Klorpromazin
Fentiaziner
Tioridazin
Lugnande medel
Triflupromazin
Antipsykosmedel
Promazin
Trifluoperazin
Imipramin
Proklorperazin
Perfenazin
Haloperidol
Prometazin
Psykofarmakologi
Pimozid
Butyrofenoner
N,N-dimetyltryptamin
Meprobamat
Iproniazid
Dextroamfetamin
Fluspirilen
Sekologanin-tryptaminalkaloider
Dopaminblockerare
Farmakologi
Klozapin
Reserpin
Klorpromazin är ett typiskt antipsykotiskt läkemedel, som tillhör gruppen fenotiaziner. Det används främst för behandling av psykiatriska sjukdomar såsom schizofreni och andra former av psykoser. Klorpromazin fungerar genom att blockera dopaminreceptorer i hjärnan, vilket kan hjälpa att reducera hallucinationer, förvirring och aggressivt beteende.
Läkemedlet kan också användas för behandling av allvarliga fall av illamående och kräkningar, såsom kemoterapiinducerad illamående. Klorpromazin kan ges som tablett, injektion eller rektal suppositorium.
Som med alla läkemedel kan klorpromazin ha biverkningar, inklusive trötthet, yrsel, torr mun och förändringar i vikt. Vissa mer allvarliga biverkningar kan också uppstå, såsom rörelsekoordinationsproblem, förhöjt temperatur och förändringar i blodtrycket. Det är viktigt att prata med din läkare om alla dina symptom och möjliga risker innan du börjar ta klorpromazin eller något annat läkemedel.
Fentiaziner är en klass av läkemedel som används huvudsakligen inom psykiatrin för behandling av sjukdomar såsom schizofreni och depression. De är typiska antipsykotika och agonister/antagonister till dopaminreceptorer. Fentiaziner innefattar en rad olika kemiska substanser, men de har alla en fentiazinring i sin struktur. Exempel på fentiazinder är klorpromazin, perphenazin och trifluoperazin.
Fentiaziner fungerar genom att blockera dopaminreceptorer i hjärnan, vilket kan hjälpa att reducera positiva symtom såsom hallucinationer och delirium samt negativa symtom som sociala tillbakadraganden och apati. Dessa läkemedel kan också ha en viss sedativ effekt och används ibland för behandling av aggressivt beteende eller sömnsvårigheter.
Det är viktigt att notera att fentiaziner kan ha en rad biverkningar, inklusive rörighet, torr mun, yrsel och lågt blodtryck. I vissa fall kan de också orsaka mer allvarliga biverkningar som tardiv dyskinesi (en rörelseorder) eller neuroleptisk mjukgörning (förlust av muskeltonus). Läkemedlen ska användas under kontroll av en läkare och patienten bör övervakas för eventuella biverkningar.
Tioridazin är ett typiskt antipsykotiskt läkemedel, som tillhör gruppen fenotiaziner. Det används främst för behandling av akuta och kroniska psykoser, såsom schizofreni. Tioridazin fungerar genom att blockera dopaminreceptorer i hjärnan, vilket hjälper att minska symtomen som är associerade med psykoser, såsom hallucinationer och förvirring.
Läkemedlet kan också användas för behandling av allvarliga aggressiva beteenden och agitation vid demenssjukdomar. Tioridazin har också sedd effekt på känsla av rastlöshet, oro och sömnsvårigheter.
Tioridazin kan ge allvarliga biverkningar, såsom muskelrigiditet, tremor, yrsel, förvirring och i värsta fall neuroleptikamaskad syndrome (NMS). Dessutom kan det öka risken för utveckling av tardiv dyskinesi (TD), en obotlig rörelseförstörning.
Det är viktigt att använda läkemedlet under kontroll och övervakning av en läkare, som kan justera dosen och övervaka eventuella biverkningar.
'Lugnande medel' är ett samlingsbegrepp inom medicinen för preparat som används för att minska oro, rastlöshet eller aggressivitet hos en patient. Dessa medel kallas även sedativa, soporifica eller antipsychotiska beroende på deras specifika verkan och användningsområde. De kan vara i form av tabletter, injektioner, droppar eller transdermala plåster. Exempel på lugnande medel inkluderar bensodiazepiner som diazepam och lorazepam, samt antipsychotiska läkemedel som quetiapin och olanzapin.
Triflupromazine är ett typiskt antipsykotikum som tillhör gruppen fenotiaziner. Det används främst för behandling av psykoser, aggressivt beteende och agitation hos patienter med schizofreni eller andra psykiatriska sjukdomar. Triflupromazine fungerar genom att blockera dopaminreceptorer i hjärnan, vilket kan hjälpa att minska positiva symtom som hallucinationer och delirium.
Läkemedlet kan också användas för behandling av svår nattsvett och ångest vid palliativ vård av cancerpatienter. Triflupromazine har också sedativ, muskelavslappnande och smärtstillande effekter.
Som med alla läkemedel kan triflupromazine ha biverkningar, som sänkt blodtryck, förändringar i EKG, förhöjda levervärden, rörelsestörningar och neurologiska biverkningar. Det är viktigt att använda läkemedlet under kontroll av en läkare och att övervaka patienten för eventuella biverkningar.
"Antipsychotic medication" är en benämning på en grupp mediciner som används för att behandla psykiatriska sjukdomar, särskilt schizofreni och andra former av psychoser. Dessa läkemedel fungerar genom att blockera dopaminreceptorer i hjärnan, vilket hjälper att reducera symtomen som är associerade med psykoser, såsom hallucinationer, förvirring, och tankestörningar.
Det finns två huvudsakliga typer av antipsykotiska läkemedel: typiska (äldre) och atypiska (nyare). Typiska antipsykotika har varit i bruk sedan 1950-talet och inkluderar mediciner som chlorpromazin och haloperidol. Dessa läkemedel kan vara effektiva för att behandla psykoser, men de kan också orsaka obehagliga biverkningar, såsom rörelsestörningar och tardiv dyskinesi.
Atypiska antipsykotika har utvecklats sedan 1990-talet och inkluderar mediciner som olanzapin, risperidon och quetiapin. Dessa läkemedel är ofta mindre sannolika att orsaka rörelsebiverkningar än typiska antipsykotika, men de kan fortfarande orsaka andra biverkningar, såsom viktuppgång och metabola störningar.
I allmänhet preskrivs antipsykotiska läkemedel under tillsyn av en psykiater eller annan medicinskt utbildad specialist inom mentala hälsoområden, efter en noggrann bedömning och utvärdering av patientens behov. Det är viktigt att följa doseringsrekommendationerna och regelbundet besöka läkaren för att övervaka effekterna och biverkningarna av medicinen.
Promazin är ett typiskt antipsykotiskt läkemedel som tillhör gruppen fenotiaziner. Det används främst för att behandla psykoser, schizofreni och andra psykiatriska sjukdomar. Promazin har också en stark sedativ effekt och kan användas för att behandla allvarlig agitation eller aggressivt beteende.
Läkemedlet fungerar genom att blockera dopaminreceptorerna i hjärnan, vilket hjälper att minska psykotiska symtom som hallucinationer och förvirring. Promazin kan också ha en kalmerande effekt på centrala nervösa systemet, vilket kan vara användbart vid behandling av sömnsvårigheter eller ångest.
Promazin kan också användas för att behandla svår nausea och kräkningar, eftersom det blockerar de receptorer i mag-tarmkanalen som orsakar illamående.
Läkemedlet kan ha en rad biverkningar, inklusive trötthet, yrsel, torr mun och förändrade rörelsemönster. I vissa fall kan det också orsaka mer allvarliga biverkningar som förändringar i blodtrycket, förhöjt blodsocker och förändringar i elektrolytbalansen.
Trifluoperazine är ett typiskt antipsykotikum som tillhör gruppen fenotiaziner. Det används främst för behandling av psykoser, schizofreni och allvarliga agitationstillstånd. Preparatet fungerar genom att blockera dopaminreceptorer i hjärnan, vilket minskar excitationen och störningarna i tankeprocessen. Trifluoperazine kan också användas för behandling av allvarliga kramper orsakade av psykiska sjukdomar eller neurologiska tillstånd som Parkinson.
Läkemedlet bör ges under medicinsk kontroll på grund av riskerna för biverkningar, inklusive rörelsekoordinationsproblem, trötthet, yrsel, torkad mun, förstoppning och ögonirritation. I sällsynta fall kan det orsaka mer allvarliga biverkningar som förändringar i elektrolytbalansen, leverfunktionen eller blodbilden.
Imipramin är ett tricykliskt antidepressivt preparat (TCA) som primärt används för att behandla klinisk depression. Det fungerar genom att blockera återupptaget av neurotransmittorer, till exempel serotonin och noradrenalin, i hjärnan, vilket leder till en ökad koncentration av dessa signalsubstanser i synapsen och kan således förbättra humöret.
Imipramin kan också användas off-label för att behandla andra psykiatriska störningar, som ångeststörningar, posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), och smärre sömnsvårigheter. Preparatet kan ges som tabletter eller intravenöst.
Viktiga biverkningar av Imipramin inkluderar torkad mun, förstoppning, yrsel, trötthet, viktskiftningar, och i sällsynta fall serotoninsyndrom. Det finns också en risk för allvarliga hjärt- och kärlsidanfällder, såsom QT-tidförlängning, speciellt vid högre doser eller i kombination med andra läkemedel som påverkar hjärtat. Dessutom kan Imipramin orsaka ökad fotosensitivitet och därför bör exponering för starkt solljus undvikas.
Läkemedlet bör endast användas under medicinsk övervakning och efter en noggrann vikning av för- och nackdelar, särskilt hos äldre patienter eller patienter med redan existerande hjärtproblem.
Proklorperazin är ett typiskt antipsykotiskt läkemedel som tillhör gruppen phenothiaziner. Det används främst för behandling av allvarliga psykoser, schizofreni och manisk depression samt för att behandla svår yrsel och illamående (så kallad kinetos eller sjössjuka).
Proklorperazin fungerar genom att blockera dopaminreceptorer i hjärnan, vilket hjälper att minska psykotiska symtom som hallucinationer och förvirring. Det kan också hjälpa att reducera illamående genom att påverka det del av nervsystemet som kontrollerar känslan av yrsel och illamående.
Läkemedlet ges vanligen peroral (som en tablett eller en läkemedelsflüssa) eller som en intramuskulär injektion. Några vanliga biverkningar inkluderar trötthet, yrsel, torr mun och förändringar i sömnen. Mer allvarliga biverkningar kan omfatta rörelseproblem, förhöjt puls, förändringar i blodtrycket och försämrad leverfunktion.
Det är viktigt att använda proklorperazin under kontroll av en läkare på grund av riskerna för allvarliga biverkningar och för att säkerställa att det används i rätt dos och för rätt tillstånd.
Perfenazin är ett typiskt antipsykotiskt läkemedel som tillhör gruppen fenotiaziner. Det används främst för behandling av schizofreni och andra psykoser, men kan också användas för att behandla allvarliga aggressiva beteenden och agitation hos äldre personer med demens.
Perfenazin fungerar genom att blockera dopaminreceptorer i hjärnan, vilket hjälper att minska symptomen som är relaterade till psykoser, såsom hallucinationer och förvirring. Läkemedlet kan också ha en lugnande effekt och kan användas för att behandla ångest och sömnsvårigheter.
Perfenazin kan ges som tablett, depotinjektion eller intravenös injektion. Några vanliga biverkningar inkluderar yrsel, trötthet, torr mun, förstoppning och viktminskning. Mer allvarliga biverkningar kan inkludera tardiv dyskinesi (rörlighetsstörningar), neuroleptisk mjältsjuka (försämrad funktion hos immunsystemet) och QT-tidförlängning (hjärtrytmrubbningar).
Läkemedlet bör användas under övervakning av en läkare, och patienten bör informeras om möjliga biverkningar och vad de skulle göra i sådana fall.
Haloperidol är ett typiskt antipsykotiskt läkemedel, som tillhör butyrofenonklassen. Det används främst för behandling av schizofreni och andra psykoser, men kan också användas för att behandla allvarliga aggressiva beteenden, agitation och irriterbarhet hos äldre personer med demens. Haloperidol fungerar genom att blockera dopaminreceptorer i hjärnan. Dopamin är en signalsubstans som påverkar rörelse, känslor och tankar. Vid överdosering eller vid långvarig användning kan haloperidol orsaka rörelsesvårigheter, så kallade extrapyramidala bieffekter (EPS).
Prometazin är ett läkemedel som tillhör en grupp av ämnen som kallas fenotiazinderivat. Det används vanligen för att behandla allergier, men kan även användas för att behandla illamående och sömnproblem. Prometazin fungerar genom att blockera histaminreceptorer och andra receptorer i hjärnan och kroppen. Det kan orsaka sömnsjukdom och andra biverkningar, så det bör användas under ledning av en läkare.
'Psykofarmakologi' er en gren av farmakologi som studerer virkningene av stoffer på psyken og adferd. Det inkluderer studien av hvordan forskjellige klasser av medisiner, som antidepressiva, antipsykotika, anxiolytika og stimulantia, virker i hjernen for å påvirke følelser, tanker, humør, søvn, opmerksomhet, minne og andre aspekter av psyken og adferd. Psykofarmakologi undersøker også de underliggende mekanismer og biokjemiske prosesser som styrer disse virkningene, slik som hvordan stoffer interagerer med neurotransmittere, reseptorer og intrasellulære signalveier i nerveceller. Dette kan bidra til å forstå sykdommeprosesser og utvikle mer effektive behandlinger for psykiatriske lidelser som depression, angstanfall, skizofreni og andre søknadsdiagnoser.
Pimozid är ett typisk antipsykotiskt läkemedel som tillhör gruppen diphenylbutylpiperidiner. Det används främst för behandling av kroniska schizofrena tillstånd och för att reducera känslomässiga reaktioner och stereotypa rörelser hos patienter med autism.
Pimozid fungerar genom att blockera dopaminreceptorerna i hjärnan, vilket hjälper att minska positiva symptom som hallucinationer och förvirring samt negativa symptom som sociala tillbakadraganden och avflackning.
Läkemedlet kan också användas off-label för behandling av Tourettes syndrom, kronisk smärta och andra sjukdomar. Pimozid bör endast användas under övervakning av en läkare på grund av riskerna för allvarliga biverkningar som långvariga rörelsestörningar, förhöjt puls och blodtryck samt förändringar i elektrolytbalansen.
Butyrophénone är en grupp av kemiska föreningar som används inom medicinen, särskilt inom psykiatrin. Ett vanligt exempel på ett butyrophénon är haloperidol, som är ett antipsykotiskt läkemedel.
Haloperidol fungerar genom att blockera dopaminreceptorer i hjärnan, vilket kan hjälpa att reducera psykotiska symtom såsom hallucinationer och delirium. Butyrophénoner kan också användas för att behandla aggressivt beteende, agitation och sömnsvårigheter.
Samtliga butyrophénoner har en gemensam kemisk struktur som inkluderar ett fenont ringsystem och en bensenring med en sidokedja som innehåller en karboxylsyrafunktionell grupp. Dessa läkemedel kan ha en rad biverkningar, inklusive rörighet, trötthet, sömnighet, torr mun och förändringar i hjärtfunktionen.
'N,N-Dimetyltryptamin (DMT) är ett starkt psykoaktivt ämne som tillhör gruppen tryptaminer. Det är en naturligt förekommande substans i vissa växter och djur, inklusive människan. I människokroppen produceras DMT i liten skala i hjärnan och framför allt i levern.
DMT är känt för att orsaka intensiva, kortvariga psykedeliska upplevelser när det intas. Det kan ske genom inandning, rökning eller intravenös injektion. Upplevelsen kan inkludera syn- och hörselhallucinationer, förvrängda rumsuppfattningar, känslor av att lämna sin kropp och möta andevärlden, samt andra mystiska eller spirituella upplevelser. Dessa effekter kan vara mycket intensiva och påverka alla sinnen.'
(Källa: National Institute on Drug Abuse)
Meprobamat är ett äldre muskelrelaxantum och lugnande medel som tillhör gruppen karbamater. Det användes främst för behandling av ångest och spasmer i skelettmuskulaturen, men används idag mycket sällan på grund av sina biverkningar och risker jämförd med modernare läkemedel. Meprobamat verkar främst genom att påverka GABA-receptorerna i hjärnan, vilket leder till en dämpad nervö aktivitet och därmed en lugnande effekt.
Iproniazid är ett läkemedel som tillhör en grupp av ämnen som kallas monoaminoxidas (MAO)-hämmare. Det användes tidigare för att behandla depression, men idag används det inte längre på grund av sina allvarliga biverkningar och risker.
Iproniazid fungerar genom att blockera en speciell typ av enzym som kallas monoaminoxidas (MAO). MAO-enzymet är involverat i nedbrytningen av neurotransmittorer, så kallade signalsubstanser i hjärnan, som serotonin, noradrenalin och dopamin. Genom att blockera MAO-enzymet ökar koncentrationen av dessa signalsubstanser i hjärnan, vilket kan leda till en stärkt humör och minskad depression.
Även om iproniazid kan vara effektivt för att behandla depression, så är det inte längre ett rekommenderat läkemedel på grund av sina allvarliga biverkningar. Bland de allvarligaste biverkningarna finns serotoninsyndrom, livshotande höjda blodtryckskriser och levertoxicitet (skada på levern). Dessa biverkningar kan vara livshotande och kräver akut medicinsk behandling.
Dextroamfetamin är en starkt stimulerande medicin som tillhör gruppen amfetaminer. Det används vanligtvis för att behandla medicinska tillstånd som ADHD (uppmärksamhetsstörning med hyperaktivitet) och narkolepsi (en sömnrubbning där personen kan somna plötsligt under dagen).
Dextroamfetamin fungerar genom att öka aktiviteten i hjärnan och centrala nervsystemet, vilket leder till förbättrad koncentration, uppmärksamhet och energi. Det gör även att personen känner sig mer vaken och alert.
Liksom med andra starka mediciner bör dextroamfetamin användas enligt en läkares rekommendationer och under noggrann medicinsk övervakning, på grund av riskerna för biverkningar och missbruk.
Fluspirilene är ett läkemedel som tillhör gruppen antipsychotiska mediciner. Det används främst för behandling av schizofrena störningar och andra psykoser. Fluspirilen fungerar genom att blockera dopaminreceptorer i hjärnan, vilket kan hjälpa att minska symptomen som är kopplade till dessa sjukdomstillstånd, såsom hallucinationer, förvirring och aggressiva beteenden.
Läkemedlet har en långverkande effekt och kan ges upp till var 4:e vecka. Fluspirilen är endast receptbelagt och bör användas under kontroll av en läkare som specialiserat sig på psykiatri.
Sekologanin-tryptaminalkaloider är en typ av alkaloid som bildas genom kombinationen av sekologanin, ett derivat av växtens aminosyra tryptofan, och tryptamin. Dessa alkaloider inkluderar bland annat psykoaktiva substanser såsom dimetyltryptamin (DMT), 5-MeO-DMT och bufotenin. Dessa ämnen är kända för sin förekomst i vissa växter, svampar och djur, och de har visat sig ha potential inom medicinsk forskning på grund av deras biologiska aktivitet som neurotransmittor-liknande substanser. Emellertid bör det noteras att användning av dessa ämnen kan vara olagligt i vissa länder och är ofta associerade med hög potential för missbruk och beroende.
"Dopaminblockerare" är en term som används inom farmakologi och medicin, och refererar till läkemedel eller substanser som blockerar eller hämmer effekterna av dopamin i kroppen. Dopamin är en signalsubstans i hjärnan som bland annat spelar en viktig roll för rörelsekoordination, belöningssystemet och känslomässiga reaktioner.
Dopaminblockerare fungerar genom att binda till dopaminreceptorerna i hjärnan utan att aktivera dem, vilket förhindrar att naturligt förekommande dopamin kan binde till och aktivera dessa receptorer. Detta kan användas terapeutiskt för att behandla olika sjukdomstillstånd som karakteriseras av överskott av dopamin, såsom schizofreni, kloropsykos och Tourettes syndrom.
Det finns två huvudsakliga typer av dopaminreceptorer i hjärnan: D1- och D2-receptorerna. Dopaminblockerare kan vara selektiva eller icke-selektiva beroende på om de endast binder till en specifik typ av dopaminreceptor eller om de binder till flera olika typer. Exempel på vanliga dopaminblockerare inkluderar antipsykotiska läkemedel som haloperidol, risperidon och olanzapin.
Farmakologi är ett medicinskt begrepp som refererar till läran om läkemedel och deras verkan på levande organismer. Farmakologin undersöker hur olika substanser, vanligtvis kallade aktiva substanser eller läkemedelsmolekyler, interagerar med olika mål i kroppen, såsom receptorer, enzymer och kanaler. Dessa interaktioner kan leda till en biologisk respons, som kan vara både önskvärd, som vid behandling av sjukdom, eller oönskvärd, som vid biverkningar eller skadliga effekter. Farmakologin undersöker också hur läkemedel metaboliseras och elimineras från kroppen, samt hur farmakokinetiska och farmakodynamiska faktorer påverkar läkemedelsverkan.
Klozapin är ett atypiskt antipsykotikum som används för behandling av schizofreni, särskilt i fall där patienten inte har svarat på andra typer av antipsykotiska läkemedel. Klozapin verkar genom att blockera flera olika dopamin- och serotoninreceptorer i hjärnan, vilket hjälper att korrigera de avvikande tanke- och känslomönstren som är karaktäristiska för schizofreni.
Läkemedlet kan också vara effektivt vid behandling av akut manisk eller bipolär sjukdom, samt vid behandling av aggressiva beteenden hos personer med intellektuell funktionsnedsättning.
Klozapin har potentialen att orsaka vissa allvarliga biverkningar, såsom agranulocytos (förlust av vita blodkroppar), som kan kräva regelbunden övervakning av blodprover under behandlingen. Andra vanliga biverkningar inkluderar viktsökning, sömnighet, torr mun och förstoppning.
Reserpin är ett alkaloid som initialt isolerades från roten av den indiska plantan Rauwolfia serpentina. Det används som ett läkemedel för att behandla högt blodtryck och vissa former av psykiska störningar, såsom ångest och aggressivt beteende.
Reserpin fungerar genom att påverka neurotransmittor i hjärnan, särskilt noradrenalin och serotonin, vilket leder till en minskad aktivitet i det sympatiska nervsystemet. Detta kan leda till en sänkning av blodtrycket och en förändring i humöret hos vissa patienter.
Reserpin används inte lika ofta som förr, på grund av att det kan orsaka biverkningar såsom trötthet, illamående, huvudvärk och i sällsynta fall parkinsonism-liknande symtom. Dessutom finns det nu fler moderna läkemedel som är lika effektiva för att behandla högt blodtryck och psykiska störningar med mindre biverkningar.
Chlorprothixene är ett typiskt antipsykotikum som tillhör gruppen fenotiaziner. Det används främst för behandling av psykoser, schizofreni och allvarliga aggressiva beteenden. Chlorprothixene fungerar genom att blockera dopaminreceptorer i hjärnan.
Så här ser en medicinsk definition ut:
Chlorprothixene: En typisk antipsykotisk läkemedel tillhörande fenotiazingruppen. Den har hög affinitet till D1, D2 och D4 dopaminreceptorer samt histamin H1-receptorerna. Chlorprothixene används främst för behandling av psykoser, schizofreni och allvarliga aggressiva beteenden. Biverkningar kan inkludera extrapyramidala bieffekter (EPS), tardiv dyskinesi, sedering, trötthet, antikolinerga effekter och viktökning.