Fruktan: Stark oroskänsla inför vad som för ögonblicket upplevs som yttre hot eller fara, men som går över när hotet upphör. Syn. rädsla.Känslor: Affektiva yttringstillstånd som kan upplevas och ha upphetsande eller pådrivande (motiverande) egenskaper.Ansiktsuttryck: Iakttagbara förändringar i ansiktsdragen som reaktion på emotionella stimuli.Betingning, klassisk: Inlärning genom att låta en en betingad stimulus beledsaga en obetingad. Den reaktion som sedan utöses av den betingade stimuleringen kallas betingad reflex.Magnetisk resonanstomografi: Icke-invasiv metod för undersökning av inre anatomistrukturer som bygger på principen att atomkärnor i ett starkt magnetfält absorberar strålningsenergipulser och avger dem som radiovågor, vilka med datateknik kan bearbetas till bilder. Till tekniken räknas även protonspinntomografi.Betingning (Psykologi): Ett generellt begrepp som avser inlärning av en viss reaktion.NervbanorHjärnans kartläggningDjurs beteende: Den iakttagbara reaktionen hos ett djur i någon situation.Limbiska systemet: Ett antal funktionellt och anatomiskt definierade strukturer i främre delen av hjärnan hos alla däggdjur. Enheten är inblandad i såväl den högre integreringen av information rörande tarmar, luktsinne och kroppstillstånd som homeostatiska reaktioner, som t ex grundläggande överlevnadsbeteenden (ätande, parning och känslouttryck). I de flesta publicerade arbeten anses enheten omfatta mandelkärnan, epitalamus, gördelvindlingen, hippocampus, hypotalamus, parahippocampalis-vindlingen, septumkärnorna, talamus främre kärnhop och delar av de basala ganglierna.Undvikande inlärning: Reaktion på en signal som är avgörande för undvikande av en skadlig händelse.Kataleptisk reaktion: Reaktion framkallad av en hotfull situation och kännetecknad av avstannade kroppsrörelser, med undantag för andning, och bibehållande av en orörlig ställning.Minne: Komplex, mental funktion som utgörs av fyra distinkta faser: 1) memorering eller inlärning, 2) retention eller minnesbehållning, 3) återkallande och 4) igenkännande. Kliniskt brukar man dela in minnet i omedelbart minne, korttidsminne ("närminne") och långtidsminne ("fjärrminne").Råttor, Long-EvansAvbetingning, psykologisk: Förfarande för presentation av betingad stimulus utan förstärkning för en tidigare betingad organism. Häri ingår också den reducerade betingade reflexen till följd av förfarandet. Syn. extinktion.Prefrontal kortexRåttor, Sprague-DawleyElchock: Framkallande av en stressreaktion hos försöksobjekt med elektrisk chock. Såväl kramptillstånd som icke-kramptillstånd kan avses.Anxiety: Ständig känsla av oro, ängslan och överhängande faror.Hjärna: Den del av det centrala nervsystemet som befinner sig innanför kraniet och som omfattar prosencefalon (framhjärnan), mesencefalon (mitthjärnan) och rombencefalon (ruthjärnan). Den uppstår ur främre de len av embryots nervtub. Dess funktioner inkluderar muskelkontroll och koordination, mottagande och behandling av sinnesintryck, talframställning, minneslagring samt hantering av tankar och känslor.Septala kärnorBildbehandling, datorstödd: Datorteknik för hantering av tvådimensionella bilder för bildförbättring eller analys.Variansanalys: En statistisk metod för att genom analys av den totala variationen i en för ett antal oberoende variabler (faktorer) gemensam datamängd finna variationsorsaker.Hippocampus: En förhöjd vindling av grå substans som sträcker sig längs hela bottnen av sidoventrikelns temporalhorn. Hippocampus, subiculum och gyrus dentatus (den tandade vindlingen) utgör hippocampusformationen. Ibland räknas även entorinalkortex hit.SidodominansNervcellerKindling, neurologisk: Ett fenomen med relativt djupgående förändring av hjärnfunktionener till följd av upprepade elektrisk eller kemisk stimulering som kulminerar med elektrografiska och beteendemässiga konvulsioner så fort stimulering sker pånytt. Det utnyttjas i experimentell epilepsi.Associationsinlärning: Principen att ting som upplevs samtidigt förknippas med varandra, så att föreställning om en leder till tanke på de(n) andra.Ibotensyra: Ett nervgift, isoxazol (liknande kainsyra och muskimol), som finns i svampar av släktet Amanita. Kortikotropinfrisättande hormon: En neuropeptid från hypotalamus som stimulerar utsöndring av kortikotropin från främre hypofysloben.FotostimuleringProtonkogenproteiner c-fosBelöningBestörtningMikroinjektioner: Injicering av mycket små vätskemängder, ofta med hjälp av mikroskop och mikronålar.Uppväckande: Kortikal vaksamhet eller tonusberedskap som svar på sensorisk stimulering.Urbach-Wiethes syndrom: En autosomalt recessiv sjukdom som kännetecknas av glasartad förtjockning (hyalinos) av hud, slemhinnor och vissa inälvor. Tillståndet orsakas av mutation i ECM1-genen (extracellular matrix protein 1). Kliniska drag omfattar heshet och hudbristningar till följd av utbredda ansamlingar av hyalin.Stimuli: Signaler till en handling; det specifika inslag i ett perceptions- eller stimulansmönster som en individ lärt sig att reagera på.Functional NeuroimagingMuscimolMönsterigenkännande, visuelltAnsikte: Framsidan av huvudet, med panna, ögon, näsa, mun, kinder och käke.Utforskande beteende: Behovet att undersöka en ny omgivning. Denna motivation kan inte tydligt skiljas från nyfikenhet.NervnätAkustisk stimuleringGyrus cinguli: En av vindlingarna (gördelvindlingen) på hjärnhalvans mediala yta. Den omger hjärnans rostrala del och hjärnbalken och utgör en del av det limbiska systemet.Neuronal plasticitetReaktionstidNeuronal Tract-TracersStress, psykologiskReceptorer, kortikotropinfrisättande hormonBetingning, operant: Inlärningsprocess som innebär att en viss handlingsföljd resulterar i en belöning. Vid den rätta reaktionen inför ett urval handlingsalternativ kommer en omedelbar belöning. Syn. instrumentell betingning.Långtidspotentiering: En ihållande ökning av synaptisk effekt, vanligtvis framkallad av någon lämplig aktivering av de samma synapserna. De iakttagna egenskaperna av långtidspotentiering antyder att den kan utgöra en cellbunden mekanism för inlärning och minne.Labyrintinlärning: Förmågan att lära sig den rätta vägen genom en labyrint för att nå ett mål. Begreppet används för både människo- och djurpopulationer.Hjärnbark: Det tunna lager av grå substans på hjärnhalvornas yta som utvecklas från telencefalon och veckas i vindlingar. Barken har nått sin högsta nivå av utveckling hos människan och ansvarar för den intellek tuella prestationsförmågan och de högre mentala funktionerna.Social uppfattningSocialt beteendeSynaptisk överföringElektrodermal mätning: Förändring av det elektriska motståndet i huden i samband med känslomässiga reaktioner och vid vissa andra tillstånd.Lycka: Stark, utåtriktad känsla av tillfredsställelse.Sinnesrörelse: Känsloreaktion i samband med en ide eller mental föreställning. En hastigt påkommen sinnesrörelse som ger uttryck åt instinktivt grundade kroppsliga reaktioner. Affekt.Dominans, cerebral: En hjärnhalvas funktionella dominans över den andra.Tvång, fysisktSubliminal stimuleringNeuropsykologiska testerOnkogenproteiner v-fosgamma-Aminosmörsyra: Den vanligaste blockerande nervsignalsubstansen i central nervsystemet.Råttor, WistarTinninglobIgenkännande (Psykologi): Vetskapen att någon eller något som man möter har setts tidigare.Kortikosteron: En binjurebarksteroid med svag, men betydelsefull verkan som mineralkortikoid och glukokortikoid.Luktnervbanor: Ett system av nervtrådar som leder impulser från luktreceptorerna till hjärnbarken. Häri ingår luktnerven, luktloben, luktområdet (regio olfactoria), luktknölen, den främre perforerade substansen och det olfaktoriska barkområdet. Rinencefalon (lukthjärnan) är begränsad till strukturer i det centrala nervsystemet som tar emot nerver från luktloben.Anti-Anxiety Agents: Preparat som lindrar ångest, spänningar och neurotiska symtom. De har en rogivande effekt utan att påverka medvetandet eller nervfunktionerna. Adrenerga betaantagonister, som också används vid behandl ing av ångest, räknas inte hit.ElektrostimuleringTalamusAbstinenssyndromSmakIlska: En stark, känslomässig yttring av missnöje eller upprördhet till följd av störande intryck, skada eller hot.Inlärning: Förhållandevis permanent beteendeförändring som resultat av tidigare erfarenheter eller övning. Begreppet omfattar förvärvande av kunskap.Nucleus accumbensFörstärkning (Psykologi)NMDA-receptorerMinnesförmåga (Psykologi): Den ihållande förmågan att visa ett inlärt beteende efter en tidsperiod utan aktivering eller utövande av beteendet.SyrgasSerotonin Plasma Membrane Transport ProteinsAntagonister till excitatoriska aminosyror: Läkemedel som binder till, men inte aktiverar receptorer för excitatoriska aminosyror, varvid agonistverkan blockeras.Elektriska retningspotentialer: Det elektriska gensvar i det centrala nervsystemet som framkallas av stimulering av känselreceptorer eller någon punkt längs känselbanorna mellan receptor och hjärnbark. Retningen kan ske hörselvägen, somatosensoriskt eller visuellt, men också andra retningsvägar har rapporterats. Ibland används händelserelaterade potentialer synonymt med retningspotentialer, men de är dessutom ofta förknippade med utförande av någon motorisk, kognitiv eller psykofysiologisk uppgift. Syn. reaktionspotentialer.Tillvänjning , psykofysiologisk: Uteblivna reaktioner till följd av vana vid viss stimulans. Hit hör inte läkemedelstillvänjning.Hypotalamus: Sidopartiet av mellanhjärnan, vilket sträcker sig från synnervskorsningen till svansdelen av mamillarkropparna och bildar tredje ventrikelns nedre väggar och sidoväggar.Uttryckt känsla: Frekvens och beskaffenhet av negativa känsloyttringar, t ex ilska eller fientlighet, som förekommer hos familjemedlemmar eller andra av betydelse, och som ofta leder till en hög återfallsfrekvens, särskilt hos schizofrena patienter.Elektroder, implanterbara: Elektriska ledare, genom vilka elektrisk ström tillförs eller lämnar ett medium. Elektroder som anbringas kirurgiskt kallas implanterade eller implanterbara.NervhämningKönskarakteristika: De särdrag som skiljer ett kön från det andra. De primära könsdragen är äggstockarna och testiklarna med tillhörande hormoner. De sekundära könsdragen är de som utmärker manlighet och kvinnlighet, men som inte är direkt förknippade med fortplantning.Substantia innominataGABA-stimulerare: Läkemedel som binds till och aktiverar gamma-aminosmörsyrareceptorer.Excitatoriska postsynaptiska potentialer: Förändringar i cellmembranets laddningspotential på den närmsta nervcellen när en impuls med aktiverande verkan når synapsen. Vad som sker är en lokal förändring mot depolarisering. Summering av dessa potentialer kan få nervcellen att avge en urladdningsimpuls.Macaca mulatta: En art apor av släktet Macaca som lever i Indien, Kina och andra delar av Asien. Aporna används i stor utstreckning i biomedicinsk forskning och anpassar sig väl till vistelse bland människor.SynapserKokain: En alkaloid ester som utvinns ur bladen av kokaväxter. Den har lokalbedövande och kärlsammandragande egenskaper och används kliniskt för dessa ändamål, särskilt i ögon, öron, näsa och hals. Manodepressiv sjukdom: Svår, affektiv sjukdom med stora svängningar i sinnesstämningen mellan återkommande nedstämdhet eller upprymdhet och depressivitet.Framhjärna: Den del av hjärnan som utvecklas ur den främre av de tre primära blåsorna i det embryonala nervröret och som består av diencefalon (mellanhjärnan) och telencefalon (ändhjärnan).Temporallobsepilepsi: En lokalt bunden (fokal) form av epilepsi, kännetecknad av återkommande anfall som utgår från punkter i tinningsloben, huvudsakligen från den mesiala (proximala) delen. Ett brett spektrum av psykiska fenomen kan uppträda, som t ex illusioner, hallucinationer, kognitiva störningar och känsloupplevelser. De flesta komplexa, partiella anfall utgår från tinningsloberna. Dessa epilepsier kan klassificeras utifrån etiologi som kryptogena, ärftliga eller symtomatiska (dvs att de är förknippade med någon befintlig sjukdom eller skada). Syn. tinningslobepilepsi.Hämning (Psykologi): Blockering av en beteende- eller verbal reaktion, även om stimulus för en reaktion föreligger. Inom psykoanalys avses ett omedvetet undertryckande av en instinktiv process.TidsfaktorerGABA-A Receptor AgonistsStilbamidinerAnxiety Disorders: Tillstånd där ångest utgör den dominerande störningsyttringen.Valbeteende: Handlingen att välja bland två eller flera alternativ, vanligen efter en tids funderande.Etanol: En färglös, klar och flyktig vätska (alkohol) med allmän kemisk formel C2H5OH. Den tas snabbt upp i tarmkanalen och sprids i hela kroppen. Etanol har bakteriedödande verkan och används som lokalt desinfektionsmedel. Den har utbredd användning som lösningsmedel och konserveringsmedel i t ex farmaceutiska preparat, och den utgör den viktigaste beståndsdelen i alkoholdrycker.Inhibitory Postsynaptic PotentialsIndividualitet: De psykologiska särdrag som skiljer individer från varandra.Agonister för excitatoriska aminosyror: Läkemedel som binder till och aktiverar receptorer för excitatoriska aminosyror.GABA-blockerare: Läkemedel som binds till, men inte aktiverar gamma-aminosmörsyrareceptorer. Därmed blockerar de verkan från endogen gamma-aminosmörsyra eller gamma-aminosmörsyrastimulerare.Neuropeptid YPatch-clamp-teknikerSjälvadministreringBeteende: Varje iakttagbar reaktion hos en person i någon situation.Interneuron: I stort sett alla nervceller som inte är motoriska eller sensoriska. Med interneuroner kan även avses nervceller vars axoner förblir inom ett bestämt område i hjärnan, i motsats till sådana (projektionsneuroner) vars axoner skjuter ut i andra hjärnområden.Uppmärksamhet: Skärpt iakttagelse av eller koncentration på vissa skeenden eller uppgifter.Aggression: En sorts beteende som leder till självhävdelse. Det kan uppstå ur inneboende drivkrafter eller ur känsla av frustration och kan uttryckas i destruktivt och aggressivt uppförande, i fientlig och obstru ktiv förslagenhet, eller i ett sunt självexpressivt behov av att bemästra.GABA-A-receptorer: Cellyteproteiner som binder gammaaminosmörsyra och styr en egen membrankloridkanal. GABA-A-receptorer är de vanligaste nervsignalblockerande receptorerna i hjärnan. Flera isoformer har klonats, tillhörande en superfamilj som omfattar nikotinreceptorer, glycinreceptorer och 5HT-3-receptorer. De flesta GABA-A-receptorer har separata modulationsställen som är känsliga för bensodiazepiner och barbiturat.Möss, inavlade C57BLInåtledande nervbanor: Nervstrukturer som leder impulser från en perifer del till en central.Basalganglier: Stora, nukleära vävnader under hjärnbarken som har sitt ursprung i telencefalon och är belägna i nedre delen av hjärnan.NeuroimagingStress, fysiologiskMetabotrop glutamatreceptor: Cellyteproteiner som binder glutamat och som genom G-proteiner påverkar sekundära budbärarsystem. Flera olika typer av metabotropa glutamatreceptorer har klonats. De skiljer sig åt farmakologiskt, i fördelning och i fråga om verkningsmekanismer.ErinringSjukdomsmodeller, djur: Djursjukdommar vars kliniska mekanismer är tillräckligt lika dem hos annan sjukdom hos människor för att de skall kunna tjäna som modell. Sjukdomen hos djuret kan antingen vara framkallad eller naturlig.Involutionsdepression: Tydlig depression under involutionsperioden, kännetecknad av hallucinationer, vanföreställningar, paranoia och upphetsning.SomanDominans-underkastelse: Ett förhållande mellan individer där en är hotfull eller aggressiv och den andre passiv eller undflyende.Flupentixol: Ett tioxantenneuroleptikum som till skillnad från klorpromazin anses ha CNS-aktiverande egenskaper. Det används för behandling av psykoser, dock ej hos exciterade eller maniska patienter.Immunhistokemi: Histokemiskt påvisande av immunreaktiva ämnen med hjälp av märkta antikroppar.Aptitbeteende: Instinktivt sökbeteende av varierande karaktär hos djur, vilket inleder sökandet efter föda, eller uppvaktningsförfarandet inför parning.ParvalbuminerDopamin: En av katekolaminsignalsubstanserna i hjärnan. Den uppstår ur tyrosin och är prekursor till norepinefrin och epinefrin. Dopamin är en av de viktigaste signalsubstanserna i hjärnans extrapyramidala system och av betydelse för rörelseregleringen. En familj av receptorer (dopaminreceptorer) förmedlar dess verkan.CNS-depressiva medel: En otydligt definierad grupp av läkemedel med förmåga att dämpa aktiviteten i det centrala nervsystemet. De huvudsakliga typer av medel som räknas hit är etylalkohol, bedövningsmedel, sömnmedel, lugna nde medel, narkotiska preparat och ångestdämpande medel.SmakuppfattningHjärnkemiMissbruksbeteende: Den iakttagbara, mätbara och ofta sjukliga oförmågan hos en individ att bryta en vana som medför en omåttlig konsumtion av något medel eller otillfredsställbart behov att utföra vissa handlingar.Urskillning (Psykologi): Varierande reaktioner på olika stimuli.Synaptisk överföringKokainmissbruk: Sjukdomstillstånd som har samband med eller beror på bruk av kokain.OxytocinAktionspotentialer: Nervers eller musklers elektriska reaktion på stimulering.Hjärnbrygga: Den del av det centrala nervsystemet som ligger mellan den förlängda märgen och mitthjärnan, framför lillhjärnan, och bestående av en övre och en undre del.Hjärnskada, kronisk: Tillstånd kännetecknat av långvarig funktionsstörning eller skada i hjärnan, vanligen med en varaktighet av mer än tre månader. Möjliga orsaker kan vara hjärninfarkt, vissa degenerativa nervsjukdomar, skallskada, syrebrist, hjärninflammation, förgiftningstillstånd, ämnesomsättningsrubbningar m m.Dos-responskurva, läkemedel: Förhållandet mellan läkemedelsdos och kroppens/organismens gensvar på medlet.LuktuppfattningAMPA-receptorerKostval: Tendensen att föredra vissa maträtter framför andra.Instinkt: Ett givet reaktionsbeteende hos en specifik art, som präglats av en nedärvt anpassning till en viss situation.Moderns beteende: För en moder typiska beteendemönster.Gyrus parahippocampalis: En vindling på insidan av tinningloben, mellan hippocampusfåran och kollateralfåran.AnfallPain PerceptionMikrodialys: En teknik för mätning av extracellulära halter av ämnen i vävnader, vanligen in vivo, med hjälp av en liten sond försedd med ett halvgenomsläppligt membran. Man kan även tillföra ämnen till vävnader genom membranet.Anticipation, PsychologicalSexuellt beteende hos djurSmärtaLäkemedelstillförselsätt: De olika tillförselvägarna för läkemedel eller andra ämnen via kroppsplatser hos människor eller djur, från vilka medlet tas upp i blodet för vidare transport till den vävnad som utgör målområde.Preoptiskt områdeFobierLuktlob: En på silbenet belägen äggformad struktur där luktnerven slutar. Luktloben innehåller olika typer av nervceller, inklusive mitralcellerrna, på vars dendriter luktnervens synapser bildar luktnystan. Till luktloben hör även den accessoriska luktloben, som tar emot intrycken från vomero-nasale genom vomero-nasalisnerven.Dopaminupptagshämmare: Medel som blockerar transport av dopamin in i nervcellsutskotten eller in i vesiklar inuti utskotten. De flesta adrenerga upptagshämmare hämmar också upptag av dopamin.Glutaminsyra: En icke-essentiell aminosyra som normalt uppträder i L-form. Den är den vanligaste stimulerande signalsubstansen i det centrala nervsystemet.Litiumklorid: Ett litiumsalt som använts experimentellt som immunreglerande medel.Motorisk aktivitet: Fysisk aktivitet hos människor eller djur som ett beteendefenomen.Modeller, neurologiska: Teoretiska framställningar som efterliknar nervsystemets aktiviteter, processer eller fenomen. I simuleringarna ingår matematiska beräkningar, datorer och annan elektronisk utrustning.Psykomotorisk funktionDrivkraft: Impulser bakom en organisms strävan efter ett visst mål eller viss tillfredsställelse. Impulserna kan påverkas av fysiologiska behov eller yttre stimuli. Syn. motivation.Förtvining: Atrofi. Minskning eller degenerering av vävnad av olika orsaker.Satiety ResponseDjur, nyföddaDopaminblockerare: Läkemedel som binder till, men inte aktiverar dopaminreceptorer, varvid verkan av dopamin eller exogena stimulerare blockeras. Många läkemedel för behandling av psykotiska tillstånd är dopaminantagonister, även om deras terapeutiska effekt kanske mer beror på en långsam anpassning i hjärnan än på en omedelbar blockering av dopaminreceptorer. Dopaminantagonister har haft flera andra kliniska användningsområden, bl a som medel mot kräkningar och illamående, för behandling av Tourettes syndrom och mot hicka.Paraventrikulär hypotalamisk kärnaUtåtledande nervbanor: Nerver som leder impulser från från ett nervcentrum till ett mer perifert område.SackarinPeriakveduktal grå massaAnisomycin: Ett antibiotikum från olika arter av Streptomyces. Det stör protein- och DNA-syntesen genom att hämma peptidyltransferas.Skämt och humorSynuppfattningStressyndrom, posttraumatisktHypotalamus-hypofyssystem: Ett endokrint system av nervceller, nervtrådar, endokrin vävnad och blodkärl som producerar och släpper ut hypofyshormoner i cirkulationssystemet.Memory, Long-TermHypofys-binjureaxel: Samverkan mellan hypofysens framdel och binjurekörtlarna, som innebär att kortikotropin (ACTH) stimulerar binjurebarken och att binjurebarkhormoner hämmar produktionen av kortikotropin i hypofysens främre del.Flyktreaktion: Medfödd reaktion inför en hotfull situation.TemperamentKroppsspråk: Systematisk iakttagelse av utnyttjande av kroppens statiska och dynamiska ställningar som kommunikationssätt.Fysisk stimuleringInjektioner, intraventrikulära: Injicering i hjärnventriklarna.Stereotaktiska teknikerElektrofysiologiKognition: Intellektuell process eller varseblivningsprocess, genom vilken en organism förvärvar kunskap.NarkotikaNormalvärdenAutism: Störning som börjar i tidig ålder. Kännetecknas av sjuklig benägenhet att dra sig undan från omvärlden, bli otillgänglig och opåverkbar. I sjukdomsbilden ingår bristande förmåga till kommunikation och socialt samspel.Cykloserin: Ett antibiotiskt ämne som produceras av Streptomyces garyphalus. Det kan användas som en del av regimen vid kombinationsbehandling av tuberkulos. GABA-A Receptor AntagonistsNervskador av alkoholbruk: Akuta eller kroniska, neurologiska störningar som har samband med de olika verkningarna av etanol på nervsystemet. Skador uppträder främst i hjärnan och de perifera nerverna.
Fruktan är mitt vapen... (engelska: Fear Is the Key) är en brittisk långfilm från 1972 i regi av Michael Tuchner, med Barry Newman, Suzy Kendall, John Vernon och Ben Kingsley i rollerna. Filmen bygger på en roman av Alistair MacLean. En åtalad man, John Talbot, sliter mitt under en rättegång till sig en ung kvinna och skjuter sig ut ur rättsalen med henne som gisslan. Han lyckas fly, men varför? "Fruktan är mitt vapen". Internet Movie Database. http://www.imdb.com/title/tt0068576/. Läst 8 mars 2013. Fruktan är mitt vapen på Internet Movie Database (engelska ...
... är det nionde studioalbumet av den brittiska heavy metal-gruppen Iron Maiden och släpptes den 11 maj 1992. Det var det sista som släpptes på 1990-talet med Bruce Dickinson som sångare. Efter det kom Blaze Bayley att efterträda honom. Dickinson kom tillbaka till bandet 1999 och albumet Brave New World. Bruce Dickinson fortsatte i samma riktning som han gjorde med det tidigare albumet No Prayer For The Dying, att ha en försvagad och mer "rispig" röst. Hans "sirenljud" med rösten är inte alls lika vanliga och han håller ner tonerna. Låten Fear of the Dark blivit stor liveklassiker, den har funnits med på nästan varje liveturné bandet gjort efter det här albumet. Albumet spelades in och mixades i basisten Steve Harris egen studio, Barnyard Studios. Syntharna finns fortfarande kvar, dock i en mycket liten del. Albumet är det första där inte Derek Riggs målade omslaget. Penseln har tagits över av Melvyn Grant som senare målade flera omslag till Iron Maidens ...
... är en form av ångestbenägenhet. Mätning av denna ångestbenägenhet sker med hjälp av Anxiety Sensitivity Index (ASI). Ångestsensitivitet är en känslighet för till exempel att känna skräck för hjärtinfarkt när man har kroppsförnimmelser, eller att känna skräck för att göra bort sig när man känner att man rodnar. Det är tendensen hos en person som upplever till exempel ökad hjärtfrekvens, svettning, muskelspänning att då känna rädsla för att detta skall tyda på vidare negativa mentala, fysiska eller sociala utfall. En vanlig term för detta är "rädsla för rädsla" (eg. fear of fear) Ångestsensitivitet har visat sig vara förhöjd hos personer med panikångest. KBT-terapi har visat sig minska ångestsensitivitet hos patienter med panikångest. Även Imipramine har visat sig minska ångestsensitivitet. ^ [a b c] "Natur & Kulturs Psykologilexikon". http://www.psykologiguiden.se/psykologilexikon/?Lookup=%C3%A5ngestsensitivitet,%20AS. Läst 13 ...
... är en sång med text och musik av Stanley Ditmer, översatt till svenska 1967 av Thorsten Kjäll. Frälsningsarméns sångbok 1990 som nr 593 under rubriken "Erfarenhet och vittnesbörd". Sångboken 1998 som nr 129. Melodin kan höras på ...
... , eller hålfobi, är det instinktiva obehaget för hål, särskilt ytor med oregelbundna mönster av hål, när den gått flera steg längre och kan karaktäriseras som sjuklig rädsla, det vill säga fobi. Begreppet myntades 2005 från de grekiska orden τρύπα (trýpa) "hål" och φόβος (phóbos) "skräck" och är än så länge omtvistat. Tusentals människor sägs lida av åkomman samtidigt som den ännu inte finns beskriven i DSM (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders), handboken i psykiatri som ges ut av APA (American Psychiatric Association). Arnold Wilkins och Geoff Cole från University of Essex centrum för hjärnforskning var de första att publicera en vetenskaplig text om fenomenet. De tror att reaktionen grundar sig i en medfödd avsmak, snarare än en inlärd rädsla. I en artikel i Psychological Science 2013 skriver Wilkins och Cole att reaktionen har sin grund i en respons i hjärnan som associerar hålen med fara, såsom hål skapade av ...
... (theory of avoidance learning) bygger på klassisk och operant betingning. När en person upplever ett trauma etsas objekt/personer/platser in i det mentala undermedvetna vilket gör att varje gång personen ser objekt etc som han/hon förknippar med traumat, så återupplever personen samma rädsla som upplevts under traumat. Därför undviker personen i fråga detta/denna objekt/person/plats. Genom att undvika dessa situationer bearbetas dock heller inte rädslan och kvarstår därför. Objekt + Trauma skapar rädsla för ett objekt Undvikande av objekt medför att rädslan minskar, vilket gör att motivationen till att undvika objektet ökar Johan blev biten av en hund (trauma) vilket gjorde ont (smärta). Varje gång Johan ser en hund återupplever han samma trauma igen (psykiskt), vilket resulterar i en rädsla för att samma trauma och fysiska smärta ska hända en gång till. [Här kommer andra faktorn in] Därför undviker Johan hundar, för undviker han hundar slipper ...
... (Pantofobi, av gr. pan, "allt", och fobos, "fruktan"), utgör en beteckning för den sjukliga rädslan för allt, en mer eller mindre oemotståndlig oro eller fruktan med växlande föremål; även det obetydligaste kan bli anledning till denna sjukliga rädsla, som ofta förekommer hos konstitutionellt nervösa personer. ...
... är ett beteende som garanterar överlevnaden hos en organism. Den är i det närmaste generell bland levande organismer. Smärta och rädsla är en del av denna mekanism. Smärta motiverar individen till att dra sig ur skadliga situationer för att skydda en skadad kroppsdel medan den läker eller för att undvika liknande erfarenheter i framtiden. Smärtan upphör vanligen när den smärtsamma stimulansen eliminerats och kroppen har läkt, men ibland kvarstår smärtan trots avlägsnande av stimulus och skenbar läkning av kroppen och ibland uppstår smärta i frånvaro av någon detekterbar stimulus, skada eller sjukdom. Rädsla motiverar organismen till att söka säkerhet och kan orsaka frisättning av adrenalin, som medför ökad styrka och skärpta sinnen såsom hörsel, lukt och syn. Självbevarelsedrift kan också tolkas bildligt med tanke på de anpassningsmekanismer som tillgrips för att förhindra känslomässiga trauman från att förvränga sinnesintryck, se ...
... är även en förkortning för Forskning-Utveckling-Demonstration, det vill säga ett steg mer än Forskning och utveckling FUD är en förkortning för Fear, Uncertainty, and Doubt (rädsla, osäkerhet och tvivel) och är en marknadsföringsteknik som går ut på att skrämma kunden till att avstå från konkurrenters produkter genom att, utan att säga det rakt ut, låta förstå att dessa produkter innehåller mystiska och farliga defekter. Samtidigt låter man påskina att det egna företagets storlek är en garant för trygghet, säkerhet och pålitlighet, och att dessa argument skulle uppväga de bättre priser och högre kvalitet som konkurrenterna erbjuder, vilket oftast är helt ogrundat. FUD ersätter en objektiv granskande inköpsprocess med ett beslut som baseras på känslorna akronymen består av. FUD fungerar effektivast när det används av stora och dominerande bolag. Uttrycket påstås ha myntats av datorforskaren Gene Amdahl då han blev utsatt för FUD av IBM ...
Psykiska trauman orsakade av rädslor är ett tema som är genomgående i hela romanen: "rädsla, isolering och övergivenhet karaktäriserar både berättaren och hennes tre vänner... Müller beskriver hur rädslan får sitt eget liv: den blir självständig från den utsattes vilja."[7][20] En kritiker menar att Hjärtdjur skrevs som ett svar till livets trauman under Ceaușescus diktatur, när Rumäniens invånare levde i konstant skräck för säkerhetspolisen eller Securitate.[9][21] Müller har i en intervju sagt att den rädsla som beskrivs i romanen också är självbiografisk.[11]. Beverley Driver Eddy menade att romanen framställer både traumat och bevisen för dess existens. Berättaren ger sin egen vittnesbörd, och sätter den i förhållande till vittnesbörden av hennes vänners lidande. Lola, vännen som - förmodligen - begick självmord i romanens början, fick sin vittnesbörd bevarad i sin dagbok, där hon skrev om sin djuriska sexualitet med män utan namn, samt hennes ...
En kyrkogrim är, enligt gammal sägen, en bagge, hund, tupp, häst eller något annat levande djur, som när en kyrka byggdes, i skyddsmagiskt syfte, begravdes levande under en av kyrkans hörnstenar. Kyrkogrimen hade till uppgift den nattliga vakten vid kyrka eller kyrkogård. Hur oansenligt detta djur än varit under sin livstid, blev det dock, sedan det blivit kyrkogrim, förfärligt, i synnerhet för onda människor. Så tilltagsen var på den tiden sällan någon tjuv, att han kunde övervinna fruktan för kyrkogrimmen och stjäla i kyrkan. Elaka människor hade att frukta kyrkogrimmen även efter att de hade avlidit. Ibland hörde man mitt i natten ett häftigt susande i luften, liksom av förföljda fåglars oroliga flykt. Det var nattkorpar eller nattramnar. Dessa var kyrkogårdens avlidna onda invånare som skrämts upp ur sina gravar av kyrkogrimmen och nu svävade omkring utan ro och rast, tills de först vid gryningen åter fick sjunka ner till vila i sina gravar. Kyrkogrimmen är ...
... är extrem och orationell rädsla för medicinska ingrepp med injektions-spruta eller kanyl. Den benämns ibland som aikmofobi, belonefobi eller enetofobi, namn som är tekniskt inkorrekta då de endast beskriver en "rädsla för nålar" och ignorerar den medicinska aspekten av trypanofobi. I vardagligt tal säger man enklast sprut-fobi. Det kan innebära att man måste genomföra kognitiv beteende-terapi för att avvänja sig med rädslan.[1] ...
... är ett ovanligt mansnamn, med bara 227 bärare 31 december 2014 varav 38 hade det som tilltalsnamn. Det är troligen sammansatt av ordstammen agh- 'spets, egg' (alternativt fornnordiska agi 'oro, fruktan') och urnordiska *harjaR 'krigare'. Namnet, som är besläktat med namnet Agne, är ett fornnordiskt namn som omnämns i Ynglingasagan. 1986-1992 hade Agnar namnsdag den 21 januari och 1993-2000 den 13 februari, men numera finns namnet inte i den svenska almanackan. Agn ^ Enligt sökning på Statistiska centralbyråns Namndatabas 2015-10-02. ^ Otterbjörk, Roland, Svenska förnamn, 3. uppl., Esselte studium, Stockholm, 1979, p. ...