"Livsmedelsindustri" refererar till den industriella produktionen och bearbetningen av livsmedel. Det inkluderar allt från jordbruksprodukter till färdiga konsumeringsvaror, såsom förpackade drycker, konserverade matvaror, choklad, glass, bageriprodukter och mer. Livsmedelsindustrin omfattar också bearbetning av animaliska produkter som kött, mjölk och ägg. Den kan delas in i flera underkategorier, såsom mejeriindustri, bageriindustri, choklad- och glassindustri med mera. Livsmedelsindustrin är en viktig del av världens näringsliv och står för en signifikant andel av arbetstillfällena globalt.

'Livsmedelsproduktion' refererar till den process där råvaror förvandlas till färdiga livsmedel som är säkra och lämpliga för konsumtion. Detta kan inkludera allt från jordbruks- och djurhållningsmetoder för att odla eller föda upp råvaror, till bearbetning, paketering och distribution av slutprodukten. Livsmedelsproduktionen omfattar också kvalitetskontroll och övervakning av livsmedelshygien och säkerhet för att garantera att de färdiga produkterna uppfyller de regler och normer som gäller för livsmedelsindustrin.

Enligt den svenska livsmedelsverket definieras livsmedel som: "Allt vad en människa kan äta eller dricka för att få näring." Det inkluderar alltså all mat och dryck som är avsedd för konsumtion av människor.

I en medicinsk kontext kan livsmedel också definieras som: "Näringsrika substance som intas oralt och som bidrar till underhåll, växt eller återställande av ett levande väsens normala funktioner." Denna definition betonar de näringsrika aspekterna av livsmedel och deras roll i att underhålla och stödja kroppens funktioner.

Livsmedelsmikrobiologi är ett område inom mikrobiologin som handlar om mikroorganismer och deras roll i livsmedel. Det inkluderar studier av hur mikroorganismer påverkar kvalitet, säkerhet och hållbarhet av livsmedel. Livsmedelsmikrobiologin undersöker också förekomsten och betydelsen av patogena mikroorganismer i livsmedel, samt utveckling och användning av mikroorganismer inom livsmedelsproduktionen, till exempel i fermenteringar och produktion av probiotiska livsmedel.

I den medicinska kontexten kan "industri" referera till farmaceutisk industri, som är den del av den större produceringen och distributionen av läkemedel. Farmaceutisk industri innefattar företag som utvecklar, tillverkar och säljer läkemedel för att användas i kliniska situationer. Detta kan omfatta alla aspekter av läkemedelsutvecklingen, från grundläggande forskning och preklinisk utvärdering till kliniska prövningar och slutligen kommersiell distribution.

Farmaceutisk industri är en viktig del av det moderna sjukvårdssystemet, eftersom de flesta läkemedel som används i dagens medicinska behandlingar utvecklas och produceras av dessa företag. Dessa företag arbetar ofta tätt med läkare, forskare och andra hälsoexpertiser för att säkerställa att de nya läkemedlen som utvecklas är effektiva och trygga för patienter att använda.

Det är värt att notera att farmaceutisk industri också kan vara en kontroversiell fråga i vissa fall, eftersom det finns oro över konflikter av intresse mellan läkemedelsföretag och hälsoexpertiser som kan påverka beslut om patientvården. Dessutom har höga kostnader för utvecklingen av nya läkemedel lett till en diskussion om läkemedelsprisers påverkan på tillgängligheten till vård och behandlingar för patienter.

'Livsmedelsmärkning' är ett samlingsbegrepp för de regler och lagar som gäller för marknadsföring, etikettering och annan information relaterad till livsmedel. Det inkluderar bland annat krav på att ange näringsdeklaration, allergivarningar och hälso- eller hälsoklämmande egenskaper. Syftet är att skydda konsumenternas intresse och rätt till klar, sanningsenlig och icke- vilseledande information så att de kan göra medvetna val om livsmedel de vill köpa och konsumera.

Exempel på specifika aspekter som kan ingå i livsmedelsmärkning är:

* Krav på att ange ingredienser, sorterade efter vikt, med angivande av eventuella allergen
* Krav på att ange näringsdeklaration, inklusive energivärde, kolhydrater, fett, protein, natrium och vitaminer/mineraler
* Krav på att ange hållbarhetstid eller förbrukningsdatum
* Krav på att ange ursprungsland eller -plats för vissa livsmedel
* Förbud mot att göra falska eller vilseledande påståenden om produkten, till exempel angående hälsoproffileringar eller kvalitetsmärkningar
* Krav på speciella varningsetiketter för vissa livsmedel som kan innebära en hälsorisk, till exempel höga halter av socker, salt eller fettsyror.

'Livsmedelshantering' (förekommer även på svenska som 'livsmedelsförvaltning') är ett samlingsbegrepp för de olika aspekter av hanteringen och kontrollen av livsmedel, inklusive produktion, bearbetning, distribution, försäljning och konsumtion. Det innefattar också lagstiftning, reglering och övervakning av livsmedelsbranschen för att säkerställa att livsmedel är trygga, hälsosamma och etiskt producerade.

En medicinsk definition kan vara: "Livsmedelshantering är en multidisciplinär process som inkluderar alla aspekter av produktion, förädling, distribution, försäljning och konsumtion av livsmedel, med fokus på att säkerställa trygghet, kvalitet, hälsosamhet och etisk integritet i hela livsmedelskedjan."

'Konserveringsmedel' är ett samlingsbegrepp för ämnen som används för att förhindra förruttnelse, fuktskada eller bakteriell tillväxt i livsmedel, kosmetika och andra produkter. De kan verka genom att döda mikroorganismer, hämma deras tillväxt eller på annat sätt förändra produktens egenskaper så att den blir mindre attraktiv för mikroorganismer. Exempel på konserveringsmedel är syra, salt, socker, metylparaben, benzoesyra och formaldehyd. Det är viktigt att notera att vissa konserveringsmedel kan orsaka allergiska reaktioner hos vissa individer.

'Livsmedelskontroll' (i vissa länder kallat 'food inspektion') är ett samlingsbegrepp för de kontroller och inspektioner som utförs för att säkerställa att livsmedel som produceras, tillhandahålls och säljs är trygga, hälsosamma och etiketterade korrekt. Detta inkluderar kontroll av hygien, produktionsprocesser, råvaror, lagring och distribution av livsmedel. Målet är att skydda allmänheten från skadliga eller felaktiga livsmedel och att säkerställa att de som producerar, tillhandahåller och säljer livsmedel följer lagar och regler.

En livsmedelsanalys är en undersökning och analys av ett livsmedel eller en matvarus lämplighet, kvalitet, säkerhet, samt innehåll av näringsämnen och eventuella skadliga ämnen. Det kan även ingå i en livsmedelsanalys att undersöka huruvida ett livsmedel uppfyller de regleringar och lagar som gäller för livsmedelsindustrin. Livsmedelsanalys kan användas av både myndigheter och företag för att säkerställa att livsmedlen som produceras, importeras eller säljs är trygga och hälsosamma för konsumenterna.

'Hälsokost' är inte en entydig eller medicinskt precis term, men den refererar vanligtvis till en kosthållning som främjar hälsan och minskar risken för sjukdomar. Det finns dock olika rekommendationer beroende på individuella behov och dietetiska preferenser. I allmänhet innebär en hälsosam kost:

1. Frukt och grönsaker: Minst 400 gram per dag, varav hälften ska vara gröna grönsaker.
2. Fisk och skaldjur: Två gånger per vecka, inklusive fet fisk som lax och sill.
3. Nötter och frön: Omkring en handfull om dagen.
4. Hela kornprodukter: Minst 2-3 portioner per dag (exempelvis havregryn, bröd, ris eller pasta av helkorn).
5. Mjölkprodukter: Låg fetthaltig, exempelvis skiva mjölk, yoghurt eller ost.
6. Fett: Använd främst växtfett, som olivolja och rapsolja.
7. Salt: Begränsa saltintaget till max 5 gram per dag (cirka en teaspoon).
8. Raffinerade sockerarter: Begränsa intaget av socker och söta drycker.
9. Processad mat: Minska konsumtionen av processad mat och raffinerade livsmedel.
10. Vatten: Drikta tillräckligt med vatten, minst 1,5-2 liter per dag.

Dessutom är det viktigt att begränsa alkoholintaget och undvika tobak. Varje individ kan ha speciella kostkrav beroende på till exempel allergier, intoleranser eller medicinska behandlingar. Det är alltid en bra idé att diskutera med din läkare eller dietist innan du gör stora förändringar i din kost.

'Livsmedelsförsörjning' (ibland alsoanvänd: "näringsöverenskommelse") är ett medicinskt begrepp som refererar till den process där en person får i behov av speciella näringsunderhållningsprodukter eller specialformulerade dieteter för att uppfylla sina dagliga näringsbehov på grund av en sjukdom, skada eller medicinsk behandling. Detta kan innebära användning av enterala näringslösningar som ges via en sonde direkt till mag-tarmkanalen eller parenterala näringslösningar som ges intravenöst. Livsmedelsförsörjning kan vara nödvändig för en kortare eller längre tid beroende på individuella behov och hälsotillstånd.

"Livsmedelsteknologi" är ett begrepp som omfattar den vetenskapliga och praktiska tillämpningen av teknik och metoder för att utveckla, producera och förbättra livsmedel. Det inkluderar allt från grundläggande bearbetningsmetoder, som exempelvis pasteurisering och konservering, till mer avancerade tekniker såsom nanoteknologi och genmodifiering. Livsmedelsteknologin har som syfte att förbättra livsmedelskvaliteten, öka hållbarheten, förlänga lagringstiden och minska risken för födoämnesburen sjukdom. Den kan också användas för att skapa nya livsmedel med speciella egenskaper eller funktioner, till exempel funktionella livsmedel som har en positiv effekt på vår hälsa och välbefinnande.

Tobaksindustrien är den kommersiella produktionen och distributionen av tobaksprodukter, främst cigaretter, cigarrer, snus och olika slags röktobak. Denna industri innefattar odling, skörd, fermentering, tillverkning, marknadsföring och försäljning av tobaksprodukter. Tobaksindustrin har en lång historia och är en betydande ekonomisk faktor i vissa länder, men den är också starkt kopplad till allvarliga hälsoeffekter som lungcancer, hjärtsjukdomar och lungsjukdomar. Därför har många länder infört restriktioner och regleringar av tobaksindustrin för att skydda folkhälsan.

"Livsmedelstillsatser" är ett samlingsbegrepp för alla de ämnen som förekommer i livsmedel och som har en påverkan på livsmedlets egenskaper eller kvalitet. Detta kan inkludera både naturligt förekommande substanser såväl som tillagda tillsatser.

Exempel på naturligt förekommande livsmedelstillsatser är socker, salt och fettsyror. Dessa kan variera i mängd och typ beroende på vilket livsmedel det handlar om.

Tillagda livsmedelstillsatser kan ha olika funktioner, till exempel:

* Konserveringsmedel: används för att förlänga hållbarheten av livsmedlet. Exempel är natriumbenzoat och Kalciumpropionat.
* Färgämnen: används för att ge livsmedlet en specifik färg. Exempel är Tartrazin och Brilliantblå.
* Smakförstärkare: används för att öka smaken hos livsmedlet. Exempel är Natriumglutamat och Inosinmonofosfat.
* Sötningsmedel: används istället för socker för att ge sötma till livsmedlet. Exempel är Aspartam och Sackarin.
* Emulgeringsmedel: används för att blanda vattenlösningar och oljor. Exempel är Lecitin och Polysorbat.

Det är viktigt att notera att användningen av livsmedelstillsatser regleras strikt av myndigheter världen över för att säkerställa att de är säkra för konsumenter och inte missvisande.

En livsmedelsförorening kan definieras som någon form av kontaminering eller förekomst av obehagliga ämnen i livsmedel, som kan ha negativ påverkan på hälsa och säkerhet. Detta kan bero på olyckshändelser, felaktig lagring, förvärrad nedbrytning eller tillverkning av livsmedel med hjälp av olämpliga metoder eller material. Livsmedelsföroreningar kan vara av biologisk, kemisk eller fysisk natur.

Biologiska föroreningar innefattar bakterier, virus, parasiter och svampar som kan orsaka sjukdomar när de konsumeras med livsmedel. Exempel på biologiska föroreningar är listeria, salmonella och e coli.

Kemiska föroreningar innefattar tungmetaller, pesticider, industriella kemikalier och andra skadliga ämnen som kan finnas i livsmedel på grund av för höga nivåer i jord, vatten eller luft. Exempel på kemiska föroreningar är bly, kvicksilver och DDT.

Fysiska föroreningar innefattar främmande partiklar som glas, plast, metall och andra hårda föremål som kan hamna i livsmedel under tillverkning, transport eller förvaring. Dessa föroreningar kan orsaka skador på tänderna och svalget samt öka risken för infektioner.

Det är viktigt att notera att många länder har lagstiftning och regler som styr livsmedelsproduktionen, lagringen och distributionen för att minimera förekomsten av livsmedelsföroreningar och skydda allmänheten från skadliga effekter.

"Livsmedelslagstiftning" refererar till den samling av lagar och regler som styr produktionen, etiketteringen, försäljningen och säkerheten av livsmedel. Syftet med livsmedelslagstiftningen är att skydda allmänheten från skadliga eller farliga livsmedel, att se till att livsmedlen är korrekt etiketterade och att informera konsumenterna om vad som finns i de livsmedlen de köper och konsumerar. Livsmedelslagstiftningen kan också innefatta reglering av reklam och marknadsföring av livsmedel, samt krav på att tillverkare ska ha system för att kontrollera och korrigera eventuella problem som uppstår.

Exempel på områden som ofta är reglerade inom livsmedelslagstiftningen är:

* Kraven på hygien och produktionsstandarder
* Gränser för skadliga ämnen, såsom tungmetaller och bakterier
* Etiketteringskrav, till exempel angivande av näringsinnehåll och ingredienser
* Förbud mot falsk eller vilseledande marknadsföring
* Krav på spårbarhet i livsmedelskedjan

Lagstiftningen kan variera mellan olika länder, men det finns ofta internationella standarder och avtal som används för att harmonisera reglerna över gränserna.

Kväveföreningar är en kemisk term som refererar till sammansättningar som innehåller kväveatomer. Dessa föreningar är mycket vanliga i naturen och har en rad olika funktioner och egenskaper. Exempel på kväveföreningar inkluderar aminosyror, proteiner, DNA, nukleotider, sockerarter, vitaminer, läkemedel, pigment, explosiva ämnen och miljögifter.

I medicinskt hänseende kan kväveföreningar ha både positiva och negativa effekter på människokroppen. Till exempel är aminosyror och proteiner nödvändiga för att bygga upp och underhålla kroppens celler, vävnader och organ. Däremot kan vissa kväveföreningar vara skadliga eller giftiga, till exempel när de inandas som luftföroreningar eller intas via föda eller vatten. Sådana skadliga kväveföreningar kan orsaka allergiska reaktioner, andningssvårigheter, cancer, hjärt- och kärlsjukdomar och andra hälsoproblem.

Läkemedelsindustrin definieras som den industriella sektorn som är involverad i forskning, utveckling, produktion och marknadsföring av läkemedel och farmaceutiska produkter. Detta inkluderar stora multinationella företag, men även mindre bioteknikföretag och universitet som bedriver forskning och utveckling av nya läkemedel. Läkemedelsindustrin arbetar ofta tätt samman med regeringar, myndigheter och akademiska institutioner för att säkerställa att nya läkemedel är säkra, effektiva och uppfyller de regulatoriska kraven innan de ges marknadsföringstillstånd.

Livsmedelskonservering definieras som processer och metoder som används för att förlänga hållbarheten och säkerställa säkerheten hos livsmedel, genom att förhindra eller fördröja kemiska, fysiska och mikrobiella förändringar som kan leda till förruttnelse, skada eller sjukdom. Detta kan uppnås genom olika metoder såsom termisk behandling (till exempel pasteurisering och större upphettning), torkning, saltning, syrning, tillägg av konserveringsmedel och försegling under modifierad atmosfär. Syftet med livsmedelskonservering är att förhindra förruttnelse, förlänga hållbarhetstiden och minska risken för matförgiftning.

Peracetic acid, eller peracetat, är en oorganisk syra med formeln CH3CO3H. Det är en stark oxidationsmedel och desinfektionsmedel som används inom medicinen för sterilisering av instrument och ytor. Peracetat sönderfaller lätt till acetatjoner och väteperoxid, och har därför en kort halveringstid i vattenlösningar. Det är mindre korrosivt än andra peroxider och kan användas för sterilisering av metalliska instrument. Peracetat är också effektivt mot bakterier, svamp och virus, inklusive sporbildande bakterier som Clostridium difficile.

Desinfektionsmedel är en term inom medicinen och hälsovetenskapen som definieras som en substans eller ett preparat som används för att minska antalet patogena mikroorganismer på en yta eller ett föremål till en säker nivå. Det gör detsamma genom att förstöra eller inaktivera de flesta eller alla mikroorganismerna, bortsett från sporer och vissa virus som kan vara resistenta mot vissa desinfektionsmedel.

Desinfektionsmedel kan vara i olika former, såsom vätskor, sprayer, torkmedel, toalettgeler med mera. De kan innehålla en rad olika aktiva ingredienser, till exempel alkoholer, kvävekomponer, klorföreningar, fenoler och peroxider.

Det är viktigt att använda rätt typ av desinfektionsmedel för den specifika situationen och följa anvisningarna på produktet för att garantera effektivitet och undvika skador på ytan eller föremålet som desinficeras.

Näringspolitik (eng. Food policy) är ett samlingsbegrepp för de beslut, lagar och regler som ett samhälle eller en stat styrberättigade institutioner fattar relaterat till produktion, distribution, konsumtion och återvinning av livsmedel. Näringspolitiken kan omfatta en rad olika aspekter som jordbruks- och fiskepolitik, miljö- och hälsofrågor, handelsavtal, matstandarder och konsumentskydd. Syftet med näringspolitiken är att säkerställa en hållbar, sund och rättvis livsmedelsförsörjning för alla medborgare.

'Kostval' er en norsk medisinsk betegnelse som refererer til den totala mengden med kost som en person spiser eller drikker over en periode tid. Det inkluderer alle typer av kost, slik som kosthold, frukt, grønnsaker, kjøtt, fisk, meieriprodukter og mer. Kostvalget er viktig for å sikre at ein får i mot en tilstrekkelig mengde næringsstoffer for å holde seg sund og forebygge sykdommer. En lave kostval kan føre til kressing, mangel på næringsstoffer og økt risiko for ulike helseproblemer som hjerte- og karsykdommer, diabetes og viktforhold.

'Listeria monocytogenes' är en gram-positiv, fakultativt anaerob bakterie som orsakar sjukdomen listerios och kan infektera både djur och människor. Bakterien är vanlig i naturen och kan påträffas i vatten, jord, djurs slagg och vegetabiliska livsmedel som grönsaker och frukt. Den kan även förekomma i livsmedelsförpackningar och -industrier.

Infektionen med 'Listeria monocytogenes' kallas listerios och kan ge upphov till en rad symtom, beroende på vilken del av kroppen som blir infekterad. Vid fostrets eller spädbarnets smitta kan det leda till sjukdomen granulomatosus infantiseptik (GIS), medan vuxna ofta drabbas av matförgiftning, menarvärk och feber. Äldre personer, gravida kvinnor, spädbarn och personer med nedsatt immunförsvar är särskilt känsliga för infektioner orsakade av 'Listeria monocytogenes'.

För att undvika smitta bör livsmedel behandlas noga, till exempel genom att skölja grönsaker och frukt, tillaga kött och fisk ordentligt och hålla kylskåpet ren. Gravida kvinnor bör undvika att äta råa eller halvråa livsmedel som sushi, räkor och osten av rå mjölk.

Mikrobial livsduglighet (eng. Microbial viability) refererar till förmågan hos en mikroorganism, som en bakterie eller svamp, att fortleva och reproducera sig under specifika förhållanden. Det inkluderar både cellens strukturella integritet och dess metaboliska aktivitet.

En livsduglig mikroorganism är en som kan växa, dela sig och genomföra sina cellulära processer under givena miljöförhållanden. Detta innebär att den har tillgång till näringsriktiga substance, syre (om den behöver det) och lämplig temperatur, pH och tryck.

Det är viktigt att notera att mikrobial livsduglighet inte nödvändigtvis betyder att en mikroorganism är farlig eller patogen. Det betyder bara att den kan överleva och reproducera sig under specifika förhållanden.

Hälsokampanjer är organized, ongoing efforts med fokus på att främja och stärka folkhälsa genom att öka medvetenheten, förändra beteenden och skapa en miljö som stödjer hälsosamma val. Dessa kampanjer riktar sig ofta till en specifik målgrupp eller population och använder strategier såsom information, kommunikation, utbildning och möjliggörande av positiva sociala och fysiska förändringar. Exempel på hälsokampanjer kan vara anti-rökningskampanjer, kampanjer för att främja fysisk aktivitet eller kampanjer för att förebygga ohälsa orsakad av ohälsosam näring.

I medicinsk kontext, kan "utvinnings- och förädlingsindustri" referera till den del av farmaceutisk produktion som inkluderar utvinning och förädling av aktiva substanser eller läkemedel från råvaror eller halvfärdiga produkter. Detta kan involvera processer som extraktion, separation, purifikation, koncentrering, formulering och standardisering av dessa substanser för att garantera deras kvalitet, säkerhet och effektivitet.

Exempel på utvinnings- och förädlingsprocesser inom farmaceutisk industri kan vara:

* Utvinning av aktiva substanser från naturliga källor som växter, djur eller mikroorganismer genom metoder som destillation, extraktion med lösningsmedel, kromatografi eller elektrofores.
* Förädling av halvfärdiga produkter som cellkulturer, viruslike partiklar (VLP) eller nanopartiklar för att skapa en ren, koncentrerad och stabilt läkemedel.
* Formulering av aktiva substanser till en lämplig dosform som tablett, kapsel, spray, cream, gel eller lösning, beroende på den önskade leveransmetoden och användningsområdet.
* Standardisering av läkemedlen genom kontroll av deras innehåll, potens, renhet, stabilitet och andra kvalitetsparametrar för att garantera en konstant och reproducerbar effekt vid användning.

'Kemisk industri' refererer til den del af industrien som involverer produktionen og forarbejdningen af kemiske stoffer, materialer og produkter. Dette kan inkludere en bred vifte af aktiviteter, herunder syntese af organiske og anorganiske stoffer, omdannelse af råmaterialer til ønskede kemikalier, formulering og blanding af forskellige stoffer til at skabe specielle egenskaber, samt produktion af færdige kemiske produkter som medicin, plast, gummi, maling, sæbe, olie og andre.

Kemisk industri kan inddeles i flere undergrupper, herunder:

1. Basiskemiindustri: Denne del producerer grundlæggende kemikalier som ammoniak, svovlsyre, salpetersyre og metanol.
2. Specialitetskemiindustri: Denne del fokuserer på produktionen af specialiserede kemikalier med specielle egenskaber, der anvendes i forskellige industrier som farmaceutisk industri, elektronikindustri og andre.
3. Polymersindustri: Denne del fokuserer på produktionen af polymere materialer som plast og gummi.
4. Farmaceutisk industri: Denne del fremstiller lægemidler og medicinske produkter.
5. Andre undergrupper inkluderer også fødevareindustrien, der anvender kemiske processer til at forarbejde fødevarer, og fertiliserindustrien, der fremstiller gødning til landbrug.

Kemisk industri er en vigtig del af verdens økonomi og bidrager betydeligt til produktionen af mange forskellige typer produkter, der anvendes i dagliglivet samt i forskellige industrier.

'Matvanor' er en norsk betegnelse som direkte kan oversattes til 'nutrition' på engelsk. I medisinsk sammenheng refererer 'nutrition' til den procesen hvor organismer får i sig og bruker næringsstoffer fra føde for å holde seg en liv, vokse, og fungere optimalt.

Denne prosessen involverer næringsstoffers absorbsjon, assimilsering, metabolisme og bortskaffelse i kroppen. Det inkluderer også hvordan organismer bruker forskjellige næringsstoffer som kostkarbohydrater, fedtstoffer, proteiner, vitaminer og mineraler for å holde balanse i kroppens energiforbruk og vekst.

I medisinsk behandling kan 'nutrition' også referere til en spesifikk diettrengende pasning som er planlagt og overvåket av helsefaglige fagpersoner for å hjelpe med å forebygge, behandle eller kurere sykdommer og helbredsproblemer.

'Kost' refererer til de næringsstoffer, som ernæringsmæssigt set er vigtige for mennesker og dyrs sundhed og vækst. Kosten består af en række forskellige næringsstoffer, herunder:

1. Kulhydrater (saccharider): De er den primære kilde til energi for kroppen. De findes i fødevarer som sukker, stivelse og celullose.

2. Proteiner (protein): De er nødvendige for at bygge og opretholde muskelmasse, organer, hår, hud og neglært. De findes i fødevarer som kød, fisk, æg, mælk, ost, bønner, nødder og sojabønner.

3. Fedt (lipider): De er en vigtig energikilde for kroppen og hjælper også til at transportere vitaminer og at beskytte organer. De findes i fødevarer som fedtstof, olier, nødder, frø, mælk, ost og kød.

4. Vitaminer: De er organiske forbindelser, der er essentielle for kroppens normale vækst, udvikling og funktion. De findes i mange forskellige fødevarer, herunder frugt, grøntsager, kød, mælk og fisk.

5. Mineraler: Disse er uorganiske stoffer, der er essentielle for kroppens normale vækst, udvikling og funktion. De findes også i mange forskellige fødevarer, herunder grøntsager, frugt, mælk, kød og fisk.

En sund kost består af en balance mellem disse næringsstoffer, samt begrænsning af indtagelsen af fedt, salt, sukker og forarbejdede fødevarer.

'Jäsning' är ett medicinskt begrepp som refererar till nedbrytningen och omvandlingen av organiska ämnen, vanligtvis kolhydrater, protein eller fetter, genom en kemisk process involverande mikroorganismer, såsom bakterier eller jästsvampar. Denna process producerar ofta gaser, varmt och surt vätskor som en del av sin normala funktion. Jäsning kan hända under både aeroba (med syre) och anaeroba (utan syre) förhållanden. I vårda sammanhang är jäsning ofta förknippad med infektioner, särskilt när det gäller sår, eftersom mikroorganismerna kan bryta ned vävnaden och orsaka skada.

'Fenoler' är ett samlingsnamn för organiska föreningar som innehåller en benzenring med en hydroxigrupp (–OH) kopplad till den. Fenoler är derivat av bensen (C6H6), där en väteatom har ersatts av en hydroxigrupp, vilket ger upphov till en karakteristisk reaktivitet som skiljer dem från bensen och alkoholer.

Exempel på vanliga fenoler inkluderar fenol (C6H5OH), kresol (4-metylfenol, 2-metylfenol och 3-metylfenol) och hydrokinon (p-hydroxifenil). Fenoler förekommer naturligt i vissa växter och djur, och de har en mängd användningsområden inom industrin, till exempel som desinfektionsmedel, konserveringsmedel och intermediärer i syntesen av polymerer.

'Lobbyverksamhet' (även kallat intresseföreträdande eller på engelska: lobbying) är en aktivitet där en individ, en grupp eller en organisation försöker påverka politiker, myndigheter och andra beslutsfattare för att främja sina egna intressen eller synpunkter i samband med lagstiftningsprocesser, regleringsfrågor eller andra former av offentliga beslut. Det kan handla om att möta politiker, skicka in skrivelser, anordna evenemang eller anlita professionella lobbyister för att företräda sina intressen.

Det är värt att notera att lobbyverksamhet i sig själv inte är nödvändigtvis negativt eller oetiskt, men det kan bli så om den utövas på ett opålitligt eller otransparent sätt. Många länder har lagstiftning och regler för att reglera lobbyverksamhet och säkerställa att den sker på en etisk och transparent väg.

Det finns ingen enstaka "medicinsk definition" av "Förenta Staterna", eftersom Förenta Staterna i sig självt inte är ett medicinskt begrepp. Förenta Staterna är ett land, bestående av 50 delstater och ett federal distrikt (Washington, D.C.).

I vissa medicinska sammanhang kan referensen till "Förenta Staterna" vara relevant när det gäller att beskriva en population eller ett forskningsområde. I sådana fall kan definitionen vara lika med den geografiska och politiska betydelsen av begreppet, dvs. de områden som utgör Förenta Staterna.

I andra fall kan "Förenta Staterna" i ett medicinskt sammanhang hänvisa till det specifika hälsosystemet eller den typen av vård som finns i landet, men det finns inga enhetliga definitioner på detta område. Det är viktigt att tolka begreppet "Förenta Staterna" i medicinska sammanhang beroende på kontexten och den specifika användningen av termen.

Livsmedelsöverkänslighet, även känd som födaöverkänslighet, är en immunologisk reaktion på vissa livsmedel eller ämnen i livsmedel. Det skiljer sig från livsmedelsallergi genom att det inte involverar samma typ av immunrespons. Vid livsmedelsöverkänslighet orsakar specifika proteiner i livsmedlet en överreaktion i kroppens immunsystem, vilket leder till symtom som kan vara milda eller allvarliga.

De vanligaste symptomen på livsmedelsöverkänslighet inkluderar mag-tarmloppor som kräkningar, diarré, buksmärtor och illamående, hudutslag, nässelfeber, hosta och andnöd. Symptomen kan variera från person till person och kan även variera i allvarlighetsgrad från en gång till en annan.

Det är viktigt att skilja mellan livsmedelsöverkänslighet och andra sjukdomar som kan ha liknande symtom, såsom mag-tarminfektioner eller irritabel tarm. En korrekt diagnos ställs vanligtvis genom att undvika misstänkta livsmedel under en viss tid och sedan gradvis återinföra dem för att se om symtomen återkommer. I vissa fall kan blodprov eller hudtester vara nödvändiga för att ställa en diagnos.

Det finns ingen botande behandling för livsmedelsöverkänslighet, men den kan hanteras genom att undvika de livsmedel som orsakar symtom. I vissa fall kan antihistaminpreparat eller andra läkemedel vara till hjälp för att lindra symtomen.

Genmanipulation, även känd som genetisk modifiering, är en process där DNA-sekvensen i ett levande organismer ändras genom direkt manipulering av dess genetisk material. Detta kan uppnås genom att antingen ta bort, lägga till eller ersätta specifika gener i organismens arvsmassa. Denna teknik använder ofta en typ av molekyl Kallas en plasmid, som innehåller ett genetiskt material som kallas en gen, som kan kopieras och insattas i målcellen. Genmanipulation används ofta inom forskning för att studera geners funktioner och interaktioner, men den kan också användas inom medicinska sammanhang för att behandla sjukdomar eller förbättra livsvillkor.

'Food safety' refererer til praksisser, systemer og lovkrav som sikrer at fødevarer er tryggt tilberedt, håndteret, lagret og distribueret for at minimere risikoen for sygdom eller skade for forbrugerne. Dette omfatter overvågning af patogener (som bakterier, virus og parasitter), kemiske forurening, fysiske forureningsmidler og andre farefaktorer som kan være til stede i fødevaren fra produktion til servering.

En vigtig del af food safety er også at sikre at fødevarer overholder reglerne for hygiejne, temperatur og holdbarhed, samt at have dokumentation for at eftervise at de relevante procedurer og kontroller er blevet udført korrekt. Endelig omfatter food safety også en aktiv indsats for at forbedre kendskabet til fødevaresikkerhed blandt alle parter i fødevarekæden, herunder producenter, distributører og forbrugerne selv.

Fast food är enligt medicinskt perspektiv en typ av mat som oftast är högkaloriskt, rikt på fett och kolhydrater, men lågpigment och näringsfattigt. Denna typ av mat serveras vanligen snabbt i snabbmatrestauranger eller kan vara färdigförpackad för att äta hemma. Konsumtionen av fast food har visats korrelera med en högre risk för fetma, diabetes och hjärt-kärlsjukdomar.

"Växtextrakt" är ett samlingsbegrepp för de aktiva ämnen som utvunnits från växtmaterial. Det kan handla om en rad olika typer av substanser, beroende på vilken typ av växt och metod som använts under utvinningen. Extraktet kan innehålla en mängd olika kemiska föreningar, till exempel alkaloider, fenoler, flavonoider och terpener. Dessa ämnen kan ha medicinska egenskaper och användas inom farmakologin för att till exempel framställa läkemedel.

Det finnes egentlig ikke noen direkte medisinsk definisjon av «textilindustri», siden dette er relatert til tekstiltvernsbransjen og ikke direkte til medisin. Men jeg kan gi deg en generell definisjon:

Textilindustrien er den industrielle sektoren som involverer produksjon, behandling, forarbeiding og distribusjon av tekstiler, slik som garn og stoffer. Dette inkluderer også fremstillingen av klær, tennesteiner, hjemtestiler og andre lignende produkter. Textilindustrien omfatter en rekke forskjellige typer maskiner og prosesser, slik som spinning, weaving, knitting, dyeing og finishing.

I medisinsk sammenheng kan textilindustrien være relevant i forbindelse med fremstilling av medisinske tekstiler, såsom operasjonsklær, sykehuslinen, bindetrøyer, kompresjonsstrømper og andre lignende produkter som brukes i helse- og omsorgssektoren.

En intressekonflikt inom medicin definieras som en situation där en persons eller en grupps professionella omdöme, kliniska omdömen eller beslut kan påverkas av deras personliga intressen, finansiella vinster eller andra aspekter som kan ifrågasättas. Detta inkluderar situationer där en läkares eller forskares professionella omdöme kan vara beroende av deras relation till läkemedelsföretag, medicinteknisk industri eller andra ekonomiska intressen som kan påverka deras objektivitet och urskiljningsförmåga. Intressekonflikter kan också uppstå när en läkares personliga övertygelse eller preferens påverkar den vård de ger till patienter, istället för att basera beslutet på det bästa vetenskapliga stödet och patientens behov.

Svältdiet, även känt som undervåttnad eller kalorirestriktion, är en medicinsk behandling där en persons dagliga kaloritillförsel begränsas under deras basalmetabolism för att uppnå viktminskning. Det används ofta som ett sista resort vid behandling av svår fetma när andra behandlingsalternativ har misslyckats.

En svältdiet bör endast skrivas ut och övervakas av en läkare eller en legitimerad hälsoprovidor, eftersom det kan medföra allvarliga hälsorisker om det inte görs korrekt. Risken för näringsbrist, muskelsvaghet, minskad benstyrka och nedsatt immunförsvar ökar vid långvarig svältdiet. Dessutom kan det leda till komplikationer som gallsten, hjärtarytmier och i värsta fall dödsfall.

Det är också viktigt att under en svältdiet få en noggrann näringsuppehållande plan för att undvika brister av väsentliga näringsämnen som protein, kolhydrater, fetter, vitaminer och mineraler.

Temperatur är ett mått på den termiska energin som finns hos ett föremål eller en levande varelse. I medicinskt sammanhang avses ofta kroppstemperaturen, vilken är en indikation på en persons hälsotillstånd. Normalt temperaturen i människokroppen ligger mellan 36,5 och 37,5 grader Celsius. En förhöjd kroppstemperatur kan vara ett tecken på infektion eller annan sjukdom. En sänkt kroppstemperatur kan också vara ett allvarligt tecken beroende på orsaken.

Marknadsföring (engelska: marketing) är en process där varor, tjänster eller idéer marknadsförs till målgrupper med hjälp av strategier och metoder för att främja kundvärde, bygga relationer och öka försäljning. Det inkluderar uppfattningsskapande, kommunikation, produktutveckling, prissättning, distribution och eftermarknadsföring. Marknadsföring har som syfte att tillfredsställa kundernas behov och öka organisationens lönsamhet.

Enligt Livsmedelsverket i Sverige definieras "livsmedel, berikade" som:

"Livsmedel som innehåller tillagda näringsämnen eller andra substanser med näringsfunktion och som har en speciell hälsförklaring. Berikning av livsmedel ska ske enligt bestämmelser i Livsmedelsbalken (1994:2077) och Livsmedelseordningen (2006:804)."

Och fortsätter:

"Exempel på berikade livsmedel är till exempel mjölk med tillagt vitamin D, fruktdrycker med tillagt folsyra och jästextrakt, och smör med tillagt flora av bakterier som underlättar matsmältningen. Även livsmedel som säljs till personer med speciella behov av näringsämnen, exempelvis medicinska drycker för patienter med nedsatt sväljförmåga, räknas hit."

Således innebär en "berikad livsmedels" definitionen att det är ett livsmedel som har tillagda näringsämnen eller andra substanser med näringsfunktion och som har en speciell hälsförklaring. Berikningen ska ske enligt lagstiftning och exempel på sådana livsmedel kan vara mjölk med tillagt vitamin D, fruktdrycker med tillagt folsyra och jästextrakt samt smör med tillagt flora av bakterier som underlättar matsmältningen.

'Matservice' er en overordnet betegnelse for den organisasjon og de tiltak som sørger for at mennesker får tilgang til næringsmiddel og drikkevann. Matservice kan omfatte allt fra planlegging, innkjøp, lagring, forberedelse og servering av mat i et hjem, en skole eller et sykehus, til større skala produksjon og distribusjon av ferdigmat i industrielle sammenhenger. Matservice inkluderer også sikkerhetskontroller og kvalitetsvurderinger for å sikre at maten er trygg og smakelig å spise.

The United States Food and Drug Administration (FDA) er en federal agency som har ansvar for å beskytte offentlig helse ved å regulere og overvåke fødevarer, legemiddel, kosmetiske produkter, tobakksprodukter, elektronisk utstyr og andre former for stråling som kan ha en effekt på folkesundheten i USA.

FDA er ansvarlig for sikring av at disse produktene er sikre og effektive å bruke, og at de etterlyste kvalitetskrav er oppfylt. De gjør dette ved å sette opp regelverk, godkjenne produkter før de kan selges på markedet, utføre inspeksjoner av produsentene, og foreta overvåking etter markedsføringen.

FDA er også ansvarlig for å informere offentligheten om risiker relatert til bruk av de produktene som de regulerer, og de gjør dette ved å gi ut veiledninger, foreskrifter og advarsler.

Genmanipulerad mat, också känd som genmodifierad eller genförändrad mat, är matväxter och djur som har haft sina gener ändrade med hjälp av bioteknik. Detta görs vanligtvis genom att insätta ett nytt gen från en annan art i organismen, ett process som kallas genöverföring. Genmanipulering används ofta för att ge växter eller djur önskvärda egenskaper, såsom resistens mot skadedjur, tålighet mot torra förhållanden eller ökad näringsrikedom.

Det är värt att notera att det finns en strikt reglering och granskning av genmanipulerad mat i många länder, inklusive Sverige och EU-länder, för att säkerställa att den är säker för konsumtion och att den inte har några negativa effekter på miljön.

En näringskedja är ett sammanhang där olika levande varelser, från små bakterier till stora djur, är relaterade till varandra genom sin näringsintag och deras roll som producenter, konsumenter eller nedbrytare av materia. Näringskedjor visar hur energi och näringsämnen flyter genom ett ekosystem, från en primär producent (vanligtvis en växt som kan fotosyntesis) till olika typer av konsumenter (djur som äter växter eller andra djur), och slutligen till nedbrytare som bryter ner döda organismer och återför näringsämnena till jorden. Detta är en grundläggande princip i ekologi och miljökunskap för att förstå hur olika arter är beroende av varandra och hur de påverkar sin omgivning.

'Odlingsmedia' refererar till de näringsriktade material som används för att odla växter utan jord, ofta i kontrollerade miljöer såsom laboratorier, växthus eller inom hydrokultur. Odlingsmedier kan vara flytande eller fasta och innehåller vanligtvis en näringslösning med blandad sammansättning av vatten, näringsämnen och mineraler som är nödvändiga för växternas tillväxt och utveckling. Andra komponenter som kan ingå i odlingsmedier är hormoner, vitaminer och buffertämnen för att hjälpa till att reglera pH-värdet.

Det finns olika typer av odlingsmedia beroende på vilken typ av växt som ska odlas och i vilket syfte. Några exempel är:

1. Agarplattor: De flesta mikrobiella kulturer odlas på agarplattor, en fast medium gjord av en geléartad substans framställd från alger eller svampar. Agaren innehåller näringsämnen och mineraler som är nödvändiga för att underhålla bakterier och svampar.

2. Hydroponisk medium: Detta är ett icke-jordbaserat system där växternas rötter placeras direkt i en näringsrik lösning som cirkulerar kontinuerligt genom systemet. Exempel på hydroponiska medier inkluderar perlitet, vermiculit, lavarock och kokosfiber.

3. Aeroponisk medium: I ett aeroponiskt system sprutas växternas rötter kontinuerligt med en fin dimma av näringsrik lösning i luften. Detta ger växterna en mycket syresatt rotmiljö och möjliggör snabbare tillväxt än traditionella jordbaserade system.

4. Koibaserad medium: I detta system odlas växter i ett substrat av kokosnötsskal, som är en hållbar och ekologisk alternativ till torv. Kokosnötsfibern har god vattenhållande förmåga och är rik på näringsämnen.

5. Torvbaserad medium: Torv är ett vanligt medium för odling av små plantor och frön. Det är en organisk substans som härstammar från torvmossor och har god vattenhållande förmåga och luftgenomsläppning.

6. Fast medium: I detta system planteras växterna i ett fast medium, till exempel sand, grus eller lera. Detta ger växterna en stabil struktur att växa i och förhindrar att de faller över.

"Yrkessjukdomar" är en term som används inom medicinen och arbetsmiljövården för att beskriva sjukdomar eller skador som orsakas av, eller förvärras av, arbetet. Det kan handla om både fysiska och psykiska tillstånd. Exempel på yrkessjukdomar inkluderar lungcancer hos rökare som arbetat med asbest, ryggproblem hos personer som lyft tunga vikter och depression eller ångest hos personer som utsatts för psykisk stress på jobbet.

För att en sjukdom ska klassificeras som en yrkessjukdom måste den vara insjuknanden som är känd för att kunna orsakas av arbetsmiljön och det måste finnas ett samband mellan sjukdomen och arbetet. Detta fastställs vanligen genom en medicinsk undersökning och en utredning av arbetsmiljön.

I Sverige regleras yrkessjukvården genom arbetsmiljölagstiftningen och försäkringssystemet, där Försäkringskassan är huvudman. Arbetstagaren har rätt till ersättning om de insjuknar i en erkänd yrkessjukdom eller drabbas av en arbetsskada.

'Yrkesmässig exponering' är ett begrepp inom arbetsmiljö- och folkhälsoområdena som refererar till den exponering för en skada eller en hälsorisk som kan uppstå när en person utsätts för en farlig faktor under sin yrkesverksamhet. Detta kan handla om exponering för kemiska ämnen, biologiska agenter, fysikaliska faktorer eller arbetsmiljömässiga faktorer som kan påverka en persons hälsa negativt över tiden.

Exempel på yrkesmässig exponering inkluderar:

* En industriarbetare som andas in damm eller gaser från kemiska ämnen under sin arbetsdag.
* En sjuksköterska som hanterar smittskyddsutrustning och utsätts för infektioner när den vårdar sjuka patienter.
* En byggnadsarbetare som arbetar med vibrerande verktyg och utsätts för risk för vibrationsskador.
* En kontorsanställd som sitter stilla under långa perioder och utsätts för risken för muskuloskelettala besvär.

För att förebygga yrkesmässig exponering kan arbetsgivare vidta åtgärder som inkluderar riskbedömning, substitutionsprincipen (att ersätta farliga ämnen med mindre farliga), tekniska lösningar för att minska exponeringen och skyddsutrustning. Arbetstagare kan också ta initiativ till att skydda sig själva genom att använda skyddsutrustning, följa säkerhetsanvisningar och rapportera potentiella risker till sin arbetsgivare.

'PR' står för Public Relations, som är en engelskspråkig term som vanligtvis översätts till svenska som "offentlighetssarbete" eller "relationsarbete". Det är en kommunikationsstrategi som används av organisationer, företag och individer för att skapa och underhålla ett positivt image och förhållande till sin allmänna publik och intressenter.

Det innebär ofta att skapa och distribuera relevant information till media, sociala medier och andra kanaler för att forma opinioner och uppmuntra dialog med olika målgrupper. Public Relations arbetet kan också omfatta kriskommunikation, eventmarknadsföring, lobbying och andra former av kommunikationsstrategier som hjälper till att bygga och stärka relationer med olika intressenter.

Bacterial proteins are simply proteins that are produced and present in bacteria. These proteins play a variety of roles in the bacterial cell, including structural support, enzymatic functions, regulation of metabolic processes, and as part of bacterial toxins or other virulence factors. Bacterial proteins can be the target of diagnostic tests, vaccines, and therapies used to detect or treat bacterial infections.

It's worth noting that while 'bacterieproteiner' is not a standard term in English medical terminology, I assume you are asking for information about proteins that are found in bacteria.

Vätejonkoncentration, även känd som pH, är ett mått på hur sur eller basiskt ett vätskemedium är. Det specificerar protonaktiviteten (H+) i en lösning, vilket är relaterat till mängden hydrogenjoner (H+) per liter.

En lägre pH-värde (7) indikerar lägre vätejonkoncentration och mer basisk miljö. Vatten har en neutral pH på 7.

I medicinsk kontext kan förändringar i vätejonkoncentration ha betydelsefulla kliniska konsekvenser. För hög eller för låg pH kan störa normal cellfunktion och leda till acidos eller alkalos, respektive. Dessa störningar kan påverka olika fysiologiska processer, inklusive andningen, hjärt-kärlsystemet, njurarnas funktion och ämnesomsättningen.

"Advertising, principles" in medical terminology refers to the guidelines and rules that govern the promotion and marketing of medical products, services, or treatments. These principles ensure that advertising is accurate, balanced, and not misleading to the public. They also aim to protect patients from false or exaggerated claims about medical interventions and to maintain trust in the medical profession.

The principles of medical advertising typically include:

1. Accuracy: Advertisements must be truthful and not exaggerate the benefits or minimize the risks of a medical product, service, or treatment.
2. Balance: Advertisements should present a balanced view of the benefits and risks of a medical intervention, including any side effects or complications.
3. Evidence-based: Advertisements must be based on sound scientific evidence and not make unsupported claims.
4. Fairness: Advertisements should not denigrate competitors or their products, services, or treatments.
5. Respect for confidentiality: Advertisements should respect the privacy and confidentiality of patients and not disclose any personal or identifying information without consent.
6. Social responsibility: Advertisements should consider the broader social implications of medical interventions and promote public health and wellbeing.
7. Compliance with regulations: Advertisements must comply with all relevant laws, regulations, and industry codes of practice governing medical advertising.

These principles are designed to ensure that medical advertising is ethical, responsible, and serves the best interests of patients and the public.

'Food, Preserved' refererer til fødevarer som er behandlet for å ha en lengre holdbarhet ved å bruke forskjellige metoder som kan inkludere kjøling, frysing, tørking, saltning, syrning, røykning, pasteurisering, konservering med konserveringsmidler eller andre teknologier. Formålet er å forhindre vækst av mikroorganismer som kan forurene fødevarene og gjøre dem usafe eller uattraktive å spise. Dette hjelper også med å redusere matspilling og sikre at ressurser ikke går til spilde.

Medicinskt sett kan 'gummi' ha flera betydelser, men ofta avses med det naturligt förekommande latexgummit som är ett milt lim som tappas från gummiträdets bark. Det används ofta i medicinska produkter som handske, slangar, katetrar och andra medicintekniska produkter.

Det finns också syntetiska substanser som kallas "gummi", som till exempel polyvinylklorid (PVC) och silikon, som används i vissa medicinska produkter på grund av deras flexibilitet och hållbarhet.

I vardagligt tal kan "gummi" också syfta på tandhygienprodukter som tuggummier och tandtrava, men dessa produkter innehåller inte naturligt förekommande latexgummi.

Propaganda kan definieras som systematisk kommunikation av information, idéer, eller föreställningar med avsikt att påverka mottagarens attityder, övertygelser och handlingar i en viss riktning. Propaganda använder ofta emotiva appealer, enkel spretxt, repetition och andra retoriska tekniker för att överbevisa eller manipulera sin publik. Den kan förekomma inom flera olika kontexter, inklusive politik, affärer, religion och media, och kan vara både etisk och oetisk beroende på syfte och metoder.