Drug-Related Side Effects and Adverse Reactions
Läkemedelsöverkänslighet
Läkemedelsutslag
Behandlingsresultat
Dubbelblindmetod
Allergisk chock
Läkemedelstillförselschema
Dos-responskurva, läkemedel
Dietylkarbamazin
Missbruksrelaterade sjukdomar
Ivermektin
Läkemedelsterapi, kombinerad
Illamående
Produktbevakning efter marknadsföring
Hudutslag
Hudsjukdomar, eksematösa
Läkemedelsinteraktioner
Tidsfaktorer
Prospektiva studier
HLA-B15 Antigen
Drug Overdose
Stevens-Johnsons syndrom
Microfilaria
Desensibilisering, immunologisk
Läkemedelsprövning
Dropp, intravenösa
Onchocerciasis
Antiinflammatoriska medel, icke-steroida
Cellgifter
Retrospektiva studier
Medicineringsfel
Farmaceutiska hjälpämnen
Kliniska prövningar, principer
Säkerhet
Knark
Brott
Läkemedelskombinationer
Farmaceutiska preparat
Placebo
Livsmedelsöverkänslighet
Läkemedelsövervakning
Smärtstillande medel, opioider
Tumörer
Polyfarmaci
Kärnmedicin
Pharmacovigilance
Nässelutslag
Tandprotes, partiell
Uppföljningsstudier
Naturläkemedel, kinesiska
Hudsjukdomar
Narkotika
Läckage av diagnostiska och terapeutiska medel
Antiinfektiva medel
Farmakogenetik
Hudrodnad
Antibakteriella medel
Albendazol
Eye Infections
Hudtester
Apotekare
Halveringstid
Läkemedelstillförsel, lokal
Ormbett
Narkotikamissbruk
Angioödem
HIV-infektioner
Pilotstudier
Vaccination
Smittkoppsvaccin
Riskfaktorer
Kriminologi
Tankeanknytningar
Konserveringsmedel, läkemedel
Aurotiomalat
Skadereduktion
Trimetoprim-sulfametoxazolkombination
Sprututbytesprogram
Fångar
Immunhämmande medel
Läkemedelsförskrivning
Psilocybin
Rodnad
Immunglobuliner, intravenösa
Randomiserade kliniska prövningar, principer
Blekhet
Yta under kurvan
Sulfametoxazol
Kontrastmedel
Receptbelagda läkemedel
Drogmissbrukare
Metabol clearance-hastighet
Praktolol
Förenta Staterna
United States Food and Drug Administration
Recurrence
Karbamazepin
Filariaelefantsjuka
Salvor
Oxikodon
Crack-kokain
Anti-HIV-medel
Livsmedelstillsatser
Gikthämmande medel
Pyridiner
Kombinationsterapi med cellgifter
Drug-Induced Liver Injury
Antipsykosmedel
Huvudvärk
Svampförgiftning
Cross-Over Studies
Celastrus
Smärtanalys
Högsta tolererade dos
Premedicinering
Läkemedelskontroll
Metadon
Analys av läkemedelsförskrivning och -användning
Difteritoxoid
Enkäter
Patientföljsamhet
Acetamider
Läkemedelsmärkning
Brugia
Radioaktiva spårämnen
Bedövning vid tandbehandling
Fenytoin
Svampmedel
Injektioner, intramuskulära
Maskmedel
Sjukhusapotek
Hudsjukdomar, vesikulobullösa
Ljusöverkänslighet
Onchocerca
Antivirala medel
A "drug-related side effect" refers to any unintended effect of a medication that occurs in addition to its intended therapeutic action. These effects can be beneficial or harmful, but they are typically considered undesirable and may cause the patient discomfort or harm. Side effects are often related to the dose of the medication and may go away as the body adjusts to the drug.
On the other hand, "adverse reactions" refer to harmful and unintended effects that occur as a result of taking a medication. These reactions can be severe and even life-threatening in some cases. Adverse reactions are usually dose-dependent, but they may also be idiosyncratic, meaning that they occur only in certain individuals and are not related to the dose of the medication.
Both side effects and adverse reactions are important considerations when prescribing medications, as they can impact a patient's quality of life and overall health. Healthcare providers must weigh the potential benefits of a medication against its possible risks and side effects to ensure that it is safe and effective for their patients.
Läkemedelsöverkänslighet definieras som en minskad tolerance för ett läkemedel, vilket orsakar en oönskad och ofta negativ reaktion i patienten. Det kan bero på en individuell särskiljbar allergisk respons eller en icke-allergisk, farmakologisk respons.
Allergisk läkemedelsöverkänslighet uppstår när patientens immunsystem reagerar på ett läkemedel som en främmande substans och utvecklar antikroppar mot det. Nästa gång patienten tar samma läkemedel, kommer dessa antikroppar att binda till läkemedlet och aktivera immunsystemet, vilket orsakar en allergisk reaktion. Allergiska läkemedelsöverkänslighetsreaktioner kan variera från milda symptomen som hudutslag eller näsflöde till allvarliga anafylaktiska chocker.
Icke-allergisk läkemedelsöverkänslighet orsakas av en förändring i patientens farmakologiska respons mot ett läkemedel, vilket kan bero på genetiska faktorer, andra sjukdomar eller interaktioner med andra läkemedel. Icke-allergisk läkemedelsöverkänslighet kan ge symtom som yrsel, illamående, kräkningar och i vissa fall livshotande hjärt- och lungkomplikationer.
Det är viktigt att identifiera och undvika läkemedelsöverkänslighetsreaktioner genom att informera patienter om potentiella biverkningar, uppmärksamma symptomen och dokumentera alla kända läkemedelsöverkänsligheter i patientens medicinska journal.
Läkemedelsutslag, eller "drug reaction" på engelska, är en negativ reaktion eller biverkning som uppstår när en individ tar ett läkemedel. Det kan vara en mild, måttlig eller allvarlig reaktion och kan variera från person till person. Läkemedelsutslag kan vara allergiska eller icke-allergiska till sin natur. Allergiska läkemedelsutslag orsakas av ett överdrivet svar hos immunsystemet, medan icke-allergiska läkemedelsutslag beror på en direkt skada på kroppens celler eller organ.
Symptomen på läkemedelsutslag kan variera beroende på vilket läkemedel som orsakar reaktionen och hur känslig individen är för det aktiva ämnet i läkemedlet. Några vanliga symtom inkluderar hudutslag, andningssvårigheter, yrsel, illamående, kräkningar, diarré, svullnad, hosta och feber. I allvarligare fall kan läkemedelsutslag leda till livshotande komplikationer som organfailure eller chock.
Om en individ tror att de upplever en läkemedelsreaktion bör de omedelbart söka vård och informera läkaren om alla läkemedel de tar, inklusive över-den- counters (OTC) läkemedel och naturläkemedel. Läkaren kommer att bedöma om det behövs ytterligare behandling eller om patienten bör sluta ta läkemedlet som orsakar reaktionen. I allvarliga fall kan patienten behöva vård på intensivvårdsavdelningen för att övervaka och behandla komplikationer.
Läkemedelsbiverkningar, även kända som adversa reaktioner eller bieffekter, är negativa effekter eller skador på kroppen som orsakas av att använda ett läkemedel. Rapportering av läkemedelsbiverkningar innebär att en hälso- och sjukvårdspersonell eller en patient meddelar information om en misstänkt läkemedelsbiverkning till de relevanta myndigheterna, vanligtvis till ett farmakovaktssystem. Detta görs ofta genom att fylla i en speciell rapportformulär där det beskrivs patientens bakgrund, det använda läkemedlet, dosen och varaktigheten av användningen, samt de observerade biverkningarna. Rapportering av läkemedelsbiverkningar är viktigt för att övervaka säkerheten hos läkemedel på marknaden, identifiera nya risker och underrapporteringar, och vidta åtgärder för att skydda allmänheten.
"Behandlingsresultat" er en betegnelse for hvordan en pasient reagerer på en behandling. Det kan inkludere forbedringer i symptomer, funksjon og kvalitet av liv, men også potentiale bivirkninger eller komplikasjoner til behandlingen. Behandlingsresultatet må ofte evalueres over tid for å kunne avgjøre om behandlingen er effektiv og om det er behov for justeringer i terapeutisk strategi.
"Dubbelblindmetod" er en forskningsmetode brukt i kliniske prøver og eksperimenter, der begge parter involvert - forsøkspersonen og forskeren/undersøkeren - ikke kjenner til hvilken behandling eller kontrollgruppe forsøkspersonen er tildelt. Dette gjør det mulig å unngå subjektive fordommer og forventninger som kan påvirke resultatene av eksperimentet.
I en dobbelblind studie, blir identiteten til den behandling eller placebo som er tildelt hver deltaker skjult både fra deltakeren og undersøkelsesleder. En uavhengig tredje part forvarer koden til behandlingsgruppen før studien starter, og denne koden blir ikke avslørt før analysen av dataene er fullført. På denne måten sikres at forskeren ikke kan påvirkes av noen forventninger de har til hvorvidt en bestemt behandling vil være mer effektiv enn en annen, og at deltakeren ikke blir beinflusert i sin opplevelse eller beskrivelse av symptomer eller sider ved å kjenne til om de får en egentlig behandling eller en placebo.
Dobbelblindmetoden er en viktig metode for å redusere risikoen for bias og forsikre at resultatene av en undersøkelse er pålitelige og reproducerbare.
Läkemedelstillförsel genom munnen, också känd som oral läkemedelstillförsel, är en metod för att ge patienter mediciner genom att svälja dem i form av tabletter, kapslar, vätskor eller smältbara lozenges. Detta är en vanlig och praktisk administrationsväg eftersom den är lätt handhavbar och oftast väl tolererad av patienterna.
Exempel på olika former av oral läkemedelstillförsel inkluderar:
1. Tabletter: De flesta läkemedel finns tillgängliga som tablettform, som är lätt att hantera och svälja.
2. Kapslar: Läkemedel kan också ges i kapslar, vilket kan vara användbart när patienten har svårt att svälja en stor tablettrundning.
3. Vätskor: Vissa läkemedel finns som vätska och kan tas med hjälp av en sked eller direkt ur en flaska. Detta kan vara användbart för patienter som har svårt att svälja fasta former av medicin.
4. Smältbara lozenges: Smältbara lozenges är en form av läkemedel som smälter sakta i munnen och kan ge en mildare smak än vissa tablett- eller vätskeformer.
Det är viktigt att alltid följa din läkares instruktioner när du tar dina mediciner, oavsett administrationsväg. Om du har frågor om hur du ska ta dina mediciner eller om du upplever några biverkningar, bör du kontakta din läkare eller apotekare för råd och vägledning.
En allergisk chock, även känd som anafylaxi, är en livshotande överreaktion av kroppens immunsystem på ett ämne (allergen) som den uppfattar som farligt. Reaktionen utlöses vanligtvis inom minuter efter att personen har varit i kontakt med allergivätskan och kan involvera flera olika kroppsfunktioner.
Allvarliga symptomen på en allergisk chock kan omfatta andnöd, hosta, yrsel, svimning, accelererat hjärtslag, snabb puls, svullnad i ansikte, läppar, hals eller tunga, samt hudutslag, klåda och kramp i magen eller tarmsystemet. I värsta fall kan allergisk chock leda till koma eller död om den inte behandlas omedelbart.
Den vanligaste orsaken till en allergisk chock är livsmedel, följt av insektsbett och -sting, läkemedel och latex. Behandlingen av en allergisk chock innefattar ofta injektion av adrenalin (epinefrin), som hjälper att minska svullnaden och öka hjärtverksamheten, samt andra läkemedel för att behandla specifika symptom. Personer med känd allergi som kan utlösa en allergisk chock bör ha ett aktionsplan och vara välutbildade om hur de ska hantera en sådan situation.
Läkemedelstillförsel, även kallat medicineringsschema eller medicinsk behandling, är en individuell plan för intaget av läkemedel. Det inkluderar information om vilka läkemedel som ska tas, doseringen, taktdelningen (hur ofta per dag), varaktigheten och eventuella speciella instruktioner eller varningar.
Läkemedelstillförselscheman är viktiga för att säkerställa att patienten får rätt läkemedel i rätt dos och till rätt tid, för att uppnå den terapeutiska effekten och undvika biverkningar eller komplikationer. De kan vara skrivna av läkare, apotekare eller sjuksköterskor och delas ut till patienten tillsammans med ett recept eller vid en kontrollbesök.
Det är viktigt att följa läkemedelstillförselschemat noga och inte avvika från instruktionerna utan att först diskutera det med vården, eftersom det kan ha allvarliga konsekvenser för patientens hälsa.
En dos-respons kurva är en grafisk representation av hur effekten av ett läkemedel varierar beroende på dosen. Kurvan visar den önskvärda effekten som ökar med ökande dos, tills en toppnivå nås där ytterligare ökning av dosen inte ger någon extra effekt. Vid högre doser kan läkemedlet bli skadligt och orsaka biverkningar, vilket resulterar i att kurvan börjar dalande.
Den optimala dosen av ett läkemedel är ofta den lägsta effektiva dosen som ger önskad terapeutisk effekt med minsta möjliga risk för biverkningar. Dos-respons kurvor används ofta vid utformning och planering av kliniska prövningar för att fastställa läkemedels säkerhet, effektivitet och optimal dosering.
Diethylcarbamazine är ett läkemedel som används för att behandla filariasis, en parasitär infektion som orsakas av roundworm-maskar. Det fungerar genom att döda eller stävja utvecklingen av larverna från maskarna. Diethylcarbamazine kan också användas för att behandla andra parasitiska infektioner, såsom loiasis och strongyloidiasis.
Läkemedlet är ett derivat av carbamat och verkar som en cholinesterashämmare. Det ges vanligtvis i tablettform och intas peroral, det vill säga genom munnen. Behandlingen med diethylcarbamazine kan pågå under flera veckor eller månader beroende på typen och svårighetsgraden av infektionen.
Viktigt är att notera att användning av diethylcarbamazine ska ske under medicinsk övervakning, eftersom det kan orsaka allvarliga biverkningar hos vissa individer, särskilt vid infektioner med hög parasitbelastning. Dessa biverkningar kan inkludera among andra andningssvårigheter, feber, muskelvärk och hudreaktioner.
'Missbruksrelaterade sjukdomar' (Substance Use Disorders, SUD) är en diagnos enligt den diagnostiska systemet DSM-5 och ICD-10. Det handlar om en patologisk bruk av psykoaktiva ämnen eller preparat som leder till kliniskt relevanta problem eller skada.
Kriterier för en SUD inkluderar:
1. Försök att minska användandet eller missbruket, men misslyckas.
2. Fortsatt användning trots personliga problem orsakade av drogen.
3. Större mängd än planerat används.
4. Långvarigare användning än planerat.
5. Betydande tid tillbringas för att få tag på, använda eller återhämta sig efter användandet av drogen.
6. Viktiga aktiviteter överges eller minskar på grund av användandet.
7. Användandet fortsätter trots kännedom om fysiska eller psykiska risker.
8. Toleransutveckling - större mängd behövs för att uppnå samma effekt.
9. Uttagningseffekter (abstinens) uppstår när användandet av drogen minskar eller upphör.
En SUD kan vara mild, moderat eller allvarlig beroende på antalet uppfyllda kriterier. I vissa fall kan en SUD leda till beroendesjukdom (Dependence).
Ivermektin är ett anti parasitärt läkemedel som används för att behandla olika parasitsjukdomar, till exempel onchocerciasis (flodblindhet), strongyloidiasis och scabies (skabb). Det fungerar genom att döda eller ställa in parasiternas aktivitet. Ivermektin är också under utvärdering för behandling av Covid-19, men det har ännu inte godkänts av läkemedelsmyndigheter som FDA (Food and Drug Administration) i USA för denna användning.
'Filaricider' är ett medicinskt begrepp som refererar till läkemedel eller substanser som dödar filarier, parasitiska rundmaskar som orsakar flera tropiska sjukdomar hos människor och djur. Exempel på filariaser inkluderar lymfatisk filarias, onchocercosis (flodblindhet) och många andra. Filaricider används ofta i massbehandlingsprogram för att kontrollera och eliminera dessa sjukdomar i populationer där de är vanliga. Ivermectin, albendazole och diethylcarbamazine är exempel på filaricider.
Läkemedelsterapi, kombinerad, refererar till användandet av två eller flera läkemedel tillsammans för att behandla en sjukdom eller ett symptom. Detta görs ofta för att öka effektiviteten av behandlingen, minska biverkningarna eller för att behandla flera aspekter av en sjukdom samtidigt. Kombinerad läkemedelsterapi kan användas inom alla medicinska områden, från infektionssjukdomar till psykiatriska störningar. Det är viktigt att notera att kombinerad läkemedelsterapi måste övervakas noga av en läkare för att undvika onödvändiga biverkningar eller komplikationer som kan uppstå när läkemedlen interagerar med varandra.
'Illamående' är ett samlingsbegrepp för oönskade kroppsliga känslor som ofta inkluderar illamående, kräkningar, svaghet och yrsel. Det kan orsakas av en rad olika faktorer, till exempel sjukdomar, infektioner, graviditet eller behandlingar som kemoterapi. Illamående kan vara ett tidigt tecken på en mag-tarmsjukdom och bör inte ignoreras. Om du upplever illamående som varar länge, är intensivt eller återkommande, rekommenderas du att söka medicinsk hjälp för att fastställa orsaken och få rätt behandling.
Product surveillance after marketing, även känt som postmarknadsföringsbevakning eller farmakovigilans, är ett system för att övervaka och undersöka effekter och biverkningar av en läkemedel efter att det har godkänts och börjat säljas på marknaden. Detta inkluderar både fördelaktiga och negativa effekter, såsom biverkningar, överdosering, missbruk, felanvändning och interaktioner mellan läkemedel.
Product surveillance after marketing är en pågående process som utförs av läkemedelsmyndigheter, tillverkare och hälso- och sjukvården för att skydda allmänhetens hälsosäkerhet och säkerställa att informationen om läkemedlets effektivitet och säkerhet är aktuell och korrekt. Detta kan leda till åtgärder som ändringar av produktinformation, varningar för användare eller i värsta fall tillbakadragande av marknadsföringstillståndet för läkemedlet.
En coroner är en lagstiftad ämbetsman i flera engelsktalande länder, inklusive Storbritannien, Kanada, Australien och USA, som har ansvar för att undersöka orsakerna till dödsfall som anses vara ovanliga, plötsliga eller misstänkta mord. Coroners är oftast jurister, men kan även vara läkare eller icke-specialiserade personer. Deras arbete innefattar att hålla obduktioner och vittna inför domstol om orsakerna till dödsfallen.
En rättsläkare, även kallad "forensisk patolog", är en läkare som specialiserat sig på att undersöka döda kroppar för att fastställa orsaken till döden och andra relaterade faktorer. Rättsläkare arbetar ofta tillsammans med coroners, särskilt när det gäller att utreda dödsfall som är misstänkta för att vara brottsliga eller ovanliga.
I vissa länder, till exempel Sverige och andra länder i Norden, är det polisen som har huvudansvaret för att utreda dödsfall, medan rättsmedicinska experter ger tekniskt stöd och utför obduktioner. I dessa länder finns det inte några motsvarigheter till coroners.
"Hudutslag" er en almen term som brukes for å beskrive en endring i utseende eller struktur på huden. Det kan være allt fra en simpel rødhet eller et lette eksem, til alvorlige infeksjoner, svulst eller hudkreft. Hudutslag kan ha mange forskjellige årsaker, som kan være relatert til infeksjoner, inflammation, autoimmune lidelser, allergiske reaksjoner, genetiske faktorer eller årsaket av ytre faktorer som sol, kulde eller mekanisk skade.
For å få en mer presis diagnose bør man søke medisinsk veiledning og vurdere om det er behov for å konsultere en lege eller en dermatolog.
Eksem är en samlande benämning på en grupp hudåkommor som kännetecknas av ödem, rödhet, klåda och vesiklar eller blåsor. Eksem kan vara akut eller kroniskt och kan variera i allvarlighetsgrad. De ekzematösa hudsjukdomarna delas ofta in i endogen (intern) och exogen (extern) eksem beroende på orsaken.
Endogt eksem, även kallat atopiskt eksem eller neurodermatit, beror vanligtvis på en genetisk dispositionsfaktor och kan utlösas av olika intern faktorer som stress, hormonförändringar eller infektioner. Exogt eksem orsakas av externa faktorer som kontakt med kemikalier, växtmaterial eller fysisk irritation. Det kan vara exempelvis kontakteksem, svettfots Eksem och vattenecka.
Eksem behandlas vanligtvis med topiska läkemedel såsom kortikosteroider, immunmodulerande läkemedel eller barriärreparerande skräddarsydda terapier. I vissa fall kan systemiska mediciner vara aktuella.
En läkemedelsinteraktion är ett samspel mellan två eller flera läkemedel som kan påverka deras farmakologiska effekter när de används tillsammans. Detta kan resultera i ökad eller minskad verkan av något eller alla preparaten, förändrad tidsrymd för verkan, eller uppstående biverkningar. Interaktioner kan ske när läkemedel ges samtidigt, eller när ett läkemedel ges inom en viss tid efter att ett annat har tagits. Interaktioner kan också inträffa mellan läkemedel och mat, drycker, närings- eller illiknande substanser. Kroppens egna enzymer och proteiner som påverkar läkemedlets farmakokinetik (till exempel leverns leverans, distribution, metabolism och utsöndring) kan också ingå i interaktioner med läkemedlen.
Läkemedelsinteraktioner kan vara kliniskt betydelsefulla och orsaka allvarliga hälsoproblem, särskilt hos äldre patienter som ofta använder flera läkemedel samtidigt. Därför är det viktigt att identifiera potentiella interaktioner och hantera dem genom att justera doser, ändra behandlingsschema eller välja alternativa läkemedel när det behövs.
I en medicinsk kontext refererer tidsfaktorer ofte til forhold der har med tiden at gøre, når det kommer til sygdomme, behandlinger eller sundhedsforhold. Det kan eksempelvis være:
1. Akutte vs. kroniske tilstande: Hvor akutte tilstande kræver øjeblikkelig medicinsk indgriben, kan kroniske tilstande udvikle sig over en længere periode.
2. Tidspunktet for diagnose og behandling: Hvor hurtigt en sygdom identificeres og behandles, kan have væsentlig indvirkning på prognosen.
3. Forløb og progression af en sygdom: Hvor lang tid en sygdom tager at udvikle sig eller forværres, kan have indvirkning på valget af behandling og dens effektivitet.
4. Tidligere eksponeringer eller længerevarende sundhedsproblemer: Tidsfaktoren spiller også en rolle i forhold til tidligere eksponeringer for miljøfaktorer, infektioner eller livsstilsvalg, der kan have indvirkning på senere helbredsudvikling.
5. Alder: Alderen kan have indvirkning på risikoen for visse sygdomme, svarende til at visse sygdomme er mere almindelige hos ældre end yngre mennesker.
6. Længerevarende virkninger af behandling: Tidsfaktoren spiller også en rolle i forhold til mulige bivirkninger eller komplikationer, der kan opstå som følge af længerevarende medicinske behandlinger.
I alle disse tilfælde er tidsfaktoren en vigtig overvejelse i forbindelse med forebyggelse, diagnostisk og terapeutisk beslutningstagen.
"Prospektiva studier" är en typ av forskningsdesign inom epidemiologi och klinisk forskning. Den innebär att data insamlas prospektivt, det vill säga efter ett bestämt datum och framåt, medan deltagarna fortfarande är i livet och studeras över en viss tidsperiod. Detta står i kontrast till retrospektiva studier, där data insamlas genom att granska redan existerande data eller dokument från tidigare händelser.
Prospektiva studier kan vara antingen kohortstudier eller longitudinella studier. I en kohortstudie följs två eller flera grupper med deltagare som har olika exponeringar för en viss riskfaktor över tid, och man jämför huruvida de utvecklar en viss sjukdom eller inte. I en longitudinell studie följs en population under en längre tidsperiod för att undersöka hur förändringar i olika variabler relaterar till hälsoutfall eller andra utgångar.
Prospektiva studier anses ofta ge starkare bevis som stöd för orsakssamband än retrospektiva studier, eftersom de minskar risken för återblickars bias och ger möjlighet att kontrollera för konfoundingare. Dock kan de vara tidskrävande och dyra att genomföra.
Kräkning definieras inom medicinen som den aktiva processen där det övre delen av mag-tarmkanalen (över oesofagus) rensas genom att snabba, ryckiga kontraktioner i matstrupen (oesofagus) och magmuskulaturen pressar upp maginnehållet genom munnen. Kräkningar orsakas ofta av en reaktion på oönskade substanser eller syreattacker på mag-tarmväggen, men kan även vara ett symtom till sjukdomar eller biverkningar till läkemedel.
HLA-B15 är ett antigen som tillhör HLA (Human Leukocyte Antigen) systemet, som är en del av det genetiska komplexet känd som Major Histocompatibility Complex (MHC) hos människor. MHC-molekyler binder och presenterar peptider från intracellulära proteiner för T-celler, vilket är en central del av immunsvarsmekanismen.
HLA-B15 är specifikt ett serologiskt definierat antigen som tillhör HLA-B serien av MHC-klasse I-molekyler. Detta betyder att det är en molekyl som uttrycks på ytan av celler och presenterar peptider för CD8+ T-celler (cytotoxiska T-celler). HLA-B15 har olika varianter, inklusive HLA-B*1501, HLA-B*1502, HLA-B*1503 och så vidare. Dessa varianter kan ha olika peptidbindningsspecifikheter och är kliniskt relevanta för transplantationsmatchning och sjukdomar som är associerade med specifika HLA-antigener, till exempel vissa autoimmuna sjukdomar och infektionssjukdomar.
A drug overdose, also known as an overdose or "OD," occurs when a person ingests, inhales, or injects a toxic amount of a drug or combination of drugs, leading to serious medical complications and potentially death. This can happen accidentally or intentionally. The signs and symptoms of a drug overdose depend on the specific drug or drugs involved, the amount taken, the individual's overall health, and other factors.
An overdose happens when the body is exposed to an excessive quantity of a substance, which can be harmful or fatal. In the context of medications, it is often referred to as an "overmedication" or "poisoning." Overdoses can involve both prescription and illicit drugs, including opioids, stimulants, benzodiazepines, antidepressants, and various other substances.
Symptoms of a drug overdose may include:
* Difficulty breathing or shallow breaths
* Slowed heartbeat or irregular pulse
* Nausea and vomiting
* Seizures or convulsions
* Confusion or disorientation
* Agitation or aggressive behavior
* Drowsiness, dizziness, or fainting
* Tremors, seizures, or muscle spasms
* Bluish lips, fingernails, or skin (cyanosis)
* Unresponsiveness or unconsciousness
If you suspect a drug overdose, it is crucial to seek immediate medical attention by calling emergency services or taking the person to the nearest hospital. Rapid intervention can significantly improve the chances of recovery and reduce the risk of long-term damage or death.
Stevens-Johnson syndrom (SJS) är ett allvarligt hudutslag som kan bli livshotande. Det orsakas vanligen av en allergisk reaktion på vissa mediciner eller infektioner. SJS kännetecknas av att det bildas små blåsor och sår på huden och slemhinnor, som kan vara smärtsamma och leda till svullnad och andra komplikationer. I de allvarligaste fallen kan det rädda livet att sluta använda den medicin som orsakat reaktionen och söka akut vård på ett sjukhus.
Microfilaria är ett stadium i livscykeln hos vissa parasitiska filarial maskar som infekterar människor och djur. De utvecklas från ägg som läggs av en fullvuxen hunsfilar inuti värddjuret, ofta en människa. Efter att ha kläckts från ägget, utvecklas larven till ett stadium som kallas för microfilaria. Dessa är mycket små, ungefär 250-300 mikrometer långa och kan ses under ett mikroskop.
Microfilarian larverna släpps sedan ut från värddjuret genom saliv eller hud, beroende på vilken art av filarial mask som orsakar infektionen. De kan sedan ta sig in i en ny värd via bett från en blodsugande insekt, såsom myggor. När de har infekterat den nya värden, fortsätter de att utvecklas till fullvuxna maskar och lägger ägg, vilket startar nästa cykel av parasitens liv.
Det är värt att notera att microfilarian larver kan orsaka allvarliga hälsoproblem hos människor, särskilt om de utvecklas till fullvuxna maskar. Infektioner med filarial maskar kan leda till en rad olika sjukdomar, inklusive lymfatisk filariasis och onchocerciasis (flodblindhet), beroende på vilken art av mask som orsakar infektionen.
Immunologisk desensibilisering, även känt som allergenimmunteraterapi (AIT), är en form av behandling för allergier. Den innebär att en person exponeras för alltmer högre doser av ett allergen (t.ex. pollen, hussta eller björkpollen) under en längre tidsperiod, vilket i slutändan kan leda till en nedtoning av den överdrivna immunreaktionen och därmed minskad allergisymtomatik.
Behandlingen sker vanligtvis genom injektioner under kontrollerade former, men det finns också tabletter och dropper som kan användas för vissa typer av allergen. Syftet med behandlingen är att öka tåligheten mot allergier och eventuellt förhindra utvecklingen av nya allergier eller astma hos sårbara individer.
En läkemedelsprövning, även känd som klinisk prövning eller studie, är en systematisk undersökning av ett läkemedel som utförs på människor för att fastställa dess säkerhet, effektivitet och kvalitet. Denna process inkluderar faser där läkemedlet testas på allt fler individer, från en liten grupp friska volontärer till större grupper av patienter med specifika sjukdomar eller tillstånd.
Läkemedelsprövningar har som mål att fastställa läkemedlets farmakologiska egenskaper, optimala dosering, biverkningar och risker, jämfört med befintliga behandlingsalternativ. Dessa studier utförs enligt etiska riktlinjer och god klinisk praktik, under tillsyn av myndigheter som till exempel United States Food and Drug Administration (FDA) eller Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA).
Läkemedelsprövningar är en nödvändig del av utvecklingen av nya läkemedel, för att säkerställa deras säkerhet och effektivitet innan de godkänns för allmän användning.
"Intravenous drop" er en medisinsk betegnelse for en behandlingsmetode, hvor væske og/eller lægemidler gives direkte ind i en patients blodbane gennem en indsættet intravenøs kateter. Dette sker ofte via en infusionspumpe, der kontrollerer hastigheden og mængden af væske, der gives.
Ordet "dropp" refererer her til de små mængder væske (typisk 1-2 milliliter ad gangen), som pumpen sørger for at udsende gennem kateteret og ind i patientens krop. Dette er en meget almindelig metode til at give væske og lægemidler, da det tillader hurtig og præcis administration af behandlinger.
'Upprätthållande av lag och ordning' (LAW AND ORDER MAINTENANCE) är ett samlingsbegrepp inom rättsvetenskapen som refererar till de åtgärder och insatser som utförs av polis, domstolar och andra myndigheter för att upprätthålla en säker och trygg social miljö genom att se till att lagarna följs och att brott blir straffade. Detta innefattar bland annat förebyggande åtgärder, brottsbekämpning, rättslig process och straffrättsliga sanktioner.
Den centrala idén bakom upprätthållandet av lag och ordning är att skydda medborgarnas grundläggande rättigheter och säkerhet, såsom liv, frihet och egendom, samt att främja en rättsskipning som är jämlik, transparent och ansvarig. Detta kan uppnås genom att tillämpa lagar och regler på ett rättvist, förutsägbart och konsekvent sätt, oavsett vem som är inblandad eller vilken social, ekonomisk eller politisk ställning personen har.
Upprätthållandet av lag och ordning kan även omfatta andra aspekter av rättssystemet, såsom att främja en rättvis och effektiv rättsväsende, att skydda medborgarnas grundläggande friheter och rättigheter samt att främja social stabilitet och harmoni.
Onchocerciasis, även känt som flodblindhet, är en parasitär infektion orsakad av den filarial masken Onchocerca volvulus. Denna sjukdom sprids genom bett från svartaflugor (Simulium damnosum komplex) som lever i närheten av snabbt flytande vattendrag i tropiska och subtropiska regioner, främst i Afrika men även i delar av Central- och Sydamerika.
När en infekterad fluga bett en människa, lämnar den maskarnas larver i huden. Larverna migrerar sedan under huden och utvecklas till vuxna maskar över en period av 1-2 år. Vuxna maskar kan leva upp till 15 år och producera mikrofilarier, som är små larver som kan infektera andra flugor när de suger blod från en infekterad individ. Mikrofilarierna kan också migrera till ögonen och orsaka allvarliga skador, inklusive ögoninflammation, katarakt och i värsta fall blindhet, vilket har gett sjukdomen dess alternativa namn "flodblindhet".
Onchocerciasis kan också orsaka hudskador, såsom utslag, svullnad och strupeskördar. I vissa fall kan infektionen leda till allvarliga komplikationer som elefantiasis (extremt svullna lemmar).
Globalt sett beräknas det finnas cirka 21 miljoner människor som är infekterade av onchocerciasis, och sjukdomen orsakar ungefär 147 000 blinda eller synskadade per år. År 2015 godkände Världshälsoorganisationen (WHO) en strategi för att eliminera onchocerciasis som ett offentligt hälsohot senast år 2030, och framsteg har gjorts i flera länder.
Non-steroidal anti-inflammatory drugs (NSAIDs) are a type of medication that is commonly used to reduce pain, inflammation, and fever. Unlike corticosteroids, which are also used for their anti-inflammatory effects, NSAIDs are not steroids.
NSAIDs work by inhibiting the activity of cyclooxygenase (COX) enzymes, which play a key role in the production of prostaglandins, hormone-like substances that mediate various physiological processes, including inflammation and pain. By blocking the action of COX enzymes, NSAIDs reduce the production of prostaglandins, thereby alleviating pain and inflammation.
There are several different types of NSAIDs available, including:
* Ibuprofen (e.g., Advil, Motrin)
* Naproxen (e.g., Aleve, Naprosyn)
* Celecoxib (Celebrex)
* Diclofenac (Voltaren)
* Meloxicam (Mobic)
While NSAIDs can be effective at reducing pain and inflammation, they can also have side effects, particularly when used at high doses or for extended periods. Common side effects of NSAIDs include stomach upset, heartburn, and increased risk of bleeding. In addition, some NSAIDs may increase the risk of cardiovascular events, such as heart attack and stroke, particularly in people who already have underlying heart disease.
It is important to use NSAIDs only as directed by a healthcare provider and to follow any recommended dosage instructions carefully. If you experience any bothersome side effects or have concerns about taking NSAIDs, be sure to talk with your doctor or pharmacist.
"Cellular engraftment" refers to the process by which cells or tissues are transplanted into a patient's body and establish themselves within the recipient's tissue. This is an important concept in regenerative medicine, where cells such as stem cells may be used to replace or repair damaged or diseased tissues.
During cellular engraftment, the donor cells must migrate to the site of injury or damage, adhere to the extracellular matrix, and differentiate into the appropriate cell type. They must also establish a blood supply to receive nutrients and oxygen, and evade the recipient's immune system to avoid rejection.
The success of cellular engraftment depends on various factors, including the type and quality of the donor cells, the method of delivery, and the condition of the recipient's tissue. Efficient and safe cellular engraftment is a critical challenge in regenerative medicine, as it can have significant implications for the treatment of various diseases and conditions, such as cancer, diabetes, heart disease, and neurological disorders.
Retrospective studies, på svenska retroaktiva studier, är en typ av observational study där forskare analyserar data som har samlats in före studiens början. Dessa studier undersöker ofta associationer mellan utsatta faktorer och utfall i en population under en given tidsperiod.
Retrospektiva studier kan vara antingen fall-kontrollstudier eller kohortstudier. I en fall-kontrollstudie väljer forskaren ut individer med ett specifikt utfall (fall) och jämför dem med en kontrollgrupp som inte har detta utfall. I en kohortstudie följs två eller flera grupper av individer över tid, där den ena gruppen är exponerad för en viss riskfaktor och den andra inte är det.
Retrospektiva studier kan vara användbara när det finns redan tillgängliga data som kan användas för att besvara ett forskningsfrågor, men de har också nackdelar. Dessa studier kan vara såriga för bias eftersom de är beroende av att data har samlats in på ett korrekt och konsistent sätt före studiens början. Det kan också vara svårt att etablera orsakssamband mellan exponeringar och utfall i retroaktiva studier eftersom det kan finnas okända eller outtalade variabler som påverkar resultaten.
Medicineringfel, även kallat medicinsk felbehandling eller läkemedelsrelaterade problem, är ett samlingsbegrepp som innefattar alla fel som kan inträffa under hela processen från att en patient får diagnos och behandlas med läkemedel till att läkemedlet tas av patienten. Det kan handla om felaktig diagnos, fel behandling, fel dosering, fel tidpunkt för medicinering eller fel administration av läkemedlet.
Exempel på olika typer av medicineringfel inkluderar överdosering, underdosering, missade doser, fel läkemedel, fel dosform, fel route of administration (exempelvis att ge injektionspreparat oralt), fel tidsintervallet mellan doserna och interaktioner mellan läkemedel.
Medicineringfel kan leda till allvarliga konsekvenser för patientens hälsa, inklusive skada, sjukdom eller död. Dessa fel kan orsakas av många olika faktorer, såsom bristfällig kommunikation mellan vårdpersonal och patient, komplexa läkemedelsregimer, likheter i namn och förpackningar mellan olika läkemedel, förväxling av enheter för dosering, bristande kunskap om läkemedel hos vårdpersonal eller patienter och mänskliga faktorer som trötthet, stress och distraktion.
Det är viktigt att alla involverade i medicineringen, inklusive läkare, sjuksköterskor, apotekare och patienter, är medvetna om riskerna för medicineringfel och arbetar aktivt för att förebygga dem. Detta kan uppnås genom god kommunikation, korrekta dokumentationsrutiner, användning av assistansverktyg som minnesstöd, regelbundna kontroller av läkemedelsbehandlingar och patienternas reaktioner på dem samt genom att erbjuda information och utbildning till alla involverade.
Farmaceutiska hjälpämnen, även kända som excipienter, är inaktiva substanser som ingås i läkemedel tillsammans med den aktiva farmakologiskt verksamma substansen (API, Active Pharmaceutical Ingredient). Deras huvudsakliga roll är att underlätta hanteringen, stabiliteten, leveransformen och/eller frisläppandet av den aktiva substansen till kroppen. Exempel på farmaceutiska hjälpämnen inkluderar fyllmedel, bindemedel, lösningsmedel, emulgeringsmedel, konserveringsmedel, färgmedel och smakförbättrande medel. De ska vara ofarliga i de doser och under de användningssätt som de är tänkta att användas.
Clinical trials are research studies that involve human participants and are designed to answer specific questions about new or existing interventions, such as drugs, vaccines, devices, or procedures. The main principles of clinical trials include:
1. Voluntary Informed Consent: Participants must be informed about the purpose, risks, benefits, and alternatives of the trial before giving their consent to participate. They should also have the right to withdraw from the study at any time without penalty.
2. Scientific Design: Clinical trials should be designed based on sound scientific principles and should address specific research questions or hypotheses. The design should include appropriate controls, randomization, and blinding to minimize bias and ensure valid results.
3. Ethical Conduct: Clinical trials must be conducted in accordance with ethical principles, such as those outlined in the Declaration of Helsinki and the Belmont Report. This includes respecting participants' autonomy, protecting their privacy and confidentiality, and ensuring that they are not exposed to undue risks or harms.
4. Independent Review: Clinical trials should be reviewed and approved by independent ethics committees or institutional review boards to ensure that they meet ethical and scientific standards.
5. Transparency and Data Sharing: The results of clinical trials should be reported transparently, regardless of whether the findings are positive, negative, or inconclusive. This includes publishing trial protocols, methods, and results in peer-reviewed journals and sharing data with other researchers.
6. Risk Management: Clinical trials should have a risk management plan to identify and mitigate potential risks to participants, including adverse events, serious adverse events, and unexpected serious adverse reactions.
7. Monitoring and Oversight: Clinical trials should be monitored and overseen by qualified personnel to ensure that they are conducted in accordance with the protocol, regulatory requirements, and ethical principles. This includes conducting regular audits and inspections of trial sites and data.
8. Post-Trial Follow-Up: Clinical trials should include a plan for post-trial follow-up to monitor the long-term safety and efficacy of interventions and to provide participants with relevant information about their health status.
'Säkerhet' inom medicinsk kontext refererar till förhållandena eller metoder som minskar risken för skada, smitta eller andra negativa händelser för patienter, personal och allmänheten. Det kan handla om användning av skyddsutrustning, införande av rutiner och procedurer för att förebygga olyckor eller spridning av sjukdomar, utbildning av personal kring säkerhetsfrågor samt kontinuerlig övervakning och utvärdering av dessa metoder. Säkerheten inom medicinen har som mål att skydda alla involverade parter och upprätthålla en trygg och hälsosam miljö.
Heroinberoende är ett medicinskt tillstånd där en person blir beroende av opiatet heroin. Detta innebär att personen har utvecklat en fysisk och psykologisk beroendeprocess till substansen, som påverkar beteendet, känslorna, tankarna och hälsan negativt.
Fysiskt beroende innebär att kroppen har blivit van vid heroin och behöver allt högre doser för att uppnå samma effekt. Om personen inte får sin vanliga dos av heroin kan det leda till abstinenssymptom som illamående, kräkningar, diarré, muskelvärk, kalla svettningar och känslor av oro och irritabilitet.
Psykologiskt beroende innebär att personen har en stark önskan eller behov av att använda heroin, trots att det kan ha negativa konsekvenser för deras liv. De kan bli deprimerade, irritabla och aggressiva när de inte kan få tag i substansen.
Heroinberoende är en allvarlig sjukdom som kan behandlas med medicinsk behandling och psykosocialt stöd. Behandlingen kan inkludera substitutionsbehandling med andra opiater, såsom metadon eller buprenorfin, samt kognitiv beteendeterapi och gruppterapi.
'Journaler och intyg, principer' refererar till de riktlinjer och principer som styr hur vården dokumenterar patientinformation i journaler och hur legitimation ska utföras när man utfärdar medicinska intyg. Detta är en viktig del av god klinisk praxis och skyddar patientsäkerheten, samt underlättar kommunikationen mellan vårdgivare och garanterar att patientens rätt till integritet respekteras.
Exempel på principer för journalering inkluderar:
* Att dokumentera information i en tydlig, fullständig, korrekt och tidig sammanhang
* Att skriva i ett professionellt och respektfullt språk
* Att undvika subjektiva kommentarer och att inte ändra eller utplåna tidigare anteckningar
* Att dokumentera avvikelser från standardvården och att dokumentera alla medicinska behandlingar och terapier som ges
Exempel på principer för intyg inkluderar:
* Att underteckna och datera intyget
* Att ange sin yrkesbefattning och licensieringsstatus
* Att se till att informationen i intyget är korrekt, fullständig och inte missvisande
* Att följa lagstiftningen och reglerna för utfärdandet av specifika typer av intyg, såsom sjukskrivningar och dödsbevis.
Läkemedelsterapi (eller farmakoterapi) är användandet av läkemedel för att behandla, lindra, förebygga eller diagnostisera sjukdomar, skador eller andra medicinska tillstånd. Det innebär att en läkare (eller annan auktoriserad hälsovårdsperson) prescriberar ett läkemedel som är specifikt utformat för att påverka kroppens funktioner och hjälpa till att återställa balansen i kroppen när den är störd av en sjukdom eller skada.
Läkemedelsterapi kan vara akut, det vill säga att det används för att behandla en plötslig och akut sjukdom eller skada, eller kronisk, vilket innebär att det används för att hantera en långvarig sjukdom som kräver kontinuerlig behandling under en längre tidsperiod.
Det är viktigt att notera att läkemedelsterapi bör alltid övervakas och skötas av en auktoriserad hälsovårdsperson, eftersom alla läkemedel kan ha biverkningar och interagera med andra läkemedel eller livsmedel som patienten kan ta.
'Knark' er en slang- eller slangbetegnelse, der oftest refererer til illegale stoffer, der kan gives under kontrol af læge, men som i stedet bliver anvendt uden lægeforebillede. Det er vigtigt at bemærke, at betegnelsen 'knark' ikke bruges i den medicinske fagterminologi.
I en medicinsk kontekst vil man ofte tale om "illegale stoffer" eller "ulovlige substanser". Disse kan inkludere, men er ikke begrænset til:
1. Opiater/Opioider: Som heroin, morfin og oxycodon. Disse stoffer binder sig til opioidreceptorer i hjernen og kroppen, hvilket kan føre til smertelindring, evnen til at føle eufori og forandret bevidsthed.
2. Stimulanter: Som kokain, amfetamin og methamfetamin. Disse stoffer øger aktiviteten i nervesystemet, hvilket kan føre til øget opmærksomhed, forbedret fysiske ydeevne og evnen til at føle eufori.
3. Halucinogenere: Som LSD, psilocybin (magic mushrooms) og DMT. Disse stoffer kan forårsage hallucinationer, forvrængning af sanserne og forandrede bevidsthedstilstande.
4. Disassocierende stoffer: Som ketamin, PCP (fencyclidin) og DXM (dextromethorphan). Disse stoffer kan føre til dissociative effekter, hvor brugeren oplever at være adskilt fra sin krop eller realiteten.
Det er vigtigt at understrege, at brug af illegale stoffer kan have alvorlige sundhedsmæssige konsekvenser og føre til både korte- og langtidsholdende skader på kroppen og hjernen. Derudover kan brugen også medføre sociale, økonomiske og juridiske problemer.
'Brott' är ett juridiskt begrepp som vanligtvis definieras i varje länds lagstiftning. I straffrätten betecknar brott en handling som är förbjuden och bestraffas med påföljder som fängelse, böter eller andra former av sanktioner. Brott kan vara av olika sorter, till exempel:
1. Brott mot person och sexualitet: sådana brott innefattar mord, dråp, våldtäkt, misshandel, hot och andra former av övergrepp som sker mot en persons kropp eller integritet.
2. Ekonomiska brott: dessa brott omfattar bedrägeri, förskingring, penningtvätt, mutbrott och andra handlingar som innebär att någon missbrukar sin ekonomiska position på ett olagligt sätt.
3. Brott mot äganderätten: sådana brott omfattar stöld, rån, skadegörelse, sabotage och andra handlingar som innebär att någon tar eller förstör andras egendom utan deras samtycke.
4. Brott mot allmän ordning: dessa brott omfattar bland annat olaga hot, olaga tvång, vapenbrott och andra handlingar som stör den allmänna ordningen eller hotar samhällets säkerhet.
5. Brott mot miljön: sådana brott innebär att någon skadar eller förstör miljön på ett olagligt sätt, till exempel genom att släppa ut giftiga ämnen i naturen eller avsiktligt orsaka bränder.
Det är viktigt att notera att definitionen och kategoriseringen av brott kan variera mellan olika länder och jurisdiktioner.
Medicinskt sägs Mag-tarmsjukdomar (Gastrointestinala sjukdomar) vanligen vara sjukdomar som drabbar magsäcken, tarmen och angränsande organ. Detta kan inkludera sådana tillstånd som gastrit, ulcerös kolit, Crohns sjukdom, irritabel tarmsyndrom (IBS), celiaki, inflammatorisk tarmsjukdom (ITD) och cancer i mag-tarmkanalen. Symptomen på dessa tillstånd kan variera mycket, men de vanligaste inkluderar buksmärta, diarré, illamående, kräkningar, viktminskning och blod i avföringen. Behandlingen beror på vilket tillstånd det rör sig om, men den kan innefatta mediciner, ändringar av kosten, livsstilsförändringar eller i vissa fall kirurgi.
Läkemedelskombinationer är when two or more active pharmaceutical ingredients (APIs) are combined into a single dosage form. This means that ett endast en enda tablet, kapsel eller annan typ av läkemedelsform innehåller mer än en aktiv substans. Detta görs ofta för att öka effektiviteten, minska biverkningarna eller förenkla behandlingen av sjukdomar som kräver kombinerad terapi med flera läkemedel.
Exempel på läkemedelskombinationer inkluderar kombinationsantibiotika, som innehåller två eller flera antibiotika i samma dosageform, och kombinationspreparat för behandling av blodtryckshöjning, som ofta innehåller en ACE-hämmare och en kalciumkanalblockerare.
Det är viktigt att vara medveten om läkemedelskombinationer och deras potentiala biverkningar, eftersom de kan påverka patientens respons på behandlingen och öka risken för interaktioner mellan läkemedlen.
Injektioner, intravenösa (IV) är en medicinsk procedur där ett läkemedel eller en fluid direkt införs in i en ven med hjälp av en injektionsnål. Detta görs vanligtvis med en injektionsspruta eller en infusionsset, som till exempel en intravenös kateter.
Intravenösa injektioner används ofta när det behövs snabb påverkan av läkemedlet i kroppen, då absorptionen via magsäcken undviks och läkemedlet istället kommer direkt in i blodomloppet. Det kan vara speciellt användbart vid akuta tillstånd, smärtlindring, eller när patienten har svårigheter att svälja.
Säkerheten är viktigt vid intravenösa injektioner, och rutinmässiga procedurer bör följas för att minimera komplikationer som infektioner eller skador på venerna.
Intravenösa drogmissbruk (IVDA) avser användning av en injektionsspruta för att direkt administrera ett ämne in i en ven. Missbruk definieras som att använda kontrollerade substance på ett sätt som är farligt, skadligt eller icke terapeutiskt. Dåmed vore medicinsk definition av 'Drogmissbruk, intravenöst' att definiera det som användning av injektionsspruta för att missbruka kontrollerade substance genom att direkt administrera dem in i en ven. Detta beteende är ofta kopplat till en beroendeproblematik och kan leda till allvarliga hälsoproblem, inklusive infektioner, blodförgiftning, abscesser, och potentialen för överdos.
Ett farmaceutiskt preparat är en formulerad substans eller en kombination av substanser för therapeutisk eller prosaiskt bruk, som är framställd enligt god farmaceutisk praxis (GFP) av en auktoriserad och regleringsmyndighetsgodkänd farmaci. Preparatet kan vara i olika farmaceutiska formuleringar, såsom tablettform, kapslar, salvor, lozenges, droppar eller injicerbara lösningar. De aktiva ingredienserna och eventuella excipienter (tillsatsmedel) är specificerade i en farmakopé, som innehåller standardiseringskrav för läkemedelskvalitet. Preparatet kan vara receptbelagt eller över-the-counter (OTC), beroende på dess indikation och potentiala risker och biverkningar.
Placebo definieras inom medicinen som en behandling som saknar känd verkan på den aktuella sjukdomen, men ändå kan ha en psykologisk effekt på patienten. Det kan till exempel vara en sockerpiller som ges utseende och förpackas som en vanlig medicin. Placeboeffekten uppstår när patienten tror att de får en verksam behandling och deras symptom förbättras på grund av denna förväntan, istället för att det verksamma ämnet i själva medicinen orsakar förbättringen. Placebo används ofta som jämförelse i kliniska prövningar för att utvärdera effekten hos en ny behandling.
Cosmetic surgery er en type med yrkesmessig medisinsk behandling som involverer ændringer i utseende gjennom å endre struktur og form på kroppen ved hjelp av kirurgiske prosedyurer. Cosmetic surgery har som hovedmal å forbedre eller forandre yttre kroppsdeler som personen selv opplever som uønskede eller uattraktive, og det er ofte ikke med behov for å løse medisinske problemer eller skader.
Typiske eksempler på cosmetic surgery inkluder:
* Brystreduksjon (minsking av bryststørrelsen)
* Brystforstørrelse (påfylt bryst med implantater)
* Lidløft (blefaroplastikk, korrigering av over- eller underhanging skinn under øyene)
* Ansiktsløft (rhytidectomi, forspenning og strammelse av huden på ansiktet og halsen)
* Øreplastikk (korrigering av uvanlig form eller stilling på ører)
* Nesejobs (rinosettplastikk, korrigering av form og størrelse på nesa)
* Lår- og hoftreduksjon (minsking av overflødig hud og fedtdepoter i lår/hofter)
* Fedtsuging (liposuksjon, fjernelse av overskydende fedtceller)
Cosmetic surgery er en valgbehandling og skal ikke forveksles med rekonstruktiv kirurgi, som er en type medisinsk behandling som restaurerer funksjon eller form til kroppen etter en skade, sykdom eller feilutvikling.
Livsmedelsöverkänslighet, även känd som födaöverkänslighet, är en immunologisk reaktion på vissa livsmedel eller ämnen i livsmedel. Det skiljer sig från livsmedelsallergi genom att det inte involverar samma typ av immunrespons. Vid livsmedelsöverkänslighet orsakar specifika proteiner i livsmedlet en överreaktion i kroppens immunsystem, vilket leder till symtom som kan vara milda eller allvarliga.
De vanligaste symptomen på livsmedelsöverkänslighet inkluderar mag-tarmloppor som kräkningar, diarré, buksmärtor och illamående, hudutslag, nässelfeber, hosta och andnöd. Symptomen kan variera från person till person och kan även variera i allvarlighetsgrad från en gång till en annan.
Det är viktigt att skilja mellan livsmedelsöverkänslighet och andra sjukdomar som kan ha liknande symtom, såsom mag-tarminfektioner eller irritabel tarm. En korrekt diagnos ställs vanligtvis genom att undvika misstänkta livsmedel under en viss tid och sedan gradvis återinföra dem för att se om symtomen återkommer. I vissa fall kan blodprov eller hudtester vara nödvändiga för att ställa en diagnos.
Det finns ingen botande behandling för livsmedelsöverkänslighet, men den kan hanteras genom att undvika de livsmedel som orsakar symtom. I vissa fall kan antihistaminpreparat eller andra läkemedel vara till hjälp för att lindra symtomen.
I'm happy to help! However, I believe there may be a typo in your question. If you are asking for a medical definition of "Ormserum," I believe you may mean "snake venom" instead. Here is the definition:
Snake venom is a highly modified saliva containing a complex mixture of proteins, peptides, and other molecules that snake's use to immobilize or kill their prey. The composition of snake venom varies widely among different species of snakes and can contain various enzymes, neurotoxins, hemotoxins, and cytotoxins. When a snake bites its victim, it injects the venom through its fangs into the victim's body, where it can cause local tissue damage, pain, swelling, bleeding, and other systemic effects that can be life-threatening in severe cases.
Läkemedelsövervakning, även känd som farmakovigilans, är den process av insamling, detektering, bedömning, och prevention av risker relaterade till användning och exponering för läkemedel. Detta inkluderar biverkningar, felanvändning, överdosering, missbruk, mellanaktioner med andra läkemedel, graviditetsrelaterade risker och andra negativa hälsoeffekter som kan vara associerade med läkemedelsanvändning. Läkemedelsövervakningen är en pågående process som börjar under kliniska prövningar av ett läkemedel och fortsätter under hela dess livscykel på marknaden. Detta hjälper till att säkerställa att läkemedlen används på ett säkert och effektivt sätt, samt att upptäcka nya risker eller förändrade riskprofiler som kan uppstå över tiden.
'Smärtstillande medel, opioider' refererar till en grupp av starka smärtstillande läkemedel som verkar genom att binde till opioidreceptorer i centrala nervsystemet och hjärnan. Dessa receptorer är involverade i smärtkänslan, andning, humör, medvetandenivå och andra funktioner.
Exempel på vanligt använda opioider inkluderar morfin, hydromorfon, oxycodon, hydrokodon och fentanyl. Dessa läkemedel kan vara mycket effektiva för att lindra stark smärta, men de kan också orsaka biverkningar som andningsdepression, yrsel, illamående, förstoppning och fysisisk beroende. Opioider kan också leda till en ökad tolerans, vilket betyder att patienten behöver högre doser för att uppnå samma smärtlindringseffekt över tiden.
Opioiderna kan delas upp i naturliga, semisyntetiska och syntetiska opioider beroende på hur de är framställda. Naturliga opioider utvinns från opiumväxter, medan semisyntetiska och syntetiska opioider skapas i laboratoriet.
En tumör är en abnorm och oftast ocontrollerad tillväxt av celler i eller på kroppen. Tumörer kan vara godartade (benigna) eller elakartade (maligna). Godartade tumörer växer lokalt och tenderar att inte sprida sig till andra delar av kroppen, medan elakartade tumörer kan infiltrera omgivande vävnad och metastasera, det vill säga sprida sig via blod- eller lymfkärlen till andra delar av kroppen.
Elakartade tumörer kan vara cancer i olika former, såsom carcinom, sarcom, leukemi och lymfom. Dessa typer av tumörer har olika orsaker, behandlingsmetoder och prognoser beroende på vilken typ av cell som är involverad och hur aggressivt tumören växer.
Det är viktigt att upptäcka och behandla elakartade tumörer i tid för att öka chanserna till fullständig bot eller förlängt överlevnad.
Polypharmacy är ett medicinskt begrepp som refererar till användningen av flera läkemedel samtidigt hos samma patient. Det finns dock olika uppfattningar om vad som definierar polyfarmaci, men en vanlig definition är att det handlar om när en person använder fem eller fler läkemedel samtidigt.
Polypharmacy kan vara lämplig och till och med nödvändig i vissa fall, särskilt för äldre patienter med många sjukdomar och komplex behandlingsbehov. Men polypharmacy kan också öka risken för biverkningar, interaktioner mellan läkemedlen, missbruk och överdosering. Därför är det viktigt att en korrekt medicinsk utvärdering görs innan flera läkemedel preskrivs till samma patient, för att minimera riskerna och maximera potentialen för bästa möjliga behandlingsresultat.
"Kärnmedicin", även känt som interna medicinen, är en gren inom medicinen som fokuserar på prevention, diagnos och behandling av sjukdomar hos vuxna. Det omfattar ofta men inte uteslutande behandling av intern organens funktioner, såsom hjärtat, lungorna, levern, bukspottkörteln, njurarna och blodet. Specialister inom kärnmedicinen är kända som internister och de har ofta en bred kunskapsbas om många olika medicinska specialiteter. De kan väljas att under speciell utbildning fokusera på ett specifikt område inom interna medicinen, till exempel kardiologi (hjärtsjukdomar), pneumonologi (lung sjukdomar) eller endokrinologi (hormonsjukdomar).
Pharmacovigilance är ett system för övervakning, identifiering, bedömning, förståelse och förebyggande av risker relaterade till läkemedel, inklusive biverkningar. Det är en aktiv process som involverar insamling, analys och rapportering av information om läkemedelsbiverkningar under den normala användningen av ett läkemedel. Syftet med pharmacovigilance är att skydda allmänheten från skada genom att säkerställa att läkemedlen som används är så trygga som möjligt under de villkor de används på. Detta uppnås genom att utvärdera data om biverkningar, rapportera till relevanta myndigheter och vidta åtgärder för att minska risker relaterade till läkemedel.
Nettle rash, även känt som urticaria, är en hudreaktion som karaktäriseras av upphöjda, rodnande, ofta smärtsamma prickar eller plattor på huden. Reaktionen orsakas vanligtvis av en immunologisk respons till ett allergen, såsom pollen, djurhår, latex eller mat, men kan också bero på fysikaliska faktorer som kyla, värme, tryck eller vibration. När individen utsätts för det aktiverande ämnet frisätts histamin och andra mediatorer från mastceller, vilket orsakar dilatation av kapillärerna och ökad genomsläpplighet för plasma i huden. Detta leder till rödning, svullnad och klåda. Symptomen på nässelutslag kan vara milda eller allvarliga och kan vara kortvariga eller fortsätta under veckor eller månader. I vissa fall kan nässelutslag vara ett tecken på en allvarligare underliggande medicinsk störning och kräver därför ytterligare utvärdering.
En "tandprotes, partiell" är en typ av tandprotes som ersätter en del tänder istället för alla tänderna i en käke. Denna typ av protes är vanligtvis fäst i resterande tänder med hjälp av klampa eller klamrar och kan vara fixerad eller amovibel (avtagbar). En partiell tandprotes kan göras av akrylat, metall eller en kombination av båda. Denna typ av protes är ofta ett lösingsförslag för personer som saknar en del tänder, men ändå behöver stöd och funktionell ersättning för att underlätta bland annat käkfunktionen, talet och det kosmetiska utseendet.
'Kokainmissbruk' definieras inom medicinen som att använda kokain på ett onormalt eller skadligt sätt, till exempel genom att ta högre doser än vad som är rekommenderat, använda drogen oftare än vad som är säkert, eller fortsätta använda den trots att det orsakar negativa konsekvenser för ens hälsa, relationer eller liv.
Kokain är en stark stimulant som kan leda till beroende och kan orsaka allvarliga hälsoproblem, inklusive hjärt- och kärlsjukdomar, psykisk ohälsa och skador på nära anhöriga. Missbruk av kokain kan också leda till sociala problem, som arbetslöshet, ekonomiska svårigheter och konflikter i relationer.
Det är viktigt att söka professionell hjälp om man eller någon man älskar har problem med kokainmissbruk. Behandling kan inkludera medicinsk behandling, psykoterapi och stödgrupper för att hjälpa personen att sluta använda drogen och hantera de underliggande orsakerna till sitt missbruk.
"Uppföljningsstudier" (engelska: "follow-up studies") är en typ av longitudinell forskningsdesign inom medicinen där man studerar en grupp individer under en längre tidsperiod. Dessa studier kan vara observationella eller interventionsbaserade, och syftet är ofta att undersöka hur olika faktorer påverkar hälsan, sjukdomsutvecklingen eller behandlingsresultaten över tid.
I en uppföljningsstudie kan forskarna exempelvis samla in data om deltagarnas levnadsvanor, miljöfaktorer och medicinska historik, och sedan följa upp dem regelbundet för att se hur de utvecklas. Detta kan ge värdefull information om riskfaktorer, skyddsfaktorer och möjliga orsaker till olika hälsotillstånd.
Uppföljningsstudier kan vara av olika slag, beroende på hur länge de pågår och hur ofta data samlas in. De kan vara kohortstudier, där en grupp individer följs över tid, eller fallföljningsstudier, där man följer upp en specifik diagnos eller behandling hos en grupp patienter.
"Naturläkemedel" (traditionell kinesisk medicin, TCM) definieras som en helhetssystematisk medicinsk tradition som har utvecklats i Kina under tusentals år. Den bygger på principen om att upprätthålla och återställa balansen i kroppen genom att använda olika behandlingsmetoder, såsom akupunktur, medicinska örter, diettillvägagångssätt, motion och andningstekniker.
TCM:s filosofi är starkt influerad av konfucianismen, taoismen och buddhismen och betonar att människan och naturen är en och samma sak. Sjukdom anses bero på oregelbundenheter i kroppens energi (Qi) eller obalance mellan de fem elementen (trä, eld, jord, metall och vatten). Behandlingen inriktar sig därför på att korrigera dessa oregelbundenheter och återställa balansen i kroppen.
TCM använder ofta naturliga substanser som extrakter från växter, djur och mineraler för att behandla sjukdomar. Varje substans har en unik egenskap och funktion och används i kombination med andra substanser för att skapa en individuell behandling för varje patient.
Det är värt att notera att TCM inte är en ersättning för konventionell medicin, utan kan användas som komplement till den. Det rekommenderas alltid att konsultera en läkare eller tandläkare innan man börjar använda någon form av alternativ medicin.
Hudsjukdomar är sjukdomar som primärt påverkar huden och dess tillhörande strukturer, såsom hår, naglar och slemhinnor. Det kan vara både akuta och kroniska tillstånd, som orsakas av en rad olika faktorer, inklusive infektioner, autoimmuna störningar, genetiska faktorer, miljöfaktorer och cancer. Exempel på hudsjukdomar är eksem, psoriasis, akne, svampinfektioner, herpes simplex, hudcancer och vitiligo. Behandlingen av hudsjukdomar kan vara symtomatisk eller riktad mot orsaken, beroende på typen av sjukdom och dess allvarlighetsgrad.
'Narkotika' är ett samlingsbegrepp för substanser som påverkar centrala nervsystemet och kan orsaka smärtstillande, sedativ, euforiserande eller hallucinogena effekter. De flesta narkotikaklassade preparaten har en potential att missbrukas och är styrda av lagar och regler för att skydda allmänheten från skada.
Exempel på vanliga narkotika inkluderar opiater som morfin och heroin, sedativa som diazepam (Valium) och alkohol, stimulanter som kokain och amfetamin, samt hallucinogener som LSD. Det är viktigt att notera att många av dessa substanser också har legitima medicinska användningsområden när de preskrivs och används korrekt under medicinsk övervakning.
Läckage av diagnostiska och terapeutiska medel refererar till ointentionala utsläpp eller spill av medicinska preparat som används för att ställa diagnoser, behandla sjukdomar eller lindra symtom. Detta kan inträffa under olika omständigheter, såsom felaktig administration, brister i utrustning eller dåligt lagring av mediciner.
Exempel på läckage av diagnostiska medel kan innefatta kontrastmedel som används under bilddiagnostiska tester, såsom datortomografi (CT) eller magnetresonanstomografi (MRT). Om kontrastmedlet läcker ut kan det orsaka skada på huden, vävnaden eller andra organ.
Terapeutiska medel som kan läcka innefattar läkemedel som injiceras eller ges via en infusionslinje. Om en injektionsnål eller en infusionsslang är skadad eller om det finns en felaktig anslutning kan läkemedlet rinna ut och orsaka skada på patienten eller andra personer i omgivningen.
Läckage av diagnostiska och terapeutiska medel kan vara farligt och orsaka allvarliga skador, så det är viktigt att ha rutiner och procedurer i place för att förebygga, upptäcka och hantera läckage så snart som möjligt.
"Antiinfektiva medel" är en samlingsbeteckning för läkemedel som används för att behandla eller föventiona infektioner orsakade av olika mikroorganismer, såsom bakterier, virus, svampar och parasiter. Dessa medel kan vara bakteriedödande (baktericida) eller bakteriestoppande (bakteriostatiska), virustatiska, fungistatiska eller fungicida beroende på vilken typ av mikroorganismer de är verksamma mot. Exempel på antiinfektiva medel inkluderar antibiotika, antivirala, antimykotiska och antiparasitiska läkemedel.
Farmakogenetik är ett forskningsområde som undersöker hur genetiska variationer hos individen kan påverka effekten och biverkningarna av läkemedel. Genetiska variationer i gener som kodar för proteiner som deltar i läkemedelsmetabolism, transport eller målproteininteraktion kan leda till att samma dos läkemedel ger olika effekt hos olika individer.
Genom att förstå dessa genetiska variationer och hur de påverkar läkemedelseffekten kan man utforma personligare behandlingsstrategier, vilket kallas för personligt medicinskt behandling (Precision Medicine). Detta innebär att man kan välja rätt läkemedel och dosering baserat på patientens genetiska profil, med målet att öka effektiviteten och minska biverkningarna av läkemedlen.
Medicinskt kan "hudrodnad" definieras som en ökning av vätska i huden. Detta kan orsakas av olika medicinska tillstånd, såsom hjärt- och njurproblem, läkemedelsbiverkningar eller infektioner. Hudrodnad kan vara lokaliserad till en specifik del av kroppen eller generell. Symptomen på hudrodnad kan inkludera ödem (svullnad), spännande känsla i huden och förändringar i hudfärgen. I allvarliga fall kan hudrodnad vara ett tecken på livshotande tillstånd och kräver omedelbar medicinsk vård.
Antibacterial medications, also known as antibiotics, are a type of medication used to treat infections caused by bacteria. These medications work by killing the bacteria or inhibiting their growth, allowing the body's immune system to fight off the infection. Antibacterial medications can be administered through various routes, including oral, topical, and intravenous, depending on the severity and location of the infection. It is important to note that antibacterial medications are not effective against viral infections, such as the common cold or flu. Misuse or overuse of antibacterial medications can lead to antibiotic resistance, which is a significant global health concern.
"Antikonvulsiva medel" är en benämning på läkemedel som används för att behandla och förebygga epileptiska krampanfall. Dessa mediciner fungerar genom att stabilisera elektrisk aktivitet i hjärnan och minska excitationen av nervceller, vilket hjälper att förhindra oförutsägbara och oönskade konvulsioner eller krampanfall.
Exempel på vanliga antikonvulsiva medel inkluderar:
1. Karbamazepin
2. Fenobarbital
3. Valproinsyra
4. Lamotrigin
5. Levetiracetam
6. Topiramat
7. Phenytoin
8. Gabapentin
Varje antikonvulsivum har sina unika mekanismer och biverkningar, så läkare väljer ofta ut ett specifikt medel eller en kombination av medel baserat på patientens typ av epilepsi, ålder, andra mediciner de tar och deras individuella respons på behandlingen.
Heroin är ett centralstimulansium, illegalt drog som tillhör opiatklassen och är derivat av morfin, som i sin tur utvinns från opium, som härrör från opiumpapaver-plantan. Heroin är mycket beroendeframkallande och används vanligtvis som rekreationellt drog eller för att lindra smärta. Det är också känt under namnen diamorfin, diacetylmorfin och smack. När heroin konsumeras konverteras det till 6-monoacetylmorphin och sedan morfin i kroppen. Heroin är en mycket potent drog som orsakar ett starkt euforiskt lugn, andfåddhet och smärtlindring. Långvarig användning kan leda till fysisk beroende, tolerans, skador på kroppens organ och dödsfall till följd av överdosering.
Albendazole är ett läkemedel som tillhör gruppen antihelmintiska medel, vilket innebär att det används för behandling av infektioner orsakade av parasitära maskar. Det är aktivt mot en bred vätska av maskar, däribland roundworms, tapeworms och flukes.
Albendazole fungerar genom att störa maskarnas förmåga att absorbera glukos, vilket leder till deras död. Det tas vanligen upp oralt i form av tabletten och används ofta för att behandla infektioner såsom neurocysticercosis (infektion av hjärnan med larver av piggmask) och hydatidos (infektion av levern eller lungorna med larver av hundfluga).
Läkemedlet bör endast användas under läkarövervakning på grund av möjliga biverkningar och kontraindikationer. Det är också viktigt att notera att albendazole inte bör användas för att behandla infektioner orsakade av strongyloides stercoralis, eftersom det kan leda till en allvarlig komplikation kallad hyperinfektion.
An eye infection, also known as ocular infection, occurs when pathogens such as bacteria, viruses, fungi, or parasites invade any part of the eye or its surrounding structures. The severity and symptoms of an eye infection can vary depending on the type and location of the infection. Common types of eye infections include:
1. Conjunctivitis (pink eye): Inflammation or infection of the conjunctiva, the thin membrane that covers the white part of the eye and the inner surface of the eyelids. It can be caused by bacteria, viruses, or allergies. Symptoms may include redness, itching, discharge, and watery eyes.
2. Blepharitis: Inflammation of the eyelid margins, often caused by an overgrowth of bacteria or a skin condition like seborrheic dermatitis. Symptoms include crusty eyelashes, redness, swelling, and a gritty sensation in the eyes.
3. Keratitis: Inflammation or infection of the cornea, the clear front part of the eye. It can be caused by bacteria, viruses, fungi, or parasites. Symptoms may include pain, redness, sensitivity to light, tearing, and blurred vision.
4. Dacryocystitis: Infection of the tear sac, usually caused by a blockage in the tear drainage system. It can lead to swelling, redness, and pain in the inner corner of the eye, along with tears draining from the wrong place (usually the inner corner of the eyelid).
5. Endophthalmitis: A severe infection inside the eye, often caused by bacteria or fungi entering the eye after trauma, surgery, or an external infection. Symptoms may include sudden loss of vision, pain, redness, and increased sensitivity to light.
It is essential to consult an ophthalmologist or healthcare professional if you suspect an eye infection, as some infections can lead to severe complications and even blindness if not treated promptly and appropriately.
En hudtester, också känd som epiteltest eller keratinocyttest, är ett laboratorietest som används för att diagnostisera allergiska reaktioner på substanser som kommer i kontakt med huden. Hudtesterna utförs vanligtvis genom att placera en liten mängd av den misstänkta allergena på huden, ofta på baksidan av armen eller ryggen.
Det finns två huvudtyper av hudtester: punkt Testhudtester (PPD) och intradermal testhudtester. I en punkt Testhudtest appliceras en liten droppe av den misstänkta allergena på huden med hjälp av en speciell nål som skapar en smärtfri punktering av huden. Om en person är allergisk mot substansen kommer det att uppstå en lokalreaktion i form av rodnad, svullnad eller klåda inom 15-20 minuter eller senare under de närmaste två dagarna.
I en intradermal testhudtest injiceras en mycket smal dos av den misstänkta allergena direkt under huden med en liten nål. Även här kommer det att uppstå en lokalreaktion om personen är allergisk mot substansen.
Det är viktigt att notera att hudtester bör endast utföras av en läkare eller annan licensierad hälsovårdspersonal efter en noggrann bedömning av patientens medicinska historia och symtom. Hudtester kan ge falska positiva eller falska negativa resultat, så det är viktigt att tolka resultaten i kombination med andra kliniska faktorer.
Enligt den medicinska ordboken Definitionsmedicine.com är en apotekare:
"A person who is qualified to prepare and dispense medical prescriptions, advise on the proper use and side effects of medications, and provide some primary health care services. In most countries, apothecaries must complete a professional degree and pass a licensing examination before they can practice."
Och enligt Merriam-Webster Medical Dictionary är en apotekare:
"A person licensed to prepare and dispense medicinal drugs; also : a pharmacist"
Så en apotekare är en person som är utbildad och licensierad att preparera och distribuera medicinska recept, rådgiva om användning och biverkningar av läkemedel och ge viss primärvård.
In medicine, halveringstid, eller half-life, är den tid det tar för koncentrationen av ett ämne, till exempel ett läkemedel, i kroppen att minska till hälften. Detta kan användas för att förutsäga hur länge ett läkemedel kommer att vara aktivt i kroppen och hur ofta det behöver ges för att upprätthålla en effektiv koncentration. Halveringstiden beror på flera faktorer, inklusive hur snabbt ämnet metaboliseras och utsöndras från kroppen.
Läkemedelstillförsel, lokal, är en metod för att tillföra ett läkemedel direkt till en specifik plats på eller i kroppen, istället för att ge det systemiskt (t.ex. via oral route eller injektion). Detta görs vanligtvis med hjälp av en salva, kräm, gelé, spray eller plåster som innehåller aktiv medicinsk substans.
Exempel på användningsområden för lokal läkemedelstillförsel kan vara:
1. Lindring av smärta och inflammation i en särskild muskel eller led, till exempel med hjälp av en antiinflammatorisk kräm.
2. Behandling av ytliga infektioner på huden, genom användning av en antimikrobiell salva eller crème.
3. Lokal smärtlindring efter en operation, där ett lokalbedövande gel appliceras på operationsstället.
4. Behandling av hudåkommor som akne, där en kräm eller gel med aktiva substanser används för att reducera inflammation och bakterieväxt.
Lokal läkemedelstillförsel kan vara ett effektivt sätt att behandla specifika problem, eftersom det minskar systemiska biverkningar och ökar koncentrationen av läkemedlet i den behandlade området.
'Ormbett' er en norsk betegnelse som direkte kan oversattes til engelsk som 'snake bite'. I medisinsk sammenheng refererer det til en skade orsaket av en slangebitt, der oftest vil involvere et eller flere bidemærker og eventuelt også infeksjon eller giftpåvirkning alt efter slangenart. Symptomer kan inkludere lokal smerte, edema, erytem, koagulopati, myalgi, neurotoksiske effekter og i værste falle multipl organskade eller død. Behandlingen vil typisk involvere rensning av ormbettet for å fjerne eventuelle rester av slangegift, smertestillende medisin, antibiotika for å forebygge infeksjon og i noen tilfeller også antidot for å neutralisere giftpåvirkningen.
Narkotikamissbruk är användandet av narkotiska substance på ett ogillande sätt, som kan leda till fysisk eller psykisk beroende och skada individens hälsa, sociala relationer och livsvillkor. Detta inkluderar olaglig användning av kontrollerade substanser såsom heroin, kokain och metamfetamin, men även missbruk av legitima läkemedel som opioidanalgetika (exempelvis morfin, oxycodon och vicodin) eller bensodiazepiner (exempelvis Xanax och Valium).
Missbruket kan yttra sig i flera olika sätt, såsom att ta högre doser än vad som är rekommenderat, ta medicinen oftare än vad som är nödvändigt för behandlingen eller använda dem utan läkares recept. Andra tecken på narkotikamissbruk kan vara toleransutveckling (kräver allt högre doser för att uppnå samma effekt), abstinensbesvär (symtom som uppstår när man slutar använda substansen), försummande av personliga skyldigheter, fortsatt användning trots påtagliga skador och misslyckade försök att sluta använda.
Angioödem är en medicinsk term som betecknar en sjuklig svullnad i hud och underhud, ofta kring ögon, läppar, tunga eller svalg. Orsaken kan vara allergisk (till exempel orsakad av näringsmedel, läkemedel eller insektsbett) eller icke-allergisk (till exempel orsakad av vissa sjukdomar som hives, hepatit eller lymfom). I vissa fall kan orsaken vara okänd. Symptomen kan vara obehagliga men är sällan livshotande, om än i undantagsfall kan svullnaden i svalget leda till andningsproblem. Behandlingen kan bestå av antihistaminpreparat eller kortikosteroider för att minska svullnaden och lindra symtomen. I allvarliga fall kan läkemedel som epinefrin behövas.
En HIV-infektion är en infektionssjukdom som orsakas av human immunodeficiency virus (HIV). Viruset attackerar och förstör CD4-celler, en typ av vita blodkroppar som är viktiga för att hålla kroppen frisk. När CD4-cellerna minskar i antal kan kroppen inte längre effektivt bekämpa infektioner och sjukdomar.
HIV-infektionen går genom tre olika stadier: akut HIV-infektion, asymptomatisk HIV-infektion och symptomatisk HIV-infektion eller AIDS. AIDS står för acquired immunodeficiency syndrome och är den allvarligaste fasen av HIV-infektionen då individen blir särskilt känslig för allvarliga infektioner och cancer.
Det finns inget botemedel mot HIV, men det går att behandla HIV med antiretroviral terapi (ART) som kan hjälpa till att kontrollera virusets replikation och sakta ner sjukdomens framskridande. Med rätt behandling och regelbunden follow-up kan många HIV-positiva personer leva ett nästan normalt liv.
I medicinskan betyder "jodföreningar" ofta kemiska föreningar som innehåller jodatom, I–. Jod är ett grundämne och ett halogen med atomnummer 53 i det periodiska systemet. Det är ett nödvändigt spårmineral för människor och andra djur, och det används ofta inom medicinen som desinfektionsmedel och kontrastmedel under röntgenundersökningar.
Exempel på jodföreningar inkluderar:
* Jodidjon (I–): Det vanligaste jodföreningen i kroppen och det som används mest ofta som dietärt tillskott och läkemedel.
* Jodoform (CHI3): Använts historiskt som desinfektionsmedel och läkemedel mot infektioner.
* Jodlakan (C10H12I4N2Na2O8S2): Används som kontrastmedel under röntgenundersökningar av sköldkörteln och andra kroppsdelar.
* Organojodföreningar: En grupp kemiska föreningar där jod är bundet till kol, såsom jodoftor (ICH2O) och jodmetan (CH3I). De används ofta inom medicinen som desinfektionsmedel och läkemedel.
En pilotstudie är en förstudie som genomförs innan en fullskalig klinisk prövning. Syftet med en pilotstudie är att testa och utvärdera olika aspekter av studiens design, procedurer och metoder för insamling av data. Det kan handla om att testa rekryteringsprocesser, frågeformulär, interventionsprogram eller annan typ av datainsamling.
Pilotstudier är ofta mindre i storlek än fullskaliga kliniska prövningar och inkluderar vanligen ett begränsat antal deltagare. Resultaten från en pilotstudie används för att refinerade studiens design och metoder innan man går vidare till en större, mer omfattande studie.
Det är värt att notera att en pilotstudie inte är samma sak som en preliminär studie eller en forskningsrapport som ännu inte har publicerats i en vetenskaplig tidskrift. En pilotstudie är en formell del av den vetenskapliga processen och följer ofta samma etiska riktlinjer och metodologiska principer som en fullskalig klinisk prövning.
Vaccination, även känt som immunisering, är en förebyggande metod för att skydda en individ mot infektionssjukdomar genom att exponera dem för ett antigen som liknar den patogen som orsakar sjukdomen. Detta stimulerar immunsystemet att producera en immunrespons, vilket innebär att kroppen lär sig att känna igen och bekämpa den specifika patogenen om individen exponeras för den i framtiden.
Det finns olika typer av vacciner, men de flesta innehåller ett dödad eller avsvagt patogen, en del av ett patogen eller ett genetiskt material som kodar för ett protein från patogenen. När vaccinet ges till en individ, triggas immunsystemet att producera specifika antikroppar och aktivera T-celler som är specialiserade på att bekämpa den specifika patogenen. Dessa immunitetsmekanismer förblir i kroppen även efter att vaccinet har avtagit, vilket ger en långvarig skydd mot sjukdomen.
Vaccination är en effektiv metod för att kontrollera och eliminera infektionssjukdomar på populationnivå, och det rekommenderas starkt av världshälsoorganisationen (WHO) och andra hälsovårdsmyndigheter att alla individer ska vaccineras enligt de nationella immunisationsschemana som finns i respektive land.
Enligt den svenska Folkhälsomyndigheten definieras ett smittkoppsvaccin som: "Ett vaccin som ger skydd mot smittkoppor. Smittkoppsvaccinet innehåller levande, attenuerade (svaga) virus och ger ett aktivt immunförsvar."
(Källa: )
Rättspatologi är en gren inom patologi som undersöker döda kroppars skador och sjukdomar för att hjälpa till att fastställa orsaken till dödsfallet. Denna disciplin används ofta i rättsliga utredningar och kan inkludera en genomgång av medicinska historier, obduktioner, toxicologiska tester och andra laboratorieundersökningar för att samla bevis. Rättspatologin används också för att identifiera döda kroppar och fastställa deras identitet.
Riskfaktorer är enligt medicinsk terminologi några egenskaper, faktorer eller expositioner som ökar sannolikheten för att utveckla en viss sjukdom eller hälsoproblem. Riskfaktorer kan vara modifierbara, det vill säga de kan påverkas genom livsstilsförändringar och preventiva åtgärder, eller icke-modifierbara, som är oberoende av individens val och omständigheter. Exempel på modifierbara riskfaktorer inkluderar tobaksrökning, fysisk inaktivitet, ohälsosam kost och alkoholmissbruk. Icke-modifierbara riskfaktorer kan vara exempelvis genetiska predispositioner, ålder och kön. Det är värt att notera att närvaro av en riskfaktor inte garanterar att en person kommer att utveckla en viss sjukdom, men ökar bara sannolikheten.
Kriminologi är en socialvetenskaplig disciplin som studerar brott, brottslighet och straffrättssystem. Den inkluderar studier av orsaker till brott, brottsutveckling över tid och i olika samhällen, effekter av olika typer av brott, och hur samhället och straffrättssystemet reagerar på brott. Kriminologin undersöker även vad som fungerar för att förebygga och minska brottslighet, inklusive olika typer av preventiva strategier och behandlingsprogram.
'Tankeanknytningar' är ett begrepp inom kognitiv beteendeterapi (KBT) och refererar till automatiska, ofta omedvetna associationer eller reaktioner mellan vissa tankemönster, känslor och/eller fysiska känselintryck. Dessa anknytningar kan vara adaptiva eller maladaptiva, beroende på om de hjälper individen att hantera situationer på ett effektivt sätt eller inte.
I en medicinsk kontext kan tankeanknytningar vara involverade i olika psykiatriska tillstånd, såsom ångest, depression och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Exempelvis kan en person med PTSD ha en maladaptiv tankeanknytning mellan minnen från ett trauma och känslor av rädsla eller ångest. Genom att identifiera och utmana dessa tankeanknytningar kan terapeuten hjälpa individen att hantera sina symtom bättre.
I svensk medicinsk terminologi definieras "konserveringsmedel" som:
"Medel som används för att förhindra förruttnelse eller tillväxt av mikroorganismer i ett läkemedel, kosmetiskt preparat eller annan produkt."
Det finns också specifika konserveringsmedel som är godkända och reglerade av läkemedelsverket för användning i läkemedel. Dessa medel måste uppfylla strikta krav för att garantera deras säkerhet och effektivitet.
Exempel på vanliga konserveringsmedel som används i läkemedel inkluderar:
* Benzalkoniumklorid
* Metylparahydroxibensoat (Metylparaben)
* Etylparahydroxibensoat (Etylparaben)
* Propylparahydroxibensoat (Propylparaben)
* Fenoxyetanol
Det är viktigt att notera att användningen av konserveringsmedel i läkemedel måste vägas upp mot potentiala risker för patienten, såsom allergiska reaktioner eller andra biverkningar.
Aurotioglukose (Aurotiomalat) är ett läkemedel som innehåller guld och används huvudsakligen för behandling av aktiv reumatoid artrit. Det verkar genom att reducera inflammation i lederna och förbättra symptomen hos patienter med denna sjukdom. Aurotioglukosen tas vanligtvis upp via munnen i form av tablett eller lösning. Läkemedlet bör endast användas under nära medicinsk övervakning på grund av möjliga biverkningar och komplikationer, såsom njur- och leverproblem samt hudreaktioner.
'Skadereduktion' (eng. 'harm reduction') är ett begrepp inom medicinen och socialt arbete som refererar till strategier, metoder och policyer som syftar till att minska skadan eller riskerna för skada hos en individ eller population, istället för att helt eliminera orsaken till skadan. Detta kan innebära att man ger stöd till personer med missbruksproblem genom att erbjuda sterila injektionsverktyg, substitutionsbehandling eller naloxon (ett läkemedel som kan stoppa en opioidöverdos) för att minska riskerna för smitta och överdoser. Skadereduktion används också inom områden som alkohol- och tobaksrisker, olycksfalls- och vägtrafiksäkerhet, samt våld i nära relationer.
Trimetoprim-sulfametoxazol är en kombinerad antibiotisk behandling som består av två olika antimikrobiella medel: trimetoprim och sulfametoxazol. Båda verksamma substanserna fungerar genom att hämma bakteriens förmåga att producera folsyra, ett viktigt enzym som behövs för bakteriernas tillväxt och fortlevnad.
Trimetoprim är en inhibitor av dihydrofolatreduktas, ett enzym som behövs för syntesen av tetrahydrofolat, en föregångare till folsyra. Sulfametoxazol är en sulfonamid och fungerar genom att konkurrera med p-aminobenzoat (PABA) om platsen i enzymet för syntesen av folsyreprekursorn p-aminobenzoatfolsyrsyra.
Genom att kombinera trimetoprim och sulfametoxazol ökar deras verkan mot bakterier, eftersom de båda substanserna stör olika steg i folsyrabildningsprocessen. Detta gör att koncentrationen av både trimetoprim och sulfametoxazol behöver vara lägre än om de användes separat, vilket minskar risken för biverkningar.
Trimetoprim-sulfametoxazolkombination används vanligen för att behandla olika typer av infektioner orsakade av bakterier som är känsliga för denna kombination, till exempel urinvägsinfektioner, öroninfektioner och hudinfektioner.
"Sprututbytesprogram" är ett uttryck som inte har en etablerad medicinsk definition. Det används ofta i populärkulturella sammanhang för att beskriva en metod där en person byter ut en injiceringsnål (spruta) med en annan under orena eller opålitliga förhållanden, vilket kan leda till risker för smitta av bl a HIV och Hepatit C. Detta är dock inte en officiell medicinsk term eller metod.
'Fångar' är inget medicinskt begrepp, utan snarare ett juridiskt eller kriminologiskt. Det kan dock i vissa fall användas inom psykiatrin för att beskriva en person som befinner sig under tvångsvård, till exempel inlagd på en psykiatrisk avdelning mot sin vilja. I sådana fall kallas det ofta "tvångsinläggning" eller "administrativt intag".
I medicinsk kontext kan 'fångar' också användas för att beskriva mikroorganismer, virus eller bakterier som fångats in och hålls i laboratorium för forskningsändamål.
Immunhämmande medel, även kända som immunosuppressiva medel, är läkemedel som minskar eller undertrycker funktionen hos det immunsystemet. De används ofta för att förhindra avstötning av transplanterade organ och behandla autoimmuna sjukdomar, där det immunsystemet attackerar kroppens egna celler eller vävnader. Immunhämmande medel fungerar genom att hämta någon aspekt av den immunologiska responsen, till exempel produktionen av antikroppar eller aktiveringen av vita blodkroppar som T-celler och B-celler. Det är viktigt att notera att användning av dessa medel kan öka risken för infektioner och onkologiska sjukdomar, eftersom de undertrycker den immunologiska responsen.
En läkemedelsförskrivning är ett medico-legalt begrepp som refererar till den process där en auktoriserad sjukvårdsperson, oftast en läkare, prescriberar eller rekommenderar en viss typ och dos av ett läkemedel för en patient. Förskrivningen innefattar vanligtvis information om patientens diagnos, läkemedlets namn, dosering, frekvens och route of administration. Förskrivningsprocessen inkluderar också en granskning av patientens medicinska historia, aktuella mediciner och potentiala allergiier eller interaktioner med andra läkemedel eller sjukdomstillstånd. Syftet med en läkemedelsförskrivning är att underlätta terapeutiska behandlingar som är säkra, effektiva och anpassade till patientens individuella behov.
Feber, eller febril reaktion, är en förhöjd kroppstemperatur över 38°C (100.4°F) som orsakas av ett aktiverat immunsystem som svar på en infektion eller annan form av inflammation i kroppen. Febern är egentligen inte en sjukdom i sig, utan snarare ett tecken på att kroppen försöker bekämpa en infektion. Vid feber uppregleras också immunförsvaret och det ökas produktionen av vita blodkroppar som hjälper till att bekämpa de främmande ämnen som orsakat febern.
Psilocybin är ett psykoaktivt preparat som naturligt förekommer i vissa svampar, så kallade "magiska svampar". Det är en substans som påverkar centralnervsystemet och kan orsaka hallucinationer, förändrade sinnesstämningar och andra perceptionella förändringar. Psilocybin omvandlas i kroppen till psilocin, som är den aktiva psykoaktiva substansen.
Det är olagligt att odla, tillverka, sälja, inneha eller använda svampar med hög halt av psilocybin i många länder, däribland Sverige. Användandet av dessa substanser kan vara farligt och leda till allvarliga skador på hälsa och psyke.
'Klåda' er en medisinsk betegnelse for et ubehag eller irritasjon som føres til sterk og ofte pludselig lyst til å kratse seg. Det kan være foråkt av mange forskjellige faktorer, inkludert hudsykdommer (som eksem, psoriasis eller skurv), insektsbett, allergier, tørketørketørketørke, stress og andre medisinske tilstander. Klåda kan også være en bivirkning av noen medisiner. I tillegg kan kronisk klåda være forbundet med psykiske lidelser som depressjon og angst.
"Reproduction" refererer til den biologiske prosessen hvor organismer frembringer unger, oftest gjennom formering av ægg- og spermceller. Hos mennesker foregår dette vanligvis ved samlegging mellom en mannlig partner som utløser spermaceller og en hunlig partner som utløser æggceller. Når de to cellene møtes i en fallopisk tube kan de smelte sammen, resulterende i dannelse av en zygot som vil utvikle seg til et embryo og eventuelt en født baby. Reproduksjon innebærer også den biologiske arven av genetisk informasjon fra foreldrene til barnet.
Intravenösa immunglobulin (IVIG) är en preparat av poolad, steril filtrerad och pasteuriserad human immun globulin, innehållande antikroppar som har extraherats från tusentals friska bloddonatorers plasma. IVIG används terapeutiskt för att behandla en rad olika medicinska tillstånd, såsom primär immunbrist, immune trombocytopenisk purpura (ITP), Kawasakis sjukdom och flera andra autoimmuna eller inflammatoriska tillstånd.
IVIG ges som en intravenös infusion, vilket innebär att lösningen injiceras direkt in i blodbanan med hjälp av en nål och ett infusionssystem. Detta möjliggör snabb absorption och högre koncentrationer av immunglobulin G (IgG) jämfört med intramuskulär injektion, en annan metod för administrering av immunglobulin.
IVIG innehåller huvudsakligen IgG-antikroppar, men kan även innehålla små mängder av IgA och IgM. Dessa antikroppar hjälper till att skydda kroppen mot infektioner genom att neutralisera eller eliminera patogena agenter som virus, bakterier och andra främmande ämnen.
I behandlingen av autoimmuna sjukdomar fungerar IVIG genom att modulera immunresponsen på olika sätt, inklusive:
1. Neutralisering av autoantikroppar: IVIG kan binda till och neutralisera autoantikroppar som angriper kroppens egna celler eller proteiner.
2. Modulering av komplementaktiviteten: IVIG kan påverka aktiveringen av komplementsystemet, vilket är en del av immunförsvaret som hjälper till att eliminera patogena agenter.
3. Dämpning av inflammationen: IVIG kan hämma inflammatoriska processer genom att påverka cytokiner och andra proinflammatoriska mediatorer.
4. Modulering av immuncellfunktion: IVIG kan modulera funktionen hos olika immunceller, inklusive T-celler, B-celler och naturliga killer.
IVIG är ett effektivt läkemedel för behandling av en rad sjukdomar, inklusive primär immuneftrodisyn (PIE), Kawasakis sjukdom, Guillain-Barrés syndrom och myasthenia gravis. Det kan också användas off-label för behandling av andra autoimmuna sjukdomar som reumatoid artrit, systemisk lupus erythematosus (SLE) och multipel skleros (MS).
Randomized clinical trials (RCTs) are a type of study design used in medical research to evaluate the safety and efficacy of new treatments or interventions. The principle of randomization is a key element that distinguishes RCTs from other types of studies. It involves randomly assigning participants to either the experimental group, which receives the new treatment or intervention, or the control group, which receives the current standard of care or a placebo.
The goal of randomization is to minimize bias and ensure that the two groups are comparable in terms of their baseline characteristics. This allows researchers to more confidently attribute any differences in outcomes between the two groups to the treatment or intervention being tested, rather than other factors.
There are several types of randomization methods used in RCTs, including simple randomization, block randomization, and stratified randomization. Simple randomization involves randomly assigning participants to either the experimental or control group using a random number generator. Block randomization involves randomly assigning participants to groups within blocks of a fixed size, which helps ensure that the number of participants in each group is balanced over time. Stratified randomization involves first dividing participants into strata based on important prognostic factors, and then randomly assigning participants within each stratum to either the experimental or control group.
RCTs are considered the gold standard for evaluating new treatments or interventions because they provide a high level of evidence regarding their safety and efficacy. However, they can be complex and expensive to conduct, and there are potential limitations and challenges associated with their design and implementation. Therefore, it is important for researchers to carefully consider the principles of randomization and other study design elements when planning and conducting RCTs.
'Blekhet' er ikke en medisinsk term. Jeg antar at du søker etter den medisinske betydningen av "pallor", som er det nærmeste jeg kan komme på basert på hvordan ordet "blekhet" ofte blir brukt i en medisinsk kontekst.
Pallor refererer til en blek eller blassert utseende av huden, sikta eller slimhinner som kan være et tegn på for lavt hemoglobinnivå eller anemia. Anemia kan skyves av mange faktorer, inklusive mangel på ernæring, blodtab, infeksjoner, autoimmune lidelser og arvelige sykdommer. Det er viktig å undersøke og behandle kilden til anemia for å forbedre pasientens helse.
"Ytan under kurvan" är ett begrepp inom matematisk analys och integralräkning. Det definieras som den totala arean som bildas när y-axeln, x-axeln och kurvan i fråga skär varandra. Denna area kan beräknas genom att använda metoder för bestämda integraler eller numerisk integration beroende på vilken typ av kurva det rör sig om. I vissa medicinska tillämpningar, som exempelvis farmakokinetik, kan arean under kurvan (AUC) användas för att beskriva koncentrationen över tiden av ett ämne i kroppen efter en given dosering.
Bronkialspasm är en medicinsk term som refererar till en abnorm contraction eller spasmer av de glatta musklerna i de bronkiala luftvägarna i lungorna. Detta orsakar en snävare passage för luften att flöda in och ut från lungorna, vilket kan leda till andnöd, hosta och/eller bröstsmärtor. Bronkialspasmer kan vara ett tecken på sjukdomar som astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL).
Sulfametoxazol är ett sulfonamidmedel som används som antibiotikum för behandling av olika bakterieinfektioner, till exempel lunginflammation, urinvägsinfektion och hudinfektion. Det fungerar genom att hindra bakteriernas förmåga att producera de essentiella aminosyrorna dihydrofolsyrakomedulerad syntes av tetrahydrofolat.
Sulfametoxazol ges ofta i kombination med trimetoprim, ett annat antibiotikum, under namnet co-trimoxazol. Denna kombination är effektiv mot en bredare spektrum av bakterier än vardera medicin på egen hand och minskar också risken för resistensutveckling hos bakterierna.
Sulfametoxazol har varit ett vanligt antibiotikum i behandlingen av infektioner under många år, men dess användning har minskat något på grund av ökad resistens hos vissa bakteriestammar och förekomsten av allvarliga biverkningar hos vissa patientgrupper.
'Kontrastmedel' är inom medicinen ett medel som används under bilddiagnostiska undersökningar, såsom röntgen, datortomografi (CT) och magnetresonanstomografi (MRT), för att förbättra kontrasterna mellan olika vävnader eller strukturer inne i kroppen. Detta gör det möjligt att klarare definiera och urskilja olika sjukdomar, skador eller avvikelser.
Kontrastmedlen kan vara baserade på olika substanser, beroende på vilken typ av undersökning som skall utföras. Vid röntgenundersökningar använts ofta jodbaserade kontrastmedel, medan gadoliniumbaserade kontrastmedel är vanliga under MRT-undersökningar.
Det är viktigt att notera att vissa individer kan ha allergiska reaktioner på vissa typer av kontrastmedel, och det är därför viktigt att informera personalen om eventuella allergihistorik eller andra hälsoproblem innan undersökningen genomförs.
"Receptbelagt läkemedel" är ett läkemedel som enligt lag endast får säljas eller skänkas ut på recept, alltså en skriftlig order utfärdad av en auktoriserad läkare, tandläkare eller annan legitimerad hälsovårdpersonal. Receptbelagda läkemedel innehåller ofta starka verksamma ämnen som kan användas för att behandla allvarliga sjukdomstillstånd och skall därför hanteras med omsorg för att undvika missbruk och felanvändning.
"Drogmissbrukare" är en icke-medicinsk term och saknar därför en officiell medicinsk definition. I medicinskt sammanhang används ofta termerna "substansmissbruk" eller "substansrelaterade störningar" för att beskriva ett mönster av problematisk användning av psykoaktiva substanser, inklusive alkohol, som orsakar signifikant skada eller lidande.
Enligt Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-5), den officiella diagnosmanualen publicerad av American Psychiatric Association, definieras substansrelaterade störningar som "trublad beteende och/eller problematisk känslomässig respons till en psykoaktiv substans, vilket orsakar signifikanta skada eller lidande".
Det är värt att notera att diagnosen av en substansrelaterad störning inte baseras på hur mycket av en substans en person använder, utan snarare på de negativa konsekvenserna av användningen.
'Metabol Clearance Rate' (metabolisk klaringhastighet) är ett begrepp inom farmakologi och klinisk farmakologi som refererar till hastigheten i vilken en given substans (t.ex. en läkemedelssubstans) metaboliseras, eller bryts ned, i kroppen. Det är ett viktigt begrepp när man beräknar farmakokinetiska parametrar och försöker förutse effekter och biverkningar av läkemedel.
Metabol clearance-hastigheten uttrycks vanligen i volymen vätska per tidenhet (till exempel liter per timme) som behövs för att rensa kroppen från substansen. Den kan beräknas genom att dividera dosen av substansen med dess koncentration i blodet under en given tid, och är beroende av flera faktorer, inklusive leverfunktion, ålder, kön, genetiska faktorer och andra sjukdomstillstånd.
Det är värt att notera att metabol clearance-hastigheten inte ska förväxlas med total clearance-hastigheten, som inkluderar både metabolism och elimination via andra vägar, såsom urin eller lungor.
Praktolol är ett läkemedel som tillhör en grupp betablockerare, som används för att behandla olika hjärt- och kärlsjukdomar. Specifikt är praktolol en så kallad icke-selektiv betablockerare, vilket innebär att den blockerar både β1- och β2-receptorerna i hjärtat och kärlen.
Praktolol används vanligen för att behandla hypertension (högt blodtryck), angina pectoris (svårigheter att andas vid ansträngning på grund av sämre blodförsörjning till hjärtat) och för att förebygga ytterligare attacker av hjärtinfarkt.
Läkemedlet fungerar genom att minska pulsens hastighet, minska hjärtats arbetsbelastning och sänka blodtrycket. Praktolol har också en viss effekt på pupillernas storlek (den så kallade membranösa effekten), vilket gör att det kan användas för att behandla glaukom (grön starr).
Samtliga läkemedel bör användas under ledning av en läkare, och praktolol är inget undantag. Det finns vissa risker och biverkningar som kan uppstå vid användandet av praktolol, såsom trötthet, yrsel, sömnsjukdom, minskad libido, mag- och tarmrubbningar samt andningssvårigheter. I vissa fall kan det även uppstå allergiska reaktioner eller andra allvarliga biverkningar. Därför är det mycket viktigt att följa din läkares instruktioner och rapportera om alla ovanliga symptom eller biverkningar.
Det finns ingen enstaka "medicinsk definition" av "Förenta Staterna", eftersom Förenta Staterna i sig självt inte är ett medicinskt begrepp. Förenta Staterna är ett land, bestående av 50 delstater och ett federal distrikt (Washington, D.C.).
I vissa medicinska sammanhang kan referensen till "Förenta Staterna" vara relevant när det gäller att beskriva en population eller ett forskningsområde. I sådana fall kan definitionen vara lika med den geografiska och politiska betydelsen av begreppet, dvs. de områden som utgör Förenta Staterna.
I andra fall kan "Förenta Staterna" i ett medicinskt sammanhang hänvisa till det specifika hälsosystemet eller den typen av vård som finns i landet, men det finns inga enhetliga definitioner på detta område. Det är viktigt att tolka begreppet "Förenta Staterna" i medicinska sammanhang beroende på kontexten och den specifika användningen av termen.
The United States Food and Drug Administration (FDA) er en federal agency som har ansvar for å beskytte offentlig helse ved å regulere og overvåke fødevarer, legemiddel, kosmetiske produkter, tobakksprodukter, elektronisk utstyr og andre former for stråling som kan ha en effekt på folkesundheten i USA.
FDA er ansvarlig for sikring av at disse produktene er sikre og effektive å bruke, og at de etterlyste kvalitetskrav er oppfylt. De gjør dette ved å sette opp regelverk, godkjenne produkter før de kan selges på markedet, utføre inspeksjoner av produsentene, og foreta overvåking etter markedsføringen.
FDA er også ansvarlig for å informere offentligheten om risiker relatert til bruk av de produktene som de regulerer, og de gjør dette ved å gi ut veiledninger, foreskrifter og advarsler.
'Recurrence' refererar till att en sjukdom eller ett symptom återvänder efter en period av förbättring eller remission. Det kan användas i olika medicinska sammanhang, men ofta talar man om recurrens när cancer återvänder efter behandling. I sådana fall betyder det att cancerceller har överlevt initialbehandlingen och börjat växa igen. Recurrens kan vara lokal (i samma plats som tidigare), regional (i omgivande vävnader eller lymfkörtlar) eller systemisk (i kroppen som helhet, inklusive avlägsna organ).
Karbamazepin är ett antiepileptiskt läkemedel som används för att behandla epilepsi, nevralljika och vissa typer av smärta, till exempel nervskada-relaterad smärta (neuropatisk smärta) och bipolär sjukdom. Det fungerar genom att stabilisera elektriska impulser i hjärnan och nerverna. Läkemedlet kan ges som tablett, kapsel, flüssig form eller intravenöst.
Vanliga biverkningar av Karbamazepin inkluderar yrsel, trötthet, förvirring, minnesförlust, illamående och kräkningar. Allvarligare biverkningar kan vara blodbrist (till exempel leukopeni eller trombocytopeni), leverfunktionsnedsättning, hjärtsvikt och allvarliga hudreaktioner som Stevens-Johnsons syndrom och toxic epidermal necrolysis.
Karbamazepin bör inte användas under graviditet om det finns andra alternativ, eftersom det kan orsaka fetalt missbildningar. Det rekommenderas att diskutera riskerna med läkaren innan användning under graviditet eller amning.
Filiari Elefantiasis, även känt som lymfedem eller elefantiasis tropica, är en parasitär infektion orsakad av rundmaskar i släktet Filaria, inklusive Wuchereria bancrofti och Brugia timori. Denna sjukdom är vanligast i de fattigare delarna av världen, särskilt i tropiska och subtropiska regioner i Afrika, Asien och Latinamerika.
När en människa blir infekterad av filarialmasken kan den orsaka en inflammatorisk reaktion som kan skada lymfkärlen och lederna. Detta kan leda till svullnad, särskilt i benen och könsorganen, och i vissa fall kan det leda till elefantiasis, där huden blir ödematiserad och förtjockad, liknande en elefantskinn.
Sjukdomen överförs vanligtvis genom myggbett, då myggan har sugit upp larver av filarialmasken från en infekterad persons blod och sedan injicerat dem i en ny människa. Preventiva åtgärder som att förhindra myggbett och behandling med mediciner som kan döda filarialmaskarna är viktiga för att förebygga och behandla filari elefantiasis.
'Salvor' är inget medicinskt begrepp eller diagnos som jag känner till. Det används istället i sjöfartslagen för att beskriva en person eller ett företag som räddar ett fartyg, last eller annat gods undan fara till sjöss. Om du avser något annat med 'salvor', kunde jag behöva mer kontext för att ge en korrekt medicinsk definition.
"Nematodmedel" är ett samlingsnamn för läkemedel som används för att behandla infektioner orsakade av parasitiska rundmaskar, även kallade nematoder. Dessa mediciner verkar genom att döda eller störa maskarnas livscykel och utveckling, vilket möjliggör organismens egen kapacitet att rensa bort dem. Exempel på sådana läkemedel inkluderar albendazol, mebendazol och ivermectin. Det är viktigt att använda dessa mediciner enligt en läkares riktlinjer för att säkerställa effektiv behandling och undvika biverkningar.
Oxycodon är ett starkt opiatt préparat som används för att lindra måttliga till starka smärtor. Det är en semi-syntetisk opioid som utvinns från morfin, som i sin tur utvinns från opium, en drog som produceras av olika poppväxter.
Oxycodon fungerar genom att binde till specifika opioidreceptorer i hjärnan, ryggmärgen och tarmsystemet, vilket hjälper att reducera smärtan och kan också orsaka en känsla av välbefinnande eller eufori hos vissa individer. Preparatet finns i flera formerulationer, inklusive tabletter, kapslar, tuggtabletter och läkemedelspåsar som kan innehålla oxycodon ensamt eller i kombination med andra ingredienser, såsom acetaminofen (t.ex. Percocet) eller naloxon (t.ex. Targiniq).
Liksom alla opioider bör oxycodon användas med försiktighet på grund av riskerna för biverkningar och missbruk. Biverkningar kan inkludera yrsel, svimning, trötthet, konstipation, illamående och andningsdepression. Missbruk eller överdosering av oxycodon kan leda till allvarliga hälsoproblem, inklusive andningsdepression, koma och i värsta fall död.
"Crack-kokain" er en form for kokain som er raffineret til en fast, hvit substance ved hjelp av soda og vann. Denne formen kan oppdelt i små klumper eller "kakerlaker", derav navnet "crack". Crack-kokain har en høyere renhetsgrad enn vanlig kokain og er som regel også sterkere. Det blir typisk røykt ved bruk, noe som gir en mye mer intensiv, men kortere varig, rus. Crack-kokain kan være meget skadelig for helse og kan føre til avhengighet allerede etter kort tid av bruk.
"Anti-HIV-medicin" refererar till läkemedel som används för att behandla HIV (Human Immunodeficiency Virus) infektion. Dessa mediciner kallas även för antiretrovirala läkemedel (ARV) eftersom de påverkar virusets förmåga att replikera sig genom att blockera olika steg i dess livscykel.
Det vanligaste behandlingsschemat för HIV-infektion kallas HAART (Highly Active Antiretroviral Therapy), som ofta består av en kombination av tre eller fler olika ARV-preparat. Genom att använda flera läkemedel samtidigt kan man minska risken för resistensutveckling och öka effektiviteten i behandlingen.
ARV-mediciner kan delas in i olika klasser beroende på vilket steg i HIV-livscykeln de blockerar:
1. Reverse transkriptas-hämmare (NRTIs, NNRTIs och INSTIs): De hämmer virusets förmåga att konvertera RNA till DNA, en nödvändig steg för att viruset ska kunna införlivas i värdcellen.
2. Proteashämmare: De blockerar virushöljetas proteas, ett enzym som klipper proteiner så de kan monteras till nya viruspartiklar.
3. Integrashämmare (INSTIs): De förhindrar att HIV-DNA integreras i värdcellens DNA.
4. Fusionshämmare: De blockerar infusionen av viruset in i värdcellen genom att hindra sammansmältningen mellan virusets och cellmembranet.
Genom att använda en kombination av läkemedel från olika klasser kan man effektivt hämma HIV-replikationen, sänka virallasterna i blodet och förbättra immunförsvaret.
"Livsmedelstillsatser" är ett samlingsbegrepp för alla de ämnen som förekommer i livsmedel och som har en påverkan på livsmedlets egenskaper eller kvalitet. Detta kan inkludera både naturligt förekommande substanser såväl som tillagda tillsatser.
Exempel på naturligt förekommande livsmedelstillsatser är socker, salt och fettsyror. Dessa kan variera i mängd och typ beroende på vilket livsmedel det handlar om.
Tillagda livsmedelstillsatser kan ha olika funktioner, till exempel:
* Konserveringsmedel: används för att förlänga hållbarheten av livsmedlet. Exempel är natriumbenzoat och Kalciumpropionat.
* Färgämnen: används för att ge livsmedlet en specifik färg. Exempel är Tartrazin och Brilliantblå.
* Smakförstärkare: används för att öka smaken hos livsmedlet. Exempel är Natriumglutamat och Inosinmonofosfat.
* Sötningsmedel: används istället för socker för att ge sötma till livsmedlet. Exempel är Aspartam och Sackarin.
* Emulgeringsmedel: används för att blanda vattenlösningar och oljor. Exempel är Lecitin och Polysorbat.
Det är viktigt att notera att användningen av livsmedelstillsatser regleras strikt av myndigheter världen över för att säkerställa att de är säkra för konsumenter och inte missvisande.
"Gikt" är ett äldre medicinskt begrepp för att beskriva en särskild typ av hjärtflimmer som kallas atriell fibrillation. Atriell fibrillation orsakar ofta en snabb och oregelbunden hjärtslagfrekvens och kan öka risken för stroke.
"Gikthämmande medel" (eller "giktmediciner") är mediciner som används för att behandla atriell fibrillation och minska risken för stroke. Dessa mediciner kallas ofta antikoagulantia eller blodtunningsmedel. De verkar genom att förhindra blodet från att koagulera och bilda blodproppar som kan orsaka stroke. Exempel på gikthämmande medel inkluderar warfarin, apixaban, rivaroxaban och dabigatran.
Pyridin är ett heterocykliskt aromatiskt organisk ämne som består av en sex-ledad ring med fem kolatomer och en kväveatom. Pyridin har kemisk formel C5H5N och är strukturellt relaterat till bensen, men med en kväveatom istället för en kolatom i ringen.
Pyridin och dess derivat förekommer naturligt i vissa livsmedel, som fiskolja och svart tea, och det kan även produceras syntetiskt. Pyridinderivat har en rad medicinska användningsområden, till exempel som läkemedel mot astma, depression och schizofreni, samt som lokalbedövningsmedel. Pyridin självt används inte som läkemedel, men det är en viktig building block inom organisk syntes och förekommer i många olika läkemedelsmolekyler.
Kombinationstherapie mit Zelltherapeutika bezieht sich auf die Anwendung von zwei oder mehr Arten von Zelltherapeutika, die zusammen verwendet werden, um eine Krankheit oder Erkrankung zu behandeln. Zelltherapeutika sind medizinische Produkte, die lebende Zellen enthalten und dazu bestimmt sind, bei, in oder mit dem menschlichen Körper angewendet zu werden, um eine therapeutische Wirkung zu erzielen.
Die Kombinationstherapie mit Zelltherapeutika kann auf verschiedene Arten durchgeführt werden, wie zum Beispiel:
* Die Kombination von Stammzellen und genetisch modifizierten Zellen, um eine spezifische therapeutische Wirkung zu erzielen.
* Die Kombination von zwei oder mehr Arten von Stammzellen, um die Vorteile jeder Art von Stammzelle zu nutzen und eine verbesserte therapeutische Wirkung zu erzielen.
* Die Kombination von Zelltherapeutika mit anderen Arten von Therapien, wie zum Beispiel Chemotherapie oder Strahlentherapie, um die Wirksamkeit der Behandlung zu erhöhen und gleichzeitig Nebenwirkungen zu minimieren.
Die Kombinationstherapie mit Zelltherapeutika ist ein aktives Forschungsgebiet in der Medizin, insbesondere in Bereichen wie Onkologie, Neurologie und degenerative Erkrankungen. Es gibt bereits einige zugelassene Produkte, die auf dieser Art von Therapie basieren, und es wird erwartet, dass in den kommenden Jahren weitere Produkte auf den Markt kommen werden.
"Drug-Induced Liver Injury" (DILI) refers to liver damage or dysfunction that is caused by the use of medication. This can include both prescription and over-the-counter drugs, as well as herbal and dietary supplements. The injury can range from mild abnormalities in liver function tests to severe liver failure, which may require a liver transplant. DILI is considered a significant medical problem because it is a common cause of acute liver failure and is responsible for a substantial number of cases of liver injury each year.
The exact mechanism by which drugs induce liver injury is not fully understood, but it is thought to involve a combination of factors such as the drug's chemical structure, dose, duration of use, and individual patient characteristics. Some drugs are more likely to cause liver injury than others, and certain populations, such as those with underlying liver disease or who are taking multiple medications, may be at increased risk.
Symptoms of DILI can include jaundice (yellowing of the skin and eyes), fatigue, abdominal pain, nausea, vomiting, and dark urine. Diagnosis is typically made based on a combination of clinical symptoms, laboratory test results, and imaging studies. In some cases, a liver biopsy may be necessary to confirm the diagnosis.
Treatment for DILI generally involves discontinuing the offending medication and providing supportive care, such as addressing any underlying medical conditions and managing symptoms. In severe cases, hospitalization and intensive care may be required. Recovery from DILI is often complete, but in some cases, liver damage may be permanent or lead to chronic liver disease.
"Antipsychotic medication" är en benämning på en grupp mediciner som används för att behandla psykiatriska sjukdomar, särskilt schizofreni och andra former av psychoser. Dessa läkemedel fungerar genom att blockera dopaminreceptorer i hjärnan, vilket hjälper att reducera symtomen som är associerade med psykoser, såsom hallucinationer, förvirring, och tankestörningar.
Det finns två huvudsakliga typer av antipsykotiska läkemedel: typiska (äldre) och atypiska (nyare). Typiska antipsykotika har varit i bruk sedan 1950-talet och inkluderar mediciner som chlorpromazin och haloperidol. Dessa läkemedel kan vara effektiva för att behandla psykoser, men de kan också orsaka obehagliga biverkningar, såsom rörelsestörningar och tardiv dyskinesi.
Atypiska antipsykotika har utvecklats sedan 1990-talet och inkluderar mediciner som olanzapin, risperidon och quetiapin. Dessa läkemedel är ofta mindre sannolika att orsaka rörelsebiverkningar än typiska antipsykotika, men de kan fortfarande orsaka andra biverkningar, såsom viktuppgång och metabola störningar.
I allmänhet preskrivs antipsykotiska läkemedel under tillsyn av en psykiater eller annan medicinskt utbildad specialist inom mentala hälsoområden, efter en noggrann bedömning och utvärdering av patientens behov. Det är viktigt att följa doseringsrekommendationerna och regelbundet besöka läkaren för att övervaka effekterna och biverkningarna av medicinen.
Huvudvärk definieras inom medicinen som en obehaglig känsla eller smärta i huvudet eller halsen. Den kan variera i styrka, från mild till stark, och kan kännas utlöst av olika orsaker såsom spänningar i musklerna i halsen och huvudet, blodbrist i hjärnan, infektioner eller andra sjukdomar. Huvudvärkar kan vara akuta eller kroniska, beroende på om de varar under en kortare eller längre tidsperiod. Symtomen kan också variera, inklusive tryck eller smärta, stickningar, pulseringar eller brännande känslor i huvudet. I allvarliga fall kan huvudvärk vara ett tecken på en livshotande sjukdom och kräver då akut medicinskt ingripande.
'Läkemedelsinformation' (eller 'medicine information') är den sammanställda uppgiften om ett läkemedel som innehåller data om dess kemiska och farmakologiska egenskaper, dosering, biverkningar, kontraindikationer, varningar, förvaring och annan relevant information som behövs för att använda läkemedlet på ett säkert och effektivt sätt. Denna information kan finnas i olika format, till exempel i form av patientläkarblad, produktinformation för hälsovården (FASS) eller som information på webbplatser. Läkemedelsinformationen ska vara opartisk, riktig, aktuell och transparent för att underlätta beslut om behandling och minska riskerna för biverkningar och interaktioner mellan läkemedel.
En svampförgiftning, även kallat mycetism, är en toxic reaction som orsakas av intag av giftiga svampar eller delar av svampar. Symptomen på en svampförgiftning kan variera beroende på vilken typ av toxin svampen innehåller, men de kan inkludera illamående, kräkningar, diarré, magpina, yrsel, svettningar, andningssvårigheter och i värsta fall död. Vissa svampar kan innehålla flera olika toxiner som kan ha olika effekter på kroppen. Det är viktigt att vara vaken på vilka svampar som är giftiga och undvika att äta dem, eftersom det inte finns någon botemedel mot de flesta svampförgiftningarna.
En "cross-over" studie är en klinisk forskningsdesign där varje deltagare tilldelas att använda två eller flera olika behandlingsalternativ i en specifik sekvens under olika tidsperioder, vanligtvis med en randomiserad tilldelning.
Efter varje tidsperiod (perioden kallas för "cross-over") samlas data in om deltagarnas svar på de olika behandlingarna. Dessa data jämförs sedan för att bedöma och jämföra effekterna av de olika behandlingsalternativen.
Cross-over studier är användbara när det gäller att undersöka effekter hos små grupper av deltagare, då varje deltagare fungerar som sin egen kontroll. Dessa studier kan också minska den variabilitet som orsakas av individuella skillnader mellan deltagarna, eftersom varje deltagare får både behandling A och B.
Det är viktigt att notera att cross-over studier inte är lämpliga för alla typer av forskningsfrågor, särskilt då det gäller studier där en behandling kan ha en varaktig effekt eller risk som sträcker sig över tidsperioden mellan cross-over.
"Celastrus" er en botanisk begrep som refererer til et slægt av planter i familien Celastraceae. Det inkluderer arter som "Celastrus scandens", også kjent som American bittersweet, og "Celastrus orbiculatus", også kjent som Japanese bittersweet. Disse plantene er klatrende lianer med gule eller røde bær. De har historisk blitt brukt i tradisjonell medicin for å behandle en rekke helseproblemer, men det mangler evidens for deres effektivitet og sikkerhet, og de kan være giftige i store doser. Det er viktig å konsultere med en læge før du bruker noen slags tradisjonell medicin.
Smärtanalys (pain assessment) är en systematisk bedömning och utvärdering av smärtan hos en patient. Den innefattar att insamla information om patientens subjektiva upplevelse av smärta, observera beteenden som kan vara relaterade till smärta samt granska eventuella faktorer som kan påverka smärtan, såsom sjukdomsförlopp och medicinsk behandling.
Smärtanalysen utförs vanligen med hjälp av en standardiserad skala eller en kvalitativ bedömning, beroende på patientens ålder, mentala status och förmåga att kommunicera. Syftet med smärtanalys är att fastställa smärtintensiteten, lokalisationen och karaktären av smärtan, samt att utvärdera effekterna av eventuell behandling.
Regelbundna smärtanalys kan hjälpa till att säkerställa att patienten får rätt behandling och att smärtan hanteras på ett optimalt sätt, vilket kan förbättra patientens kvalitet av liv och minska komplikationer som kan vara relaterade till obehandlad smärta.
"Högsta tolererade dos" (HTD) är en medicinsk term som refererar till den högsta dosen av ett läkemedel eller en behandling som en patient kan ta utan att drabbas av allvarliga bieffekter eller skador. Detta värde bestäms genom kliniska prövningar och tas hänsyn till faktorer som patientens allmänna hälsa, ålder, vikt och andra mediciner de kan ta.
Det är viktigt att notera att HTD inte är samma sak som den effektiva dosen (ED), som är den lägsta dosen av ett läkemedel som behövs för att uppnå en önskad effekt. Ibland kan högre doser än ED vara nödvändiga för att behandla vissa sjukdomar, men det är viktigt att hitta balansen mellan effektivitet och säkerhet.
Det är också värt att notera att HTD kan variera mellan individerna, så det är alltid viktigt att följa din läkares rekommendationer när du tar någon form av medicinsk behandling.
Ioxaglat är ett jodbaserat, lågosmolalt, icke-ioniskt kontrastmedel som används vid angiografi och andra radiodiagnostiska undersökningar för att förbättra synligheten av blodkärl och andra strukturer. Det är en typ av gadoliniumförening som verkar genom att kortvarigt påverka T1-relaxationstiden i vävnader, vilket resulterar i ett ökat signalintensitet på T1-viktade magnetresonansavbildningar. Ioxaglat elimineras främst via njurarna och bör inte användas hos patienter med nedsatt njurfunktion eftersom det kan leda till kontrastmedelsnefropati.
"Premedicine" refererer til den akademiske forberedelse og kurspakke, som studerende normalt fulgfølger før de søger optagelse på medicinsk skole. Dette inkluderer ofte et fireårigt bachelorstudie i et relevansområde som biologi, kemi, fysik eller psykologi, samt at opfylde visse kurser og akademiske krav som forudsætning for at blive optaget på medicinsk skole. Premedicinering kan også inkludere at have eksperience i sundhedsfaglige områder gennem frivilligt arbejde, research eller andre relevante aktiviteter for at styrke en ansøgning til medicinsk skole.
Medicinsk kontroll, eller läkemedelskontroll, är processen att säkerställa att läkemedel som tillverkas, distribueras, och används är trygga, effektiva och av hög kvalitet. Detta inkluderar att testa läkemedlen för att se till att de innehåller rätt aktiva ingredienser i rätt mängder, att de är renade från farliga kontaminanter, och att de är effektiva i behandlingen av specifika sjukdomar eller symptom. Medicinsk kontroll omfattar också övervakning av biverkningar och annan säkerhetsinformation under användning, och inspektioner av tillverkningsplatser för att se till att de uppfyller godtillverkningspraxis (GMP). Läkemedelskontroll utförs ofta av reglerande myndigheter på nationell eller regional nivå.
Metadon är ett syntetiskt opioidpreparat som används inom medicinen för att behandla opiatberoende, främst heroinberoende. Det görs ofta i form av substitutionsbehandling där metadon ges istället för den illegala drogen. Metadon verkar på samma sätt som andra opioider genom att binda till opioidreceptorerna i hjärnan och kroppen, vilket lindrar beroendesymptomen och avvänjningsbesvären.
Metadon används också för smärtlindring vid starka kroniska smärtor, men detta är mindre vanligt än användningen som substitutionsbehandling. Liksom andra opioider kan metadon ge upphov till beroende och missbruk om det används felaktigt eller i för höga doser. Därför ska metadon alltid användas under medicinskt övervakning och enligt riktlinjer.
Medicinsk definition av 'Analys av läkemedelsförskrivning och användning' (drug prescription and utilization analysis) är en systematisk granskning och utvärdering av hur läkemedel förskrivs och används inom ett specifikt sammanhang, till exempel inom en vårdgiving, en patientgrupp eller en population. Analysen inkluderar ofta att samla in data om frekvens, volym, typ och kostnad av läkemedelsförskrivningar och användning, jämföra dessa med riktlinjer och forskningsresultat, och identifiera eventuella problem eller möjligheter till förbättring. Syftet är att stödja kvaliteten, säkerheten, effektiviteten och ekonomin inom medicinsk behandling genom evidensbaserade beslut om läkemedelsförskrivning och användning.
Diftirtoxoid är en bakterietoxoid som används som vaccin mot difteri. Det är en behandlad form av difteritoxinet, ett toxin som produceras av den bakterie som orsakar difteri, Corynebacterium diphtheriae. Genom att modifiera toxinet så att det inte längre är toxiskt, men fortfarande kan stimulera immunförsvaret, kan man ge en skyddande effekt mot sjukdomen utan att riskera de allvarliga biverkningarna som kan uppstå om den levande toxinet introduceras i kroppen.
Diftirtoxoid ges vanligen i kombination med andra vacciner, till exempel tetanus- och pertussisvaccin (tillsammans känt som DTP-vaccinet), för att ge bredare skydd mot olika infektionssjukdomar. Vaccinet ges vanligen i form av tre doser under barnets första levnadsår, följt av en boosterdos när barnet är omkring 12 år gammalt.
"Enkät" er en medisinsk betegnelse. En enkät er en undersøkelsesmetode hvor man samler data gjennom spørsmål som stilles til en gruppe på forhånd valgte personer. Enkater kan være anonyme eller ikke-anonyme, og de kan gennemføres gjennom forskjellige medier, for eksempel skriftlige spørreskjemaer, telefonintervju, intervju ansikt til ansikt eller onlineundersøkelser.
I medisinsk sammenheng kan en enkät være brukt til å samle informasjon om pasienters symptomer, sykdomshistorie, livsstil, psykisk helse og andre faktorer som kan ha betydning for deres helse og behandling. Dataene fra en enkät kan hjelpe lege og helsepersonell i å diagnostisere, planlegge behandling og evaluere pasienters helse.
"Patientföljsamhet" (engelska: "patient tracking") är ett samlingsbegrepp för olika metoder och tekniker som används för att övervaka, spåra och dokumentera patienters vård- och behandlingsprocess. Det innefattar ofta insamling av realtidsdata från olika källor, såsom elektroniska hälsoregistret, medicinsk utrustning och sensorsensorer, för att stödja beslutsfattande under sjukvårdsprestationen.
Patientföljsamhet kan användas för att förbättra patientens säkerhet, minska risken för felbehandlingar och förbättra kvaliteten på vården genom att ge vårdpersonalen tillgång till aktuell information om patientens tillstånd och behandling. Det kan också användas för att stödja samordningen av vården mellan olika vårdgivare och förbättra kommunikationen mellan vårdpersonal, patienter och anhöriga.
Exempel på tekniker som kan användas inom patientföljsamhet är RFID-taggar, sensorsensorer, mobilapplikationer och artificiell intelligens.
"Acetamide" er en organisk forbindelse med den kemiske formel CH3CONH2. Det er derfor definert som et derivat av essensielt fedtsyre, hvor den karboxylsyren grubben er erstattet med en amido-gruppe (-CONH2). Acetamid er også kjent som et simpelt akrylamid-derivat.
I medicinsk sammenheng kan acetamid forekomme som et biprodukt av nedbrytning av noen lokalbedøvende midler, og det har vært brukt som en aktiv ingrediens i noen gamle reseptbaserte smertestillende medisiner. Acetamid er ikke lenger i bruk som et terapeutisk middel på grunn av mulige skadelige effekter ved høye doser.
Läkemedelsmärkning (eller "drug labeling" på engelska) är ett brett begrepp som innefattar all information relaterad till ett läkemedel som presenteras för hälso- och sjukvårdspersonal, patienter och allmänheten. Denna information kan vara tryckt på etiketter och faktablad som följer med läkemedlet, men också inkludera mer omfattande informationskällor som produktmonografier och webbplatser.
Enligt FDA (Food and Drug Administration) i USA definieras läkemedelsmärkning som "all information direkt eller indirekt presented, uttryckt eller rekommenderad till en läkemedelsanvändare om ett läkemedel, inklusive: namn av läkemedlet, doseringsform, styrka, formulering, sätt att använda, varningar, precautions, kontraindikationer, livslängd, kontaktinformation för tillverkaren, batchnummer, lagring och hantering, och annan information som är nödvändig för säker och effektiv användning av läkemedlet".
Läkemedelsmärkning har som syfte att ge relevant information om ett läkemedel så att det kan användas på ett säkert och effektivt sätt. Den ska vara klar, precis, opartisk och baserad på vetenskapliga bevis.
'Brugia' är ett släkte av parasitiska filarial maskar som kan orsaka sjukdomen lymfatisk filariasis hos människor. Det finns tre huvudsakliga arter av 'Brugia' som infekterar människan: Brugia malayi, Brugia timori och Brugia garinii. Dessa maskar lever och reproducerar sig i lymfkärlen hos människan och kan orsaka inflammation, svullnad och skada i de drabbade områdena, särskilt i benen och könsorganen. Symptomen på sjukdomen kan variera från milda till allvarliga och inkluderar smärta, rodnad, feber och lymfedema. Lymfatisk filariasis är en förhindrbar och behandlingsbar sjukdom, men den är fortfarande ett stort folkhälsoproblem i många länder med låg och medelinkomst.
Radioaktiva spårämnen är substance som innehåller atomkärnor som är instabila och sönderfaller genom att avge ioniserande strålning i form av alfa- eller betapartiklar, gammafotoner eller neutroner. Dessa ämnen används ofta inom medicinen för att diagnostisera och behandla sjukdomar, då de kan följas med hjälp av en gammakamera eftersom de avger gammastrålning. Exempel på radioaktiva spårämnen som används inom medicinen är teknetium-99m och jod-131.
"Bedövning vid tandbehandling" refererar till användandet av lokalbedövning i tandvårdssammanhang. Det innebär att en läkemedelslösning som innehåller ett lokalbedövningsmedel, oftast artikain eller prilocain, injiceras i den specifika nervtratten som innerverar tanden och omgivande vävnader. Detta orsakar en temporär förlust av känsel och smärreperception i det berörda området, vilket gör att tandläkaren kan utför behandlingen utan att patienten upplever någon smärta.
Den vanligaste metoden för lokalbedövning vid tandbehandling kallas infiltrationsbedövning och används när det rör sig om att bedöva en enskild tand eller ett mindre område i munhålan. Ibland kan även en annan metod, så kallad conductive bedövning, användas då det behövs att bedöva en större yta, exempelvis när flera tänder behandlas eller när käken ska opereras på.
Lokalbedövningen vid tandbehandling är en säker och effektiv metod för smärtlindring och gör det möjligt för patienten att genomgå behandlingar utan att uppleva onödigt smärta eller obehag.
Fenytoin är ett äldre antiepileptikum som används för att behandla olika typer av epilepsi, bland annat generaliserade tonisk-kloniska (storamlé) eller partiella (fokal) anfall. Det fungerar genom att stabilisera nervcellernas elektriska aktivitet i hjärnan och minska överaktiva signalsubstanser som kan leda till anfall.
Fenytoin ges vanligen som tablett eller intravenöst, och terapeutisk koncentration i blodet uppnås vanligtvis inom 7-10 dager efter behandlingens början. Läkaren kommer att justera dosen individuellt för varje patient baserat på deras respons, blodkoncentration och eventuella biverkningar.
Viktiga biverkningar av fenytoin kan inkludera yrsel, trötthet, förvirring, balansstörningar, rörelsekoordinationsproblem och i sällsynta fall allvarliga hudreaktioner. Fenytoin kan också påverka andra läkemedel, såsom antibiotika, hormonella medel och betablockerare, varför det är viktigt att informera läkaren om alla mediciner som används.
"Köldfrossa" (engelska: "common cold") är ett akut sjukdomstillstånd som orsakas av olika virus, främst rhinovirus. Sjukdomen kännetecknas av övre luftvägarnas inflammation och symptomen innefattar ofta hosta, snuva näsa, halskramper, feber och i vissa fall även muskelvärk och trötthet. Köldfrossan är mycket smittsam och sprids främst via droppinfektion när en smittad person hostar eller nysar. Den vanligaste behandlingen för köldfrossa är symptomlindring med hjälp av sömn, vätskeintag och eventuellt läkemedel som lindrar feber och smärta. Det finns inget botemedel mot sjukdomen och den tenderar att försvinna av sig själv inom 7-10 dagar.
'Svampmedel' är ett samlingsbegrepp för läkemedel som används för att behandla svampinfektioner. Dessa medel kallas även antimykotika och de verkar genom att hindra svampar från att växa eller skada kroppen på olika sätt. Svampmedel kan användas både topisk (på huden) och systemiskt (via mun, näsa, luftvägar eller intravenöst). Exempel på svampinfektioner som kan behandlas med svampmedel inkluderar candida-infektioner, spruckna läppar, athlets foot och skållad hud.
Injektioner, intramuskulära (IM) är en metod för att administrera läkemedel eller andra terapeutiska substanser genom att injicera dem direkt in i muskelvävnaden. Detta görs vanligtvis med hjälp av en nål och en spruta.
Intramuskulära injektioner är effektiva eftersom de tillåter substansen att snabbt absorberas in i blodomloppet genom den rika blodförsörjningen i muskler. De kan användas för att ge läkemedel som behöver en snabb biodistribution, och som kan inte ges peroral (dvs. som tabletter eller kapslar).
Vanliga platser för intramuskulära injektioner inkluderar den yttre överarmen, höften, låret och skinkan. Det är viktigt att undvika att injicera substansen i en blodkärl eller en nerv, vilket kan orsaka smärta, blödning eller skada.
Injektionsplatsen bör vara rengjord och desinficerad före injektionen, och nålen bör hållas vinklad i en 90-graders vinkel till huden när den införs. Efter injektionen bör patienten informeras om att de kan känna lite smärta, rodnad eller svullnad på injektionsplatsen, men att de ska söka medicinsk vård om de upplever allvarligare biverkningar.
Medicinskt kan ett maskmedel definieras som ett medel som används för att bekämpa eller förhindra spridning av smittsam sjukdom orsakad av maskar, såsom bakterier, protozoer eller viruset responsibelt för COVID-19. Maskmedel kan vara i form av gaser, damm, droppar eller aerosoler som minskar sannolikheten för smitta när de andas in. Exempel på maskmedel inkluderar respiratoriska skyddsmasker och vissa desinfektionsmedel.
"Sjukhusapotek" är en benämning på den enhet inom ett sjukhus som ansvarar för läkemedelsbehandlingen och läkemedelssäkerheten för patienterna. Deras uppgifter kan omfatta att tillhandahålla, distribuera, förbereda och administrera läkemedel till patienter under vård, samt att ge råd och utbilda personal och patienter kring korrekt användning och biverkningar av läkemedel. Sjukhusapoteken arbetar ofta i nära samarbete med läkare, sjuksköterskor och övrig vårdpersonal för att säkerställa en koordinerad och säker läkemedelsbehandling.
'Hudsjukdomar, vesikulobullösa' är en medicinsk term som refererar till en grupp hudsjukdomar som kännetecknas av att de orsakar bildning av blåsor eller blåsliknande utväxter på huden. Ordet 'vesikulobullöst' är ett samlingsbegrepp för sjukdomar som producerar vesiklar (små blåsor) och bullor (större blåsor). Dessa sjukdomar kan vara orsakade av olika faktorer, inklusive autoimmuna störningar, genetiska defekter och infektioner. Exempel på vesikulobullösa hudsjukdomar är pemfigus, bullös pemphigoid och epidermolys hjärnan.
Fytoterapi definieras som användning av växtbaserade produkter, såsom extrakt från hela växten eller delar av den, till exempel blad, rötter eller bär, för att förbättra hälsa och välbefinnande eller för att förebygga, lindra eller behandla sjukdomar. Detta inkluderar användning av kryddor, örter och andra naturliga produkter som är baserade på växter. Fytoterapi kan vara en komplementär och alternativ metod till konventionell medicinsk behandling eller kan användas tillsammans med den. Det är viktigt att notera att effekterna och säkerheten av fytoterapi kan variera beroende på produktens kvalitet, dosering och individuella reaktioner. Innan man börjar använda någon form av fytoterapi rekommenderas det att diskutera med en läkare eller annan medicinsk expert för att undvika potentiella risker och interaktioner med andra behandlingar.
Ljusöverkänslighet, även känd som fotofobi, är ett tillstånd där individen upplever obehag eller smärta i ögonen eller huvudet när de exponeras för starkt ljus. Det kan orsakas av en rad olika faktorer, inklusive ögoninflammation, hjärnskador, migrän, vissa mediciner och sjukdomar som exempelvis meningit. I vissa fall kan ljusöverkänslighet vara en livslång åkomma, medan det i andra fall kan vara tillfälligt eller relaterat till en specifik sjukdom eller skada.
Det är värt att notera att ljusöverkänslighet inte bör förväxlas med ljuskänslighet, som är ett normalt synfenomen där individen har svårt att se klart i mörker efter att ha varit utsatt för starkt ljus. Ljusöverkänslighet är istället en reaktion på ljuset som orsakar obehag eller smärta.
Onchocerca är ett släkte av parasitiska filarier som orsakar sjukdomen onchocerciasis, även känd som flodblindhet. Den mest vanliga art som infekterar människor är Onchocerca volvulus. Larver av parasiten sprids genom bett från svärdbiljoer (Simulium damnosum komplex) och ger upphov till hudinfektioner, svullnader och i vissa fall allvarliga ögonsjukdomar som kan leda till blindhet. Sjukdomen är vanligast i subsahariska Afrika, men förekommer också i Central- och Sydamerika.
Antivirala medel är en typ av läkemedel som används för att behandla eller föventionellt förhindra infektioner orsakade av virus. De fungerar genom att hindra viruses reproduktion och spridning inne i kroppen. Exempel på antivirala medel inkluderar läkemedel som används för att behandla HIV/AIDS, herpes, influensa (vanlig hosta och mag-tarmlopp), hepatit B och C samt vissa former av cancer. Det är viktigt att notera att antivirala medel inte bör användas för att behandla infektioner orsakade av bakterier, svamp eller parasiter, eftersom de inte kommer att vara effektiva mot dessa typer av patogener.