Ordböcker, principer
Processering av naturligt språk
UMLS
MEDLINE
Terminologi, principer
Abstrahering och indexering, principer
Databaser, bibliografiska
Subject Headings
Mönsterigenkännande, automatiserat
Informationslagring och -återvinning
Databaser
'Förkortningar, principer' refererar till de riktlinjer och konventioner som används när man skapar och använder förkortningar inom medicinska sammanhang. Detta kan inkludera förkortningar av medicinska termer, diagnoser, behandlingar, namn på läkemedel och andra relaterade begrepp.
Här är några principer som vanligtvis följs vid användning av medicinska förkortningar:
1. Standardisering: Använd standardiserade och allmänt accepterade förkortningar så långt det är möjligt, istället för att skapa nya. Detta underlättar kommunikationen mellan olika vårdpersonal och hälso- och sjukvårdsorganisationer.
2. Enkelhet: Förkortningar bör vara enkla, korta och lätta att minnas för att underlätta användningen och förståelsen.
3. Klarhet: Förkortningar ska vara klara och undvikas tvetydiga betydelser. Om det finns risk för missförstånd, bör en längre formulering användas istället.
4. Sammanhang: Anpassa förkortningarna efter sammanhanget där de används. Vissa förkortningar kan vara accepterade inom vissa specialiteter eller institutioner, men inte allmänt kända i andra områden.
5. Utbildning: Undervisa personalen och patienterna i användningen av medicinska förkortningar för att säkerställa korrekt tolkning och undvika missförstånd.
6. Periodisk granskning: Granska och uppdatera förkortningslistor regelbundet för att säkerställa att de är aktuella och används korrekt.
I medicinskt sammanhang kan "Ordböcker, principer" syfta på de grundläggande principer och termer som används inom den medicinska terminologin. Ordböcker innehåller ofta definitioner och översättningar av specifika medicinska termer, medan principerna handlar om hur man ska använda och förstå dessa termer korrekt. Det är viktigt för alla som arbetar inom den medicinska världen att ha en grundläggande förståelse av dessa ordböcker och principer, för att effektivt kommunicera och arbeta med patienter, forskare och andra medicinska experter.
En förkortningslista (eng. "terminology list" eller "term glossary") inom medicinen är ett verktyg som används för att standardisera och definiera specifika termer, förkortningar och akronymer inom ett visst medicinskt område eller specialitet. Denna typ av lista hjälper läkare, sjuksköterskor, forskare och andra medicinska fackpersoner att säkerställa en gemensam förståelse av specifika termer och förhindra missförstånd eller felaktig tolkning.
Förkortningslistor kan innehålla lokala, nationella eller internationella standarder för terminologi och kan täcka ett brett spektrum av ämnen, från anatomiska termer till specifika diagnoser, procedurer, läkemedel eller tekniska uttryck. Dessa listor kan vara tryckta eller elektroniska och kan ingå som en del av större medicinska handböcker, referensverk, webbplatser eller elektroniska databaser.
Processering av naturligt språk (NLP) är ett grenområde inom artificiell intelligens och datavetenskap som fokuserar på att utveckla tekniker för att analysera, tolka och generera mänskligt språk i sin naturliga form. Detta innefattar allt från att analysera text- eller talbaserad information för att extrahera mening, känslor, intentioner och fakta till att automatiskt översätta språk, summera dokument och generera naturligt klingande dialog. NLP används i en mängd olika tillämpningar, såsom sökmotorer, chattbottar, röstassistenter, språkinlärningsverktyg och medicinsk teknik.
'UMLS' står för 'Unified Medical Language System', som är ett samlingsnamn på en rad databaser och semantiska nätverk som utvecklats och underhålls av National Library of Medicine (NLM) i USA. UMLS innehåller information om medicinska begrepp, termer och koncept från olika källor, såsom MeSH (Medical Subject Headings), SNOMED CT (Systematized Nomenclature of Medicine Clinical Terms) och ICD (International Classification of Diseases).
UMLS har som syfte att underlätta sökning, analys och informationsutbyte inom det medicinska området genom att erbjuda en standardiserad terminologi. Det gör det möjligt för olika system och användare att kommunicera på ett gemensamt språk och jämföra och integrera information från olika källor.
UMLS består av flera komponenter, däribland:
* Metathesaurus: en databas som innehåller medicinska begrepp och termer från över 100 källor, organiserade i en hierarkisk struktur.
* Semantic Network: ett semantiskt nätverk som definierar relationerna mellan olika medicinska koncept och grupperar dem i semantiska klasser.
* SPECIALIST Lexicon and Lexical Tools: en databas med ordböcker och verktyg för att analysera och tolka medicinsk text.
* RXNorm: en standardiserad nomenklatur för läkemedel, som innehåller information om aktiva substanser, doseringar och formuleringar.
UMLS är ett viktigt verktyg inom den medicinska datavetenskapen och används bland annat för att underlätta sökning i elektroniska hälsoregistret, klinisk forskning och utveckling av artificiell intelligens inom medicinen.
Medline är en av världens största databaser för biomedicinsk litteratur, innehållande referenser till artiklar från över 5200 medicinska tidskrifter publicerade globalt. Databasen underhålls av National Library of Medicine (NLM) i USA och inkluderar artiklar främst inom områdena medicin, hälsovetenskap, veterinärmedicin och ämnen relaterade till biomedicinsk forskning. Medline är en del av NLMs sammanlagda system, PubMed, som ger tillgång till fulltextversioner av artiklar när de är tillgängliga.
'Terminologi, principer' refererer til de grundlæggende regler og retningslinjer, der anvendes ved udviklingen, valget og brug af fagterminologi inden for et bestemt medicinsk område. Disse principper søger at sikre en konsistent, præcis og klar brug af termer for at forebygge misforståelser og fejl i kommunikationen mellem sundhedsfaglige fagpersoner, patienter og andre relevante parter.
Nogle vigtige principer inden for medicinsk terminologi omfatter:
1. Præcision: Anvendelse af klare, uambigüe termer for at beskrive specifikke koncepter, processer eller tilstande.
2. Konsistens: Brug af ensartede termer inden for et given medicinsk område for at undgå forvirring og forbedre kommunikationen.
3. Multilingualitet: Udvikling af standardiserede ækvivalenter for fagterminologi i flere sprog for at understøtte international samarbejde og patientpleje.
4. Struktur: Anvendelse af en hierarkisk struktur for at organisere termer efter deres semantiske relationer, hvilket letter søgning og klassificering.
5. Kontinuerlig opdatering: Passe terminologien på aktuel viden og forskning for at sikre at den repræsenterer de mest relevante og præcise koncepter inden for et medicinsk område.
6. Unikke identifikatorer: Tildeling af unikke identifikatorer til hver terminologi for at lette referencer og integration med andre systemer.
7. Kontrol af autoritet: Fastlæggelse af en autoritet eller en organisation, der har ansvaret for at oprette, vedligeholde og udgive den kontrolleret terminologi.
8. Transparens: Dokumentation af metoder og processer, der anvendes til at udvikle og understøtte terminologien for at fremme tillid og accept blandt brugere.
"Abstraktion och indexering är två viktiga processer inom informationshantering och sökteknik som används för att organisera och kategorisera information i medicinska dokument, såsom vetenskapliga artiklar och rapporter.
Abstraktion innebär att skapa en kort sammanfattning av ett dokument, ofta på några hundra ord eller mindre, som beskriver dess viktigaste aspekter och resultat. Abstrakten ger läsaren en snabb överblick över dokumentets innehåll och hjälper dem att avgöra om det är relevant för deras forskningsintresse eller behov. En god abstrakt ska vara objektiv, koncis och informativ, och innehålla de viktigaste nyckelorden och fraserna som beskriver dokumentets tema och resultat.
Indexering är en process där man tilldelar metadata till ett dokument för att underlätta sökning och rekvisition av relevant information. Detta görs genom att identifiera och kategorisera de viktigaste begreppen, nyckelorden och fraserna i dokumentet, och koppla dem till motsvarande termer i en kontrollerad terminologi, såsom MeSH (Medical Subject Headings) inom medicin. Indexeringen gör det möjligt att söka efter specifika begrepp, teman eller resultat över en stor mängd dokument, och hjälper användaren att hitta relevant information snabbt och effektivt.
Sammantaget är abstraktion och indexering viktiga verktyg för att underlätta sökning, hantering och delning av medicinsk information, och de bidrar till att öka den vetenskapliga kommunikationens kvalitet, effektivitet och åtkomlighet."
"Bibliographic databases" in the medical context are digital collections of references to published literature, such as journal articles, books, and conference proceedings. These databases typically include detailed records with metadata about each citation, such as the title, author(s), publication date, and source. Some bibliographic databases also provide abstracts or summaries of the content, and many offer links to full-text versions of the publications.
Bibliographic databases are essential tools for medical literature searches and evidence-based medicine. They allow healthcare professionals, researchers, and students to quickly and efficiently identify relevant research and keep up-to-date with the latest developments in their field. Examples of commonly used bibliographic databases in medicine include PubMed, MEDLINE, Embase, and the Cochrane Library.
'Subject Headings' er en kontrollert sprogbrug for at organisere og kategorisere emner indenfor bibliotek- og informationsvidenskab. De anvendes ofte i databaser og online kataloger for at beskrive og indeksere publikationers emneindhold på en standardiseret måde, der gør det lettere for brugerne at søge efter relevante informationer.
I medicinsk sammenhæng er MeSH (Medical Subject Headings) et velkendt system af subject headings, som anvendes i den medicinske databasen PubMed. MeSH-termerne udgør en hierarkisk struktur med flere niveauer af specifisitet og omfatter både generelle emner såsom 'Anatomi' og mere specialiserede emner som 'Hjertekirurgi'. Ved at tilføje MeSH-termer til en søgning i PubMed kan brugeren forbedre søgepræcisionen og få adgang til relevante artikler, der ellers kunne være undladt.
Medicinskt sett betyder "mönsterigenkännande, automatiserat" att ett datorbaserat system har kapaciteten att urskilja mönster i stor volym av medicinska data, som exempelvis elektroniska hälsorapporter eller bilddiagnostiska data, och att göra detta utan direkt användarinteraktion. Genom att träna på stora mängder data kan djupinlärningsalgoritmer automatisera mönsterigenkännandet och hjälpa till med att ställa diagnoser, förutsäga sjukdomsförlopp eller rekommendera behandlingar. Detta kan underlätta för vården och göra den mer effektiv, men det är också viktigt att vara medveten om möjliga begränsningar och risker, såsom bias i data eller algoritmer som kan påverka kliniska beslut.
'Informationslagring och -återvinning' refererar till processen att ta emot, behandla, lagra och sedan återvinna information för framtida användning. Denna term används ofta inom områden som medicinsk IT, datalagring och datorsäkerhet.
I en medicinsk kontext kan informationslagring och -återvinning handla om att samla in patientdata från olika källor, till exempel elektroniska journaler, bildstudier och laboratorieresultat, och lagra dem på ett säkert sätt. Sedan kan informationen behandlas och analyseras för att stödja kliniska beslut, forskning eller övervakning av patientens hälsostatus.
Återvinningen av information innebär att informationen görs tillgänglig och användbar på ett effektivt sätt när den behövs. Det kan ske genom att söka efter specifika uppgifter i databasen, visualisera data i grafer eller diagram, eller använda artificiell intelligens för att hitta mönster och insikter i de lagrade data.
I allmänhet handlar informationslagring och -återvinning om att hantera, tolka och använda information på ett sätt som är säkert, effektivt och användarvänligt. Det är en viktig del av modern medicinsk vård och forskning, eftersom det möjliggör att samla in, analysera och dela upp stor mängder data för att stödja bättre beslut och patientresultat.
Enligt medicinska encyklopedier och respektabla hälsorelaterade webbplatser kan databas definieras som en samling organiserade data som lagras, hanteras och söks i elektroniskt skick. Databaser används inom många aspekter av medicinen, till exempel för att lagra patientinformation, kliniska resultat, forskningsdata och läkemedelsinformation.
I en medicinsk kontext kan databaserna vara specialiserade för att hantera specifika typer av information, till exempel:
1. Elektroniska patientjournaler (EPJ): En databas som innehåller patientens personliga information, medicinska historik, diagnostisering, behandling och follow-up.
2. Genetiska databaser: En databas som innehåller genetisk information, till exempel sekvensering av DNA, mutationer och polymorfism. Dessa databaser används ofta för att stödja forskning och diagnostisering inom genetik och ärftliga sjukdomar.
3. Bilddatabaser: En databas som lagrar medicinska bilder, till exempel röntgen, magnetresonanstomografi (MRT) och datortomografi (CT). Dessa databaser används ofta för att underlätta diagnostisering, planera behandlingar och övervaka patienternas framsteg.
4. Farmakologiska databaser: En databas som innehåller information om läkemedel, till exempel deras verkningsmekanism, biverkningar, kontraindikationer och dosering. Dessa databaser används ofta för att underlätta farmacologisk behandling och förhindra interaktioner mellan läkemedel.
5. Kliniska prövningsdatabaser: En databas som lagrar information om kliniska prövningar, deras design, resultat och publicering. Dessa databaser används ofta för att underlätta forskning och utveckling av nya behandlingsmetoder.
Det finns många andra typer av medicinska databaser som stöder olika aspekter av vården, forskningen och undervisningen inom området.
'Biological ontologies' are formal representations of knowledge in the form of standardized vocabularies and models that describe biological systems and their properties. They provide a way to represent, organize, and share data and information about biological entities such as genes, proteins, cells, tissues, organisms, and processes. Biological ontologies aim to capture the relationships and hierarchies between different concepts in a consistent and computable manner, enabling more effective integration, analysis, and interpretation of large-scale biological data. Examples of widely used biological ontologies include the Gene Ontology (GO), the Cell Ontology (CL), and the Chemical Entities of Biological Interest Ontology (ChEBI).
Bruden från Messina
BDSM
Versalisering
Textkritik
Information Technology Infrastructure Library
Systematik (biologi)
Koranen
Järnvägsväxel
Thomas av Aquino
Uraliska språk
Förenta nationerna
Förkortningar av myndighetsnamn | Institutet för språk och folkminnen
Kungl. Patriotiska Sällskapets medaljer och hedersbelöningar by Kungl. Patriotiska Sällskapet - Issuu
Handbok för utrikeshandelsstatistikens principer - Tull
Bruden från Messina - Wikipedia
Förkortningar på M (kategori) | IDG:s it-ord
Upphävt författning Social- och hälsovårdsministeriets förordning… 298/2009 - Uppdaterad lagstiftning - FINLEX ®
Den här boken har vi förtjänat! - Språkbruk
Vad är fn förkortning för
Anmälningshjälp - Infoo
Anmälan och antagning | Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi
AA:s struktur i Sverige - AA | Anonyma Alkoholister
Masterprogram i kemi - Biokemi, Uppsala universitet - Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten
Strilaren II: Vår säkerhet och det nationella oberoendet
Författningsutredningen | lagen.nu
skribent
Dagens skola förkortning
Vaccination av barn och ungdomar - Vägledning för vaccination enligt föreskrifter och rekommendationer - Folkhälsomyndigheten
Jag vill... | miun.se
Jag vill... | miun.se
Home - Bdsmshop.se
Radioamatööri år 2019 - Finlands Radioamatörförbund
Myndigheternas skrivregler språkrådet
2015-4-10PatientendelaktigSocialstyrelsen | PDF
Erhållande av DGNB-certifiering med Rockpanels produkter
Enn Kokk » 2010 » juni
Tema: Sverige mot val | SEB
Svenska3
- Detta är rekommendationer om hur man bildar och använder nya förkortningar av svenska myndighets- och organisationsnamn. (isof.se)
- Svenska förkortningar - en lista Massa ovanliga och vanliga svenska förkortningar. (firebaseapp.com)
- Mer om detta och om principer för hur man annars ersätter diakritiska tecken finns i Svenska skrivregler, som ges ut av Språkrådet. (netlify.app)
Betyder1
- Vad betyder alla förkortningar i AA? (aa.se)
Urvalsgrupperna1
- Urvalsgrupperna anges med förkortningar. (lu.se)
Ordlista1
- Förkortningar som börjar på M i IDG:s ordlista . (idg.se)
Skrivs1
- Förkortningar som utläses bokstav för bokstav skrivs med stora bokstäver, SCB , medan de som utläses som ett ord skrivs med enbart inledande stor bokstav, Stim . (isof.se)
Namn1
- Detta gäller även namn och deras förkortningar. (isof.se)
Barn2
- Många av dagens grundläggande principer för att skydda barn tas upp i redan i Skolan befriade barnen från arbetet i jordbruket och visade dem vägen in i IT lär sig barnen av varandra och dagens mediavärld och konsumentmarknad och så förlängs skoltiden allt mer när den i stället borde förkortas. (firebaseapp.com)
- Den innehåller beskrivning av allmänna principer vid vaccination samt anvisningar om hur vaccination av barn och ungdomar som inte har följt vaccinationsprogrammet kan planeras. (folkhalsomyndigheten.se)
Engelska1
- Mooc-kurs må låta konstigt när betydelsen skrivs ut ( massive open online course-kurs), men precis som i fallet med cd-skivan ( compact disc-skivan ) kan engelska förkortningar förvandlas till egna ord i det svenska språkbruket. (universitetslararen.se)