Oorganiska eller organiska derivat av P(OH)3. Oorganiska salter kallas fosfonater (fosfiter). Föreningens tautomeriska form är fosfonsyra.

I medicinsk kontext, betyder "fosforsyrlighet" vanligtvis samma sak som "fosfatbuffertsystemet", vilket är ett kemiskt system i kroppen som hjälper till att reglera pH-värdet i blodet. Fosfatbufferten består av olika fosfater, såsom natriumdihydrogenfosfat (NaH2PO4) och disodiumhydrogenfosfat (Na2HPO4), som kan reagera med syra eller bas för att hålla pH-värdet i balans.

Förkortningen "H2PO4--" används ofta för att representera natriumdihydrogenfosfat, och "HPO42--" används för disodiumhydrogenfosfat. Dessa två former har olika laddningar och kan därför reagera med syra eller bas på olika sätt.

I allmänhet fungerar fosfatbufferten genom att ta upp vätejoner (H+) när pH-värdet blir för lägt (för surt), vilket hjälper till att höja pH-värdet igen. Omvänt, kan fosfatbufferten ge ifrån sig vätejoner när pH-värdet blir för högt (för basiskt), vilket hjälper till att sänka pH-värdet igen. På detta sätt hjälper fosfatbufferten till att hålla pH-värdet i kroppen inom ett normalt intervall, vanligtvis mellan 7,35 och 7,45.

Ett större eller mindre effektivt fosfatbuffertsystem kan leda till förändringar i pH-värdet och orsaka acidos eller alkalos, beroende på om pH-värdet blir för lägt eller för högt. Dessa tillstånd kan vara allvarliga och kräver behandling.