Glutenfri diett (gluten freedom) er en diett som unngår å spise kosthold med gluten, et protein i hvetekorn og andre korn som bygg, einkorn, havre og rug. Denne typen diett anbefales for personer med coeliaki, en arvelig autoimmun sykdom der tarmens indre overflate blir skadet av gluten. Ved coeliaki fører dette til manglende næringsorientering og andre symptomer som diarré, vondt i magen, trøtthet og viktforlust. Glutenfri diett er også ofte anbefalt for personer med ikke-coeliaki glutenoverfølsomhet (NCGS) eller vheat-allergi.

Gluten är ett protein som finns i vete, korn och råg. Det består av två typer av proteiner: gliadin och glutenin. Gluten ger degen elasticitet och håller smeten samman när degblandningen jäser och backas. Gluten kan vara skadligt för personer med celiaki, en autoimmun sjukdom där kroppen angriper tunntarmens slemhinna när gluten intas. Det kan också orsaka symptom hos personer med glutenkänslighet eller wheat allergy.

"Glutenintolerans" er en uoffisiell betegnelse som ofte brukes om to forskjellige medisinske tilstander: skjevt tarmsyndrom (non-celiak gluten sensitivity) og celiaki. Disse tilstandene kjennetegnes av en overfølsomhet eller et vanskelig å tåle stoffet gluten, som forekommer i visse korn som hvetebrøk, rugbrøk og bygg.

Celiaki er en autoimmun tilstand der tarmen blir angrepet av eget immunsystem når den mottar gluten. Dette fører til skader på tarmskjelettet og kan føre til en rekke symptomer som diarré, mage-t armsmerter, viktstnading og træthed. Celiaki kan også føre til langsiktige helseproblemer hvis det ikke behandles riktig. Behandlingen for celiaki er en strikt glutenfri diett.

Skjevt tarmsyndrom (non-celiak gluten sensitivity) er en anden type overfølsomhet mot gluten der ikke er foråksatt av autoimmunitet eller skader på tarmskjelettet. Symptomer som manglende energi, trøske og mage-t armsmerter kan oppstå etter inn taget av gluten, men disse forsvinner når personen følger en glutenfri diett.

Det er viktig å undersøke og diagnostisere korrekt for å kunne behandle disse tilstandene riktig. Hvis du tenker du har noen av de ovennevnte symptomene, bør du kontakte en lege for å få en korrekt diagnose og behandling.

'Kost' refererer til de næringsstoffer, som ernæringsmæssigt set er vigtige for mennesker og dyrs sundhed og vækst. Kosten består af en række forskellige næringsstoffer, herunder:

1. Kulhydrater (saccharider): De er den primære kilde til energi for kroppen. De findes i fødevarer som sukker, stivelse og celullose.

2. Proteiner (protein): De er nødvendige for at bygge og opretholde muskelmasse, organer, hår, hud og neglært. De findes i fødevarer som kød, fisk, æg, mælk, ost, bønner, nødder og sojabønner.

3. Fedt (lipider): De er en vigtig energikilde for kroppen og hjælper også til at transportere vitaminer og at beskytte organer. De findes i fødevarer som fedtstof, olier, nødder, frø, mælk, ost og kød.

4. Vitaminer: De er organiske forbindelser, der er essentielle for kroppens normale vækst, udvikling og funktion. De findes i mange forskellige fødevarer, herunder frugt, grøntsager, kød, mælk og fisk.

5. Mineraler: Disse er uorganiske stoffer, der er essentielle for kroppens normale vækst, udvikling og funktion. De findes også i mange forskellige fødevarer, herunder grøntsager, frugt, mælk, kød og fisk.

En sund kost består af en balance mellem disse næringsstoffer, samt begrænsning af indtagelsen af fedt, salt, sukker og forarbejdede fødevarer.

Dermatitis herpetiformis (DH) er en hudlidelse karakterisert av kronisk, recurrent utslag av pruritisk urtikarielignende papulovesikler og blasser, som oftest forekommer symmetrisk distribuert over albue-, arm-, hoft- og lårparti, men kan være spredt over hele kroppen.

Denne hudlidelsen er tett forbundet med celiaki (gluten sensitiv enteropati), en autoimmun enteropati som karakteriseres av skader på tarmskjelettet etter innspilling av gluten fra kosten. DH forekommer hyppigst hos voksne i alderen 20-40 år, og er mer vanlig hos mennesker med europeisk herkomst enn andre befolkningsgrupper.

Dessuterthen er det også kjent at DH ofte forekommer sammen med andre autoimmune sykdommer som tyroiditt, diabetes og lupus erythematosus.

Gliadin är ett protein som finns i gluten, ett proteinkomplex som förekommer naturligt i vete (Wheat), korn (Rye), råg (Barley) och havre (Oats, om inte den är speciellt behandlad för att vara glutenfri). Gliadinet är en av de proteiner i gluten som orsakar problem för personer med celiaki, en autoimmun sjukdom där kroppen reagerar på gluten och skadar tarmens slemhinna. När en person med celiaki äter gluten utlöses det en immunreaktion som orsakar inflammation i tunntarmen och kan leda till symptom som diarré, magkramper, trötthet, viktminskning och näringsbrist.

"Dieterapi" er en norsk betegnelse for en behandlingsform som involverer kost- og ernæringsmessige foranstaltninger. På engelsk vil vi ofte bruke begrepet "medical nutrition therapy" (MNT) for å beskrive denne type behandling.

Ifølge American Dietetic Association (ADA) er MNT definert som:

"En evidensbasert praksis where nutritionists assess, diagnose, and treat nutritional problems at an individualized level. MNT is used to prevent or manage illnesses, conditions, or injuries that are related to nutrition or result from it."

Så, medicinsk definisjon av 'dietterapi' vil være en individuell planlagt behandling som involverer endringer i kosten og ernæringen for å forebygge eller behandle medisinske tilstander, betingelser eller skader.

Lågproteinkost är en diet som innebär att man äter mindre protein än det rekommenderade dagliga intaget. Detta kan vara antingen ett tillfälligt tillstånd eller en livslång behandling beroende på individuella behov och hälsotillstånd.

En typisk lågproteindiet innehåller vanligtvis mellan 0,6 och 0,8 gram protein per kilogram kroppsvikt per dag, jämfört med den generella rekommendationen på 0,8 till 1,0 gram protein per kilogram kroppsvikt per dag för vuxna.

Det är viktigt att notera att en lågproteindiet bör vara välplanerad och övervakad av en läkare eller dietist för att undvika negativa effekter som näringsbrist eller onormalt lågt energiintag. En lågproteindiet kan användas som behandling för olika sjukdomar, till exempel njursjukdomar, levercirros och celiaki.

Transglutaminaser (TGaser) er en type enzym, som hører under den katalytiske overklasse af transferasenzymer. Disse enzymer katalyserer overførslen af en akyl-gruppe fra en donor til en acceptorgruppe i et substrat. Transglutaminaserne specifikt overfører en acyl-gruppe fra en peptidbinding i en glutaminsyrerest til en primær aminogruppe i et andet substrat, herunder andre proteiner eller endogena små molekyler. Dette resulterer ofte i dannelse af en isopeptidbinding mellem de to substrater, hvilket kan have konsekvenser for proteinetes struktur og funktion.

Transglutaminaser spiller en rolle i mange fysiologiske processer, herunder blodstørrelsesregulering, neurotransmission, cellevækst og differentiering samt hudintegritet. Der findes flere forskellige typer transglutaminaser, der udtrykkes i forskellige væv og under forskellige fysiologiske tilstande.

Patologisk aktivering af transglutaminaser er associeret med en række sygdomstilfælde, herunder neurodegenerative lidelser som Alzheimers og Parkinsons sygdomme, celdannelsessygdomme som kræft samt autoimmune sygdomme som celiac.

'Avena sativa' er en botanisk betegnelse for arten almindelig havre, der primært dyrkes som foderplante til husdyr. Havren er en græsart og har flere anvendelsesområder, ikke blot som foder, men også i madvarer for mennesker, herunder havregryn og havreprodukter.

I medicinsk sammenhæng kan extrakter fra 'Avena sativa' have en beroligende effekt på nervesystemet og anvendes til at behandle stress, søvnløshed og nervøsitet. Desuden kan havre indeholde store mængder af vitaminer, mineraler og antioxidanter, der kan have en positiv virkning på sundheden.

Det er dog vigtigt at understrege, at man bør søge professionel medicinsk vejledning, før man begynder at tage supplementer eller andre produkter baseret på 'Avena sativa', da der kan være individuelle forskelle i respons og mulige bivirkninger.

Tarmslemhinna, också känd som kolonslemhinna eller colonmucosa, är den inre ytan av tjocktarmen (colon) som är tapetformad av epitelceller och underliggande bindväv. Den består av tunna, cylindriska epitelceller som sitter tätt intill varandra och bildar ett slags skyddande skikt. Dessutom innehåller tarmslemhinna blodkärl, lymfkärl och nervceller som hjälper till att absorbera näringsämnen, transportera bort avfall och reglera tarmfunktionerna. Tarmslemhinnan är också viktig för immunförsvaret eftersom den innehåller celler som producerar antikroppar och andra substanser som hjälper till att bekämpa infektioner.

Jejunum är en del av tunntarmen (intestinum tenue) som ligger mellan duodenum (den första delen av tunntarmen) och ileum (den sista delen av tunntarmen). Jejunum är ungefär 2,5 meter långt hos en vuxen människa.

Jejunum har till uppgift att absorbera näringsämnen från maten som passerar genom tarmen. Det har en rik blodförsörjning och ett stort ytväte för att underlätta absorptionen. Jejunums slemhinna är också täckt med små, fingerliknande utskott (villi) som ökar ytan ytterligare.

I jejunum sker också en del av den kemiska nedbrytningen av näringsämnena genom att enzymer från bukspottkörteln (pancreas) och tarmens egen slemhinna bryter ner proteiner, kolhydrater och fetter till mindre molekyler som kan absorberas lättare.

Immunoglobulin A (IgA) är en typ av antikropp som produceras av kroppens immunsystem. Den förekommer i två former: en monomera form som finns i serum och en polymera form som förekommer i sekret, till exempel i slem, saliv, tårar, mjölke och tarmsekreteringar. IgA har en viktig roll i den lokala immuniteten och hjälper till att försvara kroppen mot infektioner genom att neutralisera virus och bakterier som försöker tränga in i kroppen via slemhinnor. IgA kan också hjälpa till att reglera immunresponsen och minska inflammationen i kroppen.

'Prolaminer' är ett samlingsbegrepp för en grupp proteiner som förekommer i vissa växter, framförallt i spannmålsväxter såsom majs, vete och sojabönor. Dessa proteiner är rika på speciella aminosyror som kallas prolin och hydroxyprolin, varav namnet 'prolamin' härstammar ifrån.

Prolaminerna har en tendens att vara väldigt resistanta mot nedbrytning av vissa enzymer, inklusive proteaser som finns i människans mag- och tarmsystem. Detta kan orsaka problem för individer som har svårigheter med att tillgodogöra sig dessa proteiner, vilket kan leda till näringsbrist eller allergiska reaktioner.

I vissa fall kan prolaminer också utlösa en autoimmunreaktion hos människor som lider av celiaki, en sjukdom där kroppen reagerar på ett protein som heter gluten. Gluten är ett annat slags protein som finns i vete och andra spannmålsväxter, men det innehåller också en del prolaminer. Därför kan även prolaminer från andra källor orsaka symtom hos personer med celiaki.

Tolvfingertarm, också känd som ilium, är den bredaste och övre av de tre delarna av tarmsystemet hos däggdjur, inklusive människor. Den ligger närmast tarmens början, ändtarmen, och har en genomsnittlig längd på cirka 25 centimeter hos vuxna.

Tolvfingertarmen har en karakteristisk form som liknar ett avlångt "U" eller en treudd, med två laterala flikar (ceca) och en gemensam blindsäck (appendix vermiformis). Cecerna är placerade på höger sida av buken och innehåller mikroflora som hjälper till att bryta ned näringsämnen.

Tolvfingertarmen har en viktig funktion i näringsabsorption, eftersom den innehåller talrika plikplattor (villi) och små blad (mikrovilli) som ökar ytan för absorption av näringsämnen. Dessutom producerar den enzymer som hjälper till att bryta ned kostens kolhydrater, protein och fetter innan de absorberas in i blodet.

I medicinsk kontext kan ‘mjöl’ referera till ett finfördelat material, ofta i form av ett pulver. Ett exempel är glukosmjöl, som är ett finfördelat glukospulver som används som näringsrikt supplement eller som en del av parenteral nutrition (intravenös näringsgivning).

Glukosmjöl används ofta tillsammans med andra näringsämnen, som aminosyror och lipider, för att skapa en fullständig näringsformulering. Det är viktigt att notera att glukosmjöl inte bör förväxlas med stärkelsen mjöl, som är ett finfördelat vegetabiliskt material som används i matlagning och bakning.

'Camping' er en aktivitet der individet eller gruppen etablerer seg midlertidig i naturen, vanligvis for å oppleve friluftsliv og nærmere kontakt med naturen. Dette involverer ofte sove under åpent himmel eller i en telt, stå på benene selv ved matlaging og annen forsyning, og delta aktivt i aktiviteter som vandring, fiskeri, sykling eller andre former for friluftsaktiviteter.

En medisinsk definisjon av 'camping' vil typisk fokusere på de potensielle helsefordelene og risikofaktorer som er forbundet med aktiviteten. For eksempel kan camping være en god måte å øke fysisk aktivitet, styrke sosiale sammenhenger og mindske stressnivåer. Samtidig kan det også innebære risikofaktorer som ulike slags skader, infeksjoner eller andre helseproblemer som følge av dårlig planlegging, utilstrekkelig forberedelse eller uføre i naturen.

I en medisinsk kontekst kan 'camping' også referere til situasjoner der individet må sove utendørs som følge av akutte situasjoner som krig, naturkatastrofer eller andre former for nødsituasjoner. I disse tilfellene er fokus ikke lenger på friluftsliv og nærmere kontakt med naturen, men snarere på overlevelse og sikkerhet under vanskelige omstendigheter.

Veteöverkänslighet, även känd som glutenöverkänslighet eller non-coeliac gluten sensitivity (NCGS), är ett tillstånd där individen upplever symtom efter att ha ätit veteprodukter, men som inte har celiaki eller wheat allergii. Symtomen kan variera mellan individer, men de vanligaste symtomen inkluderar mag-tarmbesvär som diarré, buksmärtor och flatulens. Andra symtom kan vara trötthet, huvudvärk, hudutslag och depression.

Det är fortfarande oklart exakt vilka beståndsdelar i vetet som orsakar de negativa symtomen, men det finns teorier om att det kan bero på en överreaktion på gluten eller andra proteiner i vetet. Veteöverkänslighet kan vara svår att diagnostisera eftersom det saknas specifika tester och kriterier för diagnos. Den vanligaste metoden för att ställa diagnosen är att utesluta andra orsaker till symtomen, såsom celiaki eller wheat allergii, och sedan observera om patienten upplever lindring av symtomen när de undviker veteprodukter.

I medicinsk kontext betyder "förtvining" förlusten av ben-, muskel- eller annan kroppsviktsmassa på grund av sjukdom, åldrande, undernäring eller brist på fysisk aktivitet. Det kan också vara relaterat till vissa medicinska behandlingar som kemoterapi eller rökning. Förtvining kan leda till sämre muskelstyrka, balans och koordination, ökad risk för fall och skada, och sämre livskvalitet.

'Food quality' er en betegnelse som ofte brukes for å beskrive de ønskede egenskapene og karakteristikkene til matvarer, inkludert smak, aroma, utseende, konsistens, holdbarhet, næringsverdi, sikkerhet og etisk/bærekraftige praksis i produksjonen. Det kan også referere til hvor vel matvaren er oppfyller lovkrav og standarder for fødevarekvalitet. I allmennhet handler det om en vurdering av matvarens verdi og egnethet til bruk basert på kombinasjonen av sensoriske, næringsmessige og sikkerhetsaspekter.

Tunntarm, på latin "intestinum tenue", är en del av matsmältningssystemet hos däggdjur, inklusive människor. Den består av två segment: duodenum, jejunum och ileum. Tunntarmen är den plats där näringsämnen absorberas till blodomloppet efter att de bryts ned i magen.

Duodenum är det första segmentet av tunntarmen och mäter ungefär 25 cm i längd. Här neutraliseras den sura maten från magsäcken med hjälp av bikarbonat som produceras i bukspottkörteln. Duodenum är också platsen där näringsämnen som protein, kolhydrater och fetter fortsätter sin nedbrytning med hjälp av enzymer från bukspottkörteln och gallan från levern.

Jejunum och ileum är de två efterföljande segmenten av tunntarmen. Jejunum är ungefär 2,5 meter långt och har en yta som är täckt med fingerliknande utskott kallade villi och mikrovilli. Dessa ökar den inre ytan av tunntarmen, vilket underlättar näringsabsorptionen. Ileum är ungefär 3,5 meter långt och har färre, men större villi jämfört med jejunum. Här absorberas de sista resterna av näringsämnen innan maten passerar vidare till tjocktarmen.

I tunntarmen sker också absorptionen av vatten och elektrolyter, samt produktionen av antikroppar som hjälper till att försvara kroppen mot infektioner.

En vävnadsprov är en typ av medicinskt prover där ett litet fragment av kroppens vävnad tas bort för att undersöka och analysera. Det kan användas för att ställa en diagnos, bedöma effekterna av en behandling eller forska. Vävnadsproven kan tas från olika delar av kroppen, beroende på vad som behöver undersökas, och metoderna för att ta provet varierar beroende på vilken typ av vävnad som ska tas. Exempel på olika slag av vävnadsprover är exempelvis biopsi, aspirationscytologi och finnmönstring.

"A calorie-restricted diet that is designed to help individuals lose weight. A typical low-calorie diet involves reducing daily caloric intake by 500 to 1,000 calories below estimated maintenance levels. This type of diet can result in a weight loss of 1-2 pounds (0.5-1 kilogram) per week and can help improve various health markers such as blood pressure, cholesterol levels, and blood sugar control."

Note: It's important to consult with a healthcare professional before starting any new diet or weight loss plan to ensure it is safe and appropriate for your individual needs.

"Patientföljsamhet" (engelska: "patient tracking") är ett samlingsbegrepp för olika metoder och tekniker som används för att övervaka, spåra och dokumentera patienters vård- och behandlingsprocess. Det innefattar ofta insamling av realtidsdata från olika källor, såsom elektroniska hälsoregistret, medicinsk utrustning och sensorsensorer, för att stödja beslutsfattande under sjukvårdsprestationen.

Patientföljsamhet kan användas för att förbättra patientens säkerhet, minska risken för felbehandlingar och förbättra kvaliteten på vården genom att ge vårdpersonalen tillgång till aktuell information om patientens tillstånd och behandling. Det kan också användas för att stödja samordningen av vården mellan olika vårdgivare och förbättra kommunikationen mellan vårdpersonal, patienter och anhöriga.

Exempel på tekniker som kan användas inom patientföljsamhet är RFID-taggar, sensorsensorer, mobilapplikationer och artificiell intelligens.

Mikroskopisk kolit är ett samlingsbegrepp för flera olika tarmsjukdomar som kännetecknas av inflammation i tarmens slemhinna. Som det framgår av namnet, kan sjukdomen bara ställas definitivt med hjälp av mikroskopi, då man ser tecken på inflammation när man tittar på vävnaden under ett mikroskop. Mikroskopisk kolit delas ofta upp i två huvudgrupper: lymfocytär kolit och collagenos kolit. Lymfocytär kolit kännetecknas av en ökad andel vita blodkroppar, så kallade lymfocyter, i tarmens slemhinna. Collagenos kolit kännetecknas istället av ett ökat inslag av bindväv (collagen) i slemhinnan. Symptomen på mikroskopisk kolit kan variera, men de vanligaste är diarré och buksmärtor.

'Bröd' er en generell betegnelse for fødevarer som primært er fremstilt av mel, vann og gjær. Disse ingrediensene blands sammen og kneves til en deg, som deretter lates hvile og stige før den blir bakt i en ovn. Brød kan ha forskjellige smaker og konsistens alt etter hva slags mel (som kan være byttet av hvetemel, rugmel eller integralt mel) som er brukt, om det er tilført andre ingredienser som sesamfrø, solsikkefrø eller valnøtter, og om det er tilsatt salt, sukker eller smaksuttrekk. Brød kan også ha forskjellige former og størrelser, og det kan være både søtt og salt.

I medicinsk sammenheng kan brød være interessant på grunn av sine næringsinnhold. Hvetebrød er en god kilde til karbohydrater, som gir energien vår kropp trenger for å fungere optimalt. Brød kan også inneholde fiber, som er viktig for en regelmessig tarmfunksjon og for å holde blodsukker- og kolsterolnivåene i skake. Det er imidlertid viktig å velge helsekjeftige typer brød, som har høyere fiberinnhold og lavere innhold av tilsettsukker enn tradisjonelle hvete- eller mørkebrød.

Noe du bør være oppmerksom på er at noen personer med celiaki (en autoimmun sykdom som fører til skade på tarmens indre overflate når de spiser gluten) og noen andre som har en overfølighet til gluten må unngå å spise brød som inneholder mel av hvetekorn, fordi det kan føre til skader på tarmen og andre helseproblemer. Derfor er det viktig å lese etiketten på brødet du kjøper for å se om det inneholder gluten eller ikke.

'Hemosiderosis' är ett medicinskt tillstånd där det ansamlas ökat amount av hemosiderin, ett pigment som bildas när hemoglobin i röda blodkroppar bryts ned. Detta kan ske som en reaktion på olika sjukdomar eller skador, till exempel vid blödning i lungor eller lever, eller vid långvarig anemi. I allmänhet orsakar hemosideros inga symptom, men i vissa fall kan det leda till skada på levern och andra organ.

Eosinophilic esophagagitis (EE) är en kronisk, immunologiskt betingad inflammatorisk sjukdom som drabbar övre svälten. Den karaktäriseras av ett överdådigt inslag av eosinofiler i öppningsskiktet (muscularis mucosae) och yttre skiktet (submucosa) av ösophagusväggen.

EE orsakas vanligtvis av en överdriven känslighet för vissa föda eller miljöallergener, även om det kan finnas andra orsaker också. Symptomen på EE kan variera beroende på individen, men de kan inkludera svår nedstängning, smärta eller irriterande känsla i bröstet när man sväljer, illamående och kräkningar.

Diagnosen ställs vanligtvis genom en kombination av endoskopi (en undersökning med en flexibel slang som löper ner i matstrupen), biopsier (en liten provtagning av vävnaden) och klinisk bedömning. Behandlingen för EE kan innebära ändringar av kosten, medicinsk behandling med kortikosteroider eller andra läkemedel som minskar inflammationen i ösophagusväggen.

Autoantikroppar är en typ av antikroppar som utvecklas i kroppen och attackerar egna friska celler och vävnader. Normalt producerar vår immunsystem antikroppar för att bekämpa främmande ämnen, såsom virus och bakterier. I vissa fall kan det dock uppstå en felaktig respons där antikropparna istället angriper kroppens egna celler eller proteiner. Dessa autoantikroppar kan vara en del av sjukdomsbilden vid autoimmuna sjukdomar, såsom reumatoid artrit, systemisk lupus erythematosus och diabetes typ 1.

'Triticum' är ett släkte inom familjen gräs (Poaceae) och omfattar flera arter som vanligtvis kallas vetekorn. Det mest odlade arten är vetesläktet Triticum aestivum, även kallat vinterveten eller brödsvärd veten. Andra vanliga arter inkluderar durumveten (Triticum durum) och emmerveten (Triticum dicoccum). Vetekorn används som livsmedel för människor och djur, och det är en viktig ingrediens i produkter som bröd, pasta och bakverk.

Malabsorptionssyndrom är ett samlingsnamn för en grupp sjukdomar och tillstånd som alla påverkar kroppens förmåga att tillgodogöra sig näringsämnen, vitaminer och mineraler från maten. Det kan orsakas av en rad olika problem, inklusive mag-tarm-sjukdomar, strukturella skador på tarmarna, infektioner eller förlust av mag-tarm-sekreterande celler.

Symptomen på malabsorptionssyndrom kan variera beroende på vilket underliggande tillstånd som orsakar det, men de vanligaste symptomen inkluderar diarré, buksmärtor, viktminskning, trötthet, svullnad i magen och ont i buken. Andra symtom kan vara näringsbrist, vitaminbrist och mineralbrist, som kan leda till ytterligare komplikationer såsom anemi, benvämningar och muskelsvaghet.

Diagnosen ställs vanligen genom en kombination av symtom, fysiska undersökningar, blodprover och tarmtätningsprov. Behandlingen beror på vilket underliggande tillstånd som orsakar malabsorptionssyndromet och kan innefatta ändringar i kosten, mediciner för att behandla underliggande sjukdomar eller tillskott av vitaminer och mineraler. I vissa fall kan kirurgi vara nödvändig för att korrigera strukturella skador på tarmarna.

HLA-DQ-antigener är en typ av human leukocyte antigen (HLA) klass II-molekyler, som spelar en central roll i immunsystemet hos människor. Dessa molekyler presenterar peptider från utomkroppsmässiga proteiner för CD4+ T-celler, vilket initierar den adaptiva immunresponsen.

HLA-DQ-antigener består av två polypeptidkedjor, en alpha- och en beta-kedja, som binder till varandra för att bilda en heterodimer. Dessa kedjor är kodade för av genkluster på kromosom 6 i människans DNA. Det finns flera olika varianter av HLA-DQ-antigener, och individuella variationer i dessa antigener kan ha betydelse för immunresponsen mot patogener samt för risken att utveckla autoimmuna sjukdomar.

HLA-DQ-antigener är speciellt viktiga vid presentationen av glutenpeptider hos individer med celiaki, en autoimmun sjukdom som orsakas av en överdriven immunrespons mot gluten i livsmedlen. I dessa fall kan variationer i HLA-DQ2 och HLA-DQ8-antigener öka risken för att utveckla celiaki.

Enteropathy-associated T-cell lymphoma (EATL) is a rare type of gastrointestinal lymphoma that is associated with celiac disease, an autoimmune disorder of the small intestine triggered by gluten ingestion. EATL is a subtype of peripheral T-cell lymphoma and primarily affects older adults, with a median age at diagnosis in the sixth to seventh decade of life.

EATL is characterized by the malignant proliferation of T cells, a type of white blood cell that plays a crucial role in immune function. These malignant T cells typically infiltrate the small intestine, causing inflammation and damage to the intestinal lining. The most common symptoms of EATL include abdominal pain, diarrhea, weight loss, and malabsorption, which can lead to nutrient deficiencies and other complications.

The diagnosis of EATL typically involves a combination of imaging studies, endoscopy with biopsy, and laboratory tests. Treatment usually includes chemotherapy, radiation therapy, and sometimes stem cell transplantation. The prognosis for patients with EATL is generally poor, with a five-year survival rate of less than 20%. However, early diagnosis and aggressive treatment may improve outcomes in some cases.

A high-fat diet is a dietary pattern that consists of consuming a large amount of fat in relation to other nutrients. While there is no consensus on an exact macronutrient breakdown, high-fat diets typically derive more than 35-40% of their total daily calories from dietary fat.

It's important to note that not all high-fat diets are created equal. Some high-fat diets may emphasize the consumption of healthy fats, such as those found in avocados, nuts, seeds, and fatty fish, while limiting or avoiding unhealthy fats, such as those found in processed foods, fried foods, and high-fat meats.

On the other hand, some high-fat diets may allow for unrestricted consumption of all types of fats, including both healthy and unhealthy sources. These types of high-fat diets, such as the ketogenic diet, are often used for therapeutic purposes, such as managing seizure disorders or promoting weight loss.

However, it's important to note that long-term adherence to a high-fat diet can have negative health consequences, including an increased risk of heart disease, stroke, and certain types of cancer. Therefore, it's recommended to consult with a healthcare provider before making any significant changes to your diet.

Stärkelse är ett kolhydrat som består av en lång kedja av glukosmolekyler (en polysackarid). Det är den huvudsakliga energikällan i många livsmedel, särskilt i vegetabiliska källor som potatis, ris och spannmål. Stärkelse är också ett viktigt bindemedel och texturbildare i matlagning. När stärkelse intas bryts den ner till glukos i kroppen för att användas som energikälla.

"Bentäthet" är inget medicinskt begrepp som används inom den medicinska terminologin. Det kan dock vara en förvrängning av det medicinska begreppet "bensjuklighet", som refererar till någons sannolikhet att insjukna i viss typ av sjukdom under en given tidsperiod.

Jag rekommenderar därför att ni ser efter rätt stavning och begrepp när ni letar efter medicinska informationer, för att undvika missförstånd eller felaktig information.

Lågfettkost (eller "lådfettkost" som det även kallas) är en diet där man begränsar intaget av fetter, särskilt de saturerade fetterna. Definitionen på vad som utgör lågfett varierar, men ofta anges gränsen till ett totalt fettintag på maximalt 30% av den totala energimängden (TEM) per dag. I en typisk lågfettkost utgör fetterna vanligen mellan 15-20% av TEM.

Det är också viktigt att notera att det inte räcker med att reducera fettintaget för att ha en hälsosam kost. Man bör även äta mycket frukt, grönsaker, fiberrika spannmål och magra proteinrik sources som exempelvis fisk, höns och vegetabiliska proteinkällor. Samtidigt bör man undvika eller begränsa intaget av raffinerade kolhydrater, tillsatt socker och kraftig bearbetad mat.

"Högsta tillåtna exponering" (HLTE) är ett begrepp inom arbetsmiljö- och strålningsskydd som refererar till den högsta nivå av exponering för en skadlig faktor, såsom en kemisk substans eller joniserande strålning, som anses vara acceptabel för en arbetare under en given tidsperiod. HLTE är baserat på riskbedömningar och gränsvärden som fastställs av myndigheter och standardiseringsorgan för att skydda arbetarnas hälsa och säkerhet.

För joniserande strålning, till exempel, definieras HLTE som den totala effektiva årliga dosen (mSv) eller den ekvivalenta dosen (mSv) för en given del av kroppen som inte får överskridas. Dessa gränsvärden varierar beroende på arbetsplatsens typ och arbetarnas yrkesroller, men de är alltid satta på ett sådant sätt att de skyddar arbetarna från onödiga hälsorisker.

Det är viktigt att notera att HLTE inte bör ses som en gräns för hur mycket en arbetare kan exponeras, utan snarare som ett mål att uppnå genom effektiva strålningsskydds- och kontrollåtgärder. Arbetsgivaren har ansvar att genomföra dessa åtgärder för att minimera arbetarnas exponering så mycket som möjligt, även under HLTE.

"Antikroppar", på latin "Anticorpora", är en typ av proteiner som produceras av kroppens immunsystem för att bekämpa främmande ämnen, såsom virus och bakterier. De kallas även "immunglobuliner". Antikroppar binds till specifika ytor på främmande ämnen och hjälper till att markera dem för förstörelse av andra delar av immunförsvaret. Varje antikropp är specifik för ett visst främmande ämne, eller antigen. De finns naturligt i kroppen men kan också produceras genom vaccinationer.

"Djurfoder" er en betegnelse for fødevarer som er tiltilpasset eller beregnet til å bli spist av dyr, undfanget i et agriculturalt eller veterinært perspektiv. Det kan inkludere alle typer av fôdrestenger som krever fordøyelse, herunder grønnsaker, frukt, gr asymptoter, korn, fisk, kjøtt og andre animaliske produkter, samt specielle formulerte kommersielle dyrefoder.

Den medicinske definisjonen av "djurfoder" vil også inkludere en vurdering av fôdenes kvalitet, sikkerhet og næringsmessige verdier for de dyr som skal spise det. Dette kan involvere å teste fôden for tilstedeværelsen av skadelige bakterier, mykotoksiner eller andre kontaminanter, samt å måle innholdet av nøyaktig vitaminer, mineraler og andre næringsstoffer for å sikre at det oppfyller dyrs behov.

I tillegg kan den medicinske definisjonen av "djurfoder" også inkludere en vurdering av fôdenes effekt på dyrs helse og vekst, herunder mulige allergiske reaksjoner eller andre negativt helserelaterte konsekvenser. Dette kan involvere å undersøke dyrs fordøyelsesprosesser, væktgevinst og generell helsestatus etter å ha spist forskjellige typer fôde for å avgjøre hvilken type som er mest fordelaktig for dem.

Medelhavskosten är ett sätt att äta som är baserat på de traditionella matvanorna i länder kring Medelhavet, såsom Grekland, Italien och Spanien. Enligt Mayo Clinic definieras medelhavskosten som en rik kost på frukt, grönsaker, nätotor, fisk och skaldjur, fullkornsprodukter, olivolja, nötter och frön, med måttliga mängder av mejeriprodukter, vin (i synnerhet rödvin) och lite kött.

Det är också känt för att innehålla låga mängder av animaliska fetter, höga nivåer av monounsättade fettsyror från olivolja och höga andelar av antioxidanter och andra bioaktiva ämnen från frukt, grönsaker, nätotor och vin. Medelhavskosten har visat sig ha en rad hälsofördelar, såsom att minska risken för hjärt-kärlsjukdomar, diabetes och vissa former av cancer.

'Fetter i kosten' er en medisinsk term som refererer til en abnormal eller uønsket vægtgevinst som følge af øget kaloriindtag eller forringet forbrænding av kalorier. Dette kan skyldes mange forskjellige faktorer, inkludert mangel på fysisk aktivitet, overdrevent spisning, søvnmangel, stress, sykdomme som hypotyreos og use av visse medisiner. Fetter i kosten kan føre til en rekke helbredsproblemer, inkludert hjerte-kar-sykdommer, diabetes, søvnapnea og visse typer cancer.

En person med fedtlever i kroppen har ofte en høyere procentsats av kroppsfettt og lavere muskelmasse enn en person uten fedtlever. Fedtet fordeles også forskjelligt, og det kan oppstå både under huden (subkutant fedt) og omkring organene i kroppen (visceralt fedt). Visceralt fedt er særlig skadelig for helbredet, fordi det kan føre til inflammasjon og økt risiko for mange av de helbredsproblemer som er forbundet med fetter i kosten.

For å redusere fedtet i kroppen anbefales det å foreta endringer i livsstilen, inkludert en balansert kosthold med riklig fysisk aktivitet. I noen tilfeller kan medisinsk behandling være påreisningsverdig for å hjelpe med å redusere fedtet og reducere risikoen for relaterte helbredsproblemer.

'Vegetarianism' er en diettform der individet velger å unngå å spise kjøtt, fisk og skalldyr. Det finnes forskjellige typer vegetarisme, men de mest vanlige er:

1. Oviktarvegetarianere (også kalt lacto-ovo-vegetarianere): De spiser ingen kjøtt eller fisk, men spiser ægg og meieriprodukter som ost og smør.
2. Laktovegetarianere: De spiser ingen kjøtt, fisk eller ægg, men spiser likevel meieriprodukter.
3. Veganere: De spiser ingen kjøtt, fisk, ægg eller meieriprodukter. De unngår også andre produkter som inneholder animale stoffer, som gelatin og viskeen.

Det finnes også andre varianter av vegetarisme, som fruitarisme (der man unngår å spise alle dyr, inkludert ægg og meieriprodukter) og pesketarianisme (der man spiser fisk, men ikke kjøtt).

Lågkolhydratkost (LCK) är ett sätt att äta där man begränsar sin intag av kolhydrater, oftast till mindre än 100–150 gram per dag. Detta kan jämföras med en typisk västerländsk diet som ofta innehåller 200-300 gram kolhydrater per dag eller mer.

LCK kan delas in i olika kategorier beroende på hur strikt man begränsar sin kolhydratintag, till exempel:

* Lätt lågkolhydratkost (LLK): 100-150 gram kolhydrater per dag
* Medellågkolhydratkost (MLCK): 50-100 gram kolhydrater per dag
* Strängt lågkolhydratkost (SLCK):

En "ketogen" diet är en form av lågkarbohydratdiet där kosten huvudsakligen består av fett, med tillräckligt lite kolhydrater för att tvinga kroppen att bryta ned fett istället för glukos som primärt energikälla. Detta leder till en ökad produktion av ketoner, som kan användas som energi i hjärnan och andra kroppsorgan.

Ketogen dieter har visat sig vara effektiva för att behandla vissa medicinska tillstånd, såsom epilepsi hos barn, där traditionell läkemedel har misslyckats. Den kan också användas som ett komplement till cancerbehandling, eftersom vissa typer av cancerceller är beroende av glukos för att överleva och kan därför ha svårare att överleva i en ketonkroppsmiljö.

Det är viktigt att notera att en ketogen diet bör endast påbörjas under medicinsk tillsyn, eftersom den kan leda till potentialt farliga biverkningar såsom näringsbrist, högt blodfett och hög kolesterol.

'Proteiner i kosten' refererer til den biokjemiske proces hvor proteiner i vores føde bliver omsat og absorberet i vore kropsceller. Proteiner er store molekyler bestående af aminosyrer, der er essentielle for at bygge og opretholde alle levende cellers struktur og funktion, inklusive muskler, hud, sener, hormoner, enzymer og antistoffer.

Når vi spiser proteiner i vores føde, bliver de opløst i maven af enzymet pepsin, der bryder dem ned til småere peptider og individuelle aminosyrer. Disse mindre molekyler kan herefter absorberes gennem tarmvæggen og transporteres til leveren via blodet, hvor de enten kan anvendes direkte eller omdannes til andre forskellige former for aminosyrer, der er nødvendige for kroppens forskellige funktioner.

En proteinrig kost er vigtig for at sikre en god sundhed og vejrtrækning, da proteiner er essentielle for at bygge muskelmasse, reparere celler og understøtte immunforsvaret. Det anbefales derfor at inkludere proteinrig føde i enhver balanceret kostplan, herunder kilder som kød, fisk, æg, mælkeprodukter, bønner, nødder og sojaprodukter.

"Prospektiva studier" är en typ av forskningsdesign inom epidemiologi och klinisk forskning. Den innebär att data insamlas prospektivt, det vill säga efter ett bestämt datum och framåt, medan deltagarna fortfarande är i livet och studeras över en viss tidsperiod. Detta står i kontrast till retrospektiva studier, där data insamlas genom att granska redan existerande data eller dokument från tidigare händelser.

Prospektiva studier kan vara antingen kohortstudier eller longitudinella studier. I en kohortstudie följs två eller flera grupper med deltagare som har olika exponeringar för en viss riskfaktor över tid, och man jämför huruvida de utvecklar en viss sjukdom eller inte. I en longitudinell studie följs en population under en längre tidsperiod för att undersöka hur förändringar i olika variabler relaterar till hälsoutfall eller andra utgångar.

Prospektiva studier anses ofta ge starkare bevis som stöd för orsakssamband än retrospektiva studier, eftersom de minskar risken för återblickars bias och ger möjlighet att kontrollera för konfoundingare. Dock kan de vara tidskrävande och dyra att genomföra.

Enzyme-linked immunosorbent assay (ELISA) är en typ av immunologisk analys som använder en enzymmärkt antikropp för att detektera och quantifiera en specifik molekyl, till exempel ett protein eller en peptid, i en biologisk prov.

I ELISA-analysen fästs antigenet (det målprotein som ska detekteras) först till en solid fas, till exempel en mikrotitrerad platta. Sedan adsorberas en primär antikropp som binder till antigenet till plattan. Efter en washing-steg adderas en sekundär antikropp som är konjugerad till ett enzym, såsom horseradish peroxidase (HRP). Den sekundära antikroppen binder till den primära antikroppen och efter ytterligare washing-steg tillsätts ett substrat som reagerar med det enzymmärkta komplexet och genererar ett signal som kan kvantifieras, vanligtvis i form av färgförändring eller fluorescens.

ELISA är en mycket känslig och specifik analysmetod som används inom flera områden, till exempel för att detektera och mäta antikroppar i serum, för att upptäcka patogener såsom virus och bakterier, och för att bestämma koncentrationen av olika hormoner och andra biologiskt aktiva molekyler.