'Gula fläcken' är ett begrepp inom neurologi och anatomi som refererar till en liten, rund formad struktur i hjärnbarken som är involverad i synsinnet. Den gula fläcken, även känd som V4-regionen eller den färgkänsliga regionen, är en del av det visuella systemet i hjärnan och bidrar till bearbetningen och tolkningen av färginformation från det retinala signalsystemet. Den gula fläcken är belägen i occipitalloben, som är den bakre delen av hjärnbarken, och gränsar till de andra delarna av det visuella systemet, såsom V1 (den primära visuella cortex) och V2.

'Gulkropp' er en ikke-medisinsk betegnelse for den gula, äggformede delen av hypofysen, en endokrin kirtel lokaliseret i hjernen. Den medicinske betegnelse for gulkroppen er 'corpus luteum' og den dannes under østrogen- og progesteronproduktionen etter ægløsning i menstruationscyklusen hos kvinner. Ibland bruges begrebet 'gulkropp' også om en struktur som dannes i testiklerne hos mænd, men dette er mere korrekt at kalde for 'testis'.

"Acoustic macula" är inte en etablerad medicinsk term. Det kan finnas någon förvirring med termen "maculopathi," som är en sammanfattande benämning på sjukdomar eller skador som drabbar makulan, det centrala området i näthinnan ansvarigt för skarp central seende.

I vissa akustiska tillämpningar, som exempelvis diagnostisering med optisk coherens tomografi (OCT), kan "acoustic" användas för att beskriva ultraljudsbaserade metoder. I detta sammanhang skulle "acoustic macula" kunna tolkas som en ultraljudsundersökning av makulan, men det är fortfarande inte en etablerad medicinsk term.

Det är viktigt att specificera begreppet och söka information om "akustisk undersökning av makulan" istället för "acoustic macula", för att undvika missförstånd och få korrekta och relevanta resultat.

Juxtaglomerulära appara­ten (JGA) är ett komplex av celler och strukturer som finns i nefronet, den grundläggande enheten i njuren. JGA är lokaliserad till den del av nefronen där den kr afferenta artärien (som för blod in i nefronet) och distala tubulen (den sista delen av urinutledningssystemet inne i nefronet) möts.

JGA består av tre huvudsakliga komponenter: macula densa, juxtaglomerulära granula celler och mesangialceller. Macula densa är en speciell del av den distala tubulen som innehåller celler med hög koncentration av natriumklorid-cotransporter. Dessa celler kan detektera förändringar i salt- och vattenbalansen i kroppen och svara på detta genom att utsöndra ämnen som reglerar blodtrycket, till exempel renin.

Juxtaglomerulära granula celler är specialiserade celler i artärväggen som producerar och utsöndrar renin, ett enzym som aktiverar renin-angiotensin-aldosteron-systemet (RAAS), vilket hjälper till att reglera blodtrycket och elektrolytbalansen.

Mesangialcellerna är specialiserade celler i det glomerulära kapillärnätverket som stödjer kapillärväggarna och kan kontrahera för att reglera blodflödet genom nefronet.

I sin helhet fungerar JGA som en sensor och regulator av blodtrycket och salt- och vattenbalansen i kroppen.

"Distalnefron" eller "distala njurkanaler" refererar till de delar av nefron, den grundläggande enheten i njuren som är ansvarig för filtrering och koncentration av blodet, som utför slutlig reabsorption och sekretion av vatten, salt och andra elektrolyter innan urinen bildas. Distala njurkanaler är den del av nefron som kommer efter samlingsrören (tubuli contorti) och består av två segment: distalt straight tubule och collecting duct. Dessa områden har en viktig roll i regleringen av kroppens vatten- och elektrolytbalans genom att kontrollera mängden salt och vätska som exkreteras via urinen.

'Sarcina' är ett begrepp inom medicin och mikrobiologi som refererar till en typ av grampositiva, sporbildande bakterier. Dessa bakterier har en ovanlig form där de ofta förekommer i staplar eller "paket" av 2-8 celler, vilket ger dem ett distinkt utseende under mikroskopi. Sarcina-bakterier är anaeroba eller fakultativt anaeroba, vilket betyder att de kan leva och växa både med och utan syre. De kan orsaka infektioner i människokroppen, särskilt i samband med skador på huden eller slemhinnor, men är relativt ovanliga som sjukdomsalstrare.

Progesteron är ett steroidhormon som produceras naturligt i kroppen, framförallt under graviditeten. Det produceras huvudsakligen i glandulae suprarenalis (binjurarna) och corpus luteum (en struktur i äggstockarna efter ägghalten lossnat). Progesteron spelar en viktig roll i regleringen av menstruationscykeln, underhåll av graviditeten och utvecklingen av fostret.

Under menstruationscykeln hjälper progesteron till att förbereda livmodern för möjlig befruktning genom att öka dess sekretion och minska muskelaktiviteten i livmoderslemhinnan. Om ett ägg blir befruktat och implanteras i livmodern, fortsätter corpus luteum att producera progesteron för att underhålla graviditeten. Progesteron hjälper till att hålla livmoderslemhinnan intakt och minskar risken för missfall.

Om en graviditet inte uppstår, kommer nivåerna av progesteron att sjunka, vilket leder till menstruationen. Progesteron kan också användas som ett läkemedel för att behandla vissa hormonella störningar och för preventivmedel.

'Gulkroppsregression' (eng. 'Yellow body regression') är ett medicinskt begrepp som används för att beskriva den process där leverceller, eller hepatocyter, omvandlas till fettdepåer i levern. Denna förändring orsakas av en ökning av fettsyror i kroppen och kan vara ett tecken på olika sjukdomstillstånd som diabetes, fetma eller gallgångsförstoppning. I allvarliga fall kan gulkroppsregression leda till leverinflammation, levercirros och levercancer.

Estrus, även känt som "löpare" eller "hetta", är ett begrepp inom djurmedicin och beteendeforskning. Det refererar till den fas i en honas menstruationscykel då hon är sexuellt receptiv och kan bli befruktad. Under estrus uppvisar honan ofta specifika beteendemönster, såsom ökat flirtande med hannar eller ett ökat uttryck av sin genitalöppning. Den exakta varaktigheten och frekvensen av estrus kan variera mellan olika djurarter. I människor motsvaras estrus av den så kallade "ovulationscykeln", under vilken kvinnan är fruktsam, men i motsats till de flesta andra djurarter uppträder det inga tydliga beteendemönster som visar att en kvinna befinner sig i denna fas.

'Ovarier' är en anatomisk term som refererar till de två äggstockarna hos däggdjur, inklusive människan. De är ungefär lika stora som mandlar och sitter i buken, nära slutet av äggledarna. Ovarierna har flera funktioner, men deras huvudsakliga uppgift är att producera äggceller (ägg) och de hormoner som kontrollerar kvinnors menstruationscykel och reproduktiva system. Varje månad mognar ett antal äggceller i ovarierna, och den mogna ägget lämnar sedan ena av ovarierna under ägglossningen (ovulationen) för att möjliggöra befruktning. Ovarierna producerar även de kvinnliga könshormonerna östrogen och progesteron, som spelar en viktig roll i att reglera menstruationscykeln, underhålla graviditeten och utveckla sekundära könskaraktärer hos kvinnor.

'Gulkroppens stödfunktioner' (latin: 'Ligamentum suspensorium penis') refererar till de band som stöttar och håller uppe gonaderna (testiklarna) inom scrotumsäcken. Dessa ligament är kopplade till bäckenet och musklerna i området, vilket hjälper till att stabilisera testiklarnas position och skydda dem från skada. De två huvuddelarna av gulkroppens stödfunktioner är:

1. Cremastermuskeln: Denna muskel består av en tunn skiva av skelettmuskulatur som täcker testikeln och den överliggande skrotalvätskan. Cremastermuskeln drar sig samman när den aktiveras, vilket får scrotum att kontrahera och lyfta upp testikeln närmare kroppen för att hjälpa till att reglera temperaturen i testikeln.

2. Gulkroppsligamentet ('Ligamentum testis'): Detta ligament är ett tjockt, vitaktigt band som fäster testikeln till bäckenet och hjälper att stödja dess position inom scrotumsäcken.

Dessa två strukturer arbetar tillsammans för att upprätthålla en normal placering och funktion hos testikeln, vilket är viktigt för reproduktiv hälsotillstånd och produktion av könshormoner.

En skengraviditet (engelska: pseudocyesis) är ett psykologiskt tillstånd där en person som inte är gravid har symptom och tecken som liknar de hos en graviditet. Detta kan inkludera magsmärtor, bröstspänningar, förändrade menstruationscykler och en ökad aptit. I vissa fall kan personen till och med tro att de känner fostrets rörelser.

Skengraviditet är ovanlig och förekommer oftast hos kvinnor, men det har rapporterats om fall även hos män (då kallas det pseudocyesis masculina). Det kan orsakas av starka emotionella faktorer, såsom sorg, stress eller trauman. Ibland kan det också vara relaterat till psykiska störningar som schizofreni eller affektiva störningar.

Det är viktigt att notera att en skengraviditet inte är en verklig graviditet och att den inte kommer att leda till en livsmoder eller fosterdöd. I stället är det ett tecken på underliggande psykologiska problem som behöver behandlas med hjälp av en läkare eller psykiater.

'Gentiana' är ett latinskt namn på ett släkte av växter som tillhör familjen gentianaväxter (Gentianaceae). Släktet innehåller ungefär 400 arter, och många av dem har medicinsk användning.

Exempelvis har den europeiska arten Gentiana lutea, även känd som gul gentiana eller guldgentiana, en lång tradition som medicinalväxt. Den har använts för att behandla diverse mag- och leverproblem, såsom dyspepsi, illamående och kräkningar. Den innehåller bitterämnen som stimulerar produktionen av magsaft och underlättar därmed digestionen.

Andra arter av Gentiana har också medicinska egenskaper, men det är viktigt att notera att användning av växter som läkemedel kan vara farlig om den inte sker under kontroll och guidance av en kvalificerad hälsoexpert. Det kan finnas risk för biverkningar eller interaktioner med andra mediciner, och det är också viktigt att vara säker på att man använder rätt art och del av växten.

Dinoprost är ett syntetiskt prostaglandin E1-analog, som används inom medicinen. Det är tillgängligt under varunamnen Cervidil och Prostin E2, och används vanligen för att inducera förlossning eller avbryta en oönskad graviditet.

Dinoprost fungerar genom att stimulera kontraktioner i livmodern, vilket kan hjälpa till att starta förlossningen eller att avsluta en tidig graviditet. Det kan också användas för att behandla postpartumblödningar och för att förebygga efterbörd.

Som med alla läkemedel, bör dinoprost användas under en läkares övervakning och de specifika anvisningarna och rekommendationerna från läkaren ska följas noga.

Lutein cells, also known as granulosa lutein cells, are a type of cell found in the ovary. They are part of the corpus luteum, which is a temporary endocrine structure that forms from the remnants of a mature follicle after ovulation. The main function of the corpus luteum is to produce progesterone and estrogen during the early stages of pregnancy.

Lutein cells are responsible for producing and secreting these hormones, as well as other steroids and proteins that support the growth and maintenance of the early embryo. They also play a role in regulating the menstrual cycle by producing and responding to various signaling molecules.

The name "lutein" comes from the Latin word for yellow, "luteus," which refers to the yellowish color of these cells due to the presence of pigments called carotenoids, including lutein and zeaxanthin. These pigments help protect the cells from oxidative damage and may also play a role in their function.

Overall, lutein cells are an essential component of the reproductive system, playing a critical role in supporting pregnancy and regulating the menstrual cycle.

'Saccule' och 'utricle' är två strukturer i inneröra (vestibular) systemet hos däggdjur, som hjälper till med att uppfatta rörelse och balans.

Den medicinska definitionen av dessa två strukturer är följande:

* Sacculus: En säckliknande struktur i inneröra systemet som innehåller en geléartad massa kallad otolit. Otoliten består av små kristaller av calciumkarbonat som är inkapslade i ett protein. När huvudet rör sig, flyttas otoliten och stimulerar hårsensceller inuti sackulusa, vilket skickar impulser till hjärnan för att uppfatta position och rörelse.

* Utriculus: En annan säckliknande struktur i inneröra systemet som också innehåller en geléartad massa med otoliter. Utriculus är orienterad vågrätt i förhållande till gravitationen och hjälper till att uppfatta horisontell linjär acceleration, såsom sidledsacceleration eller rotation runt en axel. Liksom sackulusa har utriculus också hårsensceller som stimuleras av rörelse av otoliterna.

Båda dessa strukturer arbetar tillsammans med andra delar av innerörat, såsom semicirkulära kanaler och ampullor, för att hjälpa till med att uppfatta kroppens position och rörelse i rummet.

En ovariell folikel är en liten struktur i äggstocken (ovarium) hos däggdjur, inklusive människan. Den består av ett enda äggcell (oocyten) omgivet av ett lagringsskikt av celler som kallas granulosa cells och en yttre membran som kallas teka.

Under en kvinnas fertila år finns det många ovariala foliklar i ovarierna, men bara en eller ett fåtal utvecklas till mogna äggvarv (Graafs folliklar) varje månad under hennes menstruationscykel. Den mogna follikeln släpper sedan ett ägg som kan bli befruktat om det möter en spermie. Om inte befruktning sker, kommer follikeln att degenerera och menstruationen kommer att inträffa.

Ovariala foliklar är viktiga för kvinnors reproduktiva hälsa och kan påverkas av ålder, hormonella störningar och andra faktorer som kan leda till infertilitet eller andra reproduktiva problem.

Optisk koherens tomografi (OCT) är en icke-invasiv medicinsk bilddiagnostisk teknik som används för att erhålla högupplösta tvärsnittsbilder av det interna strukturella layountet hos olika typer av vävnader, framförallt i ögats näthinne och retina. Tekniken bygger på principen om partiell koherens speckleinterferometri och ger information om optisk bakgrundsreflektivitet och fasinformation från de skikt som reflekterar ljuset i vävnaden.

I en OCT-untersökning av ögat skannas ögats näthinne med en laser, vilket genererar ett stort antal reflexioner från de olika skikten i näthinnan och retina. Genom att analysera dessa reflektioner kan en högupplöst tvådimensionell bild av näthinnans och retinans inre struktur erhållas, vilket gör det möjligt att upptäcka skador, sjukdomar eller andra avvikelser i vävnaden.

Optisk koherens tomografi används ofta inom oftalmologin för att diagnostisera och monitorera olika former av ögonsjukdomar, såsom åldersrelaterad makuladegeneration (AMD), diabetisk retinopati och glaukom.

Medicinskt kan makuladegeneration definieras som en progressiv och ofta med åldern relaterad ögonsjukdom som orsakar skada på den centrala synen. Det sker till följd av att det centrala området i näthinnan, kallat gula fläcken eller makulan, börjar degenerera.

Makuladegeneration kan delas in i två typer: torr (atrofisk) och fuktig (neovaskulär). Torr makuladegeneration är den vanligaste formen och kännetecknas av att ljuskänsliga celler i näthinnan bryts ned. Fuktig makuladegeneration är mer aggressiv och orsakas av nybildning av blodkärl under näthinnan som läcker och skapar ödem, vilket kan leda till snabb försämring av synen.

Symptomen på makuladegeneration inkluderar nedsatt central synskärpa, svårigheter att urskilja kontraster, distorsion av raka linjer och en försämrad förmåga att läsa eller känna igen ansikten. Även om det inte finns någon botande behandling för torr makuladegeneration, kan fuktig makuladegeneration behandlas med mediciner som injiceras direkt i ögat för att reducera nybildningen av blodkärl och stabilisera synen.

"Ögonsjukdomar" eller "näthinnesjukdomar" (ofta används de båda uttrycken synonymt) är en samlande beteckning för en grupp medicinska tillstånd som primärt berör ögats näthinna (koroid och retina). Dessa sjukdomar kan orsaka synförlust, skuggor i synfältet, flytningar i synen och andra besvär. Exempel på näthinnesjukdomar inkluderar åldersskörbblindhet (age-related macular degeneration), diabetisk retinopati, retinal vaskulit, retinoschisis och retinitis pigmentosa.

'Dräktighet' är medicinsk terminologi för ett tillstånd där en graviditet har etablerats och en foster har befruktat ägget och har börjat utvecklas inne i livmodern hos en kvinna. Dräktighetens längd mäts vanligtvis från den första dagen av den senaste menstruationen och varar ungefär 40 veckor, delad in i tre trimestrar. Under dräktigheten stöder kroppen fostrets tillväxt och utveckling genom att leverera näring och syre via moderkakan och navelsträngen.

I luteal fasen av menstruationscykeln, som också kallas den andra fasen eller tvåvätskefasen, utvecklas ett gulkroppsämne (corpus luteum) i äggstockarna efter att ett ägg har lossnat under ovulationen. Gulkroppsämnena producerar progesteron och mindre mängder estrogen, vilket förbereder livmodern för möjlig befruktning och eventuell graviditet. Om inget befruktat ägg implanteras i livmoderväggen kommer gulkroppsämnena att avta och leda till en menstruation. Luteal fasen varar vanligtvis ungefär 14 dagar, även om den kan variera från kvinna till kvinna.

Fluoresceinangiografi (FA) är en diagnostisk undersökningsmetod inom oftalmologi, som används för att undersöka blodflödet i ögats retina och kringliggande blodkärl. Metoden bygger på att man injicerar ett fluorescerande färgmedel, vanligtvis fluorescein, in i patientens blodomlopp. Färgämnet absorberas av blodkärlen och under stimulans med ljus av en viss våglängd kommer det att fluorescera, det vill säga avge ljus av en annan våglängd.

Genom att använda en specialkamera som är utrustad med ett filter som blockerar den ursprungliga ljuskällan och endast tillåter det fluorescerande ljuset att nå kamerans sensor, kan man fånga bilder av retinas blodkärl. Dessa bilder ger oftalmologen information om eventuella skador, sjukdomar eller avvikelser i ögats blodkärlsystem, såsom retinopati, åderbrist, diabetesrelaterade komplikationer och andra tillstånd som kan påverka ögats hälsa.

Fluoresceinangiografi är ett viktigt verktyg inom oftalmologisk diagnos och efterföljande behandling, särskilt vid granskning av komplexa sjukdomstillstånd eller vid övervakning av behandlingsresultat.

The estrous cycle is the reproductive cycle in certain mammals, including many non-primate placental mammals, that involves periodic changes in the reproductive tract and behavior of the female. It is often referred to as the "heat" cycle. The estrous cycle is regulated by hormonal changes and can be divided into several stages:

1. Proestrus: This stage lasts for a few days and is characterized by the development of follicles in the ovaries, which produce estrogen. As a result, the female may show signs of sexual receptivity, such as increased vocalization and attraction to males. However, she is not yet ready for fertilization.
2. Estrus: This stage marks the peak of sexual receptivity in the female. The levels of estrogen are at their highest, and the female will actively seek out a mate. Ovulation occurs during this stage, making it possible for fertilization to occur.
3. Metestrus: After ovulation, the levels of estrogen begin to decline, and progesterone starts to rise. The female may lose interest in mating and become less receptive to males.
4. Diestrus: This is the final stage of the estrous cycle, during which the corpus luteum (a temporary endocrine structure formed from the ruptured follicle) produces progesterone. The female is no longer sexually receptive, and the uterus prepares for potential pregnancy or menstruation (in primates).

The length of the estrous cycle varies between species, ranging from a few days to several weeks. In some animals, such as dogs and cats, the estrous cycle is polyestrous, meaning that it occurs multiple times throughout the year. In other animals, such as cows and sheep, the estrous cycle is seasonal and closely tied to environmental factors like day length.

It's important to note that humans do not have an estrous cycle; instead, they have a menstrual cycle, which involves shedding of the uterine lining (menstruation) if fertilization does not occur.

Henle's slynga, eller Henle's løkke, er en del af nefronet i de dyr, der har urinære systemer med malphighiske tubuli. Det er en del af den distale tubulus, som transporterer urin gennem nyren.

Henle's slynga består af to dele: en tynd, opadgående del (den tynde opadgående Henle's slyng) og en tyk, nedadgående del (den tykke nedadgående Henle's slyng). Disse to dele er forbundet af et smalt stykke tubulus, kaldet den thin limb-hennes slyng.

Henle's slynga hjælper med at regulere vandbalance og saltindhold i kroppen ved at transportere salt og vand til og fra de omkringliggende celler. Dette gør det muligt for kroppen at producere urin, der er koncentreret nok til at fjerne affaldsstoffer, men ikke så koncentreret, at det skader kroppen.

Den tynde opadgående Henle's slyng transporterer vand og salt fra tubuluslysningen og ind i de omkringliggende celler, hvilket får urinen til at blive mere koncentreret. Den tykke nedadgående Henle's slyng transporterer derpå salt og vand tilbage fra de omkringliggende celler og ind i tubuluslysningen, hvilket får urinen til at blive mindre koncentreret.

I alt set er Henle's slyng en vigtig struktur for at regulere vandbalance og saltindhold i kroppen, og det er essentielt for at producere urin, der fjerner affaldsstoffer fra kroppen på en sikker og effektiv måde.

Brüch membran är den innersta och starkaste delen av ockens tunica fasciae basalis, en tunn hinna som skiljer retinas yttre cellager från ockens kärlrika skikt. Brüch membran består huvudsakligen av kollagen och elastinfibrer och ger stöd till retinan samt hjälper till att förhindra överbelastning av de blodkärlen som går genom tunica fasciae basalis.

Ett sönderfall eller skada i Brüch membran kan leda till allvarliga ögonsjukdomar, såsom åldersrelaterad makuladegeneration och diabetisk retinopati.

Koriongonadotropin, även känt som human koriongonadotropin (hCG), är ett hormon som produceras under graviditeten. Det produceras av den syncytiotrofoblastala cellen i moderkakan och har till uppgift att underhålla graviditeten genom att stimulera äggstockarna att fortsätta producera progesteron, som håller liv i corpus luteum och därmed förhindrar menstruation. Hormonet kan mätas i blodet eller urinen och används bland annat som markör vid graviditetstester.

"Graviditet" är ett medicinskt begrepp som refererar till den period då en befruktad äggcell har implanterats i livmodern och utvecklas till ett foster. Denna process innebär att en kvinnas kropp genomgår en rad fysiologiska förändringar för att underhålla fostrets tillväxt och utveckling. Graviditeten räknas vanligtvis från den dag då den sista menstruationen började, och varar i ungefär 40 veckor, delad in i tre trimestrar.

'LH' står för luteiniserande hormon, som är ett hormon som produceras i hypofysen, en liten endokrin gland som ligger under hjärnan. LH är ett viktigt hormon i könssystemet och har olika funktioner beroende på om det är fråga om en kvinna eller en man.

Hos kvinnor stimulerar LH ägglossningen (ovulationen) under menstruationscykeln, då ett mognat ägg frigörs från äggstockarna. Detta sker när LH-nivåerna stiger kraftigt under en kort period, kallad LH-överskott, vilket kan upptäckas med hjälp av ett urinprov.

Hos män stimulerar LH testosteronproduktionen i testiklarna och är därför viktigt för spermieproduktionen.

'Synskärpa' (visual acuity) är ett mått på den skarpaste distinkta seende förmågan hos ett öga, vanligtvis uppmätt som hur väl en person kan upplösa horisontella linjer av motsatta färger. Det mäts ofta som antal bokstäver på en standardiserad optotypisk tabell (t.ex. Snellen-tabell) som en person kan identifiera korrekt vid en given avstånd och storlek. Normalt synskärpa är vanligtvis 20/20 eller 6/6 i olika måttenheter, vilket innebär att individen kan se detaljer på samma avstånd som en normalögd person med normalsyn ska kunna se dem.

"Drusen" är en medicinsk term som används för att beskriva små, vita till gula fett- eller proteinavlagringar som kan bildas under den transparenta membranen som täcker den yttre delen av ögat, kallad "ögonlinsen". Drusen är ofta associerade med åldersrelaterad makuladegeneration (AMD), en ögonsjukdom som kan leda till synförlust eller blindhet.

"Drusennäthinna" refererar till när drusorna bildas i näthinnan, den del av ögat som innehåller ljuskänsliga celler och är ansvarig för att uppfatta synen. Drusen i näthinnan kan orsaka skada på de ljuskänsliga cellerna och leda till progressiv synnedsättning, särskilt om drusorna är stora eller belägna under den centrala delen av näthinnan, som kallas makulan.

Det är viktigt att notera att inte alla personer med drusen i näthinnan kommer att utveckla AMD eller någon form av synnedsättning. Men om du upplever symtom som försämrade synskärpa, distorsioner av raka linjer eller en tom fläck mitt i din synfält, bör du genast kontakta din ögonläkare för att utvärdera ditt tillstånd och diskutera behandlingsalternativ.

Prostaglandin F (PGF) är en typ av prostaglandiner, som är lipidmedierande molekyler som har en rad olika funktioner i kroppen. Prostaglandiner produceras i kroppens celler och verkar lokalt genom att påverka små blodkärl, muskelceller och andra typer av celler.

Prostaglandin F är en speciell typ av prostaglandin som har flera olika funktioner i kroppen. Det finns två huvudsakliga former av Prostaglandin F: PGF1 och PGF2. Dessa hormoner produceras i olika delar av kroppen och har olika effekter.

PGF1 är involverat i regleringen av blodflödet till lungsäcken hos foster och hjälper till att kontrollera kontraktionerna av muskler som omger blodkärlen. PGF2 är involverat i regleringen av menstruationscykeln hos kvinnor, samt i kontraktioner av livmodern under förlossningen.

I medicinskt hänseende kan syntetiska former av Prostaglandin F användas som läkemedel för att behandla vissa hälsoproblem. Till exempel kan PGF2-analoger användas för att inducera förlossning eller avbryta en oönskad graviditet. Dessa medel kan även användas för att behandla ögoninflammation och glaukom.

'Fundus Oculi' er en medisinsk terminologi som refererer til bakendelen av øyet, også kalt øynesfonden. Denne området inkluderer synsnerven, macula, optisk disk (hvor synsnerven kommer fra hjernen), blodkar og andre strukturer som kan være viktige for å evaluere øyens helse og funksjon. En undersøkelse av fundus oculi gjennomføres vanligvis ved bruk av en oftalmoskop, en slags lys som skiner inn i øyet og gjør det mulig for lege eller annen medisinsk personale å se strukturerne på bakendelen av øyet.

20-α-Dihydroprogesterone is a synthetic progestin, which is a type of hormone that is similar to the natural hormone progesterone. It is not a medication that is commonly used in clinical practice.

In medical terms, 20-α-dihydroprogesterone is a derivative of progesterone, which has been modified by the addition of a hydrogen atom at the 20th carbon position and the removal of a double bond at the 4th and 5th carbon positions. This structural modification gives the molecule increased stability and prolongs its activity in the body.

Progestins like 20-α-dihydroprogesterone are often used in hormonal contraceptives, such as birth control pills, to regulate the menstrual cycle and prevent pregnancy. They work by mimicking the effects of natural progesterone in the body, which helps to thicken the lining of the uterus and prevent ovulation.

While 20-α-dihydroprogesterone is not a commonly used medication, it may be used in research or experimental settings to study the effects of progestins on various physiological processes.

'Njurkanaler' refererar till de rörformade strukturerna i njuren som transporterar urin från njurbarken till urinblåsan. Det exakta begreppet på medicinska engelska är 'renal tubules', och de är en del av nefron, den grundläggande enheten i njurens funktion.

Njurkanalarna består av flera sektioner: proximala tubuli, loop of Henle, distala tubuli och samlingsrör (collecting ducts). Varje sektion har specifika funktioner som hjälper till att filtrera blodet, absorbera vatten, glukos, salter och andra näringsämnen, och reglera elektrolytbalansen i kroppen. Urinen som bildas av njurkanalarna leds sedan till urinblåsan via uretärer (ureters).

Lutein är ett xantofyll pigment som tillhör karotenoidfamiljen. Det finns naturligt i vissa livsmedel, särskilt gröna bladgrönsaker som spenat, sallad, majskorn och äggula. Lutein är känt för att accumulera i gula fläcken (macula) i ögats näthinne, där det hjälper till att skydda ögat från skada orsakad av fria radikaler och blå ljus. Det kan också bidra till att förbättra synskärpan och minska risken för åldersrelaterade maculadegeneration (AMD) och katarakter.

Furosemid är ett loopdiuretikum, som används för att behandla vattenansamling i kroppen orsakad av hjärtsvikt, levercirros och njursjukdomar. Det fungerar genom att öka urinproduktionen och på så sätt minska svullnaden i kroppen. Furosemid gör detta genom att blockera den naturliga återupptagningen av salt och vatten i njurarna, vilket leder till en ökad utsöndring av urin. Medicinen kan också användas för att behandla högt blodtryck och glaukom.

En njurglomerulus är en samling kapillärer inne i en njure som spelar en viktig roll i reningsprocessen av blodet. Den bildas när efferenta arterioler, de små artärerna som leder bort blod från glomerulus, delar sig och blir till en uppsättning kapillärer innan de återförenas och formar en efferent ven.

Glomerulus är den del av nefronet, det grundläggande filtreringsenheten i njuren, där blodfiltrat bildas. När blod passerar genom glomerulus sker en ultrafiltration, vilket innebär att vatten, små molekyler och joner passerar genom kapillärväggen medan större molekyler, som proteiner och celler, förblir kvar i blodet.

Njurglomerulusen är en viktig struktur eftersom den reglerar reningsprocessen och hjälper till att kontrollera vätske- och elektrolytbalansen i kroppen.

"Gonadotropiner" är ett samlingsnamn för två hormoner som produceras i hypofysen, en liten endokrin gland som ligger under hjärnan. De två hormonerna kallas för folikelstimulerande hormon (FSH) och luteiniserande hormon (LH). Gonadotropiner har en viktig roll för reproduktionssystemet eftersom de reglerar produktionen av könsceller och könshormoner.

I samband med hästar, refererar "gonadotropiner" ofta till hormonpreparat som används inom djurhälsovården för att påverka reproduktionscykeln hos ston (hopp och stontyper). Dessa preparat kan bestå av syntetiska former av FSH, LH eller en kombination av båda. Genom att ge dessa hormoner till ett sto kan man påverka ägglossningen och öka chanserna för graviditet. Det är dock viktigt att notera att användning av gonadotropiner ska ske under veterinärövervakning och med hänsyn till djuret och ägarens specifika behov och mål.

'Diestrus' är ett begrepp inom djurs reproduktionsfysiologi och refererar till den andra fasen i däggdjurs drottnings cykel. Under diestrus är ägget inte befruktat och livmodern är i ett icke-förberett tillstånd för en eventuell graviditet. Denna fas kan variera i längd beroende på djurart, men hos hundar och katter kan den typiska diestrusfasen vara mellan 60 och 90 dagar. Under diestrus är honan vanligtvis inte intresserad av parning och det finns inga tydliga tecken på estrus (påslagstid).

I medicinsk kontext, betyder "får" ofta ett litet djur som tillhör fågelgruppen Artiodactyla och är släkt med skepp oxdjur. Fårets vetenskapliga namn är Ovis aries och det har varit domesticerat av människan i tusentals år för att producera ull, kött, skinn och milkprodukter. Fåret är också viktigt inom jordbruket som gräsätare och kan hjälpa till att bevara landskapet genom att beta bort överväxten.

Ibland kan "får" även användas i medicinsk kontext för att beskriva en mängd små, rundade strukturer som liknar ett får, men detta är ovanligt.

Det finns ingen etablerad medicinsk term som direkt översätts till "graviditetsupprätthållande". Men om du menar fortsatt graviditet trots ett försök att avbryta den, kan det beskrivas med termen "ovillkorlig graviditet" (engelska: "persistent gestation" eller "unintended pregnancy maintenance"). Detta kan inträffa när en graviditet fortsätter trots att en abort har försökt genomgås med medicinska läkemedel eller kirurgiska ingrepp. Ibland kan det behövas ytterligare behandlingar för att avsluta den ovillkorliga graviditeten.

Vestibulära hörselceller, även kända som kranksens hårceller, är specialiserade sensoriska celler i inneröronet som spelar en viktig roll för att uppfatta rörelse och balans. De finns i vestibularorganen, som inkluderar treskruvsäckarna och halvcirkelkanalerna. Vestibulära hörselceller har små hårstrån på sin yta som reagerar på rörelser och förändringar i huvudets position och acceleration. När de stimuleras skickas signaler till hjärnan via det vestibulära nervsystemet, vilket hjälper till att kontrollera kroppens balans och muskelkoordination. Skador eller skada på dessa celler kan leda till problem med balans och öronsjukdomar som Menières sjukdom och labyrintit.

'Koksalt' er en kjemisk forbindelse bestående av natrium (Na) og klor (Cl), og har formelen NaCl. Det er også kjent som salt, bordssalt eller kommon salt. Koksalt er en viktig oppdeler i kroppen og hjelper til å holde den normale balansen av vann og elektrolitter i kroppen. Det brukes også som smaksadding i mat.

Natrium-kalium-klorid symporter (NKCC) är ett protein i cellmembranet som aktivt transporterar natrium, kalium och kloridjoner in i cellen. Det gör detta genom att använda energi från ATP för att pumpa tre natriumjoner och två kloridjoner in i cellen samtidigt som två kaliumjoner aktivt transporteras ut. Denna transportprocess hjälper till att reglera osmotisk jämvikt, vätskebalans och nervimpulsers transmission i kroppen. NKCC-transportörerna finns i många olika typer av celler, inklusive njurar, innerörat och hjärnan.

Superovulation är en medicinsk term som refererar till den process där en kvinna ges hormonbehandling med syfte att stimulera flera folliklar i äggstockarna att utvecklas och släppa fler än ett ägg under en cykel, istället för det vanliga ett ägg som normalt sett sker under en naturlig menstruationscykel. Detta ökar sannolikheten för att flera ägg befruktas och utvecklas till embryon, vilket kan vara användbart inom fertilitetsbehandlingar som konstgjord befruktning (IVF) eller insemination.

Superovulation uppnås vanligtvis genom att ge patienten hormonpreparat som innehåller gonadotropiner, till exempel follikelstimulerande hormon (FSH) och/eller luteiniserande hormon (LH). Dessa hormoner hjälper till att stimulera tillväxten och utvecklingen av flera folliklar samtidigt. Superovulation övervakas vanligtvis genom ultraljud och hormonnivåmätningar för att minimera riskerna för komplikationer som ovanstimulering och multipel graviditet.

"20-Hydroxysteroid Dehydrogenases" er en klasse enzymer som spiller en viktig rolle i steroidhormonstofskifte. Disse enzymene kan enten oksidere eller reducere hydroxylgruppen på carbon 20 av forskjellige steroider, slik som kortisol, aldosteron og prostaglandiner. Denne reaksjonen kan regulere aktiviteten til disse steroiderne og deres biologiske effekter i kroppen. Der er flere enzymer i 20-hydroxysteroiddehydrogenas klassen, og de kan enten være aktivert av NAD+ eller NADP+ for oksidering, og NADH eller NADPH for reduksjon.

'Feedback' er en medisinsk betegnelse for den proces, hvor information om den faktiske virkning eller udgang af en behandling gives tilbage til dem, der gav behandlingen. Dette kan hjælpe medicinske fagpersoner med at evaluere effektiviteten af en behandling og foretage ændringer, hvis det er nødvendigt. Feedback kan også hjælpe patienter med at forstå deres tilstand bedre og medvirke til at forbedre deres selvpleje.

Solute Carrier Family 12, Member 1 (SLC12A1) er også kjent som bikarbonat-iontransportør 1 (NBCe1). Det er en protein som hører under familien av iontransportører og er involvert i reguleringen av salt- og vannhausholdet i kroppen.

SLC12A1 er plassert i den apikale membranen i nyrernes tubulusceller og er ansvarlig for å transportere bikarbonat-ioner (HCO3-) fra urinen til blodet. Dette hjelper til å regulere pH-verdien i kroppen og er også viktig for nyrernes funksjon, særlig for reabsorbsjonen av natrium og kløridd.

Mutasjoner i SLC12A1-genet kan føre til sykdommer som familialer hyperkalemisk hypertension (FHHt) og Gitelman-syndromet, som er karakterisert av forstyrret salt- og vannhaushold.

"Centralgropen" er en uoffisiell betegnelse for en del av hjernestammen, som inkluderer talteilet ( Broca- området og Wernicke-området) og de områder i hjernen som styrer kroppens sensoriske og motoriske funksjoner. Disse områdene er viktige for spraak, høring, smak, sansing og bevegelse. Ordet "centralgropen" er ikke en offisiell medisinsk term, men blir noen ganger brukt i populærmedisin for å beskrive disse områdene samlet.

The choroid is a part of the eye located between the retina and the sclera, which is the white, protective outer coating of the eye. It is a vascular layer that contains a large number of blood vessels that supply oxygen and nutrients to the outer layers of the retina. The choroid plays a critical role in maintaining the health and function of the retina, particularly the photoreceptor cells that are responsible for vision.

Damage to the choroid can lead to serious eye conditions such as age-related macular degeneration (AMD), polypoidal choroidal vasculopathy (PCV), and central serous chorioretinopathy (CSC). These conditions can cause vision loss or impairment, making it essential to maintain the health of the choroid through regular eye exams and good overall eye health practices.

Brunstintervallet är en term inom gynekologi och reproduktiv medicin som refererar till den tid i menstruationscykeln då äggstockarna mognar och frisätter ett ägg (ovulation). Detta inträffar vanligtvis 12-16 dagar före nästa menstruation, vilket gör att brunstintervallet oftast infaller någon gång under den andra halvan av cykeln. Under brunstintervallet kan en kvinna uppleva olika symptom som är relaterade till den hormonella förändringen, såsom smärta i livmodern (magsmärtor), ökad sexlust och sekreterande av slem från slidan.

Det är värt att notera att brunstintervallet kan variera mellan olika kvinnor och även mellan olika cykler hos samma kvinna. Vissa kvinnor kan ha en mycket tydlig brunst, medan andra kan ha svårt att upptäcka några symptom alls. Även om det vanligtvis är lätt att uppskatta när brunstintervallet infaller hos en regelbunden kvinna, kan det vara mycket svårare för kvinnor med oregelbundna cykler eller andra reproduktiva problem.

I medicinsk kontext refererar "Nitric oxide synthase type I" (i svensk översättning ungefär "stickstoffoxid-syntas typ 1") till ett enzym som katalyserar produktionen av kväveoxid (NO) i kroppen. Detta enzym, även kallat NOS1 eller neuronal NOS (nNOS), producerar NO som en signalsubstans i celler, särskilt i nervceller (neuron). NO spelar en viktig roll i flera fysiologiska processer, såsom blodflödesreglering, neurotransmission och immunförsvar.

NOS1 är ett kalciumberoende enzym som kräver koenzym A och NADPH för sin funktion. När det aktiveras, katalyserar det omvandlingen av L-arginin till L-citrullin och kväveoxid (NO), vilket är en reaktiv gasmolekyl som har potential att fungera som en signalsubstans i celler. NO kan diffundera genom cellytan och påverka närliggande celler, vilket gör att det kan agera som ett signalsubstanser över kortare avstånd.

Näthinnesavllosning, eller "Descemet's Membrane Detachment" på engelska, är ett ovanligt ögonläkarterm som betecknar när näthinnan (Descemet's membrane) lossnar från iris och/eller kroppen cillaris i ögat. Näthinnan är en tunn, transparent membran som täcker överögonlinsen och skyddar ögats inre strukturer.

Näthinneavlossning kan orsakas av olika faktorer, såsom trauma, ögonkirurgi eller sjukdomar som Fuchs' endotelial dystrofi. Symptomen på näthinneavlossning kan inkludera smärta, rodnad, ljuskänslighet och försämrad syn. Behandlingen av näthinneavlossning beror på orsaken och svårighetsgraden av tillståndet, men kan omfatta observation, mediciner eller ytterligare kirurgi.

Estradiol, ofta förkortat E2, är den mest prevalenta och aktiva formen av östrogen, ett viktigt sexhormon hos däggdjur. Det produceras naturligt i äggstockarna, men kan också syntetiseras konstgjordt för medicinska ändamål.

Estradiol spelar en central roll i kvinnors reproduktiva system genom att stödja utvecklingen och underhållet av sekundära könsorgan, men det har också andra viktiga funktioner i kroppen som hjälper till att reglera bland annat kalciumomsättning, hjärt-kärlsystemet, huden och centrala nervsystemet.

Nivåerna av estradiol varierar under livet och är högst under fertil ålder, men sjunker kraftigt efter menopaus. Lägre nivåer kan leda till symptom som heta flusher, nattsvett, sömnproblem, humörförändringar och ökad risktagare för vissa sjukdomar som osteoporos och hjärt-kärlsjukdomar.

I medicinska sammanhang används estradiol ofta för att behandla symtom relaterade till menopaus, infertilitet, bristande könsmognad, prostatacancer och vissa typer av könsdysfori.

Physiological feedback, also known as biofeedback, refers to the process of measuring and providing information about a person's physiological state in real-time, with the goal of helping them learn to consciously control and regulate their body's responses. This is typically done through the use of sensors that measure various physiological signals, such as heart rate, blood pressure, skin conductance, muscle activity, and brain waves.

The feedback provided by these sensors can help individuals identify and become more aware of their physical responses to stress, emotions, and other stimuli. With practice, they can then learn to use this information to modify their physiological state, leading to improvements in physical and mental health outcomes. Physiological feedback is used in a variety of clinical and non-clinical settings, including the treatment of conditions such as anxiety, depression, chronic pain, and high blood pressure.

'Näthinna' är ett medicinskt begrepp som refererar till den tunn, genomskinliga membranen som täcker ytan på ögat och skyddar det från främmande partiklar, smuts och skada. Näthinnan, även känd som konjunktiva, består av två delar: den bulbära konjunktivan som täcker främre delen av ögonbulben och den palpebrala konjunktivan som ligger mellan ögonlocken och den bulbära konjunktivan. Näthinnan producerar också en vätska som håller ögat fuktigt och skyddar det mot infektioner.

Xantofyller är en typ av pigment som tillhör gruppen karotenoider. De är lipidlösliga och förekommer naturligt i växter, djur och alger. Xantofyller har vanligtvis en gul eller orange färg och är viktiga för fotosyntesen hos växter. De fungerar som antioxidanter och kan hjälpa till att skydda cellmembranen från skada. Några exempel på xantofyller är lutein, zeaxanthin och astaxanthin.

"Arterioler" er en medisinsk betegnelse for de smalleste arterier i kroppen. De har en diameter på mellom 10 og 100 mikrometer og forbinder arterier med kapillærer. Arteriolernes glatte muskulatur kan kontraheres for å justere blodgjennomsynet i organer og deler seg opp i to typer: prekapillær arterioler som grener seg til kapillærer, og autoregulerende arterioler som har en større rolle i reguleringen av lokal blodgjennomsyn.

Relaxin är ett hormon som produceras hos gravida kvinnor och utövar relaxerande effekter på musklerna, särskilt i de bredare ligamenten i bäckenet. Det hjälper till att förbereda kroppen inför förlossningen genom att öka flexibiliteten i ligamenten och minska smärtan under arbetsskiftet. Relaxin produceras även hos män, dock i mycket mindre mängder, och har en viss roll i reproduktiva systemet och hjärt-kärlsystemet.

I medical terms, "kaniner" refererer til dyrene guineapig (Cavia porcellus), som er en art i familien Caviidae. Guineapiger er små pattedyr, der oprstammer fra Sydamerika og ofte holdes som kæledyr verden over. De er populære på grund af deres rolige og venlige natur.

Det kan være forvirrende at guineapiger ofte bliver omtalt som "kaniner" i daglig tale, men det er en fejlagtig betegnelse. De er ikke relateret til den almindelige kanin (Oryctolagus cuniculus), der tilhører familien Leporidae.

'Granulocyter' är en typ av vit blodcell (leukocyt) som spelar en viktig roll i kroppens immunförsvar. Granulocyter innehåller granuler, små kärnpartiklar som innehåller enzymer och proteiner som hjälper till att bekämpa infektioner och tar hand om främmande partiklar och ämnen i kroppen.

Det finns tre olika typer av granulocyter: neutrofiler, eosinofiler och basofiler, alla med specifika uppgifter inom immunförsvaret. Neutrofilerna är de vanligaste granulocyterna och hjälper till att bryta ner och eliminera bakterier och andra patogener. Eosinofilerna är aktiva mot parasitära organism som till exempel maskar, men kan också vara involverade i allergiska reaktioner. Basofilerna deltar i inflammatoriska processer och kan bidra till lokal svullnad och rodnad vid skador eller infektioner.

Granulocyter produceras i benmärgen och cirkulerar därefter i blodet för att utföra sina uppgifter. När de identifierar ett hot, som en infektion eller en främmande substans, migrerar de till det drabbade området för att bekämpa det och skydda kroppen.

'Svin' er ikke en medisinsk term. I medisinsk sammenhengg brukes ordet oftest for å referere til svinfluensa, som er en type influensavirus som normalt infekterer svin, men som kan overføres til andre dyr og mennesker. Svininfluenza-viruset deles vanligvis ikke mellom mennesker, men det kan skje under specielle omstendigheter, som f.eks. når en person kommer i nær kontakt med infisjonspersoner eller smittebærende svin.

3-hydroxysteroiddehydrogenaser (3-HSD) er en type enzym som er involvert i steroidhormonbiosyntesen. Disse enzymer katalyserer oxidationen av 3-beta-hydroxylgruppen til en ketogruppe i forskjellige steroidprekursorer, deriblant cholesterol, pregnenolon og androsteron.

Det finnes to hovedtyper av 3-HSD-enzym: Typ I og typ II. Disse typer har forskjellige subcellulære lokalisasjoner og forekommer i ulike steroidbiosyntetiske stoffskifter. Typ I-3-HSD forekommer hovedsakelig i ovary, testis og adrenal cortex, mens typ II-3-HSD forekommer i placenta, fetale lever og adrenal cortex.

3-HSD-enzymene spiller en viktig rolle i produksjonen av forskjellige steroidhormoner som kortisol, aldosteron, testosteron og østrogen. Dysfunksjon i disse enzymer kan føre til endokrine lidelser og sykdomme.

LH-receptorer (luteiniserande hormonreceptorer) är en typ av receptor som binder till luteiniserande hormon (LH) och choriongonadotropin (hCG). Dessa receptorer finns främst i gonaderna, testiklar hos män och äggstockar hos kvinnor. När LH eller hCG binder till LH-receptorerna aktiveras de och utlöser en signaltransduktionskaskad som leder till produktion av könshormoner och andra fysiologiska processer relaterade till reproduktionen. I äggstockarna initierar aktivering av LH-receptorerna den slutliga mognaden av äggcellen och utlöser dess frisättning under ägglossningen (ovulation).

Inreörat (eller inre organen) är en term inom anatomi och medicin som refererar till de organ som ligger innanför kroppens håligheter, till skillnad från yttre organ som huden och det yttre skelettet. Inreörat inkluderar bland annat hjärtat, lungorna, levern, bukspottkörteln, njurarna, urinblåsan, könsorganen och tarmarna. Dessa organ utför viktiga funktioner som att hjälpa till med näringsupptag, andning, nedbrytning av ämnen, hormonproduktion och avfallsborttransport.

I medicinska sammanhang kan "kullstorlek" (engelska: grain size) användas för att beskriva storleken på partiklar i ett preparat, till exempel inom patologi när man studerar celler under mikroskop. Kullstorleken kan ha betydelse för hur effektivt ett läkemedel eller ett diagnostiskt verktyg fungerar. I vissa fall kan en mindre partikelstorlek leda till bättre absorption och därmed verkan i kroppen.

Ibland används termen "nanokullstorlek" (engelska: nanograin size) för att beskriva mycket små partiklar, med en diameter på mindre än 100 nanometer. Dessa kan ha unika egenskaper jämfört med större partiklar och används inom områden som nanomedicin och diagnostik.

"Näthinnepigmentepitel" är ett medicinskt terminologi som refererar till den pigmenterade epitelvävnaden i regnbågshinnan (iris) i ögat. Denna typ av epitel har en funktion att producera och lagra melanin, det pigment som ger ögats iris dess unika färg. Variationer i mängden och typen av melanin i näthinnepigmentepitelet kan resultera i de olika irisfärgerna hos människor, från ljust blå till mörkt brunt.

I medically speaking, the term "Nötkreatur" refers to a member of the Bos genus, specifically the domestic species Bos taurus (cattle) or Bos indicus (zebu). These animals are often raised for their meat, milk, hides, and labor. In some contexts, "nötkreatur" may also refer to other large herbivorous mammals, such as bison or water buffalo, that are used in similar ways. However, it's important to note that these animals belong to different genera (Bison and Bubalus, respectively) and are not technically classified as "nötkreatur" in a strict sense.

20-alfa-hydroxysteroiddehydrogenas (20-α-HSD) er en type enzym som spiller en rolle i steroidhormonmetabolismen. Den konverterer forskjellige 20-hydroxysteroider til deres respektive 20-ketoformer. Der er flere typer av 20-α-HSD, og de kan være involvert i metabolismen av både kortikosteroide og seksuelle hormoner.

For eksempel kan 20-α-HSD konvertere progesteron til 17-hydroxyprogesteron, og det kan også konvertere cortisol til cortisone. Dette er viktig for å holde balanse i steroidhormonnivået i kroppen. Abnormaliteter i 20-α-HSD-aktiviteten kan føre til forstyrrelser i steroidhormonbalansen og kan være involvert i ulike medisinske tilstander, som f.eks. kongenital adrenal hyperplasi (CAH).

Tregceller, eller regulatoriska T-celler, är en typ av vita blodcellar som spelar en viktig roll i det adaptiva immunförsvaret hos däggdjur. Deras huvudsakliga funktion är att modulera och hålla nere aktiviteten hos andra immunceller, såsom T-killerceller och B-celler, för att förhindra överdriven eller oregelbunden immunrespons.

Tregceller produceras i thymus, en endokrin körtel som ligger bakom bröstbenet, och är specialiserade för att producera CD4+ T-celler (eller helper T-celler). En undergrupp av dessa CD4+ T-celler utvecklas till Tregceller genom exponering för självantigener (proteiner som finns naturligt i kroppen) under deras utveckling.

Tregceller har förmågan att suprimera aktivering och verkan av andra immunceller genom att producera cytokiner, såsom interleukin-10 (IL-10) och transformerande tillväxtfaktor beta (TGF-β). Dessa cytokiner hjälper till att modulera immunresponsen och förhindra autoimmuna sjukdomar, där kroppens immunförsvar attackerar och skadar sina egna celler och vävnader.

I allmänhet är Tregceller viktiga för att upprätthålla homeostas i det immunsystemet och förhindra autoimmuna sjukdomar, överdriven inflammation och transplantatmotstånd.

Oftalmoskopi är en metod för att direkt eller indirekt undersöka ögats bakre delar, inklusive pupillen, linsen, nätan och pannuskammen. Det görs vanligtvis med hjälp av ett oftalmoskop, ett slags lampa som riktas in i patientens pupill för att titta på ögats bakre delar. Denna undersökningsmetod används ofta för att diagnostisera och övervaka olika ögonåkommor såsom grön starr, diabetesrelaterade ögonsjukdomar och andra tillstånd som kan påverka ögat.

Kloprostenol är ett syntetiskt prostaglandinanalog med kontraktionsverkan på glatt muskulatur, framförallt i uterus och bronki. Det används som läkemedel för att inducerat förlossning vid behov av tidigare avslutning av graviditeten, samt för att behandla closed angle glaucoma (grön starr) genom att minska ögats inre tryck. Kloprostenol är enbart tillgängligt på recept och bör användas under läkars vård och övervakning.

Bumetanide är ett starkt kaliuretiskt och natriuretiskt lågspecifikt diuretikum, som verkar genom att blockera den natrium-klorid-transport som sker i den thick ascending limb av loop of Henle i nefronet. Detta leder till en ökad utsöndring av natrium, klorid och vatten i urinen, vilket kan vara användbart vid behandling av ödem och högt blodtryck. Bumetanide är ungefär tusen gånger starkare än traditionella lågspecifika diuretika som furosemid.

I medically, the otolithic membrane refers to the gel-like structures found in the inner ear's utricle and saccule. These membranes contain tiny calcium carbonate crystals called otoconia or otoliths. The otolithic membrane is sensitive to gravity and linear acceleration, helping us maintain our balance and orientation in space. Damage to the otolithic membrane can result in balance disorders and vertigo.

'Könsmognad' refererer til den fysiske, kønsmæssige udvikling som unge gennemgår under puberteten, når de bliver fysisk voksne og skaber potentiale for reproduktion. Denne proces involverer ændringer i kroppen, herunder øget vækst, ændringer i kønsorganerne, udvikling af sekundære kønskarakteristika og begyndende produktion af reproduktionshormoner.

For drenge inkluderer dette typisk:

1. Øget væksthastighed og muskelmassevækst
2. Udvikling af body hair, herunder skæg, mustascher og behåring under armene og i skridtet
3. Dybning af stemmen
4. Ændringer i kønslivet, inklusive erektioner og ejakulationer
5. Udvikling af testikler og penis

For piger inkluderer dette typisk:

1. Begyndende menstruation (regelblodning)
2. Øget brystvækst
3. Udvikling af body hair, herunder underarmene og i skridtet
4. Voksende højde og vægt
5. Skift i kønslivet, inklusive vaginale sømmelubrikation

Könsmognad er en normal og vigtig del af udviklingen for både drenge og piger, men det kan variere meget fra person til person. Nogle unge vil nå puberteten tidligere eller senere end andre, og dette er normalt så længe der ikke er andre tegn på sundhedsproblemer.

Oxytocin är ett hormon och signalsubstans som produceras i hypofysen, en liten körtel vid basen av hjärnan. Det kallas ofta "kärlekshormonet" eller "bandhormonet", eftersom det spelar en viktig roll i social interaktion, bindning och föräldraskap.

Oxytocin frisätts naturligt under sexuell aktivitet, värkar under förlossning för att hjälpa till att kontrahera livmodern och stötta avkastningen efter födseln, samt stimulerar produktionen av modersmjölken. Det har också visat sig ha en betydande roll i att minska stress, oro och rädsla, och kan användas terapeutiskt för att behandla vissa psykiatriska tillstånd som social fobi och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD).

'Njurbark' är ett medicinskt begrepp som refererar till den yttre, icke-cellulära strukturen i njurarna som utgör en barriär mellan det inre vävnadsmassan (kortikalis) och det yttre höljet (kapsylen). Njurbarken består av ett komplext nätverk av blodkärl, lymfkärl, nerver och bindväv. Den innehåller också Bowmans kapsel, som omger de små njurfunktionella enheterna, nefron. Njurbarken har flera viktiga funktioner, bland annat att filtrera blodet och producera urin.

'Livmoder' (latin: Uterus) är en muskelartad, hallow organ hos däggdjur där fostret utvecklas under graviditet. Den består av tre delar: kroppen (corpus), cervix ( cervikalis) och livmoderhalsen (portio). Livmodern har ett rikt blodkärlsnätverk och en viktig funktion är att producera hormonet prostaglandin under förlossningen.

Cyclooxygenase-2 (COX-2) är ett enzym som spelar en viktig roll i inflammatoriska processer och smärta. Det produceras som svar på olika signalsubstanser, framförallt under patologiska tillstånd såsom inflammation, men även under normala fysiologiska förhållanden. COX-2 är involverat i syntesen av prostaglandiner, som är lipidmedlare av smärta, feber och inflammation. Läkemedel som hämmar COX-2 kallas ofta selektiva COX-2-hämmare och används för att behandla smärta och inflammation vid olika sjukdomstillstånd, såsom reumatoid artrit och efter operationer.

I'm happy to help you with a medical definition of "pregnancy discriminator"! However, I noticed that there might be a small typo in your question. I assume you meant to ask for the definition of "pregnancy discrimination" instead. Here it is:

Pregnancy discrimination refers to the unfair or unfavorable treatment of an individual based on pregnancy, childbirth, or related medical conditions. This form of discrimination can occur in various aspects of employment, including hiring, promotions, training, pay, benefits, and termination. Pregnancy discrimination is prohibited in many countries, including the United States, under laws such as Title VII of the Civil Rights Act of 1964 and the Pregnancy Discrimination Act of 1978. Employers are required to provide reasonable accommodations for pregnant employees, similar to those provided for individuals with disabilities, to enable them to perform their job duties safely and effectively.

RNA (Ribonucleic acid) är ett samlingsnamn för en grupp molekyler som spelar en central roll i cellens proteinsyntes och genuttryck. Det finns olika typer av RNA, men en specifik typ kallas just budbärarrNA (mRNA, messenger RNA). BudbärarrNA har till uppgift att transportera genetisk information från cellkärnan till ribosomen i cytoplasman, där den används för att bygga upp proteiner enligt instruktionerna i genomet. På så sätt fungerar budbärarrNA som ett slags "budbärare" av genetisk information mellan cellkärnan och ribosomen.

Immunohistochemistry (IHC) är en teknik inom patologi och histologi som kombinerar immunologiska metoder med mikroskopisk observation för att visualisera specifika proteiner eller antigener i celler eller vävnader. Denna teknik använder sig av specifika antikroppar som är markerade med en fluorescerande markör eller en enzymatisk reaktion, vilket gör det möjligt att lokalisera och identifiera olika typer av celler och strukturer inuti ett vävnadsprov. IHC används ofta som en diagnosmetod inom klinisk medicin för att ställa diagnoser på olika slags cancersjukdomar och andra sjukdomar som är relaterade till specifika proteiner eller antigener.

"Näthinnepigmentepitel" är ett medicinskt terminologi som refererar till den pigmenterade epitelvävnaden i regnbågshinnan (iris) i ögat. Denna typ av epitel har en funktion att producera och lagra melanin, det pigment som ger ögats iris dess unika färg. Variationer i mängden och typen av melanin i näthinnepigmentepitelet kan resultera i de olika irisfärgerna hos människor, från ljust blå till mörkt brunt.

Fluorogestone Acetate är ett syntetiskt gestagen, som används i vissa länder som ett hormonellt medel för att behandla svåra former av endometrios och ibland även för att behandla tyngdblödningar. Det verkar genom att minska aktiviteten hos kvinnans reproduktiva system, vilket kan hjälpa att lindra symtom som kronisk smärta och överdrivet menstruationsflöde.

Fluorogestone Acetate är inte tillgängligt i alla länder, inklusive USA, på grund av bristen på tillräckliga studier och bevis för dess säkerhet och effektivitet jämfört med andra behandlingsalternativ. Liksom med alla läkemedel bör det endast användas under övervakning av en läkare och efter en noggrann bedömning av patientens individuella behov och risker.

Prolaktin är ett hormon som produceras i hypofysens framlob (adenohypofysen). Det spelar en viktig roll för kvinnors bröstutveckling och mjölkkörtels funktion, särskilt under amningsperioden då det stimulerar produktionen av bröstmjölk. Prolaktinet påverkar även ägglossningen hos kvinnor. Hos män har prolaktinet en viss roll för reproduktiv systemet och kan ha en effekt på deras sexuella drift.

Överskott av prolaktin eller onormalt höga nivåer kallas hyperprolaktinemi och kan orsaka symptom som menstruationsstörningar, bröstutveckling hos män, impotens och ovulationstopp. Hyperprolaktinemi kan bero på olika sjukdomstillstånd eller på medicinsk behandling med vissa läkemedel.

Prooestrus är en fas inom den estrala cykeln hos däggdjur, särskilt hos hundar och katter. Under denna fas sker förberedelser för ägglossning (ovulation), men själva ägglossningen har ännu inte skett.

Under prooestrus utvecklas ett äggblåsa (folikel) i ena eller bägge äggstockarna, och det sekret som produceras av äggstockarna lockar till sig hanens spermier. Vid denna fas kan honan visa tecken på intresse för hanen, men hon kommer inte att vara redo för parning än förrän under estrusfasen (påföljande fas).

Det är värt att notera att djur som inte är könsmogna eller icke-brunstiga honor kan också uppleva prooestrus, men detta kommer inte att leda till ägglossning.

Elektroretinografi (ERG) är en medicinsk undersökningsmetod där man mäter elektrisk aktivitet från näthinnan i ögat. Metoden används för att diagnostisera och bedöma skada på näthinnan, till exempel vid arvsfel, sjukdomar som drabbar näthinnan eller skador på ögat.

Under en ERG-undersökning placeras en kontaktlinse med elektroder på patientens öga. Elektroden registrerar de elektriska signalerna som genereras när ljus stimulerar näthinnan. Signalerna analyseras sedan för att bedöma hur väl näthinnan fungerar.

ERG-undersökningen ger information om både den centrala och perifera delen av näthinnan, och kan hjälpa läkaren att fastställa diagnosen och planera behandlingen för patienten.

Choroid diseases refer to a group of medical conditions that affect the choroid, a layer of blood vessels located between the retina and the sclera in the eye. The choroid plays a crucial role in providing nutrients and oxygen to the outer layers of the retina. Choroid diseases can cause vision loss or impairment by affecting the normal functioning of the retina. Here are some examples of choroid diseases:

1. Choroidal neovascularization (CNV): This is a condition where new blood vessels grow from the choroid into the retina, leading to fluid accumulation and distortion of vision. CNV can occur in age-related macular degeneration, myopia, and other eye conditions.
2. Chorioretinitis: This is an inflammation of the choroid and retina that can be caused by infections, autoimmune diseases, or trauma.
3. Central serous retinopathy (CSR): This is a condition where fluid accumulates under the retina, causing vision loss or distortion. CSR often affects the macula, the central part of the retina responsible for sharp, detailed vision.
4. Polypoidal choroidal vasculopathy (PCV): This is a condition characterized by abnormal blood vessels in the choroid that can leak fluid or blood, causing vision loss. PCV often occurs in conjunction with age-related macular degeneration.
5. Choroideremia: This is a genetic disorder that affects the choroid and retina, leading to progressive vision loss. Choroideremia primarily affects males and is caused by mutations in the CHM gene.
6. Multiple evanescent white dot syndrome (MEWDS): This is a condition characterized by small white spots on the retina that can cause vision loss or distortion. MEWDS often affects young women and resolves on its own within a few weeks or months.
7. Serpiginous choroiditis: This is a rare inflammatory condition that affects the choroid and retina, leading to progressive vision loss. Serpiginous choroiditis often affects both eyes and can be difficult to treat.

Makulaödem definieras inom medicinen som en ovanligt ökad accumulering av vätska under eller i makulan, det centrala området i gula fläcken i ögat. Makulan är ansvarig för vår skarpa central seende förmåga och en påverkan på den kan leda till nedsatt synklarhet eller till och med synnedsättning. Ödemet orsakas vanligtvis av sjukdomar som diabetes, åldersrelaterad makuladegeneration (AMD) eller ögoninflammationer som uveit. Behandlingen för makulaödem beror på underliggande orsaken och kan innefatta läkemedel, laserterapi eller kirurgi.

'Urindrivande medel' är ett samlingsbegrepp för läkemedel som ökar urinproduktionen och underlättar mjölkkörtlarnas avflöde, ofta använda för att behandla vattenansamling i kroppen (ödem) orsakade av hjärt- eller njurproblem. De verksamma substanserna i urindrivande medel kan vara exempelvis diuretika som hjälper till att eliminera överskott av salt och vatten från kroppen genom att öka urinproduktionen i nyckelorganet nefron i njurarna. Andra substanser som kan ingå i urindrivande medel är antispasmodika, vilka lindrar muskelspasmer i urinvägar och mjölkkörtlar, och antiinflammatoriska medel som reducerar inflammation och smärta.

Bromokriptin är ett ergolinlikt preparat som verkar som dopamin D2-receptorantagonist och agonist. Det används primärt för behandling av Parkinson sjukdom, men kan också användas för att behandla prolaktinom (en typ av hypofysk tumör) och akromegali (orörd growth hormone överproduktion). Preparatet kan också användas off-label för behandling av klimakteriebesvär hos kvinnor. Bromokriptin fungerar genom att stimulera dopaminreceptorerna i hjärnan, vilket hjälper att korrigera dopaminbristen som orsakas av Parkinson sjukdom eller andra tillstånd.

Indazoler är ett läkemedelssubstans, som tillhör en grupp av kemiska föreningar som kallas triklorocyklopentadienyer. Det används inte som en aktiv ingrediens i några godkända läkemedel för människor. Indazoler har visat sig ha potentialen som ett möjligt läkemedelsämne mot inflammation och smärta, men det behöver fortfarande utvärderas ytterligare i kliniska prövningar innan dess säkerhet och effektivitet kan fastställas för medicinskt bruk.

Histologie är läran om strukturen hos biologiska vävnader på cellulär nivå, medan jämförande histologi är ett sammanlänkande av denna kunskap med jämförelser mellan strukturer hos olika arter eller organismer. Det innebär att man studerar och jämför likheter och skillnader i vävnadsorganisation och cellstruktur mellan olika djur- och växtgrupper, för att få en bättre förståelse av deras evolutionära utveckling och funktionella adaptationer.

Fruktsamhet är ett medicinskt begrepp som refererar till förmågan hos en individ, vanligtvis en kvinna, att bli gravid och föda barn. Det inkluderar både fertilitet (den fysiska förmågan att producera och befrukta äggceller respektive spermier) och fekunditet (sannolikheten för en graviditet att leda till en levande födsel). Fruktsamhet kan påverkas av många olika faktorer, inklusive ålder, hälsostatus, genetiska faktorer och miljöfaktorer.

Progesteron är ett steroidhormon som spelar en viktig roll i reproduktiva funktioner hos kvinnor. Progesteronsläktingar, även kända som progestagen eller gestagen, är syntetiska eller naturliga substanser som har en liknande hormonell verkan som progesteron. De används ofta i hormonbehandlingar för att efterlikna effekterna av progesteron i kroppen. Progestagen kan användas för att behandla åkommor som menstruationsrubbningar, endometriosrelaterade smärtor och för att förhindra östrogen-relaterad cancer i bröstvävnaden. Det finns också progestagenhaltiga p-piller som används för preventiv behandling.

'Ovulation Induction' er en betegnelse for behandlinger, der stimulerer ægløsningen (ovulation) hos kvinder med ovulationsforstyrrelser eller ufruchtbarhed. Behandlingen består typisk i at give hormonelle lægemidler, som f.eks. klomifen eller gonadotropiner, for at stimulere østrogenproduktionen og udviklingen af ægceller i æggestokkene (ovarier). Dette kan føre til at flere ægceller modnes samtidigt og eventuelt frigives fra æggestokken, hvilket øger sandsynligheden for at en kvinde bliver gravid.

Målet med ovulation induktion er typisk at behandle anovulatorisk ufruchtbarhed (dvs. ufrugtbarhed pga. manglende ægløsning) eller at synkronisere ægløsningen, når par forsøger at blive gravide ved hjælp af metoder som kunstig insemination (IUI) eller invitrofertilisering (IVF).

Det er vigtigt at understrege, at ovulation induktion bør overvåges nøje af en læge med erfaring i behandlingen af ufruchtbarhed, da der er risiko for at flere ægceller frigives samtidigt (polyovulation), hvilket kan føre til komplikationer som multipla graviditeter eller ovarialhyperstimulationssyndrom (OHSS).