Elektromagnetiska fält (EMF) är en kombination av elektriska och magnetiska fält som propagerar genom rummet som vågor. De kan genereras av naturliga fenomen såsom solstrålning och åskväder, eller av mänskliga aktiviteter såsom användning av elektrisk utrustning och trådlösa kommunikationssystem. EMF-exponering kan vara en form av strålningspollution som har potentialen att påverka levande organismer, inklusive människor, men det är fortfarande mycket debatt kring hur mycket exponering som är säkert.

EMF-strålning delas vanligtvis upp i två kategorier: joniserande och icke-joniserande strålning. Joniserande strålning har tillräcklig energi för att frisätta elektroner från atomer eller molekyler, vilket kan orsaka skada på levande vävnad. Exempel på joniserande strålning är röntgenstrålning och kosmisk strålning. Icke-joniserande strålning, inklusive EMF, saknar tillräcklig energi för att orsaka direkt skada på DNA eller celler, men det finns fortfarande oro över möjliga långsiktiga hälsorisker vid exponering för höga nivåer av icke-joniserande strålning.

EMF-strålning kan mätas i enheten Tesla (T) för magnetiska fält och Volt per meter (V/m) eller Watt per kvadratmeter (W/m2) för elektriska fält. Vissa länder har lagstiftat gränsvärden för tillåten exponering av EMF-strålning i arbetsplats- och allmänna miljöer, men det finns fortfarande kunskapsluckor kring de exakta hälsoriskerna vid lågfrekvent EMF-exponering.

Elektromagnetiska fenomen är en typ av interaktion mellan elektrisk laddning och magnetfält, vilket leder till skapandet av elektromagnetiska vågor. Dessa vågor kan variera i frekvens och våglängd, inklusive ljus, radiovågor och röntgenstrålning. Elektromagnetiska fenomen styrs av Maxwells ekvationer och är av fundamental betydelse för många aspekter av fysiken och tekniken, inklusive elektricitet, magnetism, optisk kommunikation och medicinsk diagnosticering.

Magnetfältsterapi (MFT) är en form av komplementär och alternativ medicin som innebär att man använder magnetiska fält för att försöka behandla olika sjukdomar och symptom. Behandlingen innebär vanligtvis att en person exponeras för statiska, konstanta magnetfält genom att lägga speciella magneter direkt på kroppen eller genom att använda en säng eller en annan apparat som genererar magnetfält.

Det finns dock ingen vetenskaplig evidens som stödjer att magnetfältsterapi är effektivt för någon specifik sjukdom eller åkomma. Flera studier har undersökt effekterna av MFT på smärta, sömnsvårigheter, inflammation och andra symptom, men de flesta studier har haft små provstorlekar, brister i designen eller andra metodologiska problem som gör det svårt att dra slutsatser om effekterna av behandlingen.

Ändå använder sig många människor av magnetfältsterapi som en komplementär behandlingsform, särskilt för smärta och åldersrelaterade sjukdomar som artros. Det är viktigt att notera att MFT inte är ett ersättningsmedel för konventionell medicinsk behandling och att man bör diskutera sin avsikt att använda sig av denna behandlingsform med en läkare eller legitimerad hälsovårdspersonal.

Icke-joniserande strålning är en form av elektromagnetisk strålning som inte har tillräckligt med energiprecisation (Einstein koeficienten) för att kunna frigöra elektroner från atomer eller molekyler, vilket kallas för ionisering. Exempel på icke-joniserande strålning inkluderar radiovågor, mikrovågor, infraröd strålning och synligt ljus.

Det är värt att notera att även om icke-joniserande strålning inte kan orsaka direkt skada på cellnivå genom att bryta kemiska bindningar som joniserande strålning kan, så kan det ändå ha biologiska effekter. Till exempel har höga nivåer av vissa former av icke-joniserande strålning visat sig vara skadliga för levande vävnader genom att orsaka ökad värme, som kan påverka cellers funktion och tillväxt.

Electromagnetisk strålning (Electromagnetic Radiation) är en form av energibärare som består av varierande elektriska och magnetiska fält som propagerar genom rummet som vågor. Den kan beskrivas med hjälp av frekvensen (hur ofta vågorna oscillerar per sekund) och våglängden (avståndet mellan två likadana punkter på varandra följande vågor).

Elektromagnetisk strålning kan delas in i olika typer beroende på frekvens, från långvågig radiation som radiovågor till kortvågig radiation som röntgen- och gammastrålning. Alla former av elektromagnetisk strålning kan färdas genom vakuum och är därför inte beroende av någon medium för att existera eller sprida sig.

Radiovågor är en form av elektromagnetisk strålning som har längre våglängd och lägre frekvens än synligt ljus. I den internationella standarden för elektromagnetiska spektret definieras radiovågor som elektromagnetisk strålning med våglängder från 10^{-1} meter (10 cm) till 10^{4} meter (10 000 km), vilket motsvarar frekvenser från 3 x 10^{7} Hz till 3 x 10^{9} Hz.

Radiovågor används inom en rad olika applikationer, bland annat för radiokommunikation, radar, medicinsk diagnos och terapi (t.ex. magnetresonanstomografi och strålbehandling), navigering och avståndsmätning.

Ett medicinskt perspektiv på "mobiltelefon" fokuserar ofta på möjliga hälsorisker och effekter på hälsa som är relaterade till användandet av enheten. En definition från ett medicinskt perspektiv kan vara:

"En mobiltelefon är en trådlös handhållen kommunikationsenhet som använder sig av radiovågor för att skapa tvåvägiga telekommunikationer över cellnätverk. Mobiltelefoner har potentialen att utsätta användaren för exponering av radiofrekvent elektromagnetisk strålning (RF-EMF). Det finns forskningsstudier som undersökt möjliga hälsorisker relaterade till lågfrekvent RF-EMF-exponering, men det finns fortfarande ingen konsensus inom den medicinska gemenskapen om de potentiala hälsoriskerna."

Notera att detta är en definition som betonar den medicinska aspekten av mobiltelefoner och inte en allmän definition.

Microwaves är en form av elektromagnetisk strålning med våglängder mellan 1 millimeter och 1 meter, vilket motsvarar frekvenser mellan 300 megahertz (MHz) och 300 gigahertz (GHz). I medicinska sammanhang används ofta specifika frekvensband inom mikrovågsområdet för olika tillämpningar, såsom diatermi och hypertermibehandlingar av tumörer. Mikrovågor kan genereras med hjälp av speciella kretsar och användas i en mängd olika applikationer, inklusive kommunikationssystem (till exempel mobiltelefoner), uppvärmningsapparater (som mikrovågsugnar) och medicinska behandlingar.

Terahertz (THz) strålning, även känd som submillimetersstrålning eller T-strålning, är elektromagnetisk strålning med frekvenser mellan 0,1 och 10 THz, vilket motsvarar våglängder mellan 3 mm och 30 μm. Denna del av det elektromagnetiska spektret ligger mellan mikrovågor och infraröda strålning. Terahertzstrålning kan genereras från elektroncykloiseringsresonans hos laserljus, från elektronacceleratorer eller från kvantkaskadlasare. Den har potentialen att användas inom en rad olika tillämpningar, såsom säkerhetsskanning, medicinsk bildbehandling och molekylär spektroskopi.

'Yrkesmässig exponering' är ett begrepp inom arbetsmiljö- och folkhälsoområdena som refererar till den exponering för en skada eller en hälsorisk som kan uppstå när en person utsätts för en farlig faktor under sin yrkesverksamhet. Detta kan handla om exponering för kemiska ämnen, biologiska agenter, fysikaliska faktorer eller arbetsmiljömässiga faktorer som kan påverka en persons hälsa negativt över tiden.

Exempel på yrkesmässig exponering inkluderar:

* En industriarbetare som andas in damm eller gaser från kemiska ämnen under sin arbetsdag.
* En sjuksköterska som hanterar smittskyddsutrustning och utsätts för infektioner när den vårdar sjuka patienter.
* En byggnadsarbetare som arbetar med vibrerande verktyg och utsätts för risk för vibrationsskador.
* En kontorsanställd som sitter stilla under långa perioder och utsätts för risken för muskuloskelettala besvär.

För att förebygga yrkesmässig exponering kan arbetsgivare vidta åtgärder som inkluderar riskbedömning, substitutionsprincipen (att ersätta farliga ämnen med mindre farliga), tekniska lösningar för att minska exponeringen och skyddsutrustning. Arbetstagare kan också ta initiativ till att skydda sig själva genom att använda skyddsutrustning, följa säkerhetsanvisningar och rapportera potentiella risker till sin arbetsgivare.

Electricity är en form av energi som resulterar från rörelsen av laddade partiklar, vanligtvis elektroner. Det finns två huvudsakliga typer av elektricitet: statisk och ström.

* Statisk elektricitet är den elektriska laddning som byggs upp när två material med olika elektriska ledningsförmågor kommer i kontakt och sedan skiljs ifrån varandra. När de skiljs ifrån varandra lämnas några elektroner kvar på det ena materialet, vilket ger upphov till en positiv laddning, medan det andra materialet får ett överskott av elektroner och blir negativt laddat.

* Elektrisk ström är den rörelse av laddade partiklar som sker när ett elektriskt fält appliceras på ett ledande material, såsom en metall. När ett elektriskt fält appliceras på ett ledande material börjar elektronerna att röra sig från de negativt laddade områdena till de positivt laddade områdena, vilket ger upphov till en ström.

Elektricitet används i många olika sammanhang, inklusive belysning, telekommunikation, datorkraft och transporter. Den är också en viktig del av människokroppen och är involverad i nervimpulser som skickas genom kroppen för att koordinera muskelrörelser och andra funktioner.

'Miljöexponering' refererer til den kontakt eller påvirkning en individ har med miljøfaktorer, som kan have en positiv eller negativ effekt på ens helse. Dette kan omfatte luftforurening, vandforurening, fødevareforurening, brug af kemikalier, støy, ioniserende stråling og andre former for miljøforstyrrelser.

Det er viktig å merke seg at miljøexponering kan ha akutte eller kroniske helseeffekter, både som direkte skader på organer og systemer i kroppen, så vel som som en økt risiko for sykdommer som kræft. Risikoen for negative helseeffekter av miljøexponering kan variere basert på styrken og varigheten av exponeringen, individets sårbarhet og andre faktorer som alder, kjønn og genetisk disposisjon.

For å forbedre helse og forebygge sykdommer er det viktig å identifisere, evaluere og kontrollere miljøfaktorer som kan ha en negativ effekt på helsen. Dette inkluderer å følge retningslinjer for miljøhensynlig praksis i industrien, å regulere bruken av kjemikalier og andre skadegjeldende agensar, å beskytte luft- og vannkvaliteten, og å informere offentligheten om risiko og forholdsregler ved miljøexponering.

Miljösjukdomar är sjukdomar som orsakas eller förvärras av exponering för skadliga miljöfaktorer, såsom luft-, vatten- eller markföroreningar, lärmiljö, elektromagnetisk strålning eller klimatförändringar. Exempel på miljösjukdomar inkluderar lungcancer orsakad av tobaksrök, astma orsakad av luftföroreningar, ledvattningsskador orsakade av blyexponering och tropiska sjukdomar som sprids via myggor eller andra insekter som har ökat i frekvens på grund av klimatförändringar. Preventiva åtgärder för att minska exponeringen för skadliga miljöfaktorer och att förbättra allmänna hälsoprogram är viktiga strategier för att förebygga och hantera miljösjukdomar.

"Multiple chemical sensitivity" (MCS) är ett kontroversiellt och odefinierat medicinskt tillstånd som sägs orsakas av en persons känslighet för låga nivåer av kemiska substanser i miljön. Personer med MCS påstår sig uppleva symptom som huvudvärk, trötthet, yrsel, andningssvårigheter och hudirritation när de exponeras för vad de anser vara orsakande substanser, som till exempel parfymer, rengöringsmedel eller kemikalier i byggmaterial.

Det saknas dock vetenskapligt stöd för att MCS är en specifik medicinsk diagnos och det finns inga etablerade diagnostiska kriterier eller behandlingsmetoder. Några experter anser att symptomen istället kan bero på andra orsaker, som exempelvis ångest eller andra psykiatriska tillstånd. Därför är det viktigt att undersöka och behandla alla potentiella orsaker till en persons symptom innan man ställer en diagnos av MCS.

I en medicinsk kontext kan 'Radio' referera till antingen:

1. Den medicinska behandlingen bestående av strålterapi, där cancerceller utsätts för höga doser joniserande strålning för att döda eller störas. Strålningen kan administreras externt från en strålkälla utanför kroppen, eller intern som när radioaktiva substansen injiceras in i kroppen och samlas i tumörvävnad.

2. En apparat som används för att ta bilder av inre strukturer i kroppen genom att skicka genomgående strålning, ofta under en procedure som kallas radiografi eller röntgen. Denna metod använder sig av den faktum att olika typer av vävnad absorberar och reflekterar strålningen på olika sätt, vilket ger skilda kontraster i bilden som kan tolkas för att få information om struktur och funktion hos de undersökta organen.

I bägge fallen är syftet med användandet av radio att diagnostisera eller behandla sjukdomar, oftast cancer.

Strålningsövervakning (radiation monitoring) är ett samlingsbegrepp för aktiviteter som innefattar mätning, bedömning och övervakning av strålning i syfte att skydda människor och miljö från skadliga effekter av joniserande strålning. Det kan involvera kontinuerlig eller periodisk mätning och granskning av strålnivåer, doser och distributionsmönster i luft, vatten, mark och biologiska material, såväl som övervakning av exponering hos individer och populationer. Strålningsövervakning används också för att verifiera att strålkällor hanteras säkert och att skyddsåtgärder vid olycksfall eller incidenter med strålning implementeras korrekt.

Den dos-responsrelationen eller kurvan för strålning beskriver hur sannolikheten för ett specifikt biologiskt effekt eller skada på levande vävnad eller celler ändras i relation till den totala mängden absorberade joniserande strålning. Kurvan visar vanligtvis sannolikheten för en specifik skada, såsom DNA-skador, cellförödelse eller cancer, som en funktion av stråldosen.

Den typiska dos-responsrelationen för låg till måttlig stråldos kan delas in i tre faser:

1. En initialt linjär ökning av skadan med ökande stråldos, där sannolikheten för skada är direkt proportionell mot stråldosen (den linjära no-effekt-hypotesen).
2. En platåfas där ytterligare ökning av stråldosen inte resulterar i någon ytterligare ökning av skadan, eftersom den maximala skadan har nåtts.
3. En potential högre risk för cancer eller genetiska mutationer vid mycket höga stråldoser, men detta område är inte väl studerat och kan variera mellan olika individer och typer av strålning.

Det är värt att notera att den specifika formen och lutningen på den dos-responsrelationen kan variera beroende på flera faktorer, inklusive typen av strålning, strålningsdosens hastighet och tidpunkt för exponering, samt individuella variationer i cellulär respons och reparationskapacitet.

I'm sorry for any confusion, but "Magnetism" is not a medical term or concept. It is a fundamental force of nature that describes the behavior of magnetic fields and magnetic materials. If you have any questions related to physics or another topic, I would be happy to help answer those!

'Utrustningsdesign' (engelska: 'Medical Device Design') är ett område inom produktutveckling som fokuserar på att skapa, utforma och ta fram medicinska enheter och tillbehör. Enligt FDA (US Food and Drug Administration) är en medicinsk enhet något som:

1. är avsett för användning i människor diagnostiskt eller terapeutiskt, och
2. inte åstadkommer sin verkan genom kemiska aktivitet eller metabolism i eller på kroppen och som inte är en farmakologisk, immunologisk eller genetisk produkt.

Exempel på medicinska enheter inkluderar pacemakers, defibrillatorer, proteser, ortopediska instrument, katetrar, operationsbord och annan sjukvårdsutrustning.

Utrustningsdesign innefattar ett brett spektrum av aktiviteter, från behovsanalys, konceptutveckling, detaljerad design, prototypning, tillverkning och verifiering/validering enligt medicinska enhetsregleringsmyndigheters krav. Utrustningsdesigner måste ha kunskap inom områden som biokompatibilitet, användarcentrerad design, riskhantering, materialval och systemintegrering för att skapa säkra, effektiva och tillförlitliga medicinska enheter.

Radiation-induced tumors refer to abnormal growths of cells that are caused by exposure to ionizing radiation. This can include both benign and malignant tumors, which can develop in any part of the body. The risk of developing a radiation-induced tumor depends on several factors, including the dose and duration of radiation exposure, as well as the individual's genetic susceptibility.

Radiation therapy, which is a common treatment for many types of cancer, uses high-energy radiation to kill cancer cells and shrink tumors. While radiation therapy is an effective treatment for many patients, it can also increase the risk of developing radiation-induced tumors in the future. This risk is generally low, but it is important for patients to be aware of this potential long-term complication of radiation therapy.

In addition to radiation therapy, other sources of ionizing radiation, such as medical imaging tests and environmental exposures, can also contribute to the risk of developing radiation-induced tumors over time. It is important to minimize unnecessary exposure to ionizing radiation and to follow safe practices when using or undergoing medical imaging tests.

Energikällor för elektricitet är källor som används för att generera elektrisk energi. Det finns två huvudsakliga typer av energikällor: förnybara och icke-förnybara.

Förnybara energikällor är ogränsade i sin tillgång och kan förnyas naturligt över tiden, inklusive solkraft, vindkraft, vattenkraft, geotermisk energi och biobränslen. Dessa energikällor är miljövänliga eftersom de genererar låga eller inga koldioxidutsläpp under produktionen av elektricitet.

Icke-förnybara energikällor däremot är begränsade i sin tillgång och kan inte förnyas naturligt över tiden, inklusive kol, olja, gas och kärnkraft. Dessa energikällor har högre koldioxidutsläpp än förnybara energikällor och bidrar till den globala uppvärmningen.

Det är viktigt att utveckla och använda fler förnybara energikällor för att minska beroendet av icke-förnybara resurser och skydda miljön.

Stråldos definieras som mängden av joniserande strålning som absorberats av ett material och uttrycks i enheten Gray (Gy), där 1 Gy är lika med absorptionen av 1 Joule av energi per kilogram. Detta är en fysikalisk storhet och mäter inte direkt skadan eller effekten på levande vävnad.

För att beskriva den biologiska effekten av en stråldos använder man sig istället av enheten Sievert (Sv), som tar hänsyn till hur känslig olika typer av celler är för joniserande strålning. En Sv är lika med 1 Gy multiplicerat med en kvalitetsfaktor (QF) som beräknas utifrån typen av strålning och energin hos denna. För exempelvis gammastrålning är QF = 1, medan QF för neutronstrålning kan variera mellan 2 och 20 beroende på neutronenergins storlek.

Radiation-induced leukemia är en typ av blodcancer som orsakas av exponering för höga doser joniserande strålning. Detta kan inträffa till följd av medicinska behandlingar, olyckor eller andra exponeringar i miljön. Radiation-induced leukemia uppstår när cellerna i benmärgen som producerar vita blodkroppar (leukocyter) skadas och muteras, vilket leder till oregelbunden celldelning och cancerutveckling. De vanligaste typerna av radiation-induced leukemia är akut myeloisk leukemi och myeloisk sarcom. Symptomen inkluderar trötthet, infektioner, blödnings tendency, svullnad i levern eller milten och smärtor i benen eller joints. Behandlingen kan omfatta kemoterapi, strålbehandling och stamcellstransplantation.

Pulsed radiofrequency treatment (PRFT) är en minimalinvasiv medicinsk procedur som används för att lindra smärta och kan appliceras till olika nervstrukturer i kroppen.

Under PRFT skickas pulserade, högfrekventa elektromagnetiska vågor till den målade nerven med hjälp av en fin nål eller en elektrod. Dessa pulseringar av värmen är avsevärt lägre än vid kontinuerlig radiofrekvensbehandling (CRFB), och temperaturen stiger inte över 42°C (107,6°F).

Den exakta mekanismen bakom PRFT är inte fullständigt klarlagd, men det antas att den påverkar nervens smärtreceptorer och kan minska dess förmåga att överföra smärtsignaler till hjärnan. Vissa studier visar också att PRFT kan orsaka långvariga förändringar i nervcellernas membranpotential, vilket ytterligare bidrar till smärtlindringen.

PRFT är ofta en behandlingsalternativ för patienter med kronisk smärta som inte svarat på konventionell behandling, inklusive läkemedel, fysioterapi och injektioner med lokalbedövningsmedel eller steroider. Det kan användas för att behandla en rad olika smärtsamma tillstånd, såsom facettledssmärta, ryggsmärta, skuldersmärta och nervskada.

I allmänhet är PRFT en säker procedur med få biverkningar, men det kan förekomma lokal smärta, rodnad eller svullnad i behandlingsområdet. Dessa biverkningar tenderar att vara milda och tillfälliga. I mycket sällsynta fall kan PRFT orsaka allvarligare komplikationer, såsom nervskada eller infektion.

'Luxationsfraktur' är en ortopedisk term som betecknar en skada där det också förekommer både en fraktur (ben- eller ledbrosksbrott) och en luxation (ledkapslens avlossning från sin normala position). Detta innebär att benet eller leden har brutits och att ledkapseln har skiljts ifrån sin naturliga plats samtidigt.

Luxationsfrakturer kan vara mycket smärtsamma och kan orsaka svår funktionsnedsättning i det drabbade området. De kan uppstå till följd av olyckor, sportskador eller andra typer av trauma. Behandlingen av luxationsfrakturer innebär ofta kirurgisk intervention för att korrigera både frakturen och luxationen, följt av immobilisering och rehabilitering.

"Falskt led" er en ukorrekt betegnelse for en lægevidenskabelig tilstand. Den motsvarer nogenlunde den medicinske diagnosen "pseudogout" eller "akut calciumpyrofosfat artrit", som karakteriseres ved pludselige angreb af smertefuld oswelling i en led, oftest hoften eller ankelen. Disse angreb skyldes indholdet af krystaller af calciumpyrofosfatdihydrat i ledvæsken.

'Kraftverk' er en direkte oversatting av det engelske begrepet "power plant". I medicinsk sammenheng kan man forstå et kraftverk som et organ eller en apparat i kroppen som produserer og distribuerer energi. Et godt eksempel er hjertet, som pumper blod rundt i kroppen og forsørger andre organismer med nødvendig ilt og næring. Andre eksempler kan være musklene, som produserer mekanisk energi under kontraksjoner, eller leveren, som produserer glukose for å forsyne kroppen med energi.

'Utrustningsfel' (eng. equipment failure) är inom medicinsk kontext en term som refererar till att ett medicinskt eller sjukvårdsrelaterat maskin- eller systemverktyg har misslyckats eller inte fungerar korrekt, vilket kan ha en negativ påverkan på patientens vård och säkerhet. Detta kan bero på flera faktorer, till exempel slitage, felaktig användning, underhållsbehov eller designbrister.

En utrustningsfel kan potentiellt leda till allvarliga konsekvenser för patienten, såsom skada, sjukdom eller död, beroende på vilken typ av utrustning som är inblandad och hur länge felet varar. Därför är det viktigt att ha rutiner och procedurer i placering för att regelbundet kontrollera, underhålla och reparera medicinsk utrustning för att undvika sådana incidenter.

'Elnät' refererar inom medicinen till det system av nerver och blodkärl som förser hjärtat med elektrisk ledningsförmåga och näringsämnen. Detta inkluderar bland annat den vänstra och högra grenen av huset, Bundens nerv, Purkins fiber och de koronara artärerna. Elnätets främsta funktion är att koordinera hjärtats kontraktioner och säkerställa en effektiv pumpverkan.

En skenbensfraktur är en benfraktur (ett brutet ben) som sker i den tunna, långa benstaven i underbenet, även känd som skenbenet eller fibula. Skenbenet ligger parallellt med vaden ( eller tibia) och är mindre i diameter och har ofta en mindre roll i bärandet av kroppsvikten jämfört med vaden.

Skenbensfrakturer kan vara slutna, där benstücken fortfarande är ihopkopplade efter frakturen, eller öppna, där det finns en sönderslitning i huden och direkt kontakt mellan benbitarna och omgivningen. Frakturer kan också klassificeras som stabila eller instabila beroende på hur mycket benstuckena har förskjutits från varandra efter frakturen.

Symptomen på en skenbensfraktur innefattar ofta smärta, svullnad, blåmärken och/eller blodflöde under huden, med eventuell deformitet eller förkortning av benet. Diagnos ställs vanligtvis genom röntgenundersökning, men i vissa fall kan andra bildgivande procedurer behövas för att klargöra skadan fullständigt. Behandlingen innefattar ofta en kombination av immobilisering (exempelvis med en gips eller en ortos), smärtstillande läkemedel, och i vissa fall operation för att korrigera frakturen och stabilisera benet med skruvar, plattor eller stänger.

"DNA-brott" eller "genetiskt brott" är inte etablerade medicinska termer. Det existerande begreppet som kommer närmast är "genetisk diskriminering", vilket innebär att en individ behandlas olika på grund av sina genetiska egenskaper.

Genetisk diskriminering kan inträffa i olika sammanhang, till exempel vid anställning, försäkring eller hälso- och sjukvård. Ibland kan det röra sig om att en individ nekas möjligheter på grund av en genetisk predisposition för en viss sjukdom, även om den ännu inte har utvecklats.

Det är värt att notera att flertal länder har lagstiftning som förbjuder genetisk diskriminering i olika former.

'Utrustningssäkerhet' (engelska: equipment safety) är ett begrepp inom medicinsk teknik som handlar om att säkerställa att medicinsk utrustning används på ett sätt som minimerar riskerna för patienter, personal och användare. Det innefattar att utforma, tillverka, testa, installera, underhålla och använda utrustningen på ett säkert sätt, samt att informera användarna om risker och hur de ska användas korrekt.

En central del av utrustningssäkerheten är att följa relevanta nationella och internationella standarder och lagar, till exempel EU:s medicinteknikdirektiv och maskin direktiv. Dessutom bör en riskanalys genomföras för att identifiera, bedöma och hantera eventuella risker som kan uppstå under användningen av utrustningen.

Utrustningssäkerheten är viktig för att förhindra skador, sjukdomar och dödsfall som orsakas av felaktig användning eller felkonstruktion av medicinsk utrustning.

"En analys av utrustningsfel" refererar till en systematisk undersökning och bedömning av problem eller fel som uppstått i användandet av medicinskt utrustning. Detta kan innebära att man tittar på orsakerna till felet, dess konsekvenser och möjliga lösningar.

Denna analys kan involvera en teknisk undersökning av själva utrustningen för att fastställa vad som är fel, men den kan också innebära en klinisk bedömning av hur felet har påverkat patientvården och vilka risker det inneburit.

Målet med en analys av utrustningsfel är att ta reda på vad som har gått fel, varför, och hur man kan undvika att det händer igen i framtiden. Det kan också hjälpa till att fastställa om ett utbyte eller reparation behövs, samt att ge information till tillverkaren om felet för att eventuellt kunna förbättra produkten.

Melatonin är ett hormon som produceras naturligt i kroppen, framförallt i pinealklandet i hjärnan. Det spelar en viktig roll när det gäller att reglera sömnen och vakenhetscykeln. Melatoninnivåerna börjar öka sent på kvällen, när mörker råder, och når sin topp under natten. Därefter sjunker nivåerna igen i gryningen.

Melatonin kan också användas som läkemedel i form av tabletter eller kapslar. Denna typ av melatonin kallas exogent melatonin och används ofta för att behandla sömnstörningar, såsom problem med insomni eller oregelbunden sömn-vakningscykel. Det kan även användas för att hjälpa till att minska jetlag.

Medicinskt sett betyder frakturläkning att benfrakturer (skador där benet brutits) har läkt till ett sådant stadium att det fungerar normalt igen och kan utsättas för normal belastning. Under läkningsprocessen bildas kalksalter i området runt frakturen, vilket hjälper till att förena de två ändarna på benet igen. När frakturen är läkt har denna kalksaltsbildning hårdnat och blivit ett starkt, fast material som kallas kallus.

Läkningen av en fraktur kan variera beroende på flera faktorer, såsom frakturens allvarlighet, belägenhet och typ, samt patientens ålder och hälsotillstånd. Vid behandling av en fraktur kan immobilisering med ett slag av stöd, som en gips eller en ortos, vara nödvändigt för att hjälpa till att hålla benet i rätt position och skydda det under läkningsprocessen.

I vissa fall kan kirurgi behövas för att stabilisera frakturen med skruvar, plattor eller stänger. Efter operation kan patienten få en slags stöd som hjälper till att stötta benet under läkningsprocessen. Fysisk terapi och övningar kan också vara viktiga för att hjälpa till att återställa rörelseförmågan, styrkan och balansen i det skadade benet efter frakturläkningen.

'Riktlinjer' och 'principer' är två begrepp som ofta används inom medicinen för att beskriva riktlinjer och grundläggande sanningar som styr klinisk praxis, forskning och etik.

En definition på 'riktlinjer' kan vara:

"Riktlinjer är evidensbaserade rekommendationer som ger vägledning för klinisk praxis, med syfte att underlätta beslut om diagnostisering, behandling och prevention av sjukdomar. Riktlinjerna utvecklas ofta av experter inom ett visst område och baseras på en granskning av den aktuella forskningen och kliniska studier."

En definition på 'principer' kan vara:

"Principer är grundläggande sanningar eller värderingar som styr etisk och professionell praxis inom medicinen. De utgör en grund för beslut om vad som är rätt eller fel i en given situation. Exempel på principer inkluderar autonomi (respekten för den enskildes rätt att ta självständiga beslut), non-maleficence (förpliktelsen att inte skada patienten), beneficence (förpliktelsen att göra gott) och justice (förpliktelsen att behandla alla lika)."

Elektroterapi är en form av medicinsk behandling där elektrisk ström används för att stimulera nervceller och muskelvävnad. Det kan användas för att lindra smärta, stära av muskler, förbättra genomblödning och hjälpa till att läka sår. Behandlingen kan ges med hjälp av olika typer av elektriska enheter, såsom TENS-enheter (transkutan elektrisk nervstimulering), interferensströmterapi och galvanoterapi.

Läkare, sjukgymnaster och andra vårdpersonal kan använda elektroterapi som en del av behandlingsplanen för patienter med olika medicinska tillstånd, såsom kronisk smärta, muskelspasmer, neuropati, artros och sår. Det är viktigt att en licensierad hälsovårdsperson övervakar behandlingen för att säkerställa att den ges på rätt sätt och att patienten inte upplever några biverkningar.

Strålning är en form av energibärande elektromagnetisk strömning som kan utsändas från atomkärnor under vissa förhållanden. Det finns olika typer av strålning, inklusive alfa-strålning, beta-strålning och gamma-strålning, som alla har olika egenskaper och kan orsaka skilda effekter när de interagerar med materia.

Alfa-strålning består av heliumkärnor (två protoner och två neutroner) och har en relativt låg penetrantkraft, vilket betyder att den kan stoppas av tunna skikt av material som papper eller hud.

Beta-strålning består av hög-energi elektroner och har en högre penetrantkraft än alfa-strålning, men kan fortfarande blockeras av tjockare material som aluminium eller plast.

Gamma-strålning är en form av elektromagnetisk strålning med mycket hög energi och har därför en mycket hög penetrantkraft, vilket gör att den kan passera igenom tjockare material som bly eller betong.

Strålning kan vara naturligt förekommande eller artificiellt framställd, och exponering för höga nivåer av strålning kan öka risken för cellskador och cancer.