Förekomst av bakterier, virus och svamp i födoämnen. Området är inte begränsat till patogena orgranismer, utan omfattar även närvaro av icke-patogena bakterier och svampar i t ex ost och vin.
Läran om mikroorganismer, så som svampar, bakterier, alger, arkéer och virus.
Allt som kan tjäna som föda åt kroppen, genom att ge näring till vävnadstillväxt och energi till kroppsvärme.
"Livsmedelsförsörjning" kan definieras som den process eller system genom vilket en individ, grupp eller samhälle säkerställer tillgången till tillräckliga, sunda och näringsriktiga livsmedel för att uppfylla sina kostrelaterade behov och underlätta hälsa och välbefinnande.
Olika sorters teknik som används i mikrobiologi.
Innehållsdeklaration för livsmedelsprodukter, med angivande av ingredienser, näringsvärde, ursprung osv.
Tendensen att föredra vissa maträtter framför andra.
"Livsmedelsanalys" är ett samlingsbegrepp för olika typer av laboratorieanalyser som utförs på livsmedel och matrelaterade produkter, med syfte att undersöka deras kvalitet, säkerhet, innehåll och ursprung. Det kan exempelvis handla om att bestämma näringsriktan, identifiera föroreningar eller allergener, kontrollera mikrobiologisk renhetsgrad eller fastställa metoder för livsmedelsförädling. Resultaten av en livsmedelsanalys används ofta som grund för att bedöma om ett livsmedel uppfyller de regler och normer som gäller inom området, samt för att säkerställa att det är säkert och appropriat för konsumtion.
Läran om bakterierna.
Uppslagsböcker med informativa artiklar inom alla kunskapsfält (allmänna uppslagsverk), oftast med alfabetiskt ordnade uppslagsord eller ämnesord, eller uppslagsverk inom ett speciellt ämnesområde. Syn. uppslagsböcker; uppslagsverk.
'Nedkylning' (engelska: cooling) är inom medicinen ett läkarvetenskapligt ingrepp där kroppstemperaturen sänks med avsikt, ofta för att skydda hjärnceller från skada efter en hjärtstopp eller annan allvarlig händelse som orsakat syrebrist. Det kan också användas för smärtlindring och att minska kroppens energiförbrukning under vissa sjukdomstillstånd.
"Foodborne diseases" refer to illnesses caused by the consumption of contaminated food or water, which contains harmful bacteria, viruses, parasites, or toxic substances. These agents can cause a range of symptoms, including nausea, vomiting, diarrhea, abdominal cramps, fever, and dehydration. Examples of common foodborne diseases include Salmonella, E. coli, Listeria, norovirus, and botulism. It is important to handle and prepare food properly, store it at safe temperatures, and cook it thoroughly to prevent foodborne illnesses.
I en medicinsk kontext kan 'vatten' referera till vattendricket i kroppen, även kallat kroppsvatten. Detta är allt det vätska som finns inuti och utanpå celler i kroppen. Kroppsvatten består av två huvudsakliga kompartment: intracellulärt vatten, som befinner sig inne i cellerna, och extracellulärt vatten, som befinner sig utanför cellerna. Extracellulärt vatten kan delas upp i vätska i blodkärlen (plasma) och interstitialvätska, som är vätskan mellan celler.
"Vattenförsörjning är den processen att säkerställa tillgång till och distribution av tillräckligt rent, säkert och behandlat vatten för hushåll, offentliga och kommersiella ändamål, vilket inkluderar dricksvatten, sanitet, jordbruk och industri."
Förekomst av skadliga, osmakliga eller andra icke önskvärda ämnen, som t ex kemiska ämnen, nedbrytningsprodukter eller mikroorganismer, i födoämnen före, under eller efter tillagning eller lagring.
Förekomst av smittämnen på instrument, proteser eller andra icke-levande föremål.
Vatten med obetydliga salthalter, t ex åar och insjöar.

Livsmedelsmikrobiologi är ett område inom mikrobiologin som handlar om mikroorganismer och deras roll i livsmedel. Det inkluderar studier av hur mikroorganismer påverkar kvalitet, säkerhet och hållbarhet av livsmedel. Livsmedelsmikrobiologin undersöker också förekomsten och betydelsen av patogena mikroorganismer i livsmedel, samt utveckling och användning av mikroorganismer inom livsmedelsproduktionen, till exempel i fermenteringar och produktion av probiotiska livsmedel.

Mikrobiologi definieras som läran om levande små organismer, såsom bakterier, svampar, virus och protozoer. Dessa organismer är så små att de kan bara ses med hjälp av ett mikroskop. Mikrobiologin studerar deras struktur, funktion, klassificering, förekomst, växt, beteende och effekter på levande varelser och deras miljöer. Den inkluderar också studiet av hur mikroorganismer kan orsaka sjukdom hos människor, djur och växter, samt användningen av mikroorganismer i industriella och medicinska tillämpningar, såsom fermentering, bioteknik och produktion av läkemedel.

Enligt den svenska livsmedelsverket definieras livsmedel som: "Allt vad en människa kan äta eller dricka för att få näring." Det inkluderar alltså all mat och dryck som är avsedd för konsumtion av människor.

I en medicinsk kontext kan livsmedel också definieras som: "Näringsrika substance som intas oralt och som bidrar till underhåll, växt eller återställande av ett levande väsens normala funktioner." Denna definition betonar de näringsrika aspekterna av livsmedel och deras roll i att underhålla och stödja kroppens funktioner.

'Livsmedelsförsörjning' (ibland alsoanvänd: "näringsöverenskommelse") är ett medicinskt begrepp som refererar till den process där en person får i behov av speciella näringsunderhållningsprodukter eller specialformulerade dieteter för att uppfylla sina dagliga näringsbehov på grund av en sjukdom, skada eller medicinsk behandling. Detta kan innebära användning av enterala näringslösningar som ges via en sonde direkt till mag-tarmkanalen eller parenterala näringslösningar som ges intravenöst. Livsmedelsförsörjning kan vara nödvändig för en kortare eller längre tid beroende på individuella behov och hälsotillstånd.

Mikrobiologiska metoder är tekniker och analysprocesser som används för att identifiera, undersöka och analysera mikroorganismer såsom bakterier, svampar, virus och parasiter. Dessa metoder inkluderar:

1. Kultivering: Den klassiska metoden för att odla ut och identifiera olika sorters bakterier och svampar på speciella näringsmedier.
2. Mikroskopi: Används för att direkt observera mikroorganismer och deras struktur, rörelse och interaktion med andra celler.
3. Serologiska metoder: Använder antikroppar eller antigen-antikroppsreaktioner för att identifiera specifika mikroorganismer eller deras toxiner.
4. Genetiska metoder: Använder molekylärbiologiska tekniker, såsom polymeraskedjereaktion (PCR), för att identifiera och analysera mikroorganismer baserat på deras genetiska material.
5. Proteomiska metoder: Använder proteomik för att studera proteiner som produceras av mikroorganismer, vilket kan ge information om deras identitet, funktion och interaktion med andra celler.
6. Bioinformatik: Används för att analysera stora datamängder från genetiska och proteomiska metoder för att identifiera mönster och relationer mellan olika mikroorganismer.
7. Diagnostiska metoder: Används för att snabbt och accurately diagnostisera infektioner orsakade av mikroorganismer, såsom bakterier, virus och parasiter.

'Livsmedelsmärkning' är ett samlingsbegrepp för de regler och lagar som gäller för marknadsföring, etikettering och annan information relaterad till livsmedel. Det inkluderar bland annat krav på att ange näringsdeklaration, allergivarningar och hälso- eller hälsoklämmande egenskaper. Syftet är att skydda konsumenternas intresse och rätt till klar, sanningsenlig och icke- vilseledande information så att de kan göra medvetna val om livsmedel de vill köpa och konsumera.

Exempel på specifika aspekter som kan ingå i livsmedelsmärkning är:

* Krav på att ange ingredienser, sorterade efter vikt, med angivande av eventuella allergen
* Krav på att ange näringsdeklaration, inklusive energivärde, kolhydrater, fett, protein, natrium och vitaminer/mineraler
* Krav på att ange hållbarhetstid eller förbrukningsdatum
* Krav på att ange ursprungsland eller -plats för vissa livsmedel
* Förbud mot att göra falska eller vilseledande påståenden om produkten, till exempel angående hälsoproffileringar eller kvalitetsmärkningar
* Krav på speciella varningsetiketter för vissa livsmedel som kan innebära en hälsorisk, till exempel höga halter av socker, salt eller fettsyror.

'Kostval' er en norsk medisinsk betegnelse som refererer til den totala mengden med kost som en person spiser eller drikker over en periode tid. Det inkluderer alle typer av kost, slik som kosthold, frukt, grønnsaker, kjøtt, fisk, meieriprodukter og mer. Kostvalget er viktig for å sikre at ein får i mot en tilstrekkelig mengde næringsstoffer for å holde seg sund og forebygge sykdommer. En lave kostval kan føre til kressing, mangel på næringsstoffer og økt risiko for ulike helseproblemer som hjerte- og karsykdommer, diabetes og viktforhold.

En livsmedelsanalys är en undersökning och analys av ett livsmedel eller en matvarus lämplighet, kvalitet, säkerhet, samt innehåll av näringsämnen och eventuella skadliga ämnen. Det kan även ingå i en livsmedelsanalys att undersöka huruvida ett livsmedel uppfyller de regleringar och lagar som gäller för livsmedelsindustrin. Livsmedelsanalys kan användas av både myndigheter och företag för att säkerställa att livsmedlen som produceras, importeras eller säljs är trygga och hälsosamma för konsumenterna.

Bakteriologi är en gren inom mikrobiologin som fokuserar på studier av bakterier, deras klassificering, morfologi, fysiologi, patogenes och ekologi. Bakteriologi inkluderar också studiet av bakteriers roll i naturen, deras interaktion med andra mikroorganismer och högre levande väsen, samt utvecklingen av metoder för att kontrollera eller eliminera skadliga bakterier.

"Encyclopedias are comprehensive reference works containing information on a wide range of topics. They are typically organized in alphabetical order and provide concise summaries of facts, concepts, and knowledge in various fields such as science, history, literature, philosophy, and arts. The principles behind the creation of encyclopedias include accuracy, objectivity, and authority, with contributions from experts in their respective fields. Encyclopedias serve as a valuable resource for researchers, students, and general readers seeking reliable information on a wide array of subjects."

Nedkylning (eng. cooling eller temperature reduction) är inom medicinen ett sätt att behandla olika sjukdomstillstånd, där man aktivt sänker kroppstemperaturen med hjälp av olika metoder, till exempel genom att använda ispåsar, kylpackningar eller speciella maskiner som kyler ner patienten.

Den vanligaste anledningen till nedkylning är för att förhindra skada på hjärnan efter ett slaganfall (eng. stroke) eller annan sorts syrebrist i hjärnan, men det kan även användas för att behandla feber som inte svarar på vanlig feberbehandling eller för att lindra smärta och svullnad efter en skada.

Nedkylning kan också användas i samband med operationer där man vill minska blodförlusten eller för att skydda organ under transplantation.

'Foodborne diseases' refer to illnesses that occur due to the consumption of contaminated food or water. These diseases can be caused by various harmful bacteria, viruses, parasites, or chemical substances. Common symptoms of foodborne diseases include nausea, vomiting, diarrhea, stomach cramps, and fever. Examples of foodborne diseases are Salmonella, E. coli, Listeria, Norovirus, and botulism. Proper food handling, preparation, and storage can help prevent the occurrence of foodborne diseases.

'Vatten' är ett homogent, transparent, blåaktigt substance som består av två väteatomer och en syreatom (H2O). Det är en färskvattensubstans vid normal temperatur och tryck. Vatten är den mest vanliga kemiska föreningen på jorden och är avgörande för livet som vi känner det, eftersom de flesta levande organismer består av upp till 90% vatten.

I en medicinsk kontext kan vatten ha olika betydelser. I vissa fall kan det referera till den intravenösa vätskebehandling som ges till patienter för att behandla dehydrering eller elektrolytbrist. I andra fall kan det referera till specifika kroppsvätskor, såsom vätskan i ögat (kammarvatten) eller den klara vätskan som omger hjärnan och ryggmärgen (cerebrospinalvätska).

I allmänhet är vatten en nödvändig komponent för många biologiska processer, inklusive näringsabsorption, avskelande av avfallsprodukter, termoreglering och andning.

'Vattenförsörjning' är ett medicinskt begrepp som refererar till den process där kroppen får i sig tillräckligt med vätska för att upprätthålla homeostas, organfunktioner och hälsa. Detta inkluderar både dricksvatten och vätskor som finns naturligt i livsmedel som frukt, grönsaker och soppor.

En vuxen persons kropp består av ungefär 60% vatten, och det är viktigt att underhålla denna andel för att stödja bland annat blodcirkulation, termoreglering, näringsabsorption och nedbrytning av avfallsprodukter.

Ett tillräckligt intag av vatten kan också hjälpa till att förebygga konstipation, minska risken för njursten och underlätta viktminskning genom att hjälpa till att känna sig mer mätt.

Det rekommenderade dagliga intaget av vatten varierar beroende på ålder, kön, vikt, fysisk aktivitet och andra faktorer, men en allmänt accepterad riktlinje är att dricka 8 glas (cirka 2 liter) vatten per dag.

En livsmedelsförorening kan definieras som någon form av kontaminering eller förekomst av obehagliga ämnen i livsmedel, som kan ha negativ påverkan på hälsa och säkerhet. Detta kan bero på olyckshändelser, felaktig lagring, förvärrad nedbrytning eller tillverkning av livsmedel med hjälp av olämpliga metoder eller material. Livsmedelsföroreningar kan vara av biologisk, kemisk eller fysisk natur.

Biologiska föroreningar innefattar bakterier, virus, parasiter och svampar som kan orsaka sjukdomar när de konsumeras med livsmedel. Exempel på biologiska föroreningar är listeria, salmonella och e coli.

Kemiska föroreningar innefattar tungmetaller, pesticider, industriella kemikalier och andra skadliga ämnen som kan finnas i livsmedel på grund av för höga nivåer i jord, vatten eller luft. Exempel på kemiska föroreningar är bly, kvicksilver och DDT.

Fysiska föroreningar innefattar främmande partiklar som glas, plast, metall och andra hårda föremål som kan hamna i livsmedel under tillverkning, transport eller förvaring. Dessa föroreningar kan orsaka skador på tänderna och svalget samt öka risken för infektioner.

Det är viktigt att notera att många länder har lagstiftning och regler som styr livsmedelsproduktionen, lagringen och distributionen för att minimera förekomsten av livsmedelsföroreningar och skydda allmänheten från skadliga effekter.

"Utbildningsförorening" är ett begrepp inom miljömedicin och betecknar påverkan på människors hälsa som orsakas av kemiska ämnen eller andra föroreningar i luft, vatten eller mark, vilka har kommit dit genom att de använts som delar av produkter eller utrustningar. Detta kan exempelvis handla om bly från bensindrift, ftalater från plastprodukter eller klorerade flamskyddsmedel från elektronisk utrustning.

Det är värt att notera att begreppet "utbildningsförorening" inte är en etablerad medicinsk term, men används istället inom miljövetenskap och hållbarhet för att beskriva hur produkter och utrustningar kan påverka miljön och människors hälsa.

I medicinsk kontext kan 'sötvatten' definieras som vatten med låga halter av salter och mineraler, till skillnad från saltvatten. Sötvatten är vanligtvis drickbart och utgör huvudsakligen källan till mänsklig vattenförsörjning. Det kan härstamma från ytvattentäcket som floder, sjöar och insjöar, eller det kan vara grundvatten som lagras under jordens yta. Sötvatten kan också innehålla små mängder naturligt förekommande mineraler och organiskt material.

... belyser mikroorganismers påverkan på livsmedel samt hur människan har anpassat sin livsmedelsproduktion ... "Linnéuniversitetet, Livsmedelsmikrobiologi". http://lnu.se/utbildning/kurser/1lv001. Läst 14 januari 2016. ^ Rendel, Jan (2003 ...
Han har varit professor i livsmedelsmikrobiologi på Sveriges lantbruksuniversitet och vetenskaplig rådgivare vid ...
Hon har författat flera läroböcker om livsmedelshygien och har även skrivit om livsmedelsmikrobiologi och matförgiftningar. I ...
Dessutom används arkimediska spiraler inom livsmedelsmikrobiologi för att kvantifiera bakteriell koncentration genom en spiral ...
Livsmedelsmikrobiologi belyser mikroorganismers påverkan på livsmedel samt hur människan har anpassat sin livsmedelsproduktion ... "Linnéuniversitetet, Livsmedelsmikrobiologi". http://lnu.se/utbildning/kurser/1lv001. Läst 14 januari 2016. ^ Rendel, Jan (2003 ...
Jag är universitetslektor och docent i livsmedelsmikrobiologi samt programledare för mastersprogrammet i läkemedelsteknologi. ...
Fokus är undervisning inom livsmedelsmikrobiologi och vatten men även klinisk mikrobiologi, mikrobiell ekologi, tillämpad ...
Det kan vara livsmedelskontroll, klinisk mikrobiologi, livsmedelsmikrobiologi, epidemiologi, livsmedelssäkerhet, ...
Veterinary bacteriology: information about important bacteria.
Veterinary bacteriology: information about important bacteria.
Veterinary bacteriology: information about important bacteria.
Veterinary bacteriology: information about important bacteria.
Kurs i livsmedelsmikrobiologi I höst ger RISE en kurs i grundläggande teoretiska och praktiska kunskaper kring de vanligast ... Livsmedelsmikrobiologi kurs 5-7 september Kursen ger grundläggande kunskaper om de vanligast förekommande mikroorganismerna i ... Utbildning: Livsmedelsmikrobiologi - 5-7 september Kursen ger grundläggande teoretiska och praktiska kunskaper kring de ... Syftet med utbildningen är att deltagarna skall få ökad kunskap om livsmedelsmikrobiologi samt hur och varför man[…] ...
Johan Schnürer, professor i livsmedelsmikrobiologi och rektor för Örebro universitet. "Jag ställde den moraliska frågan till ...
Veterinary bacteriology: information about important bacteria.
Föregående: Föregående inlägg: Livsmedelsmikrobiologi kurs 5-7 september. Nästa: Nästa inlägg: Introduktion till sensorik 11-12 ...
Veterinary bacteriology: information about important bacteria.
Veterinary bacteriology: information about important bacteria.
  • Fokus är undervisning inom livsmedelsmikrobiologi och vatten men även klinisk mikrobiologi, mikrobiell ekologi, tillämpad mikrobiologi inom livsmedel och avloppsbehandling. (hkr.se)
  • Livsmedelsmikrobiologi belyser mikroorganismers påverkan på livsmedel samt hur människan har anpassat sin livsmedelsproduktion och förvaring för att undvika att mat blir skämd. (wikipedia.org)
  • Kursen Livsmedelsmikrobiologi avser att ge fördjupande kunskaper inom livsmedelsmikrobiologi samt att i viss mån repetera grunderna i mikrobiologin. (chalmers.se)
  • Jag är universitetslektor och docent i livsmedelsmikrobiologi samt programledare för mastersprogrammet i läkemedelsteknologi. (lth.se)