Lösningsmedel
Vatten
Hexaner
Målarfärg
Toluen
Modeller, molekylära
Aceton
Träsprit
Trikloretaner
Proteinkonfiguration
Termodynamik
Metylenklorid
Organiska kemikalier
Kloroform
Lösningar
Modeller, kemiska
Vätebindning
Yrkesmässig exponering
Dimetylsulfoxid
Xylener
Tetrakloretylen
Magnetisk resonansspektroskopi
Trikloretylen
Temperatur
Jonvätskor
Löslighet
Molekylstruktur
Oktaner
Etylenglykoler
Alkoholer
Motströmsfördelning
Avdunstning
Proteinstruktur, sekundär
2-propanol
1-propanol
Tungt väte
Molecular Dynamics Simulation
Datorsimulering
Katalys
Ultraviolettspektrofotometri
Tungt vatten
Högtrycksvätskekromatografi
Proteiner
Röntgendiffraktion
Electrostatics
Kemi, fysikalisk
Hydrophobic and Hydrophilic Interactions
Yrkessjukdomar
Bindningsplatser
Tryckning
Cirkulär dikroism
Proteinveckning
Bensen
Clostridium acetobutylicum
Alkaner
Fenomen inom fysikalisk kemi
Kolväten, klorerade
Bensenderivat
Viskositet
Proteindenaturation
Gaskromatografi
Polymerer
Molekylsekvensdata
Kemi, farmaceutisk
Aminosyrasekvens
Biofysik
Biofysiska fenomen
1-butanol
Kemi, organisk
Protoner
Kolväten, aromatiska
Proteinbindning
Grön kemi
Etanol
Styrener
Lösningsmedel (eng. solvent) är inom medicinen ett ämne som används för att lösa upp, blanda eller extrahera andra ämnen. Det kan vara en vätska, gas eller fast substans. Inom farmaci används lösningsmedel ofta när man till exempel skapar läkemedelslösningar för injektion, inandning eller topisk tillämpning. Vid val av lösningsmedel är det viktigt att ta hänsyn till läkemedlets egenskaper, dosering och hur snabbt preparatet ska tas upp i kroppen. Exempel på vanliga lösningsmedel inom farmaci är vatten, etanol, metanol och aceton.
'Vatten' är ett homogent, transparent, blåaktigt substance som består av två väteatomer och en syreatom (H2O). Det är en färskvattensubstans vid normal temperatur och tryck. Vatten är den mest vanliga kemiska föreningen på jorden och är avgörande för livet som vi känner det, eftersom de flesta levande organismer består av upp till 90% vatten.
I en medicinsk kontext kan vatten ha olika betydelser. I vissa fall kan det referera till den intravenösa vätskebehandling som ges till patienter för att behandla dehydrering eller elektrolytbrist. I andra fall kan det referera till specifika kroppsvätskor, såsom vätskan i ögat (kammarvatten) eller den klara vätskan som omger hjärnan och ryggmärgen (cerebrospinalvätska).
I allmänhet är vatten en nödvändig komponent för många biologiska processer, inklusive näringsabsorption, avskelande av avfallsprodukter, termoreglering och andning.
Heptan er en organisk forbindelse som tilhører gruppen for kolväten (eller hydrokarboner). Heptan har den kemiske formel C7H16. Det er en alifatisk forbindelse, og det er en grenad (acyclisk) alkan, med syv kolatomer som er arrangeret i en lineær kæde uten sidekæder.
Heptan er en farveløs, letforbrændende væske med en mild, bensinstær aroma. Det er en komponent i benzin og andre forbrændingsbrændstoffer. Heptan anvendes også som et standard reference brændstof i kalorimetri, da dets varmelødighed er godt karakteriseret.
I medicinsk sammenhæng har heptan ingen specifik betydning og anvendes ikke som lægemiddel eller diagnostisk væske.
'Målarfärg' är ett begrepp som ofta används i en mer vardaglig kontext än inom medicinen. I en medicinsk sammanhang kan emellertid målarfärg referera till olika slags topikapreparat, det vill säga produkter som appliceras på huden för att behandla olika typer av hudåkommor.
Exempelvis finns det målarfärger som innehåller terapiaktiva substanser som används för att behandla exkluderade hudtumörer, även kända som aktinisk keratos eller solitär basalcellskancer. Dessa målarfärger kan innehålla substanser som fluorouracil, imiquimod eller ingenol mebutat, och de tillämpas direkt på hudtumören under en viss tidsperiod för att eliminera den abnorma vävnaden.
Det är viktigt att notera att dessa medicinska målarfärger ska användas under läkarövervakning och att följa specifika anvisningar och rekommendationer från en legitimerad hälsovårdspersonal för att säkerställa deras effektivitet och undvika biverkningar.
"Acetonitrile" er en organisk forbindelse som består av en carbonylgruppe (C=O) og en cyanogruppe (-CN). Den kjemiske formelen er CH3CN. Acetonitril er en klar, farveløs væske som har en svak, sød lugt. Det er miscibelt med vann og de fleste organiske løsninger.
Acetonitril brukes ofte som et løsningsmiddel i kjemiske reaksjoner på grunn av sin høye polaritet og evne til å opløse både organisk og anorganisk materiell. Det er også en viktig råvare i produksjonen av visse typer plast, gummier og andre kjemiske produkter.
I medisinsk sammenheng kan acetonitril være skadelig hvis det inges, inhaleres eller kommer i kontakt med huden i store mengder. Akute eksposisjon kan føre til symptomer som yrker, hodepine, svimmelhet, oppkvalmning og diaré. Kronisk eksposisjon kan føre til nerve- skade og leverskade.
Toluen, också känd som metylbensen eller fenylmetan, är ett organisk förening som tillhör bensengruppen. Det är en klar, färglös vätska med en distinkt söt doft som påminner om bensin.
Toluen är en aromatisk kolväte och består av en bensenring som har en metylgrupp (CH3) bundet till den. Det är lösligt i etanol, diethyleter och aceton och är olösligt i vatten.
Toluen används ofta som lösningmedel inom industrin och förekommer naturligt i kolväteblandningar som utvinns från petroleum. Det kan också bildas som en biprodukt vid framställning av andra kemikalier.
I medicinsk kontext kan toluen vara skadligt om man exponeras för det i höga koncentrationer eller över längre tider. Det kan orsaka neurologiska symtom som yrsel, huvudvärk, trötthet och minnesförlust, samt andnings- och hjärtsystemssymtom. Kronisk exponering kan leda till skada på levern och njurarna.
Dimetylformamid (DMF) er en organisk forbindelse som vanligvis forekommer som en klar, flegmast væske. Det har den kemiske formel (CH3)2NCHO. DMF er en polær aprotisk solvent, det vil si at det kan opløse både hydrofile og hydrofobe stoffer, men ikke deltager i protonoverførsel. Dette gjør det til en viktig løsingsmiddel innenom kjemisk syntese, især for reaksjoner som involverer fosfiner og andre svært polære eller ioniske reaktanter.
DMF er ikke direkte giftig i små mengder, men eksposisjon over lengre tid kan føre til skader på leveren og nervesystemet. Det kan også være ødeleggende for huden og øyene ved kontakt. Derfor er det viktig å bruke personlig skyddsutstyr (PSU) når man arbeider med DMF.
Molekylära modeller är matematiska och grafiska representationer av molekyler och deras interaktioner på en molekylär nivå. Dessa modeller används inom flera områden inom naturvetenskapen, till exempel inom biologi, kemi och fysik, för att förutsäga hur olika molekyler beter sig och interagerar med varandra.
En molekylär modell kan bestå av en tredimensionell struktur av en molekyl, som visar var varje atom finns placerad och hur de är bundna till varandra. Den kan också inkludera information om elektronmolntopologi, laddning och andra fysikaliska egenskaper hos molekylen.
Molekylära modeller kan användas för att simulera kemiska reaktioner, studera proteiners struktur och funktion, utveckla läkemedel och förstå komplexa biologiska system på en molekylär nivå. Genom att visualisera och analysera molekylära modeller kan forskare få en bättre förståelse för de grundläggande principerna som styr molekyler och deras interaktioner, vilket kan leda till nya insikter och innovationer inom många olika områden.
'Aceton' er en kjemisk forbindelse med formelen C3H6O. Det er en enklert keton som normalt forekommer i sporetrakkene i menneskelig kropp og produseres i leveren som en del av fedtsyrene metabolisme. I større mengder kan aceton oppstå som en følge av diabetes eller fasting, noe som kan føre til en tilstand kalt aketonemi eller akidosis. Aceton har en karakteristisk søtt, lugt som ofte er forbundet med diabetes eller nedsatt næringstilførsel.
'Träsprit' är ett informellt och dialektalt uttryck för den metylalkohol (metanol) som kan framställas genom torrdestillation av trä. I medicinsk kontext används istället termen 'metanol' eller 'metylalkohol'. Metanol är en farlig substans som kan orsaka allvarliga skador på nervsystemet och ögonen, samt i värsta fall leda till dödsfall om det intas eller andas in.
Trikloretaner (trichloroethanes) är en grupp av kemiska föreningar som består av kol, väte och klor. De två vanligaste medlemmarna i denna grupp är tvekloretan (1,1-dikloretan) och trikloretan (1,1,1-trikloretan).
Tvekloretan är en färglös vätska som används som lösningsmedel inom till exempel biltvättsindustrin. Den har också använts som narkosgas i äldre tider, men det används inte längre på grund av hälsorisker.
Trikloretan är också en färglös vätska som tidigare använts som lösningsmedel inom till exempel elektronikindustrin och som kylmedium i kylaggregat. På grund av miljö- och hälsorisker är det numera förbjudet att använda eller tillverka trikloretan inom EU.
Båda dessa ämnen kan vara skadliga för människors hälsa och miljön om de inte hanteras korrekt. De kan orsaka irritation i ögon, näsa och svalg, andningssvårigheter, yrsel, huvudvärk och i värsta fall skada levern, njurarna och nervsystemet.
Proteinkonfiguration refererar till den unika sekvensen av aminosyror som bildar ett proteinmolekyls tredimensionella struktur. Denna konfiguration bestäms av proteinkodande gener och påverkas av posttranslationella modifikationer. Proteinkonfigurationen är viktig för proteinets funktion, stabilitet och interaktion med andra molekyler inom cellen.
Termodynamik är ett område inom fysiken som handlar om studiet av energiförändringar och värmeöverföring mellan system under jämviktsförhållanden. Det grundläggande begreppet i termodynamik är systemets totala energi, som består av dess inre energi, rörelseenergi och potentialenergi. Termodynamiken studerar hur denna totala energi kan förändras när systemet utsätts för olika typer av processer, till exempel mekaniska arbeten eller värmeöverföring.
Termodynamik delas vanligen upp i tre huvudområden: termokemi, termomekanik och statistisk mekanik. Termokemin handlar om förhållandet mellan värme och kemiska reaktioner, medan termomekaniken studerar förhållandet mellan värme och mekaniskt arbete. Statistisk mekanik är en teori som försöker förklara termodynamikens lagar på atomär nivå genom att använda statistiska metoder.
Termodynamiken har flera grundläggande lagar, däribland:
1. Nollte lagens termodynamik: Om två system är i termisk jämvikt med varandra så är deras temperaturer lika.
2. Första lagens termodynamik: Energin bevaras i alla processer, det vill säga skillnaden mellan ett systems inre energi före och efter en process är lika med den summa av värmeenergi som systemet har tagit emot och arbetet som har utförts på systemet.
3. Andra lagens termodynamik: Det finns en storhet som kallas entropi, som alltid ökar i ett slutet system under en reversibel process.
4. Tredje lagens termodynamik: När temperaturen närmar absoluta nollpunkten (0 K) närmar sig entropin också en konstant värde.
Termodynamiken är ett mycket viktigt område inom fysiken och har många tillämpningar inom bland annat kemi, biologi, teknik och ekonomi.
Metylenklorid, också känt som dichlorometan, är ett organisk förenat ämne med formeln CH2Cl2. Det är en färglös vätska med en söt, doft av kloroform. Metylenklorid är ett halogenerat kolväte och används ofta som lösningsmedel inom laboratoriemiljöer och industriella tillämpningar på grund av dess förmåga att lösa både organiska och oorganiska föreningar.
I medicinsk kontext kan metylenklorid användas som ett narkotiskt medel under korttidssederingar, men detta är mycket sällsynt på grund av dess hälsorisker. Metylenklorid är ett känt cancerogent och kan orsaka skada på levern, nervsystemet och reproduktiva systemet vid exponering. På grund av dessa risker har användningen av metylenklorid som lösningsmedel minskat betydligt under de senaste åren.
Organiska kemikalier definieras som kolbaserade föreningar som innehåller kovalenta bindningar mellan kolatomer och vanligtvis även väteatomer. Dessa kan också inkludera syre, kväve, svavel, halogener och andra kolbaserade eller icke-kolbaserade grupper. Många organiska kemikalier förekommer naturligt i levande organismer, däribland socker, fetter, proteiner, narkotika och vitaminer, medan andra är syntetiska och produceras i laboratorium eller industriella processer. Exempel på syntetiska organiska kemikalier inkluderar plast, färg, läkemedel och kemikalier som används i hushållsrengöringsmittel.
Kloroform är ett organiskt ämne som användes historiskt som en allmän anestetik inom medicinen. Det har kemisk formel CHCl3 och är en färglös, flytande vätska med en karakteristisk, söt doft.
Kloroform verkar genom att dämpa centrala nervsystemet och orsaka medvetandelöshet när det används inhalationsvägen. Det har också egenskaper som hämmar smärta och muskelaktivitet. På grund av sina bieffekter, såsom hjärtarytmier, lever skador och potentialen för att orsaka död, används kloroform inte längre inom den moderna medicinen.
I medicinsk kontext, kan ‘lösningar’ referera till olika typer av behandlingar eller terapeutiska metoder som används för att lösa eller hantera sjukdomar, skador eller andra hälsoproblem. Detta kan inkludera läkemedel, som är en lösning av aktiva substanser i en vätska som tas upp av kroppen för att påverka specifika funktioner eller processer; såväl som fysiska terapier, som kan användas för att lindra smärta, öka rörlighet eller hjälpa till att korrigera strukturella problem.
Exempel på medicinska lösningar är:
* Läkemedelslösningar: En homogen blandning av en eller flera läkemedelssubstanser och ett lösningsmedel, som kan vara vatten, alkohol eller en annan vätska. Läkemedelslösningar kan ges oralt, intravenöst, intramuskulärt eller topisk beroende på typen av läkemedel och behandling som behövs.
* Fysikalisk terapi: En form av medicinsk behandling som använder rörelse, värme, kyla, elektricitet, massage eller andra metoder för att lindra smärta, återställa funktion och förebygga skador.
* Kirurgi: En medicinsk behandling som innebär att en kirurg opererar på en patient för att korrigera ett problem eller avlägsna en sjukdom. Kirurgiska ingrepp kan vara invasiva, med en öppen sår, eller minimalinvasiva, med hjälp av små skär och specialdesignade instrument som kameror och laserskalpeller.
* Psykoterapi: En form av medicinsk behandling som innebär att en terapeut arbetar med en patient för att hjälpa dem att hantera deras känslor, tankar och beteenden. Psykoterapi kan användas för att behandla mentala sjukdomar som depression, ångest och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD).
* Medicinsk teknik: En form av medicinsk behandling som innebär att en läkare eller specialist använder teknologi för att diagnostisera eller behandla en patient. Exempel på medicinska tekniker är röntgen, magnetresonanstomografi (MRT), datoriserad tomografi (CT) och ultraljud.
Medicinsk behandling kan vara kortvarig eller långvarig beroende på typen av sjukdom eller skada som behöver behandlas. Medicinska behandlingar kan också kombineras för att ge den bästa möjliga vården och återhämtning för patienter.
"Chemical models" är en benämning på de teoretiska beskrivningar och representationer som används för att förutsäga, tolka och förstå kemiska fenomen och processer. Det kan handla om matematiska ekvationer, diagram, grafiska representationer eller datorbaserade simuleringar som förenklar eller efterbildar beteendet hos atomers och molekylers interaktioner.
Exempel på olika typer av kemiska modeller innefattar:
1. Molekylär mekanik (MM): Använder enkla potentialenergi funktioner för att approximera de potentiella energierna hos atomgrupper i molekyler, vilket möjliggör simulering av deras rörelser och interaktioner.
2. Kvantkemi: Använder Schrödingerekvationen för att beräkna elektronstrukturen hos atomer och molekyler, vilket ger information om deras bindningsegenskaper, reaktivitet och spektroskopiska egenskaper.
3. Kinetisk modellering: Använder differentialekvationer för att beskriva hur snabbt en kemisk reaktion sker som funktion av temperaturen, trycket och koncentrationen av reaktanter.
4. Statistisk termodynamik: Använder statistiska metoder för att relatera makroskopiska egenskaper hos ett system, såsom temperatur, tryck och volym, till mikroskopiska egenskaper hos dess beståndsdelar, som atomers och molekylers energi- och positionella fördelningar.
5. QSAR (Quantitative Structure-Activity Relationship): Använder matematiska modeller för att korrelera kemiska strukturer med biologisk aktivitet, vilket möjliggör förutsägelser av farmakologiska egenskaper hos nya läkemedelskandidater.
Dessa olika typer av modellering kan användas för att besvara olika frågor inom kemi och relaterade områden, som att förstå hur en reaktion sker, hur ett material beter sig under olika förhållanden eller hur ett läkemedel fungerar på molekylär nivå. Genom att använda dessa modeller kan forskare göra hypoteser om systemens beteende och sedan testa dem genom experimentella observationer, vilket leder till en bättre förståelse av de underliggande mekanismerna och möjligheter att förutse hur systemen kommer att uppföra sig under olika förhållanden.
Vätebindning (eng. Hydrogen bond) är en form av elektromagnetisk attraktion som uppstår när ett väteatom i ett molekyler deltar i en kemisk bindning med ett starkt elektronegativt atom, ofta syre, kväve eller fluor. Detta resulterar i att väteatomen får en positiv partial laddning och det elektronegativa atomet får en negativ partial laddning. Denna laddningsseparation gör att väteatomens kärna kan attraheras till den negativa laddningen hos ett annat elektronegativt atom i ett närliggande molekyl, vilket resulterar i en vätebindning. Vätebindningar är svagare än kovalenta bindningar men starkare än London-dispersionskrafter och spelar en viktig roll inom områden som proteinföldning, genetisk material och vattenmolekyler.
'Yrkesmässig exponering' är ett begrepp inom arbetsmiljö- och folkhälsoområdena som refererar till den exponering för en skada eller en hälsorisk som kan uppstå när en person utsätts för en farlig faktor under sin yrkesverksamhet. Detta kan handla om exponering för kemiska ämnen, biologiska agenter, fysikaliska faktorer eller arbetsmiljömässiga faktorer som kan påverka en persons hälsa negativt över tiden.
Exempel på yrkesmässig exponering inkluderar:
* En industriarbetare som andas in damm eller gaser från kemiska ämnen under sin arbetsdag.
* En sjuksköterska som hanterar smittskyddsutrustning och utsätts för infektioner när den vårdar sjuka patienter.
* En byggnadsarbetare som arbetar med vibrerande verktyg och utsätts för risk för vibrationsskador.
* En kontorsanställd som sitter stilla under långa perioder och utsätts för risken för muskuloskelettala besvär.
För att förebygga yrkesmässig exponering kan arbetsgivare vidta åtgärder som inkluderar riskbedömning, substitutionsprincipen (att ersätta farliga ämnen med mindre farliga), tekniska lösningar för att minska exponeringen och skyddsutrustning. Arbetstagare kan också ta initiativ till att skydda sig själva genom att använda skyddsutrustning, följa säkerhetsanvisningar och rapportera potentiella risker till sin arbetsgivare.
Dimethyl sulfoxide (DMSO) är ett syreledes, polär lösningsmedel som ofta används inom laboratoriemedicin och forskning. Det har potentialen att fungera som en kylnings- och smärtlindrande behandling för diverse medicinska tillstånd, men det är fortfarande under utvärdering och används inte allmänt inom den konventionella medicinen. DMSO löser upp både organiska och oorganiska ämnen och kan penetrera huden och andra biologiska membran relativt enkelt, vilket gör det användbart som ett transportmedel för läkemedel in i kroppen.
Xylene är ett organisk compound som består av tre isomera kolväten med summaformeln C6H4(CH3)2. Det är en klar, flytande vätska med en karakteristisk söt doft och är löslig i etanol och eter. Xylen används som lösningmedel inom bland annat färgindustrin och som råvara för att producera andra kemikalier.
Xylene kan också användas som ett desinfektionsmedel inom medicinen, där det verkar genom att döda bakterier och andra mikroorganismer. Det är dock inte lika effektivt som andra desinfektionsmedel, såsom alkoholer eller kvävekomponerade desinfektionsmedel, och används därför sällan som huvudsakligt desinfektionsmedel. I stället kan xylene användas som en kompletterande desinfektionsmetod tillsammans med andra mer effektiva metoder.
Tetrakloretylen (CAS Nummer: 127-18-4) er en organisk forbindelse, der ofte anvendes som et løsningsmiddel i industrien. Den har den kemiske formel C2Cl4 og er en klar, farveløs væske ved standardbetingelser. Tetrakloretylen er også kendt under navnene perkloretylen, Perk, PCE og "R-112".
I medicinsk sammenhæng kan tetrakloretylen være af interesse på grund af sine anestetiske egenskaber. Den har tidligere været anvendt som et indåndesanæstetikum, men i dag er det ikke længere tilfældet pga. bekymringer omkring sikkerhed og sundhedsrisici, herunder potentiale for skade på leveren og centralnervesystemet. Derfor anvendes tetrakloretylen i dag ikke som et medicinsk produkt.
Magnetisk resonansspektroskopi (MRS) är en icke-invasiv teknik som används inom medicinen för att mäta och kartlägga metaboliska förekomster i levande vävnad. Den bygger på principen om magnetisk resonans, där atomkärnor, vanligtvis vätekärnor (protoner), exciteras med hjälp av en stark magnetisk fält och radiofrekventa vågor. När atomen återvänder till sin grundtillstånd ger den ifrån sig en signalsignal som kan analyseras för att ge information om de kemiska föreningarna i närheten. I en MRS-undersökning fokuserar man på metaboliter, det vill säga små molekyler som är involverade i cellens metabolism.
MRS kan användas för att diagnostisera och monitorera olika sjukdomstillstånd, till exempel cancer, demens, epilepsi, stroke och neuropsykiatriska störningar. Den kan ge information om förändringar i metabolismen som kan vara specifika för en viss sjukdom eller ett visst tillstånd. MRS används ofta tillsammans med magnetresonanstomografi (MRT) och kan ge kompletterande information om strukturella och funktionella aspekter av vävnaden.
Röntgenkristallografi är en teknik inom strukturbiologi och fysikalisk kemi som används för att bestämma tre-dimensionella strukturer av molekyler, ofta proteiner och andra biologiska makromolekyler. Den bygger på att utnyttja diffraktionen av röntgenstrålning när den passerar genom en kristall av det ämne vars struktur ska bestämmas.
I en kristall är atomer och molekyler ordnade i ett periodiskt mönster, vilket gör att de agerar som en diffraktionsgitter när de utsätts för röntgenstrålning. Genom att mäta intensiteten och fasen på de diffraktionerade strålarna kan forskaren rekonstruera den elektroniska densitetsfördelningen i kristallen, vilket ger information om var atomerna befinner sig i förhållande till varandra. Genom att analysera denna information kan man bestämma molekylens tresidiga struktur på atomnivå.
Röntgenkristallografi är en mycket kraftfull metod inom strukturbiologin och har haft en stor betydelse för vetenskapens förståelse av biologiska processer på molekylär nivå. Metoden används bland annat för att studera proteiner som är involverade i sjukdomar, för att utveckla läkemedel och för att undersöka materialegenskaper hos oorganiska material.
Trikloretylen är ett organisk halogenkomposterat ämne som används som en kirurgisk narkosmedel och som en rengöringsmedel för metalliska ytor. Det har också använts som ett icke-flyktigt läckmedel i elektronikindustrin. Trikloretylen är en klar, färglös vätska med en sötaktig lukt och är löslig i etanol och dietyleter.
I medicinsk kontext används trikloretylen som ett generalanestetikum för att inducera och underhålla allmänbedövning under kirurgiska procedurer. Det fungerar genom att sänka aktiviteten i centrala nervsystemet, vilket orsakar medvetandegång, muskelavslappning och bedövning. Trikloretylen har också viss smärtstillande effekt, men det används vanligtvis tillsammans med andra smärtstillande läkemedel under operationer.
Trikloretylen är numera sällan använt som ett kirurgiskt narkosmedel på grund av dess potential att orsaka skada på levern och centrala nervsystemet, samt riskerna för cancer och reproduktiv skada. Istället har modernare anestetika med mindre biverkningar tagit över som förstahandsval under de senaste decennierna.
Temperatur är ett mått på den termiska energin som finns hos ett föremål eller en levande varelse. I medicinskt sammanhang avses ofta kroppstemperaturen, vilken är en indikation på en persons hälsotillstånd. Normalt temperaturen i människokroppen ligger mellan 36,5 och 37,5 grader Celsius. En förhöjd kroppstemperatur kan vara ett tecken på infektion eller annan sjukdom. En sänkt kroppstemperatur kan också vara ett allvarligt tecken beroende på orsaken.
'Jonvätskor' (engelska: Electrolytes) är ett samlingsbegrepp för salter som vid upplösning i vatten dissoicerar till joner. Exempel på vanliga jonvätskor är natrium, kalium, klorid, bikarbonat och magnesium. Jonvätskorna har en rad viktiga funktioner i kroppen, bland annat reglering av vattenbalansen, muskelkontraktioner och nervernas funktion. Mängden jonvätskor i kroppen måste hållas relativt konstant för att kroppens funktioner ska vara optimalt. Förluster av jonvätskor kan ske genom svett, urin och mag-tarmkanalen, och ersätts vanligtvis genom kosten eller intravenös vätskebehandling.
Vätejonkoncentration, även känd som pH, är ett mått på hur sur eller basiskt ett vätskemedium är. Det specificerar protonaktiviteten (H+) i en lösning, vilket är relaterat till mängden hydrogenjoner (H+) per liter.
En lägre pH-värde (7) indikerar lägre vätejonkoncentration och mer basisk miljö. Vatten har en neutral pH på 7.
I medicinsk kontext kan förändringar i vätejonkoncentration ha betydelsefulla kliniska konsekvenser. För hög eller för låg pH kan störa normal cellfunktion och leda till acidos eller alkalos, respektive. Dessa störningar kan påverka olika fysiologiska processer, inklusive andningen, hjärt-kärlsystemet, njurarnas funktion och ämnesomsättningen.
'Kristallisering' er en begrep i medisinen som refererer til dannelse av fast, regelmessig oppbygd materiale (et kristall) i en væske eller i et legeme. Denne prosessen skjer når stoffer som normalt er opløst i en væske, nås en koncentrasjon der de ikke lenger kan forbli i opløsning under de aktuelle temperatur- og trykkondisjonene. I stedet vil de starte å forme kristaller som sedimenterer ut av løsningen.
I medisinen kan kristallisering forekomme under ugunstige omstendigheter, for eksempel når en væske med høy koncentrasjon av opløste stoffer ikke kan draines fra et legemeområde. Dette kan føre til dannelse av kristaller i det berørte området, som kan være smertefulle eller skade veskelappene. Et eksempel på dette er gikt, en sykdom der karakteriseres av kristallisering av urinsyren (urat) i leddens synovialvæske og leddampe.
Kristallisering kan også forekomme som en bivirkning til behandling med visse lægemidler, for eksempel når et lægemiddel ikke fullstendig løses i kroppen og stoffer derfor begynner å kristallisere. Dette kan føre til bivirkninger som smerte, inflammasjon eller skader på veskelappene.
Medicinskt sett betyder löslighet förmågan hos en substans att upplösas i ett visst medium, vanligtvis en vätska som vatten. Lösligheten mäts ofta i koncentrationer, till exempel i tals units per volym unit (t.ex., milligram/milliliter) eller i procent.
Det finns olika grader av löslighet, inklusive fullständigt löslig, delvis löslig och nästan obetydligt löslig. En substans som är fullständigt löslig upplösas fullständigt i lösningsmedlet, medan en substans som är delvis löslig endast upplöses delvis. En substans som är nästan obetydligt löslig upplöses i mycket begränsad omfattning i lösningsmedlet.
Lösligheten av en substans kan påverkas av flera faktorer, inklusive temperaturen, pH-värdet och koncentrationen av andra substanser i lösningsmedlet. Vissa substanser kan också bilda särskilda former av lösningar, såsom kolloider eller emulsioner.
I medicinen refererer kinetik specifikt till läkemedelskinetik, som är studiet av de matematiska modellerna som beskriver hur ett läkemedel distribueras, metaboliseras och utsöndras i en levande organism. Det finns fyra huvudsakliga faser av läkemedelskinetik:
1. Absorption (absorption): Hur snabbt och effektivt absorberas läkemedlet från gastrointestinal tract till blodomloppet.
2. Distribution (distribution): Hur snabbt och i vilken utsträckning fördelar sig läkemedlet i olika kroppsvävnader och vätskor.
3. Metabolism (metabolism): Hur snabbt och hur påverkar läkemedlets kemiska struktur i kroppen, ofta genom enzymer i levern.
4. Elimination (elimination): Hur snabbt och effektivt utsöndras läkemedlet från kroppen, vanligtvis via urin eller avföring.
Läkemedelskinetiken kan påverkas av många faktorer, inklusive patientens ålder, kön, genetiska variationer, lever- och njurfunktion samt andra läkemedel som patienten tar.
Molekyler är de minsta beståndsdelarna av ett rensat, rent ämne och består vanligtvis av två eller flera atomer som är kemiskt bundna tillsammans. Molekylstruktur refererar till den specifika positionen och orienteringen av varje atom i en molekyl, inklusive de kemiska bindningarna mellan dem. Denna struktur kan ha stor betydelse för molekylets egenskaper och funktion, eftersom små förändringar i molekylstrukturen kan leda till stora skillnader i dess fysikaliska och kemiska karaktär.
Exempel: Vatten (H2O) är en enkel molekyl med en molekylstruktur som består av två väteatomer (H) bundna till en syreatom (O) genom kovalenta bindningar. Denna specifika molekylstruktur ger vattnet unika egenskaper, såsom dess höga brytningsindex och dess förmåga att agera som ett polärt lösningsmedel för många olika ämnen.
I medicinsk kontext är "oktaner" ett mått på hur motståndskraftig bensin är mot det fenomen som kallas klopning (knocking eller pinging på engelska). Klopning uppstår när bränslet i cylindern antänds av kompressionen istället för av tändstiftet. Detta kan orsaka skada på motorblocket och andra delar av motorn.
Oktantalet är ett mått på det högsta tryck som en bensin/luftblandning kan utsättas för innan den antänds spontant. Ju högre oktantal, desto mer motståndskraftig är bensinen mot klopning.
Regelbundet bensin säljs i tre olika oktanjegrader: 87, 91 och 95 (i Sverige). Racerbensin har ofta mycket högre oktantal, upp till 102 eller mer. Det är viktigt att använda rätt typ av bensin för att undvika klopning och skada på motorn.
Etylenglykol är en form av kolväte som ofta används som antifrysmedel, kylmedium och i vissa typer av flytande bränslen. Den kan också förekomma som en biverkning vid vissa industriella processer.
Medicinskt sett kan etylenglykol vara skadligt om det kommer in i kroppen genom att exempelvis drickas eller andas in. Det kan orsaka allvarliga skador på olika organ, särskilt lever och njurar, samt leda till metabol acidosis, ett tillstånd där kroppens syra-basbalans är rubbad.
I vissa fall kan etylenglykol användas som en del av behandlingen för hypothermi, men detta ska endast ske under kontrollerade och övervakade förhållanden i ett sjukhus.
Butanol er en alkohol som består av fire kol-atomer og ti waterstoffer, og har den kjemiske formel C4H9OH. Det finnes fire forskjellige isomere butanoler, hvorav den mest alminnelige er normal-butanol (n-butanol) med en lineær kjenlegnedsrekkefølge.
Butanol kan produseres ved fermentering av sukker eller stivelse ved hjelp av bakterier, slik som Clostridium acetobutylicum. Denne prosessen er også kjent som anaerob fermentasjon. Butanol har historisk vært brukt som løsningsmiddel og biobrændstoff, men dets bruk er nå begrenset på grunn av sine giftige egenskaper og økt interesse for alternative biobrændstoffer.
I medisinsk sammenheng kan butanol være skadelig hvis den kommer i kontakt med huden eller inneholder luftveier, og eksposisjon kan føre til irriterende symptomer som rødhet, kløe, smerte og svullen. Ingestiøn av butanol kan også være farlig og føre til alvorlige symptomer som yrsel, hodepine, oppstramming, illasje, svimmelhet og i værste fall død. Derfor bør butanol behandles med forsiktighet og holdes borte fra barn og dyr.
"Alkohol" er en betegnelse for et slags organiske forbindelser som inneholder en hydroxylgruppe (-OH) og en karbonylgruppe (=O) i samme molekyle. Den simpleste og mest kjente alkoholen er ethanol, som også kallas for "drinkable alcohol" eller bare "alcohol". Ethanol er den type av alkohol som finnes i alkoholdrikker som øl, vin og spiritus.
I medisinsk sammenheng kan termen "alkohol" også referere til bruken av ethanol som substanse, især i forbindelse med misbrug eller beroende. Slike tilfeller av alkoholmisbruk kan føre til mange skadelige helsekonsekvenser, inkludert leverskade, hjerte- og karsjefterliknende symptomer, neurologiske problemer og sosiale vanskeligheter.
I medicinska sammanhang, betyder "motströmsfördelning" (countercurrent distribution) ett speciellt sätt att separera och koncentrera substanser baserat på deras olika löslighetsgrad i två olika medier som flyter parallellt i motsatta riktningar.
Detta fenomen kan illustreras med hjälp av ett exempel: en enkel kolonn fylld med ett tvåfas-system, till exempel vatten och olja. Om en lösning av en substans pumpas in i den övre änden av kolonnen och ett annat medium pumpas in i den nedre änden, kommer substansen att diffundera mellan de två medierna.
På grund av det koncentrationsgradient som uppstår, tenderar substansen att koncentreras mer och mer i det medium där den är lösligare, ju längre ner kolonnen man kommer. På så sätt kan man skapa en hög koncentration av substansen i ett specifikt område av kolonnen.
Motströmsfördelning används ofta inom farmaceutisk och biokemisk forskning för att rena och isolera specifika substanser, till exempel proteiner eller andra bioaktiva molekyler. Det är också en viktig teknik inom reningsprocesser inom industrin.
"Avdunstning" kan definieras som den process där en vätska konverteras till gasfas, ofta vid temperaturer under kokpunkten. Detta sker när molekyler i vätskan erhåller tillräcklig energi för att övervinna de intermolekylära krafter som håller ihop vätskan. I medicinska sammanhang kan avdunstning ha betydelse vid exempelvis läkemedelsabsorption, transpiration och värmebalans.
Sekundärstruktur på ett protein refererar till den lokala, geometriska formen som delar av proteinets peptidkedja antar, vanligtvis som en konsekvens av vätebindningar mellan polära funktionella grupper i proteinet. De två vanligaste formerna av sekundärstruktur är alfa-helix och beta-flak (beta-sheet). I en alfa-helix är peptidkedjan vriden runt sig med omkring 3,6 aminosyror per varv, med vätebindningar mellan varje fjärde aminosyra. I en beta-flak ligger de polära delarna av peptidkedjorna parallellt eller antiparallellt bredvid varandra och är stabiliserade av vätebindningar mellan dem. Sekundärstrukturen kan bestämmas genom tekniker som cirkulär differentialskanning (CD) och tvådimensionell nukleär magnetisk resonansspektroskopi (2D-NMR).
'Molekyler konfiguration' refererer til den rumlige fordeling og orienteringen av atomer eller grupper av atomer i en molekyl. Det inkluderer også bondslengder, vinklar mellom bindinger og stereokemiske egenskaper. Molekyler kan ha ulik konfigurasjon selv hvis de har samme kjemisk formel, noe som kan ha betydning for deres fysisk-kemiske egenskaper og biologiske aktivitet.
2-Propanol, även känt som isopropanol, är ett primärt alkohol som används som lösningsmedel och desinfektionsmedel. Det har den kemiska formeln (CH3)2CHOH.
1-Propanol, även känt som propan-1-ol, är ett primärt alcohol med kemisk formel CH3CH2CH2OH. Det är en klar, färglös vätska som är löslig i vatten och organiska lösningsmedel. 1-Propanol används ofta som ett lösningsmedel inom industrin och kan också förekomma som en komponent i kosmetiska produkter och rengöringsmedel. Det har också medicinska tillämpningar, till exempel som en aktiv ingrediens i vissa hudpreparat och desinfektionsmedel.
"Tungt väte", även känt som deuterium eller isotop 2 av väte, är en variant av väteatomen där neutronen i atomkärnan har ersatts av en deuteron (en proton och en neutron). Detta gör att atomen är ungefär dubbelt så tung jämfört med vanligt väte. Den kemiska symbolen för tungt väte är D, istället för H som används för vanligt väte. Tungt väte förekommer naturligt i små mängder i vatten och andra organiska ämnen.
Molecular Dynamics (MD) simulation är en numerisk metod inom beräkningskemi och biofysik, som används för att simulera rörelserna hos atomer och molekyler över tiden. Den bygger på lösning av Newtons rörelselagar för ett stort antal partiklar, vanligen atomkärnor, under periodiska gränser och krafter som representerar intramolekylära och intermolekylära växelverkningar. Dessa växelverkningar kan vara kovalenta bindningar, Van der Waals-krfter, elektrostatiska krafter eller andra specifika interaktioner som finns mellan atomer och molekyler.
I en MD-simulering beräknas successivt positionen, hastigheten och impulsen för varje atom under en given simuleringsperiod med hjälp av ett time step, vilket är typiskt i fematussekunder till en picosekund (10^-12 s) beroende på systemets komplexitet. De beräknade koordinaterna kan användas för att studera systemets dynamiska egenskaper, inklusive konformationsförändringar, diffusion, reaktionskinetik och termodynamiska egenskaper som temperatur, tryck och entalpi.
MD-simuleringar är värdefulla verktyg för att förstå komplexa fenomen på molekylär nivå inom olika områden, till exempel materialvetenskap, biokemi, farmakologi och nanoteknik.
"Datorsimulering" er en betegnelse for en metode der bruger en dators model for å afterbere, forutsi eller illustrere forløp og adferd hos et fysisk eller biologisk system, en samling av regler, en proces eller en enhet. Dette gjøres ved å lage en matematisk modell som beskriver systemet, og deretter kjøre denne modellen i en simuleringsmotor som kan beregne hvordan systemet vil oppfører seg under forskjellige tilstande og betingelser.
I medisinsk sammenhengg kan datorsimulering brukes på mange ulike områder, for eksempel:
* Fysiologisk simulering: Her brukes datorsimulering til å forstå og forutsi hvordan forskjellige fysiologiske systemer i kroppen fungerer, som for eksempel hjertets slag, lungens veksling av luft eller nyrefunksjonen.
* Farmakologisk simulering: Her brukes datorsimulering til å forstå og forutsi hvordan legemer reagerer på forskjellige lægemidler, slik at man kan optimere dosering og forebygge bivirkninger.
* Kirurgisk simulering: Her brukes datorsimulering til å planlegge og forberede kirurgiske ingreper, slik at kirurgen kan få en bedre forståelse av hvordan operasjonen vil gå, og eventuelt praktisere den første gang.
* Medicinsk undervisning: Datorsimuleringer kan også brukes som en del av medicinsk utdanning, slik at studenter kan lære om forskjellige sykdommer og behandlingsmuligheter ved å interagere med virtuelle pasienter.
Dette er bare noen eksempler på hvordan datorsimuleringer kan brukes innenfor medicinen, men det finnes mange andre muligheter også.
En katalys är ett molekyul eller jon som ökar hastigheten på en kemisk reaktion genom att sänka energibarriären för reaktionen, men själv inte förändras i antal eller typ under processen. Katalytiska reagens deltar alltså inte i reaktionen och produceras inte som ett produkt av den heller. Istället fungerar de genom att sänka den aktiveringsenergi som behövs för att starta reaktionen, vilket gör att fler molekyler kan reagera under givena förhållanden. Katalysatorer är mycket viktiga inom biologin och industrin eftersom de gör det möjligt att effektivt producera en mängd olika kemikalier och material.
Ultraviolett spektrofotometri (UV-spektrofotometri) är en laboratorieteknik som används för att bestämma koncentrationen av ett ämne i en lösning genom att mäta absorptionen av ultraviolett ljus.
UV-spektrofotometri bygger på Lambert-Beers lag, som säger att absorbansen (A) är proportionell mot koncentrationen (c) och optisk väglängd (l) enligt formeln A = εlc, där ε är ett proportionalitetskonstant kallat extinktionskoefficient.
Genom att mäta absorptionen vid olika våglängder i ultraviolett området kan man identifiera och kvalitativt bestämma olika ämnen, eftersom olika ämnen har unika absorptionsspektra. UV-spektrofotometri används ofta inom kemi, biologi och farmaci för att bestämma koncentrationen av olika substanser i lösningar, till exempel proteiner, DNA, pigment och läkemedel.
"Tungt vatten" är ett begrepp som används inom kärnkraft och betecknar en isotop av väte, deuterium, där en neutron har lagts till i atomkärnan. Den kemiska formeln för tungt vatten är D2O istället för det vanliga vattnets H2O. Detta gör att tungt vatten har ungefär dubbelt så hög atomvikt som vanligt vatten, och därför också andra fysikaliska egenskaper som lägre neutroninfångning och en lägre kritisk massa för kedjereaktioner.
'Formamider' är en samlingsbeteckning för organiska föreningar som innehåller en formylgrupp (–CHO) och en aminogrupp (–NH2). Den enklaste formamiden är formamid själv, som har den kemiska formeln HC(O)NH2. Formamider kan också betraktas som derivat av väteformiat (HCO2H), där en hydroxylgrupp (–OH) har ersatts av en aminogrupp.
Formamider är intressanta föreningar inom organisk kemi eftersom de kan undergå en rad olika reaktioner, såsom cykaliseringar, kondensationer och andra typer av omfördelningar av atomgrupper. De kan också användas som byggstenar vid syntesen av mer komplexa organiska molekyler, inklusive vissa läkemedel och naturliga produkter.
Högtrycksvätskekromatografi (High Performance Liquid Chromatography, HPLC) är en analytisk teknik som används för att separera, identifiera och kvantifiera enskilda komponenter i en blandning. Den bygger på att en provblandning innehållande de olika substanserna injiceras under högt tryck genom en kolonn fylld med ett stationärt material, som kan vara en flytande (reversed-phase HPLC) eller fast fas (normal-phase HPLC).
Provblandningen elueras sedan genom kolonnen med en lösningsmedel (eluent) i en kontrollerad flödeshastighet. De olika substanserna i provblandningen interagerar på olika sätt med det stationära materialet och eluenten, vilket leder till att de separeras från varandra när de passerar genom kolonnen. Detta ger upphov till en kromatogram där varje substans visas som en peak i tiden (retention time) efter det att den har eluerats ut från kolonnen.
HPLC är en mycket känslig och exakt metod som används inom många områden, till exempel för att analysera läkemedel, livsmedel, miljöprover och biologiska vätskor. Genom att jämföra retention time och peakformen med referenssubstanser kan man identifiera och kvantifiera de olika substanserna i provblandningen.
Proteiner (eller proteinmolekyler) är stora, komplexa molekyler som består av aminosyror som kedjas samman i en specifik sekvens. Proteiner bygger upp och utgör en väsentlig del av alla levande cellers struktur och funktion. De utför viktiga funktioner såsom att underlätta kroppens tillväxt och reparation, reglera processer i cellen, skydda organismen från främmande ämnen som t.ex. virus och bakterier samt hjälpa till vid transport av andra molekyler inom kroppen. Proteiner kan ha en mycket varierad struktur och form beroende på deras funktion, och de kan indelas i olika klasser baserat på deras specifika egenskaper och roller inom cellen.
Röntgendiffraktion (XRD) är en teknik inom fysik och kemi som används för att bestämma materialets kristallografiska struktur. Den bygger på att man skickar en röntgenstråle genom ett material, varvid de skarpaste intensitetsspitjena i den resulterande diffraktionsmönstret kan jämföras med tabeller över kända material och deras kristallografiska strukturer för att identifiera det undersökta materialet. Röntgendiffraktion är en central metod inom materialsforskning och används bland annat för att bestämma kristallstruktur hos proteiner, studera ytstrukturer på material och kontrollera kvaliteten på tillverkade material.
Electrostatics is a branch of physics that deals with the study of charges at rest. It describes the behavior and interactions of electrically charged particles, such as electrons and protons, when they are not in motion. These interactions give rise to forces, which can either attract or repel other charged particles.
In medicine, electrostatics plays a role in various applications, including:
1. Electrostatic precipitation: This is a method used to remove particulate matter from the air by charging the particles and then using an electric field to attract them to a collector plate.
2. Electrophoresis: A laboratory technique used to separate charged molecules, such as DNA or proteins, based on their size and charge in a gel matrix.
3. Electrosurgery: The use of high-frequency electrical currents to cut or coagulate tissue during surgical procedures.
4. Defibrillation: The application of an electric shock to the heart to restore a normal rhythm during cardiac arrest.
5. Electrocardiography (ECG): A diagnostic test used to record the electrical activity of the heart, which can help identify various heart conditions.
In summary, electrostatics is a fundamental concept in physics that has important applications in medicine, particularly in the fields of air quality control, laboratory techniques, surgical procedures, and diagnostics.
"Physical chemistry" är ett interdisciplinärt område inom vetenskapen som kombinerar metoder och principer från både kemi och fysik för att studera och förklara de grundläggande principiella aspekterna av kemiska system och processer. Detta innefattar studiet av atomers, molekylers och materials egenskaper och beteende på en atomär och molekylär nivå, inklusive deras struktur, reaktivitet, termodynamik och kinematik.
Exempel på områden inom fysikalisk kemi är termodynamik, kinetik, elektrokemi, spektroskopi, kvantkemi, statistisk mekanik och materials kemi. Fysikalisk kemi används i många olika applikationer, till exempel för att utveckla nya material med specifika egenskaper, för att optimera kemiska processer och reaktioner, för att förstå och förutsäga miljö- och hälsoeffekter av kemikalier och för att utveckla nya energitekniker.
Hydrophobic and hydrophilic interactions are fundamental concepts in the field of medicine, particularly in understanding how drugs interact with biological systems.
Hydrophobic interactions refer to the tendency of non-polar molecules or regions of a molecule to repel water and other polar solvents. This phenomenon arises from the fact that non-polar molecules have no net charge and do not form stable hydrogen bonds with water molecules, leading to an unfavorable entropy change when these molecules are placed in aqueous environments. As a result, non-polar molecules tend to aggregate together to minimize their contact with water, forming structures such as micelles or lipid bilayers. In the context of medicine, hydrophobic interactions play a crucial role in the binding of drugs to their targets, particularly when the drug or target contains non-polar regions.
Hydrophilic interactions, on the other hand, refer to the attraction between polar molecules and water. Polar molecules have a net charge or contain functional groups that can form hydrogen bonds with water molecules. As a result, they are highly soluble in aqueous environments and tend to interact strongly with other polar molecules. In medicine, hydrophilic interactions are important for the solubility and distribution of drugs within the body. For example, drugs that are highly hydrophilic may have difficulty crossing biological membranes, which can limit their ability to reach their targets. Conversely, drugs that are too hydrophobic may aggregate together and form precipitates in aqueous environments, leading to decreased bioavailability and potential toxicity.
Overall, understanding the balance between hydrophobic and hydrophilic interactions is critical for designing effective drugs and understanding their mechanisms of action in biological systems.
'Kolvätena' är ett samlingsbegrepp för organiska föreningar som primärt består av kol och väteatomer. Dessa föreningar inkluderar alkaner, alkener, alkyner, aromatiska kolväten och halogenerade kolväten. Kolvätena kan variera i komplexitet från enkelkarbonkedjor till mycket komplexa molekyler som förekommer naturligt i levande organismer. De flesta kolväten är hydrofoba, det vill säga de löser sig inte i vatten men löser sig i organiska lösningsmedel. Många kolväten används som bränslen och råvaror inom industrin.
"Yrkessjukdomar" är en term som används inom medicinen och arbetsmiljövården för att beskriva sjukdomar eller skador som orsakas av, eller förvärras av, arbetet. Det kan handla om både fysiska och psykiska tillstånd. Exempel på yrkessjukdomar inkluderar lungcancer hos rökare som arbetat med asbest, ryggproblem hos personer som lyft tunga vikter och depression eller ångest hos personer som utsatts för psykisk stress på jobbet.
För att en sjukdom ska klassificeras som en yrkessjukdom måste den vara insjuknanden som är känd för att kunna orsakas av arbetsmiljön och det måste finnas ett samband mellan sjukdomen och arbetet. Detta fastställs vanligen genom en medicinsk undersökning och en utredning av arbetsmiljön.
I Sverige regleras yrkessjukvården genom arbetsmiljölagstiftningen och försäkringssystemet, där Försäkringskassan är huvudman. Arbetstagaren har rätt till ersättning om de insjuknar i en erkänd yrkessjukdom eller drabbas av en arbetsskada.
"Bindningsplatser" är ett begrepp inom strukturell biokemi och molekylärbiologi som refererar till de specifika områdena på en molekyl där den binder till en annan. Dessa bindningsplatser kan finnas på proteiner, DNA, RNA eller andra biomolekyler. De består ofta av aminosyrorsekvenser eller nukleotidsekvenser som har förmågan att känna igen och binda till specifika strukturella egenskaper hos en annan molekyl.
I proteiner kan bindningsplatser vara exponerade på proteinytan eller inbäddade i proteinets tredimensionella struktur. De kan vara specialiserade för att binde till små molekyler, joner, andra proteiner, DNA eller RNA. I DNA och RNA kan bindningsplatser bestå av komplementära baspar som möjliggör specifik bindning mellan två komplementära strängar.
Kännedom om bindningsplatser är viktigt inom forskning och medicinsk applikation, eftersom det kan användas för att utveckla läkemedel som binder till specifika proteiner eller andra molekyler i kroppen. Det kan också hjälpa till att förstå hur genuttryck regleras och hur signaleringsvägar fungerar inom celler.
'Tryck' är ett centralt begrepp inom fysiologin och kan ha olika betydelser beroende på kontexten. I allmänhet refererar det till en kraft som verkar på en viss area, vilket resulterar i en tryckstyrka som beskrivs i enheten pascal (Pa) eller millimeter kvicksilver (mmHg).
I en medicinsk kontext kan 'tryck' ha flera specifika betydelser:
1. Blodtryck: Det tryck som utövas av blodet på kärlväggarna i cirkulationssystemet. Blodtrycket mäts vanligtvis i mmHg och indelas i systoliskt (det högsta trycket under hjärtats slag) och diastoliskt (det lägsta trycket under hjärtats paus).
2. Intrakraniellt tryck (ICP): Det tryck som råder inuti kraniet, vanligtvis mätt i mmHg eller i Torr (1 mmHg = 133,322 Pa ≈ 1 Torr). ICP är viktigt att övervaka vid skallskador och andra tillstånd som kan påverka hjärnans funktion.
3. Lufttryck: Det tryck som råder i luften eller i lungorna. Normalt atmosfäriskt lufttryck är ungefär 101,3 kPa vid havsytan (760 mmHg). I en medicinsk kontext kan man mäta det intraartikulära trycket i lungorna för att upptäcka eventuella sjukdomar eller skador.
4. Tryckulcus: En komplikation vid operationer där luften eller vätska samlas under huden eller i andra vävnader, vilket orsakar en smärtsam och ofta också farlig ökning av trycket i den drabbade regionen.
5. Ögontryck: Det tryck som råder inuti ögat. Ökat ögontryck kan vara ett tecken på glaukom, en sjukdom som kan leda till synförlust om den inte behandlas.
"Cirkulär dikroism" är en optisk egenskap hos vissa substanser, där de visar olika absorptionsnivåer för höger- och vänstercirkulära polariserat ljus. Detta orsakas av asymmetri i molekyler som innehåller kirala centrum. Cirkulär dikroism används ofta inom spektroskopi för att undersöka kiralitet hos organiska molekyler och biologiska makromolekyler, såsom proteiner och DNA. Det kan också användas för att detektera spårämnen i kriminalteknik och för att studera strukturen hos material i fysikalisk kemi.
Proteinveckning, eller proteinföldning, är ett biokemiskt fenomen där en proteinmolekyl får en naturlig, tresidig struktur genom att vecka sig i en specifik konformation. Detta sker genom att de olika delarna av proteinmolekylen, som består av aminosyror, interagerar med varandra och bildar sekundär-, terciär- och kvartärstruktur. Proteinveckning är en nödvändig process för att proteiner ska kunna utföra sina funktioner korrekt inuti eller utanför cellen. Felet i proteinveckningsprocessen kan leda till sjukdomar som exempelvis Alzheimers, Parkinsons och kreft.
I'm sorry for any confusion, but "Bensen" is not a medical term that I am familiar with. It is possible that there may be a spelling mistake or typo in the term you are looking for. If you have more context or information about what you are looking to find, I would be happy to try and help you further.
'Clostridium acetobutylicum' er en art av anaerobe, sporebildende bakterier som tilhører slægten Clostridium. Disse bakteriene er typisk forekommende i jord og vann, og de kan også forekomme i tarmen hos dyr og mennesker. 'Clostridium acetobutylicum' er kjent for sin evne til å produisere aketon og butanol som biprodukter ved fermentering av sukker og stivelse, en prosess kalt ABE-fermentering (acetone-butanol-ethanol). Dette gjør den interessant for bioteknologi og biobrenselproduksjon.
I medicinsk sammenheng kan 'Clostridium acetobutylicum' være assosiert med infeksjoner, selv om dette er relativt sjeldent. Infeksjoner orsaket av denne bakterien kan føre til abssesser og andre alvorlige infeksjonslignende tilstander, særskilt hos immunforsvarets nedsatte individuer.
Fluorescensspektrometri är en typ av spektroskopi som används för att studera fluorescens, ett optiskt fenomen där ett material absorberar ljus av en viss våglängd och sedan sänder ut ljus av en lägre energi (och därmed en högre våglängd) som det har absorberat.
I en fluorescensspektometri-uppmättning lyser materialet upp med ett känt, monokromatiskt ljuskällor (till exempel en laser eller en lamp med en snäv våglängdsutbredning). Materialet absorberar då ljuset och exciteras till ett högre energetiskt tillstånd. När materialet sedan svalnar ner till grundtillståndet avges det exciterade ljuset som fluorescens.
Fluorescensspektrometern mäter den resulterande fluorescensens intensitet och våglängd, vilket ger upphov till ett spektrum som kan användas för att identifiera och kvalitativt och kvantitativt bestämma olika substanser i ett prov.
Fluorescensspektrometri är en mycket känslig metod och används inom många områden, till exempel inom kemi, biologi, medicin och miljöskydd för att detektera och analysera olika substanser.
Alkaner är en grupp av organiska föreningar som består av en lång kedja av kolatomer bundna till varandra med enkelbindningar. Vid varje kolatom sitter vanligtvis två väteatomer, men det kan även finnas grenar i form av sidokedjor. Den enklaste alkanen är metan (CH4), följt av etan (C2H6), propan (C3H8) och butan (C4H10). Längre alkaner har ofta namn som slutar på -an, till exempel hexan (C6H14) och oktan (C8H18). Alkaner är opolära och hydrofoba, vilket betyder att de inte löser sig i vatten men löser sig i varandra och i andra opolära lösningsmedel. De flesta alkaner är flytande vid rumstemperatur, medan de längre kedjorna är fasta. Alkaner används som bränslen, råvaror för plast- och gummitillverkning samt i vardagen i produkter som bensin, dieselolja och lättbensin.
I fysikalisk kemi är ett fenomen vanligtvis ett observerbart eller mätbart förändringstillstånd eller ett särskilt tillstånd hos materia eller energi. Fenomen inom fysikalisk kemi kan omfatta olika typer av observationer och processer, som exempelvis:
1. Faseövergångar: Förändringar i aggregationstillståndet hos materia, till exempel när vatten fryses till is eller förgasas till ånga.
2. Kemiska reaktioner: Förändringar i kemisk sammansättning och egenskaper hos en substans eller mellan två eller flera substanser.
3. Elektrokemi: Studiet av elektriska potentialskillnader och deras inverkan på kemiska reaktioner, till exempel batterier och bränsleceller.
4. Termodynamik: Studiet av energiflöden och systemens förändringar i samband med energiomsättningen, till exempel entalpi, entropi och fri energi.
5. Kinetik: Studiet av hastigheten hos kemiska reaktioner och deras beroende av olika faktorer som temperatur, tryck och koncentration.
6. Spektroskopi: Användning av elektromagnetisk strålning för att undersöka struktur och egenskaper hos materia, till exempel infraröd spektroskopi och kärnmagnetisk resonans (NMR).
7. Kolloidal fenomen: Studiet av dispergerade system där en fas är jämnt fördelad i en annan fas, till exempel små partiklar i en vätska eller gas.
8. Fotonisk kristaller: Periodiska strukturer som kan manipulera ljusets bana och intensitet på nanoscala nivåer.
9. Ytkemi: Studiet av kemiska processer som sker vid ytor och gränssnitt mellan olika faser, till exempel adsorption, desorption och katalys.
10. Elektrokemi: Studiet av kemiska processer som orsakas eller påverkas av elektrisk potential, till exempel korrosion, batterier och bränsleceller.
"Chlorinated hydrocarbons" (kolväten, klorerade) är en sammanfattande benämning på organiska föreningar som innehåller kolatomer och en eller flera kloratomer. Dessa föreningar kan vara både naturligt förekommande och syntetiskt framställda. De används i en rad olika sammanhang, till exempel som lösningsmedel, bekämpningsmedel och kylmedel. Många av dem är dock skadliga för miljön och människan, och har därför begränsats eller förbjudits i vissa användningsområden.
"Bensenderivat" er en overordnet betegnelse for kemiske forbindelser som har benzen som grundstof og som er syntetiseret fra råolie. De inkluderer mange forskellige typer af kjemikalier, herunder bensinadditiver, plastifisører, opløsningsmidler, pesticider og lignende. Mange bensenderivater er skadelige for miljøet og/eller menneskelig helse, og nogle af dem er kancerogener.
Luftförorenande ämnen inom arbetsmiljön (occupational air pollutants) definieras som fasta, flytande eller gasformiga substance som förekommer i luften och kan ha negativ effekt på människors hälsa och välbefinnande. Dessa ämnen kan variera från naturligt förekommande substansen som pollen till syntetiska kemikalier såsom kolmonoxid och polyaromatiska kolväten (PAK). Arbetare kan bli utsatta för luftföroreningar genom att andas in små partiklar eller gaser som finns i arbetsmiljön. Långvarig exponering för höga nivåer av vissa luftföroreningar kan orsaka allvarliga hälsoproblem, inklusive lungcancer, andningsproblem och hjärtsjukdomar. Det är viktigt att arbetsplatserna har effektiva system för ventilation och luftrening, samt att arbetare ges skyddsutrustning som masker och andningsskydd om det behövs.
'Viskositet' är ett mått på en fluid (gas eller vätska) motstånd mot deformation, det vill säga hur mycket den tenderar att strömma eller flyta. Det kan definieras som den relativa mellan två lager av fluid som rör sig parallellt med varandra med olika hastighet. En högre viskositet innebär ett större motstånd och därmed en långsammare strömning. Viskositeten uttrycks vanligen i enheten pascal sekund (Pa·s) i SI-systemet, men det kan också användas andra enheter som poise (P) och centistokes (cSt). Viskositeten påverkas av temperaturen, så att den tenderar att minska vid ökad temperatur.
Protein denaturering refererer til en proces hvor den sekundære, tertiære og/eller kvaternære struktur af et protein bliver ødelagt eller forandret, ofte som følge af eksponering for stærke extern kræfter eller miljøforhold. Disse kræfter kan inkludere temperatur, pH, koncentrationer af organiske opløsningmiddel, salt eller andre kemikalier. Når et protein denaturerer, bliver det normalt mindre funktionelt, da de biologisk aktive områder på proteinet ofte er skjult inde i den tertiære struktur og dermed ikke længere kan udføre deres normale opgaver. Det skal bemærkes at selvom proteinets 3D-struktur bliver forandret under denatureringen, så vil den primære struktur (den lineære sekvens af aminosyrer) typisk bevares intakt.
Gaskromatografi (GC) är en typ av kromatografi som används för att separera och analysera gasformiga ämnen eller volatila föreningar. GC-metoden bygger på att en gasformig provblandning injekteras i en kolonn, som fyllts med en stationär fas. De olika komponenterna i provblandningen har olika partitionskoefficienter mellan den mobila gasfasen och den stationära fasen, vilket leder till att de separeras från varandra när de passerar genom kolonnen.
Provblandningen eldas upp innan den injiceras i kolonnen, så även fasta ämnen kan omvandlas till gasform och analyseras med GC. Detta kallas för termisk desorption.
GC-metoden är mycket användbar inom analytisk kemi och används bland annat för att identifiera och kvantifiera olika ämnen i luft-, vatten- och matprover, samt i kvalitetskontroll av läkemedel och kemikalier. GC kan även kombineras med masspektrometri (GC-MS) för att få ytterligare information om de separerade ämnena.
I en medicinsk kontext, kan "polymerer" definieras som stora molekyler byggda upp av upprepade enheter (monomerer) som är kemiskt bundna till varandra. Polymerer förekommer naturligt i levande organismer, exempelvis som proteiner och DNA, men de kan också syntetiseras konstgjort för användning inom medicinen.
Exempel på artificiella polymerer inkluderar biokompatibla material som polymetylmetakrylat (PMMA), polyvinylklorid (PVC) och polyetylentereftalat (PET), som används i olika medicinska tillämpningar, såsom kontaktlinser, kateter, implantat och medicinsk emballage. Andra exempel är polymerer använda som läkemedelsutdelande system, såsom polymerbaserade nanopartiklar och hydrogeler, som kan användas för att kontrollerad och långsam frisättning av läkemedel.
Molekylsekvensdata (molecular sequencing data) refererer til de resultater som bliver genereret når man secvenserer DNA, RNA eller proteiner i molekylærbiologien. Det innebærer typisk en række af nukleotider (i DNA- og RNA-sekvensering) eller aminosyrer (i proteinsekvensering), der repræsenterer den specifikke sekvens af gener, genetiske varianter eller andre molekyler i et biologisk prøve.
DNA-sekvensdata kan f.eks. anvendes til at identificere genetiske varianter, undersøge evolutionæ forhold og designe PCR-primerer. RNA-sekvensdata kan bruges til at studere genudtryk, splicevarianter og andre transkriptionelle reguleringsmekanismer. Proteinsekvensdata er vigtige for at forstå proteinstruktur, funktion og interaktioner.
Molekylsekvensdata kan genereres ved hjælp af forskellige metoder, herunder Sanger-sekvensering, pyrosekvensering (454), ion torrent-teknikker, single molecule real-time (SMRT) sekvensering og nanopore-sekvensering. Hver metode har sine styrker og svagheder, og valget af metode afhænger ofte af forskningens specifikke behov og ønskede udbytte.
Farmaceutisk kemi, også kendt som medicinal kemi, er et forskningsområde der ligger på grænsen mellem kemi og medicin. Disciplinen beskæftiger sig med at forstå de kemiske processer der styrer udviklingen, produktionen og virkningen af lægemidler.
Farmaceutisk kemi dækker over en bred vifte af emner, herunder syntese af nye lægemiddelkandidater, opklaring af deres molekylære mekanismer og farmakologiske egenskaber, design af optimale farmaceutiske formuleringer samt studier af absorption, distribution, metabolisme og ekskretion (ADME) af lægemidler i kroppen.
Formålet med farmaceutisk kemi er at udvikle sikkere og effektive lægemidler, der kan anvendes til forebyggelse, diagnostik og behandling af sygdomme. Disciplinen spiller en central rolle i udviklingen af nye terapeutiske strategier og er et vigtigt redskab i kampen mod sygdomme verden over.
En aminosyrasekvens är en rad av sammanfogade aminosyror som bildar ett protein. Varje protein har sin unika aminosyrasekvens, som bestäms av genetisk information i DNA-molekylen. Den genetiska koden specificerar exakt vilka aminosyror som ska ingå i sekvensen och i vilken ordning de ska vara placerade.
Aminosyrorna i en sekvens är sammanbundna med peptidbindningar, vilket bildar en polymer som kallas ett peptid. När antalet aminosyror i en peptid överstiger cirka 50-100 talar man istället om ett protein.
Aminosyrasekvensen innehåller information om proteinet och dess funktion, eftersom den bestämmer proteins tertiärstruktur (hur aminosyrorna är hopfogade i rymden) och kvartärstruktur (hur olika peptidkedjor är sammansatta till ett komplext protein). Dessa strukturer påverkar proteinet funktion, eftersom de avgör hur proteinet interagerar med andra molekyler i cellen.
Biofysik är ett forskningsområde som undersöker de fysiska principerna och mekanismerna bakom biologiska processer. Det inkluderar studier av cellers och molekylers struktur och funktion, såväl som hur de påverkas av olika fysiska stimuli som elektricitet, magnetism, ljus och mekanisk kraft. Biofysik kan tillämpas inom ett brett spektrum av områden, från molekylär biologi och genetik till neurovetenskap och medicinsk fysik.
"Biofysikaliska fenomen" refererar till de fysiska processer och fenomen som sker inom levande organismer, vävnader och celler. Detta kan inkludera ett brett spektrum av ämnen såsom celldelning, transport över celmembran, proteinföldning, genetisk information och arvsprocesser, signaltransduktion, neuronald transmission, muskelfysiologi och hjärtfysiologi, samt energimetabolism. Biofysikaliska fenomen kan också inkludera studiet av hur fysiska faktor som temperatur, tryck och elektriska fält påverkar levande system.
1-Butanol, också känt som butan-1-ol, är en primär alkohol med kemisk formel C4H9OH. Det är en färglös, flytande substans med låg doft som är blandbar med vatten och de flesta organiska lösningsmedel. 1-Butanol används främst som råvara för tillverkning av konstharts, lacker, färger, lim och andra kemikalier. Det kan också användas som lösningmedel, desinfektionsmedel och som bränsle i vissa typer av förbränningsmotorer.
Organisk kemi er en gren av kjemien som handler om studien av klorofyllfrie (icke-grønne) forbindelser, der typisk inneholder koolstoff, brannstoffer, sukker, fedtstoffer, proteiner og mange typer syntetiske materialer. Disse forbindelsene har ofte komplekse molekylære strukturer med kovalente bindinger mellom koolstofatomer og andre atomer som waterstoff, il, svovel, fosfor, azot og halogen. Organisk kemi er en viktig del av biokjemien og har mange praktiske anvendelser innenom medicinen, industrien og teknologien.
'Proton' är ett begrepp inom atomfysiken och betecknar en subatomär partikel som finns i atomkärnan. Protonen har en positiv elektrisk laddning och tillsammans med neutronerna utgör de atomkärnans kärnmassa. Protonens laddning anges vanligtvis som +1, vilket är den grundläggande enheten för elektrisk laddning inom fysiken. Protonens massa är ungefär lika med 1,67 x 10^-27 kg och är något större än neutronens massa. Protoner spelar en viktig roll inom kemi och fysik, bland annat i samband med kemiska reaktioner och radioaktivt sönderfall.
Aromatiska kolväten är en grupp organiska föreningar som innehåller en aromatisk kolv cycle, vanligtvis i form av bensen (C6H6) eller dess derivat. Aromaticitet är ett koncept inom organisk kemi som definieras av Hückel-regeln, vilken säger att en cyklisk molekyl med 4n+2 elektroner i sin konjugerade system är aromatisk. Detta ger upphov till en speciell stabilitet hos dessa molekyler.
Exempel på aromatiska kolväten inkluderar bensen, toluen, xylen, fenol och anilin. Dessa föreningar har en rad industriella och kommersiella tillämpningar, men de kan också vara skadliga för miljön och hälsan om de hanteras eller utsöndras på ett otillräckligt sätt.
Proteinbindning (ibland även kallat proteininteraktion) refererar till den process där ett protein binder sig till ett annat molekylärt ämne, exempelvis en liten organisk molekyl, ett metalljon, ett DNA- eller RNA-molekyl, eller till ett annat protein. Proteinbindningar är mycket viktiga inom cellbiologi och medicinen, eftersom de ligger till grund för många olika biokemiska processer i kroppen.
Exempel på olika typer av proteinbindningar inkluderar:
* Enzym-substratbindningar, där ett enzym binder till sitt substrat för att katalysera en kemisk reaktion.
* Receptor-ligandbindningar, där en receptor binder till en ligand (exempelvis ett hormon eller en neurotransmittor) för att aktiveras och utlösa en cellsignal.
* Protein-DNA/RNA-bindningar, där proteiner binder till DNA eller RNA-molekyler för att reglera genuttrycket eller för att delta i DNA-replikation eller -reparation.
* Protein-proteinbindningar, där två eller fler proteiner interagerar med varandra för att bilda komplexa eller för att reglera varandras aktivitet.
Proteinbindningar kan styras av en mängd olika faktorer, inklusive den tresdimensionella strukturen hos de involverade molekylerna, deras elektriska laddningar och hydrofila/hydrofoba egenskaper. Många proteinbindningar kan också moduleras av läkemedel eller andra exogena ämnen, vilket gör att de är viktiga mål för farmakologisk intervention.
"Grön kemi", eller "grönhet i kemi", är ett begrepp som ofta används för att beskriva en hållbar och miljövänlig ansats inom kemin. Det saknas dock en entydig medicinsk definition på begreppet, men det kan grovt sett avse användandet av metoder och substanser som är mindre skadliga för miljön och hälsa än traditionella alternativ.
Exempel på aspekter som ofta associeras med grön kemi inkluderar:
* Användning av biologiskt nedbrytbara material
* Minimering av avfall och energianvändning under produktionen
* Förnyelsebar energi och resurser
* Mindre giftiga alternativ till skadliga kemikalier
* Utforma processer för att minimera miljöpåverkan
Syftet med grön kemi är att minska den negativa miljöpåverkan som ofta associeras med konventionell kemi, samtidigt som man fortfarande kan utveckla och producera nödvändiga kemikalier och produkter.
Etanol, även känt som etylalkohol, är en klar, färglös och lättantändlig vätska med kemisk formel C2H5OH. Det är den primära aktiva ingrediensen i alkoholhaltiga drycker och har också användningsområden inom medicinen som desinfektionsmedel och läkemedel.
I medicinsk kontext refererar 'etanol' ofta till den substans som orsakar berusning när den konsumeras i alkoholhaltiga drycker. Det kan också användas terapeutiskt för att behandla patienter med metanol- eller etylenglykolförgiftning genom att konkurrera ut de toxiska substanserna från levern och andra vävnader.
Läkemedelsverket i Sverige har godkänt etanol som läkemedel under varunamnet "Etanol", bland annat för användning som desinfektionsmedel och hudantiseptikum. Det finns också preparat med etanol som aktiv ingrediens som används för att lindra smärta orsakad av sår eller skador på huden.
'Styrener' är en grupp organiska föreningar som innehåller en bensenring med en substituerad vinylgrupp. Denna grupp karakteriseras av en aromatisk bensenring som är kovalent bundet till en alkenylgrupp, bestående av en kolatom dubbelbundet till en väteatom. Styrener inkluderar bland annat stilben, etylstyracetat och polystyren. Många styrener är syntetiska och används i kommersiella produkter som plaster, färger och lim. Det är också viktigt att notera att några naturliga föreningar, såsom kanelolja och svartpepparolja, innehåller styrener.
Infraröd spektrofotometri (IR-spektrofotometri) är en teknik inom analytisk kemi som används för att identifiera och quantifiera olika ämnen baserat på deras absorptionsmönster i det infraröda spektrumet.
Spektrofotometern skickar infraröd strålning genom ett prov, som kan vara i gas-, vätske- eller fast form. När strålningen passerar igenom provet absorberas vissa våglängder av ljuset medan andra reflekteras eller transmitteras. Det absorbierade ljuset korresponderar till specifika vibrations- och rotationssätt hos molekyler i provet.
Genom att mäta intensiteten av det transmittida ljuset och jämföra det med en referens kan man skapa ett spektrum som visar absorptionerna som funktion av våglängden. Varje ämne har unika absorptionsmönster i det infraröda spektrumet, vilket gör att tekniken kan användas för att identifiera och karaktärisera okända ämnen.
IR-spektrofotometri är en mycket användbar teknik inom områden som kemi, materialvetenskap, biologi och miljövetenskap. Den kan användas för att identifiera och kvantifiera organiska och oorganiska ämnen, studera molekylära interaktioner och strukturer, och analysera polymerer och andra komplexa material.
Lösningsmedel
Orsaker till autism
Cykloalkan
1,2-Propandiol
Butanol
Etylendiamin
Cyklohexen
Klorerade kolväten
Sulfolan
Kava
Butylacetat
Propylacetat
Dimetylformamid
Acetonitril
Isopropanol
1,3-Propandiol
Isopropylacetat
Metylacetat
Etanol
Glykoler
Avfettning
1-Pentanol
GBL
Grön kemi
Isopentylacetat
Metylisocyanid
Myrsyra
Macereringsvätska
Målarfärg
Oljefärg
Lösningsmedel - Wikipedia
Uppgifter om förbrukning av organiska lösningsmedel - Järfälla kommun
Lösningsmedelstvättar
Så påverkas huden av lösningsmedel | Kemiska institutionen
Torkdukar som tål lösningsmedel, z-vikta, folieförpackning med 1, turkos
lackpacket-lösningsmedel
Plastprodukter, formsläppmedel, lösningsmedel, rengöringsmedel
Exempel pa losningsmedel
Fatlocksmatta - För vätskor som olja, vatten & lösningsmedel
SAICOS Ecoline grundolja: låg andel lösningsmedel, räcker långt
Resultat från miljöövervakning i Stockholms län | Länsstyrelsen Stockholm
Förtunningsmedel - köp på HORNBACH.se
Sopsortering i Ystad - Ystads kommun
Farligt avfall - Östersund.se
Nära döden-upplevelser - en väg till uppvaknande
Det goda broderskapet står på systrarnas sida
Taxa för prövning och tillsyn inom miljöbalkens område | Säter kommun
Ämnessida - Farliga ämnen - MSB RIB
Lågkalori, värmevärde |20MJ/kg, emb
Onsöns återvinningscentral - Dals-Eds kommun
Att bygga monter
Estate Emulsion Kittiwake färg från Farrow & Ball - Tapetorama
Att bygga monter
Belzona 7311 - Structural Adhesive
Avhandling om miljövänliga förpackningar med hjälp av nanocellulosa | Åbo Akademi
Årskurs 7-9 - Kemilärarnas resurscentrum
Gymnasienivå - Kemilärarnas resurscentrum
Lacka Halvmatt Golvlack | Alcro Färg
Organiska16
- Organiska lösningsmedel kan vara antingen polära eller opolära. (wikipedia.org)
- Organiska lösningsmedel är oftast fettlösande och tas upp i fettrik vävnad som till exempel nerv-vävnad. (wikipedia.org)
- Här hittar du information om organiska lösningsmedel och vilka regler som gäller vid användning och förbrukning av produkter som innehåller dessa ämnen. (jarfalla.se)
- Informationen är framförallt relevant för dig som driver en verksamhet, eller funderar på att starta en verksamhet, där organiska lösningsmedel används eller tillverkas. (jarfalla.se)
- Organiska lösningsmedel finns i flera olika typer av produkter så som färger, lacker, lim samt bil- och båtvårdsprodukter. (jarfalla.se)
- Den som driver en verksamhet där produkter innehållande organiska lösningsmedel förbrukas ska föra anteckningar över förbrukning och på begäran lämna ut dessa till kommunens Miljö- och bygglovsnämnd. (jarfalla.se)
- Flyktiga organiska lösningsmedel är kemiska produkter som tillstörsta del är uppbyggda av kol och väte och har en låg kokpunkt. (jarfalla.se)
- Den låga kokpunkten gör att organiska lösningsmedel avdunstar lätt även i rumstemperatur och ångorna blir luftföroreningar som kan vara skadliga för miljön och människors hälsa. (jarfalla.se)
- Flyktiga organiska lösningsmedel förkortas ofta till VOC efter engelskans Volatile Organic Compounds. (jarfalla.se)
- Du som i din verksamhet använder produkter innehållande organiska lösningsmedel ska föra anteckningar över din förbrukning och det procentuella samt totala innehållet av organiska lösningsmedel i de använda produkterna. (jarfalla.se)
- Andelen organiska lösningsmedel i en produkt ska framgå av produktens säkerhetsdatablad. (jarfalla.se)
- Förbrukningen av organiska lösningsmedel påverkar även vilken verksamhetskod en verksamhet får och en högre förbrukning av organiska lösningsmedel kan medföra mer regelbunden tillsyn från Miljö- och hälsoskyddskontoret. (jarfalla.se)
- I många olika lacker, färger och bil- och båtsvårdsprodukter finns lösningsmedel och andra funktionskemikalier som är flyktiga organiska föreningar. (jarfalla.se)
- 27 sep 2017 Projekt där lacknafta och andra organiska lösningsmedel kan vara aktuellt att fundera lite extra på är till exempel: - Bilservicebranschen Hur löstes problemet på Mariehemsgården och hur många ungdomar sniffar i Umeå? (firebaseapp.com)
- Olika petroleumprodukter, organiska … 2017-07-12 osmos [uttalas åssmå´s] är transport av lösningsmedel, till exempel vatten, genom (11 av 29 ord) 2016-02-04 Färg eller lack som används på tillfälliga arbetsplatser, inomhus eller i ett helt eller delvis slutet utrymme, ska vara fri från organiska lösningsmedel eller vara vattenburen. (firebaseapp.com)
- organiska lösningsmedel är vätskor som används för att lösa upp ämnen som inte löser sig i vatten. (firebaseapp.com)
Aceton1
- Exempel på vanliga lösningsmedel är bland andra etylacetat, aceton, n-butanol. (wikipedia.org)
Exempel7
- Även fasta ämnen kan vara ett lösningsmedel, till exempel metaller som bildar en legering. (wikipedia.org)
- Exempel på sådana lösningsmedel är vatten och alkoholer. (wikipedia.org)
- Exempel på viktiga protiska lösningsmedel är: vatten, metanol, ättiksyra, svavelsyra och flytande ammoniak. (wikipedia.org)
- Här nedanför kan du se alla synonymer, motsatsord och betydelser av lösningsmedel samt se exempel på hur ordet används i det svenska språket. (firebaseapp.com)
- Exempel på flyktiga lösningsmedel är lim, thinner, bensin och färg. (firebaseapp.com)
- Exempel på ämnen som räknas som lösningsmedel är lacknafta, bensin, etanol, etylacetat och terpentin. (firebaseapp.com)
- Reducerar de även gasfasföroreningar, till exempel lösningsmedel? (av.se)
Starka1
- Använd aldrig sprit eller starka lösningsmedel. (alcro.se)
Vatten3
- Mattorna är hydrofiliska och absorberar nästan alla icke frätande vätskor såsom olja, vatten, lösningsmedel m.m. (acitex.se)
- DFT beräkningar med implicita lösningsmedel visar att anledningen till den bättre reaktiviteten är den högreprotonkoncentrationen i vatten. (kth.se)
- Det beror på att vatten är världens bästa lösningsmedel. (lu.se)
Samt2
- Utredningen har haft i uppdrag att se över lagstiftningen som rör narkotika, dopningsmedel, hälsofarliga varor samt lösningsmedel. (riksdagen.se)
- De vid destillationen erhållna oljorna ha användning som lösningsmedel för beck och asfalt samt för träimpregnering o. dyl. (runeberg.org)
Avfall1
- Lösningsmedel klassas som farligt avfall och ingår i gruppen kolväten som på flera sätt kan framkalla miljö- och hälsostörningar. (firebaseapp.com)
Bland annat1
- Industrin knyter stora förhoppningar till neoteriska lösningsmedel, bland annat som ersättare för miljöskadliga klororganiska ämnen. (wikipedia.org)
Brandfarliga1
- Säkerhetsrutiner såsom instruktioner för hantering av labbavfall, hantering av brandfarliga lösningsmedel på labb, rumsansvariga, sanering, hur arbetet i dragskåp skall gå till, rutiner vid olycka, utbildning av nyanställda. (lu.se)
Kemiska1
- Använd inte lösningsmedel eller kemiska rengöringsmedel. (broarne.se)
Uppbyggda1
- Många opolära lösningsmedel är uppbyggda av kolvätekedjor där (-CH2-)-grupper utgör ryggraden. (wikipedia.org)
Molekyler2
- Opolära lösningsmedel består av molekyler där de elektriska laddningarna än jämnt fördelade över atomerna en opolär molekyl. (wikipedia.org)
- Genom att använda en typ av fastfas NMR (nuclear magnetic resonance) har forskarna lyckats upptäcka förändringar i dessa molekyler när de växelverkar med molekyler från olika lösningsmedel. (lu.se)
Huden1
- Exponeringen för lösningsmedel kan ske via luftvägarna, via huden eller mag-tarmkanalen. (wikipedia.org)
Endast1
- Lösningsmedel har oftast låg kokpunkt, de avdunstar lätt eller kan avlägsnas med destillation, så att endast det lösta ämnet blir kvar. (wikipedia.org)
Flytande3
- Uttrycket neoteriska lösningsmedel började användas av kemister på 1990-talet för att beteckna icke-traditionella lösningsmedel, framför allt jonvätskor, det vill säga smälta salter, och superkritiska vätskor som flytande koldioxid. (wikipedia.org)
- Tillverkningen utförs genom sekventiell tryckdeponering av specifikt designade bläck, som innehåller det aktiva materialet upplöst eller dispergerat i ett flytande lösningsmedel. (it-hallbarhet.se)
- Med rätt utrustning får ni tillbaka nästan 100% av ert lösningsmedel från ert flytande avfall. (plastnet.se)
Nytt2
Minskar1
- Den som väljer återvunnet lösningsmedel i stället för nytillverkat minskar per automatik CO2-utsläppen och bidrar till en mer effektiv användning av resurser, säger Petra Sas, interim CEO för det svenska miljöteknikbolaget CirChem. (almi.se)
Vattenbaserade1
- Färger och lim för barn är oftast vattenbaserade och fria från lösningsmedel. (malmo.se)
Undvik2
- Undvik lösningsmedel och skurmedel. (laks.com)
- Undvik rengöringsmedel som innehåller slipmedel och lösningsmedel. (svenssons.se)
Skadliga1
- Ett allvarligt problem ur ett hållbarhetsperspektiv är dock att många nuvarande bläck som används under tryckningen innehåller lösningsmedel som är skadliga för både hälsa och miljö. (it-hallbarhet.se)
Dyrare1
- Bakgrunden är att råvarukostnaderna ökar och försörjningskedjorna blir alltmer sårbara, samtidigt som det blir dyrare att förbränna lösningsmedel och kraven på återvinning ökar. (almi.se)
Kemikalier1
- Limmet är tillverkat av naturliga och giftfria ingredienser utan kemikalier och lösningsmedel. (medvetna.se)
Tungmetaller1
- I en koreansk studie undersökte forskarna över 30 000 industriarbetare, och det visade sig att de som exponerats för tungmetaller och/ellerorganiska lösningsmedel också var mer benägna att få hörselskador. (apress.se)
Erbjuder1
- CirChem är det enda företaget i Norden som erbjuder cirkulär återvinning av lösningsmedel i industriell skala. (almi.se)
BEHOV1
- Med hjälp av beräkningarmed täthetstsfunktionalteori (DFT) har vi visat att 6-methyl gruppen ger upphov till en sterisk effekt som försvagar interaktionen mellan Ru och lösningsmedel vilket möjliggör lösningsmedelsdissociationen utan ett behov av fler reduktioner. (kth.se)
Extrahera2
- Lösningsmedel kan också användas för att extrahera lösliga komponenter i en blandning. (wikipedia.org)
- Vissa lösningsmedel kanske inte är effektiva för att extrahera vissa cannabinoider. (pharmabinoid.eu)