'Forskningsfusk' (engelska: "research misconduct") är ett allvarligt etiskt problem inom forskningsvärlden som innebär att forskare vårdslöst eller avsiktligt hanterar data, publicerar falska eller fabricerade resultat, plagierar andras arbeten eller deltar i otillbörliga publikationspraktiker. Det kan även innefatta att undanhålla information som är viktig för att korrekt tolka forskningsresultaten.

Detta undergräver tillitens grundvalar till vetenskapen och kan leda till allvarliga konsekvenser, inte minst för de individer som på olika sätt drabbas av felaktiga forskningsresultat. Forskningsfusk kan också leda till att forskare riskerar att bli av med sin anställning, misskrediteras inom forskningssamfundet och i värsta fall få sitt arbete ogiltigförklarat.

Det är viktigt att alla forskare följer de etiska riktlinjerna och goda vetenskapliga praktiker som gäller inom deras respektive områden, för att upprätthålla integriteten i forskningen och säkerställa att resultaten är korrekta och reproducerbara.

A retraction of a publication in the medical field is a formal notice issued by the publisher or the journal editors to withdraw an article that has been previously published. This action is taken when serious concerns are identified regarding the integrity, validity, or reliability of the research findings or the ethical conduct of the study.

Retractions can occur due to various reasons, such as:

1. Data fabrication or falsification: Instances where data has been manipulated, invented, or altered to support the research conclusions.
2. Plagiarism: Using someone else's work or ideas without proper attribution or permission.
3. Redundant publication: Publishing the same research in multiple journals without appropriate cross-referencing or consent from the editors of those journals.
4. Unethical treatment of study participants or subjects: Violation of ethical guidelines, such as obtaining informed consent, ensuring confidentiality, and minimizing harm to participants.
5. Misconduct or honest errors: Identification of significant errors that fundamentally affect the conclusions drawn from the research, or misconduct during the research process.

Retractions aim to maintain the integrity and credibility of the scientific record by alerting readers to problematic publications and preventing their further citation or use in research and clinical practice. Retracted articles are typically marked as such in the journal's online database and may include a statement explaining the reasons for retraction.

'Plagiering' inom ett medicinskt sammanhang refererar till att ta andras idéer, forskningsresultat, data eller verk utan att ge dem korrekt attribution och istället framställa dem som egna. Detta är en oacceptabel etisk praktik inom alla akademiska discipliner, inklusive medicin. Plagiering kan ta många former, från direkta kopior av text utan citering till paraphraseringar eller sammanfattningar av andras arbete utan att ge dem kredit.

Plagiering undergräver inte bara den akademiska integriteten och trovärdigheten, utan kan också leda till allvarliga konsekvenser som skadar både den individuella forskarens och hela forskningsgemenskapens reputationsstatus. Konsekvenserna av plagiering kan variera från misskreditering och publicering av fel i akademiska tidskrifter till disciplinära åtgärder som varningar, suspension eller utvisning från utbildnings- eller forskningsprogram.

"Tjänstefel" (engelska: "Alternation of healthcaregiver's attention") är ett samlingsbegrepp för oönskade händelser eller incidenter som orsakas av en brist på uppmärksamhet, sinnesförvigringar eller förväxlingar hos den personlig som ger vård. Det kan exempelvis handla om att ge patienten fel medicin, fel dos, missa en given medicin eller att glömma bort att utföra en viss procedur. Tjänstefel kan leda till allvarliga konsekvenser för patientens hälsa och säkerhet.

The United States Office of Research Integrity (ORI) är en federal myndighet som sorterar under USA:s Department of Health and Human Services. ORI har till uppgift att övervaka och främja forskningens integritet inom den biomedicinska forskningen som finansieras av offentliga medel från den federala statsmakten i USA.

ORI definierar sig självt som följer: "The Office of Research Integrity promotes integrity in biomedical research through prevention, detection, and resolution of research misconduct and other activities that undermine the trustworthiness of research." (Översättning: ORI främjar integritet inom biomedicinsk forskning genom förebyggande, upptäckt och lösning av forskningsfusk och andra aktiviteter som undergräver förtroendet för forskningen.)

Kopierat från: (senast besökt 2023-03-15)

Den medicinska termen "dubbelpublicering" (engelska: "dual publication") refererar till en situation där samma forskningsresultat publiceras i två eller flera olika tidskrifter eller publikationskanaler. Detta är generellt sett att undvika eftersom det kan leda till onödigt repeterande av information, missbruk av forskningspublikation och kan ifrågasättas etiskt.

Det finns två huvudsakliga typer av dubbelpublicering:

1. Självdubbelpublicering (engelska: "self-plagiarism"): Detta innebär att en forskare återanvänder stora delar av sin egen tidigare publicerade forskning i ett nytt verk utan att citera sig själv korrekt.
2. Fullständig dubbelpublicering (engelska: "full dual publication"): Detta innebär att samma originalforskningsartikel publiceras i sin helhet i två eller flera tidskrifter utan att citera den ursprungliga publikationen.

För att undvika dubbelpublicering rekommenderas forskare att alltid följa de etiska riktlinjerna för publicering och att vara transparenta om när de delar sina resultat i flera konferenser, arbetspapper eller tidskriftsartiklar. Det är viktigt att specificera i varje publikation hur resultaten är relaterade till tidigare publikationer och att ange korrekta referenser till dessa.

'Vårdetik' er en norsk term som direkte kan oversattes til 'care ethics' på engelsk, og refererer til en gren within filosofisk etikk som fokuserer på etiske spørsmål knyttet til omsorg og vården av andre.

En mengde forskjellige definisjoner av 'care ethics' har blitt foreslått over tid, men en generell definisjon kan være: En etisk teori som betoner viktigheten av å ta vare på andres behov og velefarens interesser, ofte med særskilt fokus på de svakere i samfunnet. Care ethics understreker også viktigheten av etiske refleksjoner i praksis og er koblet til en relasjonsorientert holdning hvor omsorgspersonen ser den som en like, ikke bare noe å ta vare på.

I tillegg kan care ethics inneholde en forpliktelse til å støtte andre i deres selvbestemmelse og autonomi, samtidig som man tar hensyn til de sosiale, kulturelle og politiske kontekstene som påvirker dem. Care ethics kan også inneholde en forpliktelse til å reflektere over egen erfaring og posisjon i samfunnet, og å bruke dette som grunnlag for etisk praksis.

Sjuksköterskeföreningar är organisationer som främjar och stödjer sjuksköterskors yrkesutövning, utbildning och intressen. Dessa föreningar erbjuder ofta möjligheter till fortsatt utbildning, intressegrupper inom specifika områden av sjukvården och möjligheter att påverka yrkesgruppens arbetsvillkor och status. Sjuksköterskeföreningar kan också erbjuda rådgivning, stöd och representation i arbetstvister eller andra frågor som berör sjuksköterskors yrkesutövning. Dessa föreningar kan vara nationella eller lokala och kan vara anslutna till större internationella sjuksköterskeorganisationer.

'Forskningspersonal' kan definieras som personer som är emplyterade eller involverade i att bedriva forskning inom olika akademiska, medicinska, tekniska och andra fält. De kan vara anställda på universitet, forskningsinstitut, lärosäten, sjukhus, företag eller andra organisationer.

Inom det medicinska fältet kan forskningspersonal innefatta läkare, sjuksköterskor, forskningsassistenter, biostatistiker, laboratoriepersonal och andra specialister som arbetar tillsammans för att utveckla och genomföra forskningsstudier. Deras uppgifter kan omfatta att formulera forskningsfrågor, designa studier, samla in data, analysera resultat, dra slutsatser och publicera forskningsrapporter. Forskningspersonal kan också vara involverad i att undervisa studenter och utveckla nya metoder och tekniker för att förbättra patientvården.

"Redaktionspolicy" är ett begrepp inom journalistik och publicering som refererar till de riktlinjer och principer som styr hur information produceras, bearbetas och presenteras för en publik. I en medicinsk kontext kan en redaktionspolicy innehålla följande aspekter:

1. Kvalitetssäkring: Garantier för att all information är korrekt, opartisk och baserad på vetenskapliga bevis. Detta kan uppnås genom att använda sig av källkritik, peer review och andra metoder för att säkerställa informationens tillförlitlighet.
2. Transparens: Fullständig och ärlig information om källor, finansiella intressen och eventuella konflikter som kan påverka innehållet.
3. Etik: Respekt för patienternas integritet, skydd av personliga identifikationsuppgifter och en policy för att hantera etiska frågor som kan uppstå i samband med publiceringen av medicinsk information.
4. Aktualisering: En policy för att regelbundet granska och uppdatera informationen för att säkerställa att den är aktuell och korrekt.
5. Utbildning: Säkerställande av att redaktörer och skribenter har tillräcklig kunskap och kompetens inom området de publicerar information om.
6. Jämförbarhet: En policy för att jämföra olika behandlingsalternativ och ge en objektiv bedömning av deras för- och nackdelar.
7. Patientinriktning: En policy för att se till att informationen är lättförståelig, relevant och användbar för patienter och allmänheten.

En redaktionspolicy kan hjälpa till att säkerställa att medicinsk information är tillförlitlig, opartisk och användbar för patienter, läkare och andra intressenter.

'Formell social kontroll' refererer til struktureret overvågnings- og sanktionsmekanismer i samfunnet for å sikre at individene følger lovene og normene. Dette kan omfatte offentlig myndighetsinsats, som politi og domstoler, men også andre organisasjoner med statlig autorisasjon, som skolevesenet og fagorganisasjoner. Formell social kontroll har ofte lovregulering som grunnlag og kan inkludere tiltak som straff for lovbrudd, påtale av uhensiktsmessig adferd og sanksjoner som bøter eller fengsel.

Forskningsetik (eng. Research ethics) refererer til et sæt principper og retningslinjer, der skal sikre, at forskning foregår på en måde, der respekterer de involverede personers velfærd, integritet, autonomi og fortrolighed. Dette omfatter bl.a.:

1. Informert samtykke: Forskerne skal sikre, at deltagere i forskningen har modtaget tilstrækkelig information om formålet, metoder, risici og fordele, så de kan tage et informeret beslutning om at deltage.
2. Respekt for autonomi: Forskerne skal respektere deltageres selvbestemmelse og autonomi, hvilket betyder, at de ikke må påtvinge sig andres medvirken eller overtræde deres personlige grænser.
3. Integritet: Forskerne skal sikre, at data og informationer hentet fra deltagerne behandles fortroligt og anonymiseres, når det er relevant. De skal også undgå at forfalske, manipulere eller undertrykke data.
4. Risiko-nyttevurdering: Forskerne skal vurdere, om potentialet for at opnå nytte fra forskningen vejer op mod de risici, der er forbundet med deltagelse. De skal søge at minimere risikoen og maksimere nytteværdien for deltagerne og samfundet i øvrigt.
5. Uafhængighed og konfliktinteresse: Forskerne skal undgå at have personlige eller økonomiske interesser, der kan påvirke deres evne til at udføre forskningen objektivt og upartisk. De skal også være opmærksomme på mulige konflikter mellem deres egne interesser og de interesser, der er repræsenteret blandt deltagerne eller finansieringskilderne.
6. Etisk vejledning: Forskerne skal søge vejledning fra etiske komiteer eller andre relevante organer, når de udfører forskningen. De skal også overholde alle relevante love og regler, der gælder for forskningen.
7. Offentliggørelse: Forskerne skal offentliggøre resultaterne af deres forskning på en ærlig, objektiv og tilgængelig måde, så andre kan bygge videre på deres arbejde. De skal også være åbne overfor kritik og debat om deres metoder, resultater og konklusioner.

En intressekonflikt inom medicin definieras som en situation där en persons eller en grupps professionella omdöme, kliniska omdömen eller beslut kan påverkas av deras personliga intressen, finansiella vinster eller andra aspekter som kan ifrågasättas. Detta inkluderar situationer där en läkares eller forskares professionella omdöme kan vara beroende av deras relation till läkemedelsföretag, medicinteknisk industri eller andra ekonomiska intressen som kan påverka deras objektivitet och urskiljningsförmåga. Intressekonflikter kan också uppstå när en läkares personliga övertygelse eller preferens påverkar den vård de ger till patienter, istället för att basera beslutet på det bästa vetenskapliga stödet och patientens behov.

Försvarspsykiatri är ett medicinskt specialområde som fokuserar på att diagnosticera, behandla och stödja personer inom försvarsmakten eller andra militära organisationer som har utvecklat psykiatriska problem. Detta kan exempelvis innefatta stressrelaterade tillstånd, posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), depression, ångeststörningar och annan psykisk ohälsa.

Försvarspsykiatrin arbetar ofta i nära samarbete med andra specialiteter som neurologi, internmedicin och rehabilitering för att ge patienterna den bästa möjliga vården och stöd under deras tjänstgöring och efteråt. Försvarspsykiatrin kan även vara inblandad i utbildning och undervisning av militär personal om psykisk hälsa, stresshantering och preventiv åtgärder för att förebygga psykiatriska problem.

The United States Public Health Service (USPHS) er en del av US Department of Health and Human Services (HHS) og består av en gruppe uniformert, officerelle folkehelsefaglært personale som har til opgave å beskytte, fremme og forbedre folkehelsen i USA gjennom offentlig service. USPHS inkluderer flere operative komponenter, såsom National Institutes of Health (NIH), Food and Drug Administration (FDA), Centers for Disease Control and Prevention (CDC) og Indian Health Service (IHS). USPHS har også en militær struktur og er underlagt Department of Defense i tiden av krig.

USPHS har ansvar for å forebygge spredning av smitte, kontrollere sykdomsutbrud, fremme sundhetsfremmende livsstil, forebygge skader og sykdom, fremme lige tilgang til helseomsorg og styrke folkehelseinfrastrukturen i USA. USPHS-offiserer kan være lokaliserte over hele landet, inkludert på føderale, delstater og lokale nivåer, for å sikre at de lever opp til denne oppgaven.

Clinical omvårdnadsforskning (eller "klinal nursing research" på engelska) är en forskningsdisciplin som fokuserar på att studera, utveckla och förbättra omsorgsprocesser, omvårdnadspraktiker och patientresultat inom sjukvården. Den kliniska omvårdnadsforskningen använder sig av vetenskapliga metoder för att undersöka frågor som rör omsorgen av individer, familjer och gemenskaper med hänsyn till deras hälsa, sjukdom och behov av omsorg.

Målet med klinisk omvårdnadsforskning är att producera kunskap som kan användas för att förbättra kvaliteten på omsorgen, öka patienternas livskvalitet och minska sjukvårdsorganisationernas kostnader. Exempel på forskningsfrågor inom den kliniska omvårdnadsforskningen kan vara hur man kan förbättra smärtlindringen hos patienter med cancer, eller hur man kan minska risken för fall hos äldre patienter.

Klinisk omvårdnadsforskning utförs ofta i samarbete mellan akademiska institutioner och sjukvårdsorganisationer, och forskarna inom denna disciplin har ofta en bakgrund som sjuksköterskor eller andra hälsovårdande yrkesgrupper.