Produktion av kolhydrater, med frigörande av molekylärt syre, utifrån koldioxid och vatten i klorofyllvävnad hos växter och blågröna alger under inverkan av ljus. Vid fotosyntes hos bakterier förbrukas svavelväte, molekylärt väte och andra reducerade föreningar i stället för vatten, varvid molekylärt syre inte frigörs.
En växtblad är ett blad som hör till en växt, och är en flata, ofta brett utbredd struktur som har en viktig funktion för fotosyntesen genom att utgöra en stor yta för att ta emot solljus. Växtbladet innehåller också klorofyll och andra pigment, som gör att det kan absorbera ljusenergi och använda den till att producera näringsämnen genom fotosyntes. Dessutom har växtblad ofta en skyddande funktion för växten, och kan även ha en roll i växtens vattenförlustreglering. Slutligen kan växtblad ha en attraktiv funktion för att attrahera pollinerare till blommande växter.
Porfyrinderivat med magnesium som deltar i omvandlingen av ljusenergi i organismer med fotosyntes.
En färglös, luktfri gas som bildas av kroppen och som är nödvändig för andningscykeln hos djur och växter.
Det område av det elektromagnetiska spektret som det mänskliga ögat är känsligt för. Ljusets våglängd ligger mellan 400 och 800 nanometer, dvs mellan de ultravioletta och infraröda frekvenserna.
Ribulose-1,5-bisphosphate carboxylase/oxygenase (RuBisCO) is a crucial photosynthetic enzyme that catalyzes the initial step of carbon fixation in the Calvin cycle. It facilitates the reaction between ribulose-1,5-bisphosphate (RuBP) and carbon dioxide (CO2), resulting in the formation of two molecules of 3-phosphoglycerate (3-PGA). This process is essential for converting CO2 into organic compounds, ultimately contributing to plant growth and biomass production.
Ett växtsläkte inom familjen Asteraceae som används för molekylärgenetiska studier i växtfysiologi och växtutveckling.
Växttranspiration definieras som den vattenmängd som en växt avdunstar genom bladen under normala förhållanden. Det är en naturlig process där växter absorberar vatten från jorden via rötterna och transporterar det upp till bladen, där en del av vattnet avdunstar som fukt i luften. Denna process hjälper växten att kyla ner sig, transportera näringsämnen och upprätthålla struktur.
Stomata (singular: stoma) are tiny pores found in the epidermis of plant leaves, stems, and other organs. They are essential for gas exchange between the plant and the environment, allowing carbon dioxide to enter for photosynthesis while releasing oxygen and water vapor during transpiration. Each stoma is surrounded by a pair of specialized cells called guard cells, which regulate its opening and closing in response to environmental factors such as light, humidity, and temperature.
En undergrupp klorofyllbärande bakterier (blågröna alger) bestående av encelliga eller flercelliga organismer med förmåga att genom fotosyntes producera syre. Blågröna alger är de enda kända organismer som kan binda både koldioxid (under medverkan av ljus) och kväve. Cyanobakterierna betraktades tidigare som alger, men de saknar algernas typiska kärnor och kloroplaster, och jämförelser av nukleotidbaser från 16S och 5S-rRNA tyder på att cyanobakterierna fylogenetiskt har en plats ganska långt ned under de gramnegativa bakterierna.
Fotosystem II-proteincomplex är ett protein-komplex som finns i kloroplastmembranet hos växter, alger och cyanobakterier. Det är en viktig del av fotosyntesen, där det absorberar ljusenergi och använder den till att reducera vattenmolekyler till syre, protoner och elektroner. Fotosystem II-proteincomplexet består av flera olika subenheter, inklusive D1 och D2 proteinkedjor, cytochrom b559, och ett antal små protein som hjälper till att stabilisera komplexet. Det är också värd för två fotosyntetiska pigmentkomplex: det klorofyll-a bindinga P680-komplexet och den accessoriska pigmentbärande antennkomplexet. När ljusenergi absorberas av dessa pigment kommer elektroner exciteras till ett högre energinivå, vilket initierar en serie redoxreakt
Inklusionskroppar i växtceller som innehåller fotosyntespigmentet klorofyll, vilket hör samman med tylakoidmembranet. Kloroplaster finns i bladceller och unga stammar hos högre växter.
I en mening kan definitionen av 'Photosynthetic Reaction Center Complex Proteins' vara: Proteinkomplex som inkluderar reaktionscentra för fotosyntesen, vilka är membranproteiner som binder och aktiverar klorofyll och andra pigment som absorberar ljusenergi. Denna energi används sedan för att skapa elektrontransportkedjor som genererar ATP och NADPH, vilket ger cellen den nödvändiga energian för att syntetisera kolhydrater och andra organiska molekyler under den ljusberoende delen av fotosyntesen.
Ett icke-metalliskt grundämne med kemiskt tecken C, atomnummer 6 och atomvikt 12,011. Kol kan förekomma i olika allotropa former, som t ex diamant, kol och grafit.
Mesophyll cells are photosynthetic cells found in the interior tissue (mesophyll) of a leaf, which is responsible for most of the leaf's photosynthesis. These cells can be divided into two types: palisade mesophyll cells and spongy mesophyll cells.
Anpassning till en ny omgivning eller till förändring i den befintliga.
N-(3,4-diklorofenyl)-N,N-dimetylurea. Ett ogräs-, moss- och mögelbekämpningsmedel. Det är giftigt för vattenlevande evertebrater. Medlet finns på marknaden under ett flertal olika handelsnamn, som t ex Crisuron, Diater, Di-on, Direx, Karmex och Unidron.
Ett enzym med hög koldioxidaffinitet. Det katalyserar irreversibelt bildandet av oxaloacetat från fosfoenolpyruvat och koldioxid. Denna koldioxidfixering utgör hos många bakterier och några växter det första steget i glukosbiosyntesen. EC 4.1.1.31.
Ribulose-1,5-bisfosfat är ett viktigt intermediärt compound i Calvincykeln, även känd som den ljusberoende delen av fotosyntesen hos växter och vissa bakterier. Det är en pentosa (en fem carbonsyra) fosfaterad vid båda kol 1- och kol 5-positionerna. Ribulose-1,5-bisfosfat spelar en central roll i den första reaktionen av Calvincykeln där koldioxid fixeras till organisk form.
'Växtproteiner' är proteiner som härstammar från växter, och de utgör en viktig källa till näringsprotein för människor.
I vid bemärkelse den totala massan av allt levande; i mer specifik mening massan (i färskvikt eller torrvikt) av en viss organism eller växt inom ett bestämt geografiskt område eller avsedd för ett be stämt ändamål. Ett exempel på biomassa är s k energiskog, som odlas för energiändamål.
Tylakoider är membranstrukturer inne i kloroplasten hos växter, alger och cyanobakterier. De är primära platsen för ljusberoende fotosyntes där solljusenergi konverteras till kemisk energi i form av ATP (adenosintrifosfat) och NADPH (nikotinamidadenindinukleotidfosfat-reducerad). Tylakoidmembranen innehåller också fotosystem I och II, cytochrom b6f-komplexet och ATP-syntas, som alla är involverade i den ljusberoende fotosyntesen. Tylakoiderna är ofta staplade på varandra och bildar granumstaplar eller thylakoidstaplar inuti kloroplasten.
Ett gasformigt grundämne med kemiskt tecken N, atomnummer 7 och atomvikt 14. Kvävemolekylen består av en dubbelatom, och gasen utgör ca 78 volymprocent av jordens atmosfär. Kväve är en beståndsdel av proteiner och nukleinsyror, och ingår i alla levande celler.
Komplex som innehåller klorofyll och andra ljuskänsliga molekyler. De kan fånga upp energi i form av fotoner och förekommer som beståndsdelar av fotosystem I-proteinkomplexet eller fotosystem II-proteinkomplexet.
'Växter' är en botanisk term som definierar en grupp organismar som utmärks av celldelning genom vävnadsomslutande delning, kärndelning genom mitos och cellväggar byggda av cellulosa. De flesta växter har också klorofyll och kan därför producera sin egen näring genom fotosyntes.
En viktig process i cellens energiomsättning. Förloppet då elektroner transporteras från ett reducerat substrat till molekylärt syre.
De processer genom vilka cellkärnors, cytoplasmatiska eller intercellulära faktorer inverkar på differentieringsstyrningen av genaktiviteten hos växter.
I en medicinsk kontext kan 'vatten' referera till vattendricket i kroppen, även kallat kroppsvatten. Detta är allt det vätska som finns inuti och utanpå celler i kroppen. Kroppsvatten består av två huvudsakliga kompartment: intracellulärt vatten, som befinner sig inne i cellerna, och extracellulärt vatten, som befinner sig utanför cellerna. Extracellulärt vatten kan delas upp i vätska i blodkärlen (plasma) och interstitialvätska, som är vätskan mellan celler.
"Växtfysiologi" är ett medicinskt begrepp som refererar till studiet av de fysiologiska processerna hos växter, inklusive deras näringsupptagande, vattenförluster, fotosyntes, andning, tillväxt och utveckling, hormonella regleringar och responsen på miljöfaktorer som ljus, temperatur och mekaniska stimuli.
The carbon cycle is a biogeochemical process describing the circulation of carbon throughout the Earth's systems, including the atmosphere, biosphere, hydrosphere, and geosphere. It involves the exchange of carbon between these reservoirs through various natural processes such as photosynthesis, respiration, decomposition, combustion, and weathering. This cycle is essential for maintaining the global carbon balance and supporting life on Earth.
'Rhodobacter sphaeroides' är en gramnegativ, icke-sjukdomsbildande bakterie som tillhör alfaproteobakteriella divisionen. Den är strikt aerob men kan även växa anaerobt under fototrofa förhållanden genom att använda sig av fotosyntes. Bakterien är känd för sin förmåga att producera stora mängder karotenoider och bakterieblå pigment, som ger den en rödaktig färg. 'Rhodobacter sphaeroides' har potentialen att användas inom bioteknologi och för bioenergi på grund av dess förmåga till fotosyntes och produktion av biogaser som väte och metan.
'Törst' är ett symptom som kännetecknas av en starkt ökad önskan att dricka, ofta orsakad av en volym- eller koncentrationsavvikelse av kroppsvätskor.
Familjen mållväxter, som omfattar bl a betor, mangold och spenat.
Pyruvat orthophosphate dikinase (PPDK) är ett enzym som katalyserar omvandlingen av pyruvat till fosfoenolpyruvat (PEP) i en reversibel reaktion. Denna reaktion är viktig inom glukos- och cellandningens metabolism, särskilt hos växter och många prokaryota organismer. I processen konverteras också en fosfatgrupp från adenosintrifosfat (ATP) till adenosindifosfat (ADP), och en fosfatgrupp från ATP överförs till pyruvat med hjälp av en fosfoenolpyruvat-fosfotransferasreaktion.
I medicinsk kontext är "Synechocystis" ett specifikt slags blågröna cyanobakterier, som kan användas inom forskning och medicin. Det exakta sättet Synechocystis används på kan variera, men ofta används den som en modellorganism för att studera fotosyntes, metabolism, cellcykel och andra biologiska processer. Den kan också användas i utvecklingen av bioenergiteknologier, såsom solceller och hydrogenproduktion.
Fotosystem I-proteinkomplex är ett proteincomplex som spelar en central roll i den ljusberoende fotosyntesen hos växter, alger och vissa bakterier. Det är en del av den fotosyntetiska elektrontransportkedjan och sitter lokaliserat i thylakoidmembranen inuti kloroplasterna.
Fotosyntespigment där pyrrolring II är mindre än hos växtklorofyll. Olika fotosyntetiska bakterier har olika arter av bakterieklorofyll.
'Mörker' är inte en medicinsk term, utan snarare en allmän beskrivning av ett frånvaro av ljus. I vissa medicinska sammanhang kan uttrycket 'nattblindhet' användas för att beskriva en specifik form av synnedsättning där individen har svårt att se klart i dimma, skymning eller under mörker. Men själva termen 'mörker' används inte medicinskt.
Plastider är membranomslutna organeller som förekommer hos växter, alger och vissa protister. De innehåller fettlösliga pigment och är huvudsakligen involverade i fotosyntesen, ett process där solljusenergi omvandlas till kemisk energi i form av ATP (adenosintrifosfat) och NADPH (nikotinamidadenindinukleotidfosfat). Plastider kan också fungera som lagringsplats för näringsmolekyler, till exempel stärkelse och oljor. De kan utvecklas från protoplastider, som är små sfäroidiska organeller som finns i cytoplasman hos celler som genomgår en process som kallas endosymbiontteorin. Plastider kan vara gröna (kloroplast), röda (rhodoplast) eller färglösa (leukoplast, etioplast).
En stor familj smalbladiga gräsarter tillhörande ordningen Cyperales (underklassen Commelinidae, klassen Liliopsida (monocotyledons)). Sädesslagen ingår i denna familj.
I en enkel medicinsk kontext, kan autotrofa processer definieras som metaboliska processer där organismer producerar sin egen föda med hjälp av kemiska eller solenergi. Detta innebär att de kan syntetisera organiska molekyler från antingen oorganiska källor (som i kemiautotrofi) eller genom fotosyntes, där de använder solljus som energikälla för att omvandla koldioxid och vatten till syre och glukos. Autotrofa processer är av central betydelse för primärproduktionen i ekosystem, eftersom de autotrofa organismerna, som huvudsakligen utgörs av växter, alger och visst batterium, bildar grunden för näringskedjan.
Den tredje planeten i ordningen i vårt planetsystem, från solen räknat. Syn. Tellus.
Som en enkel och medicinskt relaterad definition kan solenergi definieras som den elektromagnetiska strålning som kommer från solen och som kan absorberas eller reflekteras av kroppen. Denna strålning inkluderar ultravioletta (UV), synliga och icke-synliga ljus, samt infraröda strålningar. Överexponering av UV-strålning kan leda till solskador som rodnad, solbrand, förändringar i huden och ökad risk for cancer.
Ett släkte blommande växter i den norra tempererade zonen. Arten A. thaliana används för växtgenetiska studier.
Fetbladsväxter, eller Lamiaceae, är en familj av tvåhjärtbladiga växter som kännetecknas av att de ofta har motstående, grova blad med körtelhår och sammanvuxna kalkmärken, fodrade blommor i flockar eller ax, och ett fyra-kantigt, kvadratiskt stamskikt.
De exergona ämnesomsättningsprocesser (andningskedjan) i levande djur- och växtceller som innebär upptag av syre, oxidation av organiska ämnen, frigörande av energi och bildande av koldioxid, vatten o ch andra oxidationsprodukter.
Växter vars genom ändrats genom genteknik, eller deras avkomma.
"Syrgas" er en sammentrekning av ordene "syre" og "luft", og refererer til den atmosfæriske luften som vi normalt inhalerer, som består av omkring 21% syre (O2), 78% kv nitrogen (N2) og små mengder av andre gasser som argon, kultilkristaller og spor av kullilkristaller. I denne enkelte meningen kan syrgas definieres som den atmosfæriske luft som inneholder 21% syre (O2) som er livsviktig for mennesker og andre levende vesen for å oksidere (forbranne) næringsstoffer for å produsere energi i cellene.
Eukaryota, eller eukaryoter, är en domän inom livets systematik som innefattar alla organismer med cellkärna, till skillnad från prokaryoter som saknar cellkärna. Till eukaryoter räknas djur, växter, svampar och enzymer (protister). Dessa organismers celler har ofta ett komplext uppbyggande jämfört med prokaryota celler, med olika organeller som är specialiserade för olika funktioner.
Chlorophyta är ett division (eller fylum) inom riket Protista, som primärt består av grönalger. Dessa organismer är eukaryota och fotosyntetiska, vilket betyder att de har cellkärnor och kan producera sin egen föda genom att använda solljus, vatten och koldioxid i en process som kallas fotosyntes. Chlorophyta inkluderar en mångfald olika sorters grönalger, från encelliga former till större, multicellulära arter. Många av dessa arter lever i vatten, både sötvatten och saltvatten, men det finns också några arter som lever på land. Chlorophyta är kända för sin rika förekomst av klorofyll, ett grönt pigment som används i fotosyntesen.
'Växtstammar' refererar till de grundläggande, genetiskt skilda enheterna inom växtvärlden, som utgör basen för artbildning och evolution. De är motsvarigheten till djurens arter och populationer, och kan bestå av en enda art eller en grupp närbesläktade arter. Växtstammar kännetecknas av sin unika genetiska sammansättning och reproducerar sig ofta asexuellt genom vegetativ förökning, även om de också kan fortplanta sig sexuellt.
"Amarantväxter, eller Amaranthaceae, är en familj av enhjärtbladiga växter som inkluderar både örter, buskar och träd, kända för sina ofta färgstarka blommor och förekommer världen över."
Egenskapen hos ett ämne att lysa under bestrålning. Den avgivna strålningen är vanligtvis av längre våglängd än den infallande (eller absorberade), t ex kan ett ämne som bestrålas med osynligt ljus avge synligt ljus. Röntgenfluorescens används för diagnostiska ändamål.
Kolhydratmetabolism är den biologiska processen där kolhydrater, som glukos, stärkelse och cellulosa, baksedes, omvandlas och lagras eller oxideras för att frigöra energi i levande organismer. Denna process inkluderar nedbrytning av komplexa kolhydrater till enklare sockermolekyler, glukos, som kan tas upp av cellerna och användas som energikälla eller lagras som glykogen i levern och musklerna. Kolhydratmetabolismen innefattar också syntesen av ny kolhydrater från enklare byggstenar, såsom glukos, för att producera bland annat polysackarider som cellulosa och stärkelse i växter.
I can provide a brief medical definition of the term 'Cleome' as it relates to botany and pharmacology. Cleome is a genus of plants in the family Cleomaceae, also known as spider flowers. While not commonly used in modern medicine, certain Cleome species have been traditionally used in traditional medicine for their anti-inflammatory, analgesic, and antibacterial properties. However, it's important to note that the use of Cleome in medical treatments is not well-studied and its efficacy and safety are not widely accepted by the medical community. Therefore, it should not be used as a substitute for evidence-based medical therapies.
En organism som betraktas som både protozo och alg. Fina, hårliknande utskott sticker ut från flagellytorna.
I en enda mening kan "solljus" definieras som den elektromagnetiska strålningen från solen som innefattar ultraviolett, synligt och infrarött ljus. Dessa olika våglängder av ljus har olika effekter på levande vävnad och kan orsaka skador eller skyddas beroende på styrka och exponeringstid. Solljus är en naturlig källa till vit men också UV-strålning, som har visat sig ha negativa hälsoeffekter vid överexponering, såsom solbränna och ökat risktagande för hudcancer. Samtidigt är solljus en viktig källa till viktiga näringsämnen såsom vitamin D.
Färgämnen, även kända som pigment, är ämnen som absorberar ljus av vissa våglängder och reflekterar eller transmiterar andra, vilket ger upphov till en visuell upplevelse av färg.
Mikroskopiska, encelliga kiselalger. De förekommer såväl i sötvatten som i bräck- och saltvatten. Algernas "skelett" består av kiseldioxid. Syn. diatomacéer.
I en enskild medicinsk betydelse kan "planta" referera till ett växtbaserat läkemedel eller en naturlig substans som utvunnits från en växt och används som en aktiv ingrediens i en medicinsk behandling. Detta är dock inte en vanlig användning av termen inom den medicinska sammanhangen på engelska, och det kan vara förvirrande om det inte specificeras vilken växt och i vilket sammanhang som "planta" används.
Stärkelse är ett kosttillskott eller livsmedelsprodukt som består av nästan ren amylopektin eller amylose, två former av polysackarider (kolhydrater) som utvinns från stärkelserika vegetabiliska material, såsom majs, potatis eller korn. Stärkelse används ofta som tjockmjölkealternativ för att ge en geléartad konsistens till maträtter eller som stabilisator och texturförbättrare i industriellt framställda livsmedel.
'Synechococcus' är ett släkte av cyanobakterier (blågröna bakterier) som är unika eftersom de kan utför fotosyntes och producera syre. Dessa encelliga organismer är mycket små, vanligtvis med en storlek på 0,6-1,5 Mikrometer i diameter, och förekommer globalt i olika aquatiska miljöer såsom hav, sjöar och sötvattenreservoarer. De är viktiga primärproducenter i världshaven och bidrar till en signifikant andel syreproduktionen på jorden. 'Synechococcus' har också potentialen att användas inom bioteknik för produktion av bioenergi och andra värdefulla ämnen.
I medicinen refererar 'snärjor' till smala, flexibla remsor eller band som används för att hålla sönderfallna benfragment på plats under benfrakturbehandling, ofta i kombination med gips- eller bandagering.
Gasskikt eller gashölje som omger en planet eller annan himlakropp.
Cytokrom f är ett proteinkomplex som är involverat i den elektrontransportkedja som sker inne i mitokondrier. Det är en viktig del av komplex III, även känt som cytochrom bc1-komplexet. Cytokrom f har en hemgrupp och fungerar som en elektronacceptor i den reduktiva fosforyleringskedjan, där det accepterar elektroner från cytochrom b och överför dem till koenzym Q. Detta hjälper till att generera ett proton gradient över mitokondriens inre membran, vilket sedan kan omvandlas till ATP, den primära energikällan i cellen.
Rhodobacter capsulatus är en gramnegativ, strikt aerob bakterie som tillhör alfaproteobakterierna (Alphaproteobacteria). Den är känd för sin förmåga att utföra fotosyntes under anoxiska förhållanden och kan bilda pigmenterade granuler, så kallade utsvällningar, som innehåller bakteriekolerider. R. capsulatus är också känd för sin förmåga att fixera kväve och är därför användbar inom bioteknologi för produktion av kommersiella proteinprodukter.
"En växtskada orsakad av mekanisk skada, som resulterar i att vävnader delas upp och celldelning stimuleras, vilket kan leda till oregelbunden växt och förvrängning hos växten."
Tobak är ett preparat som innehåller blad från plantan Nicotiana tabacum eller Nicotiana rustica, som ofta torkas och rullas till cigarrer, cigaretter eller pipor, eller som krossas till snus eller krut. Tobak innehåller den addiktiva substansen nikotin och används vanligtvis genom rökning, skvalpning eller sugit under kinden. Användandet av tobak kan leda till allvarliga hälsoeffekter, inklusive lungcancer, hjärtsjukdomar och kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL).
Arvsmassan hos växter.
"Oxidation-reduction, or redox, refers to a type of chemical reaction where there is a transfer of electrons between two molecules, leading to a change in their oxidation state."
Starkt gulröda, fettlösliga färgämnen som strukturellt liknar karoten. De utgörs av alifatiska kolväten med en polyisoprenbas och förekommer i växter, djur och mikroorganismer och omfattar t ex betakaroten och de olika xantofyllerna. Av de mer än 600 kända karotenoiderna återfinns ca 10 % i växtriket.
Odlade växter eller jordbruksprodukter såsom säd, grönsaker eller frukt.
Ett högväxande sädesslag av släktet Zea och familjen Poaceae (Gramineae), som odlas som födoämne och djurfoder. Det har sitt ursprung i Amerika. Syn. majs.
'Oryza sativa' är den botaniska termen för den vanligaste arten av ris, som odlas och används globalt som en viktig livsmedelskälla. Det är ettåriga gräs med upprätta stjälkar och långsträckta, smala blad. Risets frön, som är de ätliga delarna av växten, varierar i färg från vit till brun eller svart beroende på sorterna och används i en mängd olika maträtter över hela världen.
"Mikroalger" är en gemensam benämning på små, encelliga eller kolonibildande fotosyntetiserande organismer som lever i vattenmiljöer. De tillhör olika taxonomiska grupper, främst dinoflagellater, kiselalger och gröna alger, men kan också inkludera cyanobakterier (tidigare kallade blågröna alger). Mikroalger är mycket diversa vad gäller deras morfologi, fysiologi och genetiska egenskaper. De producerar sin egen näring genom fotosyntes och utgör en viktig del av den primära produktionen i världens ekosystem, särskilt i oceanerna. Några mikroalger kan också vara skadliga och orsaka algblomningar, som kan ha negativa effekter på miljön och djurlivet.
Protontranslokerande ATPaser som producerar adenosintrifosfat i växter. De får sin energi från ljusförmedlade reaktioner som utvecklar höga koncentrationer av protoner inuti kloroplasternas membrankammare (tylakoider).
Ett släkte australiska träd inom familjen Myrtaceae som producerar gummi, oljor och kådor, vilka används som smakämnen, sammandragande medel och aromämnen. Tidigare användes produkterna till behandling av diarré, astma, bronkit och luftvägsinfektioner.
En klass koraller och sjöanemoner i fylet Cnidaria. Samtliga medlemmar förekommer endast i polypform. Medusastadiet saknas helt.
I en enkel medicinsk kontext kan 'fototropa processer' referera till de biologiska processerna hos levande organismer, särskilt växter, där växtdelarna vänder sig mot eller följer ljuset. Ordet 'fototrop' kommer från grekiskans 'photos' som betyder ljus och 'tropos' som betyder vändning. Sålunda betyder 'fototrop' ungefär 'att vända sig mot ljuset'.
Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.
"Arabidopsis proteins" refer to the proteins that are encoded by the genes present in the genome of the model plant species Arabidopsis thaliana. These proteins play various roles in different cellular processes, such as metabolism, signaling, regulation, and defense responses, among others. The study of Arabidopsis proteins is crucial for understanding fundamental biological mechanisms and has broad implications for plant biology and agriculture.
Det medicinska begreppet "Cytokrom b6f-komplex" refererar till ett proteincomplex som är involverat i den elektrontransportkedjan hos fotosyntetiserande organeller, såsom kloroplasten hos växter och cyanobakterier. Det består av två underenheter, cytokrom b6 och cytokrom f, som är anslutna till varandra och deltar i transporten av elektroner från vatten till plastidens nukleotidreduktas (PNR). Denna process är en central del av fotosyntesen, där ljusenergi omvandlas till kemisk energi i form av ATP och NADPH. Cytokrom b6f-komplexet fungerar också som en protonpump, vilket bidrar till skapandet av ett protonkoncentrationsgradient över den inre membranen hos kloroplasten, som sedan kan användas för att syntetisera ATP i ATP-syntasen.
Teoretiska modeller som efterliknar förlopp hos biologiska processer eller sjukdomar. För sjukdomsmodeller hos levande djur
Ett växtsläkte av familjen Asteraceae. Växterna innehåller skandenolid (ett seskviterpenlakton) och germakranolider.
"Växtepidermis" refererar till den yttre celllagren hos växter som skyddar deras vävnader från uttorkning, mekanisk skada och infektion. Den består av en enda cellager som är täckt av ett vaxliknande material som kallas cutin, vilket hjälper till att försegla cellerna och minska vattenförlust. Specialiserade celler i växtepidermis, såsom stomatceller, kan också reglera växternas vattentvätt genom att öppna och stänga sig.
"Plant development refers to the complex process of growth, differentiation, and morphogenesis that occurs from the fertilized egg (zygote) to the mature plant, including the formation of organs such as roots, stems, leaves, and flowers."
"En vegetabilisk röt som används som livsmedel, exempelvis morot, potatis och palsternacka."
Angiospermer. Den ena av fanerogamernas (fröväxternas) två huvudgrupper. Den andra utgörs av de nakenfröiga växterna (gymnospermer).
Proteiner som förekommer i någon algart.
I en enkel mening kan temperatur inom medicinen definieras som den grad av värmevariation eller termisk energi som mäts i kroppen hos levande organismer, vanligtvis i enheten Celsius (°C) eller Fahrenheit (°F). Den normala kroppstemperaturen för en vuxen människa varierar vanligtvis mellan 36,5 och 37,5 °C (97,7 till 99,5 °F), även om det kan variera något beroende på individuella skillnader, tid på dygnet och metoden för temperaturmätning.
Släktskapsförhållanden mellan grupper av organismer, baserade på deras genuppsättningar.
'Vitis' är ett botaniskt släkte inom familjen Vindeväxter (Vitaceae) som bland annat innehåller druvan (*Vitis vinifera*), vilken är den mest odlade vindruvssorten i världen och används för att producera en stor del av världens vin.
Organismer bestående av samlevande svampar och alger eller cyanobakterier.
Plastocinon är ett elektrontransportprotein som deltar i fotosyntesen hos växter, alger och cyanobakterier. Det överför elektroner mellan två olika komplexa i fotosystem II under processen som kallas linjära fotofosforyleringscykeln. Plastocinon är en hydrofob, liten molekyl och en del av den icke-heterogen proteinkomplexet i fotosystem II. Det spelar en viktig roll för effektiv energikonversion och syreproduktion under fotosyntesen.
En process i vissa bakterier, svampar och blågröna alger, varvid fritt atmosfäriskt kväve omvandlas till biologiskt användbara former av kväve, som t ex ammoniak, nitrater och aminoföreningar.
Stabila kolatomer med samma atomnummer som grundämnet kol, men med annan atomvikt. C-13 är en stabil kolisotop.
Sileshår, även känt som Plantago major, är en perenn örtartad växt som tillhör slidkranssläktet (Plantaginaceae) och är kännetecknande för sina läderartade, strödda rosettblad och cylindriska, upprättstående stjälkar som bär små grönvita blommor i en klase.
Familjen halvgräs, inom ordningen Cyperales. Till halvgräsen hör bl a starr, ag, säv, ängs- och tuvull.
I medicinen refererar pentaner till en grupp anestetiska läkemedel som är relaterade till pentan, som även kallas pentanol eller C5H12O. Pentaner är ett slags kolväte med fem kolatomer och används som allmänna anestetika för att orsaka insömnad och bedövning under operationer. De är inandningsanestetika, vilket betyder att de ges till patienten genom att inhalera dem. Exempel på pentaner inkluderar isofluran, sevofluran och desfluran.
Xantofyller är en typ av pigmentmolekyler som tillhör gruppen karotenoider och förekommer naturligt i vissa växter, djur och alger. De har vanligtvis en gul eller orange färg och fungerar ofta som antioxidanter i levande organismers celler.
'Spinacia oleracea' är den botaniska termen för grönsaken spinat, som är känd för sitt höga näringsvärde och används ofta inom matlagning och medicinska tillämpningar.
Ett funktionellt system omfattande organismerna i ett naturligt samfund och deras miljö.
Fysiologisk anpassning (eng. physiological adaptation) refererar till de förändringar och anpassningar som sker inom levande organismers fysiologiska system, såsom andnings-, kardiovaskulära och endokrina system, i respons till långvariga eller plötsliga förändringar i deras inre och yttre miljö. Detta hjälper organismen att upprätthålla homeostas, en jämvikt av kroppens interna processer, och öka dess överlevnadschans under påverkande faktorer som exempelvis klimatförändringar, höga eller låga temperaturer, syrgasyttrekt orörda miljöer eller förändrade näringsriktningar. Fysiologisk anpassning kan ske på genetisk nivå genom naturligt urval eller på kortare sikt genom reversibla fysiologiska justeringar som exempelvis ökad hjärtfrekvens under fysisk
I medicinsk kontext refererar "symbios" till ett förhållande mellan två eller flera organismer av olika art som lever tillsammans i nära kontakt och samverkar på ett sätt som är till gagn för båda partier. Detta skiljer sig från parasitism, där en organism drar nytta av en annan medan den andra skadas. Symbios kan vara obligatorisk eller fakultativ, beroende på om de involverade arterna måste ha varandra för att överleva eller inte. Ett exempel på symbios är den mutualistiska relationen mellan bakterien Escherichia coli och människan, där bakterien hjälper till med näringsomsättningen i tarmen medan värden får näring och skydd.
Proteiner förekommande hos någon bakterieart.
En Setariaväxt är ett släkte av gräs inom familjen Poaceae, som främst förekommer i tropiska och subtropiska områden över hela världen. Kännetecknande för växterna i släktet är deras långa, grova och borstlika axfrön.
Ett växtsläkte (valnöt) inom familjen Juglandaceae.
Chlorobi, även kända som gröna svavelbakterier, är en grupp fotosyntetiserande batterier som utför anoxygenn fototrof syntes med hjälp av bacterieklorofyll b. De är unika eftersom de använder sig av ett slags klorofyll som absorberar ljus i det nära infraröda spektret och har en speciell typ av fotosyntes som involverar reduktion av svavel till svaveldioxid istället för vatten till syre. Chlorobi lever vanligtvis i sötvattensmiljöer med låg syrehalt, såsom sediment och skogssjöar, och spelar en viktig roll i kolcykeln i dessa ekosystem genom att bryta ned organiska ämnen och producera metan som en biprodukt.
Heterotrofa processer är processer där organismer tar upp och metaboliserar organisk materia från sin omgivning för att få energi och byggmaterial till tillväxt och reproduktion. Heterotroferna skiljer sig på det sättet från autotrofer, som kan producera sin egen organiska materia genom fotosyntes eller kemosyntes.
Ett tillstånd som uppstår till följd av förlust av stora mängder kroppsvätska.
Tetrapyrroler är en grupp organiska föreningar som innehåller en tetrapyrrolring, det vill säga en ringstruktur bestående av fyra pyrrolenheter kopplade till varandra via kol-kolbindningar. Denna struktur är central för många biologiskt viktiga molekyler, bland annat hem-gruppen i hemoglobin och cytochrom-gruppen i cytochrom P450 enzymkomplexet. Tetrapyrroler deltar också i fotosyntesen som central komponent i klorofyllmolekylen.
Protozoer tillhörande klassen Phytomastigophorea. De lever i havsvatten och förflyttar sig på ett roterande sätt genom vattnet med hjälp av såväl tvärställda som längsgående flageller.
Ascorbate peroxidases (APX) är ett enzym som bryter ner väteperoxid (H2O2), en reaktiv syrefri radikal, till vatten och syre med hjälp av ascorbat som elektrondonor. Detta enzym spelar en viktig roll i cellers oxidativ stressrespons och hjälper till att försvara celler mot skada från fria radikaler. APX finns i många olika levande organismer, inklusive växter, djur och mikroorganismer.
In medicine, energy transfer refers to the process of moving energy from one system or entity to another, such as the transfer of heat energy between molecules during a chemical reaction or the transmission of electromagnetic energy in the form of radiation for diagnostic or therapeutic purposes.
Rhodophyta, också kända som rödalger, är en division av marine och sötvattenslevande alger. Dessa organismers celler innehåller fyloplaster istället för de mer vanliga chloroplasterna hos andra algdivisioner. Rhodophyta-celler har också unika kolesteroler och karotenoidpigment som ger dem deras röda färg, även om vissa arter kan vara gröna, bruna eller rosa.
In genetics, a genome is the complete set of genetic material present in a cell or organism, including all of its genes. This genetic material is typically made up of DNA and RNA, and it contains all of the instructions necessary for the development and function of an organism.
Liv eller metaboliska reaktioner i närvaro av molekylärt syre.
Fykobilisomer är pigmentproteinkomplex som förekommer hos cyanobakterier och rödalger, där de är involverade i ljusabsorption och energitransfer i fotosyntesen. De består av en fykobilinpigmentmolekyl bundet till ett protein, och kan vara arrangerade i olika former av komplex som fykocyaniner och fykofytiner. Fykobilisomer absorberar ljus i det röda och nära infraröda spektrumet, vilket utökar den totala ljuskapturen hos dessa fototrofa organismer.
"Biological evolution" refers to the gradual change and diversification of species over time through processes such as mutation, selection, gene flow, and genetic drift. This results in the development of new characteristics and traits in populations, leading to the emergence of new species and the extinction of others. It is a fundamental concept in biology that explains the diversity of life on Earth.
'Saltvatten' är en medicinsk term som refererar till vatten med en högre koncentration av salt än vad som finns i vanligt dricksvatten, vilket normalt är mellan 0,5 och 3,5%. Detta är oftast ett ökat innehåll av natriumklorid (NaCl), men kan också innefatta andra slag av salter. Saltvatten kan användas terapeutiskt för att behandla vissa medicinska tillstånd, såsom hudinflammationer och mag-tarmsjukdomar.
I am not aware of a specific medical definition for 'Paspalum'. The term 'Paspalum' refers to a genus of plants in the grass family, also known as "crabgrass." While some species of Paspalum are used as forage or turf grasses, they do not have any inherent medical significance. If a specific medical context is intended, please provide more information.
Avsaknad av värme eller temperaturer märkbart under den normala.
Chloroplast proteins are those protein molecules that are located within the chloroplasts, which are specialized organelles in plant and algal cells responsible for carrying out photosynthesis. These proteins play crucial roles in various processes related to photosynthesis, such as light absorption, electron transport, and carbon fixation. They can be categorized into two main types:
Läran om jorden, en vetenskap som huvudsakligen befattar sig med litosfären (den fasta jordskorpan), dess beskaffenhet och sammansättning.
"Cynara" er en botanisk betegnelse for artserien av planter, der inkluderer bl.a. Artischoke ("Cynara scolymus"), som har været anvendt i medicinsk kontekst på grunn av sine antioxidative egenskaper og potentiale for at støtte leverfunksjonen.
I medicinen refererar 'Populus' till släktet för aspväxter, som inkluderar arter såsom asp (Populus tremula) och svartpoppel (Populus nigra). Dessa träd är vanliga i norra hemisfären och används ofta inom medicinen för deras medikinala egenskaper. Asp har till exempel traditionellt använts som antiinflammatorisk, antipyretisk och analgetisk behandling. Emellertid bör användning av Populus-arter i terapeutiska syften alltid övervakas av en kvalificerad medicinsk professionell på grund av möjliga biverkningar och interaktioner med andra läkemedel.
Vetenskapen om växterna.
"Geologiska fenomen är naturliga processer och formationer som skapas genom jordens geologiska aktiviteter, inklusive vulkanutbrott, jordbävningar, bergskedjebildning, erosion och sedimentation, samt förekomsten av olika mineral, bergarter och fossil."
Ett släkte av familjen lönnväxter, mest känd för träd med handflikiga blad.
Ett släkte högväxta örtväxter (solrosor) tillhörande Compositae. Fröna ger olja och används som föda och djurfoder. Rötterna av H. tuberosum (jordärtskocka) är ätliga.
I medicinsk kontext kan "Träd" referera till en struktur i kroppen som liknar ett träd i sin form och funktion. Ett exempel är bronkialltar i lungsystemet, där de yttre grenarna delar sig successivt till allt mindre grenar, slutligen ledande till de små luftvägarna (bronkioler) som fylls med luft under inandning.
Det metallfria, blå fykobilinfärgämnet i konjugerat kromoprotein hos blågröna alger. Tillsammans med klorofyllerna har det ljusabsorberande funktion.
En grupp glykolipider, hos vilka sockerdelen utgörs av galaktos. De skiljer sig från glykosfingolipider genom avsaknad av kväve. Galaktolipiderna utgör den största delen av växternas membranlipider.
Det lösa ytmaterialet på jorden som utgör grogrunden för växter.
Ett växtsläkte av familjen Aizoaceae. Växterna är hemmahörande i Afrika och används i stor utsträckning mot erosion för att binda marken längs vägar och stränder.
En växtart (tomat) inom familjen Solanaceae, ursprungligen från Sydamerika, som odlas allmänt för sin ätliga, köttiga, oftast rödaktiga frukt.
En växtfamilj (dybladsväxter) av ordningen Hydrocharitales och klassen Liliopsida.
Thylakoid membrane proteins are specialized protein complexes embedded within the thylakoid membranes of chloroplasts, which are organelles found in plant and algal cells. These proteins play a crucial role in the light-dependent reactions of photosynthesis, where they capture sunlight energy to convert water and carbon dioxide into oxygen and organic compounds. The thylakoid membrane proteins include:
Ett flertal arter av Brassicaceae som allmänt kallas senap. Sinapis alba är vitsenap, Brassica juncea är sareptasenap, brunsenap eller kinesisk senap, Brassica nigra är svartsenap. Sinapis arvensis är den vanliga åkersenapen. Senap odlas både för frönas skull och som foderväxt. Växterna användes tidigare som kräkmedel och mot gasbildning. Senap har inget samband med senapsföreningar (alkylerande, toxiska ämnen).
Vid låga koncentrationer hämmar denna förening reduktion av konventionella, hydrfila elektronmottagare, förmodligen genom sin verkan som plastokinonantagonist. Vid högre koncentrationer verkar den som elektronmottagare, då den fångar upp elektroner antingen innan eller på den plats där den utövar sin hämmande verkan.
Rhodospirillum är ett släkte av purpurbakterier, som är gramnegativa stavformiga bakterier. De är fotosyntetiskt aktiva och kan producera bakteriochlorofyll, vilket gör dem kapabla till anaerob fototrof growth under ljusexponering. Rhodospirillum-arter förekommer vanligtvis i sötvattenmiljöer och har potentialen att spela en roll inom bioteknik, exempelvis genom sin förmåga att producera vätegas under fotosyntes.
Ett enzym som katalyserar omvandlingen av (S)-malat och NAD+ till oxaloacetat och NADH. EC 1.1.1.37.
Ett formsläkte av encelliga, klot- eller stavformade Cyanobacteria (blågröna alger), inom ordningen Chroococcales. Tre olika grupperingar av stammar från olika habitat ingår.
Karboxylsyror (2,3-divätepropansyror) som erhålls genom oxidation av glycerol. Generell formel är C3H6O4 (HOCH2-CHOH-COOH).
Sakkaros, även känd som sacharos eller sukros, är ett disacharid som består av glukos och fruktosmolekyler som är kemiskt bundna tillsammans.
Plastocyanin är ett kopparprotein som deltar i elektrontransportkedjan under fotosyntesen hos växter, alger och cyanobakterier. Det agerar som en mobil elektrondonor mellan två komplexa enzymer, cytochrom b6f och photosystem I, under syreproduktionen i thylakoidmembranet i kloroplasten. Plastocyanin är riktat av positivt laddade grupper i sin omgivning, som attraherar det negativt laddade kopparcentret i proteinet och underlättar elektronöverföringen.
Ett zinkhaltigt erytrocytenzym med molekylvikten 30 kD. Det hör till de mest aktiva av alla kända enzymer och katalyserar den reversibla hydreringen av koldioxid, vilket är av betydelse för transporten av CO2 från kroppsvävnaderna till lungorna. Enzymet blockeras av acetazolamid. EC 4.2.1.1.
Ageratina är ett släkte inom familjen korgblommiga växter (Asteraceae) som innehåller flera arter, däribland de invasiva arterna åkersnappia och höstsnappia. Dessa växter är ursprungligen från Amerika men förekommer numera vildväxande i många delar av världen. Ageratina-arter innehåller ett giftigt ämne kallat tremeton, som kan vara skadligt för både djur och människor.
En växtfamilj (isörtsväxter) inom ordningen Caryophyllales och klassen Magnoliopsida.
I en enkel medicinsk kontext kan 'Amaranthus' definieras som ett släkte av ettåriga örter och små träd inom familjen Amaranthaceae, som är kända för sina näringsrika frön. Vissa arter av Amaranthus används i traditionell medicin för att behandla olika hälsotillstånd, såsom hosta, diarré och inflammation. Dessutom kan vissa Amaranthus-arter vara kärnhaltiga och användas som en källa till näringsrikt matvara. Det är viktigt att notera att användning av växter i medicinska sammanhang bör diskuteras med en läkare eller annan medicinsk expert, eftersom de kan interagera med andra behandlingar och ha biverkningar.
'Quercus' är ett botaniskt släkte inom ekar-familjen (Fagaceae) som innehåller cirka 400 arter av träd och buskar, vanligtvis kända som ekar. De flesta arterna förekommer i den tempererade norra halvklotet, men några arter finns också i tropiska områden. Ekar är kända för sina distinkta blad med lobbar och deras hårda, segdragna träslag som har använts inom byggnads- och möbelsindustrierna. Många ekarter lever i symbios med svampar genom mykorrhiza, vilket underlättar näringsupptaget från jorden. Släktet 'Quercus' har också medicinsk relevans eftersom vissa arter innehåller bioaktiva ämnen som kan ha hälsopromoverande effekter, såsom gallsyra och tanniner, vilka används i traditionell medicin för beh
A plant vascular bundle is a strand of vascular tissue that provides transport and support to plants. It typically contains xylem, which transports water and nutrients from the roots to the shoots, and phloem, which transports organic compounds such as sugars and amino acids throughout the plant. Vascular bundles are a key feature of vascular plants, allowing them to grow larger and more complex than non-vascular plants. They are typically arranged in a ring or scattered throughout the ground tissue of stems and roots.
"Salthalt" refererer til mængden af opløst salt, typisk natriumklorid (NaCl), i et vandløb, havvand eller i kroppen hos levende organismer. Salthalten angives som regel i enheden ppm (parts per million) eller i promille (%o). I medicinsk sammenhæng er saltholdigheden af kroppens væskebalance vigtig, da for store ændringer kan have negativ indvirkning på cellerne og føre til forstyrrelser i kroppen.
"Natural disasters" kan definieras som oväntade och ofta kraftfulla händelser som orsakas av naturliga processer, såsom jordbävningar, vulkanutbrott, tsunamis, översvämningar, skogsbränder, orkaner och blizzarder. Dessa händelser kan leda till stora materiella skador, personskador och omfattande samhälls- och ekonomiska påverkan i drabbade områden.
De processer genom vilka cytoplasmatiska eller intercellulära faktorer inverkar på differentieringsstyrningen av genaktiviteten hos bakterier.
Varje påvisbar och ärftlig förändring i det genetiska materialet som medför ändrad genotyp och som överförs till dotterceller och efterföljande generationer.
Prochlorococcus är ett genus av cyanobakterier, även kända som blågröna bakterier, som lever i solbelysta vattenmassor i oceanerna världen över. Dessa små bakterier, med en storlek på cirka 0,5-1 mikrometer, är de minsta och mest talrika fotosyntetiserande organismerna på jorden och utgör en central del av oceanens primära produktion. De producerar organiska substans genom fotosyntes, använder sig av vatten som elektronkälla och koldioxid som kolkälla, och frigör syre som ett biprodukt. Prochlorococcus-stammar är specialiserade efter olika ekologiska nischer baserat på deras behov av ljus och näringsrikedom, vilket gör dem till en viktig komponent i oceanens biogeokemi och kolfixering.
Fysiologisk stress är ett svar på en real or perceived threat till homeostasen, orsakad av aktivering av det autonoma nervsystemet och hypotalamus-hypofys-binjure axeln, vilket leder till en ökning av hormoner som katekolaminer och glukokortikoider för att möjliggöra en anpassad fysisk respons.
I medicinsk kontext refererar Pastinaca till växtsläktet Pastinaca sativa, även känd som sellerior. Sellerier är en örtartad grönsak med långsträckta stjälkar och små gula blommor. Den är rik på näringsämnen som vitamin A, C och K samt mineraler som järn, kalcium och magnesium. Sellerier används också inom traditionell medicin för sin potentiala hälsofrämjande verkan, till exempel för att stödja matsmältningen och påstås ha diuretiska egenskaper.
Feofytin är ett pigment som förekommer i fotosyntetiskt aktiva komplex hos växter och cyanobakterier. Det fungerar som elektronacceptor under fotosyntesen, och är en del av både fotosystem I och II. Feofytin är ett derivat av chlorofyll, men saknar den centrala magnesiumjonen som finns i chlorofyllmolekylen.
Materia i ett aggregationstillstånd där molekylerna rör sig fritt och befinner sig på avstånd från varandra. Gaser expanderar så att de fyller det utrymme som finns till förfogande; de sprider sig och blandar sig lätt med andra gaser, och de har fasta förhållanden mellan volym, temperatur och tryck. Vid tillräckligt låga temperaturer eller högt tryck kondenserar gaser till vätskefas.
Aminosyrors ordningsföljd i en polypeptidkedja. Den utgör proteiners primärstruktur och är av avgörande betydelses för proteinkonfigurationen.
'Solanum melongena' är botaniskt namn på den vanliga äggplantan, som är en populär grönsak världen över. Ordet kommer från latin och grekiska språken. 'Solanum' refererar till potatissläktet och 'melongena' härstammar från det grekiska ordet för äggplantan, som liknas vid ett ägg i sin form. Äggplantan är känd för sitt köttiga fruktkapsel, som kan vara rött, svart, vitt eller lila beroende på sorten. Frukten används ofta i matlagning och är rik på näringsämnen som vitamin C, vitamin K och mineraler som mangan och magnesium.
Portulacaceae är en familj av blomväxter som huvudsakligen består av ettåriga örter, men även buskar och små träd kan förekomma. Familjen innehåller cirka tio släkten med omkring 20 arter, varav flera är viktiga som mat- eller medicinalväxter i olika delar av världen. Exempel på släkten inom Portulacaceae är *Portulaca*, *Calandrinia* och *Claytonia*.
Singlet oxygen, often denoted as ^1O2, is a highly reactive form of oxygen with unusual chemical properties compared to regular triplet oxygen (^3O2) that we normally breathe. The term "singlet" refers to the electronic state of the oxygen molecule where all electrons are paired and have opposite spins, which makes it more reactive and able to participate in reactions that regular oxygen cannot. This unique property plays a significant role in various biological processes, including cell damage and signaling, as well as in industrial applications such as degradation of pollutants and waste water treatment.
Läran om förloppsdynamik i kemiska och fysikaliska system.
Terpenbyggstenarna med fem kolenheter som fås från mevalonsyra eller deoxixylulosfosfat.
Ett släkte lövträd (bok) i familjen Fagaceae (bokväxter).
Rhodopseudomonas är ett släkte av purpurbakterier, som är gramnegativa och fotosyntetiserande. Dessa bakterier är fakultativt anaeroba, vilket betyder att de kan växa både under aeroba (med syre) och anaeroba (utan syre) förhållanden. De är också kapabla till fototrof livsstil, där de använder ljus som en energikälla för till exempel kolassimilation. Rhodopseudomonas-arter förekommer naturligt i vatten och jord och kan spela en roll i nedbrytningen av organiska material i dessa miljöer.
Ett ljusaktiverat enzym som katalyserar oxidation av (S)-malat till oxaloacetat. Det medverkar i pyruvatmetabolism och kolbindning. EC 1.1.1.82.
Nukleinsyror som övergår till komplementsekvenser i andra nukleinsyror som är måltavlor, och vars funktion då påverkas.
I en enkel mening kan 'Malater' definieras som en person som har fått yrkesmässig utbildning och är certifierad för att diagnostisera, behandla och hantera medicinska tillstånd relaterade till sjukdomar eller skador i mun, käke, tänder och/eller tandkött. Deras arbete omfattar ofta tänderborrning, fyllningar, rotbehandlingar, extrahering av tänder, prosthetisk behandling och preventiv vård såsom tandrengöring och rådgivning angående god tandhygien.
Proteaceae is a family of flowering plants, many of which have distinctive, eye-catching flowers and often hard, compacted wood. The family is primarily found in the southern hemisphere, with a significant concentration of diversity in Australia. Proteaceae includes a wide variety of trees, shrubs, and climbers, several of which have economic importance as timber, ornamental plants, and sources of tannins and essential oils.
'Vicia faba', ofta känd som bondbönor eller stora bönor, är en art i familjen ärtväxter (Fabaceae). Den är en årlig växt som odlas över hela världen för sina proteinrika frön och gröda. Fröna används som livsmedel för människor och djur, medan grödan kan användas som foder eller grön manur. Vissa individer kan utveckla favism, en ärftlig sjukdom som orsakar en allvarlig reaktion på att äta bondbönor, på grund av ett defekt enzym som gör dem oförmögna att bryta ned ett toxin i fröna.
Färglös gas som framställs genom reaktion mellan vatten och kalciumkarbid. Gasen är brännbar, explosiv och vattenlöslig och används som svetsgas.
"Giftiga växter" är växter som innehåller naturligt förekommande toxiner eller skadliga ämnen, som kan vara farliga eller skadliga för människor och andra djur om de konsumeras, rörs mot eller kommer i kontakt med huden.
I en enda mening kan etiolering definieras som den process där växter utsätts för suboptimala ljusförhållanden, vilket leder till att de sträcker sig uppåt och blir bleka i färgen. Detta sker på grund av en ökad produktion av auxin, ett sorts växt hormon, som orsakar den långsträckta tillväxten och minskad pigmentproduktionen. Etiolering är ofta ett tecken på att en växt saknar tillräckligt med solljus för att kunna växa optimalt.
I can provide a medical definition for Alocasia in one sentence:
'Salttåliga växter' är växter som kan tolerera och fortsätta att gro, växa och fortplanta sig under högre nivåer av saltkoncentration i marken eller i vattnet än vanligt, tack vare speciella anpassningar i deras fysiologi och metabolism.
I en medicinsk kontext kan "PECS" stå för "Peripherally inserted central catheters," som är en typ av slangar eller katetrar som används för att administrera läkemedel och andra behandlingar till patienter. PECS-katetrarna skiljer sig från traditionella centrala venkatetrar genom att de införs i en perifer ven istället för en central ven. Detta gör det möjligt att placera katetern på ett mindre invasivt sätt, med lägre risk för komplikationer som pneumotorax och blodproppar. PECS-katetrarna används ofta när långvarig intravenös behandling är nödvändig, till exempel vid kemoterapi eller total parenteral nutrition (TPN).
Bekämpningsmedel mot oönskad vegetation, ogräs osv.
I medicinsk kontext, "seasons" refererer ofte til sæsonelle variationer i forekomsten eller alvorligheden af bestemte sygdomme eller helbredsproblemer. For eksempel kan man have en højere forekomst af influenza og andre respiratoriske infektioner i vintermånederne, mens allergier ofte er værre om foråret og sommeren på grund af øget eksponering for pollen og andre allergener. Sæsonvariationer kan også ses i mental sundhed, hvor sæsoner med mindre dagslys (som i efteråret og vinteren) kan være forbundet med en øget risiko for depression og andre affektive lidelser.
Clusia spp. är ett släkte i familjen Clusiaceae, även känd som Guttiferaceae, som inkluderar cirka 200 tropiska växter, däribland träd, buskar och epifyter. Dessa växter är vanligtvis ifrågasatta på grund av deras hårda, läderartade blad och klängande tillväxthabit. Många arter innehåller ett gulaktigt kautschukliknande latex som kan användas i olika industriella tillämpningar. Det är värt att notera att Clusia-släktet inte har någon specifik medicinsk betydelse som en grupp, men vissa arter kan ha traditionellt eller etnobotaniskt användningsområden inom medicin.
Regelbundet återkommande, i cykler om ca 24 timmar, biologiska aktiviteter, som t ex känslighet för läkemedel och stimuli, hormonutsöndring, sömn, ätande osv. Denna rytm tycks styras av en biologisk k locka, som följer återkommamde perioder av dagsljus och mörker.
Stabila elementarpartiklar med den minsta, kända negativa laddningen. Elektroner ingår i alla grundämnen. De kallas även negatroner. Positivt laddade elektroner kallas positroner. Elektronernas antal, energinivå och placering runt atomkärnor avgör grundämnens kemiska identitet. Strålflöden av elektroner kallas katodstrålar eller betastrålar, en högenergistrålning som uppstår vid kärnsönderfall.
'Prunus' är ett botaniskt släkte inom rosväxterna (Rosaceae) som inkluderar flera fruktträd och buskar, däribland körsbär, plommon, aprikos, persika och mandel. Frukterna hos dessa växter är stenfrukter, vilket betyder att de har en endast en stor, hård kärna (stenen) som omger fröet.
Transcriptom är det samlade mängden RNA-molekyler som produceras från allt aktivt genuttryck i en viss celltyp, vävnad eller organism vid en given tidpunkt. Det inkluderar både protein kodande RNA (mRNA) och icke-kodande RNA, såsom rRNA, tRNA och snRNA. Transkriptomet ger information om vilka gener som är aktiva, hur aktiva de är och på vilket sätt deras uttryck förändras under olika förhållanden eller vid sjukdomar. Studier av transkriptom kan hjälpa forskare att förstå biologiska processer och identifiera potentiala terapeutiska mål.
Utveckling på molekylär nivå i DNA-sekvenser och proteiner.
A plant cell is a type of eukaryotic cell that contains specialized organelles and structures, including a rigid cell wall, chloroplasts, and a large central vacuole. The cell wall, composed of cellulose, provides structural support and protection, while the chloroplasts contain chlorophyll and are responsible for carrying out photosynthesis, the process by which plants convert light energy into chemical energy. The central vacuole plays a role in maintaining the cell's turgor pressure and storing nutrients. Plant cells also contain a nucleus, which houses the genetic material of the cell, as well as other membrane-bound organelles such as mitochondria, endoplasmic reticulum, and golgi apparatus. These organelles perform various functions that are essential for the survival and growth of the plant.
"Oxidoreduktaser är ett enzym som katalyserar oxidation-reduktionreaktioner, där elektroner överförs från ett molekylärt substrat, det reducerade substratet, till en acceptor, det oxiderade substratet."
Chlorophyll Binding Proteins (CBPs) are a class of proteins found in the thylakoid membranes of chloroplasts in plants, algae, and cyanobacteria. They play a crucial role in photosynthesis by binding to and stabilizing chlorophyll pigments within the photosystems I and II complexes. CBPs help to harvest light energy and transfer it to the reaction centers of these complexes, where it is used to convert carbon dioxide and water into oxygen and organic compounds during photosynthesis. There are several types of CBPs, including the light-harvesting complex (LHC) proteins, which are the most abundant membrane proteins in plants and algae.
Den tid, under vilken en organism dagligen utsätts för solljus (dagsljus) eller artificiellt ljus. Reaktionen på denna exponering anses kunna påverka energibalans och värmereglering.
Svavel (S) är ett icke-metalliskt grundämne som förekommer naturligt i naturen och är en essentiell näringsämne för levande organismer. Det är ett giftigt, illaluktande, gulaktigt gas vid rumstemperatur och omvandlas till en fast, vit substans under lägre temperaturer. Svavel förekommer i proteiner och som svavelkväveföreningar i levande växter och djur. Det används också inom industrin för att producera svavelsyra, kemikalier, gummi, pesticider och som desinfektionsmedel.
Inkapslade embryon till blommande växter. De används för odling eller som djurföda, pga sitt koncentrerade innehåll av näringsämnen, som t ex stärkelse, proteiner och fettämnen. Raps, bomull och solros odlas för frönas oljeinnehålls skull.
Den genetiska massan hos bakterier.
Proteobacteria är en fylum (division) av gramnegativa bakterier, inklusive en mångfald artar med olika egenskaper och former. De flesta proteobakterier lever som frisättande individer eller i symbiotiska associationer med andra organismer. Flera är viktiga patogener hos människor, djur och växter. Proteobacteria innehåller även en stor andel artar som spelar nyckelroller i naturens närings- och energicykler, till exempel syrefixerande bakterier och fotosyntetiserande cyanobakterier.
Roseobacter är ett släkte av proteobakterier som förekommer i marina miljöer världen över. De utgör en betydande del av den bakteriella biomassan i oceanerna och är involverade i en rad olika ekologiska processer, såsom näringsomsättning, koldioxidfixering och produktion av dimetylsulfid (DMS), ett gasmolekyl som har en betydande roll för klimatets reglering. Roseobacter-bakterier är också kända för sin förmåga att bryta ned organiska ämnen och producera vitaminer, som till exempel vitamin B12. Dessa bakterier kan variera i storlek från 0,5 till 2,0 mikrometer i diameter och har en gramm-negativ cellvägg. Släktet Roseobacter innehåller över 50 olika arter, som skiljer sig åt i sina genetiska och metaboliska egenskaper.
Chloroflexus är ett släkte av gröna svavelbakterier som utmärks byggnaden på sina fotosyntetiska system, vilka inkluderar både grön- och rödaktiga fotosyntetiska pigment. Dessa bakterier är även kända för sin förmåga att utföra anoxygenn fotosyntes, vilket innebär att de kan producera energirik ATP utan syreomsättning. Chloroflexus-arterna lever vanligtvis i heta och ljust undernäringsfattiga miljöer som varma källor och sönderfallande växtlighet.
Primulaceae är en botanisk familj inom ordningen Ericales, som består av ett stort antal släkten med örter, buskar och träd. Familjen kännetecknas bland annat av sina foderblad som sitter ihop i en kalk- eller bikupelliknande struktur runt frukten. Många arter inom Primulaceae har medicinsk användning, till exempel gullvivor (*Primula* spp.) som kan användas för behandling av hosta och halsont.
Tillstånd, i vilket utrymmen i sjukhus, laboratorier, bostäder, djurhus, arbetsplatser, rymdfarkoster osv har tekniskt kontrollerade luft- och temperaturförhållanden, belysning, fuktighet, ventilation och andra förhållanden i omgivningen.
Den blommande toppen av en växt, inklusive stjälkar, blad och blommor.

Fotosyntese er en biokemisk proces, hvor organismer som planter, alger og visse batterier omdanner lysenergi, typisk fra solen, til kemisk energi i form af organisk stof, samtidig med at de omsætter kuldioxid og vand til ilt og vand. Denne proces kan skrives som en kemisk ligning:

6 CO2 + 6 H2O + lysenergi -> C6H12O6 + 6 O2

Det vil sige at der dannes et molekyle glukose (C6H12O6) og seks molekyler ilt (O2) for hvert seks molekyler kuldioxid (CO2) og seks molekyler vand (H2O) der bliver omdannet. Glukosen kan derefter anvendes som energikilde for cellens processer, mens ilten frigives til atmosfæren.

I medicinsk kontext kan "växtblad" (phytolith) definieras som små, hårda kroppar av silikatmineral som bildas inne i levande växtceller och efterlämnas när cellerna dör. Dessa blir då en del av växtens struktur och kan bevaras under långa tider, även efter att växten själv har förfallit. Växtblad kan vara mycket små, ofta mellan 1-100 mikrometer i storlek, och deras form och storlek kan variera beroende på vilken växtart de kommer ifrån.

Växtblad är viktiga inom paleobotaniken och arkeologin eftersom de kan användas för att identifiera vilka växter som har funnits på en given plats vid en given tidpunkt. De kan också användas för att studera hur människor i det förflutna använt och förändrat sina landskap genom jordbruk, skogsbruk och andra aktiviteter som påverkat växtligheten.

Klorofyll är ett grönt pigment som förekommer hos växter, alger och vissa batterier. Det är ett viktigt ämne för fotosyntesen, processen där solenergi omvandlas till kemisk energi. Klorofyllet absorberar ljus i blått och rött spektrum men reflekterar grönt, vilket gör att växter ser gröna ut. Det finns olika typer av klorofyll, men de två vanligaste är klorofyll a och klorofyll b. Klorofyll a är det viktigaste pigmentet för fotosyntesen och absorberar ljus mellan 430 och 662 nanometer, medan klorofyll b absorberar ljus mellan 455 och 642 nanometer.

Koldioxid (CO2) är ett gasartat ämne som bildas vid cellandning i kroppen. Det är ett naturligt förekommande ämne i atmosfären och spelar en viktig roll i jordens klimatsystem. Koldioxid är också ett av de växthusgaser som bidrar till den globala uppvärmningen när koncentrationen i atmosfären ökar. I medicinsk kontext kan förhöjda nivåer av koldioxid i blodet (hyperkapni) orsaka andningssvårigheter och andra symtom.

I medicsin används termen "ljus" ofta för att beskriva olika former av elektromagnetisk strålning, som kan användas diagnostiskt eller terapeutiskt. Det kan handla om:

1. Visuellt ljus: Det vanliga ljuset som vi ser med ögat, består av elektromagnetisk strålning i våglängder mellan ungefär 400 och 700 nanometer (nm).
2. Laserljus: Koncentrerad, samfälld och intensiv stråle av synligt ljus eller annan elektromagnetisk strålning, som kan användas inom medicinen för att exempelvis skära bort vävnad eller aktivera vissa läkemedel.
3. Röntgenljus: Elektromagnetisk strålning med kortare våglängd än synligt ljus, som används inom medicinen för att ta röntgenbilder och undersöka skelett, lungor och andra inre organ.
4. Ultraviolett (UV) ljus: Elektromagnetisk strålning med kortare våglängd än synligt ljus som används inom medicinen för att exempelvis behandla hudsjukdomar och bakterier.
5. Infrarött (IR) ljus: Elektromagnetisk strålning med längre våglängd än synligt ljus som används inom medicinen för att exempelvis behandla muskel- och ledsmärtor samt öka blodgenomströmningen.

Det är viktigt att notera att olika typer av ljus kan ha både nyttiga och skadliga effekter, beroende på dos, exponeringstid och andra faktorer.

Ribulose-1,5-bisfosfatkarboxylas (RuBisCO) er et enzym som spiller en viktig rolle i fotosyntesen hos planter, alger og visse bakterier. Det katalyserer den karboxylasereaksjonen der kARBONDIOXID blir fiksert til ribulose-1,5-bisfosfat for å starte bildet av en ny organisk carbonforbindelse i Calvin-cykelen. RuBisCO er et av de mest abundante enzymer i naturen og er viktig for livet på jorda som vi kjenner det, siden det er involvert i assimilationen av kultveksleringsgasen kARBONDIOXID til organisk carbon.

I'm sorry for any confusion, but "Flaveria" is actually not a medical term or concept. It is a genus of plants in the sunflower family (Asteraceae). These plants are native to the Americas and are commonly known as American ironweeds or false yellowtop. If you have any questions about a medical term, I would be happy to help with that!

Växttranspiration är den process där växter absorberar vatten genom rötterna, transporterar det upp till bladen via xylemvävnad och avger det till atmosfären som vattenånga genom hålarna (stomata) i bladens undersida. Denna process hjälper växterna att transportera näringsämnen från jorden till olika delar av växten, kyla bladen och underlätta strukturmässiga funktioner. Växttranspiration påverkas av faktorer som ljusintensitet, temperatur, luftfuktighet och vindhastighet.

Stomata är en typ av struktur på växters blad och stjälkar, som består av två celler runt en liten öppning. Dessa celler kallas stomatceller och öppningen kallas stomataporus. Stomatan tillåter gasutbyte mellan växten och atmosfären, så att växten kan ta upp kol dioxid för fotosyntesen och avge syre som en biprodukt. Vattenånga kan också avges genom stomatan, vilket kan leda till vattenförlust från växten. Stomatans öppning och stängning regleras av turgescensförändringar hos de omgivande cellerna.

Cyanobacteria, också kända som blågröna bakterier, är en grupp av fotosyntetiserande bakterier som kan producera syre som en biprodukt av sin fotosyntes. De har förmågan att utföra oxygenic fotosyntes, liknande den hos växter, med hjälp av klorofyll a och andra pigment. Cyanobakterier kan vara enkeltcellade eller bilda kolonier eller trådformiga filament. De förekommer i en mångfald olika miljöer, inklusive vatten, jord och luft. Några arter av cyanobakterier kan producera toxiner som kan vara skadliga för djur och människor.

Fotosystem II-proteincomplex är ett protein-komplex som spelar en central roll i fotosyntesen hos växter, alger och cyanobakterier. Det är en del av den fotokemiska fosforyleringskedjan, där ljusenergi konverteras till kemisk energi i form av ATP (adenosintrifosfat).

Fotosystem II-komplexet består av ett antal olika proteiner och cofaktorer, inklusive två photosyntetiska pigmentkomplex som absorberar ljusenergi. Det ena komplexet är ett p680-reaktionscentrum, som består av en specialparet av klorofyllmolekyler som exciteras av ljus och överför sin energi till ett annat pigmentkomplex, det så kallade accessorypigmentkomplexet. Detta komplex innehåller fler klorofyllmolekyler, karotenoider och fenofiler, som hjälper till att absorbera ljusenergi och skydda fotosystem II-komplexet från skada orsakad av för höga energinivåer.

Fotosystem II-komplexet är också ansvarigt för vattenoxidationen, en process där vattenmolekyler splittras upp i syre, protoner och elektroner. Syret frigörs som ett biprodukt, medan de frigjorda elektronerna används för att reducera NADP+ till NADPH, en viktig reducerande agens i fotosyntesen.

I summa är Fotosystem II-proteinkomplexet ett mycket viktigt protein-komplex som spelar en central roll i fotosyntesen hos växter, alger och cyanobakterier genom att konvertera ljusenergi till kemisk energi och producera syre som en biprodukt.

En kloroplast er ein organell i de flertalls planteceller og algceller. Kloroplastern har en grønn farge på grunn av tilstedeværelsen av grønne fotosyntetiske pigmenter som kanskje er best kjent for klorofyllene. Disse pigmentene absorberer lys i det visuelle spektra, og de brukes i fotosyntesen til å omdanne kolsur og vann til glukose og oxygen. Kloroplastern inneholder også en rekke andre strukturer som er nødvendige for den fotosyntetiske prosessen, slik som tylakoider og stroma.

'Photosynthetic Reaction Center Complex Proteins' refererar till de proteinmolekyler som är involverade i den fotosyntetiska reaktionscentern, där ljusenergi konverteras till kemisk energi. Det finns två typer av fotosyntetiska reaktionscenter: Typ I och Typ II.

Typ I-reaktionscentret inkluderar en fotosyntetisk pigment-protein-komplex som består av flera subuniteter, inklusive den centrala reaktionscentern (D1/D2), cytochrom b559 och olika ljuskänsliga pigmentmolekyler såsom klorofyll och pheophytin. Dessa proteiner hjälper till att transportera elektroner från vatten till plastokinon under fotosyntesen, vilket genererar en protongradient över membranet som används för att producera ATP.

Typ II-reaktionscentret inkluderar också en fotosyntetisk pigment-protein-komplex med flera subuniteter, inklusive den centrala reaktionscentern (P680), cytochrom b559 och olika ljuskänsliga pigmentmolekyler såsom klorofyll och bacteriopheophytin. Dessa proteiner hjälper till att transportera elektroner från vatten till fenoquinon under fotosyntesen, vilket genererar en protongradient över membranet som används för att producera ATP.

I allmänhet är photosyntetiska reaktionscenter komplexa proteiner som katalyserar de första stegen i fotosyntesen, där ljusenergi omvandlas till kemisk energi genom en serie elektrontransportreaktioner.

Medicinskt sett betyder "kol" ofta kolmonoxid (CO), ett gasformigt ämne som saknar färg, lukt och smak. Kolmonoxid orsakas vanligtvis av ofullständig förbränning av kolhaltiga material, till exempel i rök, träeld, fordon eller generatorer som används inomhus.

Kolmonoxid är mycket farligt eftersom det har en hög affinitet till hemoglobin, den protein i röda blodkroppar som transporterar syre till kroppens celler. När kolmonoxid binder till hemoglobin bildas karboxihemoglobin (COHb), vilket förhindrar att syre transporteras korrekt i kroppen. Detta kan leda till syrebrist, hypoxi och i allvarliga fall döden.

Andra medicinska användningar av "kol" inkluderar kolbehandling (till exempel aktiverat kol), som är ett sätt att behandla förgiftning genom att ge patienten en substans med kol som absorberar toxiner i mag-tarmsystemet.

Mesofyllceller är celler i bladet hos växter som utgör det mesta av det interna vävnadsområdet mellan övre och undre epidermis. De är involverade i fotosyntesen och kan delas in i två typer: palissadceller och spongioceller. Palissadcellerna är små, cylindriska celler som är riktade vertikalt och innehåller många kloroplasti. De är specialiserade för att maximera absorbtionsytan för ljus och har därför en stor koncentration av klorofyll. Spongiocellerna däremot, är större och mer oregelbundet formade celler med få kloroplasti. De fungerar som ett reservoar för vatten och gaser och hjälper till att diffundera koloxid in i bladet.

"Acklimatisering" er en proces hvor et levende væsen tilpasser sig til en ny miljø, oftest i forbindelse med ændringer i temperatur, luftfuktighed eller tryk. I medicinsk sammenhæng refererer acklimatisering ofte til den proces, hvor kroppen tilpasser sig til fysisk aktivitet på højere højder, hvor der er lavere mængder ilt i luften.

Denne proces involverer ændringer i respirations- og cirkulationssystemet for at forbedre leveringen af ilt til musklerne under aktiviteten. Denne proces kan tage tid, og det anbefales derfor at acklimatisere sig gradvis over en periode på flere dage eller uger, alt efter højden og den fysiske aktivitet, man planlægger at udføre.

Diuron är ett typ av ämne som kallas herbicid, vilket betyder att det används för att kontrollera ogräs. Det är en organisk förening som verkar genom att hämta fotosyntesen hos växter. Diuron är inte vanligt förekommande inom medicinen, men kan möjligen påträffas i biomedicinska sammanhang där det används för forskningsändamål.

Således, medicinsk definition av 'Diuron' är inte relevant eftersom det primärt används som ett herbicid inom jordbruket och trädgårdsodling istället för inom medicinen.

Fosfoenolpyruvatkarboxylas (PEPCK) er ein enzym som spiller en viktig rolle i kroppens stoffskifte. Det katalyserer reaksjonen der en molekyl fosfoenolpyruvat (PEP), en slags organisk syre, kombineres med en molekyl koldioxid (CO2) og en molekyl ATP for å forme en molekyl oxalacetat. Oxalacetat er en viktig del av citronsyrecykelen, som spiller en sentral rolle i cellens energiproduksjon.

PEPCK finnes i to former, en som er lokaliserte i mitokondriene (PEPCK-M) og en som er lokaliserte i cytoplasmaet (PEPCK-C). Disse to formerne har forskjellige funksjoner. PEPCK-M deltar i glukoneogenesen, en prosess der kroppen produserer nytt glukose fra ikke-karsikkelle kilder når blodsukkeret er lågt. PEPCK-C deltar i regulating av søvn-vesen-rytmen og musklens energiproduksjon.

Forskjellige faktorar kan påvirke aktiviteten til PEPCK, inkludert hormoner som glukagon, adrenalin og steroidhormoner. Disse hormonene stimulerer produksjonen av PEPCK for å øke cellens energiproduksjon og regulere blodsukkeret.

Ribulosa-1,5-bisfosfat (RuBP) er en viktig organisk forbindelse i fotosyntesen hos planter og mange bakterier. Det er ein karbonhydrat som inneholder fem kullstoffatoms og har to fosfatgrupper bundet til det syvende kullstoffatomet. RuBP spiller en sentral rolle i Calvins cyklus, også kalt den kjemiske fotosyntese-cyklen, der det fungerer som akseptor for kolsyragass under karbonfikseringen. I denne reaksjonen blir RuBP karbonhydratet som legges til bak grønnsaken i fotosyntesen.

Så, en medicinsk definisjon av 'Ribulosfosfater' vil være: Ribulosa-1,5-bisfosfat (RuBP) er ein viktig organisk forbindelse i fotosyntesen hos planter og mange bakterier. Det er en karbonhydrat som inneholder fem kullstoffatoms og har to fosfatgrupper bundet til det syvende kullstoffatomet, og spiller en sentral rolle i Calvins cyklus ved å fungere som akseptor for kolsyragass under karbonfikseringen.

'Växtproteiner' är ett samlingsbegrepp för proteiner som härstammar från växter. Proteiner är komplexa molekyler byggda upp av aminosyror och har en rad viktiga funktioner i levande organismers celler, till exempel som enzym, strukturella komponenter, signalsubstanser och transportsystem.

Växtproteiner kan ha olika funktioner beroende på vilken växtart de kommer ifrån och i vilket syfte de används. Några exempel på användningsområden för växtproteiner inkluderar livsmedelsindustrin, där de kan användas som ingredienser i vegetariska alternativ till animaliska proteinkällor, samt inom medicinsk forskning och terapiutveckling.

Det är värt att notera att växtproteiner ofta betraktas som hälsosamma alternativ till animaliska proteinkällor, eftersom de saknar kolesterol och ofta har ett lägre fettsammansättning. Dessutom kan en hög konsumtion av växtbaserade protein kopplas till minskade risker för flera sjukdomar, inklusive hjärt-kärlsjukdomar och typ 2-diabetes.

"Biomassa" er en fagterminologi som brukes innenfor biokjemisk og miljøvitskap. Det refererer til det totale mengden av organiske stoffer i et levende system, såsom en organisme, en population eller et økosystem. Biomassa kan også referere til det samlede vektet av alle levende organismer i et bestemt område, vanligvis målt i tørr vekt. I energiforeninger og miljømessige sammenhenger, kan "biomassa" også referere til organiske materialer som er produsert av levende organismer og som kan bli brukt som en energikilde, såsom trær, planter, avfall eller dyrlegemer.

Tylakoider är membranstrukturer inne i kloroplasten hos växter, alger och cyanobakterier. De är primära platsen för ljusberoende fotosyntes där solljusenergi konverteras till kemisk energi i form av ATP (adenosintrifosfat) och NADPH (nikotinamidadenindinukleotidfosfat-reducerad).

Tylakoidmembranet innehåller fotosystem I och II, cytochrom b6f-komplexet och ATP-syntas. Dessa proteinkomplex arbetar tillsammans för att producera ATP genom en process som kallas fotofosforylering. Tylakoider är också inblandade i syntesen av klorofyll, karotenoider och andra pigment som används under fotosyntesen.

Tylakoidmembranet är vanligtvis staplat upp i granum-stackar (grana) eller kan förekomma som enstaka membransäckar (thylakoids) i stroman, det inre vattnet av kloroplasten.

'Kväve' är ett grundämne med symbolen N och atomnummer 7. Det är en icke-metall som utgör ungefär 78 % av jordens atmosfär i form av gasen kvävdoter, N2. Kvävet är en viktig näringsämne för växter, djur och mikroorganismer, eftersom det är ett essentiellt beståndsdel i aminosyror, nukleotider, proteiner och DNA.

I medicinsk kontext kan kväve ha olika användningsområden. Till exempel kan kvävegas användas för att behandla sår eller brännskador genom att skapa ett miljö som förhindrar tillväxten av bakterier. Kväveoxid (NO) är också en gas som har medicinska användningsområden, framför allt inom lungsjukvården, där den används för att vidga luftvägarna hos patienter med astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL).

Ljusupptagande proteinkomplex, även känt som photoreceptorproteinkomplex, är ett slags proteinmolekyler som finns i vissa levande organismer och har förmågan att absorbera ljusenergi. Detta komplex består ofta av flera olika proteiner som interagerar med varandra för att möjliggöra denna funktion.

I människor och andra djur är det vanligaste exemplet på ett ljusupptagande proteinkomplex rhodopsin, som finns i stavarna i ögat och är involverad i synprocessen. Rhodopsin består av två huvuddelar: ett protein, opsin, och en kromofor, retinal. När ljus träffar retinalet förändras dess molekylära struktur, vilket orsakar en konformationsförändring i opsinet som aktiverar en signaltransduktionsväg som slutligen leder till att vi uppfattar ljuset.

Ljusupptagande proteinkomplex förekommer också hos växter och cyanobakterier, där de är involverade i fotosyntesen. Dessa komplex absorberar ljusenergi för att driva den fotokemiska processen som producerar syre och reducerar energriktiga elektroner som kan användas för att producera kolhydrater.

I medicinsk kontext kan 'växter' (plants) definieras som organismer som tillhör domänen *Eukarya* och kungörer riket *Plantae*, vilka karaktäriseras av celldelning genom mitos och meios, cellkärnor med en definitiv dubbelmembran, och en plastid (chloroplast) som innehåller gröna fotosyntetiska pigment. Dessa egenskaper gör att växter kan producera sin egen näring genom fotosyntes, vilket är en process där de omvandlar solljus till kemisk energi i form av socker (glukos).

Det bör noteras att den taxonomiska gruppen Plantae är något omstridd och kan inkludera olika arter beroende på vilken taxonomisk skola man följer. En vanlig definition inkluderar mossor, levermossor, ormbunkar, barrträd och blommor som del av Plantae, medan andra forskare kan exkludera vissa grupper som mossor och levermossor till andra taxonomiska grupper.

Elektrontransport är en biokemisk process som sker inne i celler och är en viktig del av cellandningen, eller celldygnets process. Det är en serie av redoxreaktioner där elektroner passerar mellan olika molekyler, vilket genererar energi i form av ATP (adenosintrifosfat).

I mitokondrierna, de subcellulära organellerna som är ansvariga för cellandningen, sker elektrontransporten i den så kallade elektrontransportkedjan. Denna kedja består av en serie komplexa proteiner och koenzym som sitter inbäddade i mitokondriens inre membran. Elektroner från reducerade coenzym, till exempel NADH och FADH2, passerar genom denna kedja och överförs till syre, vilket är det slutliga elektronacceptorn. Under transporten frigörs energi, som används för att pumpa protoner (H+) över mitokondriens inre membran, vilket skapar ett koncentrationsgradient. ATP-syntas, ett enzymkomplex beläget i mitokondriens inre membran, använder sedan denna gradient för att syntetisera ATP från ADP och fosfat.

I alltså är elektrontransporten en viktig process som genererar energi i celler genom en serie av redoxreaktioner där elektroner passerar mellan olika molekyler, vilket leder till skapandet av ATP.

"Genuttrycksväxling, eller epigenetisk reglering, refererar till förändringar i uttrycket av gener som inte involverar någon ändring i den underliggande DNA-sekvensen. Istället kan detta ske genom kemiska markeringar av DNA eller histonproteiner, vilka påverkar tillgängligheten och aktiviteten hos gener. Epigenetiska förändringar kan vara reversibla och är ofta dynamiska under en organisms livslopp. I växter har epigenetisk reglering visat sig spela en viktig roll i flera biologiska processer, inklusive embryonal development, celldifferentiering, stressrespons och genombildning. Vissa epigenetiska förändringar kan vara ärftliga över generationsväxlingar, men de kan också vara tillfälliga och reversibla."

'Vatten' är ett homogent, transparent, blåaktigt substance som består av två väteatomer och en syreatom (H2O). Det är en färskvattensubstans vid normal temperatur och tryck. Vatten är den mest vanliga kemiska föreningen på jorden och är avgörande för livet som vi känner det, eftersom de flesta levande organismer består av upp till 90% vatten.

I en medicinsk kontext kan vatten ha olika betydelser. I vissa fall kan det referera till den intravenösa vätskebehandling som ges till patienter för att behandla dehydrering eller elektrolytbrist. I andra fall kan det referera till specifika kroppsvätskor, såsom vätskan i ögat (kammarvatten) eller den klara vätskan som omger hjärnan och ryggmärgen (cerebrospinalvätska).

I allmänhet är vatten en nödvändig komponent för många biologiska processer, inklusive näringsabsorption, avskelande av avfallsprodukter, termoreglering och andning.

'Växtfysiologi' är ett område inom biologi och botanik som handlar om de inre mekanismerna och processer som styr växternas funktioner och utveckling. Det inkluderar studiet av växters cellstruktur, ämnesomsättning, andning, vatten- och näringsupptag, tillväxt, förökning och respons på miljöfaktorer som ljus, temperatur och syrgas. Växtfysiologin undersöker också hur växter anpassar sig till sin omgivning och hur de hanterar stressförhållanden. Denna disciplin ger insikt i de grundläggande principerna bakom växternas livsprocesser, vilket kan tillämpas inom jordbruk, skogsbruk, miljövård och bioteknologi för att förbättra produktiviteten och hållbarheten hos växtresurser.

The carbon cycle is a biogeochemical cycle that describes the movement of carbon between the Earth's various reservoirs, including the atmosphere, oceans, biosphere, and lithosphere. Carbon is a fundamental element for life, and it moves continuously through these reservoirs in both short-term and long-term cycles.

In the short-term cycle, carbon is exchanged between the atmosphere and the biosphere through processes such as photosynthesis, respiration, and decomposition. Plants absorb carbon dioxide from the air during photosynthesis, converting it into organic compounds that are used for growth and development. When plants and animals respire, they release carbon dioxide back into the atmosphere. Decomposition of dead organisms also returns carbon to the atmosphere through the process of decay.

In the long-term cycle, carbon is stored in rocks and sediments for millions of years before being released back into the atmosphere through geological processes such as volcanic activity or tectonic plate movements. Carbon can also be stored in fossil fuels such as coal, oil, and natural gas, which are formed from the remains of ancient organisms that have been buried deep within the Earth's crust over millions of years.

Human activities, particularly the burning of fossil fuels for energy, have significantly disrupted the carbon cycle by releasing large amounts of carbon dioxide into the atmosphere. This has led to an increase in atmospheric concentrations of carbon dioxide and other greenhouse gases, contributing to global warming and climate change. Efforts to reduce greenhouse gas emissions and promote sustainable practices are essential for mitigating the impacts of climate change and restoring balance to the carbon cycle.

'Rhodobacter sphaeroides' är en gramnegativ, icke-sjukdomsbildande bakterie som tillhör alfaproteobakteriella divisionen. Den är en fototrofisk organismer, vilket betyder att den kan utföra fotosyntes och använda ljus som energikälla. Bakterien är också kapabel till kemotrofi, vilket innebär att den även kan använda organiska ämnen som kolkälla.

'Rhodobacter sphaeroides' förekommer naturligt i vatten och jord och är en av de mest välstuderade fotosyntetiserande bakterierna. Den har potential att användas inom bioteknologi, till exempel för produktion av bioenergi och som katalysatorer i biokemiska reaktioner.

'Torka' er en medisinsk betegnelse for tørre slimhinner i mun og sene. Det kan være et symptom på forskjellige sykdommer eller behandlinger, som f.eks. Sjögrens syndrom, strålebehandling i halsen eller bivirkninger til visse medisiner. Torka kan også føre til smerter, svulst og økt risiko for infeksjoner i mun og sene.

Chenopodiaceae er en nu forældet betegnelse for en plantefamilie, der i det moderne system indgår som en del af Amaranthaceae. Chenopodiaceae bestod af planter, der ofte har kødfulde blade og spredte frø i bladhjørnerne eller i små klaser. Mange arter er salt tolerante og vokser gerne på saltp lettede jorder.

Nogle af de mest kendte arter i den tidligere Chenopodiaceae-familie inkluderer:

* Spinat (Spinacia oleracea)
* Sukkerroe (Beta vulgaris)
* Gulerod (Beta vulgaris var. rapa)
* Markarbejder (Atriplex patula)
* Salturt (Salsola kali)
* Quinoa (Chenopodium quinoa)

I det moderne system er disse arter nu inddelt i forskellige underfamilier af Amaranthaceae, såsom Chenopodioideae og Betoideae.

Pyruvatortofosfatdikinasa (PPDK) är ett enzym som katalyserar en reversibel reaktion där två molekyler ATP omvandlas till AMP och phosphat, samtidigt som pyruvat konverteras till fosfoenolpyruvat (PEP) och fosfatjoner konverteras till en molekyl tofosfat. Reaktionen kan skrivas enligt nedan:

Pyruvat + ATP + HPO4^2- -> Fosfoenolpyruvat + AMP + PP_i

PPDK förekommer hos växter och vissa bakterier, och är särskilt aktivt under anaeroba förhållanden. Vidare spelar PPDK en viktig roll i C4-växternas kolbrytningscykel, där det katalyserar den första steget i den så kallade pyruvat-reaktionen.

'Synechocystis' er en slags blågrønne cyanobakterier (tidligere kjent som blågrønnalger), og den er ofte brukt som ein modelorganisme i forsking. Det er en enokellig art av slik at den ikke har noen undervisningsarter, og den tilhører klassen Synechococcaceae. Synechocystis-cellar kan være både autotrofe (som bruker lys for å produsere kulhydrater gjennom fotosyntese) og heterotrofe (som bruker organiske forstoffer som energikilde), avhengig av tilgjengelige næringsstoffer.

Det er viktig å merke seg at Synechocystis sp. PCC 6803 ofte refereres til i forsking og litteratur, som er en kjent strain av Synechocystis-arten som er velstudert og har blitt sekvensiert på generomnivå. Dette gjer det enklere å sammenligne forskingsresultatene mellom ulike studier.

Fotosystem I-proteinkomplex är ett proteincomplex som spelar en central roll i den ljusberoende fotosyntesen hos växter, alger och vissa bakterier. Det är en del av den fotosyntetiska elektrontransportkedjan och sitter lokaliserat i thylakoidmembranen inuti kloroplasten.

Fotosystem I-proteinkomplexet består av flera olika subuniteter, inklusive en reaktionscentrumprotein som binder till ett pigment som absorberar ljusenergi och överför denna energi till elektroner. Dessa elektroner transporteras sedan genom ett antal elektrontransportproteiner till nästa steg i fotosyntesprocessen.

Fotosystem I-proteinkomplexet är också ansvarigt för att reducera ferredoxin, en järn-svavelprotein som är involverat i den senare delen av elektrontransportkedjan och som till slut leder till produktionen av syre och ATP.

I summa, Fotosystem I-proteinkomplexet är ett viktigt proteincomplex i fotosyntesen som hjälper till att omvandla solljusenergi till kemisk energi genom en serie komplexa processer som involverar flera olika proteiner och pigment.

Bacteriochlorophyll är ett pigment som förekommer hos vissa bakterier och utgör en viktig del i deras fotosyntesprocess. Det liknar det mer kända klorfyllpigmentet, som återfinns hos växter och alger, men är optiskt aktivt inom ett annat område av det elektromagnetiska spektret, nämligen i det nära infraröda området. Detta gör att bakterier med bacteriochlorofyll kan utnyttja ljusenergi från solen som andra fotosyntetiserande organismer inte kan.

Bakteriochlorofyll förekommer i två huvudformer, bacteriochlorofyll a och bacteriochlorofyll b, och är en viktig del av de fotosystem som driver bakteriens energiproduktion. Det finns också andra former av bacteriochlorofyll, men dessa är mindre vanliga.

Det är värt att notera att bakterier med bacteriochlorofyll inte behöver nödvändigtvis vara fotosyntetiserande. Det finns också bakterier som använder sig av detta pigment för syreberoende respiration, vilket innebär att de kan använda batteriochlorofyll för att oxidera organiska ämnen under syrefria förhållanden.

'Mörker' är inte en medicinsk term, utan snarare en allmän term som används för att beskriva frånvaron av ljus eller dålig synbarhet. I medicinskt sammanhang kan man dock tala om "nattsyn" (night vision), vilket är ett mått på hur väl ögat fungerar i mörker. Nattsyn kan vara nedsatt hos vissa personer, till exempel på grund av åldring, näthinneförändringar eller vissa sjukdomstillstånd. Det finns också medicinska instrument som använder sig av intensifierad ljusförstärkning för att underlätta synen i mörker, så kallade nattsynsgranater eller nattsikten.

Plastider er et organell som forekommer i de fleste planter og photosyntetiserende protister. De er opbygget af to membranlager, og deres hovedfunktion er at udføre fotosyntese, dvs. at omdanne solenergi til kemisk energi ved hjælp af vand og kuldioxid. Der findes forskellige typer plastider, herunder kloroplastier, chromoplastier og leukoplastier, som har forskellige funktioner. Kloroplastier er de mest almindelige og indeholder grønt farvestof, mens chromoplastier indeholder rødt, gult eller orange farvestof og er ofte involveret i produktionen af farvestoffer i planter. Leukoplastier har ingen farvestoffer og kan være involveret i opbevaringen af stivelse eller fedtstoffer.

'Poaceae' er ein familie i plantekatalogen, som også kallas Gräsfamiljen. Denne inneholder for det meste græsser og bambusarter. Poaceae-familien har verdensspredt utbredning og innehar mange viktige nytte- og fødeplanter, som f.eks. hvetevet, ris, majs, sukkerroer og hør. Familien kjennetegnes ved blant annet at de har lange, smalle blade med paralelle nerver, og enkarne stivelsesrik korn i sine frø.

Autotrofne prosesser er definert som biokjemiske prosesser hvor organismer frembringer organisk materiale fra anorganisk materiale ved bruk av energien fra solen, elektrisitet eller kjemiske reaksjoner. Dette inkluderer fotosyntese hos planter og visse bakterier, og kemosyntese hos visse arter av bakterier. Autotrofe organismer er i stand til å produsere deres eget organisk materiale fra simple building blocks, som kultiverer sin egen energiforsyning og er grunnlaget for livet som vi kjenner det.

Solenergi definieras som den elektromagnetiska strålning som kommer från solen och når jorden. Den består av ultravioletta, synliga och infraröda våglängder. Solenergi används inom medicinen för att behandla olika sjukdomstillstånd, till exempel hudcancer, psoriasis och eksem, genom metoder som solbad och fototerapi.

'Arabidopsis' er en slags plante som oftest refererer til den velkjente modellplanten 'Arabidopsis thaliana'. Denne liten, en-årige planten hører hjemme i de tempererede egne av Eurasia og Nord-Afrika. 'Arabidopsis' er en populær valg for biologisk forskning på grunn av sin enkle genetiske oppbygging, korte livscyklus og lette tilgjengelighet. Mange grunntannleg i planters molekylære biologi, celleteori og utviklingsbiologi er blitt klarlagt ved hjelp av studier på 'Arabidopsis'.

Fetbladsväxter, eller *Lamiaceae*, är en familj av tvåhjärtbladiga växter. Denna familj innehåller ungefär 7 000 arter fördelade på cirka 240 släkten. Fetbladsväxterna finns över hela världen, men de flesta arterna förekommer i subtropiska och tropiska områden.

Flera fetbladsväxter är välkända som krukväxter eller trädgårdsväxter, till exempel timjan (*Thymus*), salvia (*Salvia*), rosmarin (*Rosmarinus*) och lavendel (*Lavandula*). Många arter innehåller eteriska oljor som används inom parfym- och livsmedelsindustrin.

Fetbladsväxterna kännetecknas av sina fyrakantiga stjälkar, motsatta blad och tvåläppiga blommor. De har ofta en distinkt aromatisk lukt som gör dem populära som kryddor och medicinalväxter.

"Cellular respiration" refers to the series of metabolic reactions and processes that occur in the cells of organisms to convert biochemical energy from nutrients into adenosine triphosphate (ATP), and then release waste products. The three main stages of cellular respiration are glycolysis, the citric acid cycle (also known as the Krebs cycle or tricarboxylic acid cycle), and the electron transport chain.

During glycolysis, which occurs in the cytoplasm, glucose is broken down into two molecules of pyruvate, producing a small amount of ATP and reducing power in the form of NADH. The citric acid cycle, which takes place in the mitochondria, is a series of chemical reactions that generates additional ATP, NADH, and FADH2 (another form of reducing power) through the oxidation of acetyl-CoA, which is derived from pyruvate.

The electron transport chain is the final stage of cellular respiration and is where the majority of ATP is produced. This process occurs in the inner mitochondrial membrane and involves the transfer of electrons from NADH and FADH2 to oxygen, which is the final electron acceptor. As the electrons are passed along the chain, they release energy that is used to pump protons across the membrane, creating a gradient. The flow of protons back across the membrane through ATP synthase drives the synthesis of ATP.

Overall, cellular respiration is a highly efficient process that allows organisms to extract a significant amount of energy from glucose and other nutrients.

Genmanipulerade växter definieras som växter vars genetiska material har ändrats genom användning av bioteknik, vanligtvis genom tekniker såsom genteknik eller geneditering. Detta innebär att enskilda gener eller DNA-sekvenser kan tas bort, läggas till eller modifieras i växtens genetiska makeup för att ge den nya egenskaper som inte finns naturligt hos arten. Genmanipulerade växter används ofta inom jordbruket för att få högre avkastning, öka motståndskraften mot skadedjur och sjukdomar eller förbättra näringsinnehållet i grödorna.

Medicinskt syrgas, ofta bara kallad syrgas, är syre i ren form som används inom sjukvården för andning. Det är ett gasartat preparat som består av minst 99% syre. Syrgas används vanligen via en andningsmask eller genom en injekterbar behållare med hjälp av en syrgaspump.

Syrgas används ofta för att behandla patienter som lider av syrebrist i blodet, till exempel på grund av lung- eller hjärtsjukdomar, trauma eller vid allvarliga infektioner. Det kan också användas under operationer och vid intensivvårdsbehandling för att stödja andningen och förbättra syresättningen i blodet.

Eukaryota, även känt som Eukarya, är ett domän inom systematisk biologi som inkluderar alla levande organismer vars celler har en definierad cellkärna och andra komplexa organeller. Detta innefattar djur, växter, svampar, protister (en heterogen grupp encelliga organismer) och flera andra grupper.

I kontrast till Eukaryota står prokaryoter, som inkluderar bakterier och arkéer, vilka saknar en definierad cellkärna och andra komplexa organeller.

Det är värt att notera att termen 'eukaryot' används för att beskriva både encelliga och flercelliga organismer som tillhör domänen Eukaryota, medan termerna 'djur', 'växter', 'svampar' och 'protister' vanligtvis används för att beskriva specifika undergrupper inom Eukaryota.

Chlorophyta er en division (eller fylum) innen plantsjøvivlesvampe, også kalt grønne alger. Disse organismer har klorofyll a og b i sine thylakoider og har ofte en grønn farge på grunn av dette. De fleste arter i Chlorophyta lever i vann, men noen arter kan også leve på land.

Chlorophyta inneholder mange forskjellige slags alger, inkludert enkle encellede former som Chlamydomonas og flerseltsformer som Ulva (havsalati) og Pediastrum. Mange arter i denne gruppen er viktige primærprodusenter i økosystemer, noe som betyr at de konverterer solenergi til kjemisk energi gjennom fotosyntese.

Det er viktig å nevne at termen "grøn alge" ikke lenger anses som en klar taksonomisk gruppe, og Chlorophyta inneholder bare noen av de arter som tidligere ble kategorisert under denne betegnelsen.

Inom botaniken refererar begreppet "växtstammar" till den övergripande, trädformade strukturen hos flera typer av växter, inklusive träd och buskar. Den består vanligtvis av en kombination av rotsystem, stjälk (eller stam), grenar och blad. I medicinsk kontext kan "växtstammar" också användas för att hänvisa till den del av en medicinalväxt som innehåller de aktiva ämnen som används inom farmakologi. Denna del av växten kan vara stam, rot, blad eller hela växten beroende på vilka delar som innehåller de medicinskt aktiva substanserna.

Amaranthus L., också känd som amarantväxter, är ett släkte inom familjen Amaranthaceae. Släktet innehåller ungefär 60–80 arter av ettåriga till fleråriga örter och små träd. De flesta arterna förekommer i varmare klimatzoner, men några arter kan hittas i tempererade områden.

Amarantväxter är ofta uppskattade som prydnadsväxter på grund av deras dekorativa blomställningar och lövverk. Några arter, såsom Amaranthus caudatus (taggamara), används också som livsmedel i vissa delar av världen.

Släktet kännetecknas bland annat av sina små, ofta gröna till rödaktiga blommor som sitter i täta ax eller klaseartade ställningar. Blommorna saknar ofta kronblad och har istället en enkel perianth bestående av fyra till sex smala, grönaktiga hylleblad.

Det vetenskapliga namnet Amaranthus kommer från grekiskan och betyder "odödlighet" eller "evighet", vilket troligen refererar till de örtsläktets långa livslängd och dess eviga gröna blad.

'Fluorescens' er ein medisinsk termin som refererer til egenskapen til å absorbere lys av kort bølgjelengde og deretter emittere lys av lengre bølgjelengde. Dette skjer når ein molekyll i ein substans absorbierer en foton (en lyspartikkel) med en bestemt energi, eller bølgjelengde, som er mindre enn dets egen energinivå. Som følge av denne absorpsjonen kommer ein del av denne energien til å overføres til ein annen elektron i molekylet, som deretter stiger opp til ein høyere energinivå. Når denne elektronen senker seg ned til sin opprinnelige energinivå vil den frigjore en foton med lavere energien eller lengre bølgjelengde enn det som absorbiert var. Dette resulterer i at substansen synes å lyse opp i ein farg som er forskjellig fra den som absorbert var.

Fluorescens er viktig innenom medisinen, specielt innenfor diagnostisk testing og forskning. Fluorescerende markører kan brukes til å merke ut bestemte celler eller strukturer i ein kropp, noe som kan være velegnet for å undersøke hvordan ein sykdom utvikler seg eller for å evaluere effekten av ein behandling. Fluorescens er også brukt innenfor bildediagnostiske metoder som fluorescens-angiografi og fluorescens-mikroskopi.

Kolhydratmetabolism är den biologiska processen där kolhydrater, som är en grupp av organiska föreningar som inkluderar socker, stärkelser och cellulosa, bryts ned eller syntetiseras i kroppen.

Denna process involverar flera olika enzymkomplex och metaboliska steg. När kolhydrater intas genom kosten bryts de ned till sina enklare beståndsdelar, monosackarider som glukos, under en process som kallas digestion. Glukosen absorberas sedan i blodet och transporteras till celler över hela kroppen, där den används som energikälla genom celldygnets glykolysprocess.

I motsatt riktning kan kroppen också syntetisera kolhydrater från andra energikällor, såsom fetter och proteiner, under en process som kallas glukoneogenes. Dessa kolhydrater lagras sedan i levern och musklerna som glykogen, ett polysackarid som kan konverteras tillbaka till glukos när behovet uppstår.

Störningar i kolhydratmetabolismen kan leda till olika sjukdomar, såsom diabetes och hypoglykemi.

I'm sorry for any confusion, but "Cleome" is not a medical term. It is the name of a genus of plants in the family Cleomaceae. These plants are often called "spider flowers" or "rocket flowers" and are found primarily in warm temperate to tropical regions around the world. If you have any questions about a specific medical condition or topic, I would be happy to help if I can!

Chlamydomonas reinhardtii är en typ av grön alg som tillhör gruppen Chlorophyta. Den är en encellig organism med två flageller (små, rörliga utskott) och en stel cellvägg. Algen innehåller också en stor kloroplast som ger den sin gröna färg och möjliggör fotosyntes. Chlamydomonas reinhardtii är vanligen runt 10 mikrometer i diameter och förekommer ofta i sötvatten, såsom dammar, pölar och fuktiga jordar. Den används ofta inom forskning som ett modellorganismer på grund av sin enkla byggnad och dess förmåga att överleva under olika förhållanden.

'Solsken' eller 'solljus' är ett begrepp som ofta används i en mer vardaglig kontext än inom medicinen, men det kan ändå ha relevans inom vissa medicinska sammanhang. I allmänhet avser solsken det ljus som strålar fram från solen och reflekteras av jordens atmosfär.

Inom en medicinsk kontext kan solsken ha en positiv effekt på vår psyke och välbefinnande, och kan hjälpa till att förbättra sömnen och stära upp kroppens inre klocka (cirkadiska rytmer). Solsken är också den naturliga källan till ultraviolett strålning (UV-strålning), som leder till produktionen av vitamin D i huden. Vitamin D är viktigt för benhälsa, muskelfunktion och immunsystemet.

Emellertid kan alltför mycket UV-strålning också vara skadligt och leda till hudcancer och ögonproblem som grå starr (katarakt) och solskador på näthinnan (retinapati). Därför är det viktigt att skydda huden och ögonen när man utsätts för direkt solljus, särskilt under de tider på dagen då UV-strålningen är som starkast.

'Färgämnen' är ett samlingsbegrepp för ämnen som kan ge olika material färg eller teckna ut mönster när de tillförs eller appliceras på dem. Färgämnena kan vara organiska eller anorganiska och de fungerar genom att absorbera ljus av vissa våglängder och reflektera eller transmittera andra våglängder.

I en medicinsk kontext kan färgämnen användas för olika syften, till exempel:

1. Diagnostiskt: Vissa färgämnena används som markörer i kroppen för att undersöka olika organ eller system. De kan antingen tas upp av specifika celltyper eller bindas till specifika molekyler, vilket gör att de kan ses och analyseras med hjälp av bilddiagnostiska metoder som röntgen, ultraljud, datortomografi (CT) eller magnetresonanstomografi (MRT).
2. Terapeutiskt: Färgämnena kan användas i behandlingar för att ge läkemedel specifika egenskaper, till exempel för att underlätta identifiering och övervakning av läkemedlets placering i kroppen eller för att förbättra dess verkan genom att påverka dess frigivning eller upptag i kroppen.
3. Preventivt: Färgämnena kan användas i produkter som skyddar mot skador orsakade av UV-strålning, till exempel solskyddsmedel och kläder behandlade med UV-absorberande ämnen.

Exempel på olika typer av färgämnen som används inom medicinen inkluderar jod, barium, gadolinium, indisk röd, koltetraklorid och många andra.

En diatom är ett enkelcelligt alger som har en cellvägg bestående av biogena silika, även känd som kisel. Diatomer är mycket små, vanligtvis mellan 0,2 och 200 mikrometer i storlek, och finns över hela världen i alla typer av vattenmiljöer, inklusive hav, sjöar, floder och grundvatten.

Diatomer är kända för sina vackra och varierande cellväggsdesigner, som ofta används som indikatorer för miljöförändringar. De finns i två former: centralsymmetriska (centraldela) och pentralsymmetriska (tvåsidig). Centralsymmetriska diatomer har en central del, medan pentralsymmetriska diatomer har två lika stora halvor som passar ihop som ett locket och en skål.

Diatomer är viktiga för ekosystemet eftersom de utgör en viktig källa till näring för andra organismer, inklusive små djur och andra alger. De är också viktiga i den globala kolcykeln, eftersom de absorberar koldioxid från atmosfären när de växer och bildar sina cellväggar av biogena silika. När diatomeer dör och sedimenterar till botten av vattendrag eller havsbottnar kan deras cellväggar förvara kol under lång tid, vilket gör dem till en viktig komponent i kolfallen.

In the context of medicine, the term "planta" is not commonly used with a specific definition. However, in botany, which is the study of plants, "planta" is Latin for "sole of the foot," and it was adopted as a term to describe the flat, broad, horizontal leaves or structures found in some plant species, such as the pad-like structures on the stems of certain succulents.

In a broader sense, "planta" can refer to any type of plant used in medicine, such as herbs, fruits, vegetables, and other botanical materials that contain bioactive compounds with therapeutic potential. These plant-derived substances have been used for centuries in various traditional medicinal systems around the world, and modern pharmaceuticals continue to rely on natural products from plants as sources of new drugs and drug leads.

It's worth noting that "planta" is not a term commonly used in English medical literature or clinical practice, so if you have any specific questions about a medical condition or treatment, it's best to consult with a healthcare professional who can provide accurate information using standard medical terminology.

Stärkelse är ett kolhydrat som består av en lång kedja av glukosmolekyler (en polysackarid). Det är den huvudsakliga energikällan i många livsmedel, särskilt i vegetabiliska källor som potatis, ris och spannmål. Stärkelse är också ett viktigt bindemedel och texturbildare i matlagning. När stärkelse intas bryts den ner till glukos i kroppen för att användas som energikälla.

'Synechococcus' är ett släkte av cyanobakterier (blågröna bakterier) som är mycket vanliga i marina och sötvattensmiljöer över hela världen. Dessa encelliga organismer innehåller klorofyll och kan genomföra fotosyntes, vilket gör att de kan producera sin egen näring med hjälp av solljus. Synechococcus-celler är mycket små, vanligtvis mellan 0,6 och 1,4 Mikrometer i diameter, och har en spiralformad eller cylindrisk cellkropp.

Synechococcus-arterna spelar en viktig roll i de marina ekosystemen som primära producenter, vilket betyder att de bildar grunden för näringswebbarna genom att konvertera solenergi till kemisk energi. De är också en viktig källa av kol och kväve till andra marina organismer.

Det bör nämnas att Synechococcus-arterna kan vara skadliga för människor om de växer i vattenförsörjningssystem eller i sim- och badvatten, eftersom de kan producera toxiner som kan orsaka hudirritationer, andningssvårigheter och andra hälsoproblem.

'Snärjor' är inget etablerat medicinskt begrepp, men det kan tolkas som ett obehag eller komplikation orsakad av att något är förbundet eller fastnat. I medicinska sammanhang kan det användas i överförd bemärkelse för att beskriva till exempel komplikationer med kärl eller nerver som orsakas av näraliggande strukturers trånga förhållanden eller omlagring.

Ett exempel på detta är snärjor kring nerver (nerveux snaringar) i samband med vissa kirurgiska ingrepp, där sjukvården måste vara extra uppmärksam för att undvika skador på nerverna.

I andra fall kan 'snärjor' användas för att beskriva en situation där till exempel ett instrument eller utrustning har fastnat eller komplicerat läget under en operation, vilket kan kräva extra försiktighet och eventuellt modifiering av proceduren.

'Atmosfär' är ett begrepp som primärt används inom området fysik och kemi, snarare än inom medicin. Det refererar till en enhet för tryck, som definieras som det tryck som utövas av en atmosfär av gas, vanligtvis jordens atmosfär, vid havsytan. 1 atmosfär är ungefär lika med 101 325 Pascals eller 760 millimeter kvicksilverkolumn.

I medicinsk kontext kan begreppet 'atmosfär' användas för att beskriva tryckförhållanden inom en behandlingsapparat, till exempel i samband med hyperbarisk syreterapi, där patienten placeras inuti en tryckkammare och utsätts för högre än normalt lufttryck. I detta fall används ofta enheten atmosfär som ett mått på det totala trycket inne i kammaren, vilket kan variera beroende på behandlingens syfte.

Cytokrom f är ett enzym som tillhör den mitokondriella elektrontransportkedjan i cellens energiproducerande process, oxidativ fosforylering. Det är beläget i komplex III (cytochrom b-c1-komplexet) och deltar i överföringen av elektroner från koenzym Q till cytochrom c. Cytokrom f innehåller en hemgrupp, som är ett prostetiskt gruppering, som undergår reversibel reduktion-oxidation (redox) under processen. Det är viktigt för cellers energiproduktion och har också visat sig ha roll i apoptos eller programmerad celldöd.

Rhodobacter capsulatus är en gramnegativ, strikt aerob bakterie som tillhör alfaproteobakteriegruppen. Den är känd för sin förmåga att utföra fotosyntes under anaeroba förhållanden och har därför klassificerats som ett photosyntetiskt pigmenterat bakterium (PPB). R. capsulatus kan bilda endosporer och är mobila genom att den kan röra sig med hjälp av en eller flera flageller. Denna bakterie förekommer naturligt i vattenmiljöer, som exempelvis sötvatten, bräckt vatten och havsvatten. R. capsulatus är också känd för sin förmåga att metabolisera en rad olika organiska ämnen, inklusive kolhydrater, aminosyror och fettsyror.

'Växtskott' är ett medicinskt begrepp som refererar till en benign (godartad) tumör eller vävnadsöverväxt som utvecklas i skelettet, vanligtvis i långa rörben. Denna övertillväxt orsakas av abnormt celldelning och vävnadstillväxt i brosket (den mjuka, elastiska vävnaden) som finns nära ändarna av långa ben.

Växtskott tenderar att växa långsamt över tid och kan variera i storlek. De flesta är små och orsakar inga symptom, men när de blir större kan de leda till smärta, stelhet och nedsatt rörelseförmåga i de drabbade områdena. I vissa fall kan växtskott pressa på nerver eller andra strukturer i närheten, vilket kan orsaka kvalster, svaghet eller särskilda neurologiska symptom beroende på var skotten är beläget.

Även om växtskott vanligtvis är ofarliga, kan de i vissa fall leda till komplikationer som frakturer (benbrott) eller förstoringar som trycker på vitala strukturer. I dessa situationerna kan kirurgi vara ett behandlingsalternativ för att avlägsna skotten och lindra symptomen.

'Tobak' definieras inom medicinen som ett växtprodukt som innehåller nicotin och är känt för att vara beroendeframkallande. Tobak används vanligtvis genom rökning, men kan också användas oralt eller snusas. Rökning av tobak är associerad med en rad allvarliga hälsoproblem, inklusive lungcancer, hjärt-kärlsjukdomar och lungsjukdomar som kronisk obstruktiv lungsjukdom (COPD). Andra former av tobaksanvändning, såsom oralt bruk och snus, kan också öka risken för cancer i munhålan, strupen och urinvägar.

Nicotin i tobak är en mycket beroendeframkallande substans som påverkar hjärnan och kroppen på flera sätt. Det stimulerar sympatiska nervsystemet, ökar hjärtslaget och blodtrycket, och orsakar små pupiller. Nicotin kan också försämra blodflödet till hjärtat och andra delar av kroppen.

Tobaksrök innehåller också tusentals kemikalier, varav många är skadliga eller cancerframkallande. Bland de skadliga ämnena i tobaksrök återfinns kolmonoxid, cyanidy, kväveoxider och tungmetaller som bly och kadmium. Dessa kemikalier kan orsaka skada på lungorna, hjärtat, blodkärlen, huden och ögonen.

Sammanfattningsvis är tobak en växtprodukt som innehåller nicotin och tusentals andra skadliga kemikalier. Användning av tobak kan leda till beroende och öka risken för allvarliga hälsoproblem, inklusive cancer, hjärtsjukdomar och lungskador.

'Växtgener' är ett begrepp inom genetiken och molekylärbiologin som refererar till den totala uppsättningen genetisk information hos växter. Genomer består av DNA-molekyler som innehåller tusentals gener, regulatoriska sekvenser och icke kodande regioner. Växters genomer varierar i storlek och komplexitet mellan olika arter. Exempel på växtgener inkluderar risgenomet (cirka 460 miljoner baspar), majsgenomet (cirka 2,3 miljarder baspar) och människans genomet (cirka 3 miljarder baspar). Studiet av växtgener har potentialen att förbättra jordbrukets produktivitet, föda världens växande befolkning och skydda mot skadegörare och klimatförändringar.

Oxidation-reduction, också känt som redoxreaktioner, är en process där elektroner överförs från ett molekyl eller jon till ett annat. Det består av två delprocesser: oxidation och reduction.

Oxidation definieras som förlusten av elektroner eller ökning av oxidationstallet hos ett atom eller molekyler. Reduction är motsatsen, där det finns en vinst av elektroner eller minskning av oxidationstalet hos ett atom eller molekyler.

I allmänhet är oxidationen kopplad till en ökning i oxidationsgraden och reductionen med en minskning i oxidationsgraden. Detta kan illustreras genom följande exempel:

2Na (s) + Cl2 (g) -> 2NaCl (s)

I denna reaktion är natrium (Na) oxiderat, eftersom det förlorar en elektron och bildar Na+. Chlor (Cl2) är reducerat, eftersom det vinner elektroner och bildar Cl-. Detta visar hur oxidation och reduction sker samtidigt i samma reaktion, vilket kallas en redoxreaktion.

Karotenoider är en typ av fettlösliga pigment som förekommer naturligt i vissa livsmedel, särskilt i gröna, gula och orangea frukter och grönsaker. De fungerar också som provitamin A, vilket betyder att de kan konverteras till vitamin A i kroppen. Det finns över 600 olika karotenoider, men de mest välkända är beta-karoten, alpha-karoten och lykopen. Karotenoider har antioxidanta egenskaper och kan hjälpa till att skydda celler från skada. De kan också stödja ögats hälsa och stärka immunsystemet.

I medicinsk kontext, kan en "jordbruksgröda" (i engelska "agricultural crop") definieras som en växtart eller -sort som odlas i större skala för att användas som mat, foder, fiber, bränsle eller andra kommersiella syften. Detta inkluderar grödor såsom spannmål (exempelvis vete, majs och ris), oljeväxter (som sojabönor och raps), frukter och grönsaker, fiberväxter (som bomull och jute) och energigrödor (som sockerbetor och jäsmedelsmajs).

'Zea mays' er en botanisk betegnelse for majsarten, som også kendes under det almindelige navn "majs". Det er en ensartet, énårig plante, der tilhører græs-familien (Poaceae) og er oprindeligt hjemmehørende i Mellemamerika. Majsen dyrkes over det meste af verden for sin næringsrige korn, som anvendes som føde for mennesker og dyr, samt i en række industrielle anvendelser.

Majskernen er en rig kilde til kulhydrater, protein, fiber og en række essentielle vitaminer og mineraler. Majs er også en vigtig kilde til olie, som udvindes af majssædets germ.

Det er værd at notere, at der findes mange forskellige varianter af majs, herunder søde majs, som normalt spises som grøntsag eller udnyttes til produktionen af majsmel, og popcornmajs, som anvendes til at fremstille popcorn.

'Oryza sativa' er ein medisinsk betegnelse for ris, som er en viktig grønnsak og kreftfare i mange dele av verden. Ris er en art av graset (Poaceae) og er ei av de eldste og mest opplevande matproduktene i menneskelig historie. Det er rikt på kostromkjemikaliene kostfiber, protein, jern, magnesium, vitamin B6 og folat. Ris kan være en viktig kilde til næring for mange mennesker, særleg i deler av verden der det er ein grunnleggjande matprodukt. Der er flere typer ris, inkludert hvit ris, brun ris og integralt ris, som har ulika smak, konsistens og ernæringsvilkår.

'Microalgae' är ett samlingsbegrepp för små, encelliga eller kolonibildande fotosyntetiserande organismer som lever i vatten. De kan vara encelliga eller bestå av en liten grupp celler och kan inte ses med blotta ögat. Microalger inkluderar både eukaryota och prokaryota arter, såsom cyanobakterier (tidigare kända som blågröna alger). De flesta microalger är fria levande i vatten, men några kan bilda symbios med andra organismer. Microalger är mycket diversifierade och förekommer i en rad olika ekosystem, inklusive sötvatten, bräckt vatten och marina miljöer. De spelar en viktig roll i näringskedjan som primära producenter genom att konvertera solljus till kemisk energi via fotosyntesen. Microalger är också en rik källa till olika biomolekyler, såsom proteiner, kolhydrater, lipider och pigment, vilket gör dem användbara inom ett flertal industriella sektorer, inklusive livsmedels-, farmaceutisk- och bioenergiproduktion.

Kloroplast ATP-syntase, också känt som Chloroplast ATP synthase, är ett enzymkomplex som hittas inne i kloroplaster hos växter och alger. Detta enzym är ansvarigt för syntesen av ATP (adenosintrifosfat) från ADP (adenosindifosfat) och fosfat, under fotosyntesen.

Fotosyntesen sker i två steg: ljusreaktionerna och den långsamma fasen eller den kemiska fasen. Under ljusreaktionerna absorberar klorofyll pigment ljusenergi, vilket resulterar i bildandet av ATP och reducerad nicotinamidadenindinukleotid (NADPH). Dessa molekyler används sedan i den långsamma fasen för att producera glukos och syre.

Kloroplast ATP-syntasen är en viktig komponent i denna process, eftersom det tillåter växterna att konvertera den energi som lagras i ljuset till ett mer användbart energiförråd i form av ATP. Detta enzym är strukturellt och funktionellt homologt med ATP-syntasen som hittas i mitokondrier, även om de har olika ursprung.

Kloroplast ATP-syntasen består av två huvuddelar: F0 och F1. Del F0 är en membranbundet del som innehåller ett protonkanal, medan del F1 är en globulär del som sticker ut i stroman (den inre vätskan) i kloroplasten. Protonerna som pumpas genom membranen under ljusreaktionerna strömmar sedan genom protonkanalen i F0, vilket driver rotation av en rotor och aktiverar ATP-syntesen i F1.

I allmänhet är kloroplast ATP-syntasen ett mycket välstuderat system inom molekylärbiologi och bioenergetik, eftersom det har en central roll i den fotosyntetiska elektrontransportkedjan och energiproduktionen hos växter.

Eukalyptus är ett släkte inom växtfamiljen myrtenväxter (Myrtaceae) som består av cirka 700 arter, de flesta förekommer i Australien. De är vanligen stora träd som kan bli upp till 90 meter höga. Många eukalyptusar producerar ett oljigt sekret i sina löv, som använts inom medicinen som expectorant, smärtstillande medel och mot halsont. Den mest kända arten är troligen Eukalyptus globulus, även kallad blå eukalyptus eller sydvästeukalyptus.

Anthozoa är en klass i djurstammen Cnidaria, och den innehåller de flesta korallar som bygger rev. Anthozoerna består av två grupper: Octocorallia (bladkoraller) och Hexacorallia (hermatypiska koraller och zoanthider).

Octocorallia har åtta tentakler runt munnen, medan Hexacorallia har vanligen sexton eller fler. De hematypiska korallerna bygger upp korallrev i varma vatten, ofta tillsammans med alger som lever i symbios med dem och hjälper till att bygga upp kalkskalet.

Zoanthider är en liten grupp som lever som solitära polyper eller kolonier på havsbotten. De flesta arter av Anthozoa är marina, men några få lever i sötvatten.

'Fototropa processer' refererer til planters bevægelser eller vækst i respons på lys. Fototropi er den proces hvorved planten vokser eller bevæger sig mod eller væk fra en lyskilde. Den mest almindelige form for fototropisk respons ses hos stængler, der vokser mod lyset, men andre dele af planter, herunder blade og rødder, kan også have fototropiske responsar.

Den fototropiske respons reguleres af en hormon kaldet auxin, som akkumulerer i den skadede side af planten, hvilket får cellerne til at vokse hurtigere på den modsatte side og resulterer i en bøjning eller bevægelse af planten mod lyset. Dette hjælper med at sikre at planten får den maksimale mængde lys, som er nødvendig for fotosyntese og vækst.

Molekylsekvensdata (molecular sequencing data) refererer til de resultater som bliver genereret når man secvenserer DNA, RNA eller proteiner i molekylærbiologien. Det innebærer typisk en række af nukleotider (i DNA- og RNA-sekvensering) eller aminosyrer (i proteinsekvensering), der repræsenterer den specifikke sekvens af gener, genetiske varianter eller andre molekyler i et biologisk prøve.

DNA-sekvensdata kan f.eks. anvendes til at identificere genetiske varianter, undersøge evolutionæ forhold og designe PCR-primerer. RNA-sekvensdata kan bruges til at studere genudtryk, splicevarianter og andre transkriptionelle reguleringsmekanismer. Proteinsekvensdata er vigtige for at forstå proteinstruktur, funktion og interaktioner.

Molekylsekvensdata kan genereres ved hjælp af forskellige metoder, herunder Sanger-sekvensering, pyrosekvensering (454), ion torrent-teknikker, single molecule real-time (SMRT) sekvensering og nanopore-sekvensering. Hver metode har sine styrker og svagheder, og valget af metode afhænger ofte af forskningens specifikke behov og ønskede udbytte.

"Arabidopsis proteins" refer to the proteins that are encoded by the genes found in the model plant species Arabidopsis thaliana. This small flowering plant is widely used in plant biology research due to its relatively small genome, short life cycle, and ease of cultivation. The term "Arabidopsis proteins" can refer to any type of protein found in this plant, including enzymes, structural proteins, regulatory proteins, and others. These proteins play crucial roles in various cellular processes such as metabolism, signaling, growth, development, and stress response. Research on Arabidopsis proteins has contributed significantly to our understanding of fundamental biological processes in plants and has provided valuable insights into the molecular mechanisms underlying important agronomic traits.

Cytochrome b6f complex är ett enzymkomplex som förekommer i chloroplastmembranen hos växter, alger och cyanobakterier. Det är en viktig del av elektrontransportkedjan under fotosyntesen, där det fungerar som en länk mellan fotosystem I och II. Cytochrome b6f komplex katalyserar oxidationen av plastohydrokinon till plastocyanin samtidigt som det reducerar cytochrom b6 till cytochrom b6feleganta. Processen är kopplad till protontransport över membranet, vilket leder till skapandet av ett protonkoncentrationsgradient och därmed ATP-syntes.

Biological models är matematiska eller datorbaserade representationer av biologiska system, processer eller fenomen. De används inom forskning för att simulera, analysera och förutsäga beteendet hos komplexa biologiska system, som exempelvis celler, organ, populationer eller ekosystem. Biological models kan vara mekanistiska (baserade på förståelse av underliggande mekanismer) eller empiriska (baserade på experimentella observationer och korrelationer). Exempel på biologiska modeller inkluderar systemdynamikmodeller, differentiall equations-modeller, agentbaserade modeller och neuronala nätverksmodeller.

'Mikania' är ett släkte av korgblommiga växter. Den mest välkända arten inom släktet är Mikania micrantha, även känd som "klättrasenecio" eller "mikaniaväxten". Det är en snabbt växande klättrande ört som kommer originally från Central- och Sydamerika.

Mikania har blad som är motsatta och har hårig textur. Den har små, vita till rosa korgblommor som blommar under sommaren och hösten. Mikania är en invasiv art i många delar av världen, inklusive sydöstra Asien, där den kan orsaka allvarliga ekologiska och ekonomiska skador genom att överväxa och krossa ursprungliga växtsamhällen.

I medicinska sammanhang är växtepidermis den yttre lagret av celler på växtar som skyddar dem från uttorkning, mekanisk skada och infektion. Den består av levande celler som har en tjock, vaxartad kutikula på ytan som är vattenavstötande och håller cellerna intakta. På vissa ställen på växten, till exempel bladens undersida eller unga skott, kan det finnas små öppningar i epidermisvävnaden som kallas stomata, genom vilka växterna kan utbyta gaser med omgivningen.

'Plant development' refererer til den proces hvorved planter vokser, udvikler sig og forøvrer sig fra embryonale stadier til modne, reproducerende voksne individer. Denne proces inkluderer cellulær differentiering, organudvikling, vækstregulering, og respons på miljømæssige signaler gennem hele plantens livscyklus. Plant development er underlagt genetisk kontrol, men kan også påvirkes af øvrige faktorer som klima, jordbundsforhold og mekaniske stimuli.

I medicinsk kontext, avser "växtrötter" ofta underjordiska delar av vissa växter som kan användas för medicinska ändamål. Dessa delar kan vara rötter, rhizomer (horisontella underjordiska stjälkar) eller jordstammar (förtjockade, uppåtriktade underjordiska stjälkar). Exempel på växtrötter som används inom medicinen är kurkuma (Curcuma longa), kryddväxtrod (*Smilax aristolochiifolia*) och valfriskar (*Valeriana officinalis*).

Det är viktigt att notera att användning av växtrötter eller andra naturläkemedel bör diskuteras med en läkare, särskilt om man tar några mediciner eller har några hälsoproblem, eftersom det kan förekomma interaktioner mellan olika substanser.

'Gömfröiga växter', eller angiospermer, är en grupp av fröväxter som kännetecknas av att deras frön är inneslutna i en frukt. Frukten skyddar fröet och hjälper till att sprida det vid pollinering och fröspridning. Angiospermerna utgör den största gruppen av kärlväxter och omfattar bland annat gräs, blommor, träd och buskar. De flesta gömfröiga växter är också tvåkönade, vilket betyder att de har både hon- och hanorgan i samma individ.

"Algproteiner" är ett informellt begrepp och saknar en etablerad medicinsk definition. Termen används ofta för att hänvisa till proteiner som utvinns från alger, vilket kan inkludera alla former av marine algblommor och cyanobakterier. Dessa proteiner har potentialen att användas inom olika områden, såsom livsmedelsindustri, kosmetisk industri och farmaceutisk industri, på grund av deras unika egenskaper som antioxidanter, anti-inflammatoriska medel och immunmodulerande substanser.

Temperatur är ett mått på den termiska energin som finns hos ett föremål eller en levande varelse. I medicinskt sammanhang avses ofta kroppstemperaturen, vilken är en indikation på en persons hälsotillstånd. Normalt temperaturen i människokroppen ligger mellan 36,5 och 37,5 grader Celsius. En förhöjd kroppstemperatur kan vara ett tecken på infektion eller annan sjukdom. En sänkt kroppstemperatur kan också vara ett allvarligt tecken beroende på orsaken.

"Fylogenetik" (förekommande stavning inom biologi på engelska: 'phylogenetics') är ett område inom biologin som handlar om att studera evolutionära relationer mellan olika arter eller andra taxonomiska grupper. Genom att jämföra morfologiska, genetiska och/eller fossila data kan forskare konstruera ett fylogenetiskt träd som visar hur olika arter tros ha utvecklats från gemensamma förfäder över tid.

Termen "fylogen" (på engelska: 'phylogeny') refererar till den evolutionära historien och relationerna mellan olika taxa, det vill säga en grupp organismer som är relaterade genom gemensam härstamning. En fylogeni kan representeras av ett diagramatiskt träd där varje gren representerar en klad, det vill säga en monofyletisk grupp med alla dess ättlingar inkluderat och utan inslag av äldre gemensamma förfäder.

I medicinsk kontext kan fylogenetiska analyser användas för att studera evolutionära relationer mellan patogena mikroorganismer, vilket kan vara viktigt för att förstå hur sjukdomar sprids och utvecklas, och hur vacciner och andra behandlingsmetoder kan utformas.

'Vitis' är ett släkte i familjen Vitaceae och innehåller cirka 60–70 arter, de flesta förekommer i norra tempererade områden i Asien och Nordamerika. Släktet inkluderar också vindruvan (*Vitis vinifera*), som odlas över stora delar av världen för att producera druvor och vin.

Släktets arter är vanligen klättrande lianer eller buskar, med hjärtformade blad och ofta med kraftigt grova stjälkar. Blommorna är små och grönaktiga, de sitter i klasar eller vippor. Frukten är ett bär som innehåller 2–6 frön.

Vitis-släktet har en lång historia av användning av människan, inte bara för att producera vin men också för att användas som medicinalväxt. Extrakt från druvorna och bladen har använts för att behandla diverse sjukdomar såsom hosta, diarré, åderbråck och hjärtbesvär.

Det är viktigt att notera att många av de medicinska användningarna av Vitis-släktet saknar vetenskaplig stöd och bör inte användas som självbehandling utan konsultation med en läkare eller annan vårdpersonal.

I den medicinska kontexten betyder "lavar" att rengöra eller desinficera en yta, ett instrument eller ett medicinskt utrustning genom att använda en speciell lösning som ofta innehåller tvål, desinfektionsmedel och vatten. Det görs vanligtvis med en speciell apparat som sprutar lösningen under tryck över ytan för att säkerställa att den rengörs fullständigt.

Denna process används ofta inom sjukvården för att förhindra smitta och infektioner. Det finns olika typer av rengöring och desinfektion, beroende på hur känsliga de objekt som ska behandlas är. Exempelvis kan man använda sig av "kallt lavage" eller "varmt lavage", beroende på om temperaturen i lösningen är kall eller varm.

I vissa fall kan det även krävas en sterilisering av objekt, vilket är en mer intensiv process som dödar alla mikroorganismer, inklusive sporer. Detta görs ofta med hjälp av ånga eller gas, till exempel genom autoklavning.

Plastocinon är ett organisk compound som förekommer naturligt i vissa växter och cyanobakterier. Det spelar en viktig roll i fotosyntesen, där det fungerar som en elektrontransportör mellan fotosystem I och II. Plastocinon är ett tvåelektronreducerat derivat av plastoquinon och har en central roll i den ljusberoende fasen av fotosyntesen, där det hjälper till att transportera elektroner från vatten till NADP+ för att producera NADPH.

Kvävefixering är en biologisk process där kvävgas (N2) omvandlas till ammoniak (NH3) eller liknande föreningar som kan användas av levande organismer för att bygga upp proteiner och andra biomolekyler. Denna process sker genom en kemisk reaktion katalyserad av enzymer, vanligtvis i bakterier eller vissa växter. Nitrogenases enzymkomplex är ett exempel på ett sådant enzym som förekommer hos vissa bakterier och kan reducera kvävgas till ammoniak. Kvävefixering är en nödvändig process för att förse världens ekosystem med biologiskt tillgängligt kväve, eftersom kvävgas utgör cirka 78% av jordens atmosfär men är i sig självt inte direkt användbart för levande organismer.

"Koli-" är ett prefix som härstammar från grekiskan och betyder "tjocktarm". "Isotop" är ett ord som kommer från både grekiska och engelska, med grekiska "isos" (lika) och engelska "top" (plats), vilket tillsammans betyder "samma plats".

En kolisotop är alltså en radioaktiv isotop som används inom medicinen, oftast för att undersöka funktionen hos tjocktarmen. Den vanligaste kolisotopen som används är koldioxid-14 (C14). Patienten får då dricka en vätska med den radioaktiva isotopen, och sedan kan man följa dess väg genom tjocktarmen med hjälp av en gammakamera. Detta kallas för en kolisotoskopi eller en C14-taggning.

'Sileshår' är ett äldre, numera föråldrat, begrepp som användes för att beskriva en grupp växter som nu kallas för Brassicaceae eller korsblommiga växter. Denna familj innehåller ungefär 375 släkten och 4 000 arter, vilket gör den till en av de största familjerna bland blomväxterna (Angiospermer).

Brassicaceae inkluderar många välbekanta grönsaker som kål, broccoli, blomkål, rädisor, morot och senap. Familjen är känd för att innehålla flera arter med höga halter av glukosinolater, som är en grupp svavelhaltiga organiska föreningar som ger dessa växter deras karaktäristiska smak och lukt. När celler i korsblommiga växter skadas av exempelvis insektsbett eller skärskador, aktiveras enzymer som bryter ner glukosinolater till andra föreningar, bland annat isotiocyanater, som kan ha toxiska effekter på skadeorsaker.

Det är värt att notera att det tidigare begreppet 'Sileshår' inte längre används inom den moderna systematiken av växter, och det rekommenderas att använda det vetenskapligt korrekta namnet Brassicaceae istället.

Cyperaceae er en botanisk familie som inkluderer græsser og siv-lignende planter, også kendt som cypergrasser. Denne familie omfatter omkring 5.000 arter fordelt over ca. 90 slægter. Cyperaceae-planterne er ensartede med græsserne (Poaceae) og rushes (Juncaceae), men de adskiller sig fra disse ved at have trekantede stængler i modsætning til de runde stængler hos græsserne. De fleste arter i Cyperaceae vokser i fugtige omgivelser, såsom sumpområder, engarealer og kystnære områder. Nogle af de mest almindelige slægter i familien er Cyperus (papyrus), Carex (star) og Eleocharis (spids-siv).

'Pentan' är ett organisk förening som tillhör alkanerna, och har den kemiska formeln C5H12. Det finns fem isomera former av pentan beroende på var kolatomerna sitter i förhållande till varandra: n-pentan, isopentan (methylbutan), och tre isomerer av dimetylpropan (neopentan, isohexan och 2,2-dimetylpropan).

'Pentaner' är egentligen inte en medicinsk term, utan snarare en kemisk. Men eftersom pentan kan användas som ett lösningsmedel i vissa medicinska tillämpningar, så kan man möjligen tala om 'pentaner' när man menar olika former av pentan som används inom medicinen.

Xantofyller är en typ av pigment som tillhör gruppen karotenoider. De är lipidlösliga och förekommer naturligt i växter, djur och alger. Xantofyller har vanligtvis en gul eller orange färg och är viktiga för fotosyntesen hos växter. De fungerar som antioxidanter och kan hjälpa till att skydda cellmembranen från skada. Några exempel på xantofyller är lutein, zeaxanthin och astaxanthin.

"Spinacia oleracea" er en medisinsk betegnelse for arten spinat, som er en grønnsag og en slags bladgrøntsag. Spinat tilhører amarant-familien (*Amaranthaceae*) og stammer oprindeligt fra Centralasien. Den indeholder blandt andet store mængder af næringsstofferne jern, calcium, magnesium, vitamin A, C og K. Spinat er desuden kendt for at være en god kilde til antioxidanter som beta-karoten og floridermalin.

Ekologi är en gren inom biologin som studerar djurs, växters och mikroorganismernas förhållande till varandra och deras gemensamma miljö. I medicinskt sammanhang kan begreppet "ekosystem" användas för att beskriva de interaktioner som sker mellan olika levande varelser (biota) och deras fysiska omgivning inom en specifik miljö, till exempel i en människokropp.

Ett ekosystem inom en människokropp kan bestå av olika arter som samverkar, såsom bakterier, svampar och celler, tillsammans med deras fysiska miljö, till exempel olika typer av vävnader och kemiska signaler. Exempel på ekosystem inom människokroppen är matsmältningssystemet, andningssystemet och huden. Dessa ekosystem har en viktig roll för att underhålla homeostas, det vill säga att hålla kroppens olika system i balans och funktionsdugliga.

I medicinsk kontext kan studiet av ekosystem inom människokroppen vara viktigt för att förstå hur olika sjukdomar och hälsotillstånd påverkar interaktionerna mellan levande varelser och deras miljö, och hur man kan utveckla terapeutiska strategier för att behandla dessa tillstånd.

Fysiologisk anpassning (eng. "physiological adaptation") refererar till de mekanismer och processer som inträffar inom en organisms kropp för att möjliggöra överlevnad och optimal funktion i en viss miljö. Detta kan involvera ändringar på cell-, vävnads- eller systemnivå, och kan ske som svar på både kortvariga och långvariga stimuli. Exempel på fysiologisk anpassning inkluderar reglering av kroppstemperatur, blodtryck, andning, och metabolism.

'Symbiose' er ein begrep i biologien som refererer til ein forhold mellom to eller flere arter der de lever sammen i nært forhold til hverandre. Det kan for eksempel være en slags forhold der inneholder gjensidig fordel (mutualisme), en av arten får fordel mens den andre ikke skades (kommensalisme), eller ein forhold der er skadelig for én av arten mens den andre har fordel av (parasittisme). I noen sammenhenger kan symbiose også referere til en mer nært forhold der de involverte artene har utviklet spesielle egenskaper eller strukturer som er tilpasset dette forholdet.

Bacterial proteins are simply proteins that are produced and present in bacteria. These proteins play a variety of roles in the bacterial cell, including structural support, enzymatic functions, regulation of metabolic processes, and as part of bacterial toxins or other virulence factors. Bacterial proteins can be the target of diagnostic tests, vaccines, and therapies used to detect or treat bacterial infections.

It's worth noting that while 'bacterieproteiner' is not a standard term in English medical terminology, I assume you are asking for information about proteins that are found in bacteria.

'Setaria' är ett släkte av enhjärtbladiga växter som tillhör familjen gräs (Poaceae). Det vetenskapliga namnet kommer från latinets "seta", vilket betyder "borst" eller "hår", och refererar till de borstliknande håren som finns på frukterna hos vissa arter inom släktet.

Setariaväxter är oftast fleråriga örter eller gräs med upprätta, ibland krypande stjälkar och brett lansettlika blad. De har en tydlig bladskiva och en utdragen bladslida (ligula). Blomställningen är en klase eller en ax som består av flera småax med enkönade blommor. Frukten är en nöt, ofta försedd med borstliknande hår.

Exempel på vanliga arter inom släktet Setaria är glansgröe (Setaria viridis) och stor axaglt (Setaria faberi). Dessa växter är ofta invasiva och kan orsaka problem i jordbruks- och naturområden.

'Juglans' är ett släkte inom familjen valnötsväxter (Juglandaceae). Det vetenskapliga namnet kommer från latinets 'juglans', som betyder valnöt. Släktet innehåller cirka 20 arter, däribland den vanliga valnöten (*Juglans regia*) och den nordamerikanska svartvalnöten (*Juglans nigra*).

Valnötsträden är stora träd som kan bli upp till 40 meter höga. De har ett styvt, grovt skinn på sina frön (valnötter) och en karaktäristisk doft. Valnötsfrukterna består av en hård skal som omger den ätliga valnöten.

Valnötarna är kända för sitt höga näringsvärde, med ett högt innehåll av proteiner, fetter och mineraler. Dessutom har de medicinska egenskaper, såsom att vara rik på antioxidanter som kan hjälpa till att skydda kroppen från skada. Valnötolja används också inom komplementär och alternativ medicin för att behandla diverse hälsoproblem, såsom hudproblem, inflammation och sömnsvårigheter.

Chlorobi, också kända som gröna svavelbakterier, är en grupp fotosyntetiserande bacterier som tillhör domänen Bakteria. Dessa bakterier är anoxigena, vilket betyder att de utför fototrof syntes utan syreproduktion. De flesta arterna inom Chlorobi har en speciell typ av fotosyntetisk pigment kallad bacteriochlorofyll c, d eller e, som absorberar ljus i det nära infraröda spektrumet (700-1000 nm).

Chlorobi-bakterier lever vanligtvis i anaeroba miljöer med låg ljusintensitet, såsom i djupt vatten eller sediment i sötvatten och marina miljöer. Deras huvudsakliga kärnenergi är aketat (en organisk syra), som de oxiderar till koldioxid för att producera energi genom cykeln av Krebs.

Det bör nämnas att Chlorobi inte är direkt relaterade till mänsklig medicin, men deras studie kan ge insikter om fotosyntes och anaeroba metabolism hos bakterier.

I medicinsk kontekst, refererer "heterotrofiske processer" til stofskiftet hos organismer som ikke kan producere deres eget organisk materiale gennem fotosyntese og i stedet er afhængige af at indtage andre organismer for at få den nødvendige energi og kulstof. Dette inkluderer alle dyr, svampe, protister og mange bakterier. Disse organismer er ikke i stand til at omdanne solenergi direkte til kemisk energi gennem fotosyntese, så de må spise andre organismer for at få den nødvendige energi og byggeblokke til at vokse og opretholde deres liv. De heterotrofe processer involverer nedbrydningen af organisk materiale gennem en række kemiske reaktioner, herunder respiration, for at frigive den indlejrede energi.

"Uttorkning" refererer til en tilstand hvor kroppen mister for meget væske, enten gennem sved, urin eller afføring. Denne tilstand kan føre til en øget koncentration af salte og andre stoffer i blodet, som kan have alvorlige konsekvenser for ens helbred. Uttorkning kan skylles på mange forskellige ting, herunder diarré, opkast, intensiv fysisk aktivitet, varme vejrforhold eller mangel på væskeindtag. Symptomer på uttorkning kan inkludere tør mund, hårdt at svælge, forstyrret søvn, koncentrationsbesvær, hovedpine og forvirring. I alvorlige tilfælde kan det føre til koma eller død.

Tetrapyrroler är en grupp organiska föreningar som innehåller en tetrapyrrolring, det vill säga en ring med fyra pyrrolenheter. Denna struktur är central för många biologiskt viktiga molekyler, bland annat hem-gruppen i hemoglobin och cytochrom-komplexen, samt klorofyllen hos växter och cyanobakterier. Tetrapyrroler deltar i en rad olika biologiska processer, såsom syretransport, elektrontransportkedjor och fotosyntes.

Dinoflagellida är en grupp encelliga protister, vanligtvis klassificerade som en del av fylumet Dinoflagellata. De flesta arter är marine och förekommer i alla världens havsområden. Några få arter finns i sötvatten.

Dinoflagellider är kända för sin storlek, som kan variera från mindre än 10 mikrometer till över 2 millimeter i diameter. De flesta arterna har två flageller (små hårstrån) som används för att simma och navigera i vattnet.

Många dinoflagellider är fotosyntetiserande, vilket betyder att de kan producera sin egen näring med hjälp av solljus. Andra arter är heterotrofa, vilket betyder att de livnär sig på andra organismer som de fångar och äter upp.

Några dinoflagellider producerar bioluminescens, det vill säga ljus, när de störs. Detta fenomen kan ses i vissa havsområden som en blåaktig skimmer på vattenytan när vågorna bryter.

Dinoflagellider har också en viktig roll i marina ekosystem genom att tjäna som föda för andra djur, såsom planktonätande fiskar och valar. Vissa arter kan dock vara skadliga för människor och andra djur då de producerar toxiner som kan orsaka förgiftningar när de konsumeras.

I medicinsk kontext är dinoflagellider av intresse på grund av deras potential att användas i behandlingar för olika sjukdomar, såsom cancer och neurodegenerativa tillstånd. Forskning pågår fortfarande för att undersöka dessa möjligheter.

Ascorbate peroxidases (APXs) are a group of enzymes that play a crucial role in the defense against oxidative stress in plants and other organisms. They catalyze the reaction of ascorbic acid (vitamin C) with hydrogen peroxide (H2O2), producing water and monodehydroascorbate, which is then converted back to ascorbic acid by other enzymes. This reaction helps to eliminate harmful reactive oxygen species (ROS) that can damage cellular components such as proteins, lipids, and DNA.

APXs are found in various subcellular compartments, including the cytosol, chloroplasts, mitochondria, and peroxisomes. They contain a heme group and require electron donors such as ascorbic acid or reduced ferredoxin to carry out their catalytic function.

The medical significance of APXs lies in their role in protecting against oxidative damage, which has been implicated in various diseases, including cancer, neurodegenerative disorders, and cardiovascular disease. Understanding the mechanisms of APXs and other antioxidant enzymes may provide insights into new therapeutic strategies for these conditions.

Energiöverföring är en process där energi överförs från ett system till ett annat. Det kan ske på olika sätt, beroende på vilken typ av energi som överförs och de två systemen mellan vilka överföringen sker.

Exempel på olika typer av energiförflyttning inkluderar:

* Mekanisk energiöverföring: Den här typen av överföring sker när mekanisk energi, såsom rörelseenergi eller arbetskraft, överförs från ett system till ett annat. Det kan ske genom kontakt, som när två föremål krockar och överför energi till varandra, eller på avstånd, som när en magnet drar till sig en järnfil.
* Elektrisk energiöverföring: Den här typen av överföring sker när elektrisk laddning överförs från ett system till ett annat. Det kan ske genom ledare, såsom trådar eller kablar, eller på avstånd, som när solstrålar genererar elektricitet i en solcell.
* Termisk energiöverföring: Den här typen av överföring sker när värmeenergi överförs från ett system till ett annat. Det kan ske genom konduktion, som när två föremål med olika temperaturer kommer i kontakt och värmeenergi överförs från det varmare till det kallare föremålet, genom konvektion, som när luft eller vätska rör sig och tar med sig värmeenergi, eller genom strålning, som när en varm yta sänder ut infraröd strålning som sedan upptas av en annan yta.
* Ljusenergiöverföring: Den här typen av överföring sker när ljusenergi överförs från ett system till ett annat. Det kan ske genom direkt sikt, som när solens strålar reflekteras i en spegel och sedan upptas av ett annat föremål, eller genom fiberoptik, som när ljuset leds genom en flexibel fiber till ett annat ställe.
* Elektromagnetisk energiöverföring: Den här typen av överföring sker när elektromagnetisk energi överförs från ett system till ett annat. Det kan ske genom induktion, som när en spole inducerar en ström i en annan spole, eller genom radiovågor, som när en radiosändare sänder ut signaler som sedan upptas av en radiotvätt eller en mobiltelefon.

Rhodophyta, også kendt som rødalger, er en division (eller række) i det moderne femriksdomæne (også kaldet Five Kingdoms-systemet), der inkluderer flere typer alger. Disse organismer er karakteriseret ved at have røde, grønne eller brune fotosyntetiske pigmenter og cellevægge af cellulose og/eller et specielt kulkompleks kaldet karragenan. Rhodophyta indeholder mange forskellige arter, herunder nogle som vokser i ferskvand, men de fleste findes i marine miljøer, hvor de kan leve enten som bundlevende organismer eller som plankton. Nogle Rhodophyta-arter er kendt for deres ernæringsmæssige værdi og anvendes som føde i visse kulturer, eksempelvis nori (Porphyra spp.), der anvendes til at rulle sushi.

'Genom' refererer til det totale sæt af genetisk information, der er indeholdt i en organisme eller en celle. Det består af DNA-molekyler, der har kodet for alle de gener, proteiner og regulerende sekvenser, der er nødvendige for at danne og opretholde livet.

'Plastid' er et organel, der findes i visse celler, typisk i planter, alger og photosyntetiske bakterier. Plastider indeholder deres eget DNA og kan replikeres selvstændigt fra cellekernen. De har en række funktioner, herunder fotosyntese, opbevaring af kulhydrater og syntese af fedtstoffer. Chloroplaster er et eksempel på en type plastid, der er specialiseret i at udføre fotosyntese.

Så en medicinsk definition af 'Genom, plastid' ville være:

Plastid-DNA (ptDNA) er det totale sæt af genetisk information, der er indeholdt i et plastid. Plastider er subcellulære organeller, der findes i visse celler, typisk i planter, alger og photosyntetiske bakterier. Plastider indeholder deres eget DNA og kan replikeres selvstændigt fra cellekernen. De har en række funktioner, herunder fotosyntese, opbevaring af kulhydrater og syntese af fedtstoffer. Chloroplaster er et eksempel på en type plastid, der er specialiseret i at udføre fotosyntese.

"Aerobic" er en betegnelse for en biokemisk proces som skjer i tilstedeværelse av ilt. Det vil si at organismen eller celletypen bruker ilt for å oksidere substrater og frigjøre energi. Dette inkluderer også cellens respirasjon, hvor glukose oxideres til koldioxid og vann for å produsere ATP (adenosintrifosfat), som er en energibærer i cellen.

Så en medisinsk definisjon av "aerobios" vil være: "relatert til eller involverende biokjemisk aktivitet som skjer i tilstedeværelse av ilt, inkludert celleleg respirasjon."

Fykobilisomerer är pigmentproteinkomplex som förekommer hos cyanobakterier och rödalger (Rhodophyta). De är viktiga delar av deras fotosystem II, där de absorberar ljus i det röda och nära infraröda spektrumet och sedan överför denna energi till klorofyll a i reaktionscentret.

Fykobilisomererna består av två huvudtyper av pigment, fykoerytrin och fykocyanin, som är bundna till proteiner. Dessa pigment ger cyanobakterier och rödalger deras karaktäristiska blågröna och röda färger. Fykobilisomererna är organiserade i komplexa strukturer kända som fykobilisomer, där de är ordnade i staplade skivor.

Fykobilisomerer spelar en viktig roll i algers fotosyntes och hjälper till att maximera deras förmåga att absorbera solljus över ett bredare spektrum än vad klorofyll a kan göra på egen hand.

Medical definition of "Biological Evolution" is:

The process of gradual change and development in the characteristics of living organisms over generations through natural selection, genetic variation, and genetic drift. This can lead to the emergence of new species and the extinction of others. It is a fundamental concept in the field of biology and is supported by extensive scientific evidence from various fields such as genetics, paleontology, and comparative anatomy.

Medicinskt sett betyder "saltvatten" oftast vatten som har en högre salthalt än vanligt dricksvatten. Detta innebär att saltvatten innehåller mer än 0,5% dissocierade salter, vilket motsvarar ungefär 5 000 milligram/liter (mg/L) eller 5 gram per liter (g/L).

Saltvatten förekommer naturligt i hav och oceaner, där salthalten kan variera beroende på flera faktorer som nederbörd, utflöde av floder och avdunstning. Genomsnittlig salthalt i haven är omkring 3,5%, men det kan variera mellan cirka 3-4%.

Saltvatten har också medicinska tillämpningar, framför allt inom balneoterapi (havsvattsbehandling) och hyperton saltbad. Dessa behandlingsmetoder använder sig av högre koncentrationer än det naturliga havsvattnet för att behandla olika sjukdomar och skador, såsom hudåkommor, muskuloskeletala problem och värkar.

I'm sorry for any confusion, but "Paspalum" is actually not a medical term or concept. It is the name of a genus of plants, specifically grasses, that are native to warm temperate and tropical regions around the world. The plants in this genus are commonly known as "paspalums," and they have various uses, such as being used as forage for livestock or in lawn mixes. They are not directly related to human health or medicine.

I medicinsk kontext refererar "kall temperatur" vanligtvis till en kroppstemperatur under 35°C (95°F). Detta skiljer sig från normaltemperatur, som ofta definieras som mellan 36,5°C och 37,5°C (97,7°F och 99,5°F).

En lägre än normal kroppstemperatur kan indikera en varulka sjukdom eller ett underliggande medicinskt tillstånd, såsom hypotermi, hypotalamič dysfunktion, sepsis, eller vissa infektioner som kan påverka kroppens termoregleringssystem.

Det är viktigt att notera att den exakta definitionen av "kall temperatur" kan variera beroende på kontext och det specifika medicinska tillståndet som undersöks.

Chloroplast proteins are a type of protein that are found within the chloroplasts of plant and algal cells. Chloroplasts are organelles that are responsible for carrying out photosynthesis, which is the process by which these organisms convert light energy into chemical energy.

Chloroplast proteins play a variety of roles in supporting this process. Some of these proteins are involved in capturing and converting light energy into chemical energy during photosynthesis. Other chloroplast proteins are responsible for regulating the flow of electrons during this process, while still others help to convert carbon dioxide into organic compounds that can be used by the cell.

Chloroplast proteins are encoded by two types of genes: those found within the chloroplast genome itself, and those found in the nucleus of the cell. Proteins that are encoded by chloroplast genes are synthesized within the chloroplast, while those that are encoded by nuclear genes are synthesized in the cytoplasm and then imported into the chloroplast.

Overall, chloroplast proteins are essential for the proper functioning of the chloroplast and for the survival of plant and algal cells.

Geologi är inte en medicinsk disciplin, utan snarare en gren inom naturvetenskap. Geologi handlar om studiet av jorden, dess materia, struktur, historia och de processer som formar och förändrar jorden över tid. Detta inkluderar bland annat studier av bergarter, mineral, fossil, jordskalv, vulkanutbrott, landformer och hydrologiska cykler. Geologin använder sig ofta av metoder från fysik, kemi och biologi för att förstå jorden och dess system.

"Cynara" er en botanisk betegnelse for slægten artiskokker, som inkluderer planter som artiskoker (*Cynara scolymus*) og blå artiskoker (*Cynara cyanus*). Disse plater er kendt for deres større, blågrønne blade og store, lilla blomsterhoveder. Artiskoken er en populær grøntsag, som ofte bruges i salater eller tilberedes som en varm sideret. Blå artiskoker dyrkes oftest for deres dekorative værdi.

'Populus' är ett latinskt släktnamn som hör till växtfamiljen videväxter (Salicaceae). Det vetenskapliga namnet används ofta för att referera till släktet popplar, som består av cirka 30–45 arter lövfällande träd. Popplarna är vanligen tvåbyggare, vilket betyder att han- och honblommor sitter på skilda individer. De är viktiga för många djurarter eftersom de erbjuder skydd, föda och revir.

Popplar kännetecknas av sina enkla, tandade eller hela blad som ofta sitter strödda längs grenarna. Blommorna är små och samlade i hängen eller klasar. Frukterna är små, torra kapslar som innehåller många frön.

Popplar odlas ofta för sitt snabba tillväxttempero, vacker växtsätt och användning som pappersmassa. Några vanliga arter av popplar är asp (Populus tremula), höstpoppel (Populus x canescens) och vitpoppel (Populus alba).

'Botanik' är inte en medicinsk term, utan istället en termin inom biologin. Botaniken handlar om studiet av växter, inklusive deras struktur, funktion, classification, ecology och distribution. Det finns dock en underdisciplin inom botaniken som kallas farmakognosi, som är den gren av läkekonsten som studerar läkemedel som utvinns från naturliga källor, såsom växter. Farmakognosin kan ha medicinska tillämpningar, men själva termen 'botanik' används inte inom medicinen på ett direkt sätt.

Geologiska fenomen är naturliga processer och händelser som skapas eller formas över geologisk tid, ofta med hjälp av de fysiska och kemiska förändringarna i jordens litosfär (jordskorpan och manteln). Exempel på geologiska fenomen inkluderar bergskedjeformning, vulkanutbrott, jordbävningar, erosion, sedimentation, metamorfos och fossilisering. Dessa processer skapar och formar de geologiska formationerna som vi ser i landskapet runt omkring oss, såsom berg, dalgångar, öknar, korallrev och flodbäddar. De kan också påverka människors liv genom att forma naturresurser och geologiska risker som jordskred, tsunamier och vulkanutbrott.

'Lönn' är inget medicinskt begrepp, det är snarare ett juridiskt och etiskt koncept. Det handlar om att skydda personlig integritet genom att inte avslöja känsliga eller personliga uppgifter om en individ utan deras tillstånd. I medicinsk kontext kan det exempelvis avse att respektera patientens önskan om att inte dela ut personliga hälsorelaterade uppgifter till tredje part, även inom den medicinska vården. Det är en del av principen om informerad samtycke och sjukvårdens skyldighet att bevara patientens förtroende.

Jag tror att du kan ha förväxlat begreppen. "Helianthus" är ett släkte inom familjen korgblommiga växter och det engelska namnet är sunflower (solsöta). Det finns många olika arter av Helianthus, men den mest välkända är sannolikt höstsolsöta (*Helianthus annuus*).

En medicinsk definition av ett växtsläkte som Helianthus förekommer inte. Men vissa delar av vissa arter kan ha använts inom traditionell medicin, även om det saknas vetenskapliga belägg för deras verksamhet eller säkerhet. Det är alltid viktigt att vara försiktig och konsultera en läkare eller farmaceut innan man använder sig av någon form av alternativ medicin.

I medical terms, 'Tree' refererar vanligtvis till en benämning på ett vävnadsstrukturellt eller morfologiskt begrepp, snarare än en botanisk definition. En "tree" i medicinsk kontext är en struktur som har grenar och noder, vilket kan användas för att beskriva något som liknar ett träd, såsom:

1. En nervcell (neuron) med dess dendriter (grenarna) och axonen (stammen).
2. En arterioventrikulär (A-V) knut i hjärtat där blodkärlen delar sig (grenar) för att försörja olika delar av hjärtmuskeln.
3. En lungvägg med bronki (stammen) och bronkioler (grenarna).
4. Ett kärl i njuren som delar upp sig i mindre kärl (trädstruktur).

Det är viktigt att notera att den medicinska användningen av "tree" inte direkt syftar till en levande trädbild, utan snarare på något som har en liknande struktur med grenar och noder.

Fykocyanin är ett blått pigment som förekommer hos vissa blågröna alger och cianobakterier. Det är en del av fotosyntetiska komplexet i deras tylakoidmembran, där det fungerar som en accessorisk pigment i processen att absorbera ljus och producera energibärande molekyler. Fykocyaninet absorberar grönt ljus och reflekterar blått ljus, vilket ger algerna och bakterierna deras speciella färg. Det har också visat sig ha antioxidativa egenskaper och används inom vissa medicinska tillämpningar, såsom som en komponent i ögondroppar för att behandla torra ögon.

Galaktolipider är en typ av lipider som innehåller en galaktose (en typ av socker) kopplad till en eller två fettsyror via en glycerol-backe. De är vanligt förekommande i cellemembranen hos växter och många mikroorganismer, särskilt i kloroplaster. Galaktolipider spelar en viktig roll i strukturen och funktionen hos cellemembranen, och de är också involverade i signaltransduktion och cellkommunikation. I människor förekommer galaktolipider i mindre utsträckning, främst i hjärnan och nervsystemet.

I den medicinska kontexten refererar "jord" ofta till ett medicinskt preparat som består av en blandning av naturliga mineraler och jordartade substanser. Det kan användas som en kräm, paste eller puder för att behandla olika hudåkommor som irritationer, inflammationer eller infektioner.

Exempel på substanser som kan ingå i en jordblandning är lera, kaolin, bentonit och fullers earth. Dessa substanser har traditionellt använts inom medicinen på grund av deras absorbanta, adstringerande och antiinflammatoriska egenskaper.

Det är värt att notera att användningen av jord som ett medicinskt preparat inte är lika vanligt förekommande idag som det har varit historiskt sett. I modern medicin finns det ofta syntetiska alternativ som kan ge liknande effekter men med bättre kontrollerade och standardiserade doseringsformer.

I'm sorry for any confusion, but "Mesembryanthemum" is actually the name of a genus of plants, also known as "fig-maryns" or "ice plants." It is not a medical term or concept. The plants in this genus are primarily found in southern Africa and are known for their succulent leaves and brightly colored flowers. They are not typically used in a medical context.

'Lycopersicon esculentum' er en botanisk betegnelse for plantearten som vi kjenner som tomat. I medicinsk sammenheng kan tomatfruktens helsefremmende egenskaper være av interesse, men det er vanligere å se på den som en del av kosten enn som et medicinsk preparat. Tomater inneholder blant annet antioxidanten lycopin, vitamin C og andre næringsstoffer som kan være positive for helse og sykdomsforskyttelse.

Hydrocharitaceae är en familj av vattenväxter som innehåller cirka 120–130 arter i ungefär 15 släkten. De flesta arterna förekommer i sötvatten, men några arter kan även påträffas i bräckt vatten eller i marina miljöer. Familjen är världsvid utbredd och finns representerad på alla kontinenter utom Antarktis.

Karaktäristiskt för familjen är de underjordiska, ofta rikt grenade rotstokkarna som kan vara flottörförsedda eller fria från flytkroppar. Bladen är enkla och helbräddade med parallella nerver, ibland med hinnartad bladskiva. Blommorna är oftast tvåkönade, sällan enkönade, och sitter ensamma eller i små klasar. Frukten är en kapsel som innehåller många frön.

Exempel på släkten inom Hydrocharitaceae är Najas (vassnässlor), Elodea (vattenväxter), och Hydrilla (växtlighet i sjöar).

Thylakoid membrane proteins refer to the various types of proteins that are embedded in or associated with the thylakoid membranes within the chloroplasts of plant and cyanobacterial cells. These proteins play crucial roles in the light-dependent reactions of photosynthesis, which occur in the thylakoid membranes.

The thylakoid membrane is a complex and highly organized structure that contains several types of protein complexes involved in light absorption, electron transfer, proton transport, and energy conversion. These protein complexes include:

1. Photosystem I (PSI): A large protein complex that contains pigments such as chlorophylls and carotenoids, which absorb light energy to drive the generation of reducing equivalents (NADPH) and ATP during photosynthesis.
2. Photosystem II (PSII): Another large protein complex that also contains pigments for light absorption, but its primary role is to oxidize water molecules into oxygen gas, protons, and electrons, which are then used by PSI to generate reducing equivalents and ATP.
3. Cytochrome b6f: A protein complex that functions as a mobile electron carrier between PSII and PSI, transferring electrons from the donor side of PSII to the acceptor side of PSI while also pumping protons across the thylakoid membrane to create a proton gradient.
4. ATP synthase: A large protein complex that uses the energy stored in the proton gradient to generate ATP, which is used as an energy currency for various cellular processes.
5. Light-harvesting complexes (LHCs): Smaller protein complexes that contain pigments and function to capture light energy and transfer it to the reaction centers of PSI and PSII.

Overall, thylakoid membrane proteins are essential for the efficient conversion of sunlight into chemical energy during photosynthesis, and their study is crucial for understanding the fundamental mechanisms of this vital biological process.

I medically unlikely for me to provide a definition of "senapsväxt" since this term is in Swedish and you didn't ask for a medical definition related to human health. However, I can provide some information about the plants that are commonly known as "mustard" in English, which is a type of senapsväxt.

Mustards are a group of plants in the family Brassicaceae, which also includes vegetables like broccoli, kale, and cabbage. The mustard plant produces small seeds that are used as a spice and have a pungent, sharp flavor. There are many different species of mustard plants, including white mustard (Sinapis alba), black mustard (Brassica nigra), and brown mustard (Brassica juncea).

Mustard seeds contain compounds called isothiocyanates, which are responsible for their sharp flavor and may have potential health benefits. Some studies suggest that consuming mustard seeds or mustard oil may help to reduce inflammation, improve digestion, and lower the risk of certain types of cancer. However, more research is needed to confirm these effects and establish safe and effective dosages.

I'm sorry for any confusion, but "Dibromotymokinon" doesn't seem to be a recognized term in medical or biological sciences. The prefix "dibromo-" suggests that the compound contains two bromine atoms, but "tymokinon" is not a recognized term. It's possible there may be a spelling error or a misunderstanding of the terminology. If you have more context or information about where this term comes from, I'd be happy to help you try to clarify it.

Rhodospirillum är ett släkte av purpurbakterier som tillhör proteobacteria. Dessa bakterier är fototrofa, vilket betyder att de kan producera sin egen föda genom att använda ljusenergi i en process som kallas fotosyntes. De flesta arter av Rhodospirillum är också aeroba, men de kan även växa anaerobt under speciella förhållanden.

Rhodospirillum-arterna har en unik morfologi med spiralformad cellstruktur och en polär flagell som de använder sig av för att röra sig framåt. De förekommer naturligt i vatten, jord och andra miljöer där det finns lite syre och mycket solljus.

Det är värt att notera att Rhodospirillum inte ska förväxlas med Rhodobacter, som också är ett släkte av fototrofa bakterier men har en något annorlunda morfologi och metabolism.

Malatdehydrogenas (MDH) er ein enzym som spesielt er involvert i cellar energiproduksjon i både aerobe og anaerobe stoffskifteprosesser. I like gang er MDH aktør i den citokrom-sure kettjen, der konverterer malat til oxalacetat under prosessen med glikolys. Malatdehydrogenas katalyserer oss et redoxreaksjon der reducerer NAD+ til NADH og simultan fertarber malat til oxalacetat. Dette er en viktig reaksjon i cellens energihusholdning og stoffskifte. Malatdehydrogenas finst i flere forskjellige former, både i mitokondriene og i cytoplasmaet, og har forskjellige funksjoner i ulike biologiske prosesser.

I'm sorry for any inconvenience, but "Cyanothece" is not a medical term. It is a genus of cyanobacteria, also known as blue-green algae. These bacteria are capable of both oxygenic photosynthesis and nitrogen fixation, making them important contributors to the global nitrogen cycle. They have been found in various environments such as freshwater, marine, and terrestrial habitats.

Glycerinsyra, även känd som glykolsyra (IUPAC-namn: hydroxyacetidsyra), är en organisk förening med formeln HOCH2CO2H. Det är den enklaste hydroxysyran och den simplaste alpha-hydroxykiselinen. Glycerinsyra är en karboxylsyra som innehåller en hydroxylgrupp (-OH) och kan ses som en mellanform i metabolismen av sockerarter. Den förekommer naturligt i vissa frukter och vin.

Glycerinsyra är en vattenlöslig, svag syra med en pKa på ungefär 3,84 vid 25 °C (77 °F). Den används ofta som ett buffertämne i biologiska system och har också använts inom kosmetikaindustrin som ett fuktighetsmedel. I ren form är glycerinsyra en färglös, viskös vätska vid rumstemperatur.

I medicinsk kontext kan glycerinsyra användas för att behandla högt syrabaskontroll i blodet (azidemi) hos nyfödda och för att behandla kristalliniteradiokalkuleringar. Det är också en ingrediens i vissa läkemedel som används för att behandla mag-tarminnehåll, såsom maglaxativa.

Saccharose, ofta kallat sackaros, är ett disacharid som består av två monosackarider, glukos och fruktos, som är kopplade till varandra via en glykosidbindning. Saccharose förekommer naturligt i många sockerrika livsmedel, såsom sockerbetor, sockerrör och flera olika frukter. När vi äter livsmedel som innehåller saccharose spjälkas det upp av vår kropp till glukos och fruktos, vilka kan användas som energikälla.

Plastocyanin är ett kopparprotein som deltar i den biologiska elektrontransportkedjan i fotosyntesen hos växter, alger och cyanobakterier. Det agerar som en mobil elektrondonor mellan två komplexa proteiner, cytochrom b6f och photosystem I, under oxidativ fosforylering i thylakoidmembranet i kloroplasten. Plastocyanin består av en enda polypeptidkedja som innehåller två kopparjoner och har en molekylvikt på cirka 10-11 kilodalton. Proteinet är riktat med sin kopparbindande sida mot vatten, så att den kan undergå reduktion av syre till vatten i fotosystem I. Plastocyanin är ett viktigt protein i fotosyntesen eftersom det hjälper till att transportera elektroner effektivt och specifikt mellan de två proteinkomplexen under låga syrehalter.

Kolsyreanhydras (carbonic anhydrases) är ett enzym som katalyserar omvandlingen av kolsyra (H2CO3) till väteion (H+) och hydrogenkarbonat (HCO3-) i kroppen. Det finns flera olika isoformer av kolsyreanhydras, men de spelar alla en viktig roll i homeostasen av karbonat-bikarbonat-buffersystemet, som hjälper till att reglera kroppens surhetsgrad (pH). Kolsyreanhydras finns i många olika typer av celler, inklusive röda blodkroppar, njurar och bukspottkörtel.

'Ageratina' er en slags plante i familien Asteraceae, som også inkluderer solsikke og asters. Det er en stor slægt med over 400 arter, hovedsageligt fundet i varme, tropiske områder i Amerika. Mange arter af 'Ageratina' indeholder irriterende stoffer, der kan forårsage hudirritationer og andre negativa reaktioner hos mennesker og dyr.

Et velkendt eksempel på en art i denne slægt er 'Ageratina altissima', også kendt som skovmælkebøtte eller hvidgul mælkebøtte. Denne plante vokser ofte i skove og langs veje, især i østlige dele af USA. Skovmælkebøtten er kendt for at producere en hvidlig, latexagtig saft, der kan irriterer huden og øjnene, hvis man kommer i kontakt med den.

Det er vigtigt at bemærke, at 'Ageratina' ikke er et medicinsk begreb, men snarere en botanisk betegnelse for en slags plante. Hvis du leder efter informationer om medicinske anvendelser eller effekter af bestemte arter i denne slægt, bør du søge efter oplysninger specifikt om disse arter.

Aizoaceae is a family of flowering plants, also known as the fig-mary, ice plant, or carpetweed family. These plants are primarily found in dry and arid regions of the world, particularly in Southern Africa. The family includes a wide variety of growth habits, from small herbs to large shrubs, and many of them have succulent leaves or stems that help them retain water in their harsh environments.

Aizoaceae plants are known for their unique flowers, which often have prominent papillae or tubercles on the surface of the petals. The flowers are usually radially symmetrical and have both male and female reproductive parts. The fruits of these plants are also distinctive, with many of them having a dry, dehiscent capsule that splits open to release the seeds.

Some well-known examples of Aizoaceae plants include the ice plant (Mesembryanthemum crystallinum), which has fleshy leaves covered in tiny water-storing bladder cells, and the living stone plant (Lithops spp.), which resembles a small rock or pebble.

While Aizoaceae plants have some medicinal uses, they are not as widely used in medicine as other plant families. Some species of Aizoaceae have been used in traditional medicine to treat a variety of ailments, including digestive problems, skin conditions, and respiratory issues. However, more research is needed to confirm the safety and efficacy of these medicinal uses.

'Amaranthus' är ett släkte i familjen amarantväxter (Amaranthaceae). Det innehåller omkring 60–75 arter som förekommer över stora delar av världen, främst i tropiska och subtropiska områden. Några kända arter är glödande amarant (Amaranthus retroflexus), grön amarant (Amaranthus hybridus) och guld amarant (Amaranthus hypochondriacus).

Många av arterna inom släktet 'Amaranthus' är ursprungligen vildväxande, men de odlas också som grönsaker, sädesslag och prydnadsväxter. Amarantfrön är rika på protein, fiber och mineraler och används i många kök runt om i världen.

Det finns inget medicinskt specifikt till amarant som växt, men den kan ha en positiv inverkan på hälsan genom att vara en källa till näringsrikt mat.

'Quercus' är ett släkte inom familjen bokväxter (Fagaceae) och består av cirka 400–600 arter, de flesta förekommer i varmare klimat. Släktet kallas vanligen ekar och omfattar bland annat arterna som vi i Sverige känner till som bokar, skogsekar och bergekar.

Ekar är träd eller buskar och de flesta arter har en tydlig uppdelning mellan stammans bark och dess blad. Barken är ofta grov och djupbrun medan bladen är oregelbundet tandade eller lobbiga, och vanligen har de en behåring på undersidan.

Ekar producerar ekollon som är en viktig föda för många djurarter. Ekollonen är ett nöt som innehåller en fröskida och ett embryo. De kan variera i storlek, form och smak beroende på art.

I medicinskt hänseende har vissa ekar använts traditionellt för att behandla olika sjukdomar. Till exempel har barken från Quercus robur (vanlig ek) använts som antiinflammatoriskt medel och för att lindra diarré. Quercus infectoria (syriska eken) har använts för att behandla hudproblem, såsom eksem och sår. Det är viktigt att notera att användning av växter i medicinskt syfte bör ske under handledning av en kvalificerad hälsoprovidare.

En "plant vascular bundle" är ett sammanträffande av vasculärt vävnad i kärlväxter (frön och blommor bärande växter) som transporterar näringsämnen och vatten mellan olika delar av växten. De består av två typer av kärl: xylem, som främst transporterar vatten och mineraler uppåt i växten, och floem, som huvudsakligen transporterar assimilat (glukos) från bladen till andra delar av växten. Dessa två typer av kärl är omgivna av en gemensam hölje av celler som ger stöd och skydd till vaskulära bundel. Plant vascular bundles förekommer i alla delar av kärlväxter, inklusive rötter, stjälkar och blad.

'Salthalt' refererer til mængden af opløst salt i et vandløb, hav eller andet vandførende system. Det er typisk udtrykt som salinitet, der er en dimensionsløs størrelse som angiver forholdet mellem den masse af opløste stoffer (i gram) og den væskevolume (i liter), hvorpå de er opløst. Saliniteten for havvand ligger typisk på omkring 3,5%, svarende til en salinitet på ca. 35.

I medicinske sammenhænge kan 'salthalt' også referere til saltindholdet i kroppen eller i en bestemt væske i kroppen, såsom blodet. Normal saltholdighed i blodet er typisk på omkring 0,9%, svarende til en salinitet på ca. 9 g/L. For højt saltindhold (også kaldet hypernatremi) eller for lavt saltindhold (hyponatremi) kan have negativ indvirkning på kroppen og føre til forskellige sundhedsproblemer.

En medicinsk kontext definieras "naturliga katastrofer" ofta som händelser orsakade av naturliga fenomen, såsom jordbävningar, tsunamis, vulkanutbrott, översvämningar, skogsbränder, orkaner och andra extrema väderhändelser, som resulterar i allvarlig skada eller förlust av mänskliga liv, egendom eller miljö. Dessa händelser kan leda till direkta skador genom trauman eller död, men de kan också orsaka indirekt skada genom att störa den normala funktionen hos samhället och försvåra tillgången till viktiga medicinska resurser.

'Reglering av genuttryck, bakterier' refererer til den biologiske prosessen hvorved celler kontrollerer hvilke gener som aktiveres og deaktiveres i bakteriers genom. Genuttrykk er den proces hvorved information i DNA-strengen oversatt til proteinsyntese. I bakterier kan regleringen av genuttryck styres ved forskjellige mekanismer, inkludert:

1. Operon-regulering: Her brukes en operon, som er en gruppe relaterte gener som kontrolleres av en enkelt promotor og terminatorsignal. Regulatorproteinet binder seg til operonens promotor for å enten aktivere eller inaktivere transkripsjonen av alle gener i operonen.

2. Repressor-proteiner: Disse proteinet binder seg til DNA-strengen og forhindrer transkripsjonen av et gener. Når repressoren blir inaktivert, tillates transkripsjonen å skje.

3. Activator-proteiner: Disse proteinet binder seg til DNA-strengen og aktiverer transkripsjonen av et gener ved å hjelpe RNA-polymerasen til å starte transkripsjonen.

4. Attenuering: Dette er en mekanisme der regulatorproteinet påvirker transkripsjonsprosessen ved å endre strukturen av mRNA-molekylet under transkripsjonen.

5. Bakteriens respons til ytre stimuli kan også regulere genuttrykk, for eksempel ved å aktivere two-component systems der består av en sensor og en responseregulator. Når sensoren oppfanger et ytterlig stimuli, blir den aktivert og aktiverer responseregulatorproteinet som deretter kan påvirke genuttrykk.

Regleringen av genuttrykk er viktig for bakteriers å overleve i forskjellige miljøer og tilpas seg til endringer i omgivelsene.

En mutation är ett tillfälligt eller permanet genetiskt förändring i DNA-sekvensen som kan resultera i en förändring i strukturen eller funktionen hos ett protein eller en genprodukt. Mutationer kan uppstå spontant under celldelning, eller orsakas av externa faktorer såsom strålning, kemikalier eller virus. Mutationer kan vara skadliga, neutrala eller till och med fördelaktiga beroende på vilken del av genomet de påverkar och hur de påverkar genens funktion.

Prochlorococcus är en typ av cyanobakterie, även kallad blågrön alg, som är den minsta och mest talrika fotosyntetiserande organismen på jorden. Den lever i solbelysta vattenmassor i alla världens oceaner och utgör en viktig del av planetens kol-dioxid-kolförbränningscykel. Prochlorococcus är unik bland cyanobakterier eftersom den innehåller klorofyll a och b, likt växter, istället för det vanligare förekommande fykobilisomet i cyanobakterier. Denna skillnad gör att Prochlorococcus kan absorbera ljus över ett större spektrum än andra cyanobakterier, vilket ger den en konkurrensfördel i närings-fattiga vatten.

Fysiologisk stress är ett svar hos den autonoma nervsystemet och endokrina systemet i kroppen på olika inre eller yttre stimuli, som aktiverar mekanismer för att hantera hot eller krav. Detta svar involverar en komplex kaskad av hormonella och signalsubstanser, inklusive frisättning av adrenalin och noradrenalin från binjuremärgen samt frisättning av cortisol från binjurebarken. Dessa hormoner förbereder kroppen för att hantera stressören genom att öka hjärtfrekvensen, blodtrycket, glukosnivåerna och andningsfrekvensen, samtidigt som de minskar aktiviteten i icke-nödvändiga organ och system. Detta svar är evolutionärt viktigt för överlevnad och anpassning till hot eller utmaningar, men kan ha negativa effekter på kroppen om det uppehålls under lång tid eller blir excesivt.

'Pastinaca' är ett botaniskt namn och refererar till släktet *Pastinaca*, som innehåller flera arter av tvååriga örter i familjen Apiaceae (eller Distenväxter på svenska). Det mest kända och vanligaste arten i detta släkte är pastinak (*Pastinaca sativa*), även kallad jordskok eller vild skörda.

Pastinakan är en rotvext art, med en lång, köttig, vit rot som påminner om morot och persiljarot men är mer äggformad. Smaken är mild och sötaktig, något som påminner om persilja och selleri. Den används ofta i matlagning, både rå och tillagad, och innehåller en rad näringsriktiga ämnen som vitamin C, potassium och karotenoider.

Det är värt att notera att pastinakan inte ska förväxlas med persiljans rot eller sellerirötterna, även om de tillhör samma familj. Dessa har en annan smak och används på olika sätt i matlagning och medicinsk användning.

Feofytin är ett pigment som förekommer i vissa arter av fotosyntetiserande bakterier och alger. Det är en del av fotosystem II, där det fungerar som en elektronacceptor under ljusberoende fotosyntes. Feofytin är ett derivat av klorofyll, men saknar den centrala magnesiumjonen och har istället en hydroxylgrupp på sin centrala del. Detta gör att feofytinet inte kan absorba ljusenergi självt, utan fungerar som en mellanstationsmolekyl i överföringen av elektroner under fotosyntesen.

'Gaser' er en uformell betegnelse for gasformige substanceer i kroppen. I medisinsk sammenhengen kan det være forskellige typer gasser som forekommer naturlig eller som dannes under forskellige sygdomstilstande.

Her er noen eksempler på gaser i medicinsk kontekst:

1. Syrgas (O2): Et nødvendigt element for å oppretholde liv og en viktig del av respirasjonen.
2. Kulilte (CO2): En biprodukt fra cellernes stofskifte, som normalt utses gjennom respirasjon. Høye nivåer kan være skadelige og føre til sykdom.
3. Magensyre (HCl): En gas dannet i maven under fordøyelsen, hvor det spiller en rolle ved å bryte ned kosten.
4. Dyspepsi: En betegnelse for ubehag i maven og/eller tarmene som kan være forårsaket av forstyrret gassenivå.
5. Gasemboli: En tilstand der luftbobler migrerer til blodomløpet, oftest som en komplikasjon under operasjoner eller dykking. Gasemboli kan være livstruende hvis de når hjertet eller lungene.
6. Intestinal gas: Gas som dannes i tarmene som en del av fordøyelsen og normal tarmflora. Overdreven mengde kan føre til oppblåsthet, flatulens og ubehag.

Det er viktig å huske på at denne liste ikke er uttømmende, og at forekomsten og betydningen av gaser i kroppen kan variere alt etter kontekst og individet.

En aminosyrasekvens är en rad av sammanfogade aminosyror som bildar ett protein. Varje protein har sin unika aminosyrasekvens, som bestäms av genetisk information i DNA-molekylen. Den genetiska koden specificerar exakt vilka aminosyror som ska ingå i sekvensen och i vilken ordning de ska vara placerade.

Aminosyrorna i en sekvens är sammanbundna med peptidbindningar, vilket bildar en polymer som kallas ett peptid. När antalet aminosyror i en peptid överstiger cirka 50-100 talar man istället om ett protein.

Aminosyrasekvensen innehåller information om proteinet och dess funktion, eftersom den bestämmer proteins tertiärstruktur (hur aminosyrorna är hopfogade i rymden) och kvartärstruktur (hur olika peptidkedjor är sammansatta till ett komplext protein). Dessa strukturer påverkar proteinet funktion, eftersom de avgör hur proteinet interagerar med andra molekyler i cellen.

'Solanum melongena' er en medisinsk betegnelse for planten aubergine, også kendt som solanfrugt eller agurketræ. Auberginen er en del af natskyggefamilien (Solanaceae) og er oprindeligt hjemmehørende i Sydasien og Melanesien. Den bliver ofte anvendt i madlavning verden over på grund af sin mildt smagsnote og bløde, lette konsistens. Auberginen indeholder en række næringsstoffer som antioxidanter, fiber, vitaminer og mineraler, herunder kalium, magnesium og jern.

Portulacaceae er en botanisk familie som inkluderer planter som ofte kallas for portulak- eller pigvefamily. Denne familien omfatter følgende medisinske definisjoner:

1. Portulaca oleracea (common portulaca/purslane): Denne arten er en opprinnelig syd- og østasiatisk plante som nå vokser vilt over hele verden. Purslane har blitt brukt i tradisjonell medisin for å behandle en rekke helseproblemer, inkludert hudsykdommer, infeksjoner og diaré. Den inneholder også antioxidanter som kan ha positive helseeffekter.

2. Portulaca grandiflora (mulein's pink/rose moss): Dette er en prydplante med opprinnelse i Syd-Amerika, men den vokser nå over hele verden. Den har ikke noen viktige medisinske bruk, men blir ofte anbefalt for sine dekorative egenskaper.

3. Talinum paniculatum (Jewels of Ophir/flowering portulaca): Dette er en subtropisk plante som vokser naturlig i Mexico og Central-Amerika, men også dyrkes som prydplante i andre verdensdeler. Den har blitt brukt i tradisjonell medisin for å behandle hudsykdommer, infeksjoner og inflammasjon.

4. Calandrinia ciliata (red maids/fringed rockpurslane): Dette er en opprinnelig syd-amerikansk plante som vokser i fjellområder og ørkenmiljøer. Den har blitt brukt i tradisjonell medisin for å behandle hudsykdommer, infeksjoner og inflammasjon.

5. Montia perfoliata (miner's lettuce/Indian lettuce): Dette er en opprinnelig nord-amerikansk plante som vokser i fugtige områder. Den har blitt brukt i tradisjonell medisin for å behandle hudsykdommer, infeksjoner og inflammasjon.

I allmennhet er det lite dokumentert videnskapelig evidens som støtter de medisinske påstandene om disse plantene, så deres bruk bør være begrenset til tradisjonell og folkelig medisin. Hvis du overveier å bruke noen av disse plantene for medisinske formål, bør du først rådfråge en lisensiert legesakskundig før du gjør dette.

Singel syre, også kjent som monokarboxylsyre, er en type karbonasyre der har én carboxylgruppe (-COOH) og én hydrogenatom (-H). Den simpleste singelt syren er eddikesyre (CH3COOH), men andre eksempler inkluderer formi syre (HCOOH) og benzoesyre (C6H5COOH). Singel syre molekyler kan danne kemiske reaksjoner med andre singel syre molekyler for å forme dimere eller polymerer, beroende på koncentrasjonen og temperatur. Disse reaksjonene er vanligvis reversibel og er avgjort av pH-verdi og temperaturen i opløsningen.

I medicinen refererer kinetik specifikt till läkemedelskinetik, som är studiet av de matematiska modellerna som beskriver hur ett läkemedel distribueras, metaboliseras och utsöndras i en levande organism. Det finns fyra huvudsakliga faser av läkemedelskinetik:

1. Absorption (absorption): Hur snabbt och effektivt absorberas läkemedlet från gastrointestinal tract till blodomloppet.
2. Distribution (distribution): Hur snabbt och i vilken utsträckning fördelar sig läkemedlet i olika kroppsvävnader och vätskor.
3. Metabolism (metabolism): Hur snabbt och hur påverkar läkemedlets kemiska struktur i kroppen, ofta genom enzymer i levern.
4. Elimination (elimination): Hur snabbt och effektivt utsöndras läkemedlet från kroppen, vanligtvis via urin eller avföring.

Läkemedelskinetiken kan påverkas av många faktorer, inklusive patientens ålder, kön, genetiska variationer, lever- och njurfunktion samt andra läkemedel som patienten tar.

In medicinal chemistry, "hemi terpenes" are not a widely used or recognized term. However, in the context of organic and natural products chemistry, a hemi terpene is a chemical compound that contains a monoterpene unit (a 10-carbon skeleton) that is linked to another molecule.

Monoterpenes themselves are a class of naturally occurring compounds that are synthesized in plants and some animals through the biosynthetic pathway known as the mevalonate pathway. Monoterpenes have various biological activities, including antimicrobial, anti-inflammatory, and antioxidant properties.

A hemi terpene is formed when a monoterpene unit undergoes chemical reactions with other molecules, resulting in the formation of a new compound that contains the 10-carbon skeleton of the monoterpene. These compounds can have diverse structures and biological activities, depending on the nature of the reaction and the molecule to which the monoterpene is linked.

It's worth noting that the term "hemi terpene" is not commonly used in the medical literature or in clinical practice, and its meaning may vary depending on the context in which it is used.

'Fagus' är det vetenskapliga namnet på ett släkte av bokväxter, även kända som bokar. Det vanligaste arten i släktet är europeisk bok (Fagus sylvatica), men det finns också andra arter som förekommer i östra Asien och Nordamerika. Bökar är städsegröna träd med en rak, cylindrisk stam och en höjd på upp till 45 meter. De har en karaktäristisk glatt, silvergrå bark och breda, avrundade löv. Bökar är viktiga skogsbildande arter i många delar av världen och används också som prydnadsväxter.

Rhodopseudomonas är ett släkte av purpurbakterier som tillhör proteobakteriadivisionen. Dessa bakterier är fototrofa, vilket betyder att de kan utföra fotosyntes och använda ljus som energikälla. De kan också växa heterotrofiskt, det vill säga med hjälp av organiska ämnen som kolkälla. Rhodopseudomonas-arterna är vanligen stavformade och kan variera i färg från rödaktig till rosa eller orange, beroende på deras innehåll av karotenoider och bakteriekolas. Släktet innehåller ett antal arter, däribland Rhodopseudomonas palustris, som är en av de mest välstuderade fotosyntetiserande bakterierna.

"Maladie" är franska för "sjukdom". Det finns ingen medicinsk term som heter "malater".

Proteaceae är en växtfamilj som tillhör ordningen Proteales. Denna familj består av cirka 830 arter, fördelade på omkring 80 släkten. Många av arterna inom familjen Proteaceae hör hemma i södra Afrika och Australien, men även Nya Zeeland, Sydamerika, Asien och Stilla havsöarna representeras.

Proteaceae-familjens växter är ofta evergreen och har mycket varierande utseende. De kan vara buskar eller träd, och de flesta arterna har alternerande blad som sitter strödda längs stammarna. Blommorna är vanligen tvåkönade och har en karaktäristisk form med fyra sammanväxta kalkblad som bildar en kanna eller rörform. Frukterna är ofta hårda och träiga, och innehåller ett enda frö.

Många arter inom familjen Proteaceae har medicinska användningsområden. Exempelvis har växten *Protea cynaroides* (kungsprotea) använts som botemedel mot magsmärtor, diarré och hosta i södra Afrika. Andra arter innehåller alkaloider och tanniner som kan ha medicinska effekter, men det behövs mer forskning för att fastställa deras eventuella användningsområden.

'Vicia faba', ofta känt som bondbönor eller mungbönor, är en art i familjen ärtväxter (Fabaceae). Den är en högvuxen, klibbig ört som kan bli upp till en meter hög och har vita, rosa eller röda blommor. Baljorna är platta, breda och hårda med mörkbruna frön inuti.

Fröna från Vicia faba är ätliga och används ofta i matlagning över hela världen. De är rika på protein, kolhydrater och fiber. Bondbönor är också en god källa till vitamin B6, vitamin K, folsyra, magnesium, järn och zink.

Det är värt att notera att en liten del av befolkningen kan ha en ärftlig allergisk reaktion på Vicia faba, kallad favism. Detta tillstånd kan orsaka hemolytisk anemi, där de röda blodkropparna bryts ned och kan leda till allvarliga komplikationer.

'Acetylen' (etan, C2H2) er en einfach chemisk forbindelse bestående av KARBON og Wasserstoff. Det er en uunsaturert kolvatensidtype med en trippelbinding mellom de to KARBON-atomene. Acetylen er en gas under normale temperatur- og trykkforhold, men kan komprimeres eller lette for å bli en likvid. Det er ugiftig og har en brannpunkt på -20°C (−4°F).

I medisinsk sammenheng er acetylen ikke vanligvis i bruk. Men det kan være skadelig hvis man blir utsatt for høye koncentrasjoner av gassen, som kan føre til sirkulasjons- og åndedrettsproblemer.

'Giftiga växter' refererar till växter som innehåller substanser som kan vara skadliga eller farliga för djur, inklusive människor, om de konsumeras, toucheras eller andas in. Dessa giftiga ämnen kan variera mycket bland olika växtarter och kan finnas i alla delar av växterna, som blad, stjälkar, rötter, bär och frön.

Det är viktigt att notera att många giftiga växter också kan ha medicinska användningsområden när de används korrekt och under kontrollerade förhållanden. Dock kan felaktlig hantering eller konsumtion av dessa växter leda till allvarliga skador eller i värsta fall död.

Exempel på giftiga växter inkluderar blad från vissa arter av belladonna, som kan orsaka hallucinationer, yrsel och andningssvårigheter; aconitum, som kan orsaka hjärtproblem och andningssvårigheter; och vissa arter av guldregn, som kan orsaka mag- och tarmsymtom samt muskelsvaghet.

Etiolation refererar inom medicin till den process där växter blir långa, smala och bleka på grund av brist på tillgång till solljus. Detta händer när växterna växer i mörker eller i svagt ljus, vilket får dem att sträva efter att nå det begränsade ljuset.

Denna process är ofta olönlig för växten, eftersom den blir mindre härdad och motståndskraftig mot sjukdomar och skadedjur. Dessutom kan etiolerade växter ha svårare att blomma och fälla frön.

Etiolation kan förebyggas genom att ge växterna tillräckligt med solljus eller artificiellt ljus, så att de kan utvecklas normalt och bli starkare och hälsa.

'Alocasia' är ett släkte inom familjen Araceae, som innehåller flera decimeterhöga, städsegröna eller halvstädsegröna växter. De flesta arterna har stora, hjärtformade blad med breda nerver och en tjock, vaxartad yta. Många arter odlas som rumsväxter på grund av sina dekorativa blad.

Det finns inget medicinskt användningsområde för släktet 'Alocasia'. Vissa arter kan innehålla irriterande ämnen i alla delar av växten, och det rekommenderas att inte äta dem. Om kontakt med ögonen eller huden kan det orsaka irritation, och det är viktigt att tvätta bort eventuell växtsaft omedelbart.

Således, 'Alocasia' har inget medicinskt användningsområde, men det är viktigt att vara medveten om att vissa arter kan orsaka irritation och skada om de hanteras felaktigt.

"Salttåliga växter" (halofila eller halotoleranta växter) är växter som kan tolerera höga saltkoncentrationer i marken och/eller vattnet de vuxer i. De har utvecklat olika anpassningar för att klara av detta, till exempel genom att ha speciella transportproteiner som reglerar saltets in- och utflöde i cellerna eller genom att kunna akkumulera höga koncentrationer av salt i vissa delar av växten utan att skadas. Många salttåliga växter finns i kustnära områden, i saltvattensmiljöer eller i torra och heta klimat där marken ofta innehåller höga halter av salt.

I'm sorry for any confusion, but "Peas" is not a medical term that I am familiar with. If you are referring to a medical condition or treatment, could you please provide more context or clarify? I am here to help answer your questions to the best of my ability.

If you meant "pea" as in the small, round seed from the leguminous plant Pisum sativum, then it is not a medical term. However, peas are a good source of nutrients such as protein, fiber, vitamin C, and thiamin, which can contribute to overall health when included as part of a balanced diet.

'Växtgift' är ett samlingsbegrepp för olika typer av skadliga ämnen som kan produceras av växter. Dessa giftiga ämnen kan vara toxiner, alkaloider, glykosider eller fenoler och de kan finnas i alla delar av växten, inklusive bladen, stjälken, rötterna och frukterna. Vissa växter producerar giftiga ämnen som en försvarsmekanism mot rovdjur och andra skadedjur, medan andra kan innehålla giftiga ämnen som en del av deras normala metabolism.

Många växtgifter kan vara farliga om de intas, andas in eller kommer i kontakt med huden. Symptomen på förgiftning kan variera beroende på vilket gift det är och hur mycket som har intagits. Vissa vanliga symptom på växtgifte kan vara illamående, kräkningar, diarré, yrsel, huvudvärk, andningssvårigheter och i värsta fall till och med dödsfall.

Exempel på vanligt förekommande växter som kan innehålla giftiga ämnen är potatis, belladonna, flitiga blåbär, vinruteväxten och många arter av gullvivan. Det är viktigt att vara medveten om vilka växter som kan vara farliga och att undvika att äta eller hantera dem på ett otillräckligt sätt.

'Seasons' är inget medicinskt begrepp, utan istället ett naturligt fenomen som vanligtvis refererar till de fyra årstiderna: vår, sommar, höst och vinter. Varje årstid har sin unika kombination av temperatur, nederbörd och dagsljus som påverkar miljön och levande varelsers beteende och livscykel.

I medicinsk kontext kan årstider ha en viss relevans när det gäller säsongsbundna sjukdomar eller fenomen, såsom säsongsrelaterade allergi, smittsjukdomar som flu eller andra infektionssjukdomar som kan vara vanligare under vissa årstider. Dessutom kan årstiderna ha en effekt på människors fysiska och mentala hälsa, till exempel kan många människor uppleva säsongsbundna depressioner eller känslor av tristess under de mörkare vintermånaderna.

I'm sorry for the confusion, but "Clusia" is not a medical term. It is a genus of flowering plants in the family Clusiaceae, also known as the clusia or bitter-oak family. These plants are native to the Americas, and some species are grown as ornamental plants due to their attractive flowers and glossy leaves. They are not directly related to human health or medicine.

Dygnsrytmen (engelska: circadian rhythm) refererar till den inre biologiska klocka hos levande organismer, inklusive människor, som reglerar olika fysiologiska processer och beteenden under dygnet. Dessa processer inkluderar sömn-vakenhetscykler, kroppstemperatur, blodtryck, hjärtfrekvens, hormonnivåer och andra funktioner.

Den centrala regulatorn av dygnsrytmen finns i en grupp nervceller i hypotalamus, en del av hjärnan som kallas supraChiasmatic nuclei (SCN). SCN koordinerar dygnsrytmen genom att kontrollera produktionen och release av hormoner såsom melatonin och cortisol. Dessa hormoner påverkar sömn-vakenhetscykler, kroppstemperatur och andra fysiologiska processer.

Dygnsrytmen är en cirka 24-timmars cykel som styrs av ljus-mörkercykeln i naturen. Exponering för naturligt dagsljus på morgonen hjälper att ställa in den inre klockan och underlättar en normal sömn-vakenhetscykel. Människor som arbetar nattskift eller reser över tidszoner kan uppleva störningar i sin dygnsrytm, vilket kan leda till sömnproblem och andra hälsoproblem.

I'm sorry for any confusion, but the term "elektroner" is not a medical term in English or in Norwegian. Electrons are fundamental particles that carry a negative electric charge and are found in atoms. They are important in chemistry, physics, and many areas of science, including medicine (such as in medical imaging techniques like CT scans and MRI), but they are not a medical concept themselves.

If you have any questions about a specific medical concept or term, I'd be happy to try to help!

'Prunus' är ett släkte inom familjen rosväxter (Rosaceae) som innehåller flera fruktträd och buskar, däribland körsbär, plommon, aprikoser och persikor. Frukterna från dessa träd kallas ofta stenfrukter eftersom de har en stor, hård kärna i mitten som innehåller ett frö.

Släktet 'Prunus' omfattar också andra arter som är mindre välkända som päronskott, mandel och flera ornamentala träd och buskar. Många av dessa arter innehåller ämnen som kan vara skadliga eller giftiga om de konsumeras i stora mängder, så det är viktigt att bara äta frukterna från odlade och säkra källor.

Transcriptom är ett samlingsbegrepp för alla RNA-molekyler som transkriberats, eller kopierats, från DNA:t i en cell vid en given tidpunkt. Det inkluderar både protein kodande RNA (mRNA) och icke-proteinkodande RNA (till exempel rRNA, tRNA, miRNA med mera). Transkriptomet ger därför information om vilka gener som är aktiva i en cell och hur mycket av varje gen som produceras. Genom att analysera transkriptomet kan forskare få insikt i celldifferentiering, cellcykler, respons på stimuli och sjukdomar.

Molekylær evolution refererer til studiet af de molekylære mekanismer og processer som driver ændringer i DNA-sequencer over tid, hvilket resulterer i den biologiske evolution. Dette inkluderer studiet af mutationer, genetisk drift, genflow og naturlig selektion på molekylær niveau. Molekylær evolution anvender ofte sekvensdata fra DNA, RNA eller protein for at konstruere filogenetiske træer, der viser de evolutionære forhold mellem organismer.

En "plant cell" (plantecell) er en type av celle som finnes i planter og andre sorter av fotosyntetiserende organismer, som grønalger og mange former for lav. Plant cells har noen unike strukturer og funksjoner i forhold til dyrs og bakterias celler. Her er en kort medisinsk definisjon av en plant cell:

En plant cell er en membranbunden kompartmentalisert livssystem som inneholder organeller, strukturer og molekyler som samarbeider for å fullføre cellens livsviktige funksjoner. Plant cells har noen unike strukturer, inkludert:

1. **Cellevægg (Cell Wall):** En stiv, porøs struktur utenfor cellemembranen som gir støtte og form til cellen. I planter er cellwallen oppbygd av cellulose, hemicellulose og pektin.
2. **Plastisjer (Plastids):** Double-membrane-bound organeller involvert i fotosyntese og andre metaboliske prosesser. De mest kjente plastisjene er kloroplasater, som inneholder grøn pigmentet chlorophyll og er involvert i fotosyntesen. Andre typer av plastisjer inkluderer leukoplasater (som lagres stivelse) og kromoplasater (som produserer farvestoff).
3. **Vakuoler:** Membran-bound kompartmenter som inneholder vann, ioner, organisk stoff og andre molekyler. De fungerer som lagerringer for næringsstoffer og er involvert i reguleringen av cellevannets osmotiske trykk.
4. **Endoplasmatisk reticulum (ER):** Et nettverk av membran-bound tubuler som deler seg opp i to typer: det glatte ER og det rufflate ER. Det glatte ER er involvert i lipid- og steroidsyntesen, mens det rufflate ER har ribosomer bundet til overflaten sin og er involvert i proteinsyntesen.
5. **Mitochondrier:** Double-membrane-bound organeller involvert i cellens energiproduksjon gjennom cellegjenets respirasjon.
6. **Cellevægg (i planter):** En eksoskelet av cellulose og andre polymerer som styrker cellen og hjelper til å definere celleformen.

Disse strukturene er unike for planter og spiller en viktig rolle i planternes livsviktige prosesser, inkludert fotosyntese, næringsopptak, stoffskifte og energiproduksjon.

Oxidoreduktaser är ett samlingsnamn för en grupp enzymer som katalyserar o oxidations-reduktionsreaktioner, där elektroner överförs från ett ämne (donator) till ett annat (acceptor). I dessa reaktioner ändras donatorns oxidationstal medan acceptorns oxidationstal minskar. Oxidoreduktaser delas in i olika klasser baserat på de aktiva centra där elektronöverföringen sker, till exempel:

1. Oxidas (EC 1) - använder molekylär syre som acceptor
2. Dehydrogenaser (EC 1.1) - överför väteatomer mellan substrat och NAD+/NADP+ eller FAD
3. Reduktaoser (EC 1.2) - använder kemiska reduktanter som acceptorer
4. Oxidoreduktaser som överför elektroner till metalljoner (EC 1.16-1.19)

Oxidoreduktaserna är viktiga för cellens energiproduktion, metabolism och homeostas.

Chlorophyll binding proteins are a type of protein found in the chloroplasts of plants, algae, and some bacteria. They play a crucial role in photosynthesis by binding to and stabilizing chlorophyll pigments within the photosystems, which are complexes of proteins and pigments involved in light absorption and energy conversion during photosynthesis.

There are two main types of chlorophyll binding proteins:

1. Light-harvesting complex (LHC) proteins: These proteins bind to and stabilize chlorophyll a and b pigments, as well as carotenoids, in the light-harvesting complexes of photosystems I and II. They help absorb light energy and transfer it to the reaction centers of the photosystems, where the energy is used to convert water and carbon dioxide into oxygen and organic compounds.
2. Reaction center proteins: These proteins bind to and stabilize chlorophyll a pigments in the reaction centers of photosystems I and II. They are involved in the initial charge separation events that occur during photosynthesis, where light energy is converted into chemical energy in the form of ATP and NADPH.

Chlorophyll binding proteins are essential for the efficient functioning of the photosynthetic apparatus and play a critical role in the survival and growth of plants, algae, and some bacteria.

'Fotoperiod' är ett medicinskt begrepp som refererar till den ljusperiod som djur exponeras för under en 24-timmarsperiod. Det är den tidsperiod under vilken djuret är utsatt för ljus, och den kan ha betydelse för djurets fysiologiska processer och beteende.

Fotoperioden kan påverka djurs reproduktiva cykler, sömn-vakna-cykler, ämnesomsättning och humör. Vissa djur är mycket känsliga för förändringar i fotoperioden och använder den som en indikator på årstider, vilket kan styra beteende såsom parning, hävning av päls eller flyttning.

I medicinsk kontext kan fotoperioden vara viktig att beakta när man sköter om sjuka djur, eftersom förändringar i ljusperioder kan påverka deras tillstånd och behandling.

Själva grundämnet svavel (symbol: S) är inte direkt relaterat till medicin, men vissa svavelhaltiga kemiska föreningar kan ha medicinska användningsområden. Här följer en definition av en sådan svavelhaltig substans som kan användas inom medicinen:

Sulfasalazin: En läkemedelssubstans som används huvudsakligen för behandling av kronisk inflammatorisk tarmsjukdom (IBD), till exempel Crohns sjukdom och ulcerös kolit. Sulfasalazin är en kombination av två andra substanser, 5-aminosalicylsyra (5-ASA) och sulfapyridin, som tillsammans har antiinflammatoriska egenskaper. När sulfasalazin tas upp i kroppen splittras den upp till 5-ASA och sulfapyridin, där 5-ASA verkar direkt på tarmslemhinnan för att minska inflammationen.

'Frön' er en betegnelse for det modne og voksne frøet hos planter, som indeholder embryonet og reservestoffer. Frøene er den del af planten som er designet til at sprede sig og producere nye planter gennem reproduktion. De kan variere meget i størrelse, form og farve alt efter plantesorten. Frøene kan være dækket af et skal eller frøhvide, som skydder embryonet under transport og indtil de finder en velegnet plads at gro op. Nogle frø indeholder også giftige stoffer for at mindske sandsynligheden for at blive spist af dyr. Frøene kan spises af mennesker og er en vigtig kilde til næring i mange kulturer verden over.

"Bacterial generation" is not a standard medical term, but I believe you are asking for a definition of "bacterial growth."

Bacterial growth refers to the reproduction and increase in numbers of bacterial cells over time. Bacteria typically reproduce through a process called binary fission, where a single cell divides into two identical daughter cells. This process can occur rapidly under favorable conditions, such as when there is an adequate supply of nutrients and moisture, and the temperature is within the optimal range for bacterial growth.

Bacterial growth can be measured in various ways, including by counting the number of colonies formed on a culture plate or by measuring the increase in optical density using a spectrophotometer. The rate of bacterial growth can also be affected by several factors, such as pH, moisture, temperature, and the presence of inhibitory substances like antibiotics.

It is important to note that uncontrolled bacterial growth can lead to infections and other health problems, making it essential to maintain good hygiene practices and take appropriate measures to prevent bacterial contamination and proliferation.

Proteobacteria är en fylum (division) inom riket bakterier som inkluderar en mångfald av patogena arter, det vill säga bakterier som kan orsaka sjukdom hos djur, växter och människor. Proteobacteria delas vanligen upp i fem klassgrupper: Alfa-, Beta-, Gamma-, Delta- och Epsilonproteobacteria.

Till de patogena arterna som ingår i proteobakterier hör bland annat Escherichia coli (E. coli), Salmonella enterica, Vibrio cholerae, Helicobacter pylori och Yersinia pestis. Dessa bakterier kan orsaka en rad olika sjukdomar som till exempel matförgiftning, magsår, lungsäcksinflammation och pestsjukan.

Proteobakterier är gramnegativa bakterier, vilket betyder att de inte tar upp den färglösning (gramfärgning) som används för att skilja olika grupper av bakterier åt under mikroskopisk undersökning. Istället har de en dubbelmembran, där den inre membranen består av lipopolysackarider och den yttre membranen av fosfolipider.

Proteobacteria är mycket artrika och förekommer i en mängd olika miljöer, som till exempel jord, vatten, luft och på levande organismer. De kan leva antingen fritt eller som symbionter tillsammans med andra organismer.

Roseobacter er en slags bakterie som tilhører alfa-proteobakteriegruppen i rækken Proteobacteria. Disse bakterier er gramnegative, aerobe og kemioorganotrofe, hvilket betyder at de får deres energi fra oxidation af organisk stof. Roseobacter-bakterierne er meget udbredte i marin miljø, herunder i havvand, på alger og på marine dyrs overflader. De spiller en vigtig rolle i næringskredsløbet i havet, da de kan omsætte organiske forbindelser og dermed bidrage til næringsstoffernes cyklus.

Roseobacter-bakterierne er kendt for deres store genetiske variation og mange af dem har evnen til at fotosyntese, hvilket gør dem i stand til at producere ilt og organiske stoffer ved brug af sollys. Disse bakterier kan også danne symbiotiske forhold med andre marine organismer, herunder alger og koraldyr.

Det bør bemærkes at Roseobacter ikke er en officiel medicinsk betegnelse, men snarere en beskrivelse af en specifik slags bakterieart.

Chloroflexus är ett släkte av gröna svavelbakterier. Dessa bakterier är fototrofa, vilket betyder att de kan producera sin egen föda genom att använda solljus som energikälla och koldioxid som kolkälla. Chloroflexus-arterna har en unik typ av fotosyntes som kallas anoxygen fototrofi, vilket innebär att de inte producerar syre som ett biprodukt av fotosyntesen.

Chloroflexus-arterna är även kända för sin flexibla cellstruktur och sin förmåga att forma filament som kan röra sig sakta. De lever vanligtvis i varma, solbelysta vattenmiljöer, såsom heta källor och termala sjöar.

Primerilsläktet (Primulaceae) är en familj av trikolpater som innehåller cirka 26 släkten och ungefär 1000 arter. De flesta arterna finns i tempererade områden, men det finns också några tropiska och subtropiska arter. Familjen innehåller ett stort antal välkända trädgårdsväxter, såsom primrosor (Primula spp.), myskoxalis (Oxalis spp.) och dansörsgräs (Hottonia spp.).

Många arter inom Primulaceae har en tydlig aromatisk doft, ofta med en behaglig, söt eller kryddig lukt. Blommorna är vanligen tvåkönade och har fyra till fem kronblad som sitter i en krageformad blomma. Frukten är oftast en kapsel eller en balja.

Släktet Primula innehåller många arter, däribland den vanliga primrosan (Primula vulgaris), som är känd för sina vackra blommor i olika färger och sin förmåga att blomma tidigt på våren. Andra släkten inom familjen inkluderar Cyclamen, Dodecatheon, Lysimachia, Samolus och Trientalis.

I medicinsk kontext, betyder "kontrollerad miljö" en plats eller omgivning som är designad, byggd och underhålls för att minimera exponeringen för skadliga faktorer som mikroorganismer, partiklar, kemiska ämnen eller fysisk strålning. Den kontrollerade miljön upprätthålls genom att använda speciella system och procedurer för att reglera luftkvalitet, temperatur, fuktighet, ljudnivåer och andra miljöfaktorer som kan påverka hälsa och komfort. Exempel på kontrollerade miljöer inkluderar operationssalar, isoleringsrum, laboratorier och rena rum. Kontrollen av miljön är viktig för att skydda patienter, personal och forskningsmaterial från infektioner, skador eller andra hälsorisker.

I am not a medical professional, but I can provide some information on this topic. In a medical context, "blomning" (which means "blooming" in Swedish) is not a commonly used term with a specific definition. However, the concept of "blooming" is sometimes discussed in the context of health and well-being, particularly in relation to aging and cognitive function.

Some researchers use the term "blooming" to describe a phenomenon where older adults experience improved cognitive function and overall well-being as they age, despite the typical decline associated with aging. This can be due to a variety of factors, such as maintaining an active social life, engaging in mentally stimulating activities, and practicing healthy habits like regular exercise and a balanced diet.

It's important to note that this is not a widely recognized medical term or concept, and its use may vary depending on the context. If you have further questions about this topic, I would recommend consulting a medical professional for more accurate information.

'Rosa' är ett medicinskt begrepp som används för att beskriva en rödaktig färg på huden eller slemhinnor, ofta orsakad av ökat blodflöde nära ytan. Det kan vara ett tecken på en inflammation, irritation eller infektion. Exempelvis kan man ha en rosa strupe vid en uppkommen förkylning.

RNA (Ribonucleic acid) hos växter är ett nukleinsyrepolymer som spelar en central roll i den genetiska informationens transkription och proteinsyntes. RNA består av en lång kedja av nukleotider med en sockerdel (ribose) och en fosfatgrupp, samt fyra olika baser: adenin, uracil, guanin och cytosin.

I växter är RNA involverat i flera viktiga cellulära processer, såsom genuttryck, reglering av genuttryck, proteinsyntes och signaltransduktion. Det finns olika typer av RNA, inklusive messenger-RNA (mRNA), ribosomalt RNA (rRNA) och transfer-RNA (tRNA).

mRNA är den typ av RNA som transkriberas från DNA och bär den genetiska informationen som behövs för att syntetisera proteiner. rRNA är en delkomponent i ribosomer, de subcellulära komplexen där proteinsyntesen sker. tRNA är ett adaptermolekyl som hjälper till att översätta den genetiska koden från mRNA till aminosyror under proteinsyntesen.

I växter kan RNA också vara involverat i epigenetiska processer, såsom DNA-metylering och histonmodifiering, som påverkar genuttrycket och anpassningen till olika miljöförhållanden.

Spectral analysis är ett samlingsbegrepp inom signalbehandling och analys för att bestämma frekvensinnehållet hos en given tidskontinuerlig signal eller diskret tidseriesekvivalenta. Det görs genom att bryta ned signalen i sina grundläggande frekvenskomponenter, vilket ger en frekvensdomän representation av den ursprungliga tidsdomän signalen.

I medicinsk kontext kan spectral analysis användas för att analysera biomedicinska signaler, såsom elektrokardiografi (ECG), elektroencefalografi (EEG) och magnetoencefalografi (MEG) signalspektrum. Detta kan hjälpa till att identifiera olika frekvensband och deras relativa intensiteter, vilka kan korreleras med olika fysiologiska tillstånd eller sjukdomar.

Till exempel i EEG-signaler, kan delta (0,5-4 Hz), theta (4-8 Hz), alpha (8-13 Hz), beta (13-30 Hz) och gamma (över 30 Hz) frekvensband användas för att klassificera olika medvetandetillstånd, såsom sömn, vakenhet, koncentration och sammanhangsfattande.

Samtidigt kan spectral analysis i kombination med andra metoder, som Fouriertransformen eller Wavelettransformen, användas för att identifiera patologiska frekvensmönster eller abnormiteter i biomedicinska signaler, vilket kan vara av värde inom diagnostik och behandling.

Cytochrome b6 är ett protein som ingår i det elektrontransportkedjan i mitokondrier och kloroplasten. I speciellt kloroplasten, där cytokrom b6 huvudsakligen finns, är det en viktig del av fotosystem I och II. Proteinet fungerar som en elektrontransportör mellan fotosystem II och cytochrom b6/f-komplexet, vilket i sin tur förbinder fotosystem II med fotosystem I.

Cytochrome b6 innehåller två hemgrupper som kan reduceras och oxideras under elektrontransporten. Det är involverat i produktionen av ATP (adenosintrifosfat) genom att pumpa protoner över mitokondriell eller kloroplastmembran, vilket skapar ett protonkoncentrationsgradient som driver syntesen av ATP.

I medicinsk kontext kan defekter i cytochrome b6 leda till olika sjukdomstillstånd, särskilt relaterade till andningskedjan och cellandningen. Dessa sjukdomar kan vara ärftliga eller aquired, och de kan orsaka en rad symtom som trötthet, muskelsvaghet, hjärtsvikt och andningssvårigheter.

Beta-fructofuranosidase är ett enzym som bryter ned sackarider med fructosföreningar, vilket inkluderar sukros (sackaros) och fraktoser. Detta enzym katalyserar hydrolysen av terminala icke-reducerande fructofuranosylresiduer i substraten. Beta-fructofuranosidas har potentialen att användas inom industriella processer, såsom produktion av sötningsmedel och alkoholhaltiga drycker, samt för att förbättra näringsinnehållet i djurfoder.

'Anabaena' är ett släkte av cyanobakterier (blågröna bakterier) som är kända för sin förmåga att fixera atmosfärisk kväve till ammoniak, vilket gör dem viktiga i näringskedjan. Dessa encelliga eller kolonibildande bakterier kan bilda speciella celler, heterocystceller, där kvävefixeringen sker. De kan vara frisimmande i vatten eller förekomma som symbionter i vissa växter och djur. 'Anabaena' har en global utbredning och kan påträffas i olika typer av vattenmiljöer, inklusive sötvatten, bräckt vatten och marina miljöer.

"Alveolata" er en biologisk gruppe som inkluderer forskjellige eukaryote mikroorganismer, såsom kromalveoler (dvs. kokkoliter, krill og torsdypiker) og dinoflagellater. Gruppen karakteriseres ved å ha en særlig type celleorganell, som heter "alveoler". Alveolene er små, blæreformede strukturer under cellemembranet som inneholder gas eller væske og hjelper til med flotasi (svømming) og/eller respirasjon.

Det bør nevnes at denne gruppen er en del av en større overordnet gruppe kalt "Sar" eller "Harosa", som også inkluderer andre eukaryote organismer med relaterte celleorganeller, som f.eks. haptoflagellater og katabler.

Fytoplankton är en samlingsbeteckning för små, floatinge växtliknande organismer som lever i vatten. De är autotrofa, vilket betyder att de kan producera sin egen näring genom fotosyntes och använder solljus som en energikälla. Fytoplankton utgör den grundläggande näringsstrukturen i vattenmiljöer och är en viktig källa till syre för jordens atmosfär. De kan vara mycket små, såsom encelliga bakterier, eller något större, som kolonier av encelleda alger. Fytoplankton finns i alla typer av vattenmiljöer, inklusive hav, sjöar och floder.

'Ileus' är ett medicinskt tillstånd där tarmarnas normala peristaltiska rörelser (kontraktioner) upphör, vilket orsakar en obstruktion eller förträngning i tarmen. Detta kan leda till att mat och gas inte kan passera genom tarmen, vilket kan orsaka smärta, ökad bukvolym, illamående, kräkningar och i värsta fall sepsis om det inte behandlas akut. Ileus kan ha olika orsaker, till exempel efter en operation, infektion, inflammation eller som komplikation till vissa sjukdomar. Behandlingen består ofta av mag- tarmlänsdrenering, smärtlindring och i vissa fall kirurgiskt ingrepp.

Tillväxtregulatorer hos växter är signalmolekyler som kontrollerar och koordinerar olika aspekter av växternas tillväxt och utveckling. Dessa signalsubstanser kan vara hormoner, lokala signalsubstanser eller signalsubstanser som transporteras över längre distanser inom växten. Tillväxtregulatorerna påverkar bland annat celldelning, cellexpansion, differentiering och apoptos (programmerad celldöd). Exempel på tillväxtregulatorer hos växter är auxiner, cytokininer, gibberelliner, abscisinsyra och etylen. Dessa signalsubstanser kan verka både separat och i kombination med varandra för att reglera olika aspekter av växternas tillväxt och utveckling.

Jag kan ge dig en biologisk definition snarare än en medicinsk, eftersom Zosteraceae är en familj av växter och inte en specifik sjukdom eller medicinsk term.

Zosteraceae är en familj av enhjärtbladiga växter som tillhör ordningen Alismatales. Denna familj innehåller cirka 20 släkten och 160 arter, vilka oftast förekommer i sötvatten eller marina miljöer. Kända släkten inom Zosteraceae är bland annat Zostera (sylgräs) och Phyllospadix (strandråg). Växterna kännetecknas av att de har långa, smala blad som ofta växer i täta bestånd.

"Gracilaria" er en slags tang (seaweed) som hører under rødalgen-gruppen (Rhodophyta). Denne søalgen er kendt for sin røde, brune eller grønne farve og kan findes i mange forskellige miljøer verden over, herunder i tropiske, subtropiske og tempererede områder. Gracilaria-arterne er ofte fladtrykte med en geléagtig konsistens og kan variere meget i størrelse, fra små, centimeterstore arter til store, meterlange planter.

Gracilaria har været anvendt i traditionel medicin i visse dele af verden, selvom der ikke er omfattende videnskabelige beviser for dens effektivitet indenfor dette område. Nogle studier har dog fundet potentialet i Gracilaria til at have anti-inflammatoriske, antibakterielle og antioxidative egenskaber.

Det bør bemærkes, at selvom visse former for alternative medicin kan have potentielle helbredende effekter, er det altid råd til at søge professionel medicinsk vejledning før man begynder at tage nogen form for supplement eller alternativ behandling.

'Anaerobic' er en medisinsk betegnelse for noen organismer, celler eller prosesser som ikke trenger ilt for å overleve eller foregå. Det kan også referere til miljøer uten ilt. I biologisk sammenhenging, innebærer 'anaerobios' vanligvis bakterielle vækster i en iltfattig omgivelse, som resulterer i fermentering av organiske stoffer for å produsere energi i form av ATP (Adenosintrifosfat).

Der er to typer anaerobe prosesser: obligate anaerobe prosesser og fakultativt anaerobe prosesser. Obligate anaerobe organismer kan ikke overleve i iltrikende miljø, mens fakultativt anaerobe organismer kan tolerere ilt og kan vokse både i iltfattige og iltrende miljø.

Enligt National Geographic Society's definition är coral reefs:

"Underwater ecosystems held together by calcium carbonate structures secreted by tiny marine animals called corals."

Coral reefs are also known as "the rainforests of the sea" because they host a high level of biodiversity and provide shelter, food, and breeding grounds for many oceanic species. They cover less than 1% of the ocean floor but support around 25% of all marine life. Coral reefs are formed over thousands of years as corals grow and die, creating a complex structure that provides habitats for various organisms.

Medicinskt sett har coral reefs också en viktig roll att spela. De kan vara en källa till potential mediciner och andra biologiskt aktiva ämnen som kan användas inom farmaceutisk industri, odontologi, och dermatologi. Exempelvis har forskare funnit att vissa koraller producerar substanser som kan hjälpa till att behandla cancer, smärta, inflammation, och infektioner. Dessutom kan coral reefs vara en källa till nya material med potential användning inom odontologi, såsom substanser som kan hjälpa till att förhindra karies och tandstenosbildning.

... är den process där växter och andra levande organismer tar hand om energi från solljus och lagrar energin i kemiska ... Fotosyntes utan syreproduktion anses vara en mer primitiv process och förekommer fortfarande hos bakterier. Kemisk formel för ... Typ c och d finns hos alger, medan bakterier som använder fotosyntes har många olika varianter av klorofyll. Klorofyll typ a ... Wikimedia Commons har media som rör Fotosyntes. Bilder & media (Wikipedia:Projekt översätta källmallar, Artiklar som behöver ...
... (crassulacean acid metabolism, crassulacémetabolism) är en form av fotosyntes som används av vissa växter (som ... på grund av att det konsumeras genom fotosyntes dagtid och tillförs vattnet från luften och från respiration, vilket gör ...
... så kallad fotosyntes). Kemosyntes används mest av mikrober som lever på platser utan solljus, exempelvis i berggrunden. ^ ...
Biomolekyler, Fotosyntes). ...
Detta kallas fotosyntes. Ovanför dessa finns konsumenterna. Konsumenterna äter antingen växter (producenter) eller andra djur. ...
Det gröna pigmentet klorofyll spelar en avgörande roll i växternas fotosyntes, alltså omvandlingen av oorganiskt kol från ... 79 ^ "NE:Fotosyntes". http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/fotosyntes. Läst 7 augusti 2016. ^ [a b] Fridell ...
Växtfysiologi, Biokemi, Fotosyntes). ...
2 Fd Fotosyntes Elektrontransportkedja Fotolys ^ "Photolysis , chemical reaction , Britannica" (på engelska). www.britannica. ... https://ehinger.nu/undervisning/kurser/biologi-2/lektioner/vaxt-och-svampfysiologi/fotosyntes.html. Läst 4 maj 2023. ^ " ...
Druvsocker skapas genom fotosyntes. Glukos är den i särklass vanligaste monosackariden i allt liv. Ett skäl för detta kan vara ...
Biomassa kommer från växternas fotosyntes. Den bildas med hjälp av solenergi och växternas klorofyll av oorganiskt material, ...
Under vintern förekommer ingen fotosyntes. Det finns forskning som visar att en fördubbling av koldioxidhalten i atmosfären ...
Artificiell fotosyntes hoppas man ska kunna ge vätgas som energibärare. Solenergi kan också användas inom geoenergin, då ... https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/ett-steg-narmare-artificiell-fotosyntes. Läst 26 maj 2020. ^ Global Wind Map Shows Best ... Leffler, Tim (22 november 2016). "Ett steg närmare artificiell fotosyntes". SVT Nyheter. ...
Många bedriver fotosyntes medan andra är heterotrofer. Arterna med fotosyntes har som regel klorofyll a, c samt karotenoiden ... Många dinoflagellater har emellertid fotosyntes. Bland vissa av dessa krävs dock upptag av viss organisk näring från det ... De bedriver således ingen fotosyntes utan måste ta upp sin organiska näring från omgivningen. Dinoflagellaterna har tre ... Bland de flesta dinoflagellater med fotosyntes kommer kloroplasten från rödalger som ursprungligen tagits upp med endosymbios. ...
Genom fotosyntes producerar zooxanthellerna energi, i form av fotosyntesprodukter, som glukos, mer än de själva behöver, och ... Fotosyntes kräver solljus och lagom temperatur. Därför finns koraller med zooxantheller i klara vatten från nära vattenytan och ...
Växter behöver exempelvis ljus för fotosyntes. Tillgången på ljus kan på en viss växtplats vara begränsad och det kan råda ...
Ytterligare en typ av fotosyntes är CAM-fotosyntes. Växters gasutbyte sker i klyvöppningarna. Samtidigt som växter tar upp CO2 ... Effekten är att C4-växter har en mer effektiv fotosyntes än C3-växter vid höga temperaturer i torrt klimat. Exempel på C4- ... C4-växter minskar alltså förmågan att utföra C4-fotosyntes ju mörkare det är. Eftersom C4-växter har en mycket effektiv ... Upptäckten av C4-växters fotosyntes kan spåras till Hugo Kortschack och hans kollegor på Hawaii samt till Y. Karpilovs studier ...
Fotosyntes inleds också med en fotokemisk reaktion. I kvantmekanikens beskrivning av atomer och molekyler kan de inte ha vilka ...
Bladen innehåller klorofyll, och därmed är fotosyntes möjlig. Detta gör att ängsskallra klarar sig även om inga rötter att ...
Jordatmosfärens syre produceras nästan enbart genom biologisk fotosyntes. Rent syre tros ha dykt upp i stora mängder redan ... Aerob - en process eller organism som kräver syre Fotosyntes - en process på jorden som producerar syre Förbränning - en ...
Denna process är olik andra typer av fotosyntes. Bakterierodopsin fungerar så att det flyttar protoner från membranets insida ... Om syrehalten blir för låg använder halobakterier fotosyntes och binder ljusenergi i ATP. Detta sker via ett rödviolett ...
Bland dessa inkluderas näringscykler, vattencykler, fotosyntes och jordmånsbildning. Dessa ger förutsättningar för ekosystemet ...
Det är i denna organell som växterna utför fotosyntes. Det är omdiskuterat och oklart vilka organismer som ska räknas som ... För att kunna utföra fotosyntes behöver växterna absorbera koldioxid från atmosfären. Men det kostar att få tillgång till den. ...
För eukaryotaceller kan energiomsättning ske genom cellandning eller fotosyntes. Celler kan reagera på yttre stimulans på flera ...
Liksom fröväxter bildar kryptogamer (svampar undantaget) biomassa genom fotosyntes. De växer sakta, och ofta under svåra ...
Växterna som utför fotosyntes benämns därför som producenter i ekosystemet. Huvudartikel: Konsument (biologi) Skillnaden mellan ...
Transpiration är studiet av vätskeförlust från blad Fotosyntes Växtnäring ^ "physiology". Online Etymology Dictionary. http:// ...
Andra arter kan ta upp organiskt kol trots egen fotosyntes. Dessa arter har således mixotrofi. ^ [a b c d e f g h i] R.W Jordan ...
... en infaller vid den ljusstyrka då fotosyntes och cellandning är i balans med varandra. Det vill säga att ... Ljusintensitet, koldioxidkoncentration och temperatur är de viktigaste faktorerna som påverkar balansen mellan fotosyntes och ... Temperatur: Temperaturen påverkar enzymaktivitet och därmed hastigheten på både fotosyntes och respiration. Optimal temperatur ... Kompensationsnivå Fotosyntes Cellandning ^ https://vext.se/ordlista/kompensationspunkten/ (Cellbiologi, Ekologi). ...
Djurplankton eller zooplankton består av organismer som inte utför fotosyntes. De livnär sig av organismer från växtplankton ...
De i en familj, heliobakterierna, producerar energi genom anoxygen fotosyntes. Firmicutes spelar en stor roll vid förstörelse ...
Fotosyntes är den process där växter och andra levande organismer tar hand om energi från solljus och lagrar energin i kemiska ... Fotosyntes utan syreproduktion anses vara en mer primitiv process och förekommer fortfarande hos bakterier. Kemisk formel för ... Typ c och d finns hos alger, medan bakterier som använder fotosyntes har många olika varianter av klorofyll. Klorofyll typ a ... Wikimedia Commons har media som rör Fotosyntes. Bilder & media (Wikipedia:Projekt översätta källmallar, Artiklar som behöver ...
fotosyntes. Syntetiska kretsar skördar ljus. VetenskapGenom att lägga pigment på en byggställning baserad på DNA har forskare ... Framsteg för konstgjord fotosyntes. VetenskapEtt konstgjort lövliknande membran som härmar fotosyntesen för att omvandla ...
Vi pratade om fotosyntes i samband med att våren kommit till oss. Barnen skall även få en uppfattning om vad solen, koldioxid, ... Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, till exempel för jordbruk och fiske ... Förskolan ska sträva efter att varje barn: Fotosyntes är alltså en process där växten fångar sol ljusets energi och bygger in ... Förskolan ska sträva efter att varje barn: Fotosyntes är alltså en process där växten fångar sol ljusets energi och bygger in ...
Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, till exempel för jordbruk och fiske ... Du kommer att få lära dig många nya ord som; ekosystemtjänster, fotosyntes, frukt, frön, planta, rot, stjälk, blad, kronblad, ...
Redaktör & skribent: Bodil Malmström [email protected]. Skribent: Pia Romare [email protected]. Illustratör & fotograf: Catrin Jacobsson [email protected]. ...
Artificiell fotosyntes är en metod att fånga in och lagra solenergi i de kemiska bindningarna hos ett solbränsle. SoFiAs ... World Economic Forum 2017 listade bränslen från solljus som nummer fyra av "top emerging technologies". Artificiell fotosyntes ... Vid Uppsala universitet finns stark kompetens kring de fotokemiska reaktionerna inom artificiell fotosyntes. Inom SoFiA kommer ...
Vad är fotosyntes?. Fotosyntesen är en viktig process för alla levande varelser. ...
Kemiska processer likt denna brukar kallas för artificiell fotosyntes, även om den naturliga fotosyntesen egentligen innebär ...
Forskningsområde: Biofysik, spektroskopi, fotosyntes, kopparproteiner. Hedfalk Kristina. Biokemi och strukturbiologi. ...
i batterier, solceller och för artificiell fotosyntes. Tvådimensionella kvantkristaller för nanoelektroniska och spintroniska ...
Fotosyntes, förbränning och andra ekosystemtjänster.. Alternativ 2: Biologisk mångfald och ekosystemen runt omkring oss. ...
Går det verkligen att styra växters fotosyntes? Ett avancerat kemilabb - vad gör man där? Kanske man skulle bli ingenjör i ... Hur tillverkar man nanopartiklar för att rena vatten? Går det verkligen att styra växters fotosyntes? Ett avancerat kemilabb - ...
NYHET Håkan Nilssons avhandling visar några av de grundläggande kemiska reaktioner som ett artificiellt system för fotosyntes ... En av förhoppningarna med artificiell fotosyntes är att skapa en molekyl som imiterar den naturliga vattenspjälkningsprocessen ... Därutöver är resultaten intressanta för den tillämpade forskningen inom artificiell fotosyntes. ...
I kolets kretslopp är fotosyntes och förbränning själva motorn. Bensin och fotogen. ...
I kolets kretslopp är fotosyntes och förbränning själva motorn. Bensin och fotogen. ...
Inget ljus - ingen fotosyntes - och växten svälter på sikt. Men då måste duken ligga på under flera år, minst tre. Täck även ...
Vid hög grumlighet minskar även ljusgenomsläppligheten i vattnet, vilket medför minskad fotosyntes och därmed minskad ...
Växternas fotosyntes omformar solljus till kolhydrater, socker, med hjälp av vatten och luftens koldioxid. ...
Epipelagial avser den delen av den fria vattenmassan där tillräckligt mycket solljus når ner för att fotosyntes ska kunna ske. ...
Nu har forskare uppfunnit solceller som imiterar växter fotosyntes. Men det finns en avgörande skillnad - solcellerna ... som använder bakterier till att kopiera växternas fotosyntes. Solcellerna är till och med mer effektiva än växterna. ...
Ytvattnet är vanligtvis mättat med syre, vilket tillförs genom upptag från atmosfären och genom algers fotosyntes. I ... Ytvattnet är vanligtvis mättat med syre, vilket tillförs genom upptag från atmosfären och genom algers fotosyntes. I ...
Metoden går i korthet ut på att härma naturens fotosyntes, som är grunden för allt högre liv på jorden. ...
Under varma soliga dagar kan en högt uppdriven fotosyntes höja pH-värdena betydligt:. • PH-värdena varierar mellan "nära ...
Båda dessa byggstenar är viktiga för växtens fotosyntes. Kvävet behövs för att växten ska kunna växa och bygga proteiner och ...
Den syrgas som finns löst i vattenmiljön kommer från algers och vattenväxternas fotosyntes eller från luften. Syrgas är ... Den syrgas som finns löst i vattenmiljön kommer från algers och vattenväxternas fotosyntes eller från luften. Syrgas är ...
Genom fotosyntes omvandlar växter koldioxid, vatten och solenergi till syre och druvsocker. Eror är tidigare perioder i Jordens ... Koldioxid är inget gift utan växternas livsnödvändiga näring och ger genom fotosyntes atmosfären dess lika livsnödvändiga syre ...
... är uppbyggd kring grundforskning om växters fotosyntes. Under många år har Janssons forskning om hur växters ljusinfångande ...
och till niklas naturvetaren med ångest för fotosyntes - jag förstår dig precis. jag blev inte gift med biologen jag blev en ...
  • Artificiell fotosyntes är en metod att fånga in och lagra solenergi i de kemiska bindningarna hos ett solbränsle. (luthagsnytt.se)
  • Vid Uppsala universitet finns stark kompetens kring de fotokemiska reaktionerna inom artificiell fotosyntes. (luthagsnytt.se)
  • Kemiska processer likt denna brukar kallas för artificiell fotosyntes, även om den naturliga fotosyntesen egentligen innebär att solljus, vatten och koldioxid omvandlas until kolhydrater och syre. (xn--samhllsnytt-o8a.se)
  • i batterier, solceller och för artificiell fotosyntes. (uu.se)
  • Därutöver är resultaten intressanta för den tillämpade forskningen inom artificiell fotosyntes. (umu.se)
  • En av förhoppningarna med artificiell fotosyntes är att skapa en molekyl som imiterar den naturliga vattenspjälkningsprocessen och därigenom producerar vätgas, framtidens energibärare. (umu.se)
  • Artificiell fotosyntes erbjuder en lovande strategi för den hållbara energiomvandlingen, men dess totala effektivitet begränsas av vattenoxidationsreaktionen. (kth.se)
  • Kemi för förnybar energi - Utveckling av förnybara energikällor och energibärare som bland annat solceller, artificiell fotosyntes och smartare batterier. (studentum.se)
  • Inget ljus - ingen fotosyntes - och växten svälter på sikt. (viivilla.se)
  • Blixtar adderar ljus, sätter igång trädets fotosyntes om natten. (ettlysandenamn.se)
  • I fokus står skogens ekosystem och näringskedjor med exempel på djurs och växters samverkan, och begrepp kopplade till biologi och naturvetenskap som fotosyntes, kretslopp och trädens påverkan på klimatet förklaras. (urplay.se)
  • Det är viktigt att kartlägga hur dessa olika delprocesser i kolets kretslopp (fotosyntes, respiration, allokering, exsudation) hänger samman och påverkas av klimatförändringar, förändrade koldioxidhalter i atmosfären och vegetationsförändringar. (web.app)
  • Nu har forskare från bland annat Lunds universitet tagit ett steg närmare möjligheten att producera solbränsle med hjälp av konstgjord fotosyntes. (lu.se)
  • Fotosyntes utan syreproduktion anses vara en mer primitiv process och förekommer fortfarande hos bakterier. (wikipedia.org)
  • Kemisk formel för koldioxidfixerande fotosyntes: 6 H2O + 6 CO2 + ljusenergi → C6H12O6 (druvsocker) + 6 O2 Vissa bakterier, cyanobakterier, utnyttjar vatten vid fotosyntes, på samma sätt som växter. (wikipedia.org)
  • Typ c och d finns hos alger, medan bakterier som använder fotosyntes har många olika varianter av klorofyll. (wikipedia.org)
  • Den nästan utopiska visionen har blivit verklighet tack vare så kallade biomimetiska solceller, som använder bakterier till att kopiera växternas fotosyntes. (illvet.se)
  • Har konkurrerat ut övriga alger mm och kostar på sig att simma, föröka sig och käka slut på N och P. C. Slem-stadie - Frisimmande stadie men ont om näring (Nitrat och fosfat) Dom skiftar över från fotosyntes och koldioxidförbrukning till att ge sig på organiskt material, bakterier och mikrober. (saltvattensguiden.se)
  • Fotosyntes är den process där växter och andra levande organismer tar hand om energi från solljus och lagrar energin i kemiska bindningar. (wikipedia.org)
  • 18. Förskolan ska sträva efter att varje barn: Fotosyntes är alltså en process där växten fångar sol ljusets energi och bygger in det i en molekyl. (web.app)
  • Förskolan ska sträva efter att varje barn: Fotosyntes är alltså en process där växten fångar sol ljusets energi och bygger in det i en molekyl. (web.app)
  • Fotosyntes, den process där växter omvandlar ljusenergi till kemisk energi för att producera sin egen mat, är navet i växtens tillväxt. (homegrowing.se)
  • Klorofyll är ett grönt färgämne som medverkar i växternas fotosyntes vid omvandlingen av ljusenergi till kemisk energi. (stockholm.se)
  • Fotosyntes är namnet på den uppsättning kemiska reaktioner som växter utför för att omvandla energi från solen till kemisk energi i form av socker. (web.app)
  • Denna process, känd som fotosyntes, är livsviktig eftersom den ger energi till både producenter och konsumenter. (web.app)
  • Nu har forskare uppfunnit solceller som imiterar växter fotosyntes. (illvet.se)
  • Växternas fotosyntes omformar solljus till kolhydrater, socker, med hjälp av vatten och luftens koldioxid. (nwt.se)
  • Vi pratade om fotosyntes i samband med att våren kommit till oss. (web.app)
  • På Business Arena Stockholm pratade du om arkitekturens fotosyntes. (businessarena.nu)
  • Hela systemet kan klara sig i åratal med bara solenergi om man låter bli att Skapligt Enkelt: Fotosyntes Blogg, Heminredning, Barn. (web.app)
  • NYHET Håkan Nilssons avhandling visar några av de grundläggande kemiska reaktioner som ett artificiellt system för fotosyntes kan baseras på. (umu.se)
  • Vår vision är att pedagoger, barn och vårdnadshavare tillsammans skapar en och att få fundera över fenomen som fotosyntes, vad behöver frön för att växa, Aprender a escribir el nombre propio es algo muy importante y básico, porque es uno de los primeros acercamientos del niño con la escritura formal. (web.app)
  • Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin motorik, om ex fotosyntes. (web.app)
  • Metoden går i korthet ut på att härma naturens fotosyntes, som är grunden för allt högre liv på jorden. (vr.se)
  • Om kolets kretslopp mellan växter och djur och viktigheter som fotosyntes, näringskedja, kolhydrater och koldioxid. (urplay.se)
  • Sagan handlar om kolets kretslopp i naturen, fotosyntes och koldioxid, men alla de här termerna är med avsikt bortlämnade. (smy.fi)
  • Klorofyll är ett grönt färgämne som medverkar i växternas fotosyntes vid omvandlingen av ljusenergi till kemisk energi. (stockholm.se)
  • Detta resulterar i att stora delar av våra koldioxidutsläpp aldrig hinner tas upp i det naturliga kretsloppet och skapa fotosyntes. (framtiden.com)
  • Lite liknande gör växternas fotosyntes när de tar emot solljuset. (promaniz.com)
  • Detta kan till viss del jämföras med fotosyntes där växterna tar emot solljus. (medicinsktlaserforum.se)
  • Vilka organismer utför fotosyntes? (kunskaper.se)
  • Speciellt fokuseras biologiska fenomen som vad som karaktäriserar levande organismer, grundläggande genetiska begrepp och processer, människans anatomi, sexuallivets biologi, fotosyntes och förbränning samt ekologiska system och hållbart samhälle. (kau.se)
  • Nu har forskare från bland annat Lunds universitet tagit ett steg närmare möjligheten att producera solbränsle med hjälp av konstgjord fotosyntes. (lu.se)
  • Klorofyll ger nästan hela växtvärlden grön färg och gratis energi i form av fotosyntes. (taffel.se)