. Det är värt att notera att närvaro av en riskfaktor inte garanterar att en person kommer att utveckla en viss sjukdom, men ökar bara sannolikheten.

'Forskningsplanering' (engelska: 'research planning') är ett sammanfattande begrepp för alla aspekter av att systematiskt och strukturerat planera, utforma och koordinera en forskningsprocess. Det innefattar etablerandet av forskningsmässiga mål och hypoteser, val av metodologi och design, samt specificering av olika procedurer som kommer att användas för att samla in, analysera och tolka data. Forskningsplanering kan även omfatta aspekter som budget, tidsramar, etik och regler för datahantering och publicering av resultaten.

Den grundläggande idén bakom forskningsplanering är att skapa en klar, detaljerad och välgrundad plan för hur ett specifikt forskningsprojekt kommer att genomföras, med syfte att säkerställa att forskningen är vetenskapligt trovärdig, transparent och reproducerbar.

Clinical trials are research studies that involve human participants and are designed to answer specific questions about new or existing interventions, such as drugs, vaccines, devices, or procedures. The main principles of clinical trials include:

1. Voluntary Informed Consent: Participants must be informed about the purpose, risks, benefits, and alternatives of the trial before giving their consent to participate. They should also have the right to withdraw from the study at any time without penalty.
2. Scientific Design: Clinical trials should be designed based on sound scientific principles and should address specific research questions or hypotheses. The design should include appropriate controls, randomization, and blinding to minimize bias and ensure valid results.
3. Ethical Conduct: Clinical trials must be conducted in accordance with ethical principles, such as those outlined in the Declaration of Helsinki and the Belmont Report. This includes respecting participants' autonomy, protecting their privacy and confidentiality, and ensuring that they are not exposed to undue risks or harms.
4. Independent Review: Clinical trials should be reviewed and approved by independent ethics committees or institutional review boards to ensure that they meet ethical and scientific standards.
5. Transparency and Data Sharing: The results of clinical trials should be reported transparently, regardless of whether the findings are positive, negative, or inconclusive. This includes publishing trial protocols, methods, and results in peer-reviewed journals and sharing data with other researchers.
6. Risk Management: Clinical trials should have a risk management plan to identify and mitigate potential risks to participants, including adverse events, serious adverse events, and unexpected serious adverse reactions.
7. Monitoring and Oversight: Clinical trials should be monitored and overseen by qualified personnel to ensure that they are conducted in accordance with the protocol, regulatory requirements, and ethical principles. This includes conducting regular audits and inspections of trial sites and data.
8. Post-Trial Follow-Up: Clinical trials should include a plan for post-trial follow-up to monitor the long-term safety and efficacy of interventions and to provide participants with relevant information about their health status.

"Computer User Education" är en direktöversättning av termen "Datoranvändarutbildning". Det handlar om utbildningsprocessen för att lära sig använda datorer och relaterad teknik effektivt och säkert. Det kan inkludera grundläggande kunskaper som hur man startar och stänger av en dator, men också mer avancerade ämnen som programvaruanvändning, cybersecurity, databashantering och kodning. Syftet är att förbättra användarens digitala färdigheter och kunskaper för att underlätta deras arbete, utbildning och vardagsliv.

Ingen medicinsk definition av begreppet 'Författarskap' finns att hitta, eftersom det hör till ett akademiskt eller vetenskapligt sammanhang snarare än till området för medicin. I ett akademiskt eller vetenskapligt sammanhang betyder författarskap vanligtvis den process där en person eller en grupp av personer skapar och publicerar en originalartikel, rapport, bok eller annan typ av publikation baserat på forskning de har utfört.

I en medicinsk publikation innebär författarskap ofta att ha gjort ett betydande bidrag till studien, som exempelvis att ha designat studien, samlat in data, analyserat data eller tolkat resultaten. Författarna är också ansvariga för att säkerställa att alla delar av publikationen är korrekta och att alla angivna data och metoder stämmer överens med vad som verkligen gjordes under forskningen.

Det är vanligt att författarskapet specificeras i en notis till läsaren där det klart och tydligt anges vilka uppgifter varje författare har bidragit till, så att läsarna kan bedöma författarnas relativa insats i publikationen.

A medicinsk databasadministrativt system (ofta kortat till "databasadministration" eller "DBA") är ett system som används för att hantera, underhålla och skydda databaser inom en medicinsk kontext. Databasadministrativa system står för administrationen av databaser och säkerställer att de fungerar korrekt, effektivt och säkert.

I en medicinsk kontext kan ett databasadministrativt system användas för att hantera patientdata, såsom personliga information, diagnoser, behandlingsplaner och laboratorieresultat. Systemet kan också användas för att säkerställa att data är tillgängliga när de behövs, att datainsamlingen och -lagringen följer lagliga regler och etiska riktlinjer, samt att data skyddas mot olaglig åtkomst och andra säkerhetsrisker.

Exempel på uppgifter som kan ingå i databasadministration inom en medicinsk kontext är:

* Skapa och ta bort databaser
* Hantera användare och deras behörigheter
* Säkerställa dataintegritet och datakonsistens
* Optimeringsfrågor för prestanda
* Skydda mot dataintrång och andra säkerhetsrisker
* Säkerställa att systemet backas upp regelbundet och att data kan återställas om något går fel.

Ett informationssystem inom medicin är ett sammanbundet datoriserat system som samlar, bearbetar, hanterar och delar information för att stödja vård- och behandlingsprocesser. Det kan omfatta olika moduler såsom elektroniska journaler, laboratorieresultat, bilddiagnostik, medicinsk databas, meddelanden och annan relevant information som används för att stödja klinisk beslutsfattande, vårdplanering, patientkommunikation och forskning. Det är designat för att underlätta arbetsflödet för vårdpersonal, minska risken för felbehandlingar och förbättra patientens säkerhet och omsorg.

Referensböcker inom medicinen är samlingar av information och kunskap som används som ett stöd för att ta medicinska beslut, diagnostisera sjukdomar och utforma behandlingsplaner. Dessa böcker innehåller ofta det senaste vetandet inom ett visst område av medicinen och används av läkare, legitimerade sjuksköterskor och andra medicinska företrädare som en del av sin utbildning och fortsatta professionella utveckling. Exempel på referensböcker inom medicinen är:

1. Diagnostiska manualer, till exempel DSM-5 (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) och ICD-10 (International Classification of Diseases).
2. Farmakologiska handböcker som innehåller information om läkemedelsverkan, biverkningar, doseringar och interaktioner.
3. Kliniska riktlinjer som ger rekommendationer för att hantera specifika sjukdomar eller symtom.
4. Anatomiska atlaser som visar människans struktur och funktion.
5. Patologiska referensböcker som beskriver sjukdomars orsaker, mekanismer och konsekvenser.

Referensböckerna kan vara tryckta eller elektroniska och används ofta tillsammans med andra informationskällor, såsom medicinska databaser och forskningsartiklar.

Det finns ingen enstaka "medicinsk definition" av "Förenta Staterna", eftersom Förenta Staterna i sig självt inte är ett medicinskt begrepp. Förenta Staterna är ett land, bestående av 50 delstater och ett federal distrikt (Washington, D.C.).

I vissa medicinska sammanhang kan referensen till "Förenta Staterna" vara relevant när det gäller att beskriva en population eller ett forskningsområde. I sådana fall kan definitionen vara lika med den geografiska och politiska betydelsen av begreppet, dvs. de områden som utgör Förenta Staterna.

I andra fall kan "Förenta Staterna" i ett medicinskt sammanhang hänvisa till det specifika hälsosystemet eller den typen av vård som finns i landet, men det finns inga enhetliga definitioner på detta område. Det är viktigt att tolka begreppet "Förenta Staterna" i medicinska sammanhang beroende på kontexten och den specifika användningen av termen.

"Statliga publikationer, principer" refererar till riktlinjer och riktlinjer som etablerats av regeringar eller offentliga myndigheter för att garantera trovärdighet, transparentitet och kvalitet vid produktionen och publiceringen av officiell information. Dessa principer kan omfatta:

1. Riktlinjer för skrivsätt, layout och design för att säkerställa tydlighet och läsbarhet.
2. Kvalitetssäkringsprinciper för att garantera att informationen är korrekt, opartisk och relevant.
3. Transparensprinciper som kräver att offentliga myndigheter redovisar källor till information och eventuella intressenkonflikter.
4. Principen om tillgänglighet för att säkerställa att information är lättillgänglig för alla, inklusive personer med funktionsnedsättningar.
5. Principer för uppdatering och arkivering av information för att garantera att den är aktuell och kan hänvisas till i framtiden.

Genom att följa dessa principer säkerställer regeringar och offentliga myndigheter att deras publikationer är trovärdiga, transparenta och tillförlitliga, vilket kan stärka förtroendet hos allmänheten och underlätta beslutsfattande.

Bibliografi er en fortegnelse over litteratur om et bestemt emne eller over en forfatteres samlede produktion. Principper for bibliografier inkluderer regler for standardisering av oplysninger som skal inkluderes, f.eks. forfatterens navn, titel, publikationsdato og -sted, sider og identifikatorer som ISBN eller ISSN. Disse principper sikrer enhetlighed og muliggør en systematisk og effektiv søgning efter relevante kilder.

En bibliografi kan være alfabetisk sorteret etter forfatterens navn, titel eller emne. Den kan også være organiseret tematisk eller kronologisk. I noen tilfeller inkluderer en bibliografi en kort beskrivelse eller kommentar til hver kilde, mens andre bare inneholder referanser.

Når det gjelder medicinsk litteratur, er det viktig at følge standardiserede prinsipper for å sikre at alle relevante opplysninger er inkludert og presentert på en konsistent måte. Dette kan hjelpe til å unngå feil og forbedre kvaliteten av den medicinske behandlingen.

En videodiskinspelning är en metod för att med hjälp av ett optiskt system fånga och spara stillbilder eller rörliga bilder från en mikroskopisk undersökning. Detta görs vanligtvis genom att använda en videokamera som är kopplad till ett mikroskop, vilket möjliggör för läkare och forskare att dokumentera, analysera och dela information om strukturer och händelser på cell- eller subcellulär nivå. Videodiskinspelningar kan användas inom flera medicinska specialiteter, till exempel patologi, dermatologi och oftalmologi.

Kostnads-nyttoanalyser (CBA) är en metod för att jämföra de kostnader och nyttor som är associerade med olika alternativ inom en viss kontext, ofta i beslutsfattandeprocessen kring hälsovård.

CBA utvärderar alla relevanta kostnader och nyttor, både direkta och indirekta, för varje alternativ. Direkta kostnader kan inkludera t.ex. kostnaden för läkemedel, sjukhusvistelse eller arbetsledighet, medan indirekta kostnader kan innefatta produktivitetsförluster och kvaliteten på livet. Nyttor kan mätas i naturliga enheter, såsom levnadsår i gott hälsa (QALY) eller livsår i god hälsa (DALY), eller i monetära termer.

Genom att jämföja de totala kostnaderna och nyttorna för varje alternativ kan CBA hjälpa till att avgöra vilket alternativ som ger den största nettonytta, det vill säga skillnaden mellan nyttan och kostnaden. Detta kan användas som ett underlag för att ta beslut om hur resurser bäst ska användas inom hälsovården.

En faktadatabas (ofte skrevet fact database) er en databas som inneholder fakta og informasjon som ikke endres ofte eller overordnet sett er upåvirkelig for ytre faktorer. Disse databasene brukes ofte i medisinske sammenhenger for å lagre og gi tilgang til informasjon som er relevant for klients or patienters behandling, diagnose eller forståelse av sykdommer og helseforhold.

Faktadatabaser kan inneholde informasjon som er almenlertidig og gjelder for alle mennesker, som f.eksso generell informasjon om kroppens anatomoi, fysiologi og vanlige sykdommer. De kan også inneholde mer spesifikk informasjon som er relatert til enklere medisinske forhold, som f.eksso informasjon om medisinske behandlinger, medisinske begreper og terminologi, eller informasjon om medisinske studier og forskning.

I tillegg kan faktadatabaser også inneholde informasjon som er relatert til enklere pasienter, som f.eksso allergi, medisinsk historie og laboratoriestudier. Disse opplysningene kan være viktige for å sikre at pasienten mottar riktig behandling og for å unngå unødvendige komplikasjoner.

I allianse med andre kilder som f.eksso lærebøker, videnskapelige artikler og eksperter i feltet, kan faktadatabaser være en viktig ressurs for medisinske fagpersoner og andre som jobber med helse og sykdom.

Riskbedömning (eng. risk assessment) är en systematisk och strukturerad process för att uppskatta sannolikheten och potentiala skadeverkningar av olika händelser eller utvecklingar. Den innebär en analys av risker relaterade till specifika situationer, aktiviteter, produkter eller system, med syfte att underlätta beslutsfattande och implementering av lämpliga åtgärder för att minska eller hantera riskerna.

I medicinskt sammanhang kan en riskbedömning involvera uppskattning av individuella patienters exponeringar, sårbarheter och potentiala skadliga effekter av behandlingar, terapeutiska interventioner eller preventiva åtgärder. Detta hjälper till att fastställa rimliga förhållningssätt och skyddsåtgärder för att minimera riskerna och maximera patienternas välbefinnande. Exempel på riskbedömningar inom medicinen kan vara att bedöma risken för thromboemboli (blodpropp) vid användning av kombinerad hormonbehandling hos postmenopausala kvinnor eller att uppskatta risken för biverkningar av läkemedel vid behandling av en viss sjukdom.

Medicinsk definition av "Användare-datorgränssnitt" (User-Computer Interface) är inte vanligt förekommande, eftersom detta oftast faller under området datavetenskap och ingenjörsvetenskap. Men alltså, ett användar-datorgränssnitt (UI) är den plats där människa och dator möts, vilket innebär det visuella designade miljö där en användare kan interagera med en dator, webbplats, program eller applikation via hårdvara och/eller mjukvara.

UI:s är viktiga för att underlätta och förbättra användarupplevelsen (UX) genom att skapa enkelhet, tydlighet och tillgänglighet i interaktionen mellan människa och dator. Detta kan inkludera allt från grafiska användarmiljöer (GUI), kommandoradsgränssnitt (CLI) eller virtuella realitetsmiljöer (VR).

Inom medicinsk kontext kan ett användar-datorgränssnitt vara till exempel en webbplats där patienter kan boka termin, ett program för att övervaka vitala tecken eller en applikation för att skriva och spara elektroniska journalposter.

Artificiell intelligens (AI) definieras vanligtvis som förmågan för en dator eller ett datorprogram att simulera mänsklig intelligens i olika grader. Detta kan innebära att programmet har kapaciteten att lära sig från erfarenheter, anpassa sitt beteende baserat på omgivningen och göra beslut som en människa skulle göra i samma situation. AI-system kan vara specialdesignade för att lösa specifika problem eller ha generell intelligens som är mer lik mänsklig intelligens.

En annan definition av AI är "en dator eller ett datorprogrammedvetande som har förmågan att förstå, lära sig och använda kunskap i sitt arbete, såsom att tolka data från sin omgivning, lösa problem och göra beslut."

Det är värt att notera att det inte finns en allmänt accepterad definition av AI, och olika experter kan ha olika uppfattningar om vad som innefattas i begreppet.

'Sensitivitet' (sensitivity) och 'specificitet' (specificity) är två centrala begrepp inom diagnostisk forskning och utvärdering av medicinska tester.

- Sensitivitet definieras ofta som sannolikheten för ett positivt testresultat givet att individen faktiskt har sjukdomen (den 'sanna' positiva andelen). En hög sensitivitet innebär att det flertalet av de sjuka individer som testas kommer att få ett positivt resultat. Detta är viktigt när man vill undvika falska negativa resultat.

- Specificitet definieras ofta som sannolikheten för ett negativt testresultat givet att individen faktiskt inte har sjukdomen (den 'sanna' negativa andelen). En hög specificitet innebär att det flertalet av de friska individer som testas kommer att få ett negativt resultat. Detta är viktigt när man vill undvika falska positiva resultat.

Sensitivitet och specificitet används ofta tillsammans för att beräkna positivt prediktivt värde (PPV) och negativt prediktivt värde (NPV), som ger en uppfattning om sannolikheten för sjukdom eller friskhet givet ett specifikt testresultat. Dessa beräknas vanligtvis med hjälp av 2x2-tabeller där antalet sanna positiva, falska positiva, sanna negativa och falsa negativa resultat redovisas.

"Data Mining" er en begrepsdefinisjon som oftest brukes innen området for datavitenskap og statistikk. Det kan definieres som:

"Den procesen av utokting og automatisering av skjult, nyttig og tidligere ukjent mønster, kausalitet eller struktur i store datasett, ved bruk av metoder fra maskinlæring, statistikk og systemteori."

Data Mining kan også være definert som en slags "kunnskapsutvinning" fra data, der man søker etter mønster, forstår relasjoner og foretar generell analyse av store datamengder for å støtte beslutningstaking i forretnings- eller medisinske sammenhenger.

En algoritm är en serie steg eller instruktioner som tas för att lösa ett problem eller utföra en viss uppgift inom medicinen, liksom i andra sammanhang. Algoritmer används ofta inom klinisk praxis för att standardisera vården och förbättra patientresultaten.

Exempel på algoritmer inom medicin kan vara:

* En algoritm för att diagnostisera och behandla en specifik sjukdom, till exempel en algoritm för att hantera sepsis eller akut koronarsyndrom.
* En algoritm för att utvärdera och hantera smärta, som innehåller steg för att bedöma smärtintensiteten, identifiera orsaken till smärtan och välja lämplig behandling.
* En algoritm för att besluta om en patient ska opereras eller inte, som tar hänsyn till faktorer som allvarligheten av sjukdomen, patientens preferenser och komorbiditeter.

Algoritmer kan variera i komplexitet från enkla listor över steg att följa till mer sofistikerade system som innehåller avancerad matematik och artificiell intelligens. Viktigt är att algoritmer utformas med omsorg och testas noggrant för att säkerställa att de ger korrekta och säkra resultat i alla tillämpningar.

Det finns ingen officiell medicinsk definition av "Internet", eftersom det är ett allmänt begrepp som inte är specifikt relaterat till medicinen. Men för att ge dig en bred förståelse av vad Internet är:

Internet är ett globalt nätverk av datorer och andra enheter, som är sammanlänkade för att möjliggöra kommunikation och informationsutbyte mellan dem. Det bygger på standardiserade protokoll och består av en rad olika tjänster och tekniker, såsom webb, e-post, filuppladdning/-nedladdning, chatt, videokonferenser och sociala medier. Internet ger användarna möjlighet att snabbt och enkelt komma i kontakt med information, kunskaper och andra människor över hela världen.

I'm happy to help! However, I noticed that your question is in Swedish and asks for a medical definition of "oddsquot." To provide an accurate answer, I want to confirm that you are asking for the definition of "odds ratio," which is a term commonly used in medical research and epidemiology.

An odds ratio (OR) is a statistical measure used to compare the strength of association or relative risk between two groups for a specific outcome or event. It represents the ratio of the odds of an event occurring in one group to the odds of the same event occurring in another group, while controlling for other variables that could affect the outcome.

For example, if we want to investigate the relationship between smoking and lung cancer, we can compare the odds of developing lung cancer among smokers to those who have never smoked. If the OR is 5, it means that smokers are five times more likely to develop lung cancer than non-smokers, after controlling for other factors such as age, gender, and family history.

It's important to note that an odds ratio is not the same as a relative risk or risk ratio, although they are sometimes used interchangeably in popular media. While both measures estimate the strength of association between two variables, they differ in their calculation and interpretation. Therefore, it's crucial to understand the specific statistical methods used in medical research to accurately interpret the results.

Ett medicinskt bibliotek är en institutionell samling av information och resursmaterial relaterat till medicin, hälsa och biomedicinsk forskning. Det inkluderar ofta böcker, tidskrifter, databaser, elektroniska resurser, multimedier och andra former av information. Medicinska bibliotek fungerar som ett stöd för utbildning, forskning och patientvård genom att erbjuda tillgång till relevant information och expertis inom medicinsk informationssökning och kritisk bedömning. De kan vara en del av universitet, sjukhus, forskningsinstitut eller en fristående organisation.

Medicinska ordböcker, även kända som medicinska terminologilexikon, är samlingar av termer och definitioner inom området medicin och hälsa. De används ofta av medicinska fackmän, forskare, studenter och andra personer som behöver förstå specifika medicinska koncept och termer.

Exempel på vanliga medicinska ordböcker inkluderar:

1. Dorland's Medical Dictionary: Detta är en av de mest kompletta medicinska ordböckerna, som innehåller över 120 000 termer och definitioner.
2. Stedman's Medical Dictionary: Denna ordbok innehåller över 55 000 termer och är en annan populär resurs för medicinska fackmän.
3. The American Heritage Medical Dictionary: Detta är en engelskspråkig medicinsk ordbok som innehåller över 12 000 termer och definitioner.
4. ICD-10: Denna ordbok, som står för International Classification of Diseases, tionde revisionen, är en standardiserad klassificering av sjukdomar och andra hälsoproblem som används av läkare och forskare över hela världen.
5. MeSH (Medical Subject Headings): Detta är en kontrollerad vokabulär som används för att indexera medicinska artiklar och böcker, vilket gör det lättare att söka efter relevant information inom området.

Dessa ordböcker kan vara tillgängliga i tryckt form eller online, och de kan också vara kostnadsfria eller kostnadsberoende.

Clinical practice guidelines, or principles, är systematiska riktlinjer som utformats för att underlätta beslut om patientvård genom att integrera de bästa tillgängliga forskningsbeviset med klinisk erfarenhet och patientens preferenser och värden. De är avsedda att stödja hälsovårdspersonal i att erbjuda högkvalitativ, säker och effektiv vård. Clinical practice guidelines kan omfatta rekommendationer kring diagnostiska eller terapeutiska procedurer, screening, prevention och annan patientvård. De utvecklas ofta av experter inom ett visst område och granskas vanligen av oberoende experter innan de publiceras.

'Search engine' er en betegnelse for et computerprogram eller en webtjeneste, der bruges til at søge efter og finde information på internettet. En search engine indeholder en database med webadresser (URL'er) og anden metadata om de websteder, som den har fundet under sit 'crawling' af World Wide Web. Brugerne kan skrive et søgeord eller en sætning ind i søgefeltet på search engine-siden, hvorefter search engine-algoritmen vil analysere brugerens input og sammenligne det med den information, der er gemt i databasen. Search engine-algoritmen rangerer derefter de relevante resultater efter deres anslåede relevans for søgeopgaven, således at de mest relevante resultater vises øverst på siden.

Search engines er blevet en vigtig del af vores hverdag og hjælper os med at finde information hurtigt og effektivt. De mest kendte search engines inkluderer Google, Bing, Yahoo!, og DuckDuckGo. Det er værd at notere, at nogle search engines kan have forskellige politikker omkring datainsamling, profilering, og annoncering, så det er altid en god ide at læse op om disse politikker, hvis du har bekymringer om din privatliv.

I medically related context, "semantics" refererer til studiet af betydning og forståelse af sprog i kommunikation, særligt indenfor lægevidenskab og andre sundhedsfaglige områder. Det inkluderer forståelsen af patienters beskrivelser af deres symptomer, sygdomme og tilstande, samt effektiv kommunikation mellem sundhedspersonale og patienter.

Semantik i denne kontekst handler om at sikre at alle parter har en fælles forståelse af de begreber, ord og udtryk, der bruges i sundhedsrelaterede sammenhænge, såsom diagnoser, behandlinger, medicinske procedurer og andre relevante emner. Dette er særligt vigtigt for at undgå misforståelser, fejlbeskeder eller dårlig lægepatient-kommunikation, der kan føre til uhensigtsmæssige behandlinger, forværret sundhed og patientskade.

En bedre semantisk forståelse hjælper også med at styrke den empatiske forbindelse mellem læger og patienter, hvilket kan føre til en mere effektiv behandlingsproces og bedre sundhedsresultater.

"Graviditet" är ett medicinskt begrepp som refererar till den period då en befruktad äggcell har implanterats i livmodern och utvecklas till ett foster. Denna process innebär att en kvinnas kropp genomgår en rad fysiologiska förändringar för att underhålla fostrets tillväxt och utveckling. Graviditeten räknas vanligtvis från den dag då den sista menstruationen började, och varar i ungefär 40 veckor, delad in i tre trimestrar.

En diagnos är en bedömning eller ett beslut om en persons sjukdom eller skada, baserat på deras symptom, medicinska historik, fysiska undersökning och laboratorie- eller bilddiagnostiska tester. En diagnos kan användas för att planera behandling, förutsäga prognos och för forskningsändamål. Den är en viktig del av den medicinska vården eftersom den hjälper läkare och andra vårdpersonal att förstå vad som orsakar en persons symptom och hur de kan behandlas effektivast.

Medicinsk teknologiutvärdering (HTA) är ett systematiskt, transparent och strukturerat sätt att samla in, analysera och tolka information om medicinsk teknik för att underlätta beslutsfattande angående dess användning i hälso- och sjukvården. HTA tar hänsyn till kliniska, ekonomiska, etiska, sociala och organisationella aspekter av medicinsk teknik. Det kan inkludera bedömningar av effektivitet, säkerhet, kostnadseffektivitet, användbarhet, patientsäkerhet och etik. HTA används ofta för att informera policybeslut, kliniska riktlinjer och rekommendationer om användning av medicinsk teknik.

I'm sorry for any confusion, but the term "Biblioteksskolor" is in Swedish and translates to "Library Schools" in English. However, there isn't a specific medical definition associated with library schools as they are higher education institutions or programs that provide education and training in the field of library and information science.

If you're looking for a definition related to the medical field that involves libraries or information science, it would be more appropriate to use terms such as "Health Sciences Libraries" or "Medical Librarianship." These refer to libraries and information centers dedicated to collecting, organizing, and disseminating health and medical information to healthcare professionals, researchers, and the general public. Medical librarians are information specialists who work in these settings and provide services related to information access, retrieval, and dissemination.

"Utvärderingsstudier" (eng. "Evaluation studies") är en typ av forskningsstudier som utvärderar ett visst fenomen, program, policy eller intervention med syfte att bedöma dess effektivitet, effekt, verkningsmekanismer och eventuella bieffekter. Utvärderingsstudier kan delas in i olika kategorier baserat på deras design och metodologi, men de flesta studier följer principerna för systematiskt review, kontrollerade studier eller kvalitativa studier.

Här är några viktiga principer för utformning och genomförande av utvärderingsstudier:

1. Klart formulerad forskningsfråga: Utvärderingsstudier bör ha en tydlig och specifik forskningsfråga som styr studiens design, metodologi och dataanalys.
2. Val av lämplig studiedesign: Studiedesignen bör vara anpassad till forskningsfrågan och valet av design ska underlätta bedömandet av effekten på det som utvärderas. Kontrollerade studier, såsom randomiserade kontrollstudier (RCT), är ofta idealiska för att bedöma effektiviteten hos en intervention, medan kvalitativa metoder kan vara mer lämpade för att undersöka mekanismer och processer.
3. Representativt urval: Det är viktigt att ha ett representativt urval av deltagare eller sammanhang för att säkerställa att studieresultaten kan generaliseras till en större population eller kontext.
4. Kontroll av bias och systematiska felkällor: Utvärderingsstudier bör ha metoder för att kontrollera och minimera potentialen för bias och systematiska felkällor, såsom slumpmässig tilldelning till grupper, bländning och pålitlighet i mätinstrument.
5. Transparens och rapportering: Studieresultaten ska redovisas på ett transparent och fullständigt sätt, följande riktlinjer för rapportering som CONSORT för randomiserade kontrollstudier eller STROBE för observationsstudier.
6. Statistisk analys: Använd statistiska metoder för att analysera data på ett korrekt och relevant sätt, följande riktlinjer för statistisk rapportering som CONSORT för randomiserade kontrollstudier eller STROBE för observationsstudier.
7. Interpretation av resultat: Slutsatserna ska dras på ett försiktigt och balanserat sätt, baserat på de tillgängliga bevisen och med hänsyn till eventuella begränsningar i studien.

"Biomedical research" kan definieras som en form av forskning som använder sig av metoder och principer från biologi, kemi och fysik för att studera människans biologiska system på molekylär, cellular och systemnivå. Syftet är ofta att utveckla ett djupare förståelse av de biologiska mekanismer som ligger bakom sjukdomar och hälsoproblem, samt att hitta nya behandlings- och förbyggande strategier.

Exempel på områden inom biomedicinsk forskning kan vara molekylär genetik, neurovetenskap, cellbiologi, immunologi, strukturbiologi, bioinformatik och systembiologi. Biomedicinsk forskning kan också innefatta studier av hur olika miljöfaktorer, livsstilsfaktorer och beteendemönster påverkar hälsan och sjukdomar hos människor.

Det bör poängteras att biomedicinsk forskning ofta är multidisciplinär och kan involvera samarbete mellan forskare från olika akademiska discipliner, såväl som med kliniker och industrin.

'Mjukvara' (svenska) eller 'software' (engelska) är en samling instruktioner som tellas en dator att följa för att utföra specifika uppgifter. Det kan vara allt från operativsystem som styr datorn till programvaror som används för att skapa dokument, spela spel eller navigera på internet. Mjukvaran är inte en fysisk entitet utan snarare en samling data och information som lagras i minnet och på hårddisken i datorn.

En observational study, eller observationell studie, är en typ av forskningsdesign inom epidemiologi och medicinsk forskning där forskaren observerar och samlar data om deltagarna utan att påverka eller manipulera deras miljö eller beteende. Det finns tre huvudtyper av observational studies: kohortstudier, fallenstudier och populationsbaserade studier.

1. Kohortstudie (cohort study): I en kohortstudie följs en grupp individer med liknande karaktäristika över en längre tidsperiod. Gruppen delas in i två kategorier baserat på ett visst exponeringsfaktor, till exempel rökning eller icke-rökning. Forskaren jämför sedan hälsoresultaten (t.ex. sjukdomsutveckling) mellan de två grupperna för att undersöka om det finns en association mellan exponeringen och utgången.
2. Fallstudie (case-control study): I en fallstudie jämförs en grupp med en viss sjukdom eller tillstånd (fallgruppen) med en grupp utan denna sjukdom eller tillstånd (kontrollgruppen). Forskaren undersöker sedan om det finns några skillnader i exponeringar mellan de två grupperna för att avgöra om det finns en association mellan exponeringen och sjukdomen.
3. Populationsbaserad studie (population-based study): I en populationsbaserad studie samlas data från stora populationer, ofta genom att använda sig av befintliga datakällor som till exempel nationella register över sjukdomar eller dödsfall. Dessa studier ger ofta en representativ bild av hela populationen och kan användas för att undersöka samband mellan olika faktorer och hälsoresultat.

Observational studies är viktiga inom medicinsk forskning eftersom de kan ge information om möjliga orsakssamband mellan exponeringar och utgångar, men de kan inte bevisa att en exponering orsakar en viss utgång. Detta beror på att det finns andra faktorer som kan påverka både exponeringen och utgången, så kallade konfounding-variabler. Dessa måste kontrolleras för i analysen av data för att undvika felaktiga slutsatser.

Kunskapsdatabas (engelska: Knowledge base) är inom medicinen en databas som innehåller systematiskt sammanställda och strukturerade informationer om olika medicinska ämnen, till exempel sjukdomar, diagnoser, behandlingar, läkemedel och forskningsresultat. Denna typ av databaser används ofta som ett hjälpmedel inom klinisk praktik och forskning för att underlätta beslut om patientvård, undervisning och utveckling av nya behandlingsmetoder.

Exempel på vanliga kunskapsdatabaser inom medicinen är:

1. UpToDate: En evidensbaserad klinisk kunskapsresurs som ger läkare, sjuksköterskor och andra hälso- och sjukvårdspersonal stöd för att tillhandahålla den bästa möjliga vården.
2. DynaMed: En evidensbaserad klinisk kunskapsresurs som ger snabb, tillförlitlig och relevant information för beslut om patientvård.
3. MedlinePlus: En webbplats som erbjuder information om sjukdomar, diagnoser, behandlingar, läkemedel och kliniska prövningar för allmänheten på ett lättförståeligt sätt.
4. Cochrane Library: En samling av systematiska översikter, primärforskningsrapporter, forskningsöverblickar och andra typer av information som är relaterad till hälso- och sjukvården.

Dessa kunskapsdatabaser underhålls ofta av experter inom respektive område och uppdateras regelbundet för att säkerställa att informationen är aktuell och relevant.

"Resultatens reproducerbarhet" är ett begrepp inom forskning och medicin som refererar till förmågan att upprepa en experimentell studie eller ett försök och få liknande eller identiska resultat. Detta är viktigt eftersom det stärker den vetenskapliga evidensen för ett visst fynd eller en viss slutsats.

En studie som har hög reproducerbarhet innebär att andra forskare kan upprepa experimentet och få samma resultat, även om de använder olika metoder eller prover. Detta är ett fundamentalt koncept inom vetenskapen eftersom det understryker vikten av objektivitet och pålitlighet i forskningsprocessen.

I medicinsk forskning kan reproducerbarhet vara särskilt viktig när det gäller studier som undersöker effekterna av olika behandlingsmetoder eller läkemedel. Om en studie inte har hög reproducerbarhet, kan det ifrågasättas hur tillförlitliga dess resultat är och om de verkligen kan appliceras i klinisk praktik.

'Forskning' kan definieras som systematisk och strukturerad insamling, analys och tolkning av information, med syfte att utöka kunskapen inom ett visst område. Inom medicinsk forskning fokuserar man ofta på att förbättra hälsa, undvika sjukdomar, utveckla behandlingsmetoder och förstå orsaker till sjukdomar. Detta kan ske genom olika metoder som experiment, kliniska prövningar, observationer och statistisk analys av data. Forskningen bygger ofta på den vetenskapliga metoden, där hypoteser testas och resultaten publiceras för att understödja eller ifrågasätta tidigare forskningsresultat och teorier.

En kronisk sjukdom är en sjukdom som varar i lång tid, ofta livet ut, och som kräver kontinuerlig eller periodvis behandling. Kroniska sjukdomar kan påverka olika delar av kroppen och ge upphov till en mängd symtom som kan variera i svårighetsgrad över tiden. Vissa exempel på kroniska sjukdomar är diabetes, hjärt-kärlsjukdomar, lungsjukdomar, autoimmuna sjukdomar och neurologiska tillstånd. Det är viktigt att diagnostisera och behandla kroniska sjukdomar i tid för att förhindra komplikationer och förbättra livskvaliteten hos den drabbade individen.

I en medicinsk kontext refererer tidsfaktorer ofte til forhold der har med tiden at gøre, når det kommer til sygdomme, behandlinger eller sundhedsforhold. Det kan eksempelvis være:

1. Akutte vs. kroniske tilstande: Hvor akutte tilstande kræver øjeblikkelig medicinsk indgriben, kan kroniske tilstande udvikle sig over en længere periode.
2. Tidspunktet for diagnose og behandling: Hvor hurtigt en sygdom identificeres og behandles, kan have væsentlig indvirkning på prognosen.
3. Forløb og progression af en sygdom: Hvor lang tid en sygdom tager at udvikle sig eller forværres, kan have indvirkning på valget af behandling og dens effektivitet.
4. Tidligere eksponeringer eller længerevarende sundhedsproblemer: Tidsfaktoren spiller også en rolle i forhold til tidligere eksponeringer for miljøfaktorer, infektioner eller livsstilsvalg, der kan have indvirkning på senere helbredsudvikling.
5. Alder: Alderen kan have indvirkning på risikoen for visse sygdomme, svarende til at visse sygdomme er mere almindelige hos ældre end yngre mennesker.
6. Længerevarende virkninger af behandling: Tidsfaktoren spiller også en rolle i forhold til mulige bivirkninger eller komplikationer, der kan opstå som følge af længerevarende medicinske behandlinger.

I alle disse tilfælde er tidsfaktoren en vigtig overvejelse i forbindelse med forebyggelse, diagnostisk og terapeutisk beslutningstagen.

Det finns ingen enstaka medicinsk definition av "Storbritannien", eftersom Storbritannien är ett geografiskt och politiskt begrepp som refererar till den brittiska arkipelagen, inklusive England, Skottland och Wales, samt Nordirland. Dessa länder har varsin egen självständig regering när det gäller hälso- och sjukvård, även om de delar vissa gemensamma institutioner som NHS (National Health Service).

I medicinsk kontext kan man diskutera olika aspekter av hälso- och sjukvården i Storbritannien, såsom utbildning och licensiering av läkare, forskningsfinansiering, folkhälsostatus med mera. Men det finns inget specifikt medicinskt begrepp som refererar till "Storbritannien" i sig självt.

Det engelska begreppet "computer literacy" kan översättas till svenska som "datorkunskaper". Det finns dock inget etablerat medicinskt definition av detta begrepp, eftersom det inte är specifikt relaterat till medicin eller hälsa.

I allmänhet refererar "computer literacy" till förmågan att använda och förstå grundläggande koncept och funktioner av datorer och digital teknik. Det inkluderar vanligen förmågan att navigera i olika operativsystem, använda olika programvaror och webbtjänster, hantera filer och data, samt ha en grundläggande förståelse för datorsäkerhet och skydd av personlig integritet.

I en medicinsk kontext kan "datorkunskaper" också innebära förmågan att använda specifika medicinska programvaror, hantera elektroniska patientjournaler, samt ha en grundläggande förståelse för digital kommunikation och telemedicin.

'Prognose' er et begreb indenfor medicin, der refererer til forudsigelsen af sygdommens udvikling og slutresultat for en patient. Det er en vurdering af, hvordan sygdommen muligvis vil udvikle sig i fremtiden, herunder sandsynligheden for komplikationer, tilbageslag eller genopretning, og potentialet for livslængdeforventning. Prognosen kan blive påvirket af mange variable faktorer, såsom patientens alder, sundhedstilstand, behandlingsmuligheder og sygdommens art og sværhedsgrad. Den kan hjælpe læger og andre sundhedspersonale med at planlægge den bedste behandling og pleje for patienten, samt hjælpe patienter og deres familier med at forstå og forberede sig på det mulige sygdomsforløb.

"Canada" som ett medicinskt begrepp kan referera till "Canada-syndromet", även känt som "Gestational Neutropenia with IUGR and Preeclampsia (GNIP)". Det är en komplicerad medfödd störning i neutrofilernas funktion, vilket kan leda till infektion och andra komplikationer under graviditeten.

Canada-syndromet karaktäriseras av:

1. Neutropeni (låga nivåer av neutrofiler i blodet) under graviditeten, som ofta är reversibel efter förlossningen.
2. Intrauterin tillväxthämning (IUGR), vilket innebär att barnet inte växer normalt inuti livmodern.
3. Preeklampsi, en allvarlig sjukdom under graviditeten som kännetecknas av högt blodtryck och skador på bland annat levern och njurarna.

Det är värt att notera att Canada-syndromet är mycket sällsynt, och det finns endast ett fåtal rapporterade fall i medicinsk litteratur.

'Incidens' er en begrep i epidemiologi som refererer til antallet af nye tilfælde af en sygdom, skade eller anden helbredsrelateret hændelse, der opstår inden for en bestemt periode i en given befolkningsgruppe. Incidensen beregnes som det antal nye tilfælde divideret med den gennemsnitlige persontid i befolkningsgruppen under observation, og udtrykkes ofte som et antal tilfælde per 1000 personer pr. år.

Denne måling er vigtig for at forstå hyppigheden af en sygdom eller hændelse i en befolkning og kan anvendes til at sammenligne risici over tid, steder eller mellem forskellige grupper.

En tumör är en abnorm och oftast ocontrollerad tillväxt av celler i eller på kroppen. Tumörer kan vara godartade (benigna) eller elakartade (maligna). Godartade tumörer växer lokalt och tenderar att inte sprida sig till andra delar av kroppen, medan elakartade tumörer kan infiltrera omgivande vävnad och metastasera, det vill säga sprida sig via blod- eller lymfkärlen till andra delar av kroppen.

Elakartade tumörer kan vara cancer i olika former, såsom carcinom, sarcom, leukemi och lymfom. Dessa typer av tumörer har olika orsaker, behandlingsmetoder och prognoser beroende på vilken typ av cell som är involverad och hur aggressivt tumören växer.

Det är viktigt att upptäcka och behandla elakartade tumörer i tid för att öka chanserna till fullständig bot eller förlängt överlevnad.

"Redaktionspolicy" är ett begrepp inom journalistik och publicering som refererar till de riktlinjer och principer som styr hur information produceras, bearbetas och presenteras för en publik. I en medicinsk kontext kan en redaktionspolicy innehålla följande aspekter:

1. Kvalitetssäkring: Garantier för att all information är korrekt, opartisk och baserad på vetenskapliga bevis. Detta kan uppnås genom att använda sig av källkritik, peer review och andra metoder för att säkerställa informationens tillförlitlighet.
2. Transparens: Fullständig och ärlig information om källor, finansiella intressen och eventuella konflikter som kan påverka innehållet.
3. Etik: Respekt för patienternas integritet, skydd av personliga identifikationsuppgifter och en policy för att hantera etiska frågor som kan uppstå i samband med publiceringen av medicinsk information.
4. Aktualisering: En policy för att regelbundet granska och uppdatera informationen för att säkerställa att den är aktuell och korrekt.
5. Utbildning: Säkerställande av att redaktörer och skribenter har tillräcklig kunskap och kompetens inom området de publicerar information om.
6. Jämförbarhet: En policy för att jämföra olika behandlingsalternativ och ge en objektiv bedömning av deras för- och nackdelar.
7. Patientinriktning: En policy för att se till att informationen är lättförståelig, relevant och användbar för patienter och allmänheten.

En redaktionspolicy kan hjälpa till att säkerställa att medicinsk information är tillförlitlig, opartisk och användbar för patienter, läkare och andra intressenter.

Binjurebarkshormoner, även kända som corticosteroidhormoner, är hormoner som produceras och secreteras av binjurenkortex, den yttre barken på binjuren. Det finns två typer av binjurebarkshormoner: glukokortikoider och mineralokortikoider.

Glukokortikoider, som huvudsakligen består av cortisol, har en rad effekter på kroppen, inklusive att hjälpa till att reglera metabolismen, modulera immunresponsen och dämpa inflammation. De kan också påverka vattn- och elektrolytbalansen i kroppen.

Mineralokortikoider, som huvudsakligen består av aldosteron, är involverade i regleringen av salt- och vattenbalansen i kroppen. De gör detta genom att påverka reabsorptionen av natrium och sekretion av kalium i njurarna.

Binjurebarkshormoner är nödvändiga för att underhålla homeostasen i kroppen, men överproduktion eller underproduktion kan leda till olika hälsoproblem. Till exempel kan överproduktion av cortisol leda till Cushings syndrom, medan underproduktion kan leda till Addisons sjukdom. Överproduktion av aldosteron kan leda till primär hyperaldosteronism, och underproduktion kan leda till Addisons sjukdom.

A "drug-related side effect" refers to any unintended effect of a medication that occurs in addition to its intended therapeutic action. These effects can be beneficial or harmful, but they are typically considered undesirable and may cause the patient discomfort or harm. Side effects are often related to the dose of the medication and may go away as the body adjusts to the drug.

On the other hand, "adverse reactions" refer to harmful and unintended effects that occur as a result of taking a medication. These reactions can be severe and even life-threatening in some cases. Adverse reactions are usually dose-dependent, but they may also be idiosyncratic, meaning that they occur only in certain individuals and are not related to the dose of the medication.

Both side effects and adverse reactions are important considerations when prescribing medications, as they can impact a patient's quality of life and overall health. Healthcare providers must weigh the potential benefits of a medication against its possible risks and side effects to ensure that it is safe and effective for their patients.

Collegial review within research, även känt som peer review, är ett system där forskares arbeten granskas och bedöms av andra experter inom samma ämnesområde. Detta görs vanligtvis i syfte att säkerställa forskningens kvalitet, tillförlitlighet och relevans.

Under en kollegial granskning granskar en eller flera peer (jämnåriga) forskares manuskript, experiment, teorier eller andra forskningsresultat. De letar efter fel, brister i metodologi, otillräckliga referenser och andra problem som kan påverka forskningens giltighet och värde. Granskarna ger sedan tillbaka sina kommentarer och rekommendationer till författaren eller forskningsgruppen, som kan antingen justera sitt arbete eller försvara sina metoder och slutsatser.

Collegial granskning är en etablerad praxis inom forskarvärlden och anses vara ett viktigt verktyg för att upprätthålla höga standarder inom akademisk forskning. Det hjälper också till att identifiera och undvika eventuella fel eller osanningar i publicerade studier, vilket kan ha stor betydelse för den vetenskapliga processen som helhet.

"Effektivitet" er en central begrep innenfor medicin og forskning, som refererer til målingen av hvor vel et behandlingsalternativ fungerer under reelle forhold i praksis. Effektiviteten måles ved å sammenligne utfallsmålinger for en gruppe som har mottatt behandling med en kontrollgruppe som enten mottar en annen type behandling eller ingen behandling alls.

Effektivitetsmålingene kan inkludere forskjellige typer utfall, som kan være kliniske (f.eks. smerteredusering, forbedring av funksjon), biologiske (f.eks. ændringer i laboratorievurderinger) eller patientrapporterte (f.eks. forbedring av livskvalitet).

Et behandlingsalternativ kan være effektivt hvis det fører til en signifikant forbedring i et utfall jevnt forholdet til risikoen, bivirkningene og omkostningene. Det er viktig å undersøke effektiviteten under reelle forhold siden resultatene kan variere fra de kontrollert settede forsøkene som vanligvis gjennomføres i forskningssetting.

"Bibliotekstjänster" är en medicinsk term som inte används i samband med medicinska vetenskaper eller vård. Det är istället en term som används för att beskriva de tjänster och resurser som erbjuds av bibliotek inom områden som utbildning, forskning och allmän information.

Exempel på bibliotekstjänster kan vara:

* Utcheckning och lån av böcker och andra media
* Tillgång till databaser och elektroniska resurser
* Kopiering, skanning och trycktjänster
* Referens- och informationssökning
* Råd och handledning i samband med informationssökning
* Utbildningar och guider för att använda bibliotekets resurser
* Evenemang och aktiviteter relaterade till litteratur, forskning och lärande.

I medicinen refererer 'risiko' til sandsynligheden for at en given begivenhed, typisk en negativ hændelse eller et uønsket resultat, vil opstå. Risikoen udtrykkes ofte som sandsynligheden for at en given begivenhed vil indtræffe indenfor en given tidsperiode, og kan beregnes på flere måder, alt efter konteksten.

For eksempel kan risikoen for at udvikle et hjerteproblem i løbet af de næste 10 år beregnes som det antal personer ud af 100, der forventes at udvikle et hjerteproblem indenfor de næste 10 år. Risikoen kan også udtrykkes som en oddsratio, hvor sandsynligheden for at en begivenhed vil indtræffe i en gruppe sammenlignes med sandsynligheden for at den samme begivenhed vil indtræffe i en anden gruppe.

Risikovurderinger anvendes ofte i medicinsk beslutningstagen, hvor de kan hjælpe læger og patienter med at vurdere fordelene og ulemperne ved forskellige behandlingsmuligheder. Risikovurderinger bør altid ses i sammenhæng med andre faktorer, såsom alder, køn, medicinsk historie og livsstil, da disse faktorer kan have en betydelig indflydelse på den individuelle risiko for en given negativ hændelse eller et uønsket resultat.

'Livskvalitet' (eng. 'quality of life') är ett begrepp som används inom olika medicinska sammanhang och refererar till det subjektiva välbefinnandet och den personsamma nöjdheten med sitt liv. Livskvalitet mäts vanligen genom att undersöka olika aspekter av en persons fysiska, psykiska och sociala välbefinnande. Det kan handla om sådant som fysiskt hälsa och funktion, smärta, sömn, kognitiva förmågor, känslomässiga tillstånd, sociala relationer, personlig utveckling och andlighet. Livskvaliteten kan påverkas av sjukdomar, skador, funktionsnedsättningar eller andra livsupplevelser. Mätningar av livskvalitet används ofta inom forskning och vård för att bedöma effekterna av behandlingar och interventioner samt för att stödja beslut om individuell vård och stöd.

Den kostnadsfria sökmotorn PubMed ger enkel tillgång till MEDLINE. ^ "Fact Sheet Medline" (på engelska). US National Library of ... Medline är en databas för vetenskapliga artiklar inom det medicinska fältet, som drivs av United States National Library of ... Medline PubMed (Artiklar som behöver källor 2019-12, Alla artiklar märkta med mallen källor, Alla artiklar som behöver källor, ... 2013). "Medline - en skattkammare för läkare och forskare". Läkartidningen (Stockholm: Sveriges läkarförbund) 110 (42): sid. ...
Läst 15 februari 2021 ^ [a b c] "Menstruation". MedLine Plus. U.S. National Library of Medicine. http://www.nlm.nih.gov/ ...
"Medline Plus". Medline Plus. https://www.nlm.nih.gov/medlineplus/ency/article/003090.htm. ^ Kupferschmidt, Kai (21 januari 2014 ...
Medline Plus - NIH. ^ [a b] Ghodse, Hamid (2010) (på engelsak). Ghodse's Drugs and Addictive Behaviour: A Guide to Treatment. ...
Index Medicus/MEDLINE; Index to Dental Literature; Index Veterinarius; INIS Atomindex; Medical Documentation Service; Nuclear ...
a b] Pinilla AE, López MC, Viasus DF.. "History of the Entamoeba histolytica protozoa.". PubMed - indexed for MEDLINE. http:// ...
I PubMed finns också många äldre artiklar som inte återfinns i Medline, exempelvis referenser till mer än 40 000 artiklar från ... 2013). "Medline - en skattkammare för läkare och forskare". Läkartidningen (Läkartidningen Förlag AB) 110 (42): sid. 1878-79. ... Medline är den största underdatabasen med mer än 24 miljoner referenser. Andra databaser som material hämtas från är PubMed ... "Fact Sheet Medline" (på engelska). US National Library of Medicine/National Institutes of Health, USA. https://www.nlm.nih.gov/ ...
Medline Encyclopedia: Delirium Tremens (Alkoholutlösta psykiska störningar, Psykoser). ...
2013). "Medline - en skattkammare för läkare och forskare". Läkartidningen (Läkartidningen Förlag AB) 110 (42): sid. 1878-79. ...
Året därpå fick de två hitsinglar i Storbritannien med "Line Up" och "Connection". "Connection" blev även en framgång i USA, ...
Artiklar publicerade i tidskriften är sökbara i internationella medicinska databaser som MEDLINE m.fl. Tidskriftens impact ...
Medline ^ mothersbliss.co.uk Arkiverad 21 november 2001 hämtat från the Wayback Machine. ^ [a b c d] Nordic Association for ...
SKUP-diplom 1993: "Vinteren med Line" Arkiverad 27 september 2007 hämtat från the Wayback Machine. ^ SKUP-diplom 2000: «Norske ...
Mellan 1966 och 1995 hade 1309 vetenskapliga artiklar om vegetarisk nutrition publicerats och indexerats i databasen MEDLINE. ...
Deras dotter Gunvor Svartz-Malmberg blev också läkare och sedermera introduktör av litteratursökningssystemet Medlars-Medline i ...
"Tea tree oil". Medline Plus, a service of the U.S. National Library of Medicine from the National Institutes of Health. 27 juli ...
... är också den enda svenskspråkiga tidskrift som är indexerad i Medline - den internationella databasen för ...
... ämnesord inom medicin och hälsovetenskaper som används i databaserna Medline och Cochrane. Karolinska institutet har skapat en ...
Medline article ^ Jock Itch Crutchfield Dermatology (Samtliga artiklar med vem-mallar, Artiklar med vem-mallar 2010-03, ...
Medline Officiell webbplats (Wikipediaartiklar med identifierare från VIAF, Wikipediaartiklar med identifierare från LCCN, ...
Alhambras Pocketencyklopedi) (översatt tillsammans med Line Ahrland) Furulund: Alhambra. ISBN 978-91-87680-71-7 Faivre, Antoine ...
a b c d] Medline Plus: Niacin, läst 2012-12-26 ^ Niacinekvivalenter Arkiverad 27 mars 2013 hämtat från the Wayback Machine., ...
NLM classification MeSH Officiell sida (engelska) Svensk MeSH MEDLINE/PubMed (engelska) Helsingfors Universitets MeSH-bläddrare ... Ämnesrubrikerna i MeSH används för att enklare kunna söka på artiklar i Medline hämtade ur PubMed, en databas över framför allt ...
http://www.unboundmedicine.com/medline/citation/17391411/Cospeciation_in_the_triplex_symbiosis_of_termite_gut_protists__ ...
Han tar dock emot checken och beger sig på båtsemester med Line. Där nås de av beskedet att Laffen skadats i en bilolycka. ...
av Gunvor Svartz-Malmberg och Tord Holme 1976 - Retrospektiva sökningar i MEDLINE - brukarkategorier och sökresultat i Sverige ... Medlars II/Medline at BMDC - manual 1976 - Medicinsk mikrobiologi - teori, diagnostik, teknik, under red. ...
År 1900 gifte sig Dørnberger, 36 år gammal, med Line Gurinen (Gro) Berg Isachsen. Fyra år senare föddes deras dotter Gro, ... Dørnbergers kärlekshistoria med Ragnhild Jølsen ledde till att hans äktenskap med Line Gurinen upplöstes 1913. Dottern växte ...
I augusti 2020 samarbetade Itzy med Line Friends för att medverka i utvecklingen av fem mjukisdjur kallade "WDZY" som ...
Den kostnadsfria sökmotorn PubMed ger enkel tillgång till MEDLINE. ^ "Fact Sheet Medline" (på engelska). US National Library of ... Medline är en databas för vetenskapliga artiklar inom det medicinska fältet, som drivs av United States National Library of ... Medline PubMed (Artiklar som behöver källor 2019-12, Alla artiklar märkta med mallen källor, Alla artiklar som behöver källor, ... 2013). "Medline - en skattkammare för läkare och forskare". Läkartidningen (Stockholm: Sveriges läkarförbund) 110 (42): sid. ...
Zodiac Medline 6.8 är en fritidsbåt i perfekt storlek för bekväma turer med upp till 14 passagerare. Få fri tillgång till båten ... Njut av Zodiac Medline 6.8 och andra båtar med medlemskap i Agapi Boat Club. Att dela är det nya äga - det är mottot som ... Zodiac Medline 6.8 är fullt utrustad med allt du behöver på resan, med plats för 14 passagerare. Båten har 10 sittplatser och 5 ... Zodiac Medline 6.8 är en fritidsbåt med komfort i första rummet - stort soldäck, många och rymliga förvaringsutrymmen och gott ...
Medicinkylskåp MedLine 400 är ett temperatur- och driftsäkert kylskåp av hög kvalité. Läkemedelskylskåp Oscar MedLine med en ... Hem / Sjukvård & Omsorg / Inredning / Vagnar och Instrumentbord / Medicinkylskåp MedLine 400 höger 400L. ...
Du ser på: OP. MAYO COVER 80X147CM MEDLINE kr 1,320.00 inkl. mva. ...
Posters med grafiska bilder och linjekonst med unika motiv och trendiga illustrationer. Väggdekoration & tavlor för hela hemmet.
Gratis webbversion av databasen Medline med möjlighet att söka artiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter från 1966 och ...
Systematic searches were conducted in Medline, Cochrane Library, Google Scholar, and other relevant websites. The review ...
Medline via Ovid 2020-01-24 Iowa strengthening families program. The search result, usually found at the end of the ... documentation, forms the list of abstracts.; [MeSH] = Term from the Medline controlled vocabulary, including terms found below ...
Därför tycker jag personligen att det var roligast att arbeta med Line 6 egna förstärkarmodeller där jag inte hade några ...
MP-pickup med Line Contact nål. Boron-cantilever. På väg hem Pris: 10 340,00 kr ...
För att undersöka detta genomfördes en systematisk sökning på Pubmed (Medline), Embase och APA Psychinfo fram till 21 april ...
Titta på filmen med Line från Coor, som träffade statsministern:. Fakta om projektet ...
MEDLINE (1950-). Databasen bakom PubMed, från nationella medicinska biblioteket i USA.. *Zoological Record (1864-). Världens ... PubMed innehåller mer än 21 milljoner citeringar för biomedicinsk litteratur från databasen MEDLINE, samt biologiska ...
Syftet med Line Holths avhandling har varit att "belysa, förklara och problematisera kvinnors och mäns vägar till och inom ...
Databassökningar genomfördes i Medline, PsycInfo, Eric och Scopus samt i databaser för så kallad "grå" litteratur, det vill ...
Drivs av Pure, Scopus & Elsevier Fingerprint Engine™ © 2023 Elsevier B.V. Vi använder kakor för att erbjuda och förbättra vår tjänst och för att skräddarsy innehållet. Genom att fortsätta godkänner du användningen av kakor. ...
... kom till i förlängningen av den kultförklarade feministiska collageboken Frit flet som författarna gav ut 2014 tillsammans med Line ...
I stället körde han i den mixade klassen tillsammans med Line Palopää från K4 Arjeplog. Sidor beskriver upplevelsen:. - Jag ... Sidor Nordling från Torslanda körde i den mixade klassen tillsammans med Line Palopää från K4 Arjeplog. Foto Privat ...
Medicinska e-bibliotekethttps://medbib.lnu.sehttps://medbib.lnu.se/wp-content/uploads/2022/05/cropped-Medbib_logo.pngE-post: [email protected] ...
Sökstrategin arbetades fram i Medline (Ovid) tillsammans med en informationsspecialist vid Karolinska Institutets bibliotek som ...
Med Line Book™ kan de på ett lekfullt sätt öva på att behärska koordineringen av skrivandet. Barnen älskar det. ... Fördelarna med Line Book™ ✓ Utveckla skrivförmågan. Den här boken är perfekt för att utveckla dina barns skrivförmåga, redan ...
Digital vattenvandring med Line Strand I november 2020 ordnades en lärorik Digital Vattenvandring under ledning av Line Strand ...
Logga in med LINE konto till LINE Utvecklarkonsol.. *Gå sedan till Providers väljer du Provider av intresse och slutligen välja ... LINE använder Bearer Tokens som autentiseringsmekanism för att kommunicera med LINE MeddelandeAPI. Instruktioner för hur du ...
Glasdörr till MedLine 145, höger. 3968,54kr. inkl. moms. 3174,83kr. exkl. moms ... Glasdörr till MedLine 145, vänster. 3968,54kr. inkl. moms. 3174,83kr. exkl. moms ... Glasdörr till MedLine 300, höger. 4409,48kr. inkl. moms. 3527,58kr. exkl. moms ... Glasdörr till MedLine 300, vänster. 4409,48kr. inkl. moms. 3527,58kr. exkl. moms ...
Vid sökning i MedLine (www.medline.com) finner man bara tre publicerade studier i vilka Moducare har tillförts friska personer ... En studie där abstraktet är utlagt på Medline kan förhoppningsvis hjälpa de som får krav att komma in med vetenskaplig ...
Enbart på PubMed och MEDLINE återfinns i dag sammanlagt över en miljon sådana publicerade studier. ...
onlinebaserade databastjänsterna, såsom Medline, Dialog och ESRIN under 1970-talet.. Lokalavdelningen i Norr bildades 1974. ...
Tidskriftsnamn skrivs oftast i förkortad form enligt PubMed/Medline. Om ett verk har fler än sex författare skrivs de första ...
Anita Asante och Ramona Bachmann med Line Röddik Hansen, Nathalie Persson och Ebba Wieder. ...
  • Medline är en databas för vetenskapliga artiklar inom det medicinska fältet, som drivs av United States National Library of Medicine. (wikipedia.org)
  • Medline är en databas som innehåller många tidskrifter med fokus på medicin, men också material som rör till exempel omvårdnad Här Hittar du vetenskapliga artiklar och andra typer av vetenskapligt material såsom avhandlingar, och konferensbidrag. (ju.se)
  • [email protected] PMID: 18522256 [Indexed for MEDLINE] MeSH terms. (netlify.app)
  • Article in German] Werner M. PMID: 5099205 [PubMed - indexed for MEDLINE] The root of the problem for allergy sufferers is that the immune system over-responds to a harmless antigen (particles of pet dander, pollen, dust, etc.) and unleashes an assault to try to rid the body of this so-called invader. (netlify.app)
  • Vi søkt etter systematiske oversikter i Cochrane Database of Systematic Reviews (Wiley), Epistemonikos (Epistemonikos Foundation), INAHTA (International Network of Agencies for Health Technology Assessment), MEDLINE (Ovid) og Embase (Ovid), og etter randomiserte kontrollerte studier i MEDLINE (Ovid), Embase (Ovid), and Cochrane Central (Wiley) fram til desember 2020. (fhi.no)
  • Medline, Embase og Pubmed. (netlify.app)
  • databaserna Medline via PubMed och Cinahl. (5dok.org)
  • The articles were found from the databases Medline PubMed and Cinahl. (5dok.org)
  • Tidskriften indexeras inte i Cinahl och Medline, jag snubblade över artikeln av en slump på författarens hemsida. (andersringner.se)
  • Mesh bruges som emneordsregister i Medline, PubMed, SveMed+, Cochrane Library, af WHO og i det norske BIBSYS Ask. (netlify.app)
  • Med hjälp av databasen bieffekter över Ovid MEDLINE granskade vi studier specifikt inriktade på mänskliga / däggdjursögonfransar och viktiga Nuviante Eyelash Enhancer artiklar om aktuella trender i pris hårbottenhårmetoder som kan tillämpas på lash-forskning. (migran.org)
  • Zodiac Medline 5.8 inklusive Honda 115 XDU iST. (yachtfocus.com)
  • Referenser inom biomedicin med fokus på farmakologi och toxikologi inklusive referenser från Medline. (liu.se)