Könskarakteristika
Könsfaktorer
Kön
Könskromosomer
Sex Determination Processes
Osäker sex
Sex Workers
Könsdifferentiering
Säker sex
Könsdofter
Sex Determination Analysis
Könsfördelning
Disorders of Sex Development
Val av kön
Könshormonbindande globulin
Sexualrådgivning
Könshormoner, steroid
Prostitution
Sexualupplysning
Sexuellt beteende
Riskfaktorer
Age Factors
Sexuella partners
Könskromosomavvikelser
Risktagande
Könskromatin
Sexuella övergrepp
Kondomer
HIV-infektioner
Testosteron
Tvärsnittsstudier
Prevalens
'Könskarakteristika' refererar till de fysiska, kroppsliga och biologiska egenskaper som används för att bestämma om en person är man eller kvinna. Dessa karaktäristika inkluderar traditionellt exempelvis könskromosomerna (XX hos kvinnor och XY hos män), könsorganen, könsbekräftande hormonnivåer och sekundära könskarakteristika som till exempel bröstutveckling eller skäggväxt.
Det är värt att notera att könskaraktäristika kan variera mycket mellan olika individer, och att det finns många variationer och avvikelser från de traditionella binära könsnormerna. Vissa personer kan också identifiera sig som icke-binära eller transpersoner, vilket innebär att deras identitet inte nödvändigtvis korresponderar med de könskaraktäristika de har fötts med.
'Könsfaktorer' refererar till de biologiska skillnader mellan män och kvinnor som kan påverka hälsan, sjukdomar och behandlingsrespons. Dessa könsskillnader orsakas av olika kromosomala, hormonella och anatomiska faktorer hos respektive kön. Exempel på könsfaktorer inkluderar:
1. Kromosomala skillnader: Män har ett X-kromosom och ett Y-kromosom (XY), medan kvinnor har två X-kromosomer (XX). Dessa kromosomala skillnader kan leda till olika genuttryck och proteinsyntes mellan könen.
2. Hormonella skillnader: Män producerar mer testosteron än kvinnor, medan kvinnor producerar mer östrogen än män. Dessa hormonala skillnader kan påverka olika fysiologiska processer, inklusive tillväxt, utveckling och ämnesomsättning, samt risk för vissa sjukdomar.
3. Anatomiska skillnader: Män och kvinnor har också olika anatomi, särskilt i de reproduktiva organen. Dessa anatomiska skillnader kan påverka risken för vissa sjukdomar och behandlingsresponsen.
Exempel på hälsoproblem där könsfaktorer spelar en roll inkluderar hjärt-kärlsjukdomar, cancer, smittsjukdomar och psykiatriska störningar.
'Kön' (sex) är ett begrepp som innefattar biologiska, anatomiska och kromosomala aspekter hos en individ. Det kan delas upp i två huvudkategorier: manligt (män) och kvinnligt (kvinnor).
Manlig kön definieras vanligen som att ha en Y-kromosom, testiklar och höga nivåer av androgener, särskilt testosteron. Detta leder till utvecklingen av manliga primära könsorgan (till exempel penis och testiklar) under fostertiden och puberteten.
Kvinnlig kön definieras vanligen som att ha två X-kromosomer, äggstockar och höga nivåer av östrogener. Detta leder till utvecklingen av kvinnliga primära könsorgan (till exempel livmoder, äggstockar och slidor) under fostertiden och puberteten.
Det är värt att notera att kön är inte en binär konstruktion, utan snarare en kontinuum där individen kan ha egenskaper hos båda könen i olika grader. Det finns också intersexuella individer som föds med kroppskonstruktioner eller kromosomala mönster som inte faller in under de traditionella definitionerna av manligt eller kvinnligt kön.
Könskromosomer, eller gonosomer, är de kromosomer som bestämmer individens biologiska kön. Hos människan är det vanligen kromosomparen X och Y som utgör könskromosomen. En individ med två X-kromosomer (XX) är genetiskt sett hona, medan en individ med en X-kromosom och en Y-kromosom (XY) är genetiskt sett man. Det finns dock undantag från denna regel, exempelvis kan en person födas med extra könskromosomer eller sakna en av dem.
'Sex determination processes' refer to the series of biological and genetic events that lead to the development of sexual characteristics in an organism. In humans, sex is determined genetically by the presence or absence of the Y chromosome. Typically, individuals with XX chromosomes develop as females, while those with XY chromosomes develop as males. However, there are exceptions where individuals may have variations in their sex chromosomes (e.g., X, XXX, XXY, XYY) that can lead to atypical sexual development and a range of sex characteristics.
The sex determination process involves several stages, including:
1. Chromosomal sex determination: This occurs during fertilization when the sperm contributes either an X or Y chromosome to the egg, resulting in an XX (female) or XY (male) zygote.
2. Gonadal sex determination: At around 6-8 weeks of gestation, the gonads begin to differentiate into ovaries (in XX individuals) or testes (in XY individuals). This process is regulated by several genes, including SRY on the Y chromosome, which triggers testis development.
3. Hormonal sex determination: Once the gonads have developed, they begin to produce hormones that influence the development of internal and external sexual characteristics. In males, testosterone produced by the testes promotes the development of male reproductive organs (e.g., epididymis, vas deferens, seminal vesicles) and secondary sexual characteristics (e.g., deepening of the voice, growth of facial hair). In females, estrogen and progesterone produced by the ovaries promote the development of female reproductive organs (e.g., fallopian tubes, uterus, vagina) and secondary sexual characteristics (e.g., breast development, wider hips).
4. Phenotypic sex determination: This refers to the physical expression of sexual characteristics, which can be influenced by both genetic and environmental factors. In some cases, individuals may have atypical combinations of chromosomes, gonads, hormones, or anatomical features that do not fit neatly into male or female categories. These individuals may identify as intersex, non-binary, or transgender.
Overall, the process of sex determination is complex and involves multiple factors, including genetics, hormones, and environmental influences. While most individuals are born with either male or female sexual characteristics, some may have variations in their sex development that do not fit neatly into traditional categories. It's important to recognize and respect the diversity of human sex expression and to promote inclusivity and acceptance for all individuals, regardless of their sex or gender identity.
'Osäker sex' är inte en etablerad medicinsk diagnos eller terminologi. Termen används ofta i ett socionomiskt eller sexologiskt sammanhang för att beskriva situationer där det finns osäkerhet, obekvämlighet eller otillräcklig information kring en persons kön, identitet, attraktion eller sexuella praktiker. Det kan handla om någon som inte är säker på sin sexualorientering, könsidentitet eller om de ens vill ha sex. Termen används ofta för att främja förståelse och stöd för personer som känner sig osäkra eller förvirrade kring sin sexualitet.
'Sex workers' är en term som används för att beskriva personer som sysslar med sexuella tjänster i utbyte mot betalning. Det kan inkludera aktiviteter som prostitution, strippor, webbkameramodeller och pornografisk skådespelare. Användningen av termen 'sex worker' istället för 'prostituerad' eller 'hora' är en del av en politisk rörelse som strävar efter att destigmatisera yrken inom sexindustrin och främja människorättigheter, säkerhet och hälsovård för de personer som arbetar inom den.
Könsdifferentiering (eng. gender differentiation) är ett begrepp inom medicin och biologi som refererar till de processer som leder till skillnader i kroppen och kognitionen mellan könen, det vill säga män och kvinnor. Detta börjar redan under fostertiden då den embryonala utvecklingen följer olika banor beroende på om fostret har en Y-kromosom eller inte. Om fostret har en Y-kromosom kommer det att utvecklas till en man, i annat fall till en kvinna.
Den första och viktigaste steget i könsdifferentieringen sker på cellnivå när SRY-genen på Y-kromosomen aktiveras och ledar till bildningen av testiklar istället för äggstockar. Testiklarna producerar sedan könshormonet testosteron som leder till ytterligare könsdifferentiering i kroppen, bland annat genom att muskler, ben och penis utvecklas mer hos pojkar än flickor.
Även efter födseln fortsätter könsdifferentieringen med olika hormonella och kognitiva processer som påverkar beteende, preferenser och social roll. Dessa processer är dock mer komplexa och kan påverkas av både genetiska och miljömässiga faktorer.
'Säker sex' är ett begrepp inom sexualhälsa och betecknar sexuella aktiviteter som utförs på ett sätt som minskar risken för smitta av sexuellt överförbara infektioner (STI) och oönskad graviditet. Det innebär användande av barrier metoder, såsom kondomer, under samlag, att regelbundet testa sig för STI:er och att ha en öppen och ärlig kommunikation med sexuella partners om sexuell hälsa och behov.
Det är också viktigt att ge samtycke till alla former av sexuella aktiviteter och att respektera gränser. Ingenting ska vara obligatoriskt i en sexuell relation och det är viktigt att ha ett samarbete där båda parter känner sig trygga, bekväma och respekterade.
Slutligen kan säker sex också innebära att vara medveten om sin egen sexualitet och att ha acceptans för den, inklusive att veta om sin HIV-status och att använda preventiva metoder som PreP (pre-exposure prophylaxis) för att minska risken för HIV-infektion.
'Könsdofter' (även känd som pheromonder) är doftmolekyler som utsöndras från djurs hud och kan påverka beteendet hos andra individer av samma art. Könsdofter används ofta i samband med reproduktion och kan signalera information om kön, fertilitet och parningsvilja. Människor har också potentialen att uppfatta könsdofter, men deras roll i mänsklig beteende och förökning är fortfarande en omdiskuterad fråga inom forskningen.
'Sex determination analysis' är ett samlingsbegrepp för de metoder och tekniker som används för att fastställa ett individuals kromosomalt kön (genetiskt kön) eller fenotypiskt kön (anatomiskt/fysiologiskt kön). Detta kan innebära analys av kromosomer, genetiska markörer, hormonnivåer, eller andra biokemiska eller anatomiska egenskaper.
Den vanligaste metoden för sex determination analysis är karyotypning, vilket innebär att man studerar en individuals kromosomuppsättning under ett mikroskop. Vid karyotypning kan man fastställa om en person har två X-kromosomer (XX), vilket är det vanligaste könet hos kvinnor, eller en X- och en Y-kromosom (XY), vilket är det vanligaste könet hos män.
Andra metoder för sex determination analysis kan inkludera genetisk screening av specifika gener som är associerade med kön, såsom SRY-genen på Y-kromosomen, eller hormonnivåer i blodprov. Dessa metoder kan användas när karyotypning inte ger ett klart resultat, till exempel vid intersexuella tillstånd där individens kön är mindre tydligt definierat.
Könsfördelning (sex distribution) refererar till förhållandet mellan antalet män och kvinnor i en given population eller grupp. Det kan uttryckas som ett kvot, proportion eller procent. Till exempel, om 52% av en grupp är män och 48% är kvinnor, så är könsfördelningen 52% respektive 48%. Könsfördelning används ofta inom forskning och statistik för att beskriva och jämföra demografiska data mellan olika populationer eller grupper.
Disorders of Sex Development (DSD) are a group of conditions that affect the development of chromosomal, gonadal, or anatomical sex. These disorders can present with a wide range of variations in sexual characteristics and reproductive organs, making it difficult to assign a clear male or female gender at birth. DSDs were previously referred to as intersex conditions.
The causes of DSDs are varied and include genetic mutations, chromosomal abnormalities, and hormonal imbalances during fetal development. Some common examples of DSDs include congenital adrenal hyperplasia (CAH), androgen insensitivity syndrome (AIS), and Klinefelter syndrome.
The diagnosis and management of DSDs can be complex and require a multidisciplinary team of healthcare professionals, including endocrinologists, urologists, psychiatrists, and genetic counselors. Treatment options may include hormone replacement therapy, surgery, and psychosocial support for affected individuals and their families. The goal of treatment is to optimize physical health, psychological well-being, and quality of life while respecting the individual's autonomy and self-determination in matters related to gender identity.
'Val av kön' (eng. 'Gender choice') är ett samhällsvetenskapligt begrepp som hänvisar till individens frihet att välja och identifiera sin egen könsidentitet, oavsett deras biologiska kön eller tilldelade kön vid födseln. Det innebär att en person kan välja att identifikationen av sitt kön matchar deras biologiska kön (cisgender), eller att den inte gör det (transperson). Valet av kön kan vara en självupplevd, subjektiv upplevelse och kan inkludera könsuttryck, roller, identitet och sexuell orientering. Det är viktigt att notera att val av kön inte är samma sak som biologiskt kön eller sexuell orientering.
Könshormonbindande globulin (SHBG) är ett protein som transporterar och reglerar nivåerna av könshormoner i blodet, såsom testosteron och östrogen. SHBG binder sig till dessa hormoner och förhindrar dem från att binda sig till sina målceller, vilket påverkar deras aktivitet och effekt på kroppen. Nivåerna av SHBG kan variera beroende på kön, ålder, vikt, leverfunktion och andra faktorer.
Sexualrådgivning (eller sexologisk rådgivning) är en professionell tjänst som erbjuds av utbildade och kvalificerade experter inom området, till exempel psykologer, läkare eller speciellt utbildade själskapsvägledare.
Denna typ av rådgivning fokuserar på att hjälpa en individ eller ett par att hantera och förstå sexuella frågor, problem eller svårigheter som de kan ha stött på. Detta kan inkludera sådant som sexuell funktionsnedsättning, könssjukdomar, identitetsfrågor, förhållandevanor, kommunikationsproblem och andra relaterade frågeställningar.
Syftet med sexualrådgivning är att stödja den enskilda individen eller paret i att öka sin förståelse av deras sexuella liv, förbättra deras kommunikation, stärka relationen och främja ett hälsosamt och nöjt sexuellt liv. Det kan innefatta att erbjuda information, råd, övningar och strategier som hjälper klienterna att lösa sina problem och uppnå sina mål.
Det är viktigt att notera att sexualrådgivning skiljer sig från sexuell terapi, även om de två ofta kan vara relaterade. Sexualterapi är en form av behandling som används för att lösa specifika sexuella problem eller åkommor, medan sexualrådgivning är mer inriktad på att ge information, stöd och rådgivning kring sexuella frågor och utmaningar.
'Könshormoner, steroid' refererar till en grupp hormoner som inkluderar både androgener (manliga könshormoner) och östrogener (kvinnliga könshormoner). Dessa hormoner är lipidlösliga och syntetiseras från kolesterol. De har en struktur med ett steroidekvivalent kärn som består av fyra ringar, och detta ger upphov till deras benämning som steroidhormoner.
Androgener produceras främst i testiklarna hos män, men även i mindre utsträckning i binjurarna och äggstockarna hos kvinnor. De viktigaste androgena hormonen är testosteron och dihydrotestosteron (DHT). Androgener spelar en central roll för den manliga reproduktiva systemet, men de har också andra funktioner som påverkar muskelmassa, benstyrka, hårväxt, aggressivitet och sexuell drift.
Östrogener produceras främst i äggstockarna hos kvinnor, men även i mindre utsträckning i testiklarna hos män. De viktigaste östrogena hormonen är estradiol, estrone och estriol. Östrogener spelar en central roll för den kvinnliga reproduktiva systemet, men de har också andra funktioner som påverkar benväxthastighet, kognitiv förmåga, hudens elasticitet, kroppsfettfördelning och sexuell respons.
I normala fysiologiska förhållanden är balansen mellan androgener och östrogener viktig för att upprätthålla en hälsosam hormonnivå hos både män och kvinnor. Förändringar i nivåerna av dessa könshormoner kan leda till olika hälsoproblem, som exempelvis könsspecifika cancerformer, menstruationsstörningar, infertilitet, impotens och klimakteriebesvär.
'Prostitution' definieras inom medicin ofta som en form av sexuell arbete där en person erbjuder sexuella tjänster mot betalning. Det kan involvera olika former av sexuella aktiviteter mellan könen eller med withinom samma kön, och kan ta plats på olika ställen, inklusive på gatan, i bordeller, stripklubbar, eskorttjänster och online. Prostitution kan vara frivilligt eller involvera tvång, hot eller nödvändighet, och är ofta förknippat med sociala, ekonomiska och politiska problem.
Det är värt att notera att prostitution i sig självt inte är en medicinsk diagnos, men det kan vara associerad med hälso- och sjukvårdsrelaterade frågor som könssjukdomar, oönskade graviditeter, psykiska problem och våld. Dessa aspekter av prostitution kan behandlas inom den medicinska vården.
Homosexualitet hos män, även känt som man-till-man-attraktion eller manlig homosexualitet, är en romantisk och/eller sexuell attraktion till personer av samma kön, nämligen andra män. Det är en del av den större spektret av sexuell orientering och böjar sig inte till behov eller preferenser. Homosexualitet är normalt varierande bland alla kulturer och samhällen, och det finns inga vetenskapliga bevis som stödjer att det är en vald beteende eller en psykologisk störning.
Sexualupplysning kan definieras som information relaterad till sexuell hälsa och välbefinnande, inklusive kunskap om preventivmedel, sexuellt överförbara infektioner (STI), reproduktiv hälsa, samtycke, sexuella rättigheter och normer. Denna information är avsedd att vara opartisk, korrekt, relevant, tillgänglig och lämplig för målgruppen, oavsett ålder, kön, etnicitet, sexualorientering eller funktionsnivå. Sexualupplysning kan ges på olika sätt, inklusive genom utbildning, rådgivning, resurser och kommunikationsmaterial.
Sexuellt beteende är ett brett begrepp som innefattar alla former av fysisk, emotionell och mentalt interaktion med sexuell innebörd mellan en eller flera individer. Det kan omfatta en rad olika aktiviteter, inklusive men inte begränsat till kyssar, beröring, oralsex, vaginal och anal penetration, samt masturbation tillsammans eller ensam.
Sexuellt beteende kan variera mycket mellan olika kulturer, samhällen och individer, och det är viktigt att notera att alla individer har rätt till självbestämmande och att ge och få informerad samtycke innan man deltar i någon form av sexuell aktivitet. Det är också viktigt att vara medveten om och respektera andras gränser och att alltid praktisera säker sex för att minska risken för sexuellt överförbara infektioner (STI) och oönskad graviditet.
Riskfaktorer är enligt medicinsk terminologi några egenskaper, faktorer eller expositioner som ökar sannolikheten för att utveckla en viss sjukdom eller hälsoproblem. Riskfaktorer kan vara modifierbara, det vill säga de kan påverkas genom livsstilsförändringar och preventiva åtgärder, eller icke-modifierbara, som är oberoende av individens val och omständigheter. Exempel på modifierbara riskfaktorer inkluderar tobaksrökning, fysisk inaktivitet, ohälsosam kost och alkoholmissbruk. Icke-modifierbara riskfaktorer kan vara exempelvis genetiska predispositioner, ålder och kön. Det är värt att notera att närvaro av en riskfaktor inte garanterar att en person kommer att utveckla en viss sjukdom, men ökar bara sannolikheten.
"Age factors" in a medical context refers to the various changes and conditions that occur as a result of aging, which can affect an individual's health and susceptibility to disease. These factors may include:
* Physical changes associated with aging, such as decreased muscle mass, bone density, and lung function
* Increased risk for certain chronic diseases, such as heart disease, stroke, diabetes, and cancer
* Changes in sensory perception, including vision and hearing loss
* Cognitive decline, including an increased risk of dementia and Alzheimer's disease
* Increased susceptibility to infections due to a weakened immune system
* Greater likelihood of experiencing multiple chronic conditions simultaneously (multimorbidity)
These age-related factors can impact the diagnosis, treatment, and management of medical conditions, and must be taken into account when providing care for older adults.
Medicinskt sett betyder "sexuella partners" oftast två personer som har deltagit i sexuell aktivitet med varandra, inklusive, men inte begränsat till, samlag. Detta kan omfatta både engångsförhållanden och längrevarande relationer. Det är viktigt att notera att definitionen kan variera beroende på kontext och forskningsområde.
Könskromosomavvikelsen refererar till abnormaliteter eller avvikelser i könskromosomen, som är de kromosomer som bestämmer individens biologiska kön. Hos människor är de vanligaste könskromosomen X och Y, där en normalt utvecklad man har en X-kromosom från modern och en Y-kromosom från fadern (XY), medan en normalt utvecklad kvinna har två X-kromosomer (XX).
Könskromosomavvikelser kan inträffa under den tidiga fosterd developmenten, då könsceller delar sig och bildar spermier eller ägg. Om det uppstår fel vid denna process kan det leda till avvikelser i antalet eller typen av könskromosomer hos individen.
Exempel på vanliga könskromosomavvikelser inkluderar:
* Turner syndrom: En individ har endast en X-kromosom (X0).
* Klinefelter syndrom: En individ har ett extra X-kromosom (XXY).
* Jacobs syndrom eller XYY-syndrom: En individ har ett extra Y-kromosom (XYY).
* Triple X-syndrom eller 47, XXX: En individ har tre X-kromosomer (XXX).
Könskromosomavvikelser kan leda till olika hälsoproblem och utvecklingsfördröjningar, men det finns behandlingar och stöd som kan hjälpa att hantera symtomen och underlätta individens liv.
"Risktagande" är inget etablerat medicinskt begrepp, men det används ibland för att beskriva processen där en person eller en grupp bedöms ha en högre risk än genomsnittet att utveckla en viss sjukdom eller komplikation. Detta kan ske genom att analysera olika faktorer, såsom medicinsk historia, livsförhållanden, arvsanlag och andra relevanta data.
Exempelvis när en person som röker cigaretter betraktas ha ett högre risktagande för lungcancer än en icke-rygare. Det är viktigt att poängtera att risktagningen inte är en säker företeelse utan snarare en statistisk bedömning som kan hjälpa till att identifiera de som kan ha större nytta av preventiva åtgärder eller mer intensiv medicinsk övervakning.
Könskromatin, även kallat gonadalt kromatin, är ett begrepp inom genetiken och betecknar den typ av kromatin som finns i cellkärnan och som innehåller arvsmassa som bestämmer kön. Könskromatinets utseende kan skilja mellan könen, där det hos kvinnor ofta ser diffust ut medan det hos män kan se grumligt ut på grund av att det innehåller Y-kromosomen.
Y-kromosomen är ett av de två könskromosomer som en individ kan ha, och den förekommer endast hos män. Den innehåller genen SRY (sex determining region Y) som är viktig för att bestämma kön till manlig. Om en individ har en Y-kromosom och därmed har SRY-genen kommer de att utvecklas till man.
I motsats till detta innehåller kvinnliga celler två X-kromosomer, som inte innehåller någon gen som påverkar könstillhörigheten på samma sätt som SRY-genen gör. I stället är det oftast kvinnans kromosomuppsättning (46,XX) som leder till att hon utvecklas till kvinna.
Det är värt att notera att könskromatin inte bara påverkar könstillhörigheten, utan kan också ha en roll för könsspecifika sjukdomar och andra medicinska tillstånd.
Sexuella övergrepp är en term inom medicin och rättsmedicin som definieras som oönskad, icke-konensuerlig sexuell kontakt eller handling. Detta kan inkludera, men är inte begränsat till, våldtäkt, ofrivillig oralt sex, sexuellt trakasseri och annan onödig sexuell kontakt. Sexuella övergrepp kan också involvera exhibitionism, obscena telefonanrop eller onani under tvång.
Sexuella övergrepp kan ha allvarliga fysiska, psykiska och emotionella konsekvenser för offret, inklusive skador på könsorganen, könssjukdomar, graviditet, posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), depression, ångest och andra mentala hälsoproblem.
Det är viktigt att notera att sexuella övergrepp kan inträffa mellan personer av alla kön, åldrar och relationer, inklusive mellan partners, mellan vuxna och barn, och mellan bekanta, familjemedlemmar eller främlingar.
'Könssjukdomar' (sexually transmitted infections, STIs) är en benämning på infektionssjukdomar som vanligtvis överförs från en individ till en annan genom sexuell kontakt. Det finns många olika typer av könssjukdomar, och de orsakas av olika sorters smitta, såsom bakterier, virus, parasiter eller svamp.
Några exempel på vanliga könssjukdomar är:
* Chlamydia trachomatis (chlamydia)
* Neisseria gonorrhoeae (goronrea)
* Trichomonas vaginalis (trichomoniasis)
* Human papillomavirus (HPV), som kan orsaka genitala hud- och slemhinnesjukdomar, till exempel genitala vårtor eller livmoderhalscancer
* Herpes simplex virus (HSV), som kan orsaka könsherpes
* HIV, som kan orsaka AIDS
Det är viktigt att notera att många könssjukdomar kan ge upphov till symtom, men det finns också många asymptomatiska bärare av smitta. Därför är regelbunden screening och användning av skydd vid sexuell kontakt viktiga för att förebygga spridningen av könssjukdomar.
En kondom är ett tunnt, slitet skydd som används under sexuell aktivitet för att förebygga graviditet och smitta med sexuellt överförbara infektioner (STI). Konden är vanligtvis gjorda av latex, men de kan även tillverkas av polyuretan eller lammskinn. De fungerar genom att hindra direkt kontakt mellan könsorganen och att samla upp smittämnen som kan finnas i sädesvätska eller slidvätska. Konden används alltid på den manliga penis men finns även tillgängliga i form av kvinnliga kondomer som istället placeras inne i slidan.
En HIV-infektion är en infektionssjukdom som orsakas av human immunodeficiency virus (HIV). Viruset attackerar och förstör CD4-celler, en typ av vita blodkroppar som är viktiga för att hålla kroppen frisk. När CD4-cellerna minskar i antal kan kroppen inte längre effektivt bekämpa infektioner och sjukdomar.
HIV-infektionen går genom tre olika stadier: akut HIV-infektion, asymptomatisk HIV-infektion och symptomatisk HIV-infektion eller AIDS. AIDS står för acquired immunodeficiency syndrome och är den allvarligaste fasen av HIV-infektionen då individen blir särskilt känslig för allvarliga infektioner och cancer.
Det finns inget botemedel mot HIV, men det går att behandla HIV med antiretroviral terapi (ART) som kan hjälpa till att kontrollera virusets replikation och sakta ner sjukdomens framskridande. Med rätt behandling och regelbunden follow-up kan många HIV-positiva personer leva ett nästan normalt liv.
Testosteron är ett steroidhormon som produceras huvudsakligen i testiklarna hos män, även om kvinnor också producerar mindre mängder i äggstockarna och binjurarna. Det är det primära manliga könshormonet och spelar en viktig roll i utvecklingen och funktionen av de manliga könsorganen, samt i uppbyggnaden och underhållet av muskler, ben, hud, hår och allmän kroppskomposition. Testosteron påverkar också mäns sexuella drifter och fertilitet genom att stödja produktionen av spermier. Hormonet är viktigt för människors allmänna hälsa och välbefinnande, och kan påverka humör, kognition, energi och livskvalitet. Testosteronnivåer tenderar att vara högst under ungdomen och tidiga vuxenlivet och minskar gradvis med åldern.
"En tvärsnittsstudie (engelska: cross-sectional study) är en typ av observationsstudie inom epidemiologi där data samlas in vid en given tidpunkt eller över en kort tidsperiod, till skillnad från longitudinella studier som följer upp deltagarna över en längre tid. I en tvärsnittsstudie undersöks förekomsten av en viss egenskap, sjukdom eller hälsofaktor hos en population vid en given tidpunkt.
Tvärsnittsstudier är användbara för att uppskatta prevalens (den aktuella andelen fall) hos en viss sjukdom eller tillstånd, men de ger sällan information om orsakssamband eftersom de inte kan etablera en tidsföljd mellan exponering och utgång. Därför är det svårt att fastslå om ett samband mellan två variabler är orsakssamband eller bara en slumpmässig korrelation."
"Prevalens" er en begrep i epidemiologi som refererer til den totale andelen av individuer i en population som har en bestemt sykdom, skade eller tilstand ved et givent tidspunkt. Det kan også beskrive antall personer som har en bestemt egenskap eller eksponering i en befolkning. Prevalensen måles ofte som en prosentandel av den totale populationen eller som antall per 1000, 10 000 eller 100 000 personer, afhængig av hyppigheden og størrelsen på populationen.
Det er viktig å skille mellom prevalens og incidens. Incidensen beskriver antall nye tilfeller av en sykdom eller tilstand som oppstår innen et bestemt tidsrom, mens prevalensen viser hvor mange personer i en population som har den på et gitt tidspunkt. Prevalensen vil ofte være høyere enn incidensen for kroniske sykdommer og tilstander, siden disse kan forekomme over lengre tidsperioder.
Sekundära könskarakteristika
Testosteron
Flodkräftans anatomi
Ansiktshår
Transsexualism
Könsdifferentiering
Pubertet
Steatopygi
Fysisk attraktivitet
Androgener
Hypogonadism
Kön
Den sexige sonen
Bukfetma
Könscell
För tidig pubertet
Näbbvalar
Menarche
Handikappsprincipen
Östrogen
Virilism
Hypoöstrogenism
Östrogenreceptorer
Könsbekräftande kirurgi
Progesteron
Lipodystrofi
Gigantomasti
Feminisering
Sekundära könskarakteristika - Wikipedia
Vad är biologiskt kön? - Malmö stad
Högkänslig metod: Masspektrometri kopplat till 2D-vätskekromatografi (2D-LCMSMS) - Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Ok att oskulder (män) stigmatiseras, men inte slampor (kvinnor) - Snack - ungdev Forum
Blodprov | Hälsokontroll | Testosteron
Könskromosom - Wikipedia
Sjukdomar i manliga genitalia | Läkemedelsboken
Amenorré. | Praktisk Medicin
Hur många kön finns det? - del 3 - KI-studenten Isabelle
Laglig anabola Mesterolone - База Знаний
Gamla europeiska figuriner belyser det förflutna | Moder Jord
Testosterone enanthate side effects, bygga muskler häst Test | Group | UI Inventor
Bilateral mastektomi
Genusvetenskap är inte flum. - Fanny Åström
Man - Wikipedia
Vulverine - Östrogen gör dig saftig. Menscykeln börjar
Utvecklingen2
- De hormoner och enzymer som styr utvecklingen av kvinnans sekundära könskarakteristika är bland andra östrogen, progesteron, prolaktin, könshormonbindande globulin och aromatas. (wikipedia.org)
- Från puberteten är östrogenet viktigt för att utveckla sekundära könskarakteristika hos kvinnan, såsom utvecklingen av en timglasformad kropp, med lägre midja-höft-kvot och större bröst. (web.app)