Hyperplasi är en term inom histologi och patologi som betecknar ökat celltal i ett vävnadsområde, vanligen orsakat av ökad cellproliferation. Detta skiljer sig från hypertrofi, där cellerna blir större men antalet celler förblir oförändrat. Hyperplasi kan vara fysiologisk eller patologisk och kan bero på olika orsaker som hormonella störningar, irritation, inflammation eller neoplastiska tillväxt. I allmänhet är hyperplasi en reversibel process, men i vissa fall kan den leda till onormal vävnads- eller organförändring och öka risken för cancerutveckling.
Prostataförstoring, även känt som benign prostatahyperplasi (BPH), är en vanlig medfödd eller åldersrelaterad tillstånd där prostatan kring urinröret växer och pressar på urinvägarna, orsakande symtom som sänkt urinflöde, frekventa och plötsliga behov att urinera, speciellt under natten, och en känsla ofullständig blåsa.
Godartad tillväxt av livmoderslemhinnan (endometriet). Endometriehyperplasi klassificeras utifrån cytologi och körtelvävnad. Det finns enkla, komplicerade (adenomatösa utan atypiska drag) och atypiska hyperplasier, vilka kan utgöra risk för en elakartad utveckling.
En grupp ärftliga rubbningar av binjurarnas steroidgenes, som varierar med kön, med den medfödda enzymdefektens svårighetsgrad och med debutålder. Den vanligaste formen, den viriliserande, beror på en 21-hydroxylasdefekt. Andra former är 11-hydroxylasdefekt, 17-hydroxylasdefekt, desmolasdefekt och 3-beta-hydroxysteroiddefekt.
Onormal utvidgning av tandköttets sulkus som inte åtföljs av apikal förflyttning av epitelfästet.
Tympanosclerosis, or "Tympanic membrane hyperplasia," is a medical condition characterized by the abnormal thickening and hardening of the tympanic membrane (eardrum) due to the deposition of calcium salts and collagen fibers. This can result in hearing loss and conductive impairment, and it's often associated with middle ear infections or chronic inflammation.
Godartad och vanligen asymtomatisk svulst i levern, främst hos kvinnor. Det är en fast, kärlrik massa som liknar cirros, med en stjärnformad fibrig kärna, innehållande talrika, små gallgångar och kärl täckta med Kupfferceller.
Tunica intima är den innersta lagret av ett blodkärls vägg, som består av endotelceller som ligger på en basal membran. Denna tunika har till uppgift att underlätta glidning av blodet i kärlet och hjälper till att reglera permeabilitet och homeostas i kroppen. Det är också den plats där ateroskleros ofta börjar utvecklas.
Hyperplasi i läpparnas, tungans och, mindre ofta, kindernas, munbottnens och gommens slemhinnor, i form av mjuka, smärtfria, rundade, fastsittande blåsor, 1-4 mm i diameter. Tillståndet syns oftast hos barn eller ungdomar, är familjebundet, och kan vara från flera månader till år innan det ebbar ut. Man misstänker att ett virus är orsaken, främst humant papillomvirus.
Neointima definieras som en nybildad inner layervävnad i ett blodkärl. Denna vävnad bildas vanligtvis som svar på en skada eller en sjukdomsförändring, till exempel efter en angioplastiprocedur eller vid ateroskleros. Neointiman kan bestå av muskelceller, bindväv och eventuellt också av kalkavlagringar. I vissa fall kan neointima växa till såpass att det orsakar en stenos (ett inre förstängning) i blodkärlet, vilket kan leda till komplikationer som hjärtinfarkt eller stroke.
Enstaka eller multipla godartade hudsvulster bestående av omogen och mogen kärlvävnad blandad med endotelceller och en varierande blandning av eosinofiler, histiocyter, lymfocyter och mastceller.
Steroid-21-monooxygenas, även känt som cytochrome P450 21A2 (CYP21A2) eller 21-hydroxylas, är ett enzym som spelar en viktig roll i steroidhormoners syntes i kroppen. Detta enzym katalyserar den sista steget i syntesen av mineralokortikoider (till exempel aldosteron) och glukokortikoider (till exempel cortisol), genom att introducera ett syreatom på position 21 i deras struktur. Genetiska mutationer som påverkar funktionen av Steroid-21-monooxygenas kan leda till endokrina störningar, såsom kongenital adrenal hyperplasi (CAH), som kan resultera i abnormalt höga eller låga nivåer av dessa hormoner och medföra olika hälsoproblem.
Cancerförstadier, eller precancerösa tillstånd, är cellförändringar som kan utvecklas till cancer om de inte behandlas, men som ännu inte har utvecklat alla karaktäristika för cancer, såsom invasiv växt eller spridning till andra delar av kroppen.
Pseudolymfom är en benign (godartad) förändring i lymfkörtlarna som kan likna maligna (ontartade) lymfödem, såsom lymfom. Pseudolymfom kännetecknas av en överdriven reaktion i lymfnoderna, vilket orsakar en ansamling av vita blodkroppar, särskilt T-celler. Detta kan leda till att lymfnoden ökar i storlek och kan kännas nodulär (nötknäppformad) vid palpation (kontroll av strukturen genom beröring).
"Prostatan är en körtel som enbart förekommer hos mannen och som utsöndrar en del av spermiernas närings- och skyddande fluid i samband med ejakulationen."
Bisköldkörtlarna, även kända som bifunktala körtlar eller vesiculära ganglier, är två små körtlar hos mannen som ligger nära urinblåsan och har en funktion i spermaproduktionen. De producerar en protein- och fruktosehaltig vätska som blandas med spermierna för att bilda sädesvätskan under ejakulationen, vilket ger näringsrikt miljö och skydd för spermierna på vägen genom kvinnans reproduktionssystem.
Histokemiskt påvisande av immunreaktiva ämnen med hjälp av märkta antikroppar.
Tumörer och cancerformer i livmoderslemhinnan. Tumörerna kan vara godartade eller elakartade. Klassificering och gradering beror på celltyper och andelen odifferentierade celler.
Transurethral resection of the prostate (TURP) är ett ingrepp där delar av prostata som skapat obstruktion eller andra problem i urinvägarna tas bort med hjälp av en elektrisk loop genom urinröret, utan att göra någon yttre incision. Det är ett vanligt ingrepp för behandling av benign prostatihyperplasi (BPH), som orsakar lägre urinstyrka och andra symtom hos män över 50 år. TURP förbättrar flödet av urin och lindrar symtomen, men det kan också ha vissa biverkningar och komplikationer.
Positivt laddade atomer, radikaler eller atomgrupper som vandrar mot katoden eller den negativa polen vid elektrolys.
Adenom. Godartad tumör, vars celler bildar tydligt körtelliknande strukturer eller härrör från körtelepitel.
Ett hydroxyprogesteron med ungefär samma medicinska användning som progesteron.
Blockering av flödet i biologiska eller konstgjorda kärltransplantat.
Vener i hals och nacke som tömmer blod från hjärnan, ansiktet och nacken i brakiocefal- eller nyckelbensvenerna.
Förstorad sköldkörtel innehållande avgränsade noduler.
Stora, godartade, hyperplastiska lymfknutor. Den vanligare, hyalina kärlrika typen kännetecknas av små, hyalina kärlfolliklar och interfollikulär kapillärtillväxt. Plasmaceller är ofta närvarande och representerar en annan subtyp med IgM och IgA i plasmacellerna.
Djursjukdommar vars kliniska mekanismer är tillräckligt lika dem hos annan sjukdom hos människor för att de skall kunna tjäna som modell. Sjukdomen hos djuret kan antingen vara framkallad eller naturlig.
Laboratoriemöss som framställts från ett genmanipulerat ägg eller däggdjursembryo.
Bisköldkörtelsjukdomar (Parathyroid diseases) är en samlingsbeteckning för olika tillstånd som drabbar bisköldkörtlarna, små körtelstrukturer belägna bakom sköldkörteln, och som producerar ett hormon som reglerar kalciumhalten i blodet. Bisköldkörtelsjukdomar kan orsaka för höga eller för låga nivåer av detta hormon, vilket kan leda till symptom som benontbildningar, muskelvärk, trötthet, konfusion och i vissa fall allvarliga komplikationer såsom njurskador. De vanligaste bisköldkörtelsjukdomarna är primär hyperparatyreoidism, sekundär hyperparatyreoidism och hypoparatyreoidism.
Binjurebarkshyperfunktion (BBH) är ett tillstånd där binjurebarken, en del av nyockens biskölder, överproducerar hormonet aldosteron. Detta orsakas vanligtvis av sjukdomar i binjuren eller i njurarna, och kan leda till ökad blodtryck, ödem och elektrolytbrist.
5-alpha Reductase Inhibitors are a class of medications that block the conversion of testosterone to dihydrotestosterone (DHT) by inhibiting the 5-alpha reductase enzyme. DHT is a more potent form of testosterone that plays a key role in the development and progression of benign prostatic hyperplasia (BPH) and male pattern hair loss. By reducing DHT levels, these medications can help alleviate symptoms of BPH such as difficulty urinating and shrink an enlarged prostate gland, and slow down the progression of hair loss in men with androgenetic alopecia. Examples of 5-alpha Reductase Inhibitors include finasteride and dutasteride.
En cells förökning genom delning.
Blodkärlens icke-tvärstrimmiga, icke viljestyrda muskelvävnad.
Alla de händelser som tillsammans leder till ökat antal celler. Häri ingår fler processer än celldelning, som utgör en del av cellcykeln.
I medicinen refererer "hypertrofi" til en forstørrelse af en organ eller væv som skyldes en øget størrelse på de eksisterende celler, og ikke fordi der er dannet flere celler (som ved hyperplasi). Dette sker ofte som en adaptiv respons til en øget belastning eller stimulus, såsom et stigende arbejdskrav hos hjertets musculatur under hypertension eller en forstørrelse af skeletmuskulaturen ved krafttræning. Hypertrofi kan også observeres i patologiske tilstande, såsom hjertet under hypertrofisk cardiomyopati.
Polytetrafluoretylen (PTFE) är ett syntetiskt, termoplastiskt material som är känt för sin extrema slitagesvårighet, låga friktion och goda isolerande egenskaper. Det används ofta inom medicinsk teknik som beläggning på katetrar och andra medicinska instrument samt i till exempel ortopedisk kirurgi för att reducera friktionen mellan implantat och benvävnad.
I en enkel medicinsk definition, är ett papillom (singular) eller papillomer (plural) abnorma vävnadsformationer som ofta ser ut som små, köttiga polypper eller utväxter. De uppstår när det cellska växten i en viss area av kroppen ökar och bildar en exogenu (yttre) eller endogen (inre) tumör. Papillomer kan vara godartade (icke-cancerösa) eller maligna (cancerösa), beroende på vilken typ av celler de utvecklas ifrån och hur snabbt de växer.
I medicinen kan "organstorlek" referera till det fysiska utrymmet eller volymen som ett visst organ tar upp inne i kroppen. Detta mäts ofta i centimeter (cm) för längd och bredd, och i kubikcentimeter (cm3) eller gram (g) för volym respektive vikt. Organens storlek kan variera beroende på en rad faktorer, inklusive ålder, kön, genetiska faktorer och olika hälsotillstånd. I vissa fall kan avvikande organstorlekar vara ett tecken på patologi eller sjukdom.
En bisköldkörteltumör är en neoplas Eli (abnormal growth) som utvecklas i sköldkörteln, den endokrina körtlarna som producerar tyreoideahormoner. Dessa tumörer kan vara både godartade och elakartade, med de senare varianterna som är mer allvarliga och kan metastasera (spread) till andra delar av kroppen. Bisköldkörteltumörer kan orsaka en rad symtom, inklusive förändringar i huden, viktförlust, sväljningssvårigheter och förändringar i humör eller kognition.
"Vasoaktivt intestinellt peptid (VIP) är ett neuropeptidhormon som utövar relaxerande och vasodilaterande effekter på glatta muskulatur i blodkärl och bronki, samt stimulerar sekretion av vatten och elektrolyter i tarmen."
F344 är en specificerad stam (strain) av laboratorieratte (inbred albino granpruta), som används främst inom forskning och biomedicinska studier, känt för sin relativt låga genetiska variationen och prediktiliteten i att utveckla tumörer jämfört med vissa andra vanliga laboratoriestammar.
Ett växtsläkte inom familjen Cycadaceae och ordningen Cycadales. Det utgörs av palmliknande träd, som ger cykasin (metylazoximetylacetat), beta-D-glukosiden av metylazoximetanol.
Någon av de två artärer i sidorna av halsen som försörjer huvud och hals med blod. Båda delar sig i två grenar, den inre halsartären och den yttre.
Körtlar belägna i retroperitonealvävnaden vid njurarnas övre poler.
'Serenoa' är ett medico-botaniskt namn på en palmartad växt, även känd som *Serenoa repens*, vilken huvudsakligen förekommer i sydöstra USA. Denna växts frukter används inom komplementär och alternativ medicin, främst för att lindra symtom relaterade till benign prostatihyperplasi (BPH), eller en förstorad prostata hos äldre män. Preparat gjorda av Serenoa repens frukter kallas ofta "saw palmetto" på engelska. Det är viktigt att notera att effekterna och säkerheten av Serenoa repens preparat kan variera, och det rekommenderas att du konsulterar din läkare eller apotekare innan du börjar använda någon komplementär eller alternativ behandling.
Bröstsvullnad, mastit, bröstcancer och abscess är exempel på olika sorters bröstsjukdomar som kan drabba både kvinnor och män, men är vanligare bland kvinnor.
Ett vanligt förekommande fenomen hos små barn. Syn. tumsugning.
En prostata tumör är en abnormell och ocontrollerad tillväxt av cancerceller i prostata-glanden hos mannen, som kan vara lokaliserad eller ha spridit sig till omkringliggande vävnader och andra kroppsdelar.
Det yttre, kärlfria hudskiktet. Underifrån och uppåt består det av fem epitellager: 1) bottenlagret (stratum basale epidermidis); 2) taggcellslagret (stratum spinosum epidermidis); 3) korncellslagret (stratum granulosum epidermidis); 4) blankskiktet (stratum lucidum epidermidis) och 5) hornlagret (stratum corneum epidermidis). Sy. epiderm; epidermis.
"Binjuresjukdomar" refererer til en bred vifte af patologiske tilstande og forstyrrelser, der påvirker bindevævets funktion og struktur i nyrerne. Bindevævet, også kendt som interstitium, er et støttende væv mellem de funktionelle enheder i nyrerne, glomeruli og tubuli. Binjuresygdomme kan være akutte eller kroniske og resultere i forringet nyrerfunktion, nedsat klaringsevne for affaldsstoffer og andre komplikationer.
En malign tumör som inte hunnit tränga in i den ursprungliga epitelcellens basalmembran och som inte spridit sig till andra vävnader.
Glattmuskelceller, också kända som glatta muskelceller, är en typ av muskelceller som kontrolleras involuntärt och har en cylindrisk form med tapper, sammandragna nucleus. De består av ett enda lag av muskelfibriller som är indelade i myofilament av aktin och myosin, vilket gör att de kan kontraheras utan korsstavar som finns i skelettmuskulatur. Glattmuskelceller hittas i väggarna på rörformade strukturer som blodkärl, luftrör, matstrupe och urinvägar.
"Blodådror, eller venösa systemet, är ett nätverk av rörliga strukturer som transporterar blod till hjärtat från kroppens vävnader, oftast med lägre syre- och närings halter än arteriella systemet. De har tunnare muskel- och elastisk vävnad än artärer och innehåller valvular mekanismer för att förhindra återflödet av blod."
Den slemhinna som täcker livmoderhålans insida och reagerar på hormonverkan under menstruationscykeln och graviditet. Slemhinnan genomgår cykliska förändringar som är typiska för menstruation. Efter befruktning utgör den stöd åt det växande embryot.
Bruk av ballongkateter för vidgning av tilltäppt artär. Metoden används vid behandling av sjukdomstillstånd med arteriella ocklusioner, som t ex njurartärstenos eller blodpropp i benen. Speciell tekni k finns för ballongangioplastik i kranskärlen, perkutan transluminal koronarangioplastik (PTCA).
"Cancerframkallande ämnen, eller karcinogener, är substance som kan orsaka cancer genom att skada cellers DNA och störa celldelningen, vilket kan leda till ocontrollerad celldelning och tumörbildning."
Steroidföreningar i vars ringsystem en eller fler kolatomer ersatts med kväveatomer.
En prolifererande cellkärneantigen (PCNA) är ett protein som syntetiseras under celldelningens DNA-replikationsfas och fungerar som en processmässig markör för celldelning och cellväxt. Det används ofta som en indikator på celular proliferation inom medicinsk forskning, eftersom högre nivåer av PCNA-uttryck kan vara associerade med olika patologiska tillstånd, såsom cancer och andra sjukdomar som involverar cellproliferation.
"Tidsfaktorer" refererar inom medicinen till de aspekter av tiden som kan spela in på en persons hälsa, sjukdomsutveckling eller svar på behandling. Detta kan omfatta sådant som tidpunkt för exponering för en skada eller en infektion, tid som har gått sedan symtom uppstod, eller den tid det tar för en behandling att verka. Tidsfaktorer kan vara av avgörande betydelse för att ställa diagnoser, planera behandlingar och förutse prognoser.
Medfödd cystisk utvidgning av leverns gallgångar. Den består av två typer: enkel, med enbart gallgångsutvidgning eller ektasi, och komplex, med tillhörande utbredd fibros och portahypertension. Godart ad njurkanalsektasi hör samman med båda typer.
Mjölkkörtlar hos andra däggdjur än människan.
"C57BL mice" är en specifik stam av möss som används inom forskning. De är så kallade inbredda möss, vilket betyder att de har en mycket konsekvent genetisk bakgrund eftersom de härstammar från en enda individ och har förökat sig genom systerskötsel under många generationer. Detta gör att deras egenskaper är väldigt repeterbara, vilket är användbart inom experimentell forskning. C57BL-stammen är känd för sin robusta hälsa och långa livslängd jämfört med andra mössstammar. De används ofta inom olika områden av biomedicinsk forskning, till exempel cancer-, neurologi- och immunologiforskning.
Någon av de båda, stora artärer som utgår från bukaortan. De försörjer höftpartiet, bukväggen och benen med blod.
Ett eller flera skikt av epitelceller, uppburna av basalmembranet, som täcker kroppens inre och yttre ytor.
Onormalt stor aktivitet i bisköldkörtlarna, vilken kan vara primär eller sekundär. Primär hyperparatyreos är associerad med tumörbildning eller hyperplasi.
Hos människan, någon av de på bröstkorgens framsida belägna och i fettvävnad inbäddade mjölkkörtlarna.
Musstammar, hos vars individer vissa gener inaktiverats, eller slagits ut. Utslagningen åstadkoms genom att man med hjälp av rekombinant DNA-teknik ändrar den normala DNA-sekvensen hos den gen som är föremål för studier, för att förhindra syntes av normala genprodukter. Klonade celler med lyckad DNA-förändring injiceras sedan i musembryon för framställning av chimärer. De chimära mössen avlas därefter för att ge en stam där alla celler i varje mus innehåller den brutna genen. Knockout-möss används i experimentella djurmodeller av sjukdomar och för att klarlägga geners funktioner.
"Sprague-Dawley råtta" är en typ av albino släthårig laboratorieråtta som vanligtvis används inom forskning på grund av deras förutsägbara och reproducerbara genetiska, fysiologiska och beteendemönster. De utvecklades under 1920-talet i USA av biologerna Robert Sprague och Harold Dawley och är idag en av de mest använda råttorna inom forskning världen över.
Karbonsyror med en homocyklisk ringstruktur, där alla atomer i ringen är kol.
Avlägsnande och undersökning av små prov från levande vävnad.
Ett kroniskt sjukdomstillstånd av tre varierande typer, från förändringar främst bestående av påväxt av fibrös vävnad och en typ som domineras av tillväxt av epitelparenkymvävnaden till en typ som kännetecknas av hyperplasi av både stroma- och epitelvävnad, och cystbildning.
'Binjurebarkstumörer' är en allmän term för olika typer av godartade eller elakartade tumörer som utvecklas i binjurebarken, en del av binjuren som producerar hormoner.
Ett tillstånd där en ursprungscelltyp ersätts av en annan, liknande celltyp.
En tumörsjukdom där alveolerna och de distala bronkerna är fyllda med slem och slemutsöndrande cylinderepitelceller. Typiskt är rikligt med segt slem, frossa, feber, hosta, dyspne och smärta.
Huvudpulsådern i låret, vilken utgör fortsättningen på den yttre höftartären.
Hinder i urinblåsans hals som försvårar urintömningen.
Införande av en rörformig anordning i någon kanal, blodkärl, ihåligt organ eller kroppshåla för tillförsel eller tömning av vätskor för diagnostiska eller terapeutiska ändamål. Förfarandet skiljer sig från intubation, vars syfte är att upprätthålla en öppen förbindelse i tilltäppta kanaler eller kärl.
Ett karcinom härrörande från körtelvävnad eller vars celler bildar tydliga körtelliknande strukturer. Adenokarcinom kan klassificeras i enlighet med de mönster cellerna bildar.
Celler som drivs fram in vitro i odlingsmedia som främjar deras tillväxt. Odlade celler används bl a för studier av utveckling, morfologi, metaboliska, fysiologiska och genetiska processer.
En grupp basala granularceller i tarmarna, vars korn lätt färgas med silver- eller kromsalter. Cellerna utsöndrar serotonin, substans P och enkefaliner. Det finns tre typer: de i magslemhinnan, i tolvfingertarmen och i tarmarna.
De två pulsådror som försörjer huvud och hals med blod. De leder uppåt i halsen, en på varje sida, och i nivå med sköldbrosket delar var och en av dem sig i två grenar, den yttre (arteria carotis exte rna) och den inre (arteria carotis interna) halspulsådern.
Pregnanetriol är ett sterosidhormon som bildas när kroppen bryter ned gestagenet pregnenolon. Det kan mätas i urinen och används som markör för äggstockarnas funktion, särskilt vid undersökningar av polycystiskt ovariesyndrom (PCOS) och andra störningar i kvinnors hormonsystem.
Hypofyshormon som stimulerar utsöndringen av adrenokortikosteroider och främjar tillväxten av binjurebark. Det återfinns också i urin hos kvinnor och i serum hos dräktiga ston. Hormonet är en enkelkedjad polypeptid av 39 aminosyror, av vilka de 24 första är gemensamma för all arter. Denna sekvens av 24 aminosyror sägs stå för peptidens biologiska aktivitet, medan den återstående sekvensen av 15 aminosyror antas vara nödvändig för immunologisk specificitet.
En polyps er en abnormal vækst af slimhindevæv, der sticker ud fra den omgivende slimsækken eller skillevæv. Polyper kan forekomme overalt i kroppen, hvor slimhinde findes, men de er særligt almindelige i tarmene og urinblæren. De er oftest ikke kreftslagne, men visse typer polyper, specielt dem der findes i tarmene, kan udvikle sig til kræft over tid. Derfor bør polyper fjernes, når de bliver diagnosticeret.
Djurarten Oryctolagus cuniculus, av familjen Leporidae och ordningen Lagomorpha. Kaniner föds i hålor, utan päls, och med slutna ögon och öron. Kaniner har 22 kromosompar, medan harar har 24.
Prostatasjukdomar är ett samlingsbegrepp för olika tillstånd som kan drabba prostata, en körtel belägen under männens urinblåsa. De vanligaste prostatasjukdomarna inkluderar:
Medfödda störningar i hudens struktur.
Ett sjukdomstillstånd orsakat av överproduktion av aldosteron. Det kännetecknas av natriumretention och utsöndring av kalium, vilket leder till högt blodtryck och hypokalemi (kaliumbrist).
Kirurgiskt anlagd förbindelse eller shunt mellan kanaler, rör eller kärl. Den kan göras ända mot ända, ända mot sida, sida mot ända, eller sida mot sida.
Smittsamma organismer i blodet, särskilt av intresse vad gäller förekomst i blodrester i sängkläder, handdukar, kläder, bandage eller andra föremål från personer som utgör smittrisk, sprutor och andra vassa föremål samt medicinska avfallsprodukter, allt för vilket personal inom sjukvården kan utsättas. Detta begrepp skall skiljas från sjukdomstillstånden bakteriemi (sepsis), viremi och fungemi.
"Interventionell ultraljudsundersökning" refererar till användning av ultraljud (ekodoppler) som en del av en medicinsk procedur där målet är att behandla ett visst tillstånd eller sjukdom, istället för bara att diagnostisera det. Ultraljudsavbildningen används som riktnings- och vägvisningshjälpmedel under proceduren, exempelvis vid injektion av läkemedel eller andra substanser i en specifik position i kroppen, såsom att behandla en smärtsam leder med hjälp av ultraljud guided injection (UGI).
I en enkel medicinsk definition, betyder "stentara" att placera en liten, rörlig eller fast tubformad inläggning (en stent) inne i ett kärl, till exempel ett hjärtkranskärl eller en artär, för att hålla lumen (kärlets öppna passage) vidmakthållen och underlätta blodflödet. Stentar används ofta för att behandla åderförträngningar orsakade av ateroskleros eller andra tillstånd som kan orsaka skador på kärlen.
En syntetisk mineralkortikoid med antiinflammatorisk verkan.
"RNA (Ribonucleic acid) är ett ensträngat nucleotidmolekylt som fungerar som genetisk budbärare i celler, transportierande genetisk information från DNA till ribosomer under protein syntesprocessen."
Metaboliter eller derivat av progesteron, med hydroxylsubstitutioner i olika positioner.
Prostatit är ett samlingsbegrepp för inflammation i prostata, och kan delas in i olika kategorier beroende på symptom, fynd vid undersökning och orsak.
Immunologiska analysmetoder baserade på bruk av: 1) enzym-antikroppkonjugat; 2) enzym-antigenkonjugat; 3) antienzymantikroppar med efterföljande homologt enzym; 4) enzym-antienzymkomplex. Dessa används i histologiskt arbete för att synliggöra eller märka vävnadsprov.
Någotdera organ av det organpar som finns i brösthålan och vars uppgift är att syresätta blodet.
Kirurgiskt anlagd direktförbindelse mellan en artär och en ven.
Cellförändringar som visar tecken på att kontrollmekanismer satts ur spel, ökad tillväxt, ändringar på cellytan, karyotypa abnormaliteter, morfologiska och biokemiska avvikelser och andra egenskaper s om medför förmåga att invadera, metastasera och döda.
En icke-invasiv (ej infiltrerande) bröstcancer, kännetecknad av prolifererande, elakartade epitelceller, begränsade till bröstkörtelgångarna eller loberna, utan i ljusmikroskop påvisbar invasion i omg ivande stroma genom basmembranet.
"Binjurebarkssjukdomar" refererar till sjukdomar som påverkar binjurebarken, ett viktigt endokrint organ som producerar hormoner som reglerar blodtrycket, salt- och vattenbalansen, glukosnivåerna i kroppen och andra kroppsliga funktioner. Exempel på binjurebarkssjukdomar inkluderar Cushings syndrom, Addisons sjukdom, kongepiggsjuka (primär hyperaldosteronism) och sköldkörtelsjukdomar som kan påverka binjurebarken.
Djur, utvalda pga specifika särdrag, som används i experimentellt syfte och för undervisning och tester.
Sjukdomar i lymfan eller lymfkärlen.
Metod för provtagning av vävnad genom att sticka en nål i den vävnad som skall undersökas och suga upp (aspirera) en provmängd.
'Citrobacter rodentium' är en gramnegativ, fakultativt anaerob bakterie som tillhör familjen Enterobacteriaceae och är vanligt förekommande hos möss och råttor. Den orsakar enteritis (tarmsjukdom) hos dessa djur och används som ett modellorganismer för att studera enteropatogena bakteriers patogenes i tarmsystemet hos däggdjur, inklusive människor.
Tillstånd med förekomst av kärltumörer under slemhinnorna (t ex tarmslemhinnan).
Onormalt hög aktivitet i bisköldkörtlarna med överproduktion av bisköldkörtelhormon till följd av hyperfosfatemi i samband med njursvikt.
'Lower urinary tract symptoms' (LUTS) refer to a group of symptoms related to the lower urinary tract, including the bladder and urethra. These symptoms can be divided into three categories: storage, voiding, and post-micturition symptoms.
Onormal hopsnörning av en anatomisk struktur.
Stort organ i bukhålan med flera viktiga ämnesomsättningsfunktioner.
En binjure tumör är en abnorm growth or mass in the pancreas, which is a gland located behind the stomach and plays essential roles in digestion and regulation of blood sugar levels. These tumors can be benign (noncancerous) or malignant (cancerous), with varying impacts on overall health and treatment options.

'Hyperplasi' är inom medicinen ett tillstånd där det förekommer ökat celltal i en viss vävnad eller organ. Detta orsakas vanligtvis av en förhöjd stimulans på celldelning, ofta som svar på en patologisk process eller en endokrin störning. Hyperplasi kan vara reversibel om orsaken till den tar borts, men i vissa fall kan det leda till onormal vävnads- eller organsväxt och öka risken för cancerutveckling.

Prostataförstoring, även känd som benign prostatahyperplasi (BPH), är en vanlig medfödd eller åldersrelaterad tillstånd där prostatan körtel växer och ökar i storlek. Detta kan leda till symtom såsom frekventa och intensiva urineringsbehov, särskilt under natten, svårigheter att börja kissa, en hes ström av urin eller en känsla av ofullständig blåsning. I vissa fall kan prostataförstoring också orsaka obstruktion i urinvägarna och leda till komplikationer såsom urinvägsinfektioner, blasinflammation eller njurskada om det inte behandlas.

Endometriumshyperplasi är en tillstånd där det slemhinnevävnad som tapetserar insidan av livmodern (endometriet) blir överdriven och överskalig. Detta orsakas vanligtvis av onormalt höga nivåer av östrogen i kroppen, utan motsvarande balans av progesteron.

Det finns olika typer av endometriumshyperplasi, beroende på om cellerna ser normala ut eller inte. I en typ av endometriumshyperplasi kan cellerna se atypiska (anormala) ut, och detta ökar risken för att utveckla livmodercancer.

Symptomen på endometriumshyperplasi kan variera, men de inkluderar ofta oregelbundna eller förtjockade menstruationsblödningar. Behandlingen beror på typen av hyperplasi och om det finns atypiska celler eller inte. Behandlingsalternativ kan innefatta mediciner som minskar östrogennivåerna, progesteronbehandling eller ibland kirurgi.

Det är viktigt att söka medicinsk behandling om du upplever några av de symptomen som är associerade med endometriumshyperplasi, eftersom det kan öka risken för livmodercancer om det inte behandlas.

'Medfödd binjurebarkshyperplasi' (BBH) är en ovanlig autosomal recessiv genetisk störning som orsakas av mutationer i genen POR. Detta leder till en överdriven produktion och nedsatt metabolism av steroidhormoner i binjurebarken, vilket kan resultera i en rad symtom som kan vara allvarliga och livshotande om de inte behandlas korrekt.

BBH kännetecknas av en ökad produktion av androgener (manliga könshormoner) och mineralokortikoider (hormoner som reglerar salt- och vattenbalansen i kroppen) från binjurebarken. Detta kan leda till symtom som precocious puberty (för tidig pubertet), akne, hirsutism (övervuxen hårväxt hos kvinnor), virilism (maskulinisering hos kvinnor), högt blodtryck och elektrolytbrist.

Diagnosen ställs vanligen genom en kombination av kliniska symtom, hormonella tester och genetisk analys. Behandlingen innefattar ofta mediciner som blockerar effekterna av överskottet av androgener och mineralokortikoider, samt en speciell diet för att hantera elektrolytbristen. I vissa fall kan kirurgi vara aktuellt för att korrigera anatomiska avvikelser i binjurebarken.

BBH är en allvarlig sjukdom som kan ha livslånga konsekvenser om den inte behandlas korrekt, men med rätt behandling och stöd från medicinsk personal och familj kan de flesta barn med BBH leva ett normalt liv.

'Tandköttsficka' är ett medicinskt begrepp som används för att beskriva en sorts parodontal sjukdom, även känd som gom- eller tandköttssäck. Det handlar om en djupare ficka i tandköttet runt en tand där inflammation orsakar att tandköttet drar sig ifrån tanden och bildar en liten ficka. Om denna ficka blir djupare kan det leda till allvarligare former av parodontit, som i sin tur kan leda till tandlossning om den inte behandlas. Tandköttsfickor mäts ofta i millimeter och en ficka som är djupare än 3-4 mm anses vara patologisk och kräver uppmärksamhet.

Tillståndet Tympanosclerosis, eller tympanihyperplasi som det också kan kallas, är en medicinsk diagnos som beskriver en förändring i mellanörat. Detta tillstånd innebär att det förekommer ökat vävnadsväxt och kalkavsättningar (skleros) i den tunna membranen, tympanon, som skiljer yttre och mittersta örat från varandra.

Tympanosclerosis kan orsaka hörselnedsättning eller leda till att ljudet inte förmedlas korrekt genom mellanörat. Detta kan ge upphov till besvär som tinnitus (ljud i örat), svårigheter att höra tydligt och smärta i örat.

Det är viktigt att påpeka att tympanosclerosis inte behöver vara ett allvarligt tillstånd, men det kan leda till besvär som påverkar den drabbades livskvalitet. Om du eller någon annan upplever symtom som kan tyda på tympanosclerosis rekommenderas det att söka vård hos en läkare eller specialist för ytterligare utvärdering och behandling.

Fokal nodulær hyperplasi (FNH) är en benign tumör i levern som består av ökat antal vävnadsbrickor (noduler) med ökat blodflöde. Denna tillstånd orsakas av en abnormitet i det hepatiska vasculära systemet under fostertiden, vilket leder till en överdriven respons hos levercellerna runt omkring den skadade området. FNH är vanligtvis asymptomatisk och upptäcks ofta av slump eller under undersökningar för andra medicinska problem. I de flesta fall behövs inga speciella behandlingar, men i vissa fall kan kirurgiskt avlägsnande av tumören vara nödvändigt om den orsakar blödning, infektion eller ökad storlek över tiden.

Tunica intima är den innersta lagret av de tre huvudsakliga lager som utgör en blodkärls vägg. Den består av en endotelcellslager, som är i direkt kontakt med blodet, och en underliggande basal membran. Tunica intima har till uppgift att underlätta glidning av blodceller och förebygga blodplattors aggregation och inflammation. Den hjälper också till att reglera blodflödet genom att kontrollera diameteren på blodkärlen genom vasokonstriktion och vasodilatation.

Fokal epitelhyperplasi är en medicinsk term som betecknar en ökad celltillväxt (hyperplasi) i det platta skiktet (epitelet) av huden eller slemhinnan. Detta kan ses som en lokaliserad, överdriven celldelning i ett specifikt område, ofta orsakat av irritation, inflammation eller trauma. Fokal epitelhyperplasi kan vara reversibel och återgå till normalt tillstånd när orsaken behandlas. Det är värt att notera att detta är en bred term och kan ha olika betydelser beroende på kontexten. I vissa fall kan fokal epitelhyperplasi vara ett förstadium till onormal cellväxt eller cancer, men i sig självt är det inte en cancerform.

Neointima definieras som den nya vävnad som bildas inuti ett blodkärl efter en skada eller en procedure såsom en angioplasti. Den består vanligtvis av muskelceller och bindväv och kan i vissa fall leda till förträngning av kärlet igen, ett tillstånd som kallas neointimal hyperplasi.

Angiolymfoid hyperplasia with eosinophilia (ALHE) är en sällsynt, benign tumörförändring som främst berör blod- och lymfkärl. Detta tillstånd karaktäriseras av en övervuxen vävnad med blodkärl och lymfkärl, infiltrerade med eosinofila vita blodkroppar.

ALHE är oftast asymptomatisk, men i vissa fall kan det orsaka symptom som rodnad, svullnad eller smärta på den drabbade hudytan. Det förekommer vanligtvis på ansikte och hals, men kan också påträffas på andra kroppsdelar.

Det är viktigt att skilja ALHE från maligna tumörer som kan ha ett liknande utseende, såsom kutan angiosarkom eller lymfangiosarkom. Diagnosen ställs vanligtvis genom en biopsi och histopatologisk undersökning av vävnaden.

ALHE är i allmänhet ett behandlingsbart tillstånd, men om det orsakar besvär eller kosmetiska problem kan olika behandlingsalternativ diskuteras med en läkare, inklusive observation, kirurgisk excision eller laserbehandling.

Steroid-21-monooxygenas, också känt som cytochrome P450 21A2 eller CYP21A2, är ett enzym som finns i kroppen och spelar en viktig roll i steroidhormoners syntes. Det hjälper till att konvertera progesteron till 11-deoxycortisol i den senare delen av adrenalsystemets hormonproduktion.

Detta enzym är beläget i binjuremärgen och är ansvarigt för att introducera ett syreatom i position 21 av steroidmolekylen, vilket är en nödvändig steg i syntesen av mineralokortikoider som aldosteron och glukokortikoider som cortisol.

Mutationer i CYP21A2-genen kan leda till olika autoimmuna sjukdomar, såsom kongenital adrenogenital syndrome (CAH), som kännetecknas av en brist på produktion av kortisol och/eller aldosteron.

Cancerförstadier, eller "precancerous changes", är cellförändringar som kan utvecklas till cancer om de inte behandlas. Dessa förändringar sker gradvis över tid och kan vara reversibla under vissa omständigheter. Det finns olika typer av cancerförstadier beroende på vilken typ av cancer de kan leda till. Exempel på vanliga former av cancerförstadier inkluderar dysplasi, metaplasia och atypisk hyperplasi. Dysplasi är en förändring där cellerna i ett vävnadslager börjar se annorlunda ut än normalt och kan vara onormala i storlek, form eller antal. Metaplasia är en förändring där en typ av cell konverterar till en annan typ av cell som inte vanligtvis finns på den platsen. Atypiska hyperplasier är en ökning av cellantalet tillsammans med onormala cellförändringar.

Det är viktigt att notera att cancerförstadier inte alltid kommer att leda till cancer, men det finns en ökad risk för att de utvecklas till cancer jämfört med normala vävnader. Om cancerförstadier upptäcks kan läkare ofta behandla dem genom att avlägsna den onormala vävnaden eller använda andra metoder som kirurgi, strålbehandling eller mediciner för att minska risken för cancerutveckling.

'Pseudolymfom' är ett samlingsbegrepp för en grupp sjukdomar som kan likna lymfom, men som inte uppfyller kriterierna för den diagnosen. Det innebär att det ser ut som lymfom på grund av ökad mängd vita blodceller (lymfocyter) i vävnaden, men dessa celler har en annan funktion och är inte cancerartade. Pseudolymfom kan bland annat orsakas av infektioner, autoimmuna sjukdomar eller mediciner. Det är viktigt att skilja pseudolymfom från lymfom eftersom behandlingen och prognosen skiljer sig mellan de två tillstånden.

Prostata är en körtel som finns hos mannen och som utsöndrar en del av den vätska som transporterar spermierna ut genom urinröret när man ejakulerar. Prostatan har ungefär storleken och formen av en kastanj och omger urinrörets början där det löper ut från urinblåsan.

Prostatan producerar en alkalisk vätska som hjälper spermierna att överleva längre i den sura miljön i vaginala skiljevätskan. Den innehåller också flera proteiner och enzymer, däribland prostataspecifikt antigen (PSA), som används som markör vid screening och diagnos av prostatacancer.

'Bisköldkörtlar' er en uofficiell betegnelse for de to små, halvrunde lymfekirtler som ligger ovenfor skjoldbruskkirtlen i halsen. Den offisielle medisinske betegnelsen for disse kirtler er 'thyreoideaer'. Bisköldkörtelarnas funktion er å produsere hormoner som regulerer stoffskiftet og vækst hos mennesker. De to vanligste typer av bisköldkörtelssvulster er ikke-kreftforme (benigne) og kreftforme (maligne).

Immunohistochemistry (IHC) är en teknik inom patologi och histologi som kombinerar immunologiska metoder med mikroskopisk observation för att visualisera specifika proteiner eller antigener i celler eller vävnader. Denna teknik använder sig av specifika antikroppar som är markerade med en fluorescerande markör eller en enzymatisk reaktion, vilket gör det möjligt att lokalisera och identifiera olika typer av celler och strukturer inuti ett vävnadsprov. IHC används ofta som en diagnosmetod inom klinisk medicin för att ställa diagnoser på olika slags cancersjukdomar och andra sjukdomar som är relaterade till specifika proteiner eller antigener.

'Endometrium tumorer' er en overordnet betegnelse for vækst af abnorme celler i livmodersliningens (endometriet) væv. Disse tumorer kan være godartede (non-cancerous) eller ondartede (cancerous).

Godartede endometriumtumorer, også kaldet endometrier, er oftest ændringer i livmodersliningens væv, der ikke udvikler sig til kræft. De mest almindelige typer af godartede endometriumtumorer inkluderer polypper og myomer.

Ondartede endometriumtumorer, også kaldet livmoderkræft, er mere alvorlige og kan sprede sig til andre dele af kroppen. De mest almindelige typer af ondartede endometriumtumorer inkluderer endometroid carcinoma, serous carcinoma, clear cell carcinoma og carcinosarcoma.

Symptomer på endometriumtumorer kan inkludere uregelmæssig menstruation, utydelige blødninger mellem perioder, smerter under samleje, smerter i underlivet eller slemme udflåd fra skeden. Hvis du oplever nogen af disse symptomer, bør du søge medicinsk vejledning og undersøgelse for at fastslå diagnosen og få behandling så tidligt som muligt.

TURP står för Transurethral resection of the prostate, vilket är en typ av operation som utförs genom slida (transuretral) för att behandla en förstorad prostata. Under operationen används ett instrument med en elektrisk snabel som skär bort överskottet av prostatavävnad som orsakar symtom som besvärlig urinering, inklusive sänkt urflödesvolym och nattliga toalettbesök. TURP är en vanlig procedur för att behandla benign prostatic hyperplasia (BPH) eller förstoppning av prostatan.

'Katjon' är ett begrepp inom elektrochemien och betecknar en jon som bär en positiv laddning. Denna term används ofta inom medicinen när man diskuterar olika former av behandlingar, till exempel hemodialys, där katjoner kan balanceras eller ersättas för att korrigera elektrolytbalansen hos en patient.

Exempel på vanliga katjoner inkluderar natrium (Na+), kalium (K+), kalcium (Ca2+) och magnesium (Mg2+). Dessa joner är viktiga för olika cellulära funktioner i kroppen, såsom muskelkontraktion, nervimpulsöverföring och hjärtfunktion.

En körtelsvulst, också känd som neoplasma eller tumör, är en abnorm odling av celler i en körtel. Körtelsvulstar kan vara godartade (benigna) eller elakartade (maligna).

Godartade körtselsvulstar växer långsamt och stannar ofta upp vid en viss storlek. De tenderar att vara lokaliserade till den körtel de utgår från och sprider sig sällan till omgivande vävnader eller andra delar av kroppen. Godartade körtselsvulstar kan i vissa fall orsaka symtom beroende på deras storlek och plats, men de är oftast behandlingsbart och ger sällan allvarliga komplikationer.

Elakartade körtselsvulstar däremot växer snabbare och kan sprida sig till omgivande vävnader och andra delar av kroppen. De kan orsaka symtom som obehag, smärta, svullnad eller utslag beroende på deras storlek och plats. Elakartade körtselsvulstar behandlas oftast aggressivt med kirurgi, strålbehandling eller kemoterapi för att försöka eliminera cancercellerna och förhindra spridning till andra delar av kroppen.

Det är viktigt att notera att endast en läkare kan ställa en diagnos efter en undersökning och eventuella tester, så om du misstänker att du har en körtselsvulst bör du kontakta din läkare omedelbart.

17-Hydroxiprogesteron är ett steroidhormon som produceras i binjuremarna och kroppens andra steroidproducerande celler. Det är en intermediär i syntesen av både gestagener (till exempel progesteron) och androgener (till exempel testosteron). 17-Hydroxiprogesteron är också ett viktigt prekursorhormon i syntesen av kortisol, en stressrelaterad hormon som produceras i binjuremarna.

Ett ökat eller för lågt nivå av 17-hydroxiprogesteron kan vara ett tecken på olika endokrina störningar, såsom kongenital adrenal hyperplasi (CAH) och Cushings syndrom. Dessa tillstånd kan leda till allvarliga hälsoproblem om de inte behandlas korrekt.

I medicinska sammanhang används 17-hydroxiprogesteron som ett diagnostiskt verktyg för att undersöka ovan nämnda endokrina störningar. Blodprover tas vanligen på morgonen, eftersom hormonnivåerna tenderar att variera under dygnet. Vid behov kan läkare även använda sig av andra diagnostiska metoder, såsom bilddiagnostik och genetisk testning, för att ställa en korrekt diagnos.

Transplantatocklusion i ett kärlsystem är ett komplikation som kan uppstå efter en organtransplantation. Det innebär att det transplanterade organets blodkärl har stängts igen eller till stor del stängts igen, vilket förhindrar blodflödet från att nå organet.

Transplantatocklusion kan orsakas av flera faktorer, inklusive immunologiska svar som skapar blodproppar eller abnorma vävnadsväxt i kärlen, tekniska problem under transplantationskirurgin eller patientens egna sjukdomsförlopp.

Transplantatocklusion kan leda till allvarliga komplikationer som skador på det transplanterade organet, organsvikt eller i värsta fall död. Därför är det viktigt att denna komplikation upptäcks och behandlas tidigt genom regelbundna undersökningar och tillsyn av patientens tillstånd efter transplantationen.

Medicinskt talat är 'halsvener' ett samlingsbegrepp för de blodkärl som transporterar blod till och från halsen. Detta inkluderar både artärer, som tar oxygenerat blod ifrån hjärtat och förser halsen med syre, och vener, som returnerar det avsvalade, syrefattiga blodet tillbaka till hjärtat.

I halsen finns det fyra stora par av blodkärl:

1. Karotidartärerna: Dessa är de huvudsakliga artärerna som förser halsen, huvudet och hjärnan med syre- och näringsriktigt blod. De delar sig vanligtvis i två grenar, den yttre karotidartären som försörjer ansiktet, skallen och halsen, och den inre karotidartären som förser hjärnan med syre.

2. Vertebralartärerna: Dessa är två små artärer som går upp genom ryggraden och försörjer hjärnbarken med syre.

3. Jugularveinerna: Dessa är de stora venorna i halsen som returnerar det avsvalade, syrefattiga blodet från huvudet och halsen tillbaka till hjärtat. De har också en koppling till lymfkärlen i halsen och hjälper till att dränera den vätska som produceras av huvudet och halsen.

4. Subklaviavenerna: Dessa är de stora venorna som går under klaviklarna (skulderbladen) och förbinder halsvenerna med överkroppsvenerna. De returnerar det avsvalade, syrefattiga blodet från övre extremiteterna tillbaka till hjärtat.

"Struma nodularis" eller "nodulärt basedow" är en benign (godartad) sjukdom i sköldkörteln där det bildas knutor (noduler) som producerar överskott av thyroxin (schilddrüsenhormon). Dessa noduler kan vara små eller stora och kan orsaka olika symtom beroende på storleken och hur många noduler det är. I vissa fall kan patienten ha ingen symptom alls.

De vanligaste symtomen på struma nodularis innefattar:

* En ökad eller förändrad hudtemperatur
* Svettningar
* Trötthet och sömnighet

I mer avancerade stadier kan patienten också uppleva:

* Hjärtklappning
* Tremor (skakningar)
* Viktförlust
* Ögonproblem, såsom exoftalmus (utbuktande ögon)
* Svårigheter att andas eller hosta

Det är viktigt att undersöka och behandla struma nodularis för att undvika komplikationer som till exempel sköldkörtelcancer. Behandlingen kan bestå av mediciner, radioaktivt jod (I-131) eller kirurgi beroende på storleken och antalet noduler samt patientens allmänna hälsotillstånd.

Jättelymfkörtelhyperplasi, eller giant pituitary adenoma, är en sällsynt endokrin sjukdom som orsakas av överdriven celldelning och tillväxt av de hormonproducerande cellerna i hypofysen, den lilla körteln lokaliserad vid basen av hjärnan. Adenomen kan bli mycket stora, upp till flera centimeter i diameter, och pressa ut mot omgivande strukturer, vilket kan leda till neurologiska symtom som synnedsättning, huvudvärk och hormonella rubbningar.

Jättelymfkörtelhyperplasin kan orsaka olika typer av hormonrubbningar beroende på vilka celltyper som är drabbade. De vanligaste typerna av jättelymfkörtelhyperplasi producerar prolaktin, som kan leda till ökad mammalegladhet och för tidig eller ovana amning hos kvinnor, samt impotens och brist på sexuell lust hos män. Andra typer av jättelymfkörtelhyperplasi kan producera tillväxthormon, som leder till akromegali, en sjukdom som kännetecknas av för stor tillväxt av kroppens vävnader och organ, eller adrenokortikotrop hormon (ACTH), som orsakar Cushings syndrom, en sjukdom med höga nivåer av stresshormonet cortisol i kroppen.

Behandlingen av jättelymfkörtelhyperplasi innebär ofta kirurgisk borttagning av adenomen, vanligen genom transsphenoidal surgery, där kirurgen når hypofysen genom näsa och svalget. Strålbehandling kan användas som kompletterande behandling efter operation eller som huvudbehandling om operationen inte är möjlig eller har misslyckats. Medicinsk behandling med hormonersättning eller mediciner som blockerar produktionen av överflödiga hormoner kan också användas för att hantera symtomen och förebygga komplikationer.

"Animal disease models" refer to the use of animals as a tool in biomedical research to study human diseases and their treatments. These models are created by manipulating or breeding animals to develop symptoms or conditions that resemble those seen in humans with specific diseases. The purpose is to gain a better understanding of the pathophysiology, progression, and potential treatment strategies for these diseases. Animal disease models can be generated through various methods such as genetic modification, infectious agents, drugs, or environmental factors. Commonly used animals include mice, rats, zebrafish, rabbits, guinea pigs, and non-human primates. The choice of animal model depends on the specific research question being asked and the similarities between the animal's physiology and that of humans.

"Genetically modified mice" refer to mice that have undergone genetic modification, which is the process of altering the DNA or genes of an organism to produce a desired trait. This is typically achieved through the use of recombinant DNA technology, where specific genes are inserted, deleted, or altered in the mouse genome. The resulting mice can serve as important models for studying human diseases and testing new therapies.

There are several methods used to create genetically modified mice, including:

1. Pronuclear injection: This involves injecting DNA containing the desired gene directly into the pronucleus of a fertilized egg. The egg is then transferred into a surrogate mother, and the resulting offspring will carry the altered gene in all their cells.
2. Embryonic stem cell manipulation: In this method, embryonic stem cells are genetically modified in vitro, and these cells are later introduced into an early-stage embryo. The modified embryonic stem cells contribute to the germ line of the resulting chimeric mouse, allowing for the transmission of the altered gene to its offspring.
3. CRISPR/Cas9 system: This is a more recent and efficient method for generating genetically modified mice. It uses a targeted DNA-cutting enzyme (Cas9) guided by a small RNA molecule (CRISPR RNA) to introduce specific modifications into the mouse genome.

Genetically modified mice are widely used in biomedical research to study various aspects of human diseases, such as cancer, diabetes, neurodegenerative disorders, and immunological conditions. They provide valuable insights into disease mechanisms and potential therapeutic targets, contributing significantly to our understanding and treatment of numerous medical conditions.

"Bisköldkörtelsjukdomar" (latin: "Maladies de la glande thyroïde") är en benämning på olika sjukdomar som drabbar sköldkörteln, en endokrin körtel belägen i halsen. Sköldkörteln producerar hormoner som reglerar ämnesomsättningen och hjärt- och kärlsystemet.

Exempel på bisköldkörtelsjukdomar inkluderar:

1. **Struma/Körtelbristning (latin: "Struma/Goitre")**: En ökad storlek på sköldkörteln som kan vara orsakad av brist på jod i kosten eller autoimmuna sjukdomar.
2. **Hyperthyreos (latin: "Hyperthyreosis")**: En överaktiv sköldkörtel som producerar för mycket thyroxin och triiodtyronin, vilket kan leda till symptom som nervositet, viktminskning, snabb puls och svettighet.
3. **Hypotyreos (latin: "Hypothyreosis")**: En underaktiv sköldkörtel som producerar för lite thyroxin och triiodtyronin, vilket kan leda till symptom som trötthet, viktminskning, känslighet för kyla och minnesförlust.
4. **Jodbrist (latin: "Deficit iodii")**: Brist på jod i kosten kan leda till en ökad storlek på sköldkörteln och underproduktion av thyroxin och triiodtyronin.
5. **Autoimmuna sjukdomar (latin: "Maladies auto-immunes")**: Exempelvis Hashimotos sjukdom och Graves sjukdom, där kroppens immunförsvar attackerar sköldkörteln och orsakar en över- eller underproduktion av thyroxin och triiodtyronin.
6. **Sköldkörtelcancer (latin: "Carcinoma tiroideum")**: Ovanlig sjukdom där cancerceller växer i sköldkörteln. Symptomen kan variera, men inkluderar ofta en ökad storlek på sköldkörteln och svullnad i halsen.

"Binjurebarkshyperfunktion" refererer til en tilstand hvor binjurebarken (den del af nyren som producerer hormonet aldosteron) producerer for meget aldosteron. Aldosteron er et hormon som hjælper med at regulere blodtrykket ved at styre salt- og vandbalance i kroppen.

En for stor mængde aldosteron fører til at kroppen beholder for meget salt og vand, hvilket kan resultere i øget blodtryk og væskeansamling i kroppen. Binjurebarkshyperfunktion kan skyldes en række forskellige tilstande, herunder visse typer tumorer i binjurebarken eller andre sygdomme som får binjurebarken til at overproducerer aldosteron.

5-alpha Reductase Inhibitors are a class of drugs that block the action of the enzyme 5-alpha reductase, which is responsible for converting testosterone to dihydrotestosterone (DHT) in the body. DHT is a more potent form of testosterone that plays a key role in the development and maintenance of male sexual characteristics and organs, such as the prostate gland.

By inhibiting the activity of 5-alpha reductase, these drugs reduce the levels of DHT in the body. This can help to treat conditions related to high levels of DHT, such as an enlarged prostate (benign prostatic hyperplasia) or male pattern baldness. Examples of 5-alpha Reductase Inhibitors include finasteride and dutasteride.

Cell deling (celldeling på engelska) är ett centralt koncept inom cellbiologi och refererar till processen därbyggnadselementen i en cell, såsom kromosomer och organeller, fördelas mellan två identiska dotterceller under celldelningens olika faser. Det finns två huvudsakliga typer av celldelning hos eukaryota celler: mitos och meios.

Mitos är den typ av celldelning som sker under växande och differentiering av celler i en organism. Under mitosen separeras kromosomerna till två identiska uppsättningar, varefter cytoplasman delas upp så att varje dottercell får en komplett uppsättning kromosomer och organeller.

Meiosen är en speciell typ av celldelning som sker under bildandet av könsceller (gameter) hos sexuellt reproducerande organismer. Under meiosen sker två raka celldelningar efter varandra utan mellanliggande celldelning och celldelningen innefattar en särskild process där kromosomantalet halveras, så att könscellerna får hälften så många kromosomer som de ursprungliga cellerna. Detta är nödvändigt för att undvika att antalet kromosomer dubbleras vid befruktning, då två könsceller slås samman och bildar en zygot (en fertiliserad äggcell).

I båda fallen är celldelningen en noga reglerad process som innefattar flera olika faser där cellens struktur och innehåll förändras systematiskt. Celldelning är en nödvändig del av livscykeln hos de flesta levande organismer, och fel i celldelningen kan leda till sjukdomar såsom cancer.

"Glatt muskulatur i kärl," även kallad "smooth muscle in vessels" på engelska, refererar till den typen av muskelvävnad som finns i de flesta typer av blodkärl, med undantag för kapillärerna. Denna typ av muskulatur består av långa, cylindriska celler som är arrangerade i en cirkulär och longitudinell mönster runt kärlets innerväggar.

Glatt muskulatur i kärl har förmågan att kontrahera och relaxera sig, vilket gör det möjligt för kärlen att expandera eller kontrahera i diameter. Denna förmåga regleras av autonoma nervsystemet och lokala faktorer som till exempel prostaglandiner, kolsyre och vasoaktiva substanser som angiotensin II och noradrenalin.

Glatt muskulatur i kärl spelar en viktig roll i regleringen av blodflödet och trycket i kroppen genom att påverka kärlets diameter och därmed resistansen mot blodflödet. Dysfunktion i glatt muskulatur i kärl har visats vara relaterad till flera sjukdomstillstånd, inklusive högt blodtryck, ateroskleros och hjärt-kärlsjukdomar.

Cell proliferation refers to the process by which cells divide and increase in number. In medicine, cell proliferation is a fundamental biological process that is tightly regulated in the body. However, uncontrolled cell proliferation can lead to the development of various diseases, including cancer. Therefore, understanding the mechanisms that regulate cell proliferation is crucial for developing effective treatments for these conditions.

The process of cell proliferation involves several stages, including:

1. Cell growth and preparation for division (G1 phase)
2. DNA replication (S phase)
3. Preparation for cell division (G2 phase)
4. Cell division (M phase), which includes mitosis (nuclear division) and cytokinesis (cytoplasmic division)

These stages are tightly regulated by various intracellular signaling pathways, as well as external factors such as growth factors and hormones. Dysregulation of these pathways can lead to abnormal cell proliferation and the development of diseases such as cancer.

In summary, cell proliferation is a critical biological process that is tightly regulated in the body. Understanding the mechanisms that control cell proliferation is essential for developing effective treatments for various medical conditions, including cancer.

Hypertrofi är ett tillstånd där en cell eller ett organ växer i storlek som svar på ett stimuli, såsom ökat arbete eller ökad hormonell påverkan. I det medicinska sammanhanget används termen ofta för att beskriva en ökad storlek hos hjärtmuskulaturen (ventrikelhypertrofi) som orsakas av högt blodtryck eller annan typ av belastning på hjärtat. Denna ökade muskelmassa kan leda till komplikationer såsom sämre hjärtfunktion och ökat riskt för hjärtattacker. Andra exempel på hypertrofi inkluderar skelettmuskelhypertrofi som uppstår vid kraftutveckling och läderhudshypertrofi vid långvarig irritation eller inflammation.

Polytetrafluoretylen (PTFE) är ett syntetiskt, termoplastiskt material som består av kolatomer bundna till varandra via fluoratomer. Det är känt under handelsnamnet Teflon och används ofta inom medicinen på grund av sina unika egenskaper, såsom låg friction, kemiokälld, vädertålighet, elastiskitet och biokompatibilitet.

PTFE är inert och orsakar inte någon iritation eller allergiska reaktioner när det kommer i kontakt med kroppsvätskor eller vävnader. Det gör att det ofta används som ett beläggningsmaterial på katetrar, proteser och andra medicinska enheter som kommer i kontakt med blodet.

PTFE kan också användas som ett fyllmaterial inom ortopedisk kirurgi för att ersätta skadade eller bortopererade vävnader, såsom brosk, senor och muskler. Detta är möjligt tack vare dess höga styrka, flexibilitet och förmåga att integrera med omgivande vävnader över tiden.

'Papillom' är ett medicinskt term som hänvisar till en benign (godartad) vävnadsöverväxt eller tumör med fingerliknande utskott. Ordet kommer från latinets 'papilla', vilket betyder liten, knölformad struktur.

I medicinsk kontext används ofta termen papillom för att beskriva en speciell typ av benign tumör som bildas i skiv- eller platt epitelgeweben, till exempel huden eller slemhinnor. Dessa tumörer kallas papillomer och kan vara associerade med olika infektioner, såsom humana papillomvirus (HPV).

Exempel på papillomer inkluderar vanliga vårtor, som orsakas av HPV-infektion, och är oftast ofarliga. Vissa typer av HPV-relaterade papillomer kan dock öka risken för cancerutveckling i specifika områden, till exempel livmoderhalscancer vid infektion med högrisk-HPV-stammar.

Organstorlek är ett mått på storleken på olika organ i kroppen, ofta uttryckt i volymen (till exempel i kubikcentimeter, cm3) eller i vikt (till exempel i gram, g). Organens storlek kan variera mellan individer beroende på en rad faktorer som kön, ålder, genetiska faktorer och hälsostatus. I vissa fall kan organens storlek användas som ett sätt att bedöma hälsan hos en individ, till exempel när man mäter storleken på levern för att undersöka om den är utsatt för skada eller sjukdom.

"Bisköldkörtel tumörer" refererer til voksende, abnormale celler i skjoldbruskkirtelen. Skjoldbruskkirtelen er en endokrin gland, plassert i halsen, som produserer hormoner som kontrollerer metabolismen og vekst.

Bisköldkörtel tumører kan være godartet (benigne) eller ondartet (malignt). Godartede tumører vokser langsomt og størrelsen øker over tid, men de er vanligvis ikke livstruende. Ondartede tumører kan vokse raskt, spre seg til andre kroppdeler og kan være livstruende.

Det er viktig å oppsøke medisinsk veiledning hvis du oppdager noen av følgende symptomer: en utvidet biskjoldkörtel, hoste, strubevansproblemer, vanskelighet i slikking, vanskelighet i å synke, trang til å spise og vektforlust. En medisinsk undersøkelse kan avklare om det er noen abnormaliteter i skjoldbruskkirtelen og om det er behov for ytterligere behandling.

Vasoaktivt intestinalt peptid (VIP) är ett neuropeptidhormon som har funktioner både som neurotransmittor och vasodilator. Det utsöndras av nervceller i mag-tarmsystemet, hjärnan och andra delar av kroppen. VIP verkar främst genom att binda till specifika receptorer på blodkärlens yta, vilket orsakar vasodilation (dilatering av blodkärlen) och ökar blodflödet i de drabbade områdena. Det har också visat sig ha effekter på immunsystemet, ämnesomsättningen och celltillväxten. VIP är involverat i en rad fysiologiska processer, däribland regleringen av magsaftssekretion, tarmrörelser och blodflöde i mag-tarmsystemet.

F344 är en typ av laboratorieratt som använts vid forskning och är känd för sin relativt låga genetiska variation jämfört med vilda råttor. Denna specifika typ av F344-rätt är inavlad, vilket betyder att den har blivit avlade under många generationer i ett kontrollerat laboratoriemiljö för att uppnå en hög grad av genetisk konsekvens. Denna standardiserade genetiska bakgrund gör det möjligt att reducera individuella variationer och på så sätt underlätta reproducerbarhet och jämförelser mellan olika studier.

Det är värt att notera att F344-råttor är en vanlig typ av laboratorieratt, men det finns andra typer också som används beroende på forskningsbehov. Varje rätttyp har sina egna specifika drag och fördelar, så valet av rätttyp beror ofta på vilka specifika frågor eller hypoteser som undersöks i en viss studie.

I'm sorry for any confusion, but "Cycas" is not a medical term. It is the name of a genus of plants, Cycadaceae, which are commonly referred to as cycads. They are a group of gymnosperms with a fossil history dating back to the early Mesozoic Era. Some species of cycads have been used in traditional medicine in various cultures, but there is no single medical definition associated with the term "Cycas."

Halsartärer, även kända som carotisartärer, är de två stora artärerna som förser hjärnan med syre- och näringsriktad blodflöde. De håller på att dela sig från den gemensamma halspulsådern (kommunikationsartären) och går sedan upp till varsin sida av halsen, där de förgrenar sig till yttre och inre halsartärer som förser huvudet och hjärnan med blod. Förändringar eller skador på halsartärerna kan leda till allvarliga komplikationer som stroke eller transitorisk ischemisk attack (TIA).

'Binjurar' er en feilstavning av begrepet "binyrer". Binyrene er ein par organer i kroppen til mennesker og dyr. De er lite, avrundade gresaker som ligger på bakside av nedre lendene, ovenfor begge skjenene. Binyrene har mange viktige funksjoner, blant annet produserer de hormoner som hjelper å regulere kroppens søvn-vesen, hungerkontroll, seksualutvikling og blodtrykk. De er også involvert i stoffskifteprosessen ved å bryte ned steroidhormoner og andre stoffer som kroppen ikke lenger trenger.

En medisinsk definisjon av 'binyrer' vil vært:

Binyrene, også kjent som nefrar eller suprarenale gresaker, er ein par endokrin og excratorisk organ i kroppen til mennesker og dyr. De ligger på bakside av nedre lendene, ovenfor begge skjenene, og har en viktig rolle i reguleringen av kroppens hormonnivåer og stoffskifteprosesser. Binyrene produserer steroidhormoner som kortisol, aldosteron og androgener, samt non-steroidelle hormoner som erytropoietin og renin. De er også involvert i bortskaffelsen av avfall og overflødig vann ved å produsere urin gjennom en proces kalt ultrafiltrering, diffusjon og reabsorbsjon.

'Serenoa' er en medisinsk betegnelse for arten *Serenoa repens*, som også kendes under navnet **saw palmetto**. Det er en lille, stedsegrøn palmegran der vokser naturligt i subtropiske områder i Sydstaterne i USA og i det sydlige Mexico.

Saw palmetto-frugterne har været anvendt i traditionel medicin af oprindelige amerikanere for at behandle en række helbredsproblemer, herunder infektioner i urinvejene, prostataproblemer og respirationsbesvær. I dag er det mest kendt for sin anvendelse som et naturmedicinsk supplement til at lindre symptomer ved benigne prostatic hyperplasi (BPH), en ikke-cancerous forstørrelse af prostataen, der kan føre til urinblæreproblemer og andre gener.

Det er vigtigt at notere, at selvom saw palmetto anses for at være sikkert for de fleste mennesker når det bruges korrekt, bør man altid tale med en læge eller en sundhedsplejer før man begynder at tage et nyt medicinsk supplement.

"Bröstsjukdomar" är ett mycket brett begrepp inom medicinen som kan omfatta allt från infektioner, till inflammatoriska tillstånd, till cancer. Några exempel på vanliga bröstsjukdomar är:

1. Mjölkdrumma (mastitis): Detta är en infektion i brösten som orsakas av bakterier och är vanligare hos ammande kvinnor. Symptomen inkluderar rodnad, värme, smärta och svullnad i bröstet.
2. Bröstcancer: Detta är en form av cancer som utgår från brösten och är en av de vanligaste formerna av cancer hos kvinnor. Symptomen kan inkludera en knöl i bröstet, ändringar i bröstvårtan eller utflödet från den, rodnad, värme eller smärta i bröstet.
3. Gynekomasti: Detta är ett tillstånd där brösten hos en man blir överbetygade eller känns ömma. Det kan orsakas av hormonförändringar, viktökning eller vissa mediciner.
4. BröstabsCESS: Detta är en inflammatorisk sjukdom som orsakas av en infektion i brösten. Symptomen inkluderar rodnad, smärta, svullnad och varmt tilltänkande i bröstet.
5. Bröstcystor: Detta är små vätskefyllda säckar som kan bildas i brösten. De är oftast ofarliga men kan orsaka obehag eller värka.

Det är viktigt att notera att denna lista inte är uttömmande och att det finns många andra tillstånd och sjukdomar som kan drabba brösten. Om du upplever några ovanliga symptom eller är orolig för ditt brösthälsa bör du alltid söka vård hos en läkare.

'Fingersugning' är en metod för att uppskatta nivåerna av glukos (socker) i blodet. Den innebär att man sticker fingret för att få en droppe blod, som sedan appliceras på en teststrimma. Teststrimman är kopplad till ett glukometrar läseinstrument, som visar hur mycket glukos som finns i den enskilda droppe blod. Fingersugning används ofta av diabetiker för att regelbundet övervaka sina blodsockernivåer och behandla sitt tillstånd.

En prostatatumör är en abnormell tillväxt eller förändring av prostata-glanden hos mannen. Det kan vara av olika typer, men den vanligaste formen är prostatacancer. Prostatacancern utgör ungefär 70-80% av alla prostatatumörer och uppstår när cancerceller bildas i prostata-glanden och börjar växa obehindrat. Andra typer av prostatatumörer inkluderar bland annat prostatabalken, som är en icke-cancerös tillväxt av prostatan, samt andra sällsynta sorter av cancer såsom småcellig prostatacancer och neuroendokrin prostatacancer.

Epidermis är den yttersta delen av huden och består av flera cellskikt. Det översta skiktet kallas stratum corneum och är ett tätt packat skikt av döda hudceller som fungerar som en barriär mot vatten, bakterier och andra skadliga ämnen. Övriga skikt innehåller levande celler som producerar den hornartade substansen keratin och skyddar mot mekanisk skada. Epidermis saknar blodkärl och får närings- och syresubstanser via diffusion från det underliggande hudlagret, dermis.

"Bleedings disorders" or "coagulation disorders" refer to a group of medical conditions that affect the body's ability to form blood clots in response to injury or damage to blood vessels. These disorders can be caused by genetic defects, liver disease, vitamin K deficiency, or the use of certain medications such as blood thinners.

Inherited bleeding disorders include hemophilia, von Willebrand disease, and rare factor deficiencies. Hemophilia is a sex-linked recessive disorder that affects males and is characterized by a deficiency in clotting factor VIII or IX. Von Willebrand disease is caused by a deficiency or dysfunction of the von Willebrand factor, which plays a crucial role in platelet function and clot formation.

Acquired bleeding disorders can be caused by various medical conditions such as liver disease, vitamin K deficiency, disseminated intravascular coagulation (DIC), and the use of certain medications. Liver disease can impair the production of clotting factors, while vitamin K deficiency can affect the activation of certain clotting factors. DIC is a serious condition that can cause both bleeding and clotting problems due to the abnormal activation of the coagulation system.

Symptoms of bleeding disorders may include easy bruising, prolonged nosebleeds, excessive menstrual bleeding, blood in urine or stool, and spontaneous joint bleeds. Treatment for bleeding disorders depends on the underlying cause and may include replacement therapy with clotting factors, medications to control bleeding, or surgery. Preventive measures such as avoiding certain medications, maintaining a healthy diet, and getting regular check-ups can also help manage these conditions.

'Karcinom i situ' (CIS) är en term inom patologi och onkologi som betecknar en tidig form av cancer, där cancercellerna ännu inte har spritt sig utan begränsar sig till det ursprungliga vävnadsområdet. CIS innebär att cellerna har förändringar som är karakteristiska för cancer, men de har inte penetrerat basalmembranet och spridit sig till omgivande vävnad eller till andra delar av kroppen.

CIS kan ses som en precancerös tillstånd, eftersom det finns en risk att den kommer att utvecklas till en invasiv cancer om den inte behandlas. Det är viktigt att notera att CIS inte alltid kommer att leda till cancer, men det är ett tecken på att cellerna har förändrats och kan vara ett indikation på ökad risk.

Exempel på platser där karcinom i situ kan uppstå inkluderar:

* Bröstcancer (DCIS - duktal carcinoma in situ)
* Skvamös cellcancer i lungorna (SCCIS - squamous cell carcinoma in situ)
* Högt gradig cellytisk skivepitelcancer i cervix (CGIN - cervical glandular intraepithelial neoplasia, grade 3)

Behandlingen av CIS kan bestå av kirurgi, strålbehandling eller observation beroende på typen och placeringen av tillståndet samt andra faktorer som ålder, allmäntillstånd och personliga preferenser.

Glatt muskelceller, også kendt som glatte muskulaturceller, er en type muskelceller som kontrolleres involuntarily og har en vislende (ikoniske) udseende under mikroskopi. De består af en enkel cellekerne og et stort antal myofibriller, der er mindre organeller som hjælper med at generere muskelkontraktioner.

Glatte muskulaturceller findes i visse typer af væv i kroppen, herunder blodkarre, lunger, fordøjelsessystemet og reproduktive organer. De hjælper med at kontrollere en række fysiologiske processer, såsom blodtryksregulering, søvn, madoptagelse og reproduktion.

Contractions i glatte muskulaturceller reguleres af nervesignaler fra det autonome nervesystem og hormonelle signaler fra kroppen. De kan også kontrahere uafhængigt af nervesignaler, hvilket gør dem egnet til at kontrollere passive processer som blodcirkulation og fordøjelse.

'Blodådror' (på engelska 'veins') är rörformiga strukturer i kroppen som transporterar blod till hjärtat. Det skiljer sig från artärer, som transporterar blodet bort från hjärtat. Blodådrorna har tunnare muskel- och elastisk vävnad än artärerna, vilket gör att de är mer slappa och kan expandera för att hålla mer blod. De flesta blodådrorna innehåller också valvulära strukturer som förhindrar att blodet rinner tillbaka när hjärtat slår.

'Livmoderslemhinna' (endometrium) är den inre, slimsäckiga layern av livmodern (uetrum) hos däggdjur. Den består av glandulära celler som producerar en vätska rik på näringsämnen för att möjliggöra befruktning och embryots tidiga utveckling. Under menstruationscykeln genomgår livmoderslemhinnan regelbundna förändringar under inflytande av hormoner som östrogen och progesteron. Om en befruktning inte sker kommer den att avfallas, vilket orsakar menstruationen.

Ballongvidgning av ett kärl (engelska: balloon angioplasty) är en typ av medicinsk procedur där en smal kärl, oftast i hjärtat eller i de lägre extremiteterna, vidgas med hjälp av en liten ballong. Proceduren utförs vanligtvis under lokalbedövning och med hjälp av en kateter som införs in i kroppen genom en artär i benet eller handen.

När katetern når det trånga kärlet, inflateras ballongen och pressar plack eller annan vävnad som orsakar trängsel mot kärlväggarna bort. Detta ökar blodflödet genom kärlet och förbättrar symtomen hos patienten. I vissa fall kan en stent, ett rörformat nätverk av metalltrådar, placeras i kärlet för att hålla det vidgat efter ballongvidgningen.

Ballongvidgning av kärl används ofta som behandling för koronarvasömscleros (förträngning av hjärtats kranskärl) och perifera artärsjukdom (förträngning av blodkärlen i extremiteterna).

Cancerframkallande ämnen, eller cancerogena substanser, är enligt Världshälsoorganisationen (WHO) och International Agency for Research on Cancer (IARC) substance som har förmågan att orsaka cancer hos människor. De kategoriseras baserat på den vetenskapliga bevisningen för deras cancerframkallande potential, från Grupp 1 (bevisat cancerogena) till Grupp 4 (troligen icke-cancerogena).

Exempel på cancerframkallande ämnen inkluderar vissa kemiska föreningar som asbest, bensen, benzidin och tjära, men även vissa virus som humant papillomavirus (HPV) och hepatit B-virus. Även tobaksrök är en starkt cancerframkallande faktor.

Det är viktigt att notera att exponering för höga nivåer av dessa ämnen under lång tid kan öka risken för cancer, men det finns ofta andra faktor som också kan spela in i cancerutvecklingen, såsom genetiska faktorer och livsstilsval.

"Azasteroids" är ett samlingsbegrepp för syntetiska, kolbaserade steroidliknande föreningar som innehåller en atom av azot i stället för den vanliga kolatomen i steroidkärnan. De flesta azasteroider har strukturella likheter med kolesterol och andra naturligt förekommande steroider, men deras reaktivitet och biologiska aktivitet kan vara mycket olika.

Azasteroider utvecklades ursprungligen som potentiala läkemedel för att behandla prostatacancer, eftersom de kan påverka androgenreceptorerna i cancerceller och minska deras tillväxt och spridning. Ett exempel på en sådan substans är bicalutamid, som används i klinisk praktik för behandling av prostatacancer.

Azasteroider har också visat sig ha potential inom andra medicinska områden, till exempel som antiinflammatoriska och immunosuppressiva medel. Dock är det viktigt att notera att många azasteroider kan ha biverkningar och risker relaterade till deras användning, så deras fördelar och risker måste vägas upp mot varandra innan de används som läkemedel.

"Prolifererande cellkärneantigen" (PCNA) är ett protein som spelar en viktig roll i celldelningen och DNA-replikationen. Det fungerar som en processkopplingprotein och hjälper till att koordinera och reglera den DNA-syntesen under celldelningens S-fas. PCNA binder till DNA och interagerar med andra enzymer som är involverade i DNA-replikationen, reparation och skador på DNA. PCNA används också som ett markörprotein för cellproliferation, eftersom uttrycket av PCNA ökar i celler som är i aktiv delning.

I en medicinsk kontext refererer tidsfaktorer ofte til forhold der har med tiden at gøre, når det kommer til sygdomme, behandlinger eller sundhedsforhold. Det kan eksempelvis være:

1. Akutte vs. kroniske tilstande: Hvor akutte tilstande kræver øjeblikkelig medicinsk indgriben, kan kroniske tilstande udvikle sig over en længere periode.
2. Tidspunktet for diagnose og behandling: Hvor hurtigt en sygdom identificeres og behandles, kan have væsentlig indvirkning på prognosen.
3. Forløb og progression af en sygdom: Hvor lang tid en sygdom tager at udvikle sig eller forværres, kan have indvirkning på valget af behandling og dens effektivitet.
4. Tidligere eksponeringer eller længerevarende sundhedsproblemer: Tidsfaktoren spiller også en rolle i forhold til tidligere eksponeringer for miljøfaktorer, infektioner eller livsstilsvalg, der kan have indvirkning på senere helbredsudvikling.
5. Alder: Alderen kan have indvirkning på risikoen for visse sygdomme, svarende til at visse sygdomme er mere almindelige hos ældre end yngre mennesker.
6. Længerevarende virkninger af behandling: Tidsfaktoren spiller også en rolle i forhold til mulige bivirkninger eller komplikationer, der kan opstå som følge af længerevarende medicinske behandlinger.

I alle disse tilfælde er tidsfaktoren en vigtig overvejelse i forbindelse med forebyggelse, diagnostisk og terapeutisk beslutningstagen.

Caroli's sjukdom, även känd som Caroli's syndrom eller konjunktivitellära ektasi, är en sällsynt medfödd gallgångssjukdom. Den orsakas av en abnormal utveckling av gallgångarna under fostertiden, vilket leder till att de har en tunn och säckliknande form istället för den normalt tubulära formen.

Sjukdomen är uppkallad efter den italienska patologen Jacopo Carlo Giuseppe Carlohi (1854-1926), som först beskrev den 1908.

Caroli's sjukdom kan vara associerad med andra anatomiska abnormaliteter, särskilt i levern och bukspottkörteln. Den kan också förekomma tillsammans med polycystisk njursjukdom.

Symptomen på Caroli's sjukdom kan variera från milda till allvarliga och inkluderar smärta i överdelen av magen, gulsot (ikterus), feber, viktminskning och symptom relaterade till infektioner i gallgångarna. Diagnosen ställs vanligtvis genom hjälp av bilddiagnostiska metoder som ultraljud, datortomografi (CT) eller magnetresonanstomografi (MRT).

Behandlingen av Caroli's sjukdom kan variera beroende på svårighetsgraden och symtomen. I milda fall kan patienter behöva endast övervakas regelbundet, medan allvarligare fall kan kräva operationell behandling för att avlägsna eller dränera gallgångarna.

"Bröstkörtlar hos djur" refererar till det komplexa system som producerar, transporterar och sekreterar mjölk vid lägre däggdjurs diande. Även om termen ofta förknippas med kor och andra boskap, förekommer bröstkörtlarna hos flera arter av däggdjur, inklusive människor. Bröstkörtelns anatomiska struktur består av gångar och körtelceller som producerar näringsrika sekreter som transporteras till en central håla, därav det alternativa namnet "mjölkkörtel". Under dräktighet och diandet expanderar bröstkörtlarna under inflytande av hormoner som prolaktin och östrogen, vilket möjliggör mjölkproduktionen och -transporten till ungdjuret.

"C57BL mice" är en specifik stam av möss som används i biomedicinsk forskning. Denna musstam är inavlad och har en homogen genetisk bakgrund, vilket gör dem till ett värdefullt verktyg för att studera genetiska faktorers roll i olika sjukdomar och biologiska processer.

C57BL musen är känd för sin robusta hälsa, lång livslängd och god fertilitet, vilket gör den till en populär stam att använda i forskning. Den har också visat sig vara sårbar för vissa sjukdomar, som exempelvis diabetes och katarakter, vilket gör den till ett användbart djurmodell för att studera dessa tillstånd.

Det finns flera understammar av C57BL musen, såsom C57BL/6 och C57BL/10, som skiljer sig något från varandra i genetisk makeup och fenotypiska egenskaper. Dessa understammar används ofta för att undersöka specifika frågeställningar inom forskningen.

Höftartären (latin: arteria iliaca externa) är en av kroppens stora blodkärl som förser benen med syre- och näringsriktig blod. Den delar sig vanligen från den gemensamma iliakaartären (arteria iliaca communis) på nivå av bukhinnan (peritoneum) och löper nerad i höftregionen, där den sedan fortsätter som skenbenet (femoralis).

En höftartärsb blockering eller åderförkalkning (ateroskleros) kan leda till symtom som klent blodflöde till benen, vilket kan yttra sig i smärta, särskilt vid gång, och i vissa fall can ulcerationer eller necros.

Epitel (epithelial tissue) är en typ av vävnad som täcker ytor av kroppen, både inre och yttre. Det finns olika typer av epitel, men de flesta består av en eller flera cellager. Epitel har ofta en skyddande funktion och kan också ha en sekretorisk funktion, det vill säga producera och utsöndra substanser. Exempel på epitel är huden, slemhinnorna i näsa och mun samt de cellager som täcker organens insida.

Hyperparathyreoidism är ett tillstånd där kroppens bisköldar (glandulae parathyroideae) producerar för mycket parathyroidhoromon (PTH). Detta hormon hjälper att reglera nivåerna av calcium och fosfat i blodet. Om det produceras för mycket kan det leda till höga nivåer av calcium i blodet, ett tillstånd som kallas hyperkalcemi.

Det finns tre typer av hyperparathyreoidism: primär, sekundär och tertiär. Primär hyperparathyreoidism orsakas vanligtvis av en bensköld som överproducerar PTH. Sekundär hyperparathyreoidism orsakas av ett lågt kalciumnivå i blodet, vilket får bisköldarna att öka produktionen av PTH för att kompensera. Tertiär hyperparathyreoidism är en fortsatt överproduktion av PTH trots normala eller höga nivåer av kalcium i blodet, och detta ses oftast hos patienter med långvarig sekundär hyperparathyreoidism.

Symptomen på hyperparathyreoidism kan variera beroende på allvarligheten och kan inkludera trötthet, depression, ben- och muskelvärk, nedsatt rörlighet eller smärta i lederna, förvirring, minnesförlust, aptitförlust, illamående, ökad törst och urinering, njursten och njursvikt. Behandlingen beror på typen av hyperparathyreoidism och kan innebära observation, medicinering, kirurgi eller radioterapi.

'Bröst' kan i medicinsk kontext referera till både bröstkorgen som helhet, inklusive benen, musklerna och skelettet, samt de två överkroppskörten som kallas brösten eller mjölkenhörn (mammala). Brösten är en del av det reproduktiva systemet hos kvinnor och producerar näringsriktig mjölk under och efter graviditet. De består av glandulärt vävnad, fettvävnad, bindevävnad och kärl. Bröstkorgen skyddar också de viktiga organen i thoraxregionen, inklusive hjärtat, lungorna och stora blodkärlen.

"Knockout mus" är en typ av genetiskt modifierade möss som saknar en viss gen som normalt finns i deras kroppar. Denna gen inaktiveras eller "knockas ut" med hjälp av tekniker som ger forskare möjlighet att studera funktionen hos den specifika genen och hur den påverkar olika fysiologiska processer i kroppen. Detta kan vara användbart för att undersöka samband mellan genetiska faktorer och sjukdomar, läkemedelsverkan och biologiska processer.

Sprague-Dawley råtta är en specifik strain av laboratorieråtta som vanligtvis används inom forskning. Denna strain utvecklades under 1920-talet av två forskare, Sprague och Dawley, i USA.

Sprague-Dawley råttor är kända för sin jämna genetiska bakgrund, god hälsa och lätta hantering, vilket gör dem till en populär val för forskning inom områden som farmakologi, toxicologi, beteendevetenskap och cancerforskning. De är också vanliga som subjekt i prekliniska studier av nya läkemedel och andra terapeutiska behandlingar.

Dessa råttor har en genomsnittlig livslängd på två till tre år och väger ungefär 250-500 gram som vuxna. De är också kända för sin fertilitet och stor förmåga att producera avkomma, vilket gör dem lättillgängliga och relativt billiga att använda i forskningssyfte.

'Karbonsyra' (även känd som metansyra eller HCOOH) är den enklaste karboxylsyran och har formeln O=C-OH. Karbonsyror är organiska syror som innehåller en karboxigrupp, vilket är en funktionell grupp bestående av en kolatom (C), dubbelbindad till en syreatom (O) och sedan en ensambindning till en annan syreatom (-OH). Karboxigruppen ger karbonsyrorna deras sura egenskaper.

Karbolsyror är viktiga i biologiska system, där de ofta förekommer som en del av aminosyror och fettsyror. De bildas också naturligt genom oxidation av alkoholer eller aldehyder. Karbolsyror kan reagera med baser för att bilda karboxylat-joner, vilket är deras deprotonerade former.

Exempel på karbolsyror inkluderar:

* Acetylsyra (CH3COOH)
* Propionsyra (C2H5COOH)
* Butansyra (C3H7COOH)
* Pentansyra (C4H9COOH)
* och så vidare.

Ju längre kolkedjan är, desto mer olösliga blir de i vatten, men mer lösliga i organiska lösningsmedel.

En vävnadsprov är en typ av medicinskt prover där ett litet fragment av kroppens vävnad tas bort för att undersöka och analysera. Det kan användas för att ställa en diagnos, bedöma effekterna av en behandling eller forska. Vävnadsproven kan tas från olika delar av kroppen, beroende på vad som behöver undersökas, och metoderna för att ta provet varierar beroende på vilken typ av vävnad som ska tas. Exempel på olika slag av vävnadsprover är exempelvis biopsi, aspirationscytologi och finnmönstring.

Fibrocystisk bröstsjukdom (FBC), även känd som fibroadenomatös mastopati, är en vanlig benign (godartad) bröstförändring hos kvinnor. Den karaktäriseras av bildningar av bindväv och cystor (flüssighetsfyllda säckar) i brösten. FBC kan påverka båda brösten, men oftast är det ena bröstet mer drabbat än det andra.

Följande kriterier används vanligtvis för att ställa diagnosen fibrocystisk bröstsjukdom:

1. Bröstsmärta (mastalgi) eller smärta i samband med menstruationen (cyklisk mastalgi).
2. Ökad känslighet och/eller ömmhet i brösten.
3. Flera knölar i brösten, som kan variera i storlek under olika delar av menstruationscykeln.
4. Cystor (flüssighetsfyllda säckar) i brösten.
5. Förändringar i bröstvävnaden, inklusive ökat fibros (bindvävsutveckling).

Det är värt att notera att FBC kan vara associerad med en ökad risk för att utveckla bröstcancer, särskilt hos kvinnor med en genetisk predisposition eller familjhistoria av bröstcancer. Därför är regelbundna mammografier och kliniska bröstundersökningar viktiga för att övervaka eventuella förändringar och tidigt upptäcka cancer, om det uppstår.

'Binjurebarkstumörer' refererar till abnorma tillväxtor i binjurarnas bark (cortex), som består av specialiserade celler som producerar hormoner. Binjurebarkstumörer kan vara både godartade och elakartade. De godartade tumörerna kallas adenomer, medan de elakartade benämnas adenocarcinomer.

Adenomer är vanligtvis små, icke-kräftliknande tillväxtor som inte sprider sig till andra delar av kroppen. De kan dock producera höga nivåer av binjurehormoner och orsaka symptom som Cushings syndrom eller Conns syndrom.

Adenocarcinomer är sällsynta, men mycket allvarliga former av binjurebarkscancer. De växer snabbt och kan sprida sig till andra delar av kroppen. Symptomen på adenocarcinom inkluderar vanligtvis buksmärta, viktminskning, feber och svettningar.

Behandlingen för binjurebarkstumörer kan omfatta kirurgi, strålbehandling eller mediciner som minskar produktionen av binjurehormoner. Prognosen beror på typen, storleken och spridningen av tumören vid diagnos.

'Metaplasia' är ett medicinskt begrepp som refererar till en process där en typ av vävnad omvandlas till en annan typ av vävnad, som normalt inte förekommer på den platsen. Detta sker ofta i samband med långvarig irritation eller inflammation och är en adaptiv respons för att ersätta den skadade vävnaden med en mer motståndskraftig typ. Metaplasia kan vara reversibel om orsaken till irritationen avlägsnas, men i vissa fall kan det leda till onormal vävnadsväxt och cancer.

Adenomatous changes in the lungs refer to the abnormal growth of glandular tissue, leading to the formation of benign tumors called adenomas. These changes are often associated with conditions such as chronic obstructive pulmonary disease (COPD) and can increase the risk of developing lung cancer. However, not all adenomatous changes are cancerous, and some may not cause any symptoms.

Pulmonary adenomatosis is a condition characterized by the widespread growth of adenomatous tissue throughout the lungs. This condition is also known as diffuse pulmonary adenomatosis or adenomatoid hyperplasia of the lung. It can cause symptoms such as cough, shortness of breath, and chest pain, and can increase the risk of developing lung cancer.

It's important to note that a definitive diagnosis of adenomatous changes in the lungs usually requires a biopsy or surgical removal of tissue for examination under a microscope. If you have any concerns about your lung health, it's best to consult with a healthcare professional for proper evaluation and treatment.

Lårbensartären (latin: arteria femoralis) är en av kroppens stora blodkärl och förser benet med syre- och näringsriktigt blod. Den delar sig vanligen upp i tre grenar: profunda femoralis, superficialis femoralis och lateralis circumflexa femoris. Profunda femoralis förser musklerna i lårets framsida med blod, medan superficialis femoralis fortsätter ner i benet som poplitealartären. Lateralis circumflexa femoris förser höftmuskulaturen med blod.

"Blåshalshinder" er en norsk betegnelse for en medisinsk tilstand kalt "cyanosis". Cyanosis opstår når der ikke nok ilt i blodet, hvilket får huden og slimhinderne (herunder mundens indvendige overflade) til at få en blålig farve. Denne tilstand kan skyldes forskellige årsager, herunder problemer med lungefunktionen eller hjertets evne til at pumpe iltet blod rundt i kroppen.

Det er vigtigt at bemærke at "blåshalshinder" ikke er en diagnose i sig selv, men snarere et symptom på en underliggende medicinsk problem. Hvis du eller nogen anden oplever cyanose, bør det overvejes at søge medicinsk vurdering og behandling umiddelbart.

'Kateterisering' är inom medicinen en procedure där en slang, kallad kateter, placeras in i en kroppsdel eller hålighet. Detta görs oftast för att underlätta avflödet av vätskor, ge kontrasterande medel under undersökningar som röntgen eller CT-scan, administrera läkemedel eller mäta tryck i kroppsvätskor.

Exempel på olika typer av kateterisering inkluderar:

* Urinkateterisering (placerandet av en kateter i urinblåsan)
* Hjärtkateterisering (placerandet av en kateter i hjärtat för att mäta tryck eller utföra andra procedurer)
* Central venkateterisering (placerandet av en kateter i en central ven för att ge intravenös behandling)
* Angiografisk kateterisering (placerandet av en kateter i ett artärsystem för att utföra en angiografisk undersökning eller behandla ett vaskulärt tillstånd).

Adenocarcinom är en typ av cancer som utvecklas i körtlar (glandulära celler), vilket innebär att den oftast uppstår i epitelvävnad, det yttre skiktet av celler som täcker huden och de flesta av kroppens ytor. Adenocarcinom är en underkategori till carcinom och kan drabba olika organ, såsom bröst, prostata, tarmsystem, lungor, sköldkörtel och livmoder. Karaktäristiskt för adenocarcinom är att tumörcellerna bildar klumpar eller tubulära strukturer som liknar körtlar. Dessa tumörer kan vara lokaliserade till den drabbade strukturen, men har också potentialen att metastasera (spridas) till andra delar av kroppen.

"Cell culturing" or "cell cultivation" is the process of growing and maintaining cells in a controlled environment outside of a living organism. This is typically done in a laboratory setting using specialized equipment and media to provide nutrients and other factors necessary for cell growth and survival. The cells can be derived from a variety of sources, including human or animal tissues, and can be used for a range of research and therapeutic purposes, such as studying cell behavior, developing new drugs, and generating cells or tissues for transplantation.

Enterochromaffin cells, också kända som Kulchitsky cells eller enteroendocrina cells, är typen av neuroendokrina cell som finns i tarmens slemhinna. Dessa celler producerar och sekreterar flera olika typer av hormoner och neuropeptider, inklusive serotonin, som spelar en viktig roll i regleringen av gastrointestinal funktioner såsom smärta, inflammation, samt mag-tarmsystemets motorik. De kan också vara involverade i immunresponsen och angreps ofta vid neuroendokrina tumörer (NETs).

Medicinskt talat, refererar "halsartär, gemensam" till den stora blodkärlen i halsen som förser huvudet och halsen med syre- och näringsriktad blodflöde. Den gemensamma halsartären (latin: Arteria carotis communis) är en fortsättning av aortabågen och delar sig sedan i två grenar: den yttre halsartären (Arteria carotis externa) och den inre halsartären (Arteria carotis interna). Den gemensamma halsartären förser därmed både det yttre och inre huvudet med blod.

Pregnanetriol är ett stoff som bildas när kroppen bryter ned ett steroidhormon kallat pregnenolon. Det förekommer naturligt i urinen hos människor och kan användas som en biomarkör för ämnesomsättningen av olika steroidhormoner.

I klinisk kontext, speciellt under follow-up av patienter med adrenogenitala sjukdomar (AGS), är mätning av pregnanetriol i urinen viktig för att övervaka behandlingen och kontrollera om patienten producerar för mycket eller för lite av vissa steroidhormoner. AGS är en grupp med ärftliga störningar i ämnesomsättningen av steroidhormoner som produceras i binjurarna.

Adrenokortikotropiskt hormon, ofta förkortat ACTH, är ett hormon som produceras och utsöndras av hypofysens framlob (adenohypofysen). Hormonet styr produktionen och sekretionen av kortisol och andra glukokortikoider från binjurebarken.

ACTH bildas som en del av ett större protein, proopiomelanocortin (POMC), tillsammans med andra biologiskt aktiva peptider som β-endorfin och melanocytstimulerande hormon (MSH). När POMC spjälkas upp av specifika enzymer bildas de olika peptiderna, inklusive ACTH.

ACTH binder till sina receptorer i binjurebarken och stimulerar syntesen och sekretionen av kortisol, som är ett viktigt hormon involverat i stressrespons, metabolism och homeostas. Överskott av ACTH leder till ökad produktion av kortisol, medan brist på ACTH orsakar minskad produktion av kortisol och kan leda till sjukdomen Addisons sjukdom.

"En polyp er en voksende forhøyelse i et hul organ, som kan forekomme i tarmen eller i slemhinnene i kroppen. Polypene kan variere i størrelse og form, og de kan være godartet eller ondeartet (kræftendrende). De fleste polypene er små og un skyggefri, men store polypers størrelse kan føre til tarmforstopping. Hvis du har en polyp, bør du holdes under observation av en lege for å sikre at den ikke blir ondartet."

(Oversatt fra engelsk)

I medical terms, "kaniner" refererer til dyrene guineapig (Cavia porcellus), som er en art i familien Caviidae. Guineapiger er små pattedyr, der oprstammer fra Sydamerika og ofte holdes som kæledyr verden over. De er populære på grund af deres rolige og venlige natur.

Det kan være forvirrende at guineapiger ofte bliver omtalt som "kaniner" i daglig tale, men det er en fejlagtig betegnelse. De er ikke relateret til den almindelige kanin (Oryctolagus cuniculus), der tilhører familien Leporidae.

Prostatasjukdomar är ett samlingsbegrepp för olika tillstånd och sjukdomar som kan drabba prostata, en körtel hos mannen som bland annat producerar en del av sädesvätskan. Här följer några exempel på vanliga prostatasjukdomar:

1. Prostatit - En irriterande eller inflammatorisk tillstånd i prostata, som kan orsakas av bakterieinfektion eller vara abakteriell. Symptomen kan inkludera smärta, sveda, frekvent urinering och/eller problem med att tömma blåsan.

2. Benign prostatisk hyperplasi (BPH) - En icke-cancerous tillväxt av prostata som ofta drabbar äldre män. Den kan leda till symtom såsom svårigheter att tömma blåsan, frekvent urinering, speciellt under natten, och en känsla av ofullständig blåstömning.

3. Prostatacancer - En form av cancer som utgår ifrån prostata. Det är en av de vanligaste cancerformerna hos män, men den kan vara asymptomatisk under tidiga stadier. Senare symtom kan inkludera svårigheter att tömma blåsan, blod i urinen och smärta i ländryggen eller bäckenet.

4. Prostatakramper - En obehaglig känsla av spasmer eller kramp i prostata, som kan orsaka smärta eller besvär vid urinering.

5. Abnorma PSA-värden - Prostata-specifikt antigen (PSA) är ett protein som produceras av prostata. Ökat PSA kan vara ett tecken på prostatacancer, men det kan också orsakas av andra tillstånd såsom BPH eller prostatit.

Det är viktigt att notera att dessa symtom och tillstånd kan ha andra orsaker än de listade här. Om du upplever några av dessa symtom bör du konsultera din läkare för en korrekt diagnos och behandling.

Hudmissbildningar är en övergripande term för ovanliga formationer eller strukturer på huden som kan vara tillfälliga eller permanenta. De kan vara medfödda (konstitutionella) eller aquired (komma som en följd av exempelvis infektion, trauma eller åldrande). Hudmissbildningar kan variera i storlek, form och lokalisation på kroppen. Några exempel på hudmissbildningar inkluderar:

1. Naevi (mole): Vanliga, oftast benigna (icke cancerösa) hudförändringar som kan variera i storlek, form och färg.
2. Hemangiomer: Blodkärlsmissbildningar som kan vara rödaktiga till blåfärgade och vara platta eller upphöjda. De kan vara medfödda eller aquired.
3. Vener (ärr): Förtjockningar av huden orsakad av ärrbildning efter trauma, operationer eller infektioner.
4. Cystor: Slutna säckar under huden fyllda med vätska eller luft. De kan vara små och ofarliga eller stora och orsaka besvär.
5. Adenomer: Godartade (icke cancerösa) tumörer som bildas i svettkörtlarna.
6. Karzinom: Olika slags hudcancer, inklusive basalcellskarcinom och plattcellsskcarcinom, som ofta visar sig som rodnad, upphöjningar eller sår som inte vill läka.
7. Melanom: En form av hudcancer som kan vara livshotande om den inte behandlas tidigt. Melanom uppstår oftast i naevi (mole) och visar sig som en förändring i molens storlek, form eller färg.

Det är viktigt att notera att alla förändringar på huden inte behöver vara onormala eller cancerartade, men det kan vara bra att kontrollera sin hud regelbundet och uppsöka läkare om man observerar några ovanliga eller snabbt växande förändringar.

Hyperaldosteronism är ett tillstånd där kroppen producerar för mycket aldosteron, ett hormon som produceras i binjurebarken. Aldosteronet hjälper till att reglera salt- och vattenbalansen i kroppen genom att orsaka njurarna att behålla mer natrium och avskilja mer kalium. Detta leder i sin tur till ökad vätskehalt och blodvolym, vilket kan leda till högt blodtryck (hypertension).

Det finns två huvudsakliga typer av hyperaldosteronism: primär och sekundär. Primär hyperaldosteronism orsakas vanligtvis av en binjurebarkstumör eller överaktivitet hos de binjurebarksceller som producerar aldosteron (zona glomerulosa). Sekundär hyperaldosteronism orsakas istället av någon form av störning i kroppen som leder till ett för lågt blodtryck eller saltbrist, vilket får binjurebarken att öka sin produktion av aldosteron för att kompensera.

Symptomen på hyperaldosteronism kan variera beroende på orsaken och svårheten av tillståndet, men de vanligaste symptomen är högt blodtryck och muskelbristningar (kramp). Andra möjliga symtom inkluderar trötthet, huvudvärk, yrsel, andfåddhet, ödem (svullnad) och i vissa fall hjärtproblem. Behandlingen av hyperaldosteronism beror på orsaken till tillståndet, men kan innebära mediciner som minskar aldosteronproduktionen eller kirurgi för att avlägsna en eventuell binjurebarkstumör.

En kirurgisk anastomose är en sammanbindning mellan två hålrum, som skapas genom att två luktartade ytor (slemhinnor) sys eller fästes ihop. Det kan exempelvis vara en förbindelse mellan två rörformiga strukturer, till exempel två tarmar, två blodkärl eller två luftvägar. Anastomosen skapas ofta under kirurgiska ingrepp, exempelvis när en del av en struktur tas bort och de kvarvarande ändarna måste sammanfogas för att återställa funktionen hos organet.

'Blodburen smitta' er en medisinsk betegnelse for en type infeksjon der smitteagenten (f.eks. bakterier, virus eller parasitter) overføres i blodet og kan forårsage sykdom hos den som blir smittet. Smitten kan overføres gjennom direkte kontakt med infisert blod, f.eks. ved skader eller sprøytebrudd, eller ved infisert transplantasjon av organer eller bindtissuer. Blodbåren smitte kan også forekomme ved blodtransfusjon hvis blodet ikke er skjærmet for smitteagenten før bruk.

For å beskytte seg mot blodboren smitta bør man unngå å dele skarpe instrumenter som rasoirer, tannborse og manikyrsett uten å sterilisere dem første, og være forsiktig ved kontakt med andres blod. Helsepersonell bør alltid bruke personlig beskyttelsesutstyr (PBU) som handske og slitøy under behandlinger der det er en risiko for smitteoverføring, og sterilisere alle instrumenter før de benyttes på en annen pasient.

'Ultraljudsundersökning, interventionell' refererar till användandet av ultraljud (ekodoppler) som en guide för att genomföra en medicinsk procedure eller behandling. Ultraljuden ger realtidsbilder av olika vävnader och organ i kroppen, vilket gör det möjligt för läkaren att se precisely var den interventionella behandlingen ska utföras.

Detta kan exempelvis innebära att en radiolog eller kirurg använder ultraljuden som en guide när de placerar nålar, katetrar eller andra instrument in i kroppen för att behandla sjukdomar eller skada. Interventionell ultraljudsundersökning kan användas för en rad olika procedurer, till exempel dränering av abscesser eller cystor, injicering av lokalanestetika eller läkemedel, biopsier och minimalt invasiva kirurgiska ingrepp.

Fördelarna med interventionell ultraljudsundersökning inkluderar att den är icke-invasiv, säker, smärtfritt och ofta kan utföras på en ambulant basis. Den ger också direkt feedback till läkaren under proceduren, vilket kan hjälpa till att minska komplikationer och förbättra resultaten av behandlingen.

En medicinsk definition av "stenta" är att placera en liten, rörlig eller fast, tunn cylindrisk utformad apparat (en stent) in i ett hålrum eller ett rör, som exempelvis en artär eller en ven, för att hålla det öppet och underlätta flödet av blod eller andra kroppsvätskor. Stenten kan vara gjord av metall, plast eller biologiskt material och kan vara permanent eller tillfällig. Syftet med en stent är ofta att behandla och förebygga återkommande stängningar eller skador på kärlen.

Fludrokortison är ett syntetiskt glukokortikoid hormon som används som läkemedel. Det har primarily mineralocorticoid-aktivitet, vilket betyder att det hjälper till reglera salt- och vattenbalansen i kroppen genom att påverka njurarnas funktion.

Fludrokortison efterliknar naturliga hormonet aldosteron, som produceras av binjuremärgen. Det används ofta för att behandla lägre än normalt nivåer av aldosteron, ett tillstånd som kallas primärt eller sekundärt hypoaldosteronism.

Ibland kan fludrokortison också användas för att behandla vissa former av svår hjärtsvikt, då det kan hjälpa till att minska symtomen genom att hjälpa kroppen att hålla kvar mer vätska.

Samtidigt bör man vara medveten om att långvarig användning av fludrokortison kan leda till biverkningar som ökat blodtryck, söta matlängtan, ansiktsutvidgning och försämrad immunförsvar. Därför bör läkemedlet endast användas under övervakning av en läkare och i de fall där potentiala fördelar överväger riskerna.

RNA (Ribonucleic acid) är ett samlingsnamn för en grupp molekyler som spelar en central roll i cellens proteinsyntes och genuttryck. Det finns olika typer av RNA, men en specifik typ kallas just budbärarrNA (mRNA, messenger RNA). BudbärarrNA har till uppgift att transportera genetisk information från cellkärnan till ribosomen i cytoplasman, där den används för att bygga upp proteiner enligt instruktionerna i genomet. På så sätt fungerar budbärarrNA som ett slags "budbärare" av genetisk information mellan cellkärnan och ribosomen.

Hydroxypregnenolone, även känt som 17-hydroxypregnenolone eller 3β-hydroxypregn-5-en-20-on, är ett steroidhormon som produceras i kroppen. Det är en intermediär i syntesen av både gestagener (progesteron) och androgener (testosteron) hormoner.

Hydroxypregnenolone är en typ av pregnan, som är en grupp steroider som innehåller en karboxylgrupp i position 20. Det produceras i kroppen genom att hydroxylgruppen (–OH) adderas till pregnenolon, ett steroidhormon som bildas från kolesterol och är en prekursor för alla andra steroider.

I medicinska sammanhang kan syntetiska derivat av hydroxypregnenolone användas för att behandla vissa hormonella störningar, men själva hydroxypregnenolone används inte som en läkemedelsbehandling.

Prostatit är ett samlingsbegrepp för olika tillstånd som alla berör prostata, en körtel belägen under urinvägensblåsan hos mannen. Det finns fyra huvudsakliga typer av prostatit:

1. Bakteriell prostatit: Denna form av prostatit orsakas av en bakterieinfektion och kan behandlas med antibiotika. Symptomen inkluderar smärta, sveda under urineringen, frekvent urineringsbehov och i vissa fall feber.

2. Kronisk bakteriell prostatit: Denna form av prostatit kännetecknas av återkommande eller kroniska infektioner i prostata som är svåra att behandla med antibiotika. Symptomen kan vara mildare än för akut bakteriell prostatit, men kan fortfarande orsaka smärta och urinvägsproblem.

3. Kronisk prostatit/chronisk pelvisk smärta: Detta är en kronisk smärtasyndrom som drabbar prostata och ibland även omgivande strukturer, såsom blygdbenet och muskler i ländryggen. Symptomen inkluderar smärta eller obehag i låret, buken, blygdbenet eller i perineum (området mellan anus och skrevet). Smärtan kan vara konstant eller komma och gå, och kan förvärras efter sexuell aktivitet.

4. Asymptomatisk inflammatorisk prostatit: Denna form av prostatit orsakar inga symptom, men en rutinmässig undersökning visar tecken på inflammation i prostata. Det är oklart om denna tillstånd har någon klinisk betydelse eller behöver behandlas.

Det är viktigt att söka medicinsk hjälp om du upplever smärta, obehag eller andra symptom som kan vara relaterade till prostatit. En läkare kan undersöka dina symptom och rekommendera lämplig behandling.

Enzyme-linked immunosorbent assay (ELISA) and Western blotting are two common enzyme-immunological methods used in the medical field.

ELISA is a plate-based assay that uses antibodies to detect the presence of a specific protein or antigen in a sample. The sample is added to a microplate well that has been coated with a capture antibody specific to the target antigen. After washing, a detection antibody labeled with an enzyme is added, which binds to the captured antigen. A substrate is then added, and the enzyme catalyzes a reaction that produces a detectable signal, such as a color change, indicating the presence and quantity of the target antigen in the sample.

Western blotting is a laboratory technique used to detect specific proteins in a mixture of proteins. The protein mixture is first separated by size using gel electrophoresis, then transferred to a membrane where it can be probed with antibodies specific to the target protein. A detection system such as a chemiluminescent or colorimetric substrate is used to visualize the location and quantity of the target protein on the membrane.

These enzyme-immunological methods are widely used in clinical laboratories for various diagnostic tests, including the detection of infectious diseases, allergies, and cancer markers. They offer high sensitivity, specificity, and reproducibility, making them valuable tools in medical diagnostics and research.

'Lungor' (plural av 'lunga') är de organ i kroppen som hjälper till att andas. De två lungorna finns i bröstkorgen och är omgivna av revben, muskler och hud. Lungornas främsta funktion är att ta emot luft från luftvägarna, syreta den inandade luften och släppa ut koldioxid vid utandning.

Lungorna består av ett komplext nätverk av luftvägar, blodkärl och alveoler (luftsäckar), som möjliggör gasutbyte mellan luften och blodet. Alveolerna är mycket tunna vävnader som tillåter syre att diffundera in i blodomloppet och koldioxid att diffundera ut.

Lungorna är också involverade i andra funktioner, såsom röstproduktion och immunförsvar.

En arteriovenös (AV) shunt är en operation där man skapar en permanent genombrott mellan en artär och en ven. Detta görs vanligtvis för att öka den totala blodflödet genom ett område i kroppen, till exempel vid dialysbehandling av patienter med njursvikt. Vid en AV-shunt skapas en direkt väg från artär till ven, vilket gör att det ooxygenerade blodet från arterien passerar rakt igenom venen istället för att gå genom de små blodkärlen (kapillärerna) där syreutbyte sker. Detta kan leda till syrgasmangel i de kroppsdelar som normalt mottar blod via denna ven.

Kirurgiska AV-shunt operationer innebär oftast att en artär och en ven i armen används för att skapa shunten, men ibland kan även benen användas. Shunten kan vara yta-till-yta (side-to-side) eller slang-formad (end-to-side). Efter operationen behöver patienten vanligtvis ha en viloperiod innan de kan använda armen igen, och det kan ta några veckor innan shunten är helt läkt.

Neoplastic cell transformation refers to the process by which a normal cell undergoes genetic and epigenetic changes that lead to its conversion into a cancerous or malignant cell. This process involves the accumulation of multiple mutations in genes that regulate cell growth, division, and death, leading to uncontrolled cell proliferation and the formation of a neoplasm or tumor.

The genetic changes that occur during neoplastic cell transformation can include point mutations, chromosomal translocations, gene amplifications, and epigenetic modifications such as DNA methylation and histone modification. These changes can affect genes that are involved in various cellular processes, including signal transduction, cell cycle regulation, apoptosis, and DNA repair.

Neoplastic cell transformation is a complex and multistep process that can take place over a period of many years. It often involves the activation of oncogenes and the inactivation of tumor suppressor genes, which can lead to the development of malignant characteristics such as invasiveness and metastasis. Understanding the molecular mechanisms underlying neoplastic cell transformation is critical for the development of effective cancer prevention and treatment strategies.

"Ductal carcinoma in situ (DCIS)" är en medicinsk term som refererar till en typ av bröstcancer som inte har spritt sig utanför bröstduktens väggar. Detta betyder att cancercellerna fortfarande befinner sig inne i de små rörleden (ductus) som transporterar mjölk från brösten till bröstvinet under amningstiden. DCIS är en icke-invasiv form av bröstcancer, vilket innebär att cancercellerna inte har penetrerat through den omgivande bröstvävnaden eller spritt sig till andra kroppsdelar.

DCIS kan vara olika stor och kan påverka en enda duktus eller flera. Det finns också olika typer av DCIS, beroende på hur cellerna ser ut under mikroskopi och hur snabbt de växer. I allmänhet behandlas DCIS för att förebygga att den utvecklas till en invasiv form av bröstcancer. Behandlingen kan innebära kirurgi, strålbehandling och/eller hormonterapi.

'Binjurebarkssjukdomar' refererar till sjukdomar som drabbar binjurens bark, även känd som cortex. Binjuren har två huvudsakliga funktioner i kroppen: att producera hormoner och att hålla homeostasen av vatten och elektrolyter. Binjurebarkssjukdomar kan påverka båda dessa funktioner, vilket kan leda till en rad symtom och komplikationer.

Exempel på binjurebarkssjukdomar inkluderar:

1. Addison's sjukdom: En autoimmun sjukdom där kroppen attackerar och förstör binjurens bark, vilket leder till ett förlust av kortisol och aldosteron. Symptomen kan inkludera trötthet, svaghet, viktminskning, hypotoni, hyperpigmentering och elektrolytbrist.
2. Cushings sjukdom: En ovanlig sjukdom som orsakas av för höga nivåer kortisol i kroppen. Symptomen kan inkludera övervikt, rynkig hud, akne, svullnad, svaghet, högt blodtryck, diabetes och ben- och muskelbräcklighet.
3. Kongenital adrenal hyperplasi: En grupp av ärftliga sjukdomar som orsakas av en defekt i en eller flera enzymer som behövs för att producera kortisol, aldosteron och androgener. Symptomen kan variera beroende på vilken enzym som är defekt.
4. Primär hyperaldosteronism: En sjukdom där binjurens bark producerar för mycket aldosteron, vilket kan leda till högt blodtryck och hypokalemi (låga nivåer av kalium i blodet).
5. Adrenogenital syndrome: En grupp av sjukdomar som orsakas av en defekt i enzymet 21-hydroxylas, vilket leder till överproduktion av androgener och könskarakteristiska förändringar hos både kvinnor och män.

Det är viktigt att söka specialistvård om man misstänker någon av dessa sjukdomar, eftersom de kan leda till allvarliga komplikationer om de inte behandlas korrekt.

"Animal models" er en betegnelse for brugen af dyr som forsøgsdyr i forskning, hvor dyrene svarer til mennesker på en eller anden måde. Dette kan være pga. en lignende anatomi, fysiologi, genetisk sammensætning eller sygdomsudvikling. Animal models anvendes ofte i biomedicinsk forskning for at opnå bedre forståelse for sygdomme, udvikle og teste nye behandlingsmetoder, og forudsige virkninger og bivirkninger af medicinske produkter før de prøves på mennesker. De dyr, der oftest anvendes som animal models, er mus, rotte, kanin, hund, kat, gris og primat.

Lymfatiska sjukdomar är en övergripande benämning på en grupp av sjukdomar som drabbar lymfsystemet, vilket består av lymfkärlen, lymfknutor, mjölke, tillsammans med andra strukturer som har att göra med immunförsvaret. Dessa sjukdomar kan vara infektionsrelaterade, autoimmuna eller cancerartade till sin natur. Några exempel på lymfatiska sjukdomar inkluderar lymfödem, lymfom och leukemi. Lymfödem orsakas ofta av skada eller avlägsnande av lymfkärl, medan lymfom och leukemi är cancerformer som utgår från lymfocyter, en typ av vita blodkroppar.

En nålbiopsi är en medicinsk undersökningsmetod där en tunn, hålformad behandlingsnål används för att ta ett vävnadsprov från ett organ eller en lymfkörtel. Provet används sedan för att diagnostisera olika sjukdomar, som till exempel cancer. Under proceduren guidas nålen med hjälp av ultraljud, röntgenstrålar eller datorstyrning till den specifika platsen där vävnaden ska tas ut. Nålbiopsin är en relativt smärtfri procedur och kräver ofta endast lokalbedövning.

Citrobacter rodentium är en gramnegativ, fakultativt anaerob bakterie som tillhör familjen Enterobacteriaceae. Den är en vanlig orsak till enterit (tarmsjukdom) hos möss och råttor, och är nära relaterad till de mänskliga patogena arterna Citrobacter freundii och Citrobacter koseri.

Citrobacter rodentium infekterar tarmslemhinnan hos gnagare genom att ansluta sig till specifika sackarider på epitelcellernas yta, vilket orsakar celldöd och inflammation. Infektionen kan leda till diarré, viktminskning och död hos smågnagare.

Även om Citrobacter rodentium inte är en vanlig mänsklig patogen, används den ofta som ett modellorganismer för att studera enteropatogena bakteriers infektionsmekanismer och värdresponser, eftersom den orsakar en liknande sjukdom hos möss som Escherichia coli orsakar hos människor.

"Angioma" er en medisinsk betegnelse for et vaskulært voksstumør, der består af blodkar eller limfekar. Det kan også kaldes "blodkarhøjvoksel". Angiomer kan forekomme overalt i kroppen, men de er særligt almindelige i huden og slimhinden. De kan variere meget i størrelse, fra små pletter til store tumorlignende vækster.

Der findes forskellige typer af angiomer, herunder:

1. Hemangiomer: Dette er en type angiom, der består af blodkar. De kan forekomme overalt i kroppen, men de er særligt almindelige i huden, slimhinden og leveren.
2. Limfangiomer: Dette er en type angiom, der består af limfekar. De er mindre almindelige end hemangiomer og forekommer oftest i halsen, armene eller benene.
3. Kombinerede angiomer: Nogle gange kan en angiom indeholde begge blodkar og limfekar.

Angiomer er som regel harmløse, men de kan i sjældne tilfælde vise tegn på ondartet vækst eller udvikle sig til andre typer tumorer. Hvis du er bekymret for en mulig angiom, bør du søge medicinsk vejledning og behandling.

Sekundær hyperparathyreoidism är ett tillstånd där den endokrina körtlarna i sköldkörteln, som kallas blygdlösa körtelns parathyroida, producerar för mycket paratyroid hormon (PTH). Detta orsakas vanligtvis av ett annat tillstånd som leder till ett lågt calciumnivå i blodet.

Den vanligaste orsaken till sekundär hyperparathyreoidism är kronisk njursjukdom, där njurarna inte kan rena kroppen från fosfat och därmed leder till ett lågt calciumnivå i blodet. Andra orsaker kan inkludera malabsorption, varvid kroppen har svårt att ta upp näringsämnen från mag-tarmkanalen, eller vitamin D-brist.

Sekundär hyperparathyreoidism kan leda till en rad symtom och komplikationer, inklusive benskörbhet, njursten, högt blodtryck och sömnapné. Behandlingen av sekundär hyperparathyreoidism beror på orsaken till tillståndet, men kan innefatta behandling av underliggande sjukdom, diät, supplementering med vitamin D och kalcium, eller i vissa fall kirurgiskt avlägsnande av överaktiva parathyroida celler.

'Lower urinary tract symptoms' (LUTS) refer to a group of symptoms related to the storage and evacuation of urine. These symptoms can be categorized into three main groups:

1. Storage symptoms: These include frequency, urgency, nocturia (waking up at night to urinate), and urge incontinence (the involuntary loss of urine associated with a strong desire to void).
2. Voiding symptoms: These include hesitancy (difficulty initiating the flow of urine), slow stream, intermittency (stopping and starting of the urine stream), straining, and terminal dribble (the small amount of urine that dribbles after finishing urination).
3. Post-micturition symptoms: These include a feeling of incomplete emptying and post-micturition dribble (the involuntary loss of urine immediately after finishing urination).

LUTS can be caused by various underlying conditions, including benign prostatic hyperplasia (BPH), overactive bladder (OAB), urinary tract infections, neurological disorders, and bladder cancer. It is essential to determine the underlying cause of LUTS to provide appropriate treatment.

Patologisk sammandragning (også kendt som "spasticitet") er en type muskeløvelse, der opstår som følge af skade på det del af hjernen eller rygmarven, der styrer bevægelsen. Denne type muskelkontraktion er karakteriseret ved en forhøjet tone og stivhed i de berørte muskler, som kan føre til ubehagelige spasmer eller kramp. Patologiske sammandragninger kan have en negativ indvirkning på den normale bevægelse og funktion, alt efter hvilken del af kroppen der er berørt.

Medicinskt sett betyder "lever" det nästa största organet i kroppen och har flera viktiga funktioner. Här är en kort medicinsk definition:

Levern (latin: hepar) är ett vitalt, multipel fungerande organsystem som utför en rad metaboliska, exkretoriska, syntetiska och homeostatiska funktioner. Den primära funktionen av levern är att filtrera blodet från skadliga substanser, producera gallan för fettdigestion och bryta ned proteiner, kolhydrater och fetter. Levern innehåller också miljarder celler, kända som hepatocyter, som är involverade i protein-, kolhydrat- och lipidmetabolism, lagring av glykogen, syntes av kolesterol, produktion av kloningfaktorer och andra hormoner samt bortrening av exogena och endogena toxiner.

'Binjuretumörer' refererar till abnorma vävnadsodlingar (tumörer) i körteln binjuven. Binjuven, även känd som bisköldkörteln, är en endokrin körtel som producerar flera hormoner som reglerar olika kroppsfunktioner, till exempel vätskebalans och blodtryck.

Binjuretumörer kan vara godartade (benigna) eller elakartade (maligna). Godartade binjuretumörer är vanligtvis ofarliga och tenderar att växa långsamt, medan elakartade tumörer kan vara aggressiva och sprida sig till andra delar av kroppen.

Det finns olika typer av binjuretumörer, beroende på vilken typ av cell som odlas abnormalt. Några exempel är:

* Adrenocortical adenom: En godartad tumör i barken (yttre lagret) av binjuven. Dessa tumörer producerar ofta överskott av kortisol eller aldosteron, hormoner som reglerar blodtrycket och vätskebalansen.
* Phaeochromocytom: En elakartad tumör i märgen (inre lagret) av binjuven. Dessa tumörer producerar överskott av katekolaminer, hormoner som orsakar högt blodtryck och snabba hjärtslag.
* Neuroblastom: En elakartad tumör som utvecklas från rester av nervceller i binjuven. Denna typ av tumör är vanligare bland barn än vuxna.

Symptomen på binjuretumörer kan variera beroende på vilken hormon eller substans som tumören producerar. Vissa symptom kan inkludera högt blodtryck, svettningar, trötthet, muskelsvaghet och förändringar i vikt. Om en binjuretumör misstänks behandlas den ofta med kirurgi, strålbehandling eller kemoterapi beroende på tumörens storlek, placering och aggressivitet.

Vid graviditet får sen hyperplasi av bröstkörtlarna. Ett annat exempel på patologisk hyperplasi är psoriasis där en kronisk ... Hyperplasi (av grekiskans plassein, forma) är vävnadsökning av ett organ (organomegali). Innebär en ökning av cellantalet i en ... Exempelvis är den ökade blodkroppsmängden vid höghöjdsträning en hyperplasi. Efter partiell leverincision kan organet ... inflammation i huden ger ett tjockare hudskikt som lätt brister och flagnar (se vidare hyperkeratos). Ödem (Hyperplasi). ...
Även tillväxt av binjurebarken som inte klassificeras som tumörvävnad kan orsaka sjukdomen, så kallad adrenal hyperplasi. ...
Hyperplasi, Hudmanifestationer, Sår och skador). ...
http://www.praktiskmedicin.se/sjukdomar/splenomegali/. (Sjukdomar i mjälten, Hyperplasi, Hypertrofi). ...
Medicinstubbar, Alla stubbar, Leversjukdomar, Hyperplasi, Hypertrofi). ...
Barnsjukdomar, Endokrina sjukdomar, Genetiska sjukdomar, Intersexualism, Hyperplasi). ...
Medicinstubbar, Alla stubbar, Sjukdomar i mjälten, Leversjukdomar, Hyperplasi, Hypertrofi). ...
CAV innebär en diffus fibrös hyperplasi av intiman i kärlväggen. Den diffusa hyperplasin innebär att förträngningarna är ...
Men orsaken till hans våldsamma växtförlopp var hyperplasi i hypofysen. Vid åtta års ålder var Robert 182 cm. Vid tio var han ... Hans längd och fortsatta växt berodde på hyperplasi i hypofysen, vilket resulterade i onormalt hög produktion av tillväxthormon ...
Detta kan bero på hyperplasi, adenom eller i ovanligare fall karcinom i paratyreoidea. Sekundär hyperparatyreos är en ... Tertiär hyperparatyreos orsakas av hyperplasi och okänslighet för blodet kalciumnivåer vilket ger en autonom överproduktion av ...
Tillväxten av FLR är ett resultat av cellulär hyperplasi och inte cellulär hypertrofi. Detta innebär att det är en ökning av ...
En obalans i glukosintag och energiförbrukning har visat sig leda till både fettcellshypertrofi och hyperplasi, vilket leder ...
... i cellen i sådan mängd att dess normala funktioner rubbas och organet försöker kompensera funktionsförlusten med hyperplasi. ...
Hyperplasi, Medicinska symtom). ...
... medan amfibier som infekterats efter metamorfos har kraftiga symptom inklusive hyperplasi. Det är fortfarande oklart exakt vad ...
Lungödem Lymfödem Lipödem Ascites Cellulärt ödem Osmoreglering Hyperplasi Hypertrofi Venös insufficiens ^ Kureshi F et al, ...
Den brukar uppkomma till följd av hyperplasi av livmoderslemhinnan (hyperplasi av endometriet), ett tillstånd som i sin tur ...
Vid graviditet får sen hyperplasi av bröstkörtlarna. Ett annat exempel på patologisk hyperplasi är psoriasis där en kronisk ... Hyperplasi (av grekiskans plassein, forma) är vävnadsökning av ett organ (organomegali). Innebär en ökning av cellantalet i en ... Exempelvis är den ökade blodkroppsmängden vid höghöjdsträning en hyperplasi. Efter partiell leverincision kan organet ... inflammation i huden ger ett tjockare hudskikt som lätt brister och flagnar (se vidare hyperkeratos). Ödem (Hyperplasi). ...
Hysterektomi vid adenomatös hyperplasi av endometriet kan medföra smärta och nedsatt fysisk uthållighet. Beroende på vilken typ ... Vid abdominell hysterektomi på grund av adenomatös hyperplasi av endometriet och fysiskt tyngre arbeten är arbetsförmågan ... Vid kombinerad laparoskopisk/vaginal hysterektomi på grund av adenomatös hyperplasi av endometriet och fysiskt tyngre arbeten ... Vid abdominell hysterektomi på grund av adenomatös hyperplasi av endometriet och fysiskt lättare arbeten är arbetsförmågan ...
ICD-10 kod för Gingival hyperplasi är K061. Diagnosen klassificeras under kategorin Andra sjukdomar i tandköttet och tandlöst ...
Hyperplasi i livmoderslemhinna. Skrapningsprov från livmoder. Redan den rikliga mängden vävnad i provet antyder endometrisk ... hyperplasi. Körtlarna i endometrium är på många områden förstorade och bildar blåsor (pilar). Ibland har körtlarna mycket smal ...
Förändringar i leverfunktionen, klåda, gulsot av stastyp, gallsten, benigna leveradenom, fokal nodulär hyperplasi ...
Vid MEN1 bildas tumörer eller vävnadstillväxt (hyperplasi) i framför allt endokrina körtlar, men även i andra vävnader. ...
Godartad hyperplasi i prostatan är ett allmänt besvär hos män, det orsakar urineringsbesvär och blod i urinen. ... Godartad hyperplasi i prostatan är ett allmänt besvär hos män, det orsakar urineringsbesvär och blod i urinen. ...
Likväl fann forskare år 1996 att kvinnor som konsumerar sojaproteinisolat hade en ökande förekomst av epitel hyperplasi, ett ...
... vid behov samt daglig dosering för erektil dysfunktion och daglig dosering för behandling av benign prostata hyperplasi. ...
Hyperplasi utan atypi Hos pre- eller perimenopausala kvinnor rekommenderas vid enkel hyperplasi, utan atypi, i första hand ... Övergången från hyperplasi med atypi/EIN till cancer kan betraktas som ett kontinuum över tid, och det kan vara svårt att i ... Hyperplasi med atypi Hysterektomi är det terapeutiska förstahandsvalet vid detta tillstånd. Detta på grund av den uppenbara ... Därför kan utsättning av östrogen få en hyperplasi att gå tillbaka. Vid val av åtgärd bör man beakta patientens ålder, fysiska ...
Förstadiet eller hyperplasi - cellerna blir fler. I förstadiet ökar cellerna i antal men beter sig som vanligt. En mjuk ... Förstadiet eller hyperplasi - cellerna blir fler. Kollektivavtal uppsägningstid provanställning. På dessa lodräta skenor fäster ...
Sjukdomen kan indelas i tre former: Hyperplasi, vilket innebär att binjuren är överaktiv. Adenom, Den mest betydelsefulla ... distinktionen mellan ett adrenokortikalt adenom och hyperplasi. Här behöver resektat från binjure och abdominella paragangliom ...
Hyperplasi: Förstoring av ett organ.. Hälso- och sjukvårdslagen (HSL): Lag som omfattar grundläggande regler för all hälso- och ...
Hyperplasi: Förstoring av ett organ.. Hälso- och sjukvårdslagen (HSL): Lag som omfattar grundläggande regler för all hälso- och ...
tymisk hyperplasi.. Dessutom är utseendet på bronkial obstruktion syndrom påverkat av tidig matning med blandningar och ... hyperplasi av visköst slem.. De vanligaste irreversibla egenskaperna hos syndromets utveckling innefattar utplåning och medfödd ... Hos barn upp till 3 år uppmärksammas luftvägarna med viss smärta, körtelvävnad leder lätt till hyperplasi, mer visköst sputum ...
Godartad prostataförstoring eller benign prostatahyperplasi (BPH), är beteckningen på en förstorad prostata. Detta kan leda till en förträngning av urinröret vilket kan ge vattenkastningsbesvär. Dessa inkluderar täta trängningar, smärta vid urinering, ökad risk för urinvägsinfektioner och urinretention. Patienter med BPH kan ha förhöjda värden Prostataspecifikt antigen (PSA) i blodet på grund av ökad organvolym och inflammatorisk aktivitet i prostatan. Körtelförstoringen börjar i 30-årsåldern och vid 50 års ålder kan man histologiskt påvisa BPH hos 50% av män. Endast 40-50% av patienterna får signifikanta symtom av sin BPH. Riskfaktorer för BPH är: ...
Godartad hyperplasi kallas adenom. Denna sjukdom tillhör kategorin de vanligaste sjukdomarna hos män över sextio år. Vanligtvis ... Hyperplasi med malignitet, eller intraepitelial neoplasi - i vissa delar av prostata observeras progressiv cellproliferation. ... Malign sjukdom utvecklas ofta på bakgrund av obehandlat adenom, men kan också bildas utan tidigare godartad hyperplasi. ... blir nattbesök på urintoaletten med hyperplasi oftare (2 eller fler gånger); ...
Hyperplasi av binjurebarken.. *Effektiviteten av hormonterapi.. Ofta genomförs sådana studier omfattande. För kvinnors hälsa är ...
Patologier i körteln är cysta, prostatit (kronisk, akut, bakteriell), konkrement, såväl som hyperplasi eller adenom. ...
Hyperplasi och adenom.. o Pankreas: Vanligaste dödsorsaken. Aggressiv och ofta metastaserad.. Hittas ofta multipla mikroadenom ... o Parathyroidea: 20% av patienterna får hyperplasi och primär hyperparathryeodism.. o Thyroidea: Medullär carcinoma utvecklas ...
Dessutom medförde kandesartan hyperplasi/hypertrofi på juxtaglomerulära celler. Dessa förändringar ansågs bero på kandesartans ... Vid terapeutiska doser hos människa verkar hyperplasi/hypertrofi av renala juxtaglomerulära celler inte ha någon relevans. ...
vid upptäckt av pHPT (särskilt hyperplasi) hos ung patient (, 40 år). *vid upptäckt av pHPT och samtidig annan tumör i ... I pankreas går tillståndet via en hyperplasi, vidare till utveckling av adenom och i vissa fall en malign tumör. Tumörerna är ...
är praktiskt taget Levertoxicitet, leversvikt, nodulär regenerativ hyperplasi, portal hypertoni. 286 Förslag till ...
... nodulär regenerativ hyperplasi). - Posthepatisk: Trombos i v hepatica, hjärtsvikt (backward failure) ...
Ibland ar for mycket av hormonet resultatet av ett tillstand som kallas kongenital adrenal hyperplasi CAH. Denna overbelastning ...
Överdriven lagring av lipider leder till hypertrofi (ökning i cellstorlek) och hyperplasi (ökning av cellantalet) (30). Vid ...
Man tänker sig att det sker en fokal hyperplasi som med tiden blir ett avgränsbart nodulus. ...
För 30 år sedan, drabbades han av en sällsynt sjukdom som kallas gingival hyperplasi - som har ändrat hans ansikte helt. ...
  • Godartad hyperplasi i prostatan är ett allmänt besvär hos män, det orsakar urineringsbesvär och blod i urinen. (tyks.fi)
  • Godartad hyperplasi kallas adenom. (ba-homecare.com)
  • Malign sjukdom utvecklas ofta på bakgrund av obehandlat adenom, men kan också bildas utan tidigare godartad hyperplasi. (ba-homecare.com)
  • HGH är den enda substans som faktiskt kan orsaka hyperplasi (muskelcellsförökning) medan användningen av anabola steroider endast kan orsaka hypertrofi (expansion av befintliga muskelceller). (supplement4fitness.com)
  • Man tänker sig att det sker en fokal hyperplasi som med tiden blir ett avgränsbart nodulus. (netlify.app)
  • För 30 år sedan, drabbades han av en sällsynt sjukdom som kallas gingival hyperplasi - som har ändrat hans ansikte helt. (lajkas.se)
  • JINTROPIN 10IU 3,7 mg Somatropin (och IGF-1 som är ett resultat av dess användning) är det enda ämnet som faktiskt kan initiera hyperplasi. (apotekbasta.com)
  • ICD-10 kod för Gingival hyperplasi är K061 . (ekg.nu)
  • Ett annat exempel på patologisk hyperplasi är psoriasis där en kronisk inflammation i huden ger ett tjockare hudskikt som lätt brister och flagnar (se vidare hyperkeratos). (wikipedia.org)
  • Ett annat exempel på patologisk hyperplasi är psoriasis där en kronisk inflammation i huden ger ett tjockare hudskikt som lätt brister och flagnar (se vidare hyperkeratos). (wikipedia.org)
  • Avkok från anläggningen bidrar till att minska sannolikheten för övergången av en kronisk sjukdom till hyperplasi. (lakesidemedicalmusings.com)