Tomografimetod som utnyttjar datorberäkning för framställning och återgivande av röntgenbilder.
"Röntgenstrålning är en form av ioniserande elektromagnetisk strålning med korta våglängder, vanligtvis mellan 0,01 och 0,1 nanometer, använd i medicinen för att generera bilder av inre strukturer hos kroppen genom att passera igenom olika typer av vävnad med varierande densitet."
En skiktroentgen (CT) är en specialiserad typ av röntgenundersökning som ger detaljerade, snittbilder av kroppens inre strukturer, genom att använda smala strålar av röntgenstrålning som roterar runt patienten.
Röntgendiff Franktion är en teknik där man använder sig av röntgenstrålning för att undersöka kristallstrukturen hos ett material, genom att studera hur strålningen diffunderas eller spridits av atomerna i kristallen. Detta ger upphov till unika mönster som kan användas för att identifiera och analysera materialets egenskaper på atomnivå.
Positronemissionstomografi (PET) är en typ av bilddiagnostisk undersökningsmetod som används inom medicinen för att studera olika funktioner i kroppen, till exempel metabolism, blodflöde och receptoraktivitet. Metoden bygger på att man injicerar en patient med en liten mängd radioaktivt markert ämne (radioligand), som accumulerar i de vävnader eller organ som man vill undersöka.
Optisk koherens tomografi (OCT) är en icke-invasiv medicinsk bilddiagnostisk teknik som används för att erhålla högupplösta tvärsnittsbilder av det interna strukturella layern i ögon, främst i retinalan och optiska nervhuvudet. Tekniken bygger på principen med ljusinterferometri för att tolka reflekterat ljus från vävnaden, vilket ger information om dess struktur och skiktning. OCT används kliniskt för att diagnostisera, monitora och behandla en rad olika ögonrelaterade sjukdomar och tillstånd, inklusive åldersrelaterad makuladegeneration, diabetisk retinopati och papillödem.
Undersöknig av kristallstrukturer med hjälp av röntgendiffraktionsteknik.
Tomografiteknik som utnyttjar strålning från radionuklider och en datorbaserad algoritm för att återge en bild.
"Spiraltomografi, även känt som helix-CT eller spiralcomputert tomografi (SCT), är en typ av datortomografi (CT) där patienten rör sig kontinuerligt genom den röntgenstrålande tuben medan det sker en kontinuerlig uppsättning av skiktvisa avbildningar. Detta möjliggör en snabb, kontinuerlig och detaljerad visualisering av kroppsstrukturer, vanligtvis använd för att undersöka lungsjukdomar, abdominella sjukdomar och trauma."
Optisk tomografi (OT) är en icke-invasiv bildbehandlingsmetod som använder ljus för att generera skärningsbilder av ett objekt eller en levande vävnad, såsom ögat. OT kan ge information om optiska egenskaper och struktur hos vävnaden, till exempel absorptions- och spridningskoefficienter för ljus. Detta möjliggör att diagnostisera och studera olika sjukdomar eller skador på ett tidigt stadium. Ett vanligt använt exempel på OT är optisk koherens tomografi (OCT), som används för att undersöka retinan i ögat.
"Multidetector Computed Tomography (MDCT) is a medical imaging technique that uses X-rays and a computer to create detailed cross-sectional images of the body's internal structures, such as organs, bones, and blood vessels. The 'multidetector' component refers to the use of multiple detectors in the scanner, which allows for faster scan times, higher resolution images, and improved detection of small details."
"Singelfotonemissionstomografi (SPECT) är en typ av medicinsk bildgivande undersökning som använder gamma Strålning för att producera tredimensionella bilder av funktionen i inre organ och vävnader, genom att spåra emissionen av en radionuklid som är kopplad till en substans som absorberas av de aktiva cellerna."
Volymtomografi, även känt som computed tomography (CT) eller computeriserad tomografi, är en typ av bildgivande diagnosmetod som använder röntgenstrålning för att skapa detaljerade tredimensionella bilder av inre strukturer i kroppen, såsom organ, ben, muskler och blodkärl. Det gör det möjligt för läkare att diagnostisera en rad olika sjukdomar och skador, till exempel cancer, stroke, brusten ben eller blödningar i inre organ. I en enda mening kan volymtomografi definieras som en icke-invasiv medicinsk teknik som använder röntgenstrålning för att producera tredimensionella bilder av kroppens inre strukturer, vilket ger detaljerad information om deras storlek, form och läge.
Elektronmikroskopisk tomografi (EMT) är en teknik inom elektronmikroskopi där man skapar ett tresdimensionellt bild av ett preparat genom att scanna objektet i tunna skivor och sedan använda data från dessa skivor för att rekonstruera en volym. Detta möjliggör en detaljerad undersökning av strukturen hos celler och vävnader på nanometerskalan, vilket kan vara värdefullt inom forskning och diagnos inom flera medicinska områden, såsom virologi, bakteriologi och neuropatologi.
"Röntgentomografi, även kallat CT (Computer Tomografi), är en radiologisk undersökningsmetod som använder röntgenstrålning för att generera detaljerade tvärsnittsbilder av kroppens inre strukturer, vilket möjliggör tresdimensionell visualisering och analys av ben, organ och vävnader."
En medicinsk CAT (Computed Axial Tomography) skanner, även känd som en datortomograf, är en radiologisk undersökningsmetod som använder roterande röntgenstrålar för att producera detaljerade tredimensionella bilder av kroppens inre strukturer, såsom organ, ben, muskler och blodkärl. Denna teknik möjliggör precisa diagnoser och planering av behandlingar för en rad medicinska tillstånd och skador.
Identifiering och mätning av grundämnen utifrån den vetskap att röntgenstrålar avgivna av ett överaktiverat ("exciterat") grundämne har en för ämnet karakteristisk våglängd och en intensitet beroende på ämnets koncentration. Hit hör också fluorescensspektrometri (sekundärstrålningsspektrometri), där provet röntgenbestrålas. Primärstrålningsspektrometri, där provet utsätts för elektronbestrålning, kallas oftast mikrosondanalys.
En kemisk förening som ges intravenöst för mätning av glukosomsättningen i hjärna och hjärtmuskulatur vid olika fysiologiska och patologiska tillstånd, inklusive slaganfall och myokardischemi.
Förfarande för skapande av tredimensionella bilder med hjälp av digital teknik, fotografering och andra metoder. Så kan, t ex, tredimensionella bilder skapas genom att en sekvens av tomografibilder läggs på varandra med datorhjälp, medan fotografiska 3-D-bilder (holografi) kan åstadkommas genom att fotografisk film exponeras för interferensmönstret som uppstår när två laserstrålar riktas mot ett föremål.
Bildande av kristallina ämnen ur lösningar eller smältor.
"X-ray microtomography (micro-CT) is a non-destructive imaging technique that uses X-rays to create cross-sectional images of small objects, typically with dimensions ranging from a few millimeters to several centimeters. By reconstructing the series of 2D X-ray images, a 3D visualization of the object's internal structure can be generated, allowing for detailed analysis and measurement of various features at the microscopic level."
I en enkel mening är en synchrotron en typ av partikelaccelerator som accelererar elektroner till mycket höga hastigheter, nästan lika snabbt som ljuset, och håller dem i banor med hjälp av magneter. När dessa accelererade elektroner passerar genom speciella typer av magnetiska strukturer, kallas de undulators eller wigglers, produceras intensiva strålar av synkrotronstrålning över ett brett spektrum, från infraröd till röntgen- och gammastrålning. Synchrotronstrålningen är mycket stark, samt kollimerad och polariserad, vilket gör den användbar för en rad olika tillämpningar inom forskning och industri, såsom strukturbestämning av material, kemiska reaktioner och studier av biologiska makromolekyler.
"Sensitivitet och specificitet är två viktiga begrepp inom diagnostisk medicin, där sensitivitet definieras som sannolikheten för ett positivt testresultat bland de individer som har sjukdomen, medan specificitet definieras som sannolikheten för ett negativt testresultat bland de individer som inte har sjukdomen."
Datorteknik för hantering av tvådimensionella bilder för bildförbättring eller analys.
In medicine, Röntgenförstärkningsskärmar are fluorescent screens that absorb X-ray energy and re-emit it as visible light, which allows for a brighter and clearer image with lower radiation doses compared to direct exposure of photographic film.
"Reproducibility of results" refererer til evnen til at gentage en eksperimentel eller observationel fremgangsmåde under lignende forsøgsbetingelser og få sammenlignelige eller ens resultater, støttende påstanden om en given hypotese eller effekt i medicinsk forskning.
En medicinsk definition av 'Röntgenfantom' är när ett objekt eller struktur skapar en skugga på ett röntgenbild, ofta orsakad av att röntgenstrålningen absorberas olika mycket av olika material. Detta kan användas för att undersöka och diagnosticera olika medicinska tillstånd.
"Radiobildtolkning, datorstödd" refererar till användandet av datorbaserad teknik för att tolka och analysera medicinska bilder, såsom röntgen, CT-scanning eller MRI, med syfte att underlätta diagnostisering och behandling av sjukdomar och skador. Detta kan involvera automatiserade algoritmer för att identifiera och markera anatomiska strukturer, läsa av signaler och avbilda information, eller datorstödd assistans för radiodiagnostiker att tolka bilddata mer effektivt och precisely.
X-ray Absorption Spectroscopy (XAS) är en teknik inom materialvetenskap och kemi som används för att undersöka elektronstrukturen hos ett material genom att mäta absorptionen av röntgenstrålning vid specifika energier. XAS ger information om olika typer av atomära egenskaper, såsom koordinationsnummer, bindningslängder och oxidationstillstånd. Tekniken bygger på att när en röntgenfoton absorberas av ett material kan den excitera ett inner electron till ett högre energitillstånd, vilket ger upphov till en absorptionselektronspektrum som är karakteristiskt för det aktuella materialet. XAS kan användas för att studera en rad olika material, från enkla molekyler till komplexa fasta stoffsystem.
Icke-invasiv metod för undersökning av inre anatomistrukturer som bygger på principen att atomkärnor i ett starkt magnetfält absorberar strålningsenergipulser och avger dem som radiovågor, vilka med datateknik kan bearbetas till bilder. Till tekniken räknas även protonspinntomografi.
En toraxröntgen är ett diagnostiskt bildningsförfarande där en röntgenstrålning används för att ta en bild på hjärtats, lungornas och mediastinums struktur i bröstkorgen, vilket kan användas för att upptäcka olika sjukdomar och skador såsom lunginflammationer, skador på revbenen eller tumörer.
"Röntgenbildsförstärkning är ett process inom medicinsk radiologi där ett svagt röntgenbild förstärks elektroniskt för att förbättra kontrasten och klarheten, hjälpende radiodiagnostiker att tolka och göra noga diagnoser."
Experimentella eller teoretiska modeller för undersökning av molekylers form, elektroniska egenskaper eller interaktioner. Hit hör även analoga molekyler, datorframställd grafik och mekaniska strukturer.
"Multimodal imaging" in medicine refers to the use of two or more imaging techniques to comprehensively evaluate a medical condition or disease process in a single patient. The goal is to combine the strengths and compensate for the weaknesses of individual imaging modalities, thereby providing additive or synergistic information that enhances diagnostic accuracy, treatment planning, and/or therapeutic monitoring. Commonly combined imaging techniques may include computed tomography (CT), magnetic resonance imaging (MRI), ultrasound, positron emission tomography (PET), single-photon emission computed tomography (SPECT), and optical imaging. The choice of modalities depends on the clinical question being asked and the specific advantages offered by each technique in terms of spatial resolution, contrast, sensitivity, functional information, and radiation exposure.
Instabila fluorisotoper som sönderfaller under avgivande av strålning. Fluoratomer med atomvikterna 17, 18, 20-22 är radioaktiva isotoper av grundämnet (F).
"Prediktivt värde av tester" refererar till en medicinsk term som beskriver förmågan hos ett diagnostiskt test att förutsäga sannolikheten för en specifik framtida hälsoutgång eller sjukdomsutveckling hos en individ, baserat på resultaten av testet. Det uttrycks ofta som ett kvalitativt och kvantitativt mått på sannolikheten för en positiv eller negativ utfallsprediktion, och kan användas för att stödja kliniska beslut om preventiva åtgärder, behandlingar eller fortsatt övervakning.
Varje bildframställning av ett organs eller en vävnads struktur eller funktion som används för diagnostisk bedömning. Häri ingår såväl mätning av fysiologiska och metaboliska reaktioner på fysiska och kemiska stimuli som ultramikroskopi.
"Kontrastmedel är ett preparat som ges under bilddiagnostiska undersökningar, såsom röntgen, CT eller MRI, för att öka kontrasten och skärpan på strukturer inne i kroppen, vilket underlättar visualiseringen av specifika anatomiska detaljer eller patologiska förändringar."
Four-Dimensional Computed Tomography (4D-CT) is a medical imaging technique that combines the high-resolution anatomical information provided by computed tomography (CT) with the functional information of changes in anatomy over time, effectively adding a fourth dimension to the traditional three dimensions of length, width, and height. This is typically achieved through the use of rapid, repeated CT scans that capture the movement and transformation of organs or structures within the body, such as during respiration or blood flow. The data from these scans are then processed to create a series of volumetric images that can be viewed sequentially or as a dynamic 3D representation, allowing for improved visualization and understanding of complex physiological processes. It is often used in radiation therapy treatment planning, cancer diagnosis and monitoring, and cardiovascular assessment.
En röntgenundersökning är en typ av bilddiagnostisk undersökning som använder små mängder radiation för att producera detaljerade bilder av inre strukturer i kroppen, såsom ben, lungor och tänder.
"Retrospective studies" are observational research designs that involve analyzing existing data or medical records to draw conclusions about prior events or exposures and their associated health outcomes.
En stråldos är ett mått på den mängd ioniserande strålning som absorberas av ett material och uttrycks vanligtvis i grå (Gy), vilket är definierat som en energimängd på 1 Joule per kilogram.
Röntgenterapi, även känt som strålterapi, är en form av cancerbehandling där högenergiska strålar används för att döda cancerceller och hämma deras förmåga att dela sig. Behandlingen riktas vanligtvis till den specifika platsen i kroppen där tumören finns, med syfte att minska tumörstorleken, förhindra spridning av cancer och lindra symtom. Röntgenterapi kan användas ensam eller i kombination med andra behandlingsmetoder som kirurgi och kemoterapi.
En bukröntgen, även kallat abdominell röntgenundersökning, är en radiologisk undersökning där bukhålan exponeras för strålning för att producera bilder som kan hjälpa till att diagnostisera olika sjukdomar och tillstånd, såsom obstruktioner, perforationer eller tumörer i tarmarna.
I en enkel mening kan "Small Angle Scattering" (SAS) inom medicin definieras som en teknik för att bestämma strukturen hos biologiska material, såsom proteiner och cellmembraner, genom att studera hur strålning, ofta rent eller delvis polariserat röntgenljus eller neutronstrålar, sprids i små vinklar (smaller än ungefär 5 grader) när den passerar igenom det undersökta materialet.
Patologisk avsättning av kalciumsalter i vävnader.
"Behandlingsresultat" refererer til den ændring eller effekt, en given behandling har på en patients sygdom, symptomer, funktion, kvalitet af liv eller overlevelse.
Den del av det centrala nervsystemet som befinner sig innanför kraniet och som omfattar prosencefalon (framhjärnan), mesencefalon (mitthjärnan) och rombencefalon (ruthjärnan). Den uppstår ur främre de len av embryots nervtub. Dess funktioner inkluderar muskelkontroll och koordination, mottagande och behandling av sinnesintryck, talframställning, minneslagring samt hantering av tankar och känslor.
"Prospektiva studier" är en typ av forskningsdesign inom epidemiologi och klinisk forskning där data insamlas prospektivt, det vill säga före ett visst utfall eller händelse har inträffat. Detta innebär att forskaren följer en grupp individer under en längre tidsperiod och samlar information om dem över tid. Syftet är ofta att undersöka samband mellan olika riskfaktorer och sjukdomar, eller behandlingens effekter på hälsoutgångar. Prospektiva studier anses vanligen ge starkare evidens än retrospektiva studier, eftersom de är mindre känsliga för minnesförvrängning och andra systematiska felkällor.
"Strålningsspridning" refererar till utbredningen eller spridningen av joniserande strålning från en källa till omgivande miljö, vilket kan orsaka fysisk skada på levande vävnad och öka risken för genetiska mutationer och cancer.
En (schematisk) beräkningsmetod bestående av en serie algebraiska formler och/eller logiska steg för lösning av ett givet problem.
Medicinsk definition: "Utrustningsdesign" refererar till den processen att skapa, utveckla och formge medicinska produkter och hjälpmedel med fokus på användbarhet, säkerhet, effektivitet och estetik. Det inkluderar ergonomi, materialval, funktionell design och interaktionsdesign för att möta användares behov och förbättra patienternas vårdutfall.
I enkelhet kan 'proteinkonfiguration' definieras som den specifika rymdstrukturen och orienteringen hos de aminosyror som utgör ett protein. Denna konfiguration bestäms av proteinkedjans primära struktur (sekvensen av aminosyror) samt hur dessa aminosyror är hopfogade och vevda i rummet, vilket kallas för sekundär, tertiär och kvartär struktur. Proteinkonfigurationen har en direkt betydelse för proteinets funktion och stabilitet.
"Tidsfaktorer" refererar inom medicinen till de aspekter av tiden som kan spela in på en persons hälsa, sjukdomsutveckling eller svar på behandling. Detta kan omfatta sådant som tidpunkt för exponering för en skada eller en infektion, tid som har gått sedan symtom uppstod, eller den tid det tar för en behandling att verka. Tidsfaktorer kan vara av avgörande betydelse för att ställa diagnoser, planera behandlingar och förutse prognoser.
Röntgenundersökning av hjärtmuskelns kärlsystem efter injicering av konstrastmedel.
En oval bildning i näthinnan, 3-5 mm i diameter, vanligen belägen temporalt om ögats bakre pol och något lägre än papillen. Den har en gulfärgning som diffust tränger igenom de inre skikten och innehåller centralgropen (fovea centralis), som är punkten för ögats skarpseende. Fläcken har endast blodkärl i periferin och får näring från åderhinnans kapillärer.
Instabila kolisotoper som sönderfaller under avgivande av strålning. Kolatomer med atomvikterna 10, 11 och 14-16 är radioaktiva kolisotoper.
"Observatörsvariation" refererar till de skillnader i mätvärden eller observationer som uppstår när olika observatörer, ofta med olika bakgrund, erfarenhet och tolkningsperspektiv, samlar data från en patient eller ett fenomen. Det kan leda till subjektiva bedömningar och minskad precision i forsknings- eller kliniska sammanhang.
Syrgasradioisotoper refererar till isotoper av syre och väte som förekommer naturligt eller skapas syntetiskt, och som sänder ut strålning på grund av radioaktivt sönderfall. I syrgas-väte-blandningen, även känd som vatten (H2O), är syrgasen ofta bundet till två väteatomer och bildar en molekyl.
Metoder och förfaringssätt för diagnostisering av ögonsjukdomar och synstörningar.
Förbättring av en bilds kvalitet med olika metoder, som datorbearbetning, digital filtrering, elektrokardiografiteknik, ljus- och ultramikroskopering, fluorescensspektrometri, scintigrafi och in vitro-bildhantering på molekylär nivå.
Studier inriktade på att följa utvecklingen eller utfallet av t ex exponering, metoder, effekter av åtgärder, eller förekomst av någon sjukdom hos enskilda individer eller grupper.
Konstgjorda föremål.
Förtjockning och förstelning av hjärtats kransartärer.
Elektronmikroskopering av prov som snabbt fryses ned. Avbildning av djupfrysta, hydrerade molekyler och organeller återger objektet på ett sätt som bäst överenstämmer med en bild av den levande materian, utan kemisk fixering eller färgning.
Röntgenundersökning av luftrörsträdet efter tillförsel av något kontrastmedel.
Beskrivande anatomi baserad på tredimensionell avbildning av kroppen, dess organ och andra delar. Bilderna byggs upp av en rad datorproducerade tvärsnitt i tvärplanet, frontalplanet och sidoplanet.
Blodcirkulationen i hjärnans kärl.
Massundersökning med röntgenteknik av stora folkgrupper för att hitta lung- och hjärtsjukdomar.
Undersökning av pålitlighet och driftsäkerhet hos en utrustning.
"Nervtrådar är det del av nervsystemet som består av vit substance, innehållande axoner som överför signalsinformation i form av elektriska impulser till och från hjärnan och ryggmärgen till den perifera muskulaturen och känselreceptorerna."
"En synnervspapill, också känd som optisk disk eller papilla, är den punkt där syn nerven (nervus opticus) exitierar cornea och för in synintrycken till hjärnan."
En 'Röntgenfilm' är ett traditionellt diagnostiskt bildmedialt verktyg som består av en ljuskänslig film, som används för att få syn på strukturer inne i kroppen genom att exponera den för röntgenstrålning. När filmen processas visar mörka områden på filmen upp strukturer som absorberat relativt lite strålning, medan ljusa områden visar upp strukturer som absorberat mer strålning. Numera har röntgenfilmen i stor utsträckning ersatts av digitala system, såsom flatpaneldetektorer och computed radiography (CR).
Oförutsedd information som framkommer i samband med undersökning eller vård. Termen används för uppgifter som kan få sociala eller psykologiska konsekvenser, som t ex när det framkommer att ett barns biologiska far är annan än den förmodade fadern, eller när det visar sig att en patient som undersöks för ett visst sjukdomtillstånd har, eller löper risk att få, något annat.
Radiografi av blodkärl efter tillförsel av kontrastmedel.
"Optiska fenomen" är en samlande beteckning för de visuella effekter och observationer som orsakas av ljusets interaktion med strukturer och material, inklusive refraktion, reflexion, diffraction och dispersion.
Cancersjukdom i lungorna.
Undersökning av fördelar och nackdelar med, lämpligheten av eller möjligheten att genomföra en projekterad studie eller ett projekt.
Avstånds- eller rörelsemätning med hjälp av interferens mellan två ljusstrålar (optisk interferometri) eller ljudvågor (akustisk interferometri).
Den typiska tredimensionella formen av en molekyl.
Organotechnetiumföreningar är kemiska föreningar som innehåller en kovalent bundet technetiumatom, vanligtvis i formen av en teknetium-99m isotop, och en eller flera organiska funktionella grupper. Dessa föreningar används främst inom medicinsk diagnostik som radiotracerare på grund av teknetium-99ms korta halveringstid och gammaemission.
Ensamma, rundade skuggor som ses vid lungröntgenundersökning. Vanliga orsaker kan vara tuberkulos, tumörer, cystor, kärlmissbildningar eller svampinfektion.
Den inbördes placeringen av atomer, atomgrupper eller joner i en molekyl, samt antal, typ av och plats för kovalenta bindningar.
En sjukdomsgradsmätning är ett kliniskt instrument eller skala som används för att kvantifiera allvarlighetsgraden eller svårighetsgraden hos en viss sjukdom eller medicinsk tillstånd, genom att mäta olika aspekter av symptom, funktionsnedsättning, komplikationer eller livskvalitet, vilket kan användas för att guida behandling, övervaka behandlingsrespons och prognos.
Talliumradioisotoper refererar till isotoper (varianter) av grundämnet tallium, som har atomkärnor som sänder ut ioniserande strålning genom radioaktivt sönderfall. Exempel på vanligt använda talliumradioisotoper inkluderar tallium-201 och tallium-203, som används i medicinsk bilddiagnostik för att undersöka hjärtfunktionen (myokardscintigrafi). Talliumradioisotopers korta halveringstid och förmåga att koncentreras i särskilda typer av vävnad gör dem användbara som radiotracare för att undersöka olika sjukdomar.
"Synskärpa (visual acuity) är ett mått på förmågan att uppfatta detaljer och skilja på små objekt, ofta uttryckt som antalet bokstäver eller linjer en individ kan urskilja på ett visst avstånd."
Radiologisk teknologi definieras som den vetenskapliga och tekniska aspekten av användandet av joniserande strålning och andra bildgivande metoder inom medicinen. En radiologisk teknolog är en individ som är utbildad och certifierad för att hantera, administrera och övervaka användningen av joniserande strålning och andra bildgivande tekniker under läkares tillsyn. De arbetar ofta i sjukhus, kliniker eller diagnostiska centrum och är ansvariga för att producera klara, skarpa och noggranna medicinska avbildningar som används för att ställa diagnoser, planera behandlingar och bedöma effekterna av behandlingar. Radiologisk teknologi innefattar också kännedom om strålskydd och säkerhetsförfaranden för att minimera patientens och personalens exponering för joniserande strålning.
Radiologisk undersökning av kroppspulsådern och dess förgreningar med hjälp av kontrastmedel.
En ultraljudsundersökning, även känd som sonografi, är en icke-invasiv medicinsk undersökningsmetod som använder högfrekventa ljudvågor för att producera bilder av inre strukturer och organ i kroppen, såsom hjärta, lever, sköldkörtel, blodkärl, muskler och ben.
Fluoresceinangiografi är en diagnostisk undersökningsmetod inom oftalmologi ( ögonsjukvård) där fluoresceinfärgämne injiceras intravenöst, för att studera blodflödet i näthinnan och kringliggande blodkärl. Färgämnet absorberas av retinas blodkärl och under ultraviolett ljus lyserar det upp, vilket gör att blodkärlen kan ses på ett mycket tydligt sätt. Detta används för att diagnosticera olika sjukdomstillstånd som drabbar näthinnan och dess blodkärl, såsom diabetesrelaterade ögonsjukdomar, åderförkalkning, ögoninflammationer och andra tillstånd.
Användning av datorer för utveckling och/eller tillverkning av någon metod eller produkt, inklusive läkemedel, kirurgiska metoder, ortoser, proteser m m.
'Synnervssjukdomar' är en övergripande benämning på olika medfödda eller aquireda tillstånd som drabbar nervtrådarna i ögat och stör synfunktionen, inklusive grava former av neuropati som exempelvis optisk neurit (inflammation av optisk nerven) och retinitispigmentosa (progressiv degeneration av näthinnan).
I medicinen refererar prognosen till den förväntade utgången eller framgången av en behandling eller sjukdom. Det är en förutsägelse om hur en patients hälsotillstånd kommer att utvecklas över tiden, inklusive sannolikheten för fullständig genes, kronisk sjukdom eller död. Prognosen baseras ofta på olika faktorer som patientens allmänna hälsotillstånd, sjukdomens art och svårighetsgrad, behandlingsalternativ och individuella respons på behandlingar.
Myokardskintigrafi är en non-invasiv medicinsk undersökningsmetod som använder radioaktiva isotoper för att producera bilder på hjärtmuskulaturen (myokardiet) och dess funktion, särskilt i samband med diagnos av koronarartäricirkulation och det kardiala blodflödet.
De reaktiva områden på en makromolekyl som är direkt envolverade i dess specifika sammankoppling med en annan molekyl.
In a medical context, "optical processes" typically refer to the various biological and physical interactions that occur when light interacts with the eye, leading to vision. This can include the refraction of light by the cornea and lens, the conversion of light into electrical signals in the retina, and the transmission of those signals to the brain for processing and interpretation.
Datorbaserade, funktionella modeller av fysiska system och förlopp, som t ex kemiska processer.
Förträngning i en kransartär.
Hjärtats vener och artärer.
Någotdera organ av det organpar som finns i brösthålan och vars uppgift är att syresätta blodet.
'Ben och benvävnad' refererar till den strukturella och funktionella enheten hos ryggradsdjur, inklusive människor, som består av benmärg, benvävnad (som omfattar kompakt ben, spongiosa ben och brosk), ledbrosk, ledkapsel, ligament och senor, vilka alla tillsammans ger form, stöd och rörelseförmåga till kroppen.
"Preoperativa vård" refererar till den systematiska och omfattande utvärderingen, diagnostiken och behandlingen av en patient inför en planerad operation, med syfte att uppnå optimal kroppslig status och minska perioperativa komplikationer.
I medicinsk kontext, refererar "skalle" vanligtvis till den hårda strukturen som omsluter och skyddar hjärnan och ögonen. Den består av flera skilda delar: kraniets benvävnad, hårda hjärnhinnan (dura mater) och hjärnbarken. Skallbenen är sammanbundna med varandra och med resten av kroppen via ledgångar som tillåter rörelse och tillväxt.
I en medicinsk kontext kan 'vatten' referera till vattendricket i kroppen, även kallat kroppsvatten. Detta är allt det vätska som finns inuti och utanpå celler i kroppen. Kroppsvatten består av två huvudsakliga kompartment: intracellulärt vatten, som befinner sig inne i cellerna, och extracellulärt vatten, som befinner sig utanför cellerna. Extracellulärt vatten kan delas upp i vätska i blodkärlen (plasma) och interstitialvätska, som är vätskan mellan celler.
Teknetium Tc 99m-sestamibi är ett radiokemiskt preparat som används inom medicinsk diagnostik, särskilt inom kardiologin. Preparatet är en radionuklidlig läkemedelskomponent som injiceras till patienten och följs upp med hjälp av en gammakamera för att undersöka hjärtans blodförsörjning och funktion, ofta vid misstänkt koronarvaskulär sjukdom eller efter hjärtinfarkt. I kroppen följer teknetium Tc 99m-sestamibi blodflödet och accumulerar i hjärtmuskulaturen i förhållande till den regionala blodgenomströmningen, vilket ger en bild av hjärtats perfusion.
En ROC-kurva (Receiver Operating Characteristic) är ett grafiskt sätt att illustrera och jämföra prestandan hos binära klassificeringsmodeller, det vill säga modeller som skiljer mellan två möjliga utfall. Kurvan visar sambandet mellan sannolikheten för en sann positiv (True Positive Rate eller Sensitivitet) och falsk positiv (False Positive Rate eller 1-Specificitet) prediction som funktion av ett kontinuerligt eller diskret gränsvärde. ROC-kurvan ger därmed insikt i hur väl modellen kan balansera korrekta positiva och negativa förutsägelser över olika gränsvärden, vilket är användbart när det gäller att optimera beslutgränser eller utvärdera olika modellers prestanda.
I medicinsk kontext, refererer "subtractionstechnik" til en metode hvorved man fjerner strukturer eller væv for at afsløre skjulte anatomiske landemærker, patologiske forandringer eller funktionelle forhold. Dette kan hjælpe med at stille en diagnose eller planlægge en behandling. Eksempelvis kan subtractionstechnik anvendes under en neurochirurgisk operation, hvor en del af kraniet fjernes for at give adgang til hjernen og forbedre operativ visibilitet.
Vätskeansamling i ytterskiktet av gula fläcken mitt på näthinnan. Cystliknande blåsor bildas, vilka kan orsaka makulär depression eller hål.
"Tertiär proteinstruktur refererar till den tresdimensionella formen och flexibiliteten hos ett protein, som resultat av specifika interaktioner mellan dess sekundära strukturelement, såsom alfa-helixar och beta-skikt."
Retinal ganglion cells are a type of neuron located in the inner layer of the retina, the light-sensitive tissue that lines the back of the eye. These cells receive visual information from other cells in the retina and transmit it to the brain via the optic nerve. They play a critical role in processing and transmitting visual signals, including detecting contrast, motion, and color. Damage to retinal ganglion cells can lead to vision loss or impairment, as seen in conditions such as glaucoma and optic neuritis.
Instabila isotoper av grundämnet gallium som sönderfaller under avgivande av strålning. Galliumatomer med atommassorna 63-68, 70 och 72-76 är radioaktiva galliumisotoper.
"Tumörstadieindelning" (tumor staging) är en medicinsk term som beskriver hur långt cancer har spridit sig inom kroppen när den diagnostiserats, vanligtvis baserat på storleken och omfattningen av primärtumören samt om det finns belägg för att cancercellerna har metastaserat till andra delar av kroppen. Detta hjälper läkare att bedöma prognosen och välja behandling som är mest lämplig för patienten.
Det längsta och största benet i skelettet. Det sitter mellan höften och knät.
'Näthinna' refererar till den membranösa struktur som skiljer ögats främre och bakre kammare. Det består av två delar: en central, transparent del som kallas cornea, och en mer perifer del som kallas limbus. Näthinnans huvudsakliga funktion är att skydda ögat, hålla vätskan i ögats främre kammare inne, och hjälpa till att fokusera ljus på näthinnan bakom den, där synen sker.
Spektroskopimetod för mätning av det magnetiska momentet hos elementärpartiklar, så som atomkärnor, protoner eller elektroner. Tekniken har kliniska tillämpningar i form av NMR-tomografi (magnetisk resonanstomografi).
'Optik och fotonik' är ett samlingsbegrepp för studiet och tillämpningen av ljus, inklusive laserljus, med fokus på att generera, manipulera och detektera elektromagnetisk strålning i det synliga spektret och närliggande områden, för att skapa innovativa tekniker och teknologier inom bland annat kommunikation, medicin, energiproduktion och datorsystem.
Ett icke-joniskt, vattenlösligt kontrastmedel som används vid myelografi, artrografi, nefroangiografi, arteriografi och andra röntgenundersökningar.
Tredimensionella avbildniingar av anatomiska strukturer. Modeller kan användas i stället för hela djur eller organismer för undervisning, övningar och studier.
Instabila isotoper av koppar som sönderfaller under avgivande av strålning. Kopparatomer med atomvikter 58-62, 64 och 66-68 är radioaktiva kopparisotoper.
"Eye diseases" (näthinnesjukdomar) är ett samlingsbegrepp för olika sjukdomar och tillstånd som drabbar ögats strukturer och funktioner. Detta kan inkludera sjukdomar som påverkar hornhinnan, regnbågshinnan, linsen, glaskroppen, näthinnan och de omkringliggande musklerna och blodkärlen. Exempel på näthinnesjukdomar är grön starr (grön katarakt), åldersförändringar i synfältet (age-related macular degeneration), diabetisk retinopati, glaukom och ögonsjukdomar som orsakas av infektioner eller autoimmuna sjukdomar.
Instabila isotoper av kväve (N) som sönderfaller under avgivande av strålning. Kväveatomer med atomvikterna 12, 13, 16, 17 och 18 är radioaktiva kväveisotoper.
Det bindvävsfyllda utrymmet mellan lungorna.
Radioaktiva spårämnen är substance som innehåller atomkärnor som saknar stabilitet och sönderfaller genom emission av radiation, vilket gör det möjligt att spåra eller följa deras rörelse eller position i exempelvis medicinska eller industriella sammanhang.
"Normalvärden" refererar till det vanliga eller acceptabla intervall av laboratorie- eller diagnostiska resultat som representerar ett friskt eller hälsosamt tillstånd hos en individ, baserat på populationstudier och klinisk erfarenhet. Dessa värden kan variera beroende på ålder, kön, ras och andra faktorer, och används som ett verktyg för att bedöma och jämföra med individuella resultat för att stödja en medicinsk diagnos eller övervaka behandlingar.
En medicinsk definition av "skenben" är ett röntgenbild av benet, vanligtvis tas det med hjälp av en speciell röntgenapparat som fokuserar på benet. Det används ofta för att diagnostisera brusten, artrit, frakturer och andra skador eller sjukdomar i benet.
Oftalmoskopi är en metod för att direkt och visuellt undersöka ögats bakre delar, inklusive pupillen, linsen, nätan och pannuskroppen, med hjälp av ett oftalmoskop. Detta är en medicinsk utrustning som lyser upp och förstorar ögats bakre segment för att möjliggöra en detaljerad undersökning av strukturerna och eventuella skador, sjukdomar eller abnormaliteter.
Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.
Raltegravir är ett antiretrovirusmedel som används för behandling av HIV-infektion. Det är en integrasinhibitor som fungerar genom att hindra HIV-viruset från att integrera sin genetisk information i värdcellens DNA, vilket stoppar virusets reproduktion. Raltegravir ges vanligen i kombination med andra antiretrovirala läkemedel för att kontrollera HIV-infektionen och förebygga dess komplikationer.
Cardiac-gated imaging techniques are medical diagnostic procedures that involve synchronizing the acquisition of data to the electrical activity of the heart, typically the R-wave of the electrocardiogram (ECG). This allows for the capture of images during specific phases of the cardiac cycle, reducing motion artifacts and improving image quality. These techniques are commonly used in various imaging modalities such as computed tomography (CT), magnetic resonance imaging (MRI), and nuclear medicine studies to assess cardiovascular anatomy, function, and perfusion.
Döden som resultat av en sjukdom hos en individ, redovisad i en enskild fallbeskrivning eller i ett begränsat antal patienter. Begreppet får ej förväxlas med döden som livets fysiologiska upphörande eller med mortalitet (dödlighet), som är ett epidemiologiskt eller statistiskt begrepp.
"Tandröntgen" är en typ av medicinskt dental imaging som använder sig av röntgensstrålning för att producera detaljerade tvådimensionella bilder av tänder och käkbenet, vilket hjälper odontologer att diagnostisera och behandla tand- och oralhälsorelaterade problem.
Spectral analysis är en teknik inom signalbehandling och fysik som används för att bestämma frekvenskomponenterna i en given signal. Det innebär att man tar en tidsvariabel signal, vanligen en kontinuerlig funktion av tiden, och omvandlar den till frekvensdomänen med hjälp av Fouriertransformen eller en annan liknande metod. På så sätt kan man studera amplitud och fas för de olika frekvenser som ingår i signalen, vilket kan vara mycket användbart inom flera områden som till exempel elektroteknik, akustik och optik. I en enda mening:
Blodutgjutning i något organ, hålrum eller vävnad.
Det ihåliga, muskulära organ som upprätthåller blodcirkulationen.
Aminosyrors ordningsföljd i en polypeptidkedja. Den utgör proteiners primärstruktur och är av avgörande betydelses för proteinkonfigurationen.
"Kroppssammansättning" refererar till den procentuella andelen och fördelningen av olika kemiska ämnen, som kol, väte, syre, kväve, fosfor, svavel och mineraler, i en organisms kroppsvikt. Denna sammansättning kan variera beroende på art, ålder, kön och hälsostatus hos organismen.
Den vetenskapsgren som ägnar sig åt den geometriska beskrivningen av kristaller och deras inre struktur.
Ansiktets största och starkaste ben, vilket utgör den nedersta delen av käken. I underkäken sitter den undre tandraden.
Radioisotoper, även kända som radionuklider, är atomkärnor med instabila isotopsammansättningar som saknar jämvikt. Dessa isotoper avser att förlora energirik radiation i form av alfastrålning, betastrålning eller gammastrålning för att nå en stabilare konfiguration och bli en annan isotop av samma element (i vissa fall ett helt annat element) genom en process som kallas radioaktiv decay. Radioisotoper används inom många områden, bland annat medicin, forskning, industri och energiproduktion.
"Molecular imaging är en teknik inom medicinen som kombinerar molekylärbiologi och medicinsk bildbehandling för att visualisera, karaktärisera och mäta specifika molekyler eller biologiska processer i levande organismen. Denna metod möjliggör tidig diagnos, övervakning av sjukdomsutveckling samt bedömning av behandlingsverkan på cell- och molekylär nivå."
Refraktometri är en laboratorieteknik för att mäta brytningsindex (reaktiviteten hos ett material när det utsätts för ljus) hos en vätska eller en fast substans, vilket kan användas för att bestämma dess koncentration eller renhet.
En ögonsjukdom som uppträder i många former, och vars huvudsakliga kännetecken är instabilt eller ökat intraokulärt tryck, som ögat inte motstår utan skador eller funktionsstörning. Följderna av övertrycket kan visa sig i en rad olika symtom, beroende på typ och svårighetsgrad, som t ex urholkning av synnervspapillen, spänd ögonglob, hornhinnedomning, försämrad synskärpa, färghaloer runt ljuskällor, störningar i mörkerseendet, synfältsdefekter och huvudvärk.
Ett effektivt, icke-joniskt, vattenlösligt kontrastmedel som används vid myelografi, artrografi, nefroangiografi, arteriografi och andra röntgenundersökningsmetoder. Dess låga systemiska toxicitet beror på en kombinerad effekt av låg kemisk giftighet och låg osmolalitet.
En "icke-penetrerande sår" definieras som en yttre skada på huden eller vävnader närmast under huden, utan att det genomtränger huden och når djupare vävnader eller organ. Det kan orsakas av mekanisk trauma, som exempelvis vid en slag, fall eller friktion, men även vara relaterat till vissa medicinska tillstånd, såsom diabetesrelaterade ulcerationer eller ischemiska sår.
En oximer är en organisk förening som innehåller både en imin-grupp (-C=N-) och en hydroxylgrupp (-OH) i samma molekyl, vanligtvis kopplade till samma kolatom. Oximerer är viktiga intermediater inom organisk syntes och har också visat sig ha potential som läkemedel, exempelvis som muskelrelaxerande medel.
Instabila isotoper av jod som sönderfaller och avger strålning. Jodatomer med atomvikter mellan 117 och 139, med undantag av I-127, är radioaktiva jodisotoper.
Kirurgiska operationer med hjälp av datorer. Tekniken är mest använd inom ortopedi och laparoskopi för implantatinsättning och instrumentstyrning. Med bildstyrd kirurgi kan befintliga datortomografibilder eller MR-bilder kombineras med realtidsvideo.
Diskreta energimängder, tillsynes elementarpartiklar utan massa, som överförs med ljusets hastighet. De utgör (kvant)enheten för elektromagnetisk strålning. Fotoner avges när elektroner förflyttas från en energinivå till en annan.
"Interventionell ultraljudsundersökning" refererar till användning av ultraljud (ekodoppler) som en del av en medicinsk procedur där målet är att behandla ett visst tillstånd eller sjukdom, istället för bara att diagnostisera det. Ultraljudsavbildningen används som riktnings- och vägvisningshjälpmedel under proceduren, exempelvis vid injektion av läkemedel eller andra substanser i en specifik position i kroppen, såsom att behandla en smärtsam leder med hjälp av ultraljud guided injection (UGI).
"Proteinbindning refererar till den process där ett protein binder specifikt till ett annat molekylärt substance, såsom en liten molekyl, ett annat protein eller en jon, vanligtvis genom non-kovalenta interaktioner som hydrogenbindning, Van der Waals-kräfter och elektrostatiska attraktioner. Denna bindning kan regulera funktionen hos det bundna substanceet och är av central betydelse för många biologiska processer, inklusive signaltransduktion, enzymsk aktivitet och transport av molekyler inom cellen."
Avlägsnande och undersökning av små prov från levande vävnad.
En optisk källa som sänder ut fotoner i en sammanhållen stråle. "Light Amplification by Stimulated Emission of Radiation" (LASER) åstadkoms med hjälp av apparater som omformar ljus av olika våglängder till en enda intensiv och nästan icke-divergerande stråle av monokromatiskt ljus. Lasrar verkar inom det synliga, infraröda eller ultravioletta, frekvensområdet. De kan utveckla enorm hetta och energi vid korta fokallängder och används inom kirurgi, för diagnos och i fysiologiska studier. Lågenergilasrar, som avger ljus och inte hetta, har kommit till användning för sårläkning och smärtbehandling.
I en enda mening: 'Bäcken' (latin: pelvis) är en bensköld-liknande struktur bestående av tre ben, sakrum och de två sidobenen, som skyddar bukhålan och underlivet samt bildar en fästpunkt för muskler och ligament som möjliggör rörelser i kroppen.
Förhållandet mellan en given stråldos och organismens eller vävnadens gensvar på strålningen.
En medicinsk definition av 'riskfaktorer' är egenskaper, expositioner, eller behavor som ökar sannolikheten för att utveckla en viss sjukdom eller hälsoproblem. Riskfaktorer kan vara modifierbara, som rökning och brist på motion, eller icke-modifierbara, som genetiska faktorer eller ålder. Det är värt att notera att när en individ utsätts för en riskfaktor, innebär det inte automatiskt att personen kommer att utveckla sjukdomen, men risken blir högre än för den som saknar riskfaktorn.
I en enkel mening kan 'tinningben' definieras som den yttre huden eller membranen som omger och skyddar tinningbenet, även känt som temporalbenet, som är ett av skallens ben i huvudet. Tinningsbenets funktion är att hjälpa till att forma ögonhålan och ge struktur åt ansiktet.
Den inre, konkava delen av ögat, bestående av näthinnan, åderhinnan, senhinnan, synnervspapillen och blodkärl, vilka kan ses med hjälp av oftalmoskop.
Tumörsjukdom eller cancer i levern.
Patologiska tillstånd som påverkar hjärnan, bestående av de intrakraniella delarna av det centrala nervsystemet. Detta omfattar hjärnbarken, den vita hjärnvävnaden, basalganglierna, talamus, hypotalam us, hjärnstammen och lillhjärnan (cerebellum).
"Sekundær proteinstruktur refererer til den lokale, regulære foldning af en del af et proteins peptidkæde, der er stabiliseret af hydrogenbindinger mellem aminosyrestrupperne, f.eks. alfa-helix eller beta-skal."
Organometallföreningar är en kemisk term som definieras som föreningar mellan metaller och organiska grupper, där minst en kovalent bindning existerar mellan metallatomen och kolatom(en) i organiska gruppen. Dessa föreningar kan ha strukturer som spänner över en bred skala av komplexitet, inklusive allt från enkelmetall-alkylbindningar till mer sofistikerade system med flera metallatomer och/eller flera kovalenta bindningar mellan metallatomerna och kolatomerna.
Hastigt påkommen och relativt kortvarig sjukdom.
Blodflödet i hjärtats kranskärl.
"Teknetium Tc 99m-exametazim" är ett radionuklideteknisk preparat som används inom medicinsk diagnostik för att utvärdera hjärtfunktionen, särskilt myokardblodflödet i hjärtat. Preparatet består av den radioaktiva isotopen Teknetium-99m som kopplats till ett organospecifikt veckaglukosid kallat exametazim. Efter intravenös injicering av preparatet ackumuleras det i hjärtmuskulaturen och ger en bild av myokardblodflödet, vilket kan användas för att upptäcka och bedöma omfattningen av koronarvasdiseaser (KVD), såsom ischemisk hjärtsjukdom eller infarkt.
Fysisk skada på skallen och skallens inre strukturer (som t ex hjärnan, hjärnnerverna, hjärnhinnorna osv). Skadorna kan klassificeras utifrån skadans omfattning (dvs om den är genomträngande eller icke genomträngande) eller uppträdande av åtföljande blödning. Syn. skallskada.
Radiometri är en teknik inom fysiken som mäter strålningens intensitet hos olika typer av elektromagnetisk strålning, till exempel gamma-, röntgen- och ultraviolett strålning. Radiometri används ofta inom områden som medicin, astronomi och miljöövervakning för att mäta strålningsnivåer och skydda mot onödvändig exponering av strålning.
"Spontanbristning, eller spontaneous rupture, refererar till ett oväntat och oförutsägt tarm- eller blodkärlsbrott som inträffar utan någon uppenbar orsak eller trauma."
Stabila elementarpartiklar med den minsta, kända negativa laddningen. Elektroner ingår i alla grundämnen. De kallas även negatroner. Positivt laddade elektroner kallas positroner. Elektronernas antal, energinivå och placering runt atomkärnor avgör grundämnens kemiska identitet. Strålflöden av elektroner kallas katodstrålar eller betastrålar, en högenergistrålning som uppstår vid kärnsönderfall.
Postiva provresultat för undersökta personer som inte uppfyller kriterierna för undersökningen. Angivande av friska individer som sjuka vid kartläggning ("screening") av sjukdom.
In medicine, 'tissue distribution' refers to the way a drug or other substance is distributed throughout the body's various tissues and organs after it has been administered. This distribution can be influenced by several factors, including the chemical properties of the substance, blood flow to different tissues, and the presence of transporters or binding sites in the tissue. Understanding tissue distribution is important for predicting a drug's efficacy and safety profile, as well as for identifying potential targets for therapy.
2-deoxi-D-arabinohexos. En antimetabolit till glukos med antiviral verkan.
Ett område med ca 1,5 millimeters diameter i den gula fläcken, där näthinnan är mycket tunn pga avtrappningen av alla skikt utom färgepitelskiktet. Det omfattar gropens sluttande sidor och ett fåtal perifera stavar. I mitten finns de koner som ger skärpeseendet och som var och en är förbunden med endast en gangliecell.
In the context of medicine, a solution refers to a homogeneous mixture of two or more substances, where one substance, the solute, is uniformly distributed throughout another substance, the solvent. The solvent is typically a liquid, but it can also be a gas or a solid. The solute can be a solid, liquid or gas. Once the solute is dissolved in the solvent, the particles of the solute are dispersed and cannot be seen or separated from the solvent using ordinary methods. An example of a medical solution is a saline solution, where sodium chloride (salt) is dissolved in water to create a mixture used for irrigation, cleaning wounds or as a medication.
Teknetium är ett syntetiskt radioaktivt grundämne som tillhör gruppen neutronrika, lättflyktiga metallerna. Det saknar stabila isotoper och är endast tillgängligt genom kärntekniska metoder. Teknetium-99m är den mest använda isotopen inom medicinen, framförallt inom diagnostiska procedurer, då den avger gamma-strålning som kan detekteras i kroppen. Den används ofta för att undersöka blodflöde, funktion och struktur hos olika organ samt för att upptäcka tumörer eller andra abnormiteter.
Thallium är ett giftigt heavy metal element med symbol Tl och atomnummer 81 på periodiska systemet. I medicinen används thallium-201, en radioaktiv isotop av thallium, inom kärnmedicin som en radioträce i diagnostiska undersökningar av hjärt- och kärlsjukdomar.
Radiation protection, also known as radiological protection, is the science and practice of protecting people and the environment from harmful ionizing radiation exposure while allowing for the beneficial uses of radiation in medicine, industry, and research.
Atherosclerotic plaque refers to a deposit of fatty, calcified, and fibrous material in the inner lining (intima) of an artery. This process narrows the lumen of the artery and can restrict blood flow, leading to organ dysfunction or tissue damage. Atherosclerotic plaques can also rupture, causing the formation of blood clots that may obstruct blood flow or embolize to distant sites, potentially resulting in serious complications such as heart attack or stroke.
Den del av ögongloben som är framför linsen.
Fettvävnad i bukhålan, såväl viskeralt som retroperitonealt. Det är det metaboliskt mest aktiva fettet i kroppen och lätt tillgängligt för lipolys.
Mått på motståndet mot elektrisk ström, såväl växelström som likström.
Glasstycken eller stycken av andra genomskinliga material som används för förstoring eller ökad synskärpa.
I en mening kan en pilotstudie definieras som en förstudie eller en preliminär undersökning som genomförs före en större klinisk prövning eller ett stort forskningsprojekt. Syftet med en pilotstudie är att testa och utvärdera olika aspekter av studien, till exempel rekryteringsprocessen, datainsamlingen och -analysen, för att identifiera och lösa eventuella problem eller svagheter innan den större studien genomförs. Pilotstudier ger också information om huruvida det är möjligt och praktiskt att genomföra en större studie med de angivna metoderna och om målgruppen reagerar som förväntat på interventionen eller behandlingen. Resultaten från pilotstudier används ofta för att beräkna effektstorlekar och kraft i den större studien, men de är inte sällan för små för att ge slutsatsen om effekten av en
Teoretiska modeller som efterliknar förlopp hos biologiska processer eller sjukdomar. För sjukdomsmodeller hos levande djur
"Riskbedömning är ett systematisk process för att utvärdera och analysera risker relaterade till hälsa eller sjukvård, inklusive sannolikheten för skadliga händelser och deras potentiella konsekvenser, med syfte att underlätta beslut om preventiva åtgärder och behandlingar."
"Strålbehandlingsplanering, datorstödd" refererar till användandet av datorbaserade system och algoritmer för att optimera och individualisera strålbehandling vid cancerbehandling, genom simulering av stråldosens interaktion med patientens anatomiska bilder och tumör, för att maximera skada på tumören med minimal skada på omgivande vävnad.
Förvärring av en sjukdom med tiden. Begreppet används mest i samband med kroniska och obotliga sjukdomar, där sjukdomsstadiet är avgörande för behandling och prognos.
Radionuclide imaging, also known as nuclear medicine, is a medical procedure that uses small amounts of radioactive material (radionuclides) to create detailed images of the body's internal structures and functions. This technique allows healthcare professionals to diagnose and monitor various medical conditions, such as cancer, heart disease, and neurological disorders. The radionuclides emit gamma rays that are detected by specialized cameras, which then generate images that provide valuable information about the patient's health.
Endoskopisk undersökning, behandling eller operation av luftrören.
Visual field tests är en undersökningsmetod inom oftalmologi och optometri som mäter det totala området av synen som en individ har i alla olika blickfältet när man tittar rakt fram. Detta test används för att upptäcka och mäta skador på synfältet, vilket kan vara ett tecken på sjukdomar eller skador på optiska nerver, hjärnan eller binokulärt seende. Resultaten från visual field tests hjälper oftalmologer och optometrister att ställa diagnoser, övervaka behandlingar och bedöma patients synfunktion.
Tumörbildning i mediastinum (bindvävsutrymmet mellan lungorna).
Mineralmängden per kvadratcentimeter benyta är det mått som används i klinisk praktik. Egentligen borde densiteten anges i gram per milliliter. Oftast används absorptionsfotometri eller röntgendatorto mografi för bestämning av bentäthet.
"En ryggrad, även känd som ryggmärgs canalen eller vertebral column, är en stapel av benartade strukturer (vertebrala kotor) som ger mekanisk stöd, skyddar ryggmärgen och faciliterar rörelser i kroppen."
Spiral Cone-Beam Computed Tomography (CBCT) is a medical imaging technique that uses a spiral trajectory of the X-ray beam and a cone-shaped beam to create detailed, cross-sectional images of the body, particularly used in dental and maxillofacial radiology. These images provide a 3D view of the teeth, jaws, and surrounding bones, allowing for more accurate diagnosis and treatment planning of conditions such as impacted teeth, jaw tumors, and TMJ disorders. The spiral technique allows for continuous data acquisition, resulting in isotropic voxels and improved image quality compared to traditional CT scans.
Interventionell radiografi är en subspecialitet inom radiodiagnostik som innebär att radiologiska procedurer används för att behandla sjukdomar och skador i kroppen, istället för att endast göra diagnoser. Detta kan involvera att läkare injicerar kontrasteringsmedel eller läkemedel, placerar stents eller katetrar, eller använder termisk ablation (till exempel radiofrekvensablation) för att behandla patienter under fluoroskopi, CT eller MRI-guide. Syftet är att ge patienter minnläkarvård och förebygga, lindra eller bota sjukdomar och skador på ett säkert och effektivt sätt.
Ett antal små sårigheter i lungorna som kännetecknas av små, runda massformiga bildningar, 2-3 mm i diameter. De upptäcks oftast med lungdatortomografi. De kan ha samband med tumörmetastaser i eller utanför lungan, godartade granulom, eller andra skador.
Uppkomst av områden av nekros i hjärnan till följd av otillräckligt blodflöde, arteriellt eller venöst. Hjärninfarkter indelas allmänt efter hjärnhalva (dvs vänster eller höger), lob (t ex främre lob) , artärnät (t ex främre hjärnartär) och etiologi (t ex emboli). Syn. cerebral infarkt.
Känsla av obehag, smärta och svåra plågor i bukområdet.
Ett undersökningsverktyp baserat på ultraljud, vilket används inte bara för att titta på mikrostrukturer i metaller, utan även i levande vävnad. I biomedicinska tillämpningar kan ljudhastigheten i normala och onormala vävnader kvantifieras så att deras elasticitet och andra egenskaper kan särskiljas.
Neoplasmer i de intrakraniella delarna av det centrala nervsystemet, omfattande hjärnhalvorna, de basala ganglierna, hypotalamus, talamus, hjärnstammen och lillhjärnan. Hjärntumörer delas in i primära , som uppstår ur hjärnvävnad, och sekundära, som är metastaser. De primära kan i sin tur delas in i godartade och elakartade former. Hjärntumörer kan också klassificeras utifrån den drabbades ålder, v ävnadstyp eller läge i hjärnan.
Trijodbenolsyror är en typ av hormoner som produceras naturligt i sköldkörteln och hjälper till att reglera kroppens energianvändning, tillväxt och utveckling. De tre typerna av trijodbenolsyror som produceras är T3 (triiodotyronin), T4 (tetrajodtyronin) och T2 (diiodtyronin). Dessa hormoner styr bland annat kroppens puls, kroppstemperatur, vikt och humör.
En näthinneperforation är ett hål eller en skada i näthinnan, den tunna membranen som skiljer ögats kammare fyllda med klar vätska (humor) från det yttre lagret av retina, där ljuset projiceras och omvandlas till nervsignaler som skickas till hjärnan för synsinnet. Näthinneperforationer kan orsakas av olika faktorer, såsom trauma, högt tryck i ögat (glaukom), diabetes, åldrande eller sjukdomar som affekterar små blodkärl. Symptomen på näthinneperforation kan inkludera smärta, rodnad, sänkt synskärpa, flytning i synfältet och ljusblixtar eller fladdrande syn. Behandlingen beror på orsaken till perforationen och kan omfatta läkemedel, kirurgi eller observation.
Bestående, onormal vidgning av luftrören.

"Datortomografi" er en medisinsk undersøkelsesmetode som bruker stråling for å oppnå detaljerede, tvidimensjonale skanninger av kroppen. Metoden kalles også "computertomografi" eller blot "CT".

I en CT-skanning passerer en fin strålebunde gjennom kroppen i mange forskjellige vinkler, mens en datamaskin registrerer de resulterende skråkkryssene av skinnene. Disse dataene brukes deretter for å generere tvidimensjonale bildekserieser av det undersøkte området.

CT-skanning gir ofte mer detaljert og skarp informasjon enn tradisjonelle røntgenundersøkelser, særlig når det gjelder å avdekke skader, tumorer eller andre abnormaliteter i viktige strukturer som hjernen, hjertet, lungene og karsystemet.

Noe av fordelene med CT-skanning inkluderer:

* Høy grad av detaljeringsgrad og skarphet
* Snarlighet i utførelsen
* Mulighet for å identifisere en bred vifte av medisinske tilstander

Noe av ulemperne inkluderer:

* Bruk av ioniserende stråling, som kan øke risikoen for kreft i lengre sikt
* Relativt høy dosis stråling j rentforhold til tradisjonelle røntgenundersøkelser
* Mulighet for allergiske reaksjoner på kontrastmidlene som ofte brukes under skanningen.

Röntgenstrålning, även känd som X-strålning, är en form av elektromagnetisk strålning med mycket korta våglängder och hög energidefination. Den har en våglängd mellan 10 pikometer (pm) och 10 nanometer (nm), vilket motsvarar frekvenser mellan 30 petaterahertz (PHz) och 30 exahertz (EHz). Röntgenstrålning produceras naturligt i vissa fenomen, såsom blixtnedslag och solfläckar, men den kan också skapas artificiellt med hjälp av speciella apparater som accelererar elektroner till höga hastigheter och sedan får dem att kollidera med ett mål.

I medicinen används röntgenstrålning ofta för att producera bilder av inre strukturer i kroppen, såsom benbrott eller tumörer. Strålningen passerar genom mjuk vävnad lättare än tätt packad vävnad som ben, vilket gör att de skilda områdena absorberar olika mycket strålning och ger upphov till kontrasterande bilder. Även om röntgenstrålning är ett viktigt verktyg inom medicinen, kan för höga doser vara skadliga för levande vävnad och öka risken för cancer. Därför bör användningen av röntgenstrålning begränsas till nödvändiga fall och under kontrollerade förhållanden.

En skiktrostengen (skikt- eller planskivarostengen) är en typ av röntgenundersökning där patienten exponeras för en mycket liten stråldos. Den används ofta som en del av en klinisk undersökning för att hjälpa läkare att diagnostisera sjukdomar i bröstet, såsom cancer.

Under en skiktrostengen placeras patientens bröst mellan en blysska och en röntgenkälla. Blyskivan håller röntgenstrålningen tillbaka från de flesta delarna av kroppen, men låter igenom en tunn strålningsdos som träffar bröstet. Detta gör att man kan få skarpa bilder på bröstets inre struktur utan att behöva exponera patienten för höga doser av röntgenstrålning.

Skiktrostengens förmåga att upptäcka små tumörer i ett tidigt stadium gör den till en värdefull metod för att screena bröstcancer hos kvinnor med hög risk för sjukdomen. Det är dock viktigt att notera att det finns också andra riskfaktorer och screeningmetoder som bör tas i beaktande vid bedömningen av en individuals behov av bröstcancerscreening.

Röntgendiffraktion (XRD) är en teknik inom fysik och kemi som används för att bestämma materialets kristallografiska struktur. Den bygger på att man skickar en röntgenstråle genom ett material, varvid de skarpaste intensitetsspitjena i den resulterande diffraktionsmönstret kan jämföras med tabeller över kända material och deras kristallografiska strukturer för att identifiera det undersökta materialet. Röntgendiffraktion är en central metod inom materialsforskning och används bland annat för att bestämma kristallstruktur hos proteiner, studera ytstrukturer på material och kontrollera kvaliteten på tillverkade material.

Positronemissionstomografi (PET) är en typ av bilddiagnostisk undersökningsmetod inom medicinen. Den använder en liten mängd radioaktivt marerad substans, som kallas radionuklid, vilken injiceras i patientens blodomlopp. Denna radionuklid avger positroner när den bryts ner, och dessa positroner reagerar med elektroner i patientens kropp och bildar gammastrålar.

Dessa gammastrålar upptas sedan av en gammakamera som roterar runt patienten och skapar en tredimensionell bild av hur radionukliden fördelas i kroppen. PET-skannern kan då tolka dessa data och skapa en bild som visar olika funktioner i kroppen, till exempel ämnesomsättning, syreförbrukning eller receptoraktivitet.

PET används ofta tillsammans med datortomografi (CT) för att få en mer detaljerad bild av patientens inre organ och vävnader. Detta kombinerade tillvägagångssätt kallas för PET/CT. PET är ett värdefullt verktyg inom medicinen, särskilt vid diagnostisering och övervakning av cancer, hjärtsjukdomar och neurologiska störningar.

Optisk koherens tomografi (OCT) är en icke-invasiv medicinsk bilddiagnostisk teknik som används för att erhålla högupplösta tvärsnittsbilder av det interna strukturella layountet hos olika typer av vävnader, framförallt i ögats näthinne och retina. Tekniken bygger på principen om partiell koherens speckleinterferometri och ger information om optisk bakgrundsreflektivitet och fasinformation från de skikt som reflekterar ljuset i vävnaden.

I en OCT-untersökning av ögat skannas ögats näthinne med en laser, vilket genererar ett stort antal reflexioner från de olika skikten i näthinnan och retina. Genom att analysera dessa reflektioner kan en högupplöst tvådimensionell bild av näthinnans och retinans inre struktur erhållas, vilket gör det möjligt att upptäcka skador, sjukdomar eller andra avvikelser i vävnaden.

Optisk koherens tomografi används ofta inom oftalmologin för att diagnostisera och monitorera olika former av ögonsjukdomar, såsom åldersrelaterad makuladegeneration (AMD), diabetisk retinopati och glaukom.

Röntgenkristallografi är en teknik inom strukturbiologi och fysikalisk kemi som används för att bestämma tre-dimensionella strukturer av molekyler, ofta proteiner och andra biologiska makromolekyler. Den bygger på att utnyttja diffraktionen av röntgenstrålning när den passerar genom en kristall av det ämne vars struktur ska bestämmas.

I en kristall är atomer och molekyler ordnade i ett periodiskt mönster, vilket gör att de agerar som en diffraktionsgitter när de utsätts för röntgenstrålning. Genom att mäta intensiteten och fasen på de diffraktionerade strålarna kan forskaren rekonstruera den elektroniska densitetsfördelningen i kristallen, vilket ger information om var atomerna befinner sig i förhållande till varandra. Genom att analysera denna information kan man bestämma molekylens tresidiga struktur på atomnivå.

Röntgenkristallografi är en mycket kraftfull metod inom strukturbiologin och har haft en stor betydelse för vetenskapens förståelse av biologiska processer på molekylär nivå. Metoden används bland annat för att studera proteiner som är involverade i sjukdomar, för att utveckla läkemedel och för att undersöka materialegenskaper hos oorganiska material.

Emissionsscintigrafi, även känt som emissionscomputertomografi (ECT), är en diagnosmetod inom nuclearmedicin. Den använder en liten mängd radioaktivt marerad substans (radionuklid) som injiceras i patientens kropp. Substansen accumulerar i specifika organ eller vävnader beroende på vilken typ av undersökning som ska göras.

Efter att substansen har hunnit distribueras i kroppen placeras en gammakamera runt patientens kropp för att detektera de gammastrålar som utsänds från radionukliden. Kamera data används sedan för att skapa tvådimensionella (2D) eller tredimensionella (3D) bilder av organet eller vävnaden som undersöks.

Emissionsscintigrafi kan användas för att diagnostisera och övervaka en rad olika medicinska tillstånd, inklusive hjärtsjukdomar, skelettrelaterade sjukdomar, neurologiska störningar och cancer. Till exempel, myokardskintigrafi använder en radioaktivt markering substance som absorberas av hjärtmuskulaturen för att undersöka blodflödet till hjärtat och detektiera eventuell ischemisk sjukdom eller hjärtskada.

Spiralcomputerttomografi (Spiral-CT eller helix-CT) er en type computerbaseret tomografi, der gør brug af en spiralformet bevægelse under datasamlingen for at opnå en kontinuerlig visualisering af organer og strukturer i kroppen. Denne teknik giver mulighed for at producere mere detaljerede billeder end traditionelle CT-scanning, især af vitalle organer som hjertet, lungerne og blodkarrene. Spiralcomputerttomografi anvendes ofte til at diagnosticere og overvåge forskellige sygdomme, herunder cancer, infektioner, vaskulære lidelser og traumer.

Optisk tomografi (OPT) är en icke-invasiv bildmodelleringsteknik som använder ljus för att generera detaljerade två- eller tredimensionella bilder av strukturen och funktionen hos biologiska vävnader, framförallt i ögats nära yta. Den optiska tomografin bygger på principen om reflexion, refraktion och absorption av ljusstrålar som skickas in i vävnaden för att upptäcka variationer i densitet och sammansättning hos vävnaderna.

Det finns olika typer av optisk tomografi, men en vanlig metod är så kallad "optisk koherens tomografi" (OCT). OCT använder sig av ljussignaler med kohärens för att skapa högupplösta tvärsnittsbilder av vävnaden. Denna teknik har visat sig vara särskilt användbar inom oftalmologin, där den kan användas för att undersöka olika ögonrelaterade sjukdomar och skador, såsom åldersförändringar i näthinnan (degenerativt AMD), diabetesrelaterade ögonsjukdomar och glaukom.

Multidetector Computed Tomography (MDCT) är en typ av datorstödd röntgenundersökning som ger detaljerade tredimensionella bilder av kroppens inre strukturer, såsom organ, blodkärl och ben. Den använder en avancerad scanner med flera detektorer som kan ta skarpa snittbilder över ett stort område av kroppen på mycket kort tid. Detta möjliggör snabb och effektiv diagnostik av en rad olika sjukdomar och skador, till exempel hjärt-kärlsjukdomar, cancer, stroke, trauma och skelettsjukdomar. MDCT är känt för sin höga bildkvalitet, snabbhet och precision, men den använder också högre stråldoser än traditionell computed tomography (CT).

Singel foton emissionstomografi (SPECT) är en typ av medicinsk bildgebning som använder små mängder radioaktivt marquerade substanser för att producera detaljerade tresdimensionella bilder av funktionella processer inne i kroppen. I SPECT-undersökningen får patienten injicera en radioaktiv substans, vanligtvis technetium-99m, som accumulerar i specifika organ eller vävnader beroende på vilken typ av undersökning som ska utföras.

Med hjälp av en gammakamera kan man sedan följa den radiaktiva emissionen från substansen och bygga upp en serie tvådimensionella bilder från olika vinklar runt patienten. Genom att använda datorbaserad rekonstruktion kombineras dessa tvådimensionella bilder till en tresdimensionell bild som ger information om hur organet eller vävnaden fungerar istället för bara att visa dess struktur.

SPECT-undersökningar används ofta för att undersöka hjärt- och cerebrovasculära sjukdomar, epilepsi, demens, cancer och andra sjukdomar där funktionella förändringar kan uppstå innan strukturella förändringar är synliga på en konventionell bild.

'Volymstomografi', eller 'volumscannering', är en typ av medicinsk bilddiagnostisk undersökningsmetod som ger detaljerade, tresdimensionella bilder av kroppens inre strukturer, såsom organ, ben, muskler och blodkärl. Den bygger på att skanna kroppen med röntgenstrålar, magnetvågor eller ultraljudsvågor från olika vinklar, för att sedan generera en serie tjocka skivor eller en sammanställd volym av bilder som kan visas och analyseras i tres dimensioner.

Volymtomografi är särskilt användbar inom områden som neurokirurgi, onkologi och traumatologi, då den möjliggör att exakt lokalisera skador, tumörer eller andra avvikande strukturer i kroppen. Den kan också användas för att guida behandlingsbeslut och planera operationer.

Elektronmikroskopisk tomografi (ET) är en teknik inom elektronmikroskopi där man skapar tresdimensionella bilder av ett preparat genom att successivt vinkla preparatet under en elektronmikroskop och sedan kombinera de erhållna tvådimensionella projektionerna med hjälp av datorsystem. Detta möjliggör en detaljerad undersökning av struktur och orientering hos olika komponenter inom ett preparat på nanometer-skala.

ET kan användas för att studera en rad olika biologiska och icke-biologiska preparat, till exempel celler, virus, organeller, materialvetenskapliga prövningar och halvledare. Denna teknik ger forskarna möjlighet att undersöka strukturer som inte kan upplösas med konventionell ljusmikroskopi och bidrar till att öka vår kunskap om olika system på molekylär nivå.

Röntgentomografi, även känt som CT (Computed Tomography), är en medicinsk undersökningsmetod som använder röntgenstrålning för att skapa detaljerade, tvärsnittsvisa bilder av kroppens inre strukturer, såsom organ, ben, muskler och blodkärl. Under en CT-undersökning roterar en röntgenkälla runt om patienten medan en detektor samlar in data om den absorbierade röntgenstrålningen. De insamlade datorna bearbetas sedan av datorer för att generera skärbilder som visar olika nivåer av täthet i kroppen, vilket kan hjälpa läkare att diagnostisera och planera behandlingar för en rad olika sjukdomar och skador.

A CAT scanner, also known as a computed tomography (CT) scanner, is a medical imaging device that uses X-ray technology and computer processing to create detailed cross-sectional images of the body. The term "CAT" stands for "computed axial tomography."

During a CT scan, the patient lies on a table that slides into the center of the scanner. An X-ray tube rotates around the patient, sending out thin beams of X-rays that pass through the body and are detected by sensors on the opposite side of the machine. The data collected by the sensors is then processed by a computer to generate detailed images of the internal structures of the body, such as organs, bones, and soft tissues.

CT scans can provide valuable diagnostic information for a wide range of medical conditions, including cancer, heart disease, stroke, and trauma. However, they do involve exposure to ionizing radiation, so the benefits of the scan must be weighed against the potential risks.

Emissionsspektroskopi (emissionsspektrometry) är en teknik inom analytisk kemi där man studerar emissionsspektra för att identifiera och quantifiera ett analysämnese koncentration. Emissionsspektrometri kan användas för att analysera alla slags ämnen som avger ljus under excitering, till exempel gaser, plasma och fasta material.

I emissionsspektroskopi exciteras ett prov med elektromagnetisk strålning eller elektrisk urladdning, vilket orsakar atomer och/eller molekyler i provet att avge ljus i form av emission. Denna emission sker vid vissa karaktäristiska våglängder som är specifika för varje grundämne eller molekyl. Genom att mäta intensiteten och våglängden hos det emitterade ljuset kan man identifiera och bestämma koncentrationen av olika ämnen i provet.

Emissionsspektroskopi är en mycket känslig teknik som används inom flera områden, till exempel miljöanalys, metallanalys, läkemedelsanalys och astronomi.

Fluoro-18-2-deoxi-D-glukos är ett radiotracer som används inom medicinsk bilddiagnostik, särskligen positronemissionstomografi (PET). Det är en analog av glukos, som har substituerats med en radioaktiv isotop av fluor, Fluoro-18. När den injiceras i kroppen accumulerar den sig i celler som metaboliserar glukos aktivt, särskilt cancerceller, eftersom de ofta har högre glukosomsättning än normala celler.

Genom att toma bilder av distributionen av Fluoro-18-2-deoxi-D-glukos i kroppen kan läkare upptäcka och diagnostisera cancer, samt övervaka effekterna av behandlingar. Det är också känt under trade names som Fludeoxyglucose (FDG) och 18F-FDG.

"Three-dimensional image creation" in medical terms refer to the use of technology to create a 3D representation of anatomy, physiological processes, or pathology within the human body. This can be achieved through various imaging techniques such as computed tomography (CT), magnetic resonance imaging (MRI), ultrasound, and confocal microscopy. These images allow medical professionals to visualize and analyze structures and functions in greater detail, providing valuable information for diagnosis, treatment planning, and research.

Three-dimensional image creation can also be used in surgical planning and guidance, allowing surgeons to practice and simulate procedures before performing them on patients. Additionally, 3D printing technology has emerged as a powerful tool for creating physical models of patient anatomy, providing a hands-on tool for surgeons to plan and rehearse complex surgeries. Overall, three-dimensional image creation has revolutionized the field of medicine, improving diagnostic accuracy, surgical outcomes, and patient care.

'Kristallisering' er en begrep i medisinen som refererer til dannelse av fast, regelmessig oppbygd materiale (et kristall) i en væske eller i et legeme. Denne prosessen skjer når stoffer som normalt er opløst i en væske, nås en koncentrasjon der de ikke lenger kan forbli i opløsning under de aktuelle temperatur- og trykkondisjonene. I stedet vil de starte å forme kristaller som sedimenterer ut av løsningen.

I medisinen kan kristallisering forekomme under ugunstige omstendigheter, for eksempel når en væske med høy koncentrasjon av opløste stoffer ikke kan draines fra et legemeområde. Dette kan føre til dannelse av kristaller i det berørte området, som kan være smertefulle eller skade veskelappene. Et eksempel på dette er gikt, en sykdom der karakteriseres av kristallisering av urinsyren (urat) i leddens synovialvæske og leddampe.

Kristallisering kan også forekomme som en bivirkning til behandling med visse lægemidler, for eksempel når et lægemiddel ikke fullstendig løses i kroppen og stoffer derfor begynner å kristallisere. Dette kan føre til bivirkninger som smerte, inflammasjon eller skader på veskelappene.

X-ray microtomography (micro-CT) är en icke-destruktiv teknik för att generera tredimensionella (3D) bilder av inre strukturer hos ett material eller ett objekt, genom att använda röntgenstrålning.

I en typisk mikro-CT-scanning, roteras objektet i en rotationstomograf som är utrustad med en källa för röntgenstrålning och en detektor. Under varje rotation av objektet, tas en serie tvådimensionella (2D) radiografier från olika vinklar runt objektet. Dessa 2D-bilder används sedan för att rekonstruera en serie tänjda 2D-bilder som representerar varje tvärsnitt av objektet i dess djupriktning. Slutligen, kan dessa tänjda 2D-bilder kombineras för att skapa en 3D-bild av objektets inre struktur.

Mikro-CT är ett användbart verktyg inom forskning och tillämpningar som inkluderar materialvetenskap, biologi, paleontologi, geologi och industriell non-destructive testing (NDT). Det kan användas för att undersöka strukturer på mikrometerskalan, vilket gör det till en kraftfull metod för att studera komplexa inre strukturer hos materialer och objekt.

Synkrotronstrålning är en form av elektromagnetisk strålning som genereras i speciella acceleratorer kallade synkrotroner. Synkrotroner är en typ av partikelaccelerator där laddade partiklar, ofta elektroner, acceleras upp till mycket höga hastigheter, nära ljushastigheten, och får sedan att röra sig i en cirkulär bana. När de accelererande partiklarna ändrar riktning i denna bana, sänder de ut synkrotronstrålning som består av intensiva burstar av ultraviolett och röntgenstrålning.

Denna strålning är mycket stark och kännetecknas av sin höga intensitet, breda spektralbandvidd och polariseringsgrad. Synkrotronstrålningen används inom en rad olika forskningsområden, bland annat inom materialvetenskap, biologi, medicin och fysik, där den låga våglängden möjliggör detaljerad analys av struktur och dynamik hos materia på atomär nivå.

'Sensitivitet' (sensitivity) och 'specificitet' (specificity) är två centrala begrepp inom diagnostisk forskning och utvärdering av medicinska tester.

- Sensitivitet definieras ofta som sannolikheten för ett positivt testresultat givet att individen faktiskt har sjukdomen (den 'sanna' positiva andelen). En hög sensitivitet innebär att det flertalet av de sjuka individer som testas kommer att få ett positivt resultat. Detta är viktigt när man vill undvika falska negativa resultat.

- Specificitet definieras ofta som sannolikheten för ett negativt testresultat givet att individen faktiskt inte har sjukdomen (den 'sanna' negativa andelen). En hög specificitet innebär att det flertalet av de friska individer som testas kommer att få ett negativt resultat. Detta är viktigt när man vill undvika falska positiva resultat.

Sensitivitet och specificitet används ofta tillsammans för att beräkna positivt prediktivt värde (PPV) och negativt prediktivt värde (NPV), som ger en uppfattning om sannolikheten för sjukdom eller friskhet givet ett specifikt testresultat. Dessa beräknas vanligtvis med hjälp av 2x2-tabeller där antalet sanna positiva, falska positiva, sanna negativa och falsa negativa resultat redovisas.

"Computer-assisted image processing" refererar till användandet av datorbaserade verktyg och algoritmer för att manipulera, analysera och tolka digitala bilder inom medicinskt sammanhang. Detta kan involvera olika tekniker som filtrering, normalisering, segmentering, och registring av bilder från olika modaliteter såsom röntgen, magnetresonanstomografi (MRT) och datortomografi (CT). Syftet kan vara att förbättra bildkvaliteten, extrahera specifika regioner eller detaljer av intresse, eller kvantitativt mäta olika aspekter av en bild. Detta används ofta inom områden som radiodiagnostiskt stöd, planering och guidediagnosticering av behandlingar, forskning och utbildning.

Röntgenförstärkningsskärmar, även kallade fluoroskopisk skärm eller intensifieringsskärm, är en typ av skärm som används inom röntgidiagnostik för att öka den visuella kontrasten och detaljrikedomen i röntgenbilder. Skärmarna består av ett ljust material, ofta en fosforescent förening, som omges av en skyddande skikt. När de exponeras för röntgenstrålning absorberas en del av strålningen i det fosforescerande lagret och omvandlas till synligt ljus. Detta ljus är mycket starkare än det som genereras direkt från den ursprungliga röntgenstrålningen, vilket gör att det blir möjligt att se detaljer i bilden som annars skulle vara svåra att upptäcka. Röntgenförstärkningsskärmar används ofta tillsammans med ett röntgengerät och en bildöverföringsenhet för att skapa realtidsbilder av strukturer inuti kroppen, till exempel under en fluoroskopiundersökning.

"Resultatens reproducerbarhet" är ett begrepp inom forskning och medicin som refererar till förmågan att upprepa en experimentell studie eller ett försök och få liknande eller identiska resultat. Detta är viktigt eftersom det stärker den vetenskapliga evidensen för ett visst fynd eller en viss slutsats.

En studie som har hög reproducerbarhet innebär att andra forskare kan upprepa experimentet och få samma resultat, även om de använder olika metoder eller prover. Detta är ett fundamentalt koncept inom vetenskapen eftersom det understryker vikten av objektivitet och pålitlighet i forskningsprocessen.

I medicinsk forskning kan reproducerbarhet vara särskilt viktig när det gäller studier som undersöker effekterna av olika behandlingsmetoder eller läkemedel. Om en studie inte har hög reproducerbarhet, kan det ifrågasättas hur tillförlitliga dess resultat är och om de verkligen kan appliceras i klinisk praktik.

"Röntgenfantom" är ett begrepp inom radiologi och refererar till den skugga eller silhuetten av ett objekt som visas på en röntgenbild. Detta fenomen uppstår när röntgenstrålning passerar genom ett objekt och delvis absorberas av olika delar av det, beroende på deras densitet och tjocklek. De mer täta och tjockare delarna av objektet absorberar mer strålning och visas därför som ljusare partier på bilden, medan de mindre täta och tunnare delarna ger ifrån sig mindre absorption och därmed syns som mörkare partier. På så sätt skapas en kontrast mellan olika delar av objektet, vilket gör att det blir möjligt att urskilja strukturer och detaljer på röntgenbilden.

Röntgenfantomen är därför ett viktigt verktyg för diagnostik inom radiologi, eftersom den kan användas för att upptäcka och undersöka skador, sjukdomar eller avvikelser i olika kroppsdelar.

Computer-aided radiologic diagnosis (CAD) är en teknik där datorprogram används för att hjälpa radiodiagnostiker i tolkningen av medicinska bilder, såsom röntgen, CT, MRI och ultraljud. CAD-systemen är utformade för att identifiera potentiala skadliga eller abnorma formationer, som till exempel tumörer, bristningar eller andra patologiska förändringar i kroppen.

Genom att använda avancerade algoritmer och maskininlärningsmetoder kan CAD-system automatiskt analysera bilddata och markera områden som kan behöva ytterligare undersökning eller behandling. Dessa system ger ofta underlag i form av färgkodade markeringar, kurvor eller andra visuella indikatorer direkt på bilderna, så att radiodiagnostikern kan se var potentiala skador finns och vilka strukturer som är involverade.

Det är viktigt att notera att CAD-system inte ersätter mänskliga tolkare, utan snarare fungerar som ett komplement till deras arbete. Radiodiagnostikern granskar fortfarande alla bilder och fattar slutsatser baserat på både sitt kliniska omdöme och de informationer som ges av CAD-systemet. Genom att kombinera mänsklig kompetens med datorstöd kan man uppnå högre noggrannhet och tillförlitlighet i diagnosprocessen.

X-Ray Absorption Spectroscopy (XAS) er en type af eksperimentell spektroskopi som bruges til at undersøge elektronstrukturen i stoffer, især for de innerste elektroner i et atom. Metoden bygger på at måle absorptionen af røntgenstråling, når den passerer gennem et materiale.

Ved at analysere den absoberede strålings intensitet som funktion af energien (eller bølgelængden) kan man opnå information om de elektroniske overgange i materialet, herunder afstande mellem atomkerner og elektronbindinger. XAS kan anvendes til at studere forskellige former for stofsystemer, herunder faststoffer, molekyler, overflader og katalysatorer.

XAS har to hoveddele: X-Ray Absorption Near Edge Structure (XANES) og Extended X-Ray Absorption Fine Structure (EXAFS). XANES fokuserer på den lavenergiende del af spektret, nær absorptionens kant, og giver information om den lokale koordination af atomkerner og elektronbindinger. EXAFS dækker den højenergiende del af spektret og kan anvendes til at bestemme afstande mellem naboatomer og deres koordinationsgeometri.

Magnetisk Resonansstomografi (MRI), även kallat Kärnmagnetisk Resonans (NMR) är en icke-invasiv diagnostisk bildgebande teknik som använder starka magnetiska fält och radiovågor för att producera detaljerade bilder av inre strukturer och funktioner i kroppen.

Under en MRI-undersökning placeras patienten i en tunn, rörlig bädd som glider in i en tunnelformad magnetisk resonansscanner. Scannern genererar ett starkt magnetfält som får protonerna (atomkärnor) i kroppens vätskor att orientera sig parallellt med magnetfältet. Radiovågor används sedan för att störa denna orientering, och när radiovågorna stängs av återgår protonerna till sin ursprungliga position. Detta ger upphov till en svagt elektromagnetiskt fält som detektorer i scannern kan uppfatta och tolka för att skapa två- eller tredimensionella bilder av kroppens inre.

MRI används vanligtvis för att undersöka mjuka vävnader, såsom hjärnan, ryggraden, muskler, ligament och inre organ, och är speciellt användbar för att upptäcka skador, inflammationer, tumörer och andra avvikelser.

Toraxröntgen är ett röntgenundersök av det thorakala området, inklusive lungorna, mediastinet (det mellersta delarna av thoraxen), hjärtat och ryggkotorna. Det används vanligen för att undersöka symtom som andningssvårigheter, bröstsmärta eller hosta. Toraxröntgen kan visa på olika tillstånd såsom lunginflammation, lungemboli, pneumoni, cancer, hjärtfel och ryggkotskador. Undersökningen tar vanligen endast några minuter att utföra och är relativt smärtlindrig.

'Röntgenbildsförstärkning' (eng. 'Image Intensification') är en teknik som används inom röntgidiagnostik för att öka kontrasten och skärpan på ett röntgenbild, särskilt vid fluoroskopi, det vill säga när man studerar rörliga strukturer i realtid.

Den grundläggande principen bakom tekniken är att en fotokatod ger ifrån sig elektroner när den exponeras för röntgenstrålning. Dessa elektroner accelereras sedan mot en skärm som kallas en fluorescensskärm, där de får i sin tur ifrån sig ljus när de träffar skärmen. Detta ljus kan sedan omvandlas till ett elektroniskt signal som visas på en bildskärm eller som sparas som en digital bild.

Den första förstärkningsprocessen sker genom att accelerera elektronerna, vilket ökar deras energi och därmed också deras förmåga att producera ljus när de träffar fluorescensskärmen. Den andra förstärkningsprocessen sker genom att använda en så kallad microkanalplatta (MCP), som är en typ av elektronmultiplikator som kan öka signalstyrkan ytterligare.

Genom att använda sig av röntgenbildsförstärkning kan man få till stånd en mycket snabb bilduppdatering, vilket är viktigt när man studerar rörliga strukturer. Det gör också att man kan reducera stråldosen som patienten utsätts för, eftersom man kan använda lägre strålnivåer och ändå få till stånd en acceptabel bildkvalitet.

Molekylära modeller är matematiska och grafiska representationer av molekyler och deras interaktioner på en molekylär nivå. Dessa modeller används inom flera områden inom naturvetenskapen, till exempel inom biologi, kemi och fysik, för att förutsäga hur olika molekyler beter sig och interagerar med varandra.

En molekylär modell kan bestå av en tredimensionell struktur av en molekyl, som visar var varje atom finns placerad och hur de är bundna till varandra. Den kan också inkludera information om elektronmolntopologi, laddning och andra fysikaliska egenskaper hos molekylen.

Molekylära modeller kan användas för att simulera kemiska reaktioner, studera proteiners struktur och funktion, utveckla läkemedel och förstå komplexa biologiska system på en molekylär nivå. Genom att visualisera och analysera molekylära modeller kan forskare få en bättre förståelse för de grundläggande principerna som styr molekyler och deras interaktioner, vilket kan leda till nya insikter och innovationer inom många olika områden.

'Multimodal imaging' er en terminologi indenfor medicin og biomedicin, som refererer til anvendelsen af to eller flere billeddannende teknikker eller modaler for at opnå komplementære informationer om et fysiologisk system, en sygdomsproces eller en patofysiologisk tilstand. Dette muliggør en mere detaljeret og præcis diagnostisk eller forskningsmæssig vurdering end hver enkelt modals brug alene.

Multimodale billeddannende teknikker kan inkludere, men ikke begrænse sig til:

1. Magnetresonansbilleder (MRI)
2. Positronemissionstomografi (PET)
3. Computertomografi (CT)
4. Ultralydsundersøgelser (US)
5. Optisk kohærent tomografi (OCT)
6. Singel-foton emissjon computed tomografi (SPECT)

Ved at kombinere fordelene fra hver modals styrker, kan multimodal imaging:

1. Forside strukturel og funktionel information
2. Forbedre diagnosticiteten og specifisiteten af sygdomsidentifikation
3. Overvåge progression eller respons til behandling over tid
4. Guide invasive procedurer, såsom biopsier eller terapeutiske interventioner

I klinisk praksis kan multimodal imaging være anvendelig i en bred vifte af medicinske specialiteter, herunder onkologi, neurologi, kardiologi, radiologi og ortopædi.

Fluor-radioisotoper är radioaktiva isotoper av grundämnet fluor. Fluor har atomnummer 9 och finns naturligt i jordskorpan, men alla fluor-isotoper är instabila och sönderfaller med emission av radiation.

Exempel på vanliga fluor-radioisotoper inkluderar:

* Fluor-18: Har en halveringstid på 109,77 minuter och används ofta inom medicinen för att diagnostisera sjukdomar, särskilt cancer, genom positronemissionstomografi (PET).
* Fluor-20: Har en halveringstid på 11,16 sekunder och används som en källa till neutroner i strålbehandling.
* Fluor-17: Har en halveringstid på 64,49 sekunder och används inom forskning för att studera kemiska reaktioner.

Användningen av fluor-radioisotoper är ofta begränsad till kontrollerade miljöer som laboratorier eller sjukhus, på grund av deras radioaktiva natur och strålningsrisker.

Prediktivt värde av tester (PDV) är ett mått på hur väl en given test kan förutsäga ett specifikt utfall eller en sjukdom hos en individ. PDV uttrycks vanligtvis som sannolikheten för att ett visst utfall ska inträffa baserat på resultatet av en given test.

PDV kan beräknas genom att jämföra sannolikheterna för att ett specifikt utfall ska inträffa med eller utan testresultatet. Denna jämförelse ger en odds ratio, som kan användas för att beräkna PDV.

PDV är viktigt inom klinisk praktik eftersom det kan hjälpa läkare att bedöma riskerna och möjligheterna för olika behandlingsalternativ. Det kan även användas för att screena populationer för högriskpatienter, vilket kan leda till tidigare identifiering och behandling av sjukdomar.

Det är viktigt att notera att PDV inte alltid är statiskt och kan variera beroende på populationen som testas och andra faktorer som prevalensen av sjukdomen, sensitiviteten och specificiteten hos testet. Därför bör PDV alltid tolkas i kontext och tillsammans med andra kliniska informationer.

Medicinsk bilddiagnostik är en gren inom medicinen som använder olika tekniker för att generera visuella avbildningar av patients kropp eller dess delar. Dessa avbildningar används sedan för att ställa diagnoser, planera behandlingar och bedöma effekterna av behandlingar. Exempel på tekniker inom medicinsk bilddiagnostik är röntgenstrålning, magnetresonanstomografi (MRT), datortomografi (CT), ultraljud och scintigrafi.

'Kontrastmedel' är inom medicinen ett medel som används under bilddiagnostiska undersökningar, såsom röntgen, datortomografi (CT) och magnetresonanstomografi (MRT), för att förbättra kontrasterna mellan olika vävnader eller strukturer inne i kroppen. Detta gör det möjligt att klarare definiera och urskilja olika sjukdomar, skador eller avvikelser.

Kontrastmedlen kan vara baserade på olika substanser, beroende på vilken typ av undersökning som skall utföras. Vid röntgenundersökningar använts ofta jodbaserade kontrastmedel, medan gadoliniumbaserade kontrastmedel är vanliga under MRT-undersökningar.

Det är viktigt att notera att vissa individer kan ha allergiska reaktioner på vissa typer av kontrastmedel, och det är därför viktigt att informera personalen om eventuella allergihistorik eller andra hälsoproblem innan undersökningen genomförs.

Fyra-dimensionell datortomografi (4D-CT) är en typ av avancerad medicinsk bildbehandling som kombinerar traditionell datortomografi (CT) med tekniker för att visualisera rörelser i tiden, vilket ger en fjärde dimension. I det här fallet används 4D-CT ofta för att beskriva en serie av CT-skannrar som tas över tid, vanligtvis under en andningscykel eller ett hjärtslag. Detta möjliggör för läkare och forskare att studera hur organ och vävnader i kroppen rör sig och fungerar över tid, vilket kan vara speciellt användbart inom områden som cancerbehandling, planering av strålterapi och studier av hjärt-kärlsjukdomar. Genom att ha tillgång till denna information kan läkare ta bättre beslut om behandling och öka precisionen i diagnoser och terapeutiska interventioner.

Enligt Nationalencyklopedin definieras en Röntgenundersökning som:

"En diagnostisk metod där kroppsdelar eller föremål bestrålas med röntgenstrålar. De genomträngda strukturerna ger skuggbilder på en film eller ett digitalt sensorområde. Skillnader i densitet i det bestrålade området, till exempel mellan ben och muskler, blir då synliga."

Således är en Röntgenundersökning en metod där kroppen eller ett föremål utsätts för röntgenstrålar, vilket ger skuggbilder av de strukturer som genomträngs. Detta används ofta inom medicinen för att diagnostisera olika tillstånd och skador.

Retrospective studies, på svenska retroaktiva studier, är en typ av observational study där forskare analyserar data som har samlats in före studiens början. Dessa studier undersöker ofta associationer mellan utsatta faktorer och utfall i en population under en given tidsperiod.

Retrospektiva studier kan vara antingen fall-kontrollstudier eller kohortstudier. I en fall-kontrollstudie väljer forskaren ut individer med ett specifikt utfall (fall) och jämför dem med en kontrollgrupp som inte har detta utfall. I en kohortstudie följs två eller flera grupper av individer över tid, där den ena gruppen är exponerad för en viss riskfaktor och den andra inte är det.

Retrospektiva studier kan vara användbara när det finns redan tillgängliga data som kan användas för att besvara ett forskningsfrågor, men de har också nackdelar. Dessa studier kan vara såriga för bias eftersom de är beroende av att data har samlats in på ett korrekt och konsistent sätt före studiens början. Det kan också vara svårt att etablera orsakssamband mellan exponeringar och utfall i retroaktiva studier eftersom det kan finnas okända eller outtalade variabler som påverkar resultaten.

Stråldos definieras som mängden av joniserande strålning som absorberats av ett material och uttrycks i enheten Gray (Gy), där 1 Gy är lika med absorptionen av 1 Joule av energi per kilogram. Detta är en fysikalisk storhet och mäter inte direkt skadan eller effekten på levande vävnad.

För att beskriva den biologiska effekten av en stråldos använder man sig istället av enheten Sievert (Sv), som tar hänsyn till hur känslig olika typer av celler är för joniserande strålning. En Sv är lika med 1 Gy multiplicerat med en kvalitetsfaktor (QF) som beräknas utifrån typen av strålning och energin hos denna. För exempelvis gammastrålning är QF = 1, medan QF för neutronstrålning kan variera mellan 2 och 20 beroende på neutronenergins storlek.

Röntgenterapi, även känd som strålterapi eller radioterapi, är en form av cancerbehandling där högenergiska joniserande strålar används för att döda cancerceller och hämma deras förmåga att dela sig och växa. Strålningen kan fokuseras till en specifik plats i kroppen, såsom en tumör, eller ges över ett större område. Röntgenterapi kan användas ensam eller tillsammans med andra behandlingsmetoder som kirurgi och kemoterapi. Den kan också användas för att lindra smärta och andra symtom hos cancerpatienter i slutstadiet av sjukdomen.

En bukröntgen, även kallat abdominell röntgen, är en medicinsk undersökning där bukhålan (abdomen) tar på röntgenfilm för att få en bild av de inre organen och strukturerna. Detta kan användas för att leta efter olika sjukdomar eller skador, till exempel stenar i urinledaren eller tarmväggsförändringar.

Bukröntgen är en relativt enkel och snabb undersökning som inte kräver någon särskild förberedelse från patientens sida, men patienten måste ligga stilla under undersökningen så att bilderna inte blir suddiga. Undersökningen använder låga doser av joniserande strålning och är vanligtvis smärtfri, även om det kan kännas obehagligt att hålla andan under vissa delar av undersökningen.

"Small angle scattering" (SAS) er en teknik innen fysisk kemi og biofysikk som brukes for å studere struktur av materielle systemer på nanometer-skala. Denne teknikken involverer eksposisjonen av et materiale for en stråling, ofte røntgenstråling eller neutroner, og observering av hvordan strålingen spredes som følge av interaksjoner med små partikler eller uregelheter i strukturen. Ved small angle scattering refererer vi til vinkelen på disse spredningsmønsterne, som er mye mindre enn 1 grad (eller pi radianer).

SAS-data kan tolkes for å gi informasjon om partikkelstørrelse, form og fordeling i systemet. I biomedisinsk sammenheng kan denne teknikken være nyttig for å undersøke struktur av biologiske makromolekyler som proteiner og DNA, som ofte har nanoskalestrukturer som er relevante for deres funksjon. Small angle scattering er en ikke-destruktiv teknik, det vil si at den ikke ødelegger materialet under undersøkelsen, så den kan være nyttig til å studere sammenhengen mellom struktur og funksjon over tid eller under forskjellige forsøksvilkår.

Förkalkning, eller "calcification" på engelska, är ett medicinskt tillstånd där kroppens vävnader eller organ innehåller oönskade kalciumavlagringar. Detta kan orsaka hårda, stela formationer som kan påverka funktionen hos det drabbade området. Förkalkning kan förekomma i flera olika kroppsdelar, inklusive artärer, hjärta, lungor, bröst och binjurar. I vissa fall kan förkalkning vara ett tecken på en underliggande sjukdom eller störning i kroppen. I andra fall kan orsaken vara okänd. Behandlingen beror på typen av förkalkning och dess allvarlighetsgrad.

"Behandlingsresultat" er en betegnelse for hvordan en pasient reagerer på en behandling. Det kan inkludere forbedringer i symptomer, funksjon og kvalitet av liv, men også potentiale bivirkninger eller komplikasjoner til behandlingen. Behandlingsresultatet må ofte evalueres over tid for å kunne avgjøre om behandlingen er effektiv og om det er behov for justeringer i terapeutisk strategi.

Hjärnan är det centrala nervösa systemets kontroll- och koordineringsorgan. Den består av hjärnbarken (cerebrum), liljan (cerebellum) och förlängda märgen (medulla oblongata), samt flera inre strukturer så som thalamus, hypothalamus och hippocampus. Hjärnan är ansvarig för högre kognitiva funktioner såsom tankeprocesser, minne, språk och medvetandet, samt kontrollerar också kroppens autonoma funktioner som andning, hjärtrytm och kroppstemperatur. Hjärnan är indelad i två hemisfärer och innehåller miljarder nervceller (neuron) som kommunicerar med varandra via nervimpulser för att skapa tankar, känslor, minnen och handlingar.

"Prospektiva studier" är en typ av forskningsdesign inom epidemiologi och klinisk forskning. Den innebär att data insamlas prospektivt, det vill säga efter ett bestämt datum och framåt, medan deltagarna fortfarande är i livet och studeras över en viss tidsperiod. Detta står i kontrast till retrospektiva studier, där data insamlas genom att granska redan existerande data eller dokument från tidigare händelser.

Prospektiva studier kan vara antingen kohortstudier eller longitudinella studier. I en kohortstudie följs två eller flera grupper med deltagare som har olika exponeringar för en viss riskfaktor över tid, och man jämför huruvida de utvecklar en viss sjukdom eller inte. I en longitudinell studie följs en population under en längre tidsperiod för att undersöka hur förändringar i olika variabler relaterar till hälsoutfall eller andra utgångar.

Prospektiva studier anses ofta ge starkare bevis som stöd för orsakssamband än retrospektiva studier, eftersom de minskar risken för återblickars bias och ger möjlighet att kontrollera för konfoundingare. Dock kan de vara tidskrävande och dyra att genomföra.

Strålningsspridning (radiation scattering) är en process där strålning, till exempel ljus eller partikelstrålning, avböjs från sin ursprungliga bana när den interagerar med materia. Det finns två huvudsakliga typer av strålningsspridning: Rayleigh-spridning och Compton-spridning.

Rayleigh-spridning sker när en elektromagnetisk våg, till exempel ljus, interagerar med ett atomärt partikel i en atom eller molekyl. Spridningen orsakas av den oscillatoriska rörelse som atompartikeln utför under interaktionen och resulterar i att strålningen sprids i alla riktningar, men med samma frekvens som den ursprungliga strålningen.

Compton-spridning sker när en foton (en ljuspartikel) kolliderar med en fritt rörlig elektron. Vid kollisionen avges en del av energian i fotonen till den rörliga elektronen, vilket resulterar i att både fotonens frekvens och riktning ändras. Compton-spridning är därför särskilt relevant när man studerar interaktioner mellan strålning och materia på subatomär nivå, till exempel inom ramen för strålbehandling av cancer eller kosmisk strålning.

En algoritm är en serie steg eller instruktioner som tas för att lösa ett problem eller utföra en viss uppgift inom medicinen, liksom i andra sammanhang. Algoritmer används ofta inom klinisk praxis för att standardisera vården och förbättra patientresultaten.

Exempel på algoritmer inom medicin kan vara:

* En algoritm för att diagnostisera och behandla en specifik sjukdom, till exempel en algoritm för att hantera sepsis eller akut koronarsyndrom.
* En algoritm för att utvärdera och hantera smärta, som innehåller steg för att bedöma smärtintensiteten, identifiera orsaken till smärtan och välja lämplig behandling.
* En algoritm för att besluta om en patient ska opereras eller inte, som tar hänsyn till faktorer som allvarligheten av sjukdomen, patientens preferenser och komorbiditeter.

Algoritmer kan variera i komplexitet från enkla listor över steg att följa till mer sofistikerade system som innehåller avancerad matematik och artificiell intelligens. Viktigt är att algoritmer utformas med omsorg och testas noggrant för att säkerställa att de ger korrekta och säkra resultat i alla tillämpningar.

'Utrustningsdesign' (engelska: 'Medical Device Design') är ett område inom produktutveckling som fokuserar på att skapa, utforma och ta fram medicinska enheter och tillbehör. Enligt FDA (US Food and Drug Administration) är en medicinsk enhet något som:

1. är avsett för användning i människor diagnostiskt eller terapeutiskt, och
2. inte åstadkommer sin verkan genom kemiska aktivitet eller metabolism i eller på kroppen och som inte är en farmakologisk, immunologisk eller genetisk produkt.

Exempel på medicinska enheter inkluderar pacemakers, defibrillatorer, proteser, ortopediska instrument, katetrar, operationsbord och annan sjukvårdsutrustning.

Utrustningsdesign innefattar ett brett spektrum av aktiviteter, från behovsanalys, konceptutveckling, detaljerad design, prototypning, tillverkning och verifiering/validering enligt medicinska enhetsregleringsmyndigheters krav. Utrustningsdesigner måste ha kunskap inom områden som biokompatibilitet, användarcentrerad design, riskhantering, materialval och systemintegrering för att skapa säkra, effektiva och tillförlitliga medicinska enheter.

Proteinkonfiguration refererar till den unika sekvensen av aminosyror som bildar ett proteinmolekyls tredimensionella struktur. Denna konfiguration bestäms av proteinkodande gener och påverkas av posttranslationella modifikationer. Proteinkonfigurationen är viktig för proteinets funktion, stabilitet och interaktion med andra molekyler inom cellen.

I en medicinsk kontext refererer tidsfaktorer ofte til forhold der har med tiden at gøre, når det kommer til sygdomme, behandlinger eller sundhedsforhold. Det kan eksempelvis være:

1. Akutte vs. kroniske tilstande: Hvor akutte tilstande kræver øjeblikkelig medicinsk indgriben, kan kroniske tilstande udvikle sig over en længere periode.
2. Tidspunktet for diagnose og behandling: Hvor hurtigt en sygdom identificeres og behandles, kan have væsentlig indvirkning på prognosen.
3. Forløb og progression af en sygdom: Hvor lang tid en sygdom tager at udvikle sig eller forværres, kan have indvirkning på valget af behandling og dens effektivitet.
4. Tidligere eksponeringer eller længerevarende sundhedsproblemer: Tidsfaktoren spiller også en rolle i forhold til tidligere eksponeringer for miljøfaktorer, infektioner eller livsstilsvalg, der kan have indvirkning på senere helbredsudvikling.
5. Alder: Alderen kan have indvirkning på risikoen for visse sygdomme, svarende til at visse sygdomme er mere almindelige hos ældre end yngre mennesker.
6. Længerevarende virkninger af behandling: Tidsfaktoren spiller også en rolle i forhold til mulige bivirkninger eller komplikationer, der kan opstå som følge af længerevarende medicinske behandlinger.

I alle disse tilfælde er tidsfaktoren en vigtig overvejelse i forbindelse med forebyggelse, diagnostisk og terapeutisk beslutningstagen.

Kranskärlsröntgen, även känt som koronarangiografi, är ett medicinskt undersökningsförfarande där ett kontrastmedel injiceras i kranskärlen (de blodkärl som försörjer hjärtmuskulaturen) och sedan får man ta röntgenbilder av dem. Det gör det möjligt för läkaren att se om det finns några förträngningar, ärr eller andra skador i kranskärlen som kan leda till hjärtklappningssjukdom eller hjärtattacker. Proceduren utförs vanligen under lokalbedövning och med hjälp av en kateter som införs genom en blodkärle i armen eller låret.

'Gula fläcken' är ett begrepp inom neurologi och anatomi som refererar till en liten, rund formad struktur i hjärnbarken som är involverad i synsinnet. Den gula fläcken, även känd som V4-regionen eller den färgkänsliga regionen, är en del av det visuella systemet i hjärnan och bidrar till bearbetningen och tolkningen av färginformation från det retinala signalsystemet. Den gula fläcken är belägen i occipitalloben, som är den bakre delen av hjärnbarken, och gränsar till de andra delarna av det visuella systemet, såsom V1 (den primära visuella cortex) och V2.

'Kolradioisotoper' refererer til isotoper (varianter) av kulstof-atomet som har ustabil nucleus og som sender ut ioniserende stråling, noe som gjør dem anvendelige i medisinsk kontekst. Et velkjent eksempel er kulstoff-14 (^14C), som kan brukes i en type radiokarbondatering. I medisinen kan kolradioisotoper brukes til å merke ut forskjellige organismer eller stoffer, slik at de kan følges opp innen kroppen ved hjelp av en gammakamera etter at de er injiserte, inhalert eller ingestert. Dette kan være nyttig i diagnostisk testing for å avdekke for eksempel skjult blodtapt, infeksjoner, tumorer eller andre abnormaliteter.

I medicinen refererar observatörsvariation (observer variation) till det fenomen då olika observatörer (t.ex. läkare, sjuksköterskor eller forskare) bedömer, mäter eller rapporterar olika aspekter av en patients tillstånd på olika sätt. Detta kan bero på subjektiva faktorer som observerarnas erfarenhet, träning, förväntningar och tolkningssätt, men även på objektiva faktorer som bristfällig standardisering av metoderna eller mätinstrumenten. Observatörsvariation kan påverka diagnoser, behandlingsbeslut och forskningsresultat, och är därför en viktig aspekt att ta hänsyn till i klinisk praktik och forskning.

Syreghasradioisotoper är radioaktiva varianter av syreatomen. De används inom medicinen för att diagnostisera och behandla sjukdomar. Exempel på sådana isotoper är krypton-81m, som används i lungscanningar, och kol-14, som används i PET-scanningar. När dessa isotoper avges inne i kroppen kan de detekteras med hjälp av specialutrustning, vilket ger läkaren information om patientens tillstånd.

Diagnostiska tekniker inom oftalmologi (ögonsjukvård) är metoder och verktyg som används för att diagnostisera olika ögonrelaterade sjukdomar och tillstånd. Några exempel på dessa tekniker inkluderar:

1. Oftalmoskopi: En metod där oftalmologen använder ett oftalmoskop för att titta djupt in i ögat och undersöka sjukdomar som kan påverka näthinnan, glaskroppen eller ögonbotten.
2. Visometri: En metod där oftalmologen mäter patientens synskärpa med hjälp av en visusmätare för att diagnostisera synfel och andra ögonrelaterade tillstånd.
3. Korneometri: En metod som mäter tjockleken och krökningsradien av hornhinnan med hjälp av en korneometer.
4. Tonometri: En metod som mäter trycket inne i ögat med hjälp av ett tonometer, vilket kan vara användbart för att diagnostisera glaukom.
5. Fluoresceinangiografi: En metod där en fluoresceinfärgning injiceras i blodomloppet och sedan fotograferas när den passerar genom ögat, vilket kan vara användbart för att diagnostisera sjukdomar som påverkar blodkärlen i ögat.
6. Ultrasonografi: En metod där ultraljud v waves skickas in i ögat och reflekteras tillbaka, vilket kan ge information om strukturen och funktionen hos olika delar av ögat.

Dessa är några exempel på de diagnostiska tekniker som används inom oftalmologi för att ställa en korrekt diagnos och ge patienten den bästa möjliga vården.

"Bildförstärkning" är ett medicinskt begrepp som refererar till tekniker som används för att öka kontrasten och detaljrikedomen i en bild, ofta inom områden som radiologi och ultraljud. Det gör det möjligt att urskilja strukturer och detaljer som annars kan vara svåra att se.

Det finns olika typer av bildförstärkningsmetoder, beroende på vilket slags medicinsk bild man arbetar med. Några exempel är:

* Kontrastförstärkning: Används ofta inom radiologi och ultraljud för att öka kontrasten mellan olika vävnader i en bild. Det kan göras genom att använda kontrastmedel som absorberar eller reflekterar strålning eller ljud på ett sätt som skiljer sig från omgivande vävnader.
* Digital bildförstärkning: Används ofta inom digital radiografi och datortomografi (CT) för att öka kontrasten och detaljrikedomen i en digital bild. Det kan göras genom att använda olika algoritmer som exponerar eller dämpar vissa delar av bilden för att framhäva vissa strukturer eller detaljer.
* Rekonstruktion: Används ofta inom datortomografi (CT) och magnetresonanstomografi (MRT) för att skapa en tredimensionell bild av ett objekt genom att kombinera flera tvådimensionella skivor. Det kan göras genom att använda olika algoritmer som sammanfogar de tvådimensionella skivorna på ett sätt som ger en tydligare och mer detaljerad bild av objektet.

Samtliga dessa tekniker har som syfte att förbättra kvaliteten på bilderna så att de blir lättare att tolka och analysera, vilket i sin tur underlättar diagnos och behandling av sjukdomar och skador.

"Uppföljningsstudier" (engelska: "follow-up studies") är en typ av longitudinell forskningsdesign inom medicinen där man studerar en grupp individer under en längre tidsperiod. Dessa studier kan vara observationella eller interventionsbaserade, och syftet är ofta att undersöka hur olika faktorer påverkar hälsan, sjukdomsutvecklingen eller behandlingsresultaten över tid.

I en uppföljningsstudie kan forskarna exempelvis samla in data om deltagarnas levnadsvanor, miljöfaktorer och medicinska historik, och sedan följa upp dem regelbundet för att se hur de utvecklas. Detta kan ge värdefull information om riskfaktorer, skyddsfaktorer och möjliga orsaker till olika hälsotillstånd.

Uppföljningsstudier kan vara av olika slag, beroende på hur länge de pågår och hur ofta data samlas in. De kan vara kohortstudier, där en grupp individer följs över tid, eller fallföljningsstudier, där man följer upp en specifik diagnos eller behandling hos en grupp patienter.

En artefakt i en medicinsk kontext refererar till något som skapas av den tekniska processen att göra en mätning eller undersökning, istället för att vara en naturlig del av det man studerar. Artefakter kan orsaka felaktiga eller missledande resultat om de inte identifieras och korrektureras. Exempel på artefakter inkluderar rörliga linjer på ett EKG orsakade av muskelrörelser, eller ringar runt en patient i en MRI-skanner som kan orsaka skenbara strukturer på en bild.

Kransartärsjukdom, även känd som koronarartärsjukdom (CAD), är en medicinsk term som refererar till ett tillstånd där plack bildas i och blockerar eller stör blodflödet genom kranskärlen, de artärer som förser hjärtmuskulaturen med syre- och näringsriktad blod. Placken består av fett, kolesterol, calcium och andra substanser som cirkulerar i blodet. När placken växer kan de orsaka smala passager eller hål (aneurysm) i kranskärlen, vilket kan leda till bristfällig blodförsörjning till hjärtmuskulaturen (ischemi). Ischemien kan orsaka symptom som angina pectoris (smärta eller obehag i bröstet), andningssvårigheter och yrsel. I vissa fall kan ischemien leda till allvarliga komplikationer såsom hjärtinfarkt, abnormella hjärtrytmor eller hjärtstillestånd. Faktorer som ökar risken för kransartärsjukdom inkluderar hög ålder, rökning, högt blodtryck, höga kolesterolvärden, diabetes, övervikt och brist på fysisk aktivitet.

Kryo-elektronmikroskopi (Cryo-EM) är en form av elektronmikroskopi där man använder mycket låga temperaturer, vanligen flytande kväve eller helium nära absoluta nollpunkten (-196°C eller -273°C), för att konservera biologiska prover i en naturlig och tresidigt fixerad tillstånd. Denna metod möjliggör direkt observation av biologiska makromolekyler och deras komplexa med formationer på molekylär nivå.

Cryo-EM har under de senaste åren blivit en allt vanligare teknik inom strukturbiologin, eftersom den kan användas för att bestämma tredimensionella strukturer av biologiska makromolekyler och deras komplex med hög upplösning, även om de är svåra att kristallisera. Denna teknik har haft en stor inverkan på forskningen inom områden som cellbiologi, strukturbiochemistry, virologi och neurovetenskap.

"Bronkografi" er en medisinsk terminologi som refererer til en undersøkelse av de underdele av luftveiene i lungene som kaller bronkene, ved hjelp av en bildegivende metode. En slik undersøkelse kan for eksempel være en bronkografi gjort ved hjelp av røntgen eller computed tomography (CT) skanning.

Under en bronkografi får pasienten vanligvis inn en kontraststoff som fyller ut luftveiene, noe som gjør at de blir synlige på bildeet. Dette kan hjelpe med å avdekke forskjellige tilstander som kan påvirke luftveiene, slik som infeksjoner, inflammasjon, tumorer eller andre abnormaliteter.

Det er viktig å nevne at terminologien kan variere mellom forskjellige land og spesialiseringer innen medisinen. I noen kontekster kan "bronkografi" referere til en spesiell type undersøkelse der en fleksibel tubing (bronkoskop) brukes for å se direkte inn i luftveiene, men det er mer vanlig at denne typen undersøkelse blir kalt "bronkoskopi".

"Tvärsnittsanatomi" är en term inom anatomisk vetenskap som refererar till studien av korssnitt av olika kroppsdelar och deras struktur. Det innebär att man ser på en tunn skiva av ett organ eller en annan del av kroppen, istället för att titta på det i sin helhet. Genom att analysera dessa tvärsnitt kan man få information om de olika typerna av vävnader och deras proportioner inom den specifika strukturen. Detta kan vara särskilt användbart när man studerar komplexa organ som hjärnan eller lungorna, där det kan vara svårt att få en klar förståelse av deras inre struktur genom att bara titta på dem från utsidan.

'Blodflöde i hjärnan' (cerebral blodflöde) refererar till den totala mängden syresatt blod som cirkulerar genom hjärnans blodkärl (artärer, kapillärer och vener) per tidsenhet. Det cerebrala blodflödet är avgörande för hjärnans funktion och överlevelse, eftersom hjärnan är beroende av ett ständigt tillförande av syre och näringsämnen från blodet.

Normalvärden för cerebralt blodflöde varierar mellan 45 och 55 milliliter per 100 gram hjärnvävnad per minut (ml/100g/min). Det kan mätas noninvasivt med tekniker som transkraniell dopplersonografi, magnetisk resonansangiografi (MRA) eller datoriserad tomografi (CTA), vilka ger information om storleken och formen på de stora hjärnartärerna samt blodflödeshastigheten i dem.

Förändringar i cerebralt blodflöde kan orsakas av olika sjukdomstillstånd, som exempelvis stroke (blodpropp eller blödning i hjärnan), hypotension (låg blodtryck), hypertenision (högt blodtryck), arterioskleros (förträngning av artärerna) och skalltrauma. Dessa förändringar kan leda till neurologiska symtom som huvudvärk, yrsel, synstörningar, svårigheter att tala eller andas, medvetandeförlust och i värsta fall död.

En skärmbildsundersökning (engelska: "imaging study" eller "imaging test") är inom medicinen en undersökningsmetod som använder olika former av tekniker för att producera bilder av kroppens inre strukturer och funktioner. Detta kan ske genom användning av joniserande strålning, magnetfält, ultraljud eller andra energikällor. Exempel på skärmbildsundersökningar är röntgen, datortomografi (CT), magnetresonanstomografi (MRT), positronemissionstomografi (PET) och ultraljudsundersökningar.

Skärmbildsundersökningar används ofta för att hjälpa läkare att ställa diagnoser, planera behandlingar, övervaka sjukdomars framskridande eller kontrollera effekterna av en genomförd behandling.

"En analys av utrustningsfel" refererar till en systematisk undersökning och bedömning av problem eller fel som uppstått i användandet av medicinskt utrustning. Detta kan innebära att man tittar på orsakerna till felet, dess konsekvenser och möjliga lösningar.

Denna analys kan involvera en teknisk undersökning av själva utrustningen för att fastställa vad som är fel, men den kan också innebära en klinisk bedömning av hur felet har påverkat patientvården och vilka risker det inneburit.

Målet med en analys av utrustningsfel är att ta reda på vad som har gått fel, varför, och hur man kan undvika att det händer igen i framtiden. Det kan också hjälpa till att fastställa om ett utbyte eller reparation behövs, samt att ge information till tillverkaren om felet för att eventuellt kunna förbättra produkten.

'Nervtrådar' är en del av det perifera nervsystemet och består av samlingar av neuroners axoner som är omgivna av ett myelinlager, vilket hjälper till att skydda nerverna och öka nervimpulsens hastighet. Nervtrådar kan vara myelinerade (täckta med myelin) eller icke-myelinerade (utan myelin). De är ansvariga för att överföra sensoriska, motoriska och autonoma signaler mellan centrala nervsystemet (hjärnan och ryggmärgen) och kroppens olika delar.

'Synnervspapill' er en medisinsk betegnelse for papilla optica, som er den del av øyet der synnerven (nervus opticus) forlater øyeballen. Synnervspapillen er stedet der det indre laget av øyeballens hvite del (sclera), som kaller seg lamina cribrosa, har en åpning gjennom hvilken synnerven passerer.

Synnervspapillen kan observeres ved å se inn i øyet med en oftalmoskop, og er viktig å undersøke fordi forskjellige tilstander kan påvirke utseendet og funksjonen av den. For eksempel, kan forstørrelsen av synnervspapillen være et tegn på glaukom, en sykdom som kan føre til permanent skade på synet hvis det ikke behandles tidlig og riktig.

Enligt Medicinska Ordlistan, utgiven av Svenska Läkarförbundet, definieras 'Röntgenfilm' som:

"Film som används för att fånga ett röntgenbild. Numera i princip ersatt av digitala sensorer."

Således är en 'Röntgenfilm' ett historiskt begrepp inom medicinen, då det numera vanligen är digitale sensorer som används istället för röntgenfilm.

"Oväntade fynd" är ett medicinskt begrepp som refererar till att upptäcka en abnormalitet, sjukdom eller tillstånd som inte var förväntad under en undersökning, behandling eller screening. Det kan handla om allvarliga tillstånd såsom cancer eller hjärtsjukdom, men också mindre allvarliga tillstånd som asymptomatiska cystor eller strukturella avvikelser. Oväntade fynd kan upptäckas under en rutinundersökning, vid behandling av en annan sjukdom eller vid screening för en specifik sjukdom. I vissa fall kan oväntade fynd leda till behandling och övervakning för att förhindra komplikationer eller försämringar av hälsotillståndet.

"Kärlröntgen" är en medicinsk undersökningsmetod som innebär att en patient får exponeras för en liten dos joniserande strålning, vanligtvis röntgenstrålar, med syfte att producera detaljerade bilder av ben- och käkstrukturer. Detta görs vanligen med hjälp av en apparat som kallas en "kärltub" eller "dental röntgentub", som är placerad framför patientens huvud.

Detaljerade bilder av tänderna och deras omgivande strukturer, såsom käken och tandköttet, kan tas med hjälp av denna metod. Detta kan vara användbart för att upptäcka skador, sjukdomar eller andra avvikelser i munhålan som annars kan vara svåra att se under en vanlig tandläkarundersökning.

Kärlröntgen är en säker och effektiv metod för att undersöka tänderna och deras omgivande strukturer, men det är viktigt att begränsa strålexponeringen till den absolut nödvändiga mängden för att undvika onödiga hälsorisker.

"Optiske fenomener" er en samlebetegnelse for de forskjellige lysfænomener som kan oppstå når lyset interagerer med forskjellige typer overflater, materialer eller strukturer. Dette inkluderer refleksion (lys som reflekteres tilbake fra en overflate), refraksjon (endaring av lysbane når det passerer fra et medium til ett annet, for eksempel fra luft til glass), diffraktion (avbøyning av lysbølger rundt små objekter eller gjennom small huller), interferens (forstærkelse eller utslaging av lysbølger når de sammenfelles) og polarisering (begrensning av lysets svingsretning). Disse optiske fenomenene kan føre til mange forskjellige effekter, som bøying av lysstråler, skiftende farger, speilvirkninger og andre interessante synseindrk.

En lungtumör är en abnorm odling (tumör) av celler i lungorna. Tumörer kan vara godartade (benigna) eller elakartade (maligna). Maliga lungtumörer kallas ofta för lungcancer och de kan delas in i två huvudgrupper: småcelliga lungcancerytter och icke-småcelliga lungcancerytter. Lungcancer är en av de vanligaste formerna av cancer och orsakas ofta av rökning. Symptomen på lungcancer kan inkludera hosta, bröstsmärtor, andningssvårigheter och viktminskning. Behandlingen beror på typen och utbredningen av cancertypen, men kan omfatta kirurgi, strålbehandling och/eller cellgiftsbehandling (chemotherapi).

"Genomförbarhetsstudier", eller "feasibility studies", är en typ av klinisk forskning som utförs för att undersöka hur en kommande större studie kan planeras, koordineras och genomföras på ett effektivt sätt. Dessa studier har ofta som syfte att testa olika aspekter av en framtida klinisk prövning, till exempel rekryteringsprocessen, datainsamlingen, datahanteringen och -analysen, samt deltagarnas tålamod och acceptans för studiens design och genomförande.

Genomförbarhetsstudier är vanligtvis mindre i skala än en fullskalig klinisk prövning och inkluderar ofta ett begränsat antal deltagare. Dessa studier kan hjälpa forskarna att identifiera och lösa eventuella problem eller utmaningar som kan uppstå under en kommande större studie, vilket i sin tur kan leda till en mer effektiv och framgångsrik genomförande av den slutliga kliniska prövningen.

Interferometri är en teknik inom fysiken och mätsystemskonstruktionen som bygger på interaktioner mellan vågor, ofta ljusvågor. Tekniken använder sig av våghöljenas interferencemönster för att göra mycket noggranna mätningar av avstånd, vinklar, fasskillnader och andra egenskaper hos den utsända strålningen.

I en enkel interferometer delas en stråle upp i två delstrålar med hjälp av en splitter, till exempel en halvgenomskinlig spegel. Dessa delstrålar reflekteras sedan och sammanförs igen så att de bildar ett interferencemönster som kan observeras på en skärm eller registreras med en sensor. Skillnaden i fas mellan de två delstrålarna orsakar konstruktiv eller destruktiv interference, vilket resulterar i ljusa eller mörka band i mönstret.

Interferometri används inom ett flertal områden inom medicinen, bland annat för att studera biologiska molekyler och deras interaktioner, för att utföra högupplösta mikroskopi av levande celler samt för att utveckla och kalibrera mycket noggranna medicinska mätinstrument.

'Molekyler konfiguration' refererer til den rumlige fordeling og orienteringen av atomer eller grupper av atomer i en molekyl. Det inkluderer også bondslengder, vinklar mellom bindinger og stereokemiske egenskaper. Molekyler kan ha ulik konfigurasjon selv hvis de har samme kjemisk formel, noe som kan ha betydning for deres fysisk-kemiske egenskaper og biologiske aktivitet.

Organoteknetsiumföreningar är en typ av radiofarmaceutiska preparat som innehåller teknetsium-99m (^99m^Tc) kopplat till en organisk molekyl. Denna koppling gör det möjligt för ^99m^Tc att bibehålla sin radiotillstånd och ändå uppföra sig som en del av den organiska molekylen, vilket gör att det kan användas för att undersöka olika funktioner i kroppen med hjälp av bilddiagnostik, till exempel SPECT-scanning.

Organoteknetsiumföreningar är vanligen lätta att framställa och har en relativt kort halveringstid på 6 timmar, vilket gör dem säkra och effektiva för klinisk användning. De kan användas för att undersöka olika organ och system i kroppen, till exempel hjärtat, lungorna, levern, benmärgen och skelettet.

Exempel på vanliga organoteknetsiumföreningar inkluderar MIBI (Sestamibi), DTPA (Technetium (IX) tetrofosmin) och HMPAO (Hexamethylpropyleneamine oxime).

En lungöronddiagnostisk procedur som innebär att en patient får ta ett djupt andetag och hålla det medan en smal strål av rent röntgenstrålning skickas genom lungorna. Detta görs vanligtvis i två positioner, fronterat (framifrån) och lateralt (sidled), för att få en tydligare bild av lungornas struktur och funktion. Lungöronddiagnostiken används ofta för att upptäcka och undersöka olika lungsjukdomar, såsom lungemboli, pneumoni, cancer och kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL).

Molekyler är de minsta beståndsdelarna av ett rensat, rent ämne och består vanligtvis av två eller flera atomer som är kemiskt bundna tillsammans. Molekylstruktur refererar till den specifika positionen och orienteringen av varje atom i en molekyl, inklusive de kemiska bindningarna mellan dem. Denna struktur kan ha stor betydelse för molekylets egenskaper och funktion, eftersom små förändringar i molekylstrukturen kan leda till stora skillnader i dess fysikaliska och kemiska karaktär.

Exempel: Vatten (H2O) är en enkel molekyl med en molekylstruktur som består av två väteatomer (H) bundna till en syreatom (O) genom kovalenta bindningar. Denna specifika molekylstruktur ger vattnet unika egenskaper, såsom dess höga brytningsindex och dess förmåga att agera som ett polärt lösningsmedel för många olika ämnen.

Sjukdomsgradsmått, eller "disease severity measures," är metoder och skalor som används för att kvantifiera hur allvarlig en viss sjukdom eller tillstånd är hos en patient. Det kan handla om subjektiva bedömningar gjorda av en vårdpersonal, såsom kliniska observationer och symptombeskrivningar, eller objektiva tester och mätningar som exempelvis blodprover eller bilddiagnostik.

Sjukdomsgradsmått används ofta inom forskning för att jämföra effekterna av olika behandlingsmetoder, men de kan även användas i klinisk praxis för att övervaka en patients tillstånd över tid och för att ställa in behandlingen på rätt nivå. Exempel på vanliga sjukdomsgradsmått är skalor för smärta, funktionsnedsättning, livskvalitet och komplikationsrisk.

Tallium-radioisotoper refererer til radioaktive varianter av grundstoffet tallium (elementnummer 81 på det periodiske systemet). Tallium har flere radioisotoper, deriblant nogle som kan anvendes i medicinsk kontekst.

Et eksempel er Tallium-201 (²⁰¹Tl), et gamma-emitterende radioisotop med en halveringstid på ca. 73 timer. Det anvendes ofte i nuklearmedicinske undersøgelser, som myokardscintigrafi, for at undersøge hjertets blodgennemstrømning og funktion. Tallium-201 absorberes aktivt i hjertets miokard (hjertemuskulatur), og dets fordeling kan derefter overvåges ved hjælp af en gammakamera.

Det er vigtigt at notere, at arbejdet med radioisotoper bør udføres under sikre og kontrollerede forhold for at minimere eksponeringen for stråling og beskytte patienter og personale.

'Synskärpa' (visual acuity) är ett mått på den skarpaste distinkta seende förmågan hos ett öga, vanligtvis uppmätt som hur väl en person kan upplösa horisontella linjer av motsatta färger. Det mäts ofta som antal bokstäver på en standardiserad optotypisk tabell (t.ex. Snellen-tabell) som en person kan identifiera korrekt vid en given avstånd och storlek. Normalt synskärpa är vanligtvis 20/20 eller 6/6 i olika måttenheter, vilket innebär att individen kan se detaljer på samma avstånd som en normalögd person med normalsyn ska kunna se dem.

Radiologisk teknologi definieras som den tekniska och praktiska aspekten av att genomföra medicinska bilddiagnostiska undersökningar, såsom röntgen, CT (datortomografi), MRI (magnetresonanstomografi), ultraljud och interventionella radiologiska procedurer. En radiologisk tekniker är en utbildad hälsovårdsperson som arbetar tillsammans med radiologer och andra medicinska specialister för att producera bilder av patientens kropp, hjälpa till vid behandlingen av sjukdomar och skador samt stödja forskning inom området. De ansvarar också för att säkerställa användningen av strålning i en trygg och effektiv väg under undersökningarna.

Aortografi är en radiologisk undersökningsmetod där ett kontrastmedel injiceras i aortan (den stora kroppspulsådern) för att få klarare bilder på detta område och de blodkärl som avgår från den. Detta görs vanligtvis med hjälp av en kateter placerad i ett blodkärl under fluoroskopi (en typ av röntgen).

Den bildserie som erhålls kallas för en aortografi och används bland annat för att undersöka eventuella skador, tumörer eller andra sjukdomar i aortan och de tillhörande blodkärlen.

En ultraljudsundersökning, även känd som sonografi, är en icke-invasiv medicinsk undersökningsmetod som använder högfrekventa ljudvågor för att producera bilder av inre strukturer och organ i kroppen. Detta görs genom att sända ut ultraljudsvågor med hjälp av en handhållenhets, som kallas transducer, som placeras på ytan av kroppen över den del som ska undersökas. När ljudvågorna träffar gränssnittet mellan olika typer av vävnad reflekteras de tillbaka till transducern och konverteras till elektriska signaler, som sedan bearbetas för att producera en tvådimensionell bild.

Ultraljudsundersökningar används ofta för att undersöka graviditet, men de kan också användas för att utvärdera blodflöde, funktion och struktur hos hjärtat, levern, sköldkörteln, bukhinnan, binjurarna, prostata glanden, bröstet och andra delar av kroppen. De är säkra, smärtfria och billigare än många andra bilddiagnostiska metoder, såsom röntgen och magnetresonanstomografi (MRT).

Fluoresceinangiografi (FA) är en diagnostisk undersökningsmetod inom oftalmologi, som används för att undersöka blodflödet i ögats retina och kringliggande blodkärl. Metoden bygger på att man injicerar ett fluorescerande färgmedel, vanligtvis fluorescein, in i patientens blodomlopp. Färgämnet absorberas av blodkärlen och under stimulans med ljus av en viss våglängd kommer det att fluorescera, det vill säga avge ljus av en annan våglängd.

Genom att använda en specialkamera som är utrustad med ett filter som blockerar den ursprungliga ljuskällan och endast tillåter det fluorescerande ljuset att nå kamerans sensor, kan man fånga bilder av retinas blodkärl. Dessa bilder ger oftalmologen information om eventuella skador, sjukdomar eller avvikelser i ögats blodkärlsystem, såsom retinopati, åderbrist, diabetesrelaterade komplikationer och andra tillstånd som kan påverka ögats hälsa.

Fluoresceinangiografi är ett viktigt verktyg inom oftalmologisk diagnos och efterföljande behandling, särskilt vid granskning av komplexa sjukdomstillstånd eller vid övervakning av behandlingsresultat.

Den medicinska termen för "datorstödd tillverkning" är "Computer-Aided Manufacturing" (CAM). CAM används inom medicinen, särskilt inom tandvården och kirurgin, för att skapa precisa 3D-modeller och delar baserat på data från bildgivande procedurer som datortomografi (CT) eller magnetresonanstomografi (MRT). Dessa modeller används sedan för att tillverka individanpassade implantat, proteser eller andra medicinska enheter. CAM-systemen kan styras av specialiserad mjukvara och kan vara kopplade till datorstyrda maskiner som fräsar, skärande laser eller 3D-skrivare för att producera de fysiska delarna.

Synnervssjukdomar, även kända som neuro-ophthalmologiska tillstånd, är en grupp sjukdomar som påverkar nervsystemet och synsinnet. Dessa sjukdomar kan orsaka problem med synen, rörelserna hos ögonen eller andra symtom som beror på skador eller avvikelser i nervsystemet.

Exempel på vanliga synnervssjukdomar inkluderar:

1. Optisk neurit: En inflammation eller skada på optiska nerven, som kan orsaka synförlust, smärta eller andra symtom.
2. Multipel skleros (MS): En autoimmun sjukdom som orsakar skador på myelin, den tjocka skyddande membran som omger nerverna i hjärnan och ryggmärgen, inklusive de som styr synen.
3. Amyotrofisk lateralskleros (ALS): En degenerativ sjukdom som orsakar skador på motorneuronerna, vilket kan leda till svaghet, spasticitet och muskelsvårigheter, inklusive ögonmuskler.
4. Parkinsons sjukdom: En neurologisk rörelsesjukdom som orsakas av skador på dopaminproducerande nervceller i hjärnan, vilket kan leda till symtom som rörelsekoordinationssvårigheter och stelhet. Parkinsons sjukdom kan också påverka synen genom att orsaka problem med fokusering, djupseende och andra synfunktioner.
5. Sklerodermi: En autoimmun sjukdom som orsakar förhärdning och skleros av huden och andra vävnader, inklusive blodkärl i ögat, vilket kan leda till synförlust eller andra synproblem.
6. Diabetes: En metabolisk sjukdom som orsakas av höga nivåer socker i blodet, vilket kan skada små kärl i ögat och leda till synskador eller blindhet.

Det är viktigt att uppsöka läkare om man upplever symtom på någon av dessa sjukdomar eller andra neurologiska eller ögonrelaterade problem. Tidig behandling kan hjälpa att förhindra komplikationer och underlätta symptomen.

'Prognose' er et begreb indenfor medicin, der refererer til forudsigelsen af sygdommens udvikling og slutresultat for en patient. Det er en vurdering af, hvordan sygdommen muligvis vil udvikle sig i fremtiden, herunder sandsynligheden for komplikationer, tilbageslag eller genopretning, og potentialet for livslængdeforventning. Prognosen kan blive påvirket af mange variable faktorer, såsom patientens alder, sundhedstilstand, behandlingsmuligheder og sygdommens art og sværhedsgrad. Den kan hjælpe læger og andre sundhedspersonale med at planlægge den bedste behandling og pleje for patienten, samt hjælpe patienter og deres familier med at forstå og forberede sig på det mulige sygdomsforløb.

Myokardskintigrafi är en non-invasiv diagnosmetod inom kardiologi som använder radioaktiva isotoper för att undersöka hjärtats blodförsörjning och funktion. Metoden bygger på att en patient får injicera en liten mängd radioaktivt ämne, vanligtvis thallium-201 eller teknetium-99m, som absorberas av hjärtmuskulaturen i förhållande till blodflödet.

Därefter används en gammakamera för att ta bilder av hjärtat under stress (exempelvis efter fysisk träning eller med hjälp av mediciner som ökar hjärtats arbetsbelastning) och i vila. Detta möjliggör en jämförelse mellan hjärtats blodförsörjning under belastning och viloläge, och kan hjälpa till att identifiera områden med nedsatt blodflöde som kan tyda på ischemisk hjärtsjukdom eller skada efter ett tidigare hjärtinfarkt.

Myokardskintigrafi är en värdefull metod för att bedöma riskerna för allvarliga komplikationer, som exempelvis hjärtattacker, och kan användas för att planera behandlingar och övervaka effekterna av terapier.

"Bindningsplatser" är ett begrepp inom strukturell biokemi och molekylärbiologi som refererar till de specifika områdena på en molekyl där den binder till en annan. Dessa bindningsplatser kan finnas på proteiner, DNA, RNA eller andra biomolekyler. De består ofta av aminosyrorsekvenser eller nukleotidsekvenser som har förmågan att känna igen och binda till specifika strukturella egenskaper hos en annan molekyl.

I proteiner kan bindningsplatser vara exponerade på proteinytan eller inbäddade i proteinets tredimensionella struktur. De kan vara specialiserade för att binde till små molekyler, joner, andra proteiner, DNA eller RNA. I DNA och RNA kan bindningsplatser bestå av komplementära baspar som möjliggör specifik bindning mellan två komplementära strängar.

Kännedom om bindningsplatser är viktigt inom forskning och medicinsk applikation, eftersom det kan användas för att utveckla läkemedel som binder till specifika proteiner eller andra molekyler i kroppen. Det kan också hjälpa till att förstå hur genuttryck regleras och hur signaleringsvägar fungerar inom celler.

"Optiska processer" refererar till de fysiologiska händelser och mekanismer som sker i ögat för att möjliggöra synen. Det inkluderar:

1. **Upptagning av ljus:** Ögats hornhinnor, pupill och lins fokuserar ljuset så att det träffar näthinnan, där det aktiverar ljuskänsliga celler som kallas stavar och tappar.

2. **Signaltransduktion:** När ljus träffar stavar och tappar skapas en nervsignal genom en biokemisk process. Detta innebär att ljuset omvandlas till en elektrisk signal som kan tolkas av hjärnan.

3. **Signalöverföring:** De genererade signalsignalerna från stavar och tappar leds via nervceller (ganglionceller) i näthinnan, bildar ett optiskt nervebundel som leder signalerna till hjärnbarken där de bearbetas och tolkas som synintryck.

4. **Bilduppfattning:** Hjärnbarken bearbetar de ingående signalsignalerna för att skapa en visuell representation av omgivningen, vilket möjliggör vår förmåga att uppfatta former, rörelser, färger och djup.

Det är värt att notera att den optiska processen involverar inte bara ögat utan också delar av hjärnan som arbetar tillsammans för att möjliggöra synen.

"Datorsimulering" er en betegnelse for en metode der bruger en dators model for å afterbere, forutsi eller illustrere forløp og adferd hos et fysisk eller biologisk system, en samling av regler, en proces eller en enhet. Dette gjøres ved å lage en matematisk modell som beskriver systemet, og deretter kjøre denne modellen i en simuleringsmotor som kan beregne hvordan systemet vil oppfører seg under forskjellige tilstande og betingelser.

I medisinsk sammenhengg kan datorsimulering brukes på mange ulike områder, for eksempel:

* Fysiologisk simulering: Her brukes datorsimulering til å forstå og forutsi hvordan forskjellige fysiologiske systemer i kroppen fungerer, som for eksempel hjertets slag, lungens veksling av luft eller nyrefunksjonen.
* Farmakologisk simulering: Her brukes datorsimulering til å forstå og forutsi hvordan legemer reagerer på forskjellige lægemidler, slik at man kan optimere dosering og forebygge bivirkninger.
* Kirurgisk simulering: Her brukes datorsimulering til å planlegge og forberede kirurgiske ingreper, slik at kirurgen kan få en bedre forståelse av hvordan operasjonen vil gå, og eventuelt praktisere den første gang.
* Medicinsk undervisning: Datorsimuleringer kan også brukes som en del av medicinsk utdanning, slik at studenter kan lære om forskjellige sykdommer og behandlingsmuligheter ved å interagere med virtuelle pasienter.

Dette er bare noen eksempler på hvordan datorsimuleringer kan brukes innenfor medicinen, men det finnes mange andre muligheter også.

Kranskärlsförträngning (angiokonstriktion) är ett medicinskt tillstånd där ett kranskärl, som försörjer blod till hjärtat eller andra organ, blir trångbott (stupe) eller delvis blockerad. Detta orsakas vanligtvis av åderförkalkning (ateroskleros), där fett, kolesterol och andra substanser ansamlas på insidan av kranskärlet och bildar en plack som stelnar och förtränger kärlets lumen.

Kranskärlsförträngning kan också orsakas av blodpropp (trombos) eller emboli, som rester av blodproppar från andra delar av kroppen eller förruttnelsematerial från hjärtat. I vissa fall kan det även bero på vasospasm, där musklerna i kranskärlets vägg kontraherar och orsakar en tillfällig förträngning.

Kranskärlsförträngning kan leda till syrebrist (ischemi) i det drabbade organet och ge upphov till symtom som bero på vilket organ som är drabbat. I hjärtats fall kan det leda till bröstsmärta (angina pectoris) eller hjärtinfarkt. I hjärnan kan det orsaka stroke, och i lungorna kan det orsaka lungsäcksinflammation (emboli).

'Kranskärl' (koronararterier) refererar till de blodkärl som förser hjärtmuskulaturen med syre- och näringsriktad blod. Dessa ärarter går in i hjärtmuskeln från ytan och bildar ett slags 'krans' runt den, varav namnet 'kranskärl'. Det finns tre huvudsakliga kranskärl: högra koronararterien (RCAA), vänstra anterior descenderande koronararterien (LAD) och vänstra circumflex koronararterien (LCx). Dessa grenar sedan ut sig i ett stort antal mindre arterier för att säkerställa att alla delar av hjärtmuskulaturen får tillräckligt med syre och näringsriktad blod. Kranskärlen kan drabbas av åderförkalkning (ateroskleros) som kan leda till ischemiska händelser, såsom angina pectoris eller hjärtinfarkt.

'Lungor' (plural av 'lunga') är de organ i kroppen som hjälper till att andas. De två lungorna finns i bröstkorgen och är omgivna av revben, muskler och hud. Lungornas främsta funktion är att ta emot luft från luftvägarna, syreta den inandade luften och släppa ut koldioxid vid utandning.

Lungorna består av ett komplext nätverk av luftvägar, blodkärl och alveoler (luftsäckar), som möjliggör gasutbyte mellan luften och blodet. Alveolerna är mycket tunna vävnader som tillåter syre att diffundera in i blodomloppet och koldioxid att diffundera ut.

Lungorna är också involverade i andra funktioner, såsom röstproduktion och immunförsvar.

"Ben" refererar anatomiskt till den del av extremiteten som är belägen under knäet, medan "benvävnad" (i medicinska sammanhang) ofta refererar till all vävnad som utgör benet, inklusive benmärg, benvävnad, brosk, senor, muskler och hud. Benvävnaden består huvudsakligen av kollagen och mineralsalter, vilket ger benen styrka och styvhet. Benmärgen inne i benen producerar röda och vita blodkroppar.

'Preoperative care', eller 'preoperativ vård' på svenska, refererar till den medicinska vården som en patient får innan de genomgår en operation. Den preoperativa vården har som syfte att förbereda patienten både fysiskt och psykologiskt inför operationen, minska riskerna för komplikationer under och efter operationen samt optimera patientens allmänna hälsa.

Den preoperativa vården kan innefatta:

1. Klinisk bedömning: En fullständig bedömning av patientens hälsotillstånd, inklusive medicinsk historia, fysiska undersökningar och laboratoriemässiga tester för att avgöra om patienten är en lämplig kandidat för operation.
2. Informationsgivning: En detaljerad diskussion med patienten och deras familj om operationen, dess risker, fördelar och alternativ, samt vad de kan förvänta sig under och efter operationen.
3. Förberedelser inför operationen: Inkluderar instruktioner om att fasta, avbryta vissa mediciner och förbereda sig för anestesi.
4. Anestesiutvärdering: En bedömning av patientens behov av anestesi och möjliga risker eller komplikationer under anestesin.
5. Optimering av hälsotillståndet: Behandling av akuta eller kroniska medicinska problem som kan påverka operationen, såsom infektioner, högt blodtryck eller diabetes.
6. Planering av postoperativ vård: En plan för patientens vård efter operationen, inklusive smärtbehandling, fysisk terapi och rehabilitering.

Den preoperativa vården är en viktig del av den totala behandlingsplanen för en patient som ska opereras och hjälper till att säkerställa en säker och framgångsrik operation.

'Skalle' er en uformell betegnelse for hovedet, men i en medicinsk kontekst refererer det typisk til kraniet eller den del av kroppen som omgiver hjernen. Det består av flere separate ben, der vokser sammen til et solidt skeletal støtteelement for hjernen og musklerne i ansigtet og nakken. Kraniet har også åbninger som tillader nervesystemets strukturer, blodkar og andre vitaler organer at passere igennem.

'Vatten' är ett homogent, transparent, blåaktigt substance som består av två väteatomer och en syreatom (H2O). Det är en färskvattensubstans vid normal temperatur och tryck. Vatten är den mest vanliga kemiska föreningen på jorden och är avgörande för livet som vi känner det, eftersom de flesta levande organismer består av upp till 90% vatten.

I en medicinsk kontext kan vatten ha olika betydelser. I vissa fall kan det referera till den intravenösa vätskebehandling som ges till patienter för att behandla dehydrering eller elektrolytbrist. I andra fall kan det referera till specifika kroppsvätskor, såsom vätskan i ögat (kammarvatten) eller den klara vätskan som omger hjärnan och ryggmärgen (cerebrospinalvätska).

I allmänhet är vatten en nödvändig komponent för många biologiska processer, inklusive näringsabsorption, avskelande av avfallsprodukter, termoreglering och andning.

Teknetium Tc 99m-sestamibi är ett radiokemiskt preparat som används inom medicinen, specifikt inom kärnmedicin. Det är ett så kallat myokardvävnadskänsligt medel, vilket betyder att det accumulerar i hjärtmuskulaturen i förhållande till blodflödet.

Sestamibi är en organisk komponent som binder till teknetium-99m, ett radioaktivt isotop med en halveringstid på cirka 6 timmar. När patienten får injicera Teknetium Tc 99m-sestamibi i kroppen kan man använda en gammakamera för att ta bilder av hjärtat och studera dess blodflöde och metabolism.

Detta preparat används ofta vid myokardskintigrafi, ett slag av sjukdomsbildning där man undersöker hjärtats funktion och eventuell ischemi (syrebrist) eller infarkt (hjärtattack).

ROC-kurvanalys, eller Receiver Operating Characteristic Curve-analys, är en statistisk metod som används för att utvärdera prestandan hos en binär klassificerare (ett system som avgör om ett objekt tillhör en viss kategori eller inte) genom att jämföra sannolikheten för att korrekt klassificera positiva och negativa exempel. Kurvan visar sambandet mellan sensitiviteten (den sanna positutiva andelen, även kallat recall) och specificiteten (den sanna negativa andelen) för olika tröskelvärden på klassificerarens utdata. Genom att analysera ROC-kurvan kan man avgöra optimala tröskelvärden och jämföra prestandan hos olika klassificerare.

'Subtractionstechnik' är ett begrepp inom farmakologi och terapeutisk behandling, särskilt inom områdena smärtlindring och neurologi. Det refererar till en metod där man successivt minskar dosen av ett läkemedel eller en substans för att uppnå en optimal effekt med minsta möjliga biverkningar.

Denna teknik används ofta när patienten behandlas med kontinuerliga opiater eller andra smärtstillande medel, där målet är att hitta den lägsta effektiva dosen för att uppnå smärtlindring och förbättra funktion. Subtractionstechnik innebär att man gradvis minskar dosen under en viss tidsperiod, vanligtvis under övervakning av en hälsovårdsprofessionell, för att fastställa den lägsta möjliga effektiva dosen eller eventuellt avsluta behandlingen med substansen.

Det är viktigt att notera att subtractionstechnik bör endast användas under medicinsk övervakning och efter att ha konsulterat en läkare, apotekare eller annan hälsovårdsprofessionell, då abrupt avslutande av vissa medel kan leda till allvarliga biverkningar eller komplikationer.

Makulaödem definieras inom medicinen som en ovanligt ökad accumulering av vätska under eller i makulan, det centrala området i gula fläcken i ögat. Makulan är ansvarig för vår skarpa central seende förmåga och en påverkan på den kan leda till nedsatt synklarhet eller till och med synnedsättning. Ödemet orsakas vanligtvis av sjukdomar som diabetes, åldersrelaterad makuladegeneration (AMD) eller ögoninflammationer som uveit. Behandlingen för makulaödem beror på underliggande orsaken och kan innefatta läkemedel, laserterapi eller kirurgi.

Tertiär proteinstruktur refererar till den tresdimensionella formen och flexibiliteten hos ett proteinmolekyl som resulterar från de specifika interaktionerna mellan dess sekundära strukturelement, såsom alfa-helixar och beta-flakor. Den tertiära strukturen av ett protein bestäms av den sekvensordningen (primär struktur) av aminosyror som utgör proteinet och de krafter som verkar mellan dem, såsom vätebindningar, dispersion-krafter och elektrostatiska attraktioner. Den tertiära strukturen är viktig för ett proteins funktionella aktivitet och kan vara stabil eller dynamisk beroende på proteinets roll i cellen.

Retinal Ganglion Cells (RGCs) är nervoceller i näthinnan (retina) i ögat som mottar information från fotoreceptorcellerna (stavar och tappar) och skickar den vidare till synbanorna i hjärnan. RGCs har långa axoner som bildar en nervbundel, optisk nerven, som leder informationen från ögat till syn barken i hjärnan där det bearbetas och tolkas som synsinnet.

RGCs är viktiga för att uppfatta olika aspekter av synen, inklusive form, rörelse, färg och djup. Skador på RGCs kan leda till synförlust eller andra synrelaterade sjukdomar som grön starr (glaukom).

'Galliumradioisotoper' refererar till olika isotoper av grundämnet gallium som har radioaktiva egenskaper. Gallium är ett metalliskt grundämne med atomnummer 31 i periodiska systemet och förekommer naturligt i spårmängder i naturen.

En vanlig galliumradioisotop är gallium-67, som används inom medicinen som ett radioträkningsmedel vid diagnostik av olika sjukdomar, till exempel inflammationer och cancer. Gallium-67 kan kapslas in i olika molekyler för att skapa radiomärkta läkemedel som sedan injiceras i patienten. Dessa läkemedel accumulerar i specifika vävnader eller organ beroende på vilken typ av sjukdom som ska diagnostiseras.

Eftersom galliumradioisotoper är radioaktiva avger de strålning, vilket gör att de kan detekteras med hjälp av olika typer av bildbehandlingsutrustningar, till exempel en gammakamera. Genom att analysera hur galliumradioisotoperna fördelas i patientens kropp kan läkaren få information om var sjukdomen finns och hur den utvecklas.

Tumörstadieindelning, eller tumörgradering, är ett system för att bedöma hur aggressivt en tumör växer och om den sprider sig snabbt eller inte. Det hjälper läkare att bestämma prognosen och behandling för cancerpatienter. Det finns olika typer av tumörstadieindelningar, men de flesta använder sig av några gemensamma principer:

1. Cellulär differentiering: Här bedöms hur lika de cancersatta cellerna är jämfört med normala celler i samma typ av vävnad. Om cellerna ser mycket lika ut, betyder det att tumören har en högre differentiering och är mindre aggressiv. Om cellerna istället ser mycket olika ut jämfört med normala celler, betyder det att tumören har en lägre differentiering och är mer aggressiv.
2. Mitos (celldelning): Här räknas antalet mitoser per tio högkraftsmikroskopiska fält (HPF). En högre frekvens av mitoser visar på en snabbväxande tumör och en högre grad av malignitet.
3. Cellynukleär atypi: Här bedöms storleken, formen och läget på cellkärnan. Om cellkärnorna är oregelbundna i storlek och form, och om de är placerade nära cellytan, visar det på en högre grad av malignitet.
4. Nekros (död vävnad): Här letas efter nekrotisk vävnad inuti tumören. Om det finns nekros, visar det på en snabbväxande tumör och en högre grad av malignitet.

Dessa faktorer tas alla samman för att ge en tumör ett stadium och en grad. Det är viktigt att notera att olika cancertyper kan ha olika system för tumörstaging och -gradering, så det är alltid viktigt att konsultera en läkare eller specialist för att få rätt information om en specifik cancertyp.

Lårben, på latin "femur", är ett ben i underkroppen hos däggdjur och fåglar. Det är det längsta och starkaste benet i kroppen och bildar en del av benskelettet. Lårbenet sträcker sig från höftleden till knäskålen (patella) och består av tre delar: översta delen som kallas femurhuvudet, mitten som kallas femurskaftet och den nedre delen som kallas femurknuten. Lårbenet är involverat i rörelser som går, står och sitter.

'Näthinna' är ett medicinskt begrepp som refererar till den tunn, genomskinliga membranen som täcker ytan på ögat och skyddar det från främmande partiklar, smuts och skada. Näthinnan, även känd som konjunktiva, består av två delar: den bulbära konjunktivan som täcker främre delen av ögonbulben och den palpebrala konjunktivan som ligger mellan ögonlocken och den bulbära konjunktivan. Näthinnan producerar också en vätska som håller ögat fuktigt och skyddar det mot infektioner.

Magnetisk resonansspektroskopi (MRS) är en icke-invasiv teknik som används inom medicinen för att mäta och kartlägga metaboliska förekomster i levande vävnad. Den bygger på principen om magnetisk resonans, där atomkärnor, vanligtvis vätekärnor (protoner), exciteras med hjälp av en stark magnetisk fält och radiofrekventa vågor. När atomen återvänder till sin grundtillstånd ger den ifrån sig en signalsignal som kan analyseras för att ge information om de kemiska föreningarna i närheten. I en MRS-undersökning fokuserar man på metaboliter, det vill säga små molekyler som är involverade i cellens metabolism.

MRS kan användas för att diagnostisera och monitorera olika sjukdomstillstånd, till exempel cancer, demens, epilepsi, stroke och neuropsykiatriska störningar. Den kan ge information om förändringar i metabolismen som kan vara specifika för en viss sjukdom eller ett visst tillstånd. MRS används ofta tillsammans med magnetresonanstomografi (MRT) och kan ge kompletterande information om strukturella och funktionella aspekter av vävnaden.

'Optik' och 'fotonik' är två närbesläktade områden inom fysiken som handlar om ljus och dess beteende, men de betonar olika aspekter av detta fenomen.

Optik kan definieras som läran om ljus, inklusive dess generering, transmission, refraktion, reflexion och absorption. Optik handlar ofta om studiet av ljusets interaktion med materia på makroskopisk nivå och hur det kan användas för att skapa bilder, mäta avstånd och analysera materialegenskaper.

Fotonik är en vidareutvecklad gren av optik som fokuserar mer specifikt på de kvantmekaniska aspekterna av ljus och dess användning i tekniska tillämpningar. Fotonik kan definieras som läran om generation, manipulation, transmission och detektion av ljuskvanta (fotoner) och deras användning i informationsbehandling, kommunikation, sensorer, lasrar och andra tekniska system.

I korthet kan man säga att optik är den grundläggande vetenskapen om ljus, medan fotonik är en tillämpad vetenskap som utvecklar och använder optiska principer för att skapa avancerade tekniska system.

Jopamidol är ett muskelrelaxerande läkemedel som tillhör gruppen kurarumblockerare. Det används vanligen som en del av en diagnosmetod inom radiologi, under en undersökning som kallas angiografi. Jopamidol fungerar genom att blockera signalsubstanser i nervsystemet som styr muskelkontraktioner, vilket leder till temporär muskellösning och hjälper till att stilla blodflödet i det aktuella området för undersökningen. På så sätt kan läkaren få en tydligare bild av blodkärlen och andra strukturer inne i kroppen.

Anatomical models are three-dimensional representations of the structures and components of the human body or its parts. These models can be created in various forms such as physical models made of materials like plastic or wax, or digital models used in computer simulations. Anatomical models serve as educational tools for students, healthcare professionals, and researchers to visualize and understand complex anatomical structures and relationships that may be difficult to appreciate through two-dimensional images alone. They can also be useful for planning and practicing surgical procedures, studying pathologies, and developing medical devices or treatments.

Copper radioisotopes refer to unstable forms of the element copper that emit radiation as they decay into more stable elements. These isotopes are often used in medical imaging and treatment due to their ability to be detected by medical equipment and their emission of therapeutic radiation. Common copper radioisotopes used in medicine include copper-64 and copper-67, which have half-lives of approximately 12.7 hours and 2.5 days, respectively. Copper-64 is often used in positron emission tomography (PET) scans to visualize the distribution of the isotope within the body, while copper-67 has been explored as a potential therapeutic agent for cancer treatment due to its emission of beta particles and gamma rays.

"Ögonsjukdomar" eller "näthinnesjukdomar" (ofta används de båda uttrycken synonymt) är en samlande beteckning för en grupp medicinska tillstånd som primärt berör ögats näthinna (koroid och retina). Dessa sjukdomar kan orsaka synförlust, skuggor i synfältet, flytningar i synen och andra besvär. Exempel på näthinnesjukdomar inkluderar åldersskörbblindhet (age-related macular degeneration), diabetisk retinopati, retinal vaskulit, retinoschisis och retinitis pigmentosa.

Kväveradioisotoper är radioaktiva varianter av grundämnet kväve (symbol N på periodiska systemet). Kvävet har tre naturligt förekommande radioisotoper: kväve-13, kväve-14 och kväve-15. Av dessa är kväve-14 den mest kända och används ofta inom forskning och medicinen.

Kväve-14 har en halveringstid på ungefär 5 730 år och sönderfaller genom beta-minus-dekays till kol-14 och en elektron. Det bildas naturligt i atmosfären när kosmisk strålning träffar kväveatomer på hög höjd. Kväve-14 används ofta inom arkeologi för att datera fossil och andra arkeologiska fynd, ett metod som kallas kol-14-metoden eller radiokol-datering.

Inom medicinen används kväve-13 ofta som en icke-radioaktiv isotop i magnetresonanstomografi (MRT) för att undersöka andning och metabolism. Kväve-15 är också en icke-radioaktiv isotop som används inom forskning och medicin, bland annat för att studera ämnesomsättningen i kroppen.

'Mediastinum' är ett medicinskt begrepp som refererar till det centrala kaviteten i thorax (brösthålan) som innehåller mellangärdet och de stora blodkärlen, nervtrådar och andningsrör. Det delas vanligen upp i övre, mittre och nedre mediastinum.

* Övre mediastinum: Den övre delen av mediastinet som innehåller strukturer som svälten (esofagus), luftstrupen (trachea), de stora blodkärlen som aortan och dess grenar, lymfknutor och delar av endokrina systemet som sköldkörteln (tiroidea) och övergången mellan struphuvudet och matstrupen (hypofarynx).
* Mittre mediastinum: Den mittersta delen av mediastinet som innehåller hjärtat, de stora blodkärlen som lungartärerna och lungvenerna, lymfknutor och det perikardiella säcket som omger hjärtat.
* Nedre mediastinum: Den nedre delen av mediastinet som innehåller matstrupen (esofagus), de stora blodkärlen som aortan, lymfknutor och den övre delen av bukhinnan (diaphragma).

Mediastinum kan vara drabbat av en rad sjukdomar, inklusive infektioner, inflammation, tumörer och cystor.

Radioaktiva spårämnen är substance som innehåller atomkärnor som är instabila och sönderfaller genom att avge ioniserande strålning i form av alfa- eller betapartiklar, gammafotoner eller neutroner. Dessa ämnen används ofta inom medicinen för att diagnostisera och behandla sjukdomar, då de kan följas med hjälp av en gammakamera eftersom de avger gammastrålning. Exempel på radioaktiva spårämnen som används inom medicinen är teknetium-99m och jod-131.

'Normalvärden' är ett begrepp inom laboratoriemedicin och diagnostik som refererar till ett normalt intervall eller ett referensintervall för ett visst laboratorieresultat, baserat på populationen som studerats. Normalvärdena representerar de värden som ligger inom det normala omfånget och används som en guide för att tolka patientens laboratorieresultat i förhållande till den genomsnittliga populationen.

Det är viktigt att notera att normalvärden kan variera beroende på ålder, kön, ras, hälsostatus och andra faktorer. Dessa värden fastställs genom att mäta ett laboratorieparametern hos en stor grupp friska individer (referenspopulationen) och sedan beräkna statistiska gränser för det normala intervallet, oftast som medelvärde ± två standardavvikelser.

Det är också viktigt att komma ihåg att ett laboratorieresultat som faller utanför det normala intervall inte alltid innebär sjukdom eller patologi, och tvärt om kan ett resultat som ligger inom det normala intervall inte utesluta en viss diagnos. Laboratorietester används ofta tillsammans med kliniska bedömningar, symptom och andra diagnostiska tester för att ställa en diagnos eller övervaka en patients hälsotillstånd.

'Skenben' er en medisinsk betegnelse for en type fraktur (knøskebrud) i underarmsknoglen (ulna), der sker nær leddet til armen. Det vil si at bruddet sker i den del av underarmsknoglen som ligger nærmest skulderen og håndleddet. Skenbenet er en vigtig del av bærekraftsystemet i underarmen, og et knøskebrud her kan føre til smerter, svelling, blåmærker og/eller begrænset rørelseevne i armen. Behandlingen af skenben kan inkludere opplasting, sleng, behandling med splint eller gips, fysioterapi og i vissa tilfeller kirurgi.

Oftalmoskopi är en metod för att direkt eller indirekt undersöka ögats bakre delar, inklusive pupillen, linsen, nätan och pannuskammen. Det görs vanligtvis med hjälp av ett oftalmoskop, ett slags lampa som riktas in i patientens pupill för att titta på ögats bakre delar. Denna undersökningsmetod används ofta för att diagnostisera och övervaka olika ögonåkommor såsom grön starr, diabetesrelaterade ögonsjukdomar och andra tillstånd som kan påverka ögat.

Molekylsekvensdata (molecular sequencing data) refererer til de resultater som bliver genereret når man secvenserer DNA, RNA eller proteiner i molekylærbiologien. Det innebærer typisk en række af nukleotider (i DNA- og RNA-sekvensering) eller aminosyrer (i proteinsekvensering), der repræsenterer den specifikke sekvens af gener, genetiske varianter eller andre molekyler i et biologisk prøve.

DNA-sekvensdata kan f.eks. anvendes til at identificere genetiske varianter, undersøge evolutionæ forhold og designe PCR-primerer. RNA-sekvensdata kan bruges til at studere genudtryk, splicevarianter og andre transkriptionelle reguleringsmekanismer. Proteinsekvensdata er vigtige for at forstå proteinstruktur, funktion og interaktioner.

Molekylsekvensdata kan genereres ved hjælp af forskellige metoder, herunder Sanger-sekvensering, pyrosekvensering (454), ion torrent-teknikker, single molecule real-time (SMRT) sekvensering og nanopore-sekvensering. Hver metode har sine styrker og svagheder, og valget af metode afhænger ofte af forskningens specifikke behov og ønskede udbytte.

Raltegravir är ett antivirusmedel som används för behandling av HIV-infektion. Det är en integras inhibitor, vilket betyder att det förhindrar viruset från att infoga sin genetiska information i värdcellens DNA, så att det kan reproducera sig. Raltegravir marknadsförs under varumärkena Isentress och Isentress HD. Det ges vanligtvis tillsammans med andra HIV-mediciner för att få bästa möjliga behandlingsresultat.

Cardiac-gated imaging techniques are medical diagnostic procedures that involve synchronizing the acquisition of data to the electrical activity of the heart. This is typically achieved by using an electrocardiogram (ECG) to trigger the imaging process at specific points during the cardiac cycle, such as at the R-wave of the ECG signal which corresponds to the peak of ventricular contraction.

Cardiac-gated imaging techniques are used in various medical imaging modalities including computed tomography (CT), magnetic resonance imaging (MRI) and positron emission tomography (PET) scans, among others. These techniques help to minimize motion artifacts caused by the contraction of the heart and improve the overall quality of the images obtained, allowing for more accurate diagnosis and treatment planning.

In cardiac CT and MRI, cardiac-gated imaging is used to assess various aspects of cardiac anatomy and function, such as the size and shape of the heart chambers, the motion of the heart walls, and the presence and severity of coronary artery disease. In PET scans, cardiac-gating can be used to improve the accuracy of myocardial perfusion imaging, which is used to assess blood flow to the heart muscle.

Overall, cardiac-gated imaging techniques are essential tools in the diagnosis and management of various cardiovascular diseases, providing valuable information about the structure and function of the heart that can help guide clinical decision-making and improve patient outcomes.

Den medicinska definitionen av 'dödlig utgång' är när en persons tillstånd, ofta som ett resultat av en sjukdom eller skada, leder till döden. Det kan också definieras som en situation där en persons prognos är att de kommer att dö inom en viss tidsram, baserat på deras tillstånd och behandlingsalternativ. I kliniska studier används ofta ett mått som kallas "dödlighet" för att beskriva andelen deltagare som avlidit under en viss tidsperiod.

Tandröntgen, även kallat dental röntgen eller panoramaröntgen, är en typ av medicinskt bilddiagnostiskt test som används inom tandvården. Det ger en tvådimensionell radiografisk överblick över patientens tänder, käkar och ansiktsben.

Det finns olika typer av tandröntgen, men de vanligaste är:

1. Bitewing-röntgen: Detta ger en detaljerad bild av de bakre tänderna och deras stödjande strukturer. De används ofta för att upptäcka karies mellan tänderna, problem med tandfyllningar och andra skador på tänderna.

2. Periapikal-röntgen: Denna typ av röntgenbild fokuserar på en enda tand och dess omgivande strukturer, inklusive rotarna och käkbenet. Det används ofta för att undersöka problem med en specifik tand, såsom inflammation eller smärta i rotkanalen.

3. Panoramisk röntgen: Denna typ av tandröntgen ger en tvådimensionell överblick över patientens tänder, käkar och ansiktsben. Det används ofta för att undersöka allmän munhälsa, planera behandlingar som käkoperationer eller ortodontisk behandling, eller upptäcka patologiska tillstånd såsom cystor eller tumörer.

Under en tandröntgenundersökning placeras en film eller en digital sensor i munnen medan patienten biter på en speciell hjälpmedel för att hålla den stilla. Sedan använder tandläkaren eller tandhygienisten ett röntgenstrålskärm som riktas mot patientens huvud för att ta bilderna. De flesta tandröntgenundersökningarna tar endast några minuter att utföra.

Spectral analysis är ett samlingsbegrepp inom signalbehandling och analys för att bestämma frekvensinnehållet hos en given tidskontinuerlig signal eller diskret tidseriesekvivalenta. Det görs genom att bryta ned signalen i sina grundläggande frekvenskomponenter, vilket ger en frekvensdomän representation av den ursprungliga tidsdomän signalen.

I medicinsk kontext kan spectral analysis användas för att analysera biomedicinska signaler, såsom elektrokardiografi (ECG), elektroencefalografi (EEG) och magnetoencefalografi (MEG) signalspektrum. Detta kan hjälpa till att identifiera olika frekvensband och deras relativa intensiteter, vilka kan korreleras med olika fysiologiska tillstånd eller sjukdomar.

Till exempel i EEG-signaler, kan delta (0,5-4 Hz), theta (4-8 Hz), alpha (8-13 Hz), beta (13-30 Hz) och gamma (över 30 Hz) frekvensband användas för att klassificera olika medvetandetillstånd, såsom sömn, vakenhet, koncentration och sammanhangsfattande.

Samtidigt kan spectral analysis i kombination med andra metoder, som Fouriertransformen eller Wavelettransformen, användas för att identifiera patologiska frekvensmönster eller abnormiteter i biomedicinska signaler, vilket kan vara av värde inom diagnostik och behandling.

Hematom är en medicinsk term som betecknar en blödning under huden eller i ett organ, där blod samlas in och bildar en massa. Orsaken kan vara trauma eller skada som får blodkärlen att bursta och blod att läcka ut. Hematomet kan variera i storlek, från små punkter till stora knölar under huden, och de kan vara små och lokala eller mer omfattande och systemiska. Symptomen på hematom kan inkludera svullnad, smärta, blåmärken och värk i området där blödningen har inträffat. I allvarliga fall kan hematomet orsaka andra komplikationer, såsom tryck på nerver eller organ, och behandlingen kan vara från avvaktande till kirurgiskt ingrepp beroende på allvarlighetsgraden.

Hjärta definieras inom medicinen som den muskulösa orgeln i kroppen som pumpar blod genom kroppens cirkulatoriska system. Det består av fyra kamrar: två överkamrar (höger och vänster förmak) och två underkamrar (höger och vänster kammare). Hjärtats funktion är att pumpa syresatt blod från lungorna till kroppen och pumpa syrefattigt blod till lungorna för att syresättas. Detta sker genom kontraktioner och relaxeringar av hjärtmuskulaturen, som koordineras av elektriska impulser som genereras i hjärtats speciella ledningssystem.

En aminosyrasekvens är en rad av sammanfogade aminosyror som bildar ett protein. Varje protein har sin unika aminosyrasekvens, som bestäms av genetisk information i DNA-molekylen. Den genetiska koden specificerar exakt vilka aminosyror som ska ingå i sekvensen och i vilken ordning de ska vara placerade.

Aminosyrorna i en sekvens är sammanbundna med peptidbindningar, vilket bildar en polymer som kallas ett peptid. När antalet aminosyror i en peptid överstiger cirka 50-100 talar man istället om ett protein.

Aminosyrasekvensen innehåller information om proteinet och dess funktion, eftersom den bestämmer proteins tertiärstruktur (hur aminosyrorna är hopfogade i rymden) och kvartärstruktur (hur olika peptidkedjor är sammansatta till ett komplext protein). Dessa strukturer påverkar proteinet funktion, eftersom de avgör hur proteinet interagerar med andra molekyler i cellen.

'Kroppssammansättning' refererar till det totala sammanställningen av olika komponenter i människokroppen, inklusive vatten, protein, fetter, kolhydrater, mineraler och vitaminer. Denna sammansättning kan variera beroende på ålder, kön, genetiska faktorer, livsstil och hälsostatus.

Vatten är den största komponenten i kroppen och utgör ungefär 50-70% av kroppsvikten beroende på ålder och kön. Proteiner utgör cirka 15-20% av kroppsvikten, medan fett utgör cirka 10-30%. Kolhydrater utgör vanligtvis mindre än 5% av kroppsvikten, men denna siffra kan variera beroende på kostvanor. Mineraler och vitaminer utgör endast en liten andel av kroppsvikten, men de är viktiga för många olika fysiologiska processer i kroppen.

En jämn kroppssammansättning är viktig för att underhålla en god hälsa och förhindra sjukdomar. Förändringar i kroppssammansättningen kan indikera undernäring, övervikt, fetma eller andra hälsoproblem.

Kristallografi är ett forskningsområde inom fysik och kemi som handlar om att studera de geometriska och symmetriska egenskaperna hos kristaller, det vill säga fasta material med en periodisk uppbyggnad av atomkärnor. Denna uppbyggnad kan visualiseras som ett tresdimensionellt rutnät där atomer, joner eller molekyler är placerade i bestämda noder eller interstitialpositioner.

Kristallografi använder sig av diverse tekniker för att undersöka denna uppbyggnad, till exempel röntgendiffraktion, elektrondiffraktion och neutron diffraktion. Genom att analysera de vinklar och intensiteterna hos de diffraherade strålarna kan forskare bestämma positionerna och typarna av atomer i kristallen, vilket ger information om materialets struktur, bindningar och symmetri.

Kristallografi har många praktiska tillämpningar inom olika områden som materialvetenskap, farmaci, biologi och mineralogi. Exempelvis kan man använda kristallografi för att utveckla nya material med önskade egenskaper, optimera läkemedelsstrukturer för bättre verksamhet eller förstå hur mineraler bildas i naturen.

'Underkäke' är den undre delen av munhålan som bildar käken och består av ett par ben, mandibulan, som är det starkaste benet hos människan. Underkäken hjälper till att forma munhålan, stödjer tänderna i underkäken och är involverad i käkmuskulaturen som används vid exempelvis äta, tala och andas.

Radioisotoper, även kända som radioaktiva isotoper eller radionuklider, är varianter av grundämnen där atomkärnan har för få eller för många neutroner jämfört med den stabila formen. Detta gör att de är instabila och sönderfaller genom radioaktivt sönderfall, under vilket de emitterar ioniserande strålning i form av alfa- eller betapartiklar eller gammastrålning. Radioisotoper används inom en rad olika områden, till exempel medicin (till exempel för diagnostiska och terapeutiska syften), industri, forskning och militärt bruk.

Molecular imaging är en teknik inom medicinen som kombinerar molekylärbiologi och medicinsk bildbehandling. Den innebär att man använder speciella markörer, vanligen radioaktiva ämnen eller kontrasterande med kontrastmedel som är synliga i bilddiagnostiska verktyg, för att följa upp specifika molekyler, celler eller processer in vivo i levande organismer. Detta möjliggör tidiga diagnostisering av sjukdomar och övervakning av behandlingseffekter på molekylär nivå.

Refraktometri är en metod för att mäta brytningsindex (förhållandet mellan ljusets hastighet i olika medier) hos ett material. Det används ofta inom medicinen för att bestämma koncentrationen av vissa substanser i en vätska, till exempel sockerhalt i blod eller urin. Genom att mäta brytningsindexet kan man indirekt få information om substansens koncentration eftersom detta förhållande är beroende av substansens optiska egenskaper och dess koncentration. Refraktometri används också inom andra områden, till exempel inom fysik och kemi, för att bestämma materialegenskaper eller koncentrationer av olika substanser.

"Grön starr", eller med den internationella nomenklaturen "Glaukom congenitum primarium", är en mycket sällsynt genetisk ögonsjukdom som orsakas av en defekt i de delar av ögat som producerar och dränerar ögonvattnet. Detta leder till en ökad intraokulär trycknivå (IOP), vilket kan skada det optiska nervernas nervefibrer och leda till synförlust, särskilt i ytterkanterna av synfältet. Symptomen kan vara närvarande vid födseln eller uppenbara under de första levnadsåren. Behandlingen innebär ofta kirurgi och/eller medicinsk behandling för att minska IOP och förhindra fortsatt skada på det optiska nerverna.

Johexol är ett kontrastmedel som används vid olika slags bilddiagnostiska undersökningar, till exempel datortomografi (CT) och angiografi. Det består av en lösning med jod som absorberas av kroppen och gör blodet synligt på röntgenbilder, vilket underlättar att urskilja olika strukturer i kroppen. Johexol är ett icke-ioniskt kontrastmedel, vilket innebär att det inte deltar i kemiska reaktioner i kroppen och därför anses vara mindre irriterande för blodkärlen än vissa andra typer av kontrastmedel.

"Icke-penetrerande sår" är en medicinsk term som används för att beskriva en typ av skada på huden eller vävnaden som inte involverar någon genomträngning eller öppning av skinnet. Detta skiljer sig från penetrerande sår, där ett objekt tränger igenom huden och orsakar en inre skada.

Icke-penetrerande sår kan vara olika slag, till exempel:

1. Abrasioner: Detta är ytor på huden där det har skrapats bort ett lager av död hud. De kan vara små och superficiala eller stora och djupare, beroende på orsaken till skadan.
2. Kontusioner: Detta är en typ av blåmärke som uppstår när det blir en kraftig påverkan på ett område utan att huden penetreras. Det kan vara små punkteringar i kapillärerna under huden som orsakar den blå färgen.
3. Skivsår: Detta är en typ av sår som uppstår när det finns ett för litet blodflöde till en del av kroppen, vilket gör att huden och vävnaden dör. Skivsår kan vara små eller stora och kan vara mycket smärtsamma.

Icke-penetrerande sår behandlas vanligen genom rengöring, desinfektion och vila för att ge huden möjlighet att läka sig själv. I vissa fall kan det behövas ytterligare behandlingar som bandage, kompression eller smärtstillande medel.

Oximer är en typ av organisk förening som innehåller två substituenter som är kopplade till samma kolatom, där en av substituenterna är en pentavalent syreatom och den andra är en grupp med dubbelbindning till syre. Oximer är viktiga intermediater i organisk syntes och har använts för att skapa en rad olika kemiska föreningar. De är också av intresse inom farmakologin, eftersom vissa oximer har visat sig ha potential som läkemedel, till exempel som muskelrelaxerande medel eller som antidot mot nervgas.

Iodradioisotoper är radioaktiva isotoper av grundämnet jod. Jod är ett essentialt spårämne för människan och ingår i till exempel sköldkörtelhormonerna. I medicinskt syfte används ofta jodradioisotopen I-131 som terapi vid behandling av sjukdomar som påverkar sköldkörteln, såsom giftstruma och sköldkörtelcancer.

I-131 har en halveringstid på ungefär 8 dagar och emitterar betastrålning som kan förstöra cancerceller i sköldkörteln. Behandlingen med I-131 är vanligtvis smärtfritt och utförs ambulant, men efter behandlingen kan det uppstå biverkningar såsom trötthet, hosta och förändrad smakuppfattning under en tid.

Computer-assisted surgery (CAS) refers to the use of computer systems and technologies to assist and enhance surgical procedures. These systems can include a variety of tools such as:

1. Surgical navigation systems: These systems use tracking technologies, such as infrared cameras or electromagnetic sensors, to track the position of surgical instruments and provide real-time guidance to surgeons during procedures. This can help improve accuracy and reduce the risk of complications.
2. Robotic surgical systems: These systems use robotic arms to assist with surgical procedures, providing enhanced precision and control. Surgeons operate the robot using a console that provides a magnified 3D view of the surgical site.
3. Image-guided surgery systems: These systems use preoperative imaging data, such as CT or MRI scans, to create detailed 3D models of a patient's anatomy. Surgeons can then use these models to plan and guide surgical procedures, improving accuracy and reducing the risk of complications.
4. Simulation systems: These systems allow surgeons to practice procedures in a virtual environment before performing them on patients. This can help improve skills and reduce the risk of errors during actual surgeries.

Overall, computer-assisted surgery has the potential to improve patient outcomes by enhancing surgical precision, reducing complications, and improving the overall efficiency of surgical procedures.

'Foton' är en term inom fysiken som används för att beskriva en partikel och våglängdsaspekt av elektromagnetisk strålning. Det är den minsta indelningen av elektromagnetisk strålning, svarande till ett kvantum (en diskret energimängd) av strålning. Fotoner kan ha olika energinivåer beroende på deras frekvens eller våglängd. I medicinska sammanhang används fotoner ofta inom områden som diagnostisk radiologi, strålbehandling och laserterapi.

'Ultraljudsundersökning, interventionell' refererar till användandet av ultraljud (ekodoppler) som en guide för att genomföra en medicinsk procedure eller behandling. Ultraljuden ger realtidsbilder av olika vävnader och organ i kroppen, vilket gör det möjligt för läkaren att se precisely var den interventionella behandlingen ska utföras.

Detta kan exempelvis innebära att en radiolog eller kirurg använder ultraljuden som en guide när de placerar nålar, katetrar eller andra instrument in i kroppen för att behandla sjukdomar eller skada. Interventionell ultraljudsundersökning kan användas för en rad olika procedurer, till exempel dränering av abscesser eller cystor, injicering av lokalanestetika eller läkemedel, biopsier och minimalt invasiva kirurgiska ingrepp.

Fördelarna med interventionell ultraljudsundersökning inkluderar att den är icke-invasiv, säker, smärtfritt och ofta kan utföras på en ambulant basis. Den ger också direkt feedback till läkaren under proceduren, vilket kan hjälpa till att minska komplikationer och förbättra resultaten av behandlingen.

Proteinbindning (ibland även kallat proteininteraktion) refererar till den process där ett protein binder sig till ett annat molekylärt ämne, exempelvis en liten organisk molekyl, ett metalljon, ett DNA- eller RNA-molekyl, eller till ett annat protein. Proteinbindningar är mycket viktiga inom cellbiologi och medicinen, eftersom de ligger till grund för många olika biokemiska processer i kroppen.

Exempel på olika typer av proteinbindningar inkluderar:

* Enzym-substratbindningar, där ett enzym binder till sitt substrat för att katalysera en kemisk reaktion.
* Receptor-ligandbindningar, där en receptor binder till en ligand (exempelvis ett hormon eller en neurotransmittor) för att aktiveras och utlösa en cellsignal.
* Protein-DNA/RNA-bindningar, där proteiner binder till DNA eller RNA-molekyler för att reglera genuttrycket eller för att delta i DNA-replikation eller -reparation.
* Protein-proteinbindningar, där två eller fler proteiner interagerar med varandra för att bilda komplexa eller för att reglera varandras aktivitet.

Proteinbindningar kan styras av en mängd olika faktorer, inklusive den tresdimensionella strukturen hos de involverade molekylerna, deras elektriska laddningar och hydrofila/hydrofoba egenskaper. Många proteinbindningar kan också moduleras av läkemedel eller andra exogena ämnen, vilket gör att de är viktiga mål för farmakologisk intervention.

En vävnadsprov är en typ av medicinskt prover där ett litet fragment av kroppens vävnad tas bort för att undersöka och analysera. Det kan användas för att ställa en diagnos, bedöma effekterna av en behandling eller forska. Vävnadsproven kan tas från olika delar av kroppen, beroende på vad som behöver undersökas, och metoderna för att ta provet varierar beroende på vilken typ av vävnad som ska tas. Exempel på olika slag av vävnadsprover är exempelvis biopsi, aspirationscytologi och finnmönstring.

Laer er en forkortelse for "Light Amplification by Stimulated Emission of Radiation". Det betyr at laser er en type lys som genereres ved hjelp av en proces kalt stimulert emisjon. Lasereffekten oppnås ved å sende elektromagnetisk stråling gjennom et medium, som kan være en gas, en væske eller en fast stoff. Når strålingen passerer igjennom mediet, absorberes noen av fotonene i mediet og fører til at andre elektroner blir opphevet til et høyere energinivå. Disse opphevede elektroner vil så returnere tilbake til det lavere energienivået ved å sende ut en foton med samme bølgelengde og fase som den innkommende strålingen. Dette resulterer i at et stort antall fotoner produseres samtidig, og disse vil alle have samme bølgelengde, fase og retning, noe som gir en laserstråle sine unike egenskaper.

I medisinen brukes lasere blant annet til å behandle øyensykdommer, å foreta hudbehandlinger, å utføre kirurgiske ingrep og å sterilisere medisinsk utstyr. Lasere kan også brukes til å analysere biologiske prøver i forskning og diagnose.

"Bäcken" är ett medicinskt begrepp som refererar till den del av skelettet som utgör den bakre, nedre delen av kroppen och bildar en ringformad struktur. Bäckenet består av fyra ben, två sidoben (ilia, ischium) och ett blygdben (pubis) på varje sida som är sammanvuxna med varandra i det främre, nedre hörnet (symfysen).

Bäckenet har flera viktiga funktioner, bland annat att bilda en kraftig struktur för att skydda de inre organen och som en fästanordning för muskler och ligament. Det är också den del av kroppen där benen är fogade till resten av kroppen och möjliggör rörelser som gång, spring, sitt och stå.

Bäckenet är också viktigt för kvinnors fortplantning, eftersom det bildar en passageväg för fosterutvecklingen under graviditeten och hjälper till att stödja livmodern och andra reproduktiva organ.

Den dos-responsrelationen eller kurvan för strålning beskriver hur sannolikheten för ett specifikt biologiskt effekt eller skada på levande vävnad eller celler ändras i relation till den totala mängden absorberade joniserande strålning. Kurvan visar vanligtvis sannolikheten för en specifik skada, såsom DNA-skador, cellförödelse eller cancer, som en funktion av stråldosen.

Den typiska dos-responsrelationen för låg till måttlig stråldos kan delas in i tre faser:

1. En initialt linjär ökning av skadan med ökande stråldos, där sannolikheten för skada är direkt proportionell mot stråldosen (den linjära no-effekt-hypotesen).
2. En platåfas där ytterligare ökning av stråldosen inte resulterar i någon ytterligare ökning av skadan, eftersom den maximala skadan har nåtts.
3. En potential högre risk för cancer eller genetiska mutationer vid mycket höga stråldoser, men detta område är inte väl studerat och kan variera mellan olika individer och typer av strålning.

Det är värt att notera att den specifika formen och lutningen på den dos-responsrelationen kan variera beroende på flera faktorer, inklusive typen av strålning, strålningsdosens hastighet och tidpunkt för exponering, samt individuella variationer i cellulär respons och reparationskapacitet.

Riskfaktorer är enligt medicinsk terminologi några egenskaper, faktorer eller expositioner som ökar sannolikheten för att utveckla en viss sjukdom eller hälsoproblem. Riskfaktorer kan vara modifierbara, det vill säga de kan påverkas genom livsstilsförändringar och preventiva åtgärder, eller icke-modifierbara, som är oberoende av individens val och omständigheter. Exempel på modifierbara riskfaktorer inkluderar tobaksrökning, fysisk inaktivitet, ohälsosam kost och alkoholmissbruk. Icke-modifierbara riskfaktorer kan vara exempelvis genetiska predispositioner, ålder och kön. Det är värt att notera att närvaro av en riskfaktor inte garanterar att en person kommer att utveckla en viss sjukdom, men ökar bara sannolikheten.

'Tinningben' er en uttrykk som ikke brukes innenfor medisinen. Menn kan ha forskjellige typer testikler, og det er viktig å kontakte en lege eller en fagleg person hvis du har spørsmål eller bekymringer om dine kroppsfunksjoner.

'Fundus Oculi' er en medisinsk terminologi som refererer til bakendelen av øyet, også kalt øynesfonden. Denne området inkluderer synsnerven, macula, optisk disk (hvor synsnerven kommer fra hjernen), blodkar og andre strukturer som kan være viktige for å evaluere øyens helse og funksjon. En undersøkelse av fundus oculi gjennomføres vanligvis ved bruk av en oftalmoskop, en slags lys som skiner inn i øyet og gjør det mulig for lege eller annen medisinsk personale å se strukturerne på bakendelen av øyet.

En levertumör är en abnorm oväxt i levergewebe som kan vara godartad (benign) eller elakartad (malig). De maliga levertumörerna, även kända som primära levercancer, inkluderar hepatocellulär carcinom (HCC), klorom, angiosarkom och hepatoblastom. Dessa typer av cancer kan vara livshotande om de inte upptäcks och behandlas tidigt. Faktorer som ökar risken för levercancer inkluderar viral hepatit (hepatit B eller C), fetma, alkoholmissbruk, tobacco smoking och exponering för karcinogena kemikalier. Godartade levertumörer inkluderar hemangiomer, adenom och fokal nodulär hyperplasi (FNH). Dessa är ofta asymptomatiska och upptäcks ofta slumpmässigt under en rutinundersökning. I allmänhet behövs inget behandling för godartade levertumörer om de inte orsakar några symtom eller växer över tiden.

Hjärnsjukdomar är en övergripande term för sjukdomar som drabbar hjärnan och kan påverka dess struktur, funktion eller kemi. Detta inkluderar en bred varierad palett av tillstånd, från neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimers sjukdom och Parkinson sjukdom, till stroke, hjärntumörer, multipla skleros, epilepsi, mentala ohälsa som schizofreni och depression, samt neurologiska störningar som autism och ADHD. Hjärnsjukdomar kan orsakas av genetiska faktorer, infektioner, trauma, livsstilsfaktorer eller okända orsaker. Symptomen varierar beroende på vilken typ av hjärnsjukdom det rör sig om, men kan inkludera minnesförlust, förändringar i kognition, motoriska störningar, smärta, sinnesförluster och beteendeförändringar.

Sekundärstruktur på ett protein refererar till den lokala, geometriska formen som delar av proteinets peptidkedja antar, vanligtvis som en konsekvens av vätebindningar mellan polära funktionella grupper i proteinet. De två vanligaste formerna av sekundärstruktur är alfa-helix och beta-flak (beta-sheet). I en alfa-helix är peptidkedjan vriden runt sig med omkring 3,6 aminosyror per varv, med vätebindningar mellan varje fjärde aminosyra. I en beta-flak ligger de polära delarna av peptidkedjorna parallellt eller antiparallellt bredvid varandra och är stabiliserade av vätebindningar mellan dem. Sekundärstrukturen kan bestämmas genom tekniker som cirkulär differentialskanning (CD) och tvådimensionell nukleär magnetisk resonansspektroskopi (2D-NMR).

Organometallföreningar är en kemisk term som definierar föreningar som innehåller en direkt bindning mellan kolatom (C) och ett metallatom (M). Dessa föreningar kan vara antingen organiska eller icke-organiska beroende på om de också innehåller kovalenta bindningar till väteatomer (H) eller inte. Exempel på vanliga organometallföreningar är grignardreagensen (RMgX), metallalkyler (R-M) och metallocener ([RM]2). Dessa föreningar har en rad användningsområden inom olika områden av kemin, såsom organisk syntes, katalys, materialvetenskap och farmakologi.

"Akut sjukdom" refererar till en plötslig och snabbt utvecklad medicinsk eller sjukdomstillstånd som kräver omedelbar behandling. Det kan vara orsakat av en infektion, skada, förgiftning eller ett annat medicinskt tillstånd. Symptomen är ofta allvarliga och kan hota livet om de inte behandlas omedelbart. Exempel på akuta sjukdomar inkluderar hjärtinfarkt, lungemboli, svår sepsis och meningit.

Kranskärlscirkulation (koronarcirkulationen) är ett medicinskt begrepp som refererar till blodflödet i de artärer som försörjer hjärtmuskulaturen med syre och näringsämnen. Dessa artärer, koronarartärerna, delas upp i två huvudgrenar: den vänstra och den högra kranskärlsartären.

Den vänstra kranskärlsartären försörjer främst det främre septumet (skiljeväggen mellan kamrarna) och den vänstra hjärtkammaren, medan den högra kranskärlsartären försörjer det bakre septumet och den högra hjärtkammaren. Dessutom finns det små sidogrenar som förser de övriga delarna av hjärtmuskulaturen.

Kranskärlscirkulationen är av fundamental betydelse för hjärtats funktion, eftersom hjärtmuskulaturen har höga energibehov och behöver ständig tillförsel av syre och näringsämnen för att kunna arbeta effektivt. Förträngningar eller blockeringar i kranskärlsartärerna kan leda till ischemisk hjärtsjukdom, som kan ge symptom som bröstsmärta (angina pectoris) eller allvarligare komplikationer som hjärtinfarkt.

Teknetium Tc 99m-exametazim är ett radiomärkt ämne som används inom medicinsk diagnostik för att utföras en skelettscintigrafi. Exametazim är en fosfonatförening och vid administration till patienten accumuleras den i aktivt benvävnad, det vill säga områden där benbildning pågår eller har skett nyligen.

Teknetium Tc 99m-exametazim utsöndras huvudsakligen via urinen och ger således en mycket låg stråldos till resten av kroppen. Efter administration av preparatet registreras gammastrålningen med en gammakamera, vilket möjliggör att bilder av skelettet kan genereras. Dessa bilder kan användas för att upptäcka och bedöma olika slags ben- och ledsjukdomar, till exempel benfrakturer, inflammationer, tumörer eller metastaser.

I Sverige finns Teknetium Tc 99m-exametazim vanligen som färdigt preparat under varunamnen Vizomex® eller Scintilex®.

'Kraniocerebralt trauma' (KCT) är en medicinsk term som refererar till skada på hjärnan och kraniet. Det kan orsakas av ett direkt slag, en kraftfull rörelse eller en plötslig acceleration eller decceleration av huvudet. KCT delas vanligtvis in i två kategorier:

1. Öppen skada (penetrerande trauma): Detta inträffar när ett objekt tränger igenom hjärnskålen och orsakar direkt skada på hjärnan.
2. Sluten skada (icke-penetrerande trauma): Detta är vanligare och kan inträffa när huvudet utsätts för en kraftfull stöt eller rörelse, vilket resulterar i att hjärnan skakas runt inne i skallen. Denna rörelse kan orsaka skador på hjärnvävnaden och blodkärlen.

Symptomen på KCT kan variera beroende på svårheten av skadan, men de kan inkludera huvudvärk, yrsel, minnesförlust, förvirring, humörsvängningar, talrubbningar, muskelsvaghet och i allvarliga fall koma eller död. Behandlingen av KCT beror på typen och svårheten av skadan, men kan inkludera kirurgi, läkemedel, rehabilitering och observation.

Radiometri är en teknik och vetenskap som handlar om att mäta kvantiteten och karaktären på strålning, oftast elektromagnetisk strålning, över ett stort frekvensområde, inklusive synligt ljus, ultraviolett, infraröd, röntgen- och gammastrålning. Radiometri används ofta inom områden som astronomi, medicin, fjärranalys, miljöövervakning och kärnteknik. En enhet för radiometrisk strålningsmätning är exempelvis watt per kvadratmeter per steradian (W/m2sr).

'Spontanbristning' är ett medicinskt begrepp som refererar till att en vävnad eller en organs mekaniska integritet plötsligt förloras utan någon uppenbar orsak. Detta kan inträffa på grund av en underliggande sjukdom eller störning i kroppens normala funktioner, såsom nedsatt kollagennivå, vaskulär skada eller infektion.

Ett exempel på spontanbristning är när huden eller slemhinnor bryts samman och bildar ett sår utan att det har varit någon yttre trauma. Spontanbristning kan också inträffa i hjärtklaffar, blodkärl eller andra organ, vilket kan leda till allvarliga komplikationer som blödning, infektion eller organskada.

I'm sorry for any confusion, but the term "elektroner" is not a medical term in English or in Norwegian. Electrons are fundamental particles that carry a negative electric charge and are found in atoms. They are important in chemistry, physics, and many areas of science, including medicine (such as in medical imaging techniques like CT scans and MRI), but they are not a medical concept themselves.

If you have any questions about a specific medical concept or term, I'd be happy to try to help!

En falskt positiv reaktion är ett fall där en medicinsk test visar ett positivt resultat, men det saknas verifierbara tecken eller bevis på att den personen faktiskt har sjukdomen eller tillståndet som testet mäter. Det kan orsakas av en rad olika faktorer, beroende på vilket slags test som används och hur det utförs.

För att ge ett exempel, om vi tar ett tester för droger, kan en falskt positiv reaktion inträffa om den person som testas har intagit någon annan substans som innehåller samma kemiska struktur som den aktiva ingrediensen i drogen man letar efter. Detta kan leda till ett felaktigt positivt resultat, även om personen aldrig har använt den specifika drogen.

Falskt positiva reaktioner är allvarliga problem när det gäller medicinsk diagnostik, eftersom de kan leda till onödiga behandlingar, överdriven oro och kostnader. Därför är det viktigt att alla medicinska tester utvärderas i kontexten av den persons symptom, historia och andra faktorer som kan påverka resultatet. I allmänhet rekommenderas det att bekräfta ett positivt testresultat med ett annat typ av test eller metod för att minimera risken för falskt positiva reaktioner.

'Vävnadsdistribution' (på engelska: 'tissue distribution') refererar till hur ett ämne, såsom en läkemedelssubstans eller en kemisk förorening, fördelas och distribueras inom olika vävnader i ett levande organism. Detta omfattar hur substansen absorberas, transporteras och utsöndras i kroppen, och hur mycket som ansamlas i varje typ av vävnad. Vävnadsdistributionen påverkas av en rad faktorer, inklusive farmakokinetiska egenskaper hos substansen (som absorption, distribution, metabolism och elimination), samt specifika interaktioner mellan substansen och vävnader eller celler i kroppen. Det är viktigt att förstå vävnadsdistributionen av en substans för att bedöma dess säkerhet, effektivitet och potentiala bieffekter som läkemedel, eller för att utvärdera riskerna relaterade till exponering för kemiska föroreningar.

Deoxiglukos, eller mer specifikt 2-deoxi-D-glukos, är en form av glukos (en monosackarid) där en hydroxylgrupp (-OH) har ersatts med ett väteatom (-H). Detta sker vid kolatom nummer 2 i glukosmolekylen.

Deoxiglukos förekommer naturligt i vissa substanser, till exempel kan det ingå i strukturen hos vissa antibiotika och andra bioaktiva molekyler. Det kan också syntetiseras i laboratoriet för forskningsändamål eller som en del av kemisk syntes av mer komplexa molekyler.

Det är värt att notera att när man pratar om "deoxiglukos" utan specifikation till kolatomnumret, kan det i vissa sammanhang syfta på 2-deoxi-D-glukos, men i andra sammanhang kan det också kunna avse 6-deoxi-D-glukos eller någon annan form av deoxiglukos. Därför är det viktigt att alltid specificera vilken form av deoxiglukos man menar om man vill undvika förvirring.

"Centralgropen" er en uoffisiell betegnelse for en del av hjernestammen, som inkluderer talteilet ( Broca- området og Wernicke-området) og de områder i hjernen som styrer kroppens sensoriske og motoriske funksjoner. Disse områdene er viktige for spraak, høring, smak, sansing og bevegelse. Ordet "centralgropen" er ikke en offisiell medisinsk term, men blir noen ganger brukt i populærmedisin for å beskrive disse områdene samlet.

I medicinsk kontext, kan ‘lösningar’ referera till olika typer av behandlingar eller terapeutiska metoder som används för att lösa eller hantera sjukdomar, skador eller andra hälsoproblem. Detta kan inkludera läkemedel, som är en lösning av aktiva substanser i en vätska som tas upp av kroppen för att påverka specifika funktioner eller processer; såväl som fysiska terapier, som kan användas för att lindra smärta, öka rörlighet eller hjälpa till att korrigera strukturella problem.

Exempel på medicinska lösningar är:

* Läkemedelslösningar: En homogen blandning av en eller flera läkemedelssubstanser och ett lösningsmedel, som kan vara vatten, alkohol eller en annan vätska. Läkemedelslösningar kan ges oralt, intravenöst, intramuskulärt eller topisk beroende på typen av läkemedel och behandling som behövs.
* Fysikalisk terapi: En form av medicinsk behandling som använder rörelse, värme, kyla, elektricitet, massage eller andra metoder för att lindra smärta, återställa funktion och förebygga skador.
* Kirurgi: En medicinsk behandling som innebär att en kirurg opererar på en patient för att korrigera ett problem eller avlägsna en sjukdom. Kirurgiska ingrepp kan vara invasiva, med en öppen sår, eller minimalinvasiva, med hjälp av små skär och specialdesignade instrument som kameror och laserskalpeller.
* Psykoterapi: En form av medicinsk behandling som innebär att en terapeut arbetar med en patient för att hjälpa dem att hantera deras känslor, tankar och beteenden. Psykoterapi kan användas för att behandla mentala sjukdomar som depression, ångest och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD).
* Medicinsk teknik: En form av medicinsk behandling som innebär att en läkare eller specialist använder teknologi för att diagnostisera eller behandla en patient. Exempel på medicinska tekniker är röntgen, magnetresonanstomografi (MRT), datoriserad tomografi (CT) och ultraljud.

Medicinsk behandling kan vara kortvarig eller långvarig beroende på typen av sjukdom eller skada som behöver behandlas. Medicinska behandlingar kan också kombineras för att ge den bästa möjliga vården och återhämtning för patienter.

Teknetium (^{99m}Tc) är ett radionuclid, det vill säga en isotop med ostadig balans mellan antal protoner och neutroner, som används flitigt inom medicinsk diagnostik. Isotopen har en halveringstid på ungefär 6 timmar, vilket gör den lämplig för korttidssökningar.

I kliniska sammanhang används ^{99m}Tc ofta som ett radioträcelement i olika slag av scintigrafi, en typ av medicinsk undersökning där patienten exponeras för en liten mängd radioaktiv strålning. När teknetium-99m sönderfaller avger det gamma-strålning som kan detekteras utanför kroppen med hjälp av en gammakamera.

Teknetium-99m används ofta för att undersöka olika organ och system i kroppen, till exempel hjärtat, lungorna, skelettet, levern, gallgångarna och njurarna. Det kan även användas för att leta efter tumörer eller infektioner.

Tallium (Symbol: Tl) er ein metallisk grundstoff i grunnstoffgruppen 13 og undergruppen IIIb i det periodiske systemet. Tallium har to naturlige isotoper, Tl-205 og Tl-203. Det er ein halvledende metal som ofte blir samanlikna med bly på grunn av deres liklegje egenskaper, men tallium er det mest aktive av de to.

I medicinen brukes tallium ofte som ein radioaktivt sporstoff i diagnostiske tester for å undersøke bl.a. hjertets funksjon og til å diagnosticere sultet armsvidd (sarcoma). Radioaktive isotoper av tallium, som Tl-201, kan brukes i SPECT-skanning (single photon emission computed tomography) for å skaffe detaljert informasjon om hjertets blodgrov og funksjon.

Tallium er giftfullt og akkumulerer i kroppen etter eksposisisjon, særlig i leveren, nyrane og hjertet. Akute talliumforgiftning kan føre til symptomer som opptatthet, svimmelhet, kramp i lemmer og i værste fall død. Kronisk forgiftning kan føre til svedegladde, forvirring, hukommelsesproblemer og andre neurologiske symptomer. Derfor er det viktig å ha god kontroll over eksposisjonen av tallium i medisinsk sammenheng og at bruke den på en trygg og effektiv måte.

Strålskydd är ett samlingsbegrepp för de metoder, processer och produkter som används för att reducera riskerna och skadorna som kan orsakas av strålning. Strålskyddet har till syfte att skydda människor, djur, växter och miljö från onödiga exponeringar av olika typer av strålning, inklusive joniserande strålning (som exempelvis röntgenstrålning och radioaktiv strålning) och icke-joniserande strålning (som exempelvis ultraljud, visuellt ljus och radiovågor).

Strålskyddsmetoder kan innefatta:

1. Fysiska barriärer: Användning av tunga material som betong, bly eller stål för att blockera eller absorbera strålningen.
2. Avstånd: Inom ramen för strålskyddet är det viktigt att hålla avstånd till källor för strålning så långt som möjligt, eftersom strålningsintensiteten minskar med kvadraten på avståndet.
3. Tid: Minimera exponeringstiden genom att begränsa tiden under vilken en person är utsatt för strålning.
4. Personlig skyddsutrustning (PPE): Användning av skyddsutrustning som plommonstoppar, blyglasögon, handskar och skyddsvästar för att minska direkt kontakt med strålkällor.
5. Utbildning och träning: Undervisning och övning av personal som arbetar med strålkällor för att säkerställa att de är medvetna om riskerna och vet hur man hanterar dem korrekt.
6. Rutiner och procedurer: Utveckla, implementera och följa rutiner och procedurer för att minimera exponering av personal och miljö för strålning.
7. Inspektioner och underhåll: Regelbundna inspektioner och underhåll av utrustning och anläggningar för att säkerställa att de är i goda skick och inte orsakar onödiga exponeringar.
8. Övervakning och registrering: Kontinuerlig övervakning och dokumentation av strålningsnivåer och personalexponering för att identifiera eventuella problem och vidta korrektiva åtgärder.

Atherosclerotic plaque refers to a deposit of fatty substances, cholesterol, calcium, and other substances in the inner lining of an artery. This buildup can cause the artery to narrow or become blocked, leading to serious cardiovascular diseases such as coronary artery disease, peripheral artery disease, and stroke.

The plaque formation begins with damage to the endothelium (the inner lining of the artery), which can be caused by factors such as high blood pressure, smoking, diabetes, and high levels of cholesterol in the blood. Once the endothelium is damaged, low-density lipoproteins (LDL) or "bad" cholesterol can enter the artery wall and accumulate there.

Over time, this buildup can lead to the formation of a fatty streak, which is an early form of atherosclerotic plaque. As the plaque grows, it can harden and calcify, causing the artery to narrow or become blocked. This process can take many years, and often does not cause any symptoms until the artery becomes significantly narrowed or blocked.

In addition to narrowing or blocking the artery, atherosclerotic plaque can also rupture, leading to the formation of blood clots that can further block the artery or travel to other parts of the body and cause a heart attack or stroke. Therefore, it is important to manage risk factors for atherosclerosis, such as high blood pressure, smoking, diabetes, and high cholesterol levels, through lifestyle changes and medical treatment.

Det främre ögonsegmentet är den del av ögat som ligger anteriort till oculomotoriska muskulaturen, det vill säga de muskler som kontrollerar ögats rörelser. Det inkluderar hornhinnan (cornea), regnbågshinnan (iris), pupillen, linsen och den främre kammaren fylld med glaskroppsvätska (humor aqueus).

Denna region är viktig för att reflektera ljuset korrekt in i ögat så att vi kan se tydligt. Funktionen hos de olika strukturerna i det främre ögonsegmentet kan påverka synskärpan, färgseendet och bredden av synfältet.

'Bukfett' er en uformell betegnelse for overskydende fedtdepoter i maven. I medicinsk sammenhæng vil man ofte bruge termen 'central adipositas' eller 'visceralt fedt'. Disse begreber refererer til et forøget fedtmasseindehold, særligt omkring indre organer som leveren og bugspytkirtlen.

Central adipositas kan være forbundet med en række sundhedsproblemer, herunder hjerte-kar-sygdomme, diabetes, højt blodtryk og visse typer cancer. Derfor er det vigtigt at overvåge og kontrollere fedtmassen for at reducere risikoen for disse sundhedsproblemer.

Elektrisk impedans (Z) är ett begrepp inom elektrotekniken och definieras som det komplexa motståndet i en elektrisk krets. Det består av två delar: resistans (R) och reaktans (X). Reaktansen kan ytterligare delas upp i induktiv reaktans (XL) och kapacitiv reaktans (XC). Impedansen är relaterad till frekvensen av den växelström som passerar igenom kretsen. Den kan uttryckas med hjälp av följande formel:

Z = R + jX

där j är den imaginära enheten. Impedansen mäts i enheten Ohm (Ω).

Linsler är en typ av korrektionslins som används inom optometri och oftalmologi för att korrigera synfel eller förbättra synskärpan hos personer med ögonsjukdomar eller skador på ögat. De tillverkas vanligtvis av glas eller speciella plastmaterial som har formad yta för att bryta ljusstrålar in i olika vinklar och därmed korrigera refractionsfel, såsom närsynthet (miopi), fjärrsyn (hypermetropi) eller astigmatism.

Linsmaterialet är ofta transparent och kan ha ytbehandlingar som skyddar mot skador, smuts och bakterier. Linsen placeras vanligtvis i en ram eller en kontaktlins, beroende på typen av korrektion som behövs.

Det finns också speciella linsmodeller som används inom operationer för att korrigera synfel, såsom refraktiv kirurgi där en laser används för att forma korrektionslinsen direkt på ögats yta.

En pilotstudie är en förstudie som genomförs innan en fullskalig klinisk prövning. Syftet med en pilotstudie är att testa och utvärdera olika aspekter av studiens design, procedurer och metoder för insamling av data. Det kan handla om att testa rekryteringsprocesser, frågeformulär, interventionsprogram eller annan typ av datainsamling.

Pilotstudier är ofta mindre i storlek än fullskaliga kliniska prövningar och inkluderar vanligen ett begränsat antal deltagare. Resultaten från en pilotstudie används för att refinerade studiens design och metoder innan man går vidare till en större, mer omfattande studie.

Det är värt att notera att en pilotstudie inte är samma sak som en preliminär studie eller en forskningsrapport som ännu inte har publicerats i en vetenskaplig tidskrift. En pilotstudie är en formell del av den vetenskapliga processen och följer ofta samma etiska riktlinjer och metodologiska principer som en fullskalig klinisk prövning.

Biological models är matematiska eller datorbaserade representationer av biologiska system, processer eller fenomen. De används inom forskning för att simulera, analysera och förutsäga beteendet hos komplexa biologiska system, som exempelvis celler, organ, populationer eller ekosystem. Biological models kan vara mekanistiska (baserade på förståelse av underliggande mekanismer) eller empiriska (baserade på experimentella observationer och korrelationer). Exempel på biologiska modeller inkluderar systemdynamikmodeller, differentiall equations-modeller, agentbaserade modeller och neuronala nätverksmodeller.

Riskbedömning (eng. risk assessment) är en systematisk och strukturerad process för att uppskatta sannolikheten och potentiala skadeverkningar av olika händelser eller utvecklingar. Den innebär en analys av risker relaterade till specifika situationer, aktiviteter, produkter eller system, med syfte att underlätta beslutsfattande och implementering av lämpliga åtgärder för att minska eller hantera riskerna.

I medicinskt sammanhang kan en riskbedömning involvera uppskattning av individuella patienters exponeringar, sårbarheter och potentiala skadliga effekter av behandlingar, terapeutiska interventioner eller preventiva åtgärder. Detta hjälper till att fastställa rimliga förhållningssätt och skyddsåtgärder för att minimera riskerna och maximera patienternas välbefinnande. Exempel på riskbedömningar inom medicinen kan vara att bedöma risken för thromboemboli (blodpropp) vid användning av kombinerad hormonbehandling hos postmenopausala kvinnor eller att uppskatta risken för biverkningar av läkemedel vid behandling av en viss sjukdom.

Datorstödd strålbehandlingsplanering (Computerized Treatment Planning, CTP) är ett sammanfattande begrepp för användandet av datorer och specialutvecklad planeringssoftware för att optimera och precisely bestämma de bästa behandlingsparametrarna för strålbehandling av cancer.

CTP innebär vanligtvis följande steg:

1. Image Acquisition: Först skaffas det digitala medicinska bildmaterialet, till exempel CT, MRI eller PET-scanningar, som ger information om patientens anatomiska struktur och tumörpositionering.

2. Target and Critical Structure Definition: På basis av bildmaterialet definieras målvolymer (Gross Tumor Volume, Clinical Target Volume och Planning Target Volume) och kritiska strukturer (organ som kan påverkas av strålbehandlingen).

3. Dose Prescription: Den önskade stråldosen för målvolymerna och de maximala tillåtna doserna för kritiska strukturer bestäms i samråd mellan läkare och fysiker.

4. Treatment Planning: Behandlingsplaneringen sker med hjälp av datorprogram som beräknar strålkällans position, form, intensitet och energier för att uppnå en jämnt fördelad dos i målvolymen samtidigt som exponeringen av kritiska strukturer minimeras.

5. Plan Evaluation: De beräknade stråldoserna jämförs med de föreskrivna värdena och planens kvalitet bedöms. Om planen inte uppfyller kraven görs förbättringar tills den optimala planen uppnåtts.

6. Treatment Delivery: När CTP-processen är klar överförs informationen till strålbehandlingsutrustningen (linac eller cyklotron) som levererar den beräknade stråldosen enligt planen.

Den automatiserade processen med hjälp av datorprogram har förbättrat precisionen, snabbheten och säkerheten i behandlingsplaneringen jämfört med manuella metoder. Detta bidrar till en mer effektiv och patientanpassad strålbehandling.

Sjukdomsförlopp definieras inom medicinen som den kliniska utvecklingen och tiden från att en sjukdom uppstår till dess att den har löpt sitt fulla skepp, det vill säga från sjukdomens början via diagnostisering, behandling och eventuell komplikation till slutet när individen är återställd eller avlidit. Sjukdomsförloppet kan delas in i tre faser: akut, subakut och kronisk. Under akutfasen uppstår sjukdomen plötsligt och symtomen är ofta allvarliga. I subakuta fasen minskar symtomen men sjukdomen är fortfarande pågående, medan i kroniska fasen kan symtomen vara konstanta under en längre tidsperiod eller återkommande.

Radionuklidavbildning är en medicinsk undersökningsmetod som använder små mängder radioaktiva ämnen, så kallade radionuklider, för att producera detaljerade bilder av organ och kroppsfunktioner. Metoden bygger på att man injicerar, inandas eller tillämpar ett radionuklidmarkert preparat på patienten. Sedan kan en gammakamera användas för att detektera de gammastrålar som avges när radionukliden sönderfaller. Genom att tolka de upphämtade signalerna kan man skapa tvådimensionella eller tredimensionella bilder som ger information om bl.a. blodflöde, kemisk sammansättning, celldelning och vävnadens funktion i olika delar av kroppen. Exempel på radionuklidavbildning inkluderar skelettscintigrafi, myokardskelettscintigrafi och posita emissions tomografi (PET).

Bronkoskopi är en medicinsk undersökningsmetod där en flexibel, belyst tub som kallas bronkoskop leds ner i luftvägarna (bronker) genom näsan eller munnen. Bronkoskopi används för att inspektera luftvägarnas inre ytor, t.ex. för att söka efter skador, inflammationer, tumörer eller andra abnormaliteter. Metoden kan också användas för att ta prover (t.ex. kroppsvätskor eller vävnadsprover) eller utföra vissa behandlingar direkt i luftvägarna, såsom att avlägsna främmande föremål eller tarmera varsemliganden.

Visual field testing är en undersökningsmetod inom oftalmologi och neurologi som mäter det centrala och perifera synfältet hos ett individuellt öga. Det görs vanligtvis genom att patienten fokuserar på en fast punkt i mitten av sin syn och pekar på en ljusstark punkt som visas in i olika positioner inom det synfältet. Testet mäter patientens förmåga att upptäcka den ljusstarka punkten inom sitt synfält, vilket ger en karta över det centrala och perifera synfältet.

Det finns olika typer av visual field tests, men de två vanligaste är konfrontationsvisuell fälttestning och automated perimetri. Konfrontationsvisuell fälttestning utförs ofta under en klinisk undersökning där läkaren visar en hand med olika fingerpositioner inom patientens synfält och frågar patienten om de kan se dem. Automated perimetri är en mer sofistikerad testmetod som använder en automatiserad apparatur för att projicera ljuspunkter på olika positioner inom det synfältet, och patienten trycker en knapp varje gång de ser en ljuspunkt.

Visual field tests används ofta för att diagnostisera och övervaka sjukdomar som kan påverka det centrala och perifera synfältet, såsom glaukom, neurodegenerativa sjukdomar och hjärnskador.

Mediastinala tumörer är en allmän term för olika typer av godartade och elakartade tumörer som utvecklas i mediastinet, det rum som ligger bakom bröstbenet och innehåller hjärtat, lungornas stora blodkärl, thymusdrüsen, lymfknutor och det autonoma nervsystemet. Mediastinala tumörer kan vara av olika storlek och art beroende på vilken typ av cell som tumören har utvecklats ifrån. Symptomen på mediastinala tumörer kan variera stort beroende på var i mediastinet tumören är belägen, dess storlek och om den trycker på omgivande strukturer eller inte. Vissa mediastinala tumörer kan vara asymptomatiska medan andra kan orsaka andningssvårigheter, hosta, bröstsmärta, halsont, feber, viktminskning och night sweats beroende på vilken typ av tumör det rör sig om. Behandlingen för mediastinala tumörer varierar också beroende på tumörtyp men kan innefatta kirurgi, strålbehandling och/eller medicinsk behandling med cellgift (chemotherapi).

"Bentäthet" är inget medicinskt begrepp som används inom den medicinska terminologin. Det kan dock vara en förvrängning av det medicinska begreppet "bensjuklighet", som refererar till någons sannolikhet att insjukna i viss typ av sjukdom under en given tidsperiod.

Jag rekommenderar därför att ni ser efter rätt stavning och begrepp när ni letar efter medicinska informationer, för att undvika missförstånd eller felaktig information.

Ryggraden, även känd som ryggkotpelaren eller vertebralpelaren, är den centrala strukturen i ryggradsdjurs (däggdjur, fåglar, reptiler och fiskar) axialskelett. Den består av en serie av benartade strukturer som kallas ryggkotor, som är sammanlänkade med diskar av broskvävnad. Ryggkotorna skyddar ryggradens nervtrådar och hjälper till att stödja huvudet och kroppen samt möjliggör rörelse i ryggraden. Den övre delen av ryggraden, kallad halsryggen, innehåller de sju översta ryggkotorna som är involverade i att stödja huvudet.

Spiral Cone-Beam Computed Tomography (SBCT) är en typ av datorstödd tomografisk teknik som används inom medicinen, odontologin och i forskningssammanhang. Den bygger på att en konform avstrålad röntgenstråle används för att generera tredimensionella (3D) bilder av ett objekt eller en kroppsdel.

I en SBCT-scanner roterar en röntgenkälla och en detektor runt patienten i en spiralformig bana, vilket gör att stora volymer av data samlas in under en enda rotation. Dessa data används sedan för att rekonstruera skarpa, högupplösta 3D-bilder som ger information om objektets inre struktur och densitet.

SBCT har flera fördelar jämfört med traditionell datorstödd tomografi (CT), bland annat en snabbare akquisitionstid, lägre stråldoser och bättre lokaliseringsprestanda av små strukturer. Dessa egenskaper gör att SBCT är särskilt användbar inom odontologin för att undersöka tänder och käkben samt i andra områden där det behövs högupplösta 3D-bilder, till exempel vid planering av operationer eller undersökningar av skelettet.

Interventionell radiografi är en subspecialitet inom radiodiagnostik som innebär att läkare utför minnläkarprocedurer med hjälp av röntgenstrålning och kontrastmedel. Procedurerna kan vara diagnostiska eller terapeutiska i naturen och inkluderar ofta att placera katetrar, spetsar eller andra instrument i kroppens blodkärl eller håligheter under direkt visuell kontroll med hjälp av röntgenstrålning.

Exempel på interventionella radiografiska procedurer är:

* Angiografi: en undersökning där kontrastmedel injiceras i blodkärlen för att studera deras struktur och funktion.
* Embolisation: en terapeutisk procedur där blödning stoppas eller onormal blodflöde reduceras genom att blockera ett blodkärl med hjälp av spetsar, koiler eller andra material.
* Dränage: en terapeutisk procedur där vätska eller luft dräneras från en kroppshålighet eller cysta med hjälp av en kateter.
* Biopsi: en diagnostisk procedur där ett vävnadsprov tas för att undersöka och fastställa en diagnos på en sjukdom.

Interventionell radiografi kräver speciell utbildning och skicklighet inom både radiodiagnostik och interventionell teknik, samt en god förståelse av anatomi, fysiologi och patofysiologi.

'Flertaliga lungknutor' (medicinsk terminologi: "multifocal lung nodules") refererer til flere uafhængige knuder (noduler) i lungerne. Disse knuder kan have forskellige årsager, herunder infektioner, autoimmune sygdomme eller cancer. For at diagnosticere årsagen behøves ofte yderligere undersøgelser, herunder billeddiagnostik (som CT-scanning) og måske også biopsi.

Cerebral infarction, även känt som stroke eller hjärninfarkt, är en medicinsk tillstånd där blodförsörjningen till en del av hjärnan avbryts på grund av en blodpropp eller en nedsatt blodflöde. Detta orsakar skada på de drabbade hjärncellerna, och kan leda till olika neurologiska symtom beroende på vilken del av hjärnan som är drabbad. Symptomen kan inkludera svaghet eller förlamning på ena kroppshalvan, problem med talsättet, svårigheter att se, höra eller uppleva smaker, och i värsta fall kan det leda till döden. Behandlingen av cerebral infarction innefattar ofta trombolytiska läkemedel som hjälper till att lösa upp blodproppen, samt symtomatisk behandling för att underlätta återhämtningen och förebygga komplikationer.

"Buksmärta" är en svensk term som vanligtvis översätts till "abdominal smärta" på engelska inom medicinskt sammanhang. Abdominal smärta avser obehag eller smärta i buken eller mag-tarmsystemet. Det kan orsakas av en rad olika medicinska tillstånd, från milda problem som gas eller förstoppning till allvarliga tillstånd som appendicit eller inflammatorisk tarmsjukdom.

Det är viktigt att undersöka orsaken till abdominal smärta och söka medicinsk behandling om den är intensiv, varar länge, är kombinerad med andra symtom som feber eller blod i avföringen, eller om det finns riskfaktorer för allvarliga tillstånd.

Akustisk mikroskopi är en typ av mikroskopi som använder sig av ultraljud för att generera skarpa, högupplösta bilder av ett objekt på cell- eller subcellulär nivå. Denna metod gör det möjligt att undersöka struktur och funktion hos levande celler utan att skada dem, eftersom ultraljuden är icke-invasiva och penetrerar lätt genom biologiska vävnader.

I akustisk mikroskopi använder man sig av piezoelektriska kristaller för att generera högfrekventa ultraljudsvågor, vanligtvis med en frekvens på 100 MHz till 1 GHz. Dessa vågor fokuseras genom ett objektiv och reflekteras tillbaka av objektet, vilket gör att de kan detekteras och tolkas av en mottagare. Genom att analysera skillnaden i fas och amplitud hos de reflekterade ultraljudsvågorna kan man skapa en högupplöst bild av objektet.

Det finns två huvudsakliga typer av akustisk mikroskopi: kontakt- och flytande cell-akustisk mikroskopi. Kontakt-akustisk mikroskopi använder en fast, piezoelektrisk transducer för att generera ultraljudsvågor och fokusera dem genom ett objektiv direkt på det undersökta objektet. Flytande cell-akustisk mikroskopi placerar objektet i en ultrafink vätska, vilket gör att ultraljudsvågorna kan penetrera lättare och ge bättre upplösning.

Akustisk mikroskopi har flera tillämpningar inom biologin och medicinen, bland annat för att studera cellytor, membranstrukturer, intracellulära processer och cell-cellinteraktioner. Den kan också användas för att undersöka materialegenskaper och struktur hos syntetiska material.

En hjärntumör är en abnorm odling av celler i hjärnan som kan vara godartad (benign) eller elakartad (malig). Hjärntumörer kan uppstå från olika typer av hjärnceller eller från strukturer som omger hjärnan. De kan orsaka en rad symtom beroende på var i hjärnan de växer, inklusive huvudvärkar, krämpor, epilepsi, syn- och hörminskningar samt kognitiva problem. Behandlingen kan bestå av kirurgi, strålbehandling och/eller cellgiftsbehandling beroende på typen och graden av tumören.

Trijodbensoesyrer (også kendt som thyroxin og triiodthyronin) er hormoner, der produceres i skjoldbruskkirtlen og hjælper med at regulere stofskifte, vægt, puls, kropstemperatur og humør. De består af tyrosin (en aminosyre) forbundet med tre jodatomer. Triiodthyronin (T3) er den mere aktive form af trijodbensyre, mens thyroxin (T4) er en inaktiv form, der konverteres til T3 i kroppen. Disse hormoner hjælper med at kontrollere vækst og udvikling, særligt hos børn, og de er også vigtige for hjertefunktionen og nervesystemet.

En näthinneperforation är en medicinsk term som betyder att det finns en liten öppning eller ett hål i näthinnan, den tunna membranen som skiljer ögats främre och bakre delar. Näthinnan är viktig för att fokusera ljus på näthinnans yta, där ljuskvantitet och -kvalitet omvandlas till nervsignaler som sedan tolkas av hjärnan som syn.

Näthinneperforationer kan orsakas av olika faktorer, inklusive skador, sjukdomar eller kirurgiska ingrepp. De kan också vara en komplikation till följd av högt tryck i ögat, som i diabetesskador eller glaukom. I vissa fall kan de vara asymptomatiska och upptäckas av slumpen under en rutinmässig oftalmoskopi (ögonundersökning). I andra fall kan de orsaka symtom som inkluderar synförändringar, smärta eller ljuskänslighet.

Behandlingen av näthinneperforationer beror på orsaken till perforationen och dess storlek. I vissa fall kan de stängas spontant medan i andra fall kan kirurgiskt ingrepp behövas för att stänga eller reparera hålet.

"Bronkusvällning" (på engelska "bronchodilation") är en medicinsk term som refererar till den process där de muskler som omger luftrörerna i lungorna slappnar av och luftrören därmed vidgas. Detta gör det lättare för luft att strömma in och ut ur lungorna, vilket kan underlätta andningen och minska andningsbesvär hos personer med lungsjukdomar som till exempel astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL). Bronkusvällning kan uppnås genom användning av läkemedel som kallas bronkodilatatorer, vilka ofta ges som inhalationsspray.

The choroid is a part of the eye located between the retina and the sclera, which is the white, protective outer coating of the eye. It is a vascular layer that contains a large number of blood vessels that supply oxygen and nutrients to the outer layers of the retina. The choroid plays a critical role in maintaining the health and function of the retina, particularly the photoreceptor cells that are responsible for vision.

Damage to the choroid can lead to serious eye conditions such as age-related macular degeneration (AMD), polypoidal choroidal vasculopathy (PCV), and central serous chorioretinopathy (CSC). These conditions can cause vision loss or impairment, making it essential to maintain the health of the choroid through regular eye exams and good overall eye health practices.

Mikroradiografi är en typ av radiografisk undersökningsmetod där man använder sig av röntgenstrålning för att framställa mycket detaljerade bilder av små preparat, till exempel histologiska prover eller tandkronor. Metoden bygger på samma principer som konventionell radiografi, men använder sig av betydligt kraftigare röntgenstrålning och mycket känsligare filmmaterial för att kunna avbilda de små detaljerna i preparatet. Mikroradiografi är ett viktigt verktyg inom forskning och utbildning, men används sällan inom klinisk praktik på grund av strålexponeringen.

Gonioskopi är en undersökningsmetod inom oftalmologi ( ögonsjukvård) som används för att studera den del av ögat som kallas kammaren, där regnbågshinnan och iris möts. Denna metod ger oftalmologen information om omfattningen av glaukom (grön starr) risk genom att undersöka om det finns några anatomiska avvikelser eller förträngningar i kammaren som kan påverka utflödet av ögonvätskan och leda till ökat tryck i ögat.

Under en gonioskopi-undersökning placeras en kontaktlins med en lins som har en ljuskälla och en spegel monterad på den, direkt på patientens öga. Kontaktlinsen används för att få bättre syn på kammaren och spegeln reflekterar ljuset så att oftalmologen kan se strukturen klart.

Denna undersökning är viktig för att diagnostisera, behandla och övervaka glaukom, eftersom detta sjukdomstillstånd kan leda till permanent skada på synnerven och allvarlig synförlust om det inte behandlas korrekt.

En "kärlröntgen av hjärna" (nuclear medicine brain scan) är en undersökning inom kärnmedicin där en liten mängd radioaktivt ämne, kallat radionuklid, injiceras i kroppen. Radionukliden accumulerar i specifika organ eller vävnader, i det här fallet hjärnan, och avger då små mängder gammastrålning som kan detekteras med en gammakamera.

Under en kärlröntgen av hjärna använder man ofta ett radionuklid som heter teknetium-99m eller jod-123, vilka är bundna till specifika molekyler som tas upp av hjärnans blodkärl eller hjärnvävnad. Gammakameran fångar sedan de gammastrålar som avges och skapar en bild som visar hur radionukliden fördelas i hjärnan.

Denna typ av undersökning kan användas för att diagnostisera olika sjukdomstillstånd, till exempel neurologiska störningar, demenssjukdomar, epilepsi och cancer.

"Protective construction" i medicinsk kontext kan definieras som en struktur eller enhet som är designad för att skydda och stödja kroppen, specifikt en viss del eller organ, från skada eller yttre påverkan. Detta kan inkludera exempelvis en halsstöd (cervical collar) som används efter en halskada för att stabilisera halskotorna och förhindra ytterligare skada, eller ett benprotes som används efter en amputation för att ersätta den bortopererade extremiteten och ge stöd och funktionalitet till patienten. Protectiva konstruktioner kan vara tillfälliga eller permanenta beroende på behovet och typen av skada eller sjukdom.

"Diagnostiska fel" (eller "diagnostic errors") är inom medicinen en term som används för att beskriva situationer där en diagnos initialt ställs fel, eller när en korrekt diagnos inte ställs i tid. Det kan bero på många olika faktorer, såsom bristfällig kommunikation, begränsad information, för lite erfarenhet eller kunskap, eller felaktiga antaganden. Diagnostiska fel kan leda till att patienten inte får rätt behandling och därmed riskera att deras tillstånd förvärras. Det är en av de vanligaste orsakerna till skadegörande händelser inom sjukvården och en av de stora utmaningarna inom medicinsk kvalitet och säkerhet.

Quaternary protein structure refers to the arrangement of multiple folded protein molecules (known as subunits) in a multi-subunit complex. These subunits can be identical or different and can interact with each other through non-covalent interactions such as hydrogen bonds, ionic bonds, and van der Waals forces. The quaternary structure provides stability to the overall protein complex and influences its function. It is important to note that not all proteins have a quaternary structure; some are composed of a single polypeptide chain and therefore only have primary, secondary, and tertiary structures.

"Cysto" är en prefix som kommer från det grekiska ordet "kystis", vilket betyder "blåsa" eller "säck". I medicinskt språkbetydelsen av "cysto" refererar till en formation som liknar en liten blåsa eller säck.

En cysta är en sluten, encapsulerad struktur som innehåller en vätska, luft eller halvfast substans. Cystor kan förekomma i olika kroppsdelar och kan vara av olika orsaker, till exempel cancersjukdomar, infektioner, genetiska störningar eller trauma. De flesta cystor är ofarliga men kan ibland orsaka symtom som smärta, svullnad eller funktionsnedsättning beroende på deras storlek och plats i kroppen.

Exempelvis kan en "ovariumscysta" vara en cysta som bildas i äggstocken, medan en "renalcysta" är en cysta som förekommer i njuren.

Mikroskopi är en teknik som tillåter observering och analysering av strukturer som är för små att ses med blotta ögat. Detta görs genom användning av ett mikroskop, ett instrument som består av en linsystem som zoomer in på objektet.

Det finns olika typer av mikroskopi, men de två vanligaste är ljusmikroskopi och elektronmikroskopi. I ljusmikroskopi används ljus för att belysa preparatet och i elektronmikroskopi används elektroner. Elektronmikroskopi ger mycket högre upplösning än ljusmikroskopi, men är också dyrare och kräver mer komplicerad preparering av proverna.

Mikroskopi används inom många områden inom medicinen, till exempel för att diagnostisera sjukdomar, studera celler och vävnader, undersöka bakterier och virus, och för forskning.

Finite Element Metoden (FEM) är ett numeriskt metod för att lösa partiella differentialekvationer, ofta använt inom strukturanalys och mekanik. FEM bygger på att man approximativt modellerar ett kontinuerligt system som en uppsättning ändliga element, vilka tillsammans bildar ett diskret system. Genom att lösa det diskreta systemet kan approximationer av solutionsfunktionerna erhållas på elementens nodpunkter och därefter interpoleras över hela analysdomänen.

I en medicinsk kontext kan FEM användas för att simulera mekaniska belastningar och deformationer hos olika vävnader, implantat och medicinska enheter. Exempel på tillämpningar inkluderar planering av operationer, design av proteser och utveckling av medicinska behandlingsmetoder.

Svepelektronmikroskopi (SEM) är en typ av elektronmikroskopi som använder en fin stråle av primäre elektroner för att generera en detaljerad och magnifierad bild av ett provs material. När primära elektroner accelereras mot provet skapas sekundära elektroner, backscatterade elektroner och annan signalering som kan användas för att generera en bild.

I SEM-mikroskopi interagerar primära elektronerna med atomer i provet och får atomer att exciteras eller ioniseras, vilket resulterar i emissionen av sekundära elektroner. Antalet sekundära elektroner som emitteras är direkt proportionellt mot den ursprungliga energin hos primära elektronerna och beroende på materialets sammansättning, topografi och andra faktorer.

Sekundära elektroner samlas sedan in med en detektor och omvandlas till en elektrisk signal som bearbetas för att generera en tvådimensionell bild av provet. Bilden visar vanligtvis kontrasterade skuggor och höjdskillnader, vilket gör SEM-mikroskopi användbart för att undersöka ytstrukturen och topografin hos materialprover på nanometer- till mikrometerskalan.

SEM är ett viktigt verktyg inom materialvetenskap, elektronik, biologi och andra forskningsområden där detaljerade bilder av ytor och strukturer behövs för att förstå och analysera materialegenskaper och funktion.

Lungemfysem är en lungsjukdom som karaktäriseras av ökad andel luft i lungornas alveoler (luftsäckarna) och förstoring av utrymmena mellan dem. Detta orsakar en försämrad syreutbyte och kan leda till andnöd, hosta och trötthet. Lungemfysem är ofta associerat med kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) och rökning.

Lungsjukdomar, även kända som respiratoriska sjukdomar, är en samling medicinska tillstånd som drabbar lungorna och deras förmåga att fungera korrekt. Detta inkluderar, men är inte begränsat till:

1. Astma: En kronisk luftvägsinflammation som orsakar hosta, andnöd och syrgasmangel.
2. Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL): En grupp av sjukdomar som inkluderar kronisk bronkit och emfysem, vilket orsakar andningssvårigheter.
3. Lungcancer: Onkologiska tillstånd där cancerceller växer i lungorna.
4. Pneumoni: En infektion i lungorna som orsakas av bakterier, virus eller svampar.
5. Tuberkulos (TBC): En smittsam lungsjukdom orsakad av mykobakteriesläktet.
6. Fibros: En grupp sjukdomar där lungvävnaden blir skador och förtjockas, vilket orsakar andningssvårigheter.
7. Cystisk fibros: En ärftlig sjukdom som orsakar kraftig sekretproduktion i luftvägarna och kan leda till lunginflammation.
8. Lungemboli: En blodpropp i lungorna som ofta orsakas av blodproppar från benen eller höger hjärtkammare.
9. Sömnapné: Andningssvårigheter under sömn, vanligtvis orsakade av förträngning eller avslappnande av luftvägarna.
10. Asbestos: En lungsjukdom som orsakas av exponering för asbest, vilket kan leda till skador på lungvävnaden och cancer.

Magnetisk Resonansangiografi (MRA) är en typ av bilddiagnostisk undersökning som använder kraftiga magnetfält och radiovågor för att producera detaljerade bilder på blodkärl i kroppen. Undersökningsmetoden bygger på principen om magnetisk resonans, där protoner i kroppens vätskor sätts i rörelse av radiovågor inom ett starkt magnetfält. När protonerna återvänder till sin ursprungliga position avger de energi som kan tolkas och omvandlas till bilder av blodkärlen. MRA används ofta för att undersöka potentiala problem med hjärnan, ryggraden, lungorna, levern, buken och extremiteterna.

'Buktumör' är en benämning på en tumör eller neoplasi som bildas i buken, även känd som intraperitoneal rummet. Buktumörer kan vara maligna (cancer) eller benigna (godartade). De kan uppstå från olika typer av vävnader inne i buken, till exempel tarm, lever, gallblåsa, äggstock eller livmoder. Symptomen på en buktumör kan variera beroende på tumörtyp, storlek och plats, men kan inkludera smärta, viktminskning, illamående, kräkningar och förstoppning. Behandlingen av en buktumör kan bestå av kirurgi, strålbehandling, cellgiftsbehandling eller kombinationer av dessa.

Aortaabbauck i buken (abdominal aortic aneurysm (AAA)) är en utbulning (dilatation) på den del av aortan som går genom buken. Aneurysm betyder att ett blodkärls väggar blir svagare och börjar sticka ut, vilket kan leda till att kärlet brister eller spricker. Om detta händer i aortan kan det medföra livshotande inre blödningar. AAA är vanligast hos män över 65 år som röker eller har rökt, och de flesta av fallen är asymptomatiska (visar inga tecken på sjukdom). Risken för komplikationer ökar dock med större aortaabbaukar. Om en aortaabbauk upptäcks behandlas den vanligen genom kirurgi eller endovaskulär reparation (EVAR), där en stent placeras in i aortan för att stödja och stabilisera väggen.

En skallfraktur är ett medicinskt tillstånd där det finns en skada eller ett brott i ett eller flera ben av skallen. Detta orsakas vanligtvis av trauma, såsom en hård slag eller ett fall. Skallfrakturer kan vara öppna eller stängda, beroende på om det finns en direkt samband mellan det yttre miljön och det inre av skallen. Öppen skallfraktur innebär att det finns en klar anslutning mellan det yttre miljön och det inre av skallen, medan stängd skallfraktur inte har någon direkt anslutning.

Symptomen på en skallfraktur kan variera beroende på typen och svårheten av frakturen. Vanliga symtom inkluderar huvudvärk, yrsel, kräkningar, hörsel- eller synproblem, förändringar i sinnesstämning eller beteende, och ömmande eller svullna ställen på skallen. I vissa fall kan det även förekomma blödningar från örat eller näsan.

Behandlingen av en skallfraktur beror på typen och svårheten av frakturen, samt eventuella associerade skador. Vanliga behandlingsmetoder inkluderar smärtstillande medel, observation, vila och begränsning av fysisk aktivitet. I vissa fall kan kirurgi vara nödvändig för att reparera frakturen eller för att kontrollera blödningar.

Cardiac-gated single-photon emission computed tomography (SPECT) is a medical imaging technique used to evaluate the function and perfusion of the heart. In this procedure, a small amount of radioactive tracer is injected into the patient's bloodstream and is taken up by the heart muscle. The gamma rays emitted by the tracer are then detected by a specialized camera that rotates around the patient's chest, capturing multiple images from different angles.

The "cardiac-gated" component of the name refers to the fact that the imaging is synchronized with the patient's electrocardiogram (ECG) signal, allowing for the acquisition of images only during specific phases of the cardiac cycle. This helps to reduce motion artifacts caused by the beating heart and provides more accurate information about the distribution of blood flow within the heart muscle.

The "single-photon emission" part of the name refers to the type of radioactive tracer used in the procedure, which emits single photons that can be detected by the gamma camera. This is different from positron emission tomography (PET) scans, which use a different type of radioactive tracer that emits positrons that then annihilate with electrons to produce pairs of gamma rays.

Overall, cardiac-gated SPECT is a valuable tool for diagnosing and evaluating various heart conditions, including coronary artery disease, cardiomyopathy, and heart failure.

En falskt negativ reaktion inträffar när en persons testsvar är negativt, men deras verkliga hälsotillstånd är positivt. Detta kan hända när ett test saknar tillräcklig känslighet och missar att upptäcka en faktisk sjukdom eller tillstånd hos en person. Falskt negativa reaktioner kan leda till försenad diagnos och behandling, vilket kan ha allvarliga konsekvenser beroende på vilken typ av sjukdom eller tillstånd det rör sig om.

Fettvävnad, även känd som adipös vävnad, är en speciell typ av bindväv som fungerar som ett energilager i kroppen. Den består av celler som kallas adipocyter, som innehåller lipider (fett) och är omgivna av ett rikt blodkärlsnätverk. Fettvävnad delas vanligtvis upp i två typer: brun fettvävnad och vit fettvävnad.

Brun fettvävnad innehåller fler mitokondrier än vit fettvävnad och är mer rik på blodkärl. Den fungerar primärt som en termogen (värmeproducerande) vävnad genom att oxidera lipider för att producera värme, istället för att lagra energi. Brun fettvävnad är vanligast hos spädbarn och små barn, men minskar i volym under uppväxten. Vuxna kan dock ha en viss mängd brun fettvävnad, särskilt i områden som halsen, överarmarna och ländryggen.

Vit fettvävnad är den vanligaste formen av fettvävnad och fungerar huvudsakligen som ett energilager. Den lagras under huden och runt inre organ. När kroppen behöver energi kommer lipider från vit fettvävnaden att omvandlas till fettsyror, som sedan kan användas som bränsle av celler i kroppen. Överskott av energiförråd lagras i form av triglycerider inom adipocyterna. Om individen intar mer energi än vad som behövs för kroppens grundbehov kan det leda till ökat fettlagring och därmed ökad volym av vit fettvävnad.

I onormala nivåer kan ökad mängd vit fettvävnad vara förknippad med ohälsa, såsom fetma, diabetes typ 2, hjärt- och kärlsjukdomar och vissa former av cancer. Det är därför viktigt att upprätthålla en balans mellan energiförbrukning och intag för att undvika onormala ökningar av vit fettvävnad.

Lungkollaps, också känd som pneumothorax, är ett tillstånd där luft ansamlas i pleurahuvan (den yttre höljet kring lungorna) och orsakar en delvis eller fullständig sammanpressning av lungan. Detta kan ske akut eller vara en långsam process. Orsaken kan vara en skada, ett sönderfall i lungvävnaden eller som komplikation till en underliggande lungsjukdom. Symptomen kan inkludera plötslig bröstsmärta, hosta, andfåddhet och ibland även halsvärk. Behandlingen kan vara observation, aspiration av luften eller placerande av en dränageförbindelse för att avlasta lungan och ge lägre tryck i pleurahuvan. I vissa fall kan kirurgiskt ingrepp behövas.

FTIR (Fourier Transform Infrared) spectroscopy er en type infrarød spektroskopi som brukes for å identifisere og analysere forskjellige kjemiske forbindelser ved å måle deres absorpsjon av infrarødt lys. I en FTIR-spektrometer, blir et bredt spektrum av infrarød stråling generert og sendt gjennom en prøve. Når lyset passerer gjennom prøven, vil bestemte molekyler i prøven absorbere bestemte frekvenser av det infrarøde lyset basert på deres kjemiske struktur og bindinger. Dette resulterer i en unik absorbansprofil for hver type molekyl, som kan sammenlignes med referanse spektre for å identifisere de ulike bestanddelene i prøven.

FTIR-spektroskopi er et viktig verktøy innen kjemien og relaterte felt som f.eks. materialvitenskap, miljøvitenskap og biovitenskap. Det kan for eksempel brukes til å identifisere ukjente stoffer, kontrollere reinsdyr av kvaliteten på legemsmateriale, studere molekylære interaksjoner og forandringer i materialer under forskjellige forhold, samt for å foreta kvalitative og kvantitative analyser av forskjellige kjemiske forbindelser.

Vascular calcification är ett medicinskt tillstånd där kalksalter ackumulerats i vaskulära vävnader, vanligtvis i artärernas media- och intimala lager. Detta kan leda till hårt förkalkat blodkärl, vilket kan orsaka en minskad blodflöde, ökat tryck och sämre syresättning av kroppens vävnader. Vaskulära calcificeringar kan vara relaterade till åldrande, ateroskleros, diabetes, högt blodtryck, njursjukdomar och andra sjukdomsförhållanden. I vissa fall kan det leda till allvarliga komplikationer som hjärtinfarkt, stroke eller kärlkramp.

Variansanalys (ANOVA) är en statistisk metod som används för att undersöka om det finns några signifikanta skillnader mellan grupper i ett experiment. Den jämför medelvärdena hos två eller fler grupper och beräknar variansen inom varje grupp samt totalvariansen över alla grupper. Sedan använder den en F-test för att avgöra om det finns någon signifikant skillnad mellan grupperna. Metoden bygger på jämförelser av gruppers standardavvikelser och är därför särskilt användbar när man vill undersöka effekter hos flera grupper samtidigt.

Joftamin är ett centralstimulerande medel och smärtstillande preparat som tillhör gruppen fenetylaminer. Det används främst inom medicinen för att lindra svår, kronisk smärta, ofta vid cancerrelaterad smärta. Preparatet fungerar genom att påverka signalsubstanser i hjärnan och nervsystemet, vilket kan leda till ökad vakenhet, ändrad humör och smärtlindring.

Jofetamin är narkotikaklassat och bör endast användas under medicinsk kontroll på grund av riskerna för beroende och missbruk.

Den medicinska definitieen av "Blodkärlsprotesimplantation" är när en konstgjord blodkärl (protes) implanteras eller placeras in i kroppen. Detta kan göras av olika anledningar, t.ex. för att ersätta ett naturligt blodkärl som är skadat, blockerat eller har försvagats. Protesen kan vara gjord av material som till exempel plast eller metall och finns i olika storlekar beroende på vilket område i kroppen den ska placeras.

Blodkärlsprotesimplantation utförs vanligen under en operation och kräver narkos. Efter operationen behöver patienten vanligen stanna på sjukhus för observation och rehabilitering. Det är viktigt att följa läkares instruktioner efter operationen för att undvika komplikationer som trombos, infektion eller andra allvarliga biverkningar.

'Synfält' betecknar det synliga fältet för ett visst öga, och definieras som den area som individen kan uppfatta med klar syn när man tittar rakt fram. Det är ungefär lika med det centrala området av vad som projiceras på näthinnan (retinan).

Synfältet delas vanligen upp i centralt och peripheralt synfält. Centralt synfält, även kallat maculfältet, är den innersta delen av synfältet och sträcker sig ungefär 10-15 grader från centrum. Detta område innehåller en hög koncentration av fotoreceptorceller (stavar och tappar) och är ansvarigt för detaljerad, skarp syn och färgseende.

Periferalt synfält, däremot, är den yttre delen av synfältet och sträcker sig från centralt synfält till kanten av vad som kan uppfattas. Detta område innehåller färre fotoreceptorceller och är ansvarigt för bredare, mindre detaljerad syn och rörelsesensorik.

För att mäta synfältet används ofta en apparat som kallas perimeter. Denna används inom oftalmologi och optometri för att diagnostisera och övervaka sjukdomar som kan påverka synfältet, såsom grön starr (glaukom) och åldersrelaterad maculad degeneration (AMD).

Den motsvarande medicinska termen för "bukskador" är "abdominal trauma". Det handlar om en skada eller skada på bukhålan eller de organ som ligger inne i buken. Abdominal trauma kan orsakas av olika faktorer, till exempel trafikolyckor, våld, fall eller arbetsskador. Skadan kan vara öppen eller stängd och kan påverka olika organ i buken, såsom levern, mjälten, tarmarna, urinvägarna och fortplantningsorganen. Symptomen på abdominal trauma kan variera beroende på typen och svårhetsgraden av skadan, men kan inkludera smärta, blod i urinen eller avföringen, illamående, kräkningar och chocktillstånd. Behandlingen av abdominal trauma beror på typen och svårhetsgraden av skadan och kan omfatta kirurgi, läkemedel och andra behandlingsmetoder.

Teoretiska modeller inom medicinen är abstrakta representationer av biologiska system, fenomen eller processer. De är konstruerade för att förenkla och förutsäga beteendet hos komplexa system, såsom cellulärt fungerande, organsystemsfunktion och sjukdomsutveckling.

Teoretiska modeller kan vara matematiskt baserade, använda dator simuleringar eller vara konceptuella. De hjälper forskare att undersöka hur system fungerar under olika förhållanden och hjälper till att generera hypoteser som kan testas genom experiment. Dessa modeller är viktiga verktyg inom translational medicin, klinisk forskning och epidemiologi.

En medicinsk definition av "stenta" är att placera en liten, rörlig eller fast, tunn cylindrisk utformad apparat (en stent) in i ett hålrum eller ett rör, som exempelvis en artär eller en ven, för att hålla det öppet och underlätta flödet av blod eller andra kroppsvätskor. Stenten kan vara gjord av metall, plast eller biologiskt material och kan vara permanent eller tillfällig. Syftet med en stent är ofta att behandla och förebygga återkommande stängningar eller skador på kärlen.

Perfusionsavbildning (eller nuklidperfusionsscintigrafi) är en medicinsk undersökningsmetod som används för att avbilda blodflöde och syresättning i olika vävnader och organ i kroppen. Den bygger på principen att man injicerar ett mycket litet och säkert mängd av en radioaktiv substans (nuklid) som följer blodbanan och accumulerar i de vävnader där blodflödet är högre än i omgivande vävnader. Genom att använda en gammakamera kan man sedan avbilda distributionen av den radioaktiva substansen och därmed få information om olika organ och vävnaders perfusion (blodflöde).

Denna typ av undersökning är till exempel användbar för att diagnostisera och bedöma allvarlighet av hjärtinfarkt, lungemboli, stroke och andra sjukdomar som kan påverka blodflödet i kroppen.

I en biokemisk kontext refererar "katalytisk domän" till den del av ett enzym (eller ett annat kataltiskt protein) som innehåller de aktiva sidorna och är ansvarig för den kemiska reaktionen som sker. Den katalytiska domänen består ofta av sekundär-, teritiär- och/eller kvartärstruktur, vilket ger den en specifik form och laddning som möjliggör bindning och omvandling av substratet till produkt. Det är värt att notera att enzym ofta kan innehålla flera olika katalytiska domäner, var och en ansvarig för en specifik reaktion eller steg i en mer komplex biokemisk process.

"Benskörhet" refererar till den mekaniska styrkan hos benvävnaden, vilket är ett mått på benens förmåga att hantera mekanisk belastning. En nedsatt benskörhet kan leda till en ökad risk för frakturer (brott i benen). Benskörhet kan mätas med hjälp av olika tekniker, till exempel täthetsmätningar med hjälp av dubbelenergix-strålning eller med hjälp av biokemiska markörer i blodet.

En vanlig orsak till nedsatt benskörhet är osteoporos, en skelettrelaterad sjukdom som kännetecknas av låg benmassa och skör benvävnad, vilket ökar risken för frakturer. Andra orsaker till nedsatt benskörhet kan vara vissa mediciner, läkemedelsöveranvändning, njursjukdomar, malabsorption, kronisk lungsjukdom och andra sjukdomar som påverkar hormonnivåer. Även livsstilsfaktorer som brist på motion, tobaksrökning, alkoholmissbruk och onormalt låg kroppsvikt kan bidra till en nedsatt benskörhet.

Bacterial proteins are simply proteins that are produced and present in bacteria. These proteins play a variety of roles in the bacterial cell, including structural support, enzymatic functions, regulation of metabolic processes, and as part of bacterial toxins or other virulence factors. Bacterial proteins can be the target of diagnostic tests, vaccines, and therapies used to detect or treat bacterial infections.

It's worth noting that while 'bacterieproteiner' is not a standard term in English medical terminology, I assume you are asking for information about proteins that are found in bacteria.

I en medicinsk kontext kan lineära modeller vara statistiska modeller som används för att analysera relationer mellan variabler. I en linear modell antas sambandet mellan variablerna vara linjär, det vill säga att förändringar i en variabel är proportionella med förändringar i en annan variabel.

Ett exempel på en enkel lineär modell är regressionsanalys, där man undersöker sambandet mellan en dependent variabel (den variabel som ska förutsägas) och en eller flera independent variabler (de variabler som används för att förutspå den dependenta variabeln). I regressionsanalysen beräknas en linjär funktion som beskriver sambandet mellan de olika variablerna, och denna funktion kan sedan användas för att göra förutsägelser om värdet på den dependenta variabeln baserat på värdena på de independenta variablerna.

Lineära modeller används inom många olika områden inom medicinen, till exempel för att analysera effekterna av olika behandlingsalternativ, för att undersöka riskfaktorer för sjukdomar eller för att utvärdera kvaliteten på diagnostiska tester.

Aortasjukdomar är medicinska tillstånd som drabbar aortan, den största artärien i kroppen. Det finns olika slag av aortasjukdomar, men några vanliga exempel inkluderar:

1. Aortadiskinesi eller aortainsufficiens: Detta är en tillstånd där aortaklaffen i hjärtat inte stänger korrekt, vilket orsakar baksidan av blodet att flöda tillbaka in i aortan.
2. Aortaaneurysm: Detta är en utbuktning eller förstoring av aortaväggen som kan vara farlig eftersom den kan spricka eller börja läcka. Aortaaneurysmen kan drabba olika delar av aortan, inklusive thoraxaortaaneurysm (i bröstkorgen) och abdominalaortaaneurysm (i buken).
3. Aortadissektion: Detta är en allvarlig tillstånd där ett lager av aortaväggen skadas, vilket orsakar blod att samlas mellan de två lagren och dela upp aortan i två kanaler. Aortadissektion kan vara livshotande eftersom det kan leda till allvarliga komplikationer som stroke, hjärtinfarkt eller organsvikt.
4. Ateroskleros: Detta är en progressiv sjukdom där fett, kolesterol och andra ämnen ansamlas i aortaväggarna och bildar plack. Ateroskleros kan orsaka smalning av aortan och öka risken för hjärt-kärlsjukdomar som stroke och hjärtinfarkt.

Behandlingen av aortasjukdomar beror på typen, svårighetsgraden och platsen i kroppen där sjukdomen finns. Behandling kan inkludera mediciner, livsstilsförändringar, operationer eller kombinationer av dessa.

I den medicinska kontexten refererar "strukturella modeller" till grafiska representationer eller visuella bilder av den anatomiska strukturen hos ett organ, vävnad eller en biologisk molekyl, som kan användas för att undersöka och analysera deras form, storlek, orientering och funktionella egenskaper.

Strukturella modeller kan vara tvådimensionella (2D) eller tredimensionella (3D), beroende på vilket komplexitetsnivå som behöver representeras. De kan skapas med hjälp av olika tekniker, såsom ritningar, diagram, bildbehandlingsprogram och molekylär visualiseringstekniker.

Exempel på strukturella modeller inkluderar:

1. Anatomiska scheman: Dessa är 2D- eller 3D-modeller som visar olika delar av kroppen, såsom skelett, muskler, blodkärl och organ. De används ofta för att illustrera den mänskliga kroppens struktur och funktion i läroböcker, medicinska artiklar och presentationer.
2. Molekylära modeller: Dessa är 3D-modeller av biologiska molekyler, såsom proteiner, DNA, RNA och lipider. De visar deras sekundära, terciära och kvartära strukturer och kan användas för att studera deras funktionella egenskaper, interaktioner med andra molekyler och möjliga terapeutiska mål.
3. Cellstrukturella modeller: Dessa är 3D-modeller av celler och deras olika kompartment, såsom kärnan, mitokondrier, endoplasmatiskt retikulum och golgiapparaten. De används för att studera celldelning, transportprocesser, signaltransduktion och andra cellulära processer.
4. Anatomiska modeller: Dessa är 3D-modeller av kroppsdelar eller organ, som kan vara statiska eller dynamiska. De används ofta inom kirurgi, ortopedi och rehabilitering för att planera operationer, simulera procedurer och utvärdera resultaten.

Samtliga dessa modeller är viktiga hjälpmedel inom forskning, undervisning och klinisk praktik. De underlättar förståelsen av komplexa system och processer och möjliggör simulering och visualisering av olika scenarier och behandlingsalternativ.

Cardiac imaging techniques are diagnostic methods used to visualize and assess the structure and function of the heart. These techniques can be non-invasive or invasive, and they use various forms of energy such as sound waves, radiation, and magnetic fields to produce detailed images of the heart. Here are some common cardiac imaging techniques:

1. Echocardiography: This is a non-invasive technique that uses ultrasound waves to create images of the heart's structure and function. It can provide information about the size and shape of the heart chambers, thickness of the heart walls, valve function, and blood flow.
2. Cardiac Magnetic Resonance Imaging (MRI): This is a non-invasive technique that uses magnetic fields and radio waves to create detailed images of the heart's structure and function. It can provide information about the size and shape of the heart chambers, thickness of the heart walls, valve function, blood flow, and scar tissue in the heart muscle.
3. Computed Tomography (CT) Angiography: This is a non-invasive technique that uses X-rays to create detailed images of the heart's blood vessels. It can provide information about the presence and extent of coronary artery disease, including blockages and narrowing of the blood vessels.
4. Nuclear Cardiac Imaging: This is a non-invasive technique that uses small amounts of radioactive material to create images of the heart's blood flow and function. It can provide information about the presence and extent of coronary artery disease, including areas of reduced blood flow and damaged heart muscle.
5. Cardiac Catheterization: This is an invasive technique that involves inserting a thin tube called a catheter into a blood vessel in the arm or leg and guiding it to the heart. It can provide information about the heart's structure and function, including the pressure and flow of blood through the heart chambers and blood vessels.

Overall, cardiac imaging techniques play an essential role in the diagnosis, treatment, and management of various heart conditions, including coronary artery disease, heart failure, valve disorders, and congenital heart defects.

En kolibakterie (officiellt kallas Escherichia coli, ofta förkortat till E. coli) är en typ av gramnegativ bakterie som normalt förekommer i tarmarna hos varma blodcirkulerande djur, inklusive människor. Det finns många olika stammar av kolibakterier, och de flesta är ofarliga eller till och med nyttiga för värden. Några stammar kan dock orsaka allvarliga infektioner i mag-tarmkanalen, blodet eller andra kroppsdelar. En välkänd patogen kolibakteriestam är E. coli O157:H7, som kan orsaka livshotande komplikationer som hemolytisk uremisk syndrom (HUS) och tack följd av förtäring kontaminert mat eller vatten.

Lymfmetastas är när cancerceller sprider sig från sin ursprungliga plats i kroppen till lymfkörtlar. När cancerceller växer och delar de sig kan de ibland bryta loss från den ursprungliga tumören och färdas via blod- eller lymfsystemet till andra delar av kroppen. Om cancercellerna fastnar i en lymfkörtel och börjar växa där bildas ett nytt cancerförekomende, ett så kallat lymfmetastas.

Lymfkörtlarna är små, bönformade strukturer som finns över hela kroppen, främst i halsen, armhålorna och ljumskarna. Deras huvudsakliga funktion är att filtrera smittämnen och avfall från kroppen och producera vita blodkroppar, som hjälper till att bekämpa infektioner. När cancerceller sprider sig till lymfkörtlarna kan de störa denna funktion och leda till komplikationer såsom svullnad och smärta i de drabbade områdena.

Kranskärlssjukdom (Coronary Artery Disease, CAD) är ett samlingsbegrepp för sjukdomar som beror på att kärlen som förser hjärtmuskulaturen med syre och näringsämnen blir stela, förtjockade eller blockerade. Detta orsakas vanligtvis av ateroskleros, en process där fett, kolesterol och andra ämnen ansamlas sig i och på insidan av artärernas väggar. Över tiden kan detta bilda plack som kan smala ned artärerna eller lossna och leda till blodproppar (tromboser).

CAD kan vara asymptomatisk under en längre tid, men om ett eller flera av de kranskärlen blir tillräckligt stela eller blockerade kan det leda till angina pectoris (svår bröstsmärta eller tryck), hjärtinfarkt (död av en del av hjärtmuskulaturen på grund av otillräcklig syre- och näringsämnesförsörjning) eller i värsta fall dödsfall. Andra komplikationer kan vara hjärtrytmrubbningar och hjärtsvikt.

Faktorer som ökar risken för CAD innefattar hög ålder, rökning, högt blodtryck, höga kolesterolvärden, diabetes, övervikt, brist på fysisk aktivitet och en ohälsosam kost.

En hjärnblödning, även känd som intracranial blödning, är när ett blodkärl i hjärnan spricker eller skadas, vilket orsakar blod att läcka in i hjärnvävnaden. Detta kan leda till tryckökning inne i skallen och skada hjärnceller. Hjärnblödningar kan vara livshotande och kräver akut medicinsk behandling.

Det finns olika typer av hjärnblödningar, beroende på var blodet samlas:

1. Subduralblödning: Detta sker när ett blodkärl mellan hjärnan och den yttre hårda hinna som omger hjärnan spricker. Blodet accumulerar under den hårda hinnan och kan komprimera hjärnan.
2. Subarachnoidalblödning: Detta sker när ett blodkärl mellan hjärnbarken och det spinnwebbartäck som täcker hjärnbarken spricker. Blodet accumulerar i den subarachnoidala rymden, vilket kan orsaka starka huvudvärkar, krampanfall och förändringar i medvetandegraden.
3. Intraparenchymal blödning: Detta sker när ett blodkärl inne i hjärnvävnaden spricker. Blodet accumulerar i hjärnvävnaden och kan orsaka tryckökning och skada hjärnceller.

Hjärnblödningar kan orsakas av olika faktorer, såsom högt blodtryck, äldre ålder, trauma, aneurysm (en svaghet i ett blodkärl), artieriell scleros (hårdnad av blodkärlen) och vissa sjukdomar som till exempel amyloidangiopati.

'Kroppsvikt och kroppsmått' är ett samlingsbegrepp inom medicinen som ofta används för att beskriva olika aspekter av en persons fysiska storlek och vikt. Det kan inkludera:

1. Kroppsvikt: Den totala vikten på en person, vanligtvis mätt i kilogram (kg).
2. BMI (Body Mass Index): En indikator för en persons vikt i relation till deras längd, beräknad genom att dividera vikten med längden i kvadrat. Det används ofta som ett screeningverktyg för övervikt och fetma.
3. Midjaomfång: Måttet på midjan, vanligtvis mätt vid den smalaste punkten ovanför buken. Det kan vara en indikator på risken för hjärt-kärlsjukdomar och diabetes.
4. Höftomfång: Måttet runt höfterna, ofta mätt vid den bredaste punkten. Det kan användas som ett indikator för fetma och hälsorisker.
5. Taillen-höft-kvot (WHR): Förhållandet mellan taillenomfånget och höftomfånget. Värden över 0,9 för män och över 0,85 för kvinnor kan vara ett tecken på ökad hälsorisk.
6. Blodtryck: Det tryck som blodet utövar på kärlen när det pumpas runt i kroppen. Högt blodtryck kan öka risken för hjärt-kärlsjukdomar.
7. Kroppsfettprocent: Andelen av en persons totala vikt som består av kroppsfett, jämfört med muskelmassa och benmassa. Förhöjd kroppsfettprocent kan öka risken för flera hälsoproblem.

Dessa mått används ofta tillsammans för att bedöma en persons hälsostatus och risker för olika sjukdomar. Det är viktigt att komma ihåg att alla människor är olika, och att det inte finns några perfekta siffror som gäller för alla. En vårdgivare kan hjälpa till att tolka dessa mått i relation till din speciella situation och hälsostatus.

Ekokardiografi är en icke-invasiv diagnostisk metod inom medicinen, särskilt inom kardiologi. Den använder ultraljud för att generera bilder och information om hjärtats struktur och funktion. Ekokardiografin kan visa olika aspekter av hjärtat, såsom kamrarnas storlek, tjocklek och rörelser, hjärtpumpningens effektivitet, hjärtklaffarnas funktion och om det finns några strukturella skador eller abnormaliteter i hjärtat. Metoden är smärtfritt och säker för patienten, eftersom den inte använder joniserande strålning som röntgen. Ekokardiografi kan användas för att diagnostisera och övervaka olika hjärtsjukdomar, såsom hjärtklaffsjukdomar, kardiomyopatier, perikardit och andra tillstånd som påverkar hjärtat.

"Akustik" er en gren av fysikken som undersøker lyd, herunder lydproduksjon, lydoverføring og lydmottak. En medisinsk definisjon kan være: "den gren av fysiologien som studerer hvordan ørapporter det til lydene i omgivelsene, inkludert mekanismene for lydopptak og -forstærkelse, samt relaterte funksjoner i det auditive systemet."

En epiretinalmembran (ERM) är en tunn, skör film av bindväv som bildas på ytan av retinan, den del av ögat som det optiska nervsystemet använder för att uppfatta ljus och forma synsinnet. ERM består vanligtvis av glianceller och andra typer av bindvävsceller. I vissa fall kan även kapillär blodkärl ingå i membranet.

ERM bildas ofta som en komplikation till olika ögonsjukdomar, såsom diabetisk retinopati, åldersrelaterad makuladegeneration (AMD) eller efter ögonoperationer. I vissa fall kan ERM även uppstå utan någon uppenbar orsak.

Symptomen på ERM kan variera mycket från person till person, men de vanligaste symptomen inkluderar:

* Förvrängd eller viklad syn
* Fladdrighet eller svävande synperception
* Minskad skärpa eller kontrast på synen
* Dubbelseende

I milda fall kan ERM inte behöva någon behandling alls, men i mer allvarliga fall kan en operation kallas för. Under operationen avlägsnas membranet från retinans yta med hjälp av ett instrument som kallas vitrektomi.

Det är viktigt att söka medicinsk expertis om man upplever några av de ovan nämnda symptomen, eftersom ERM kan leda till permanent synskada om det inte behandlas i tid.

Regionalt blodflöde är ett medicinskt begrepp som refererar till mängden blod som flödar genom en specifik region eller del av kroppen under en viss tidsperiod. Det regionala blodflödet kan variera beroende på olika faktorer, såsom aktivitet i den aktuella regionen, hormonella förändringar och hälsa hos det kardiovaskulära systemet.

Blodflödet mäts vanligtvis i volymen blod per tidsenhet, till exempel milliliter per minut (ml/min). För att bestämma det regionala blodflödet kan olika metoder användas, såsom ultraljud, datortomografi (CT) eller magnetresonanstomografi (MRT).

Det regionala blodflödet är viktigt att övervaka och bedöma eftersom det kan ge information om hälsa och funktion i olika kroppsregioner. Förändringar i det regionala blodflödet kan vara ett tecken på olika sjukdomstillstånd, såsom hjärt-kärlsjukdomar, lungemboli eller skador på muskler och ben.

Xenon (Xe) är ett ädla gasframställt radioisotop som används inom medicinen, särskilt inom diagnosmetoder. Xenonradioisotoper är kärnkemiellt preparerade isotoper av xenon som avger gammastrålning när de decyfrerar. Dessa radioisotoper används som kontrastmedel inom medicinsk bilddiagnostik, till exempel inom lungscanning och perfusionsstudier av hjärnan.

Ett vanligt använt xenonradioisotop är Xe-133, som har en halveringstid på ungefär 5,27 dagar. När det injiceras till patienten spreds det i kroppen och avges gammastrålning som kan uppfångas av gammakameror eller PET-skannrar för att producera bilder som visar funktionell information om organens perfusion och ventilation.

I en biokemisk kontext refererar en ligand till ett molekylärt ämne som binds till ett specifikt receptorprotein eller en enzymatisk aktivitetssida. Denna binding orsakar ofta en konformationell förändring hos receptorn eller enheten, vilket leder till en biologisk respons, såsom cellsignalering eller nedbrytning av substratet.

Ligander kan vara mycket små molekyler som läkemedel eller naturligt förekommande signalsubstanser, men de kan också vara större biologiska makromolekyler såsom protein-protein-interaktioner. Ligandbindning är en central mekanism i många cellulära processer och är av stor betydelse inom farmakologi, toxikologi och medicinsk forskning.

"Anatomic landmarks" refer to specific, prominent anatomical structures that can be easily identified and used as reference points during medical examinations, procedures, or surgeries. These landmarks help healthcare professionals to accurately locate, examine, or treat other surrounding structures in the body. Examples of anatomic landmarks include bones, joints, muscles, tendons, blood vessels, and nerves that are prominent or can be easily felt, seen, or palpated through the skin.

"Chemical models" är en benämning på de teoretiska beskrivningar och representationer som används för att förutsäga, tolka och förstå kemiska fenomen och processer. Det kan handla om matematiska ekvationer, diagram, grafiska representationer eller datorbaserade simuleringar som förenklar eller efterbildar beteendet hos atomers och molekylers interaktioner.

Exempel på olika typer av kemiska modeller innefattar:

1. Molekylär mekanik (MM): Använder enkla potentialenergi funktioner för att approximera de potentiella energierna hos atomgrupper i molekyler, vilket möjliggör simulering av deras rörelser och interaktioner.
2. Kvantkemi: Använder Schrödingerekvationen för att beräkna elektronstrukturen hos atomer och molekyler, vilket ger information om deras bindningsegenskaper, reaktivitet och spektroskopiska egenskaper.
3. Kinetisk modellering: Använder differentialekvationer för att beskriva hur snabbt en kemisk reaktion sker som funktion av temperaturen, trycket och koncentrationen av reaktanter.
4. Statistisk termodynamik: Använder statistiska metoder för att relatera makroskopiska egenskaper hos ett system, såsom temperatur, tryck och volym, till mikroskopiska egenskaper hos dess beståndsdelar, som atomers och molekylers energi- och positionella fördelningar.
5. QSAR (Quantitative Structure-Activity Relationship): Använder matematiska modeller för att korrelera kemiska strukturer med biologisk aktivitet, vilket möjliggör förutsägelser av farmakologiska egenskaper hos nya läkemedelskandidater.

Dessa olika typer av modellering kan användas för att besvara olika frågor inom kemi och relaterade områden, som att förstå hur en reaktion sker, hur ett material beter sig under olika förhållanden eller hur ett läkemedel fungerar på molekylär nivå. Genom att använda dessa modeller kan forskare göra hypoteser om systemens beteende och sedan testa dem genom experimentella observationer, vilket leder till en bättre förståelse av de underliggande mekanismerna och möjligheter att förutse hur systemen kommer att uppföra sig under olika förhållanden.

'Patient Positioning' refererar till att placera patienten i en specifik och komfortabel läge under en medicinsk undersökning, operation eller behandling. Detta görs ofta för att ge läkarpersonal bättre tillgång till den del av kroppen som ska behandlas, för att minska risken for komplikationer och för att patienten ska ha det så bekvämt som möjligt under proceduren.

Exempel på olika positioner inkluderar:

* Supine (liggande på ryggen)
* Prone (liggande på mage)
* Lateral decubitus (liggande på sidan)
* Lithotomy (med benen i stolarposition)
* Trendelenburg (med huvudet lägre än kroppen)
* Reverse Trendelenburg (med huvudet högre än kroppen)

Patient Positioning kan ha stor betydelse för patientens välbefinnande och säkerhet under en operation eller behandling, och det är därför viktigt att det görs korrekt.

En subduralblödning är en typ av hjärnblödning som sker mellan hjärnbarken (cortex) och den tunna membranen som omger hjärnan, kallat dura mater. Den kan orsakas av huvudtrauma eller skada på blodkärlen i detta område.

Subduralblödningar kan vara akuta eller subakuta beroende på hur snabbt de utvecklas. Akuta subduralblödningar kan uppstå omedelbart efter ett trauma och kan leda till plötsliga symtom som huvudvärk, yrsel, minnesförlust, förvirring eller medvetslöshet. Subakuta subduralblödningar utvecklas långsammare över en vecka eller månader och kan orsaka mildare symtom som minnesförlust, humörsvängningar eller problem med balansen.

Behandlingen för en subduralblödning kan innebära kirurgisk intervention för att avlägsna blodet och lindra trycket på hjärnan. I vissa fall kan konserverande behandling vara tillräcklig, beroende på storleken och svårighetsgraden av blödningen.

'Främmande kroppar' (engelska: 'Foreign bodies') är ett medicinskt begrepp som används för att beskriva objekt som inte naturligt tillhör eller tillhör själva kroppen, utan istället har hamnat i kroppen genom olika sätt. Det kan röra sig om allt från små partiklar, som sandkorn eller bitar av mat, till större föremål, som nålar, skruvar eller glassplitter.

Främmande kroppar kan orsaka olika typer av besvär beroende på var de befinner sig i kroppen och hur stor storlek de har. I vissa fall kan de leda till infektioner, irritation eller skada vävnad, och i värsta fall kan de orsaka allvarliga komplikationer som blodförgiftning eller andningsproblem.

Om en främmande kropp misstänks vara orsaken till symtom behöver den ofta tas bort genom ett medicinskt ingrepp, såsom en operation eller med hjälp av speciella instrument som exempelvis en magnet.

"En tvärsnittsstudie (engelska: cross-sectional study) är en typ av observationsstudie inom epidemiologi där data samlas in vid en given tidpunkt eller över en kort tidsperiod, till skillnad från longitudinella studier som följer upp deltagarna över en längre tid. I en tvärsnittsstudie undersöks förekomsten av en viss egenskap, sjukdom eller hälsofaktor hos en population vid en given tidpunkt.

Tvärsnittsstudier är användbara för att uppskatta prevalens (den aktuella andelen fall) hos en viss sjukdom eller tillstånd, men de ger sällan information om orsakssamband eftersom de inte kan etablera en tidsföljd mellan exponering och utgång. Därför är det svårt att fastslå om ett samband mellan två variabler är orsakssamband eller bara en slumpmässig korrelation."

I medicinen refererer kinetik specifikt till läkemedelskinetik, som är studiet av de matematiska modellerna som beskriver hur ett läkemedel distribueras, metaboliseras och utsöndras i en levande organism. Det finns fyra huvudsakliga faser av läkemedelskinetik:

1. Absorption (absorption): Hur snabbt och effektivt absorberas läkemedlet från gastrointestinal tract till blodomloppet.
2. Distribution (distribution): Hur snabbt och i vilken utsträckning fördelar sig läkemedlet i olika kroppsvävnader och vätskor.
3. Metabolism (metabolism): Hur snabbt och hur påverkar läkemedlets kemiska struktur i kroppen, ofta genom enzymer i levern.
4. Elimination (elimination): Hur snabbt och effektivt utsöndras läkemedlet från kroppen, vanligtvis via urin eller avföring.

Läkemedelskinetiken kan påverkas av många faktorer, inklusive patientens ålder, kön, genetiska variationer, lever- och njurfunktion samt andra läkemedel som patienten tar.

"Jodbensener" er en betegnelse for en type skade på skjoldbruskkirtelen som kan oppstå hvis en person blir utsatt for for høye nivåer jod i en lengre periode. Jod er et sporforelement som normalt forekommer i miljøet og er viktig for kroppens funksjoner, særlig for produksjonen av skjoldbruskkirtelhormoner. Men for høye joddoser kan være skadelige for skjoldbruskkirtelen og føre til utviklingen av jodbensener.

Jodbensener karakteriseres av en forstørring og forhårdning av skjoldbruskkirtelgewebe, som kan være forbundet med en reaksjon på infeksjon eller inflammasjon. Denne tilstanden kan føre til forskjellige symptomer, inkludert trang til å spise (polyfagi), økt tørst (polydipsi), hjertebanken (tachykardi) og uro. I værste fall kan jodbensener føre til at skjoldbruskkirtelen ikke lenger fungerer korrekt, noe som kan ha alvorlige medisinske konsekvenser.

Det er viktig å nevne at jodbensener er en sjeldent sykdom og vanligvis forekommer i områder med høye nivåer naturlig forekommende jod i miljøet eller som følge av overbruk av jodholdige medisiner eller kontraststoff. Hvis du tenker at du kan ha blitt utsatt for høye doser jod eller viser noen av de ovennevnte symptomene, bør du kontakte en lege for å få en korrekt diagnose og behandling.

En subaraknoidalblödning (SAB) är en medicinsk term som betecknar en typ av blödning i hjärnan. Det sker när det blodfyllta rummet mellan hjärnhinnorna, den subaraknoida rymden, fylls med blod på grund av ett rupturat blodkärl.

Detta kan orsaka en plötslig och stark huvudvärk, ofta jämförd med att bli slagen i bakhuvudet, samt andra symtom som yrsel, kräkningar, förändrad medvetandenivå, synproblem och i värsta fall koma eller död. SAB är en allvarlig medicinsk nödsituation och behandlas vanligtvis på sjukhus, ofta på en neurointensiv vårdavdelning. Behandlingen kan innebära operation för att stoppa blödningen, läkarbehandling för att kontrollera ökat tryck i hjärnan och rehabilitering för att hantera eventuella varaktiga skador.

Non-parametric statistik är en gren inom statistiken som inte kräver några specifika antaganden om dators distributionsform eller parametrar. Detta ställer en kontrast mot parametrisk statistik, där antaganden om distributionsform och parametrar görs för att möjliggöra mer kraftfulla slutsatser.

Non-parametric metoder är särskilt användbara när dators fördelning inte följer en välkänd distribution, till exempel normalfördelning, eller när det finns utbredda avvikelser från den antagna distributionen. Dessa metoder kan också vara mer robusta mot utvärderingar som påverkas av utbildningsformer och andra extrema värden i datan.

Exempel på vanliga non-parametrisk statistiska metoder inkluderar Wilcoxon rank sum test, Mann-Whitney U test, Kruskal-Wallis H test och Friedman test för jämförelser mellan grupper, samt Spearmans rangkorrelation och Kendalls tau för korrelationer mellan variabler.

"Animal disease models" refer to the use of animals as a tool in biomedical research to study human diseases and their treatments. These models are created by manipulating or breeding animals to develop symptoms or conditions that resemble those seen in humans with specific diseases. The purpose is to gain a better understanding of the pathophysiology, progression, and potential treatment strategies for these diseases. Animal disease models can be generated through various methods such as genetic modification, infectious agents, drugs, or environmental factors. Commonly used animals include mice, rats, zebrafish, rabbits, guinea pigs, and non-human primates. The choice of animal model depends on the specific research question being asked and the similarities between the animal's physiology and that of humans.

"Bröstsmärta" är ett symtom som kan ha många olika orsaker, både kardiovaskulära, respiratoriska och muskuloskeletala. En medicinsk definition av bröstsmärta kan vara: "En obehaglig eller smärtsam känsla i bröstet, som kan variera från en lätt irriterande känsla till en intensiv, skarp smärta. Bröstsmärtan kan vara lokaliserad till en viss area i bröstet eller spridd över ett större område. Den kan också vara konstant eller komma och gå."

Det är viktigt att specificera och beskriva bröstsmärtan så noga som möjligt, eftersom det kan hjälpa till att fastställa dess orsak. Exempelvis kan smärtan vara kopplad till andning eller rörelse, vara tryck- eller klåpsmärta, beroende på position eller vara relaterad till matintag.

Även om bröstsmärtan ofta förknippas med hjärtinfarkt, så är det endast en av många möjliga orsaker. Andra vanliga orsaker kan vara muskuloskeletala smärtor, lunginflammation, lungsäcksinflammation, refluxsjukdom eller gallblåseinflammation. I alla fall bör man söka medicinsk hjälp om man upplever bröstsmärta, särskilt om den är intensiv, kraftig, känns ovanlig eller är kopplad till andning, svettningar eller yrsel.

Corneal pachymetry är en undersökningsmetod inom oftalmologi ( ögonläkekonst) som mäter tjockleken på cornea, det transparenta lagret över fronterna av ögat. Det görs vanligtvis med hjälp av en ultraljudsverktyg eller en kontaktlös, icke-invasiv metod som använder ljusets reflexion för att bestämma tjockleken.

Corneal pachymetry är viktigt inom oftalmologi eftersom corneatjockleken kan ha en betydande inverkan på ögonens optiska prestanda och hälsa. Till exempel kan förslankning av cornean (tunn cornea) öka risken för skador och ökar också risken för att utveckla glaukom, en sjukdom som kan leda till synförlust om den inte behandlas.

Pachymetry används också ofta före och efter kirurgiska ingrepp såsom laserkorrigering (LASIK) för att mäta tjockleken på cornean och för att säkerställa att det finns tillräckligt med tjocklek för att genomföra ett säkert och effektivt ingrepp.

Mikrokalorimetri är en metod för att mäta små värmemängder (typ på nanogramsnivå) som frigörs eller absorberas vid kemiska reaktioner, fysiologiska processer eller biokemiskareaktioner. Denna teknik används ofta inom forskning för att studera exotermiska och endoterma processer i en rad olika sammanhang, till exempel vid analys av en persons basal metabolism, studier av proteiner och enzymer, polymerkemi och mikrobiologi.

Det finns två huvudsakliga typer av mikrokalorimetri: differentialskanning (DSC) och isoterisk titrationskalorimetri (ITC). Differentialskanning kalorimetri jämför värmeflödet genom ett prov med värmeflödet genom en referens under en uppvärmnings- eller nedkylningsprocess. Isoterisk titrationskalorimetri mäter den värmeeffekt som orsakas av en kemisk reaktion när två ämnen successivt tillsätts varandra i en termostatiserad cell under konstant temperatur.

Mikrokalorimetri är användbar inom forskning och utveckling inom områden som läkemedelsforskning, materialvetenskap, polymerer, kemi, biokemi, miljöstudier och livsmedelsindustri.

"Arbetsprov" er en medicinsk term som oftest brukes i forbindelse med arbeidsrelaterte skader eller sykdommer. Det refererer til en vurdering eller en rekke prøver som gjennomføres for å avklare om en person er i stand til å utføre bestemte arbeidsoppgaver etter å ha fått behandling for en skade eller sykdom.

Arbetsprovene kan involvere fysisk, psykisk og sensorisk evaluering av en persons evne til å fullføre arbeidsoppgavene i henhold til de fysiske, kognitive og psykososiale kravene til jobben. Dette kan inkludere ting som styrke, rørelseomfang, ulike bevegelsesmønstre, smerte toleranse, arbeidshastighet, koncentrasjon, minne, beslutningstagning og andre relevante ferdigheter.

Formålet med et arbetsprov er å hjelpe med å bestemme om en person er klar til å vende tilbake til arbeidet i sin gamle stilling eller om de trenger tilrettelegginger for å kunne utføre sine oppgaver på en trygg og effektiv måte. Det kan også hjelpe med å identifisere om en person trenger ytterligere behandling eller træning før de kan vende tilbake til arbeidet.

'Signal-to-Noise Ratio' (SNR) er en begreb, der anvendes i mange forskellige tekniske felter, herunder også medicin. SNR refererer til forholdet mellem den ønskede signalstyrke og den uønskede støjstyrke i et system. I en medicinsk kontekst kan det f.eks. bruges i forbindelse med billeddiagnostiske metoder som MRI, CT-scanning eller ultralyd, hvor man ønsker at have så stor en signal fra det interesserede område som muligt sammenlignet med den uønskede støj i billedet.

SNR beregnes normalt ved at dividere den gennemsnitlige signalstyrke med den gennemsnitlige støjstyrke. Jo højere SNR, desto bedre er det muligt at adskille det ønskede signal fra støjen, og dermed opnå en bedre kvalitet på det endelige billede eller resultat.

I praksis kan man forbedre SNR ved at øge signalstyrken (f.eks. ved at bruge flere sensorer eller længere opmærknings-/scanningstid), reducere støjstyrken (f.eks. ved at forbedre isoleringen af systemet eller anvende filtre) eller kombinere begge metoder.

'Hjärnans kartläggning' (eng. 'Brain mapping') är ett samlingsbegrepp för olika tekniker och metoder som används för att undersöka, visualisera och förstå hjärnans struktur, funktion och aktivitet. Det kan innefatta bland annat:

1. Morfologisk kartläggning: Användning av olika bildgivande tekniker som magnetresonanstomografi (MRT), diffusionsviktad MRT (DWI) och funktionell MRT (fMRI) för att undersöka hjärnans struktur, vitmarksarkitektur och blodflöde.
2. Funktionell kartläggning: Användning av tekniker som elektroencefalografi (EEG), magnetoencefalografi (MEG) och funktionell MRT (fMRI) för att mäta hjärnans aktivitet under olika mentala tillstånd eller svar på stimuli.
3. Konnektomisk kartläggning: Användning av diffusionstensorimaging (DTI) och andra tekniker för att undersöka de anatomiska förbindelserna mellan olika hjärnregioner och deras roll i olika kognitiva processer.
4. Kemisk kartläggning: Användning av spektroskopi och andra tekniker för att undersöka den biokemiska sammansättningen hos olika hjärnregioner, inklusive neurotransmittor-nivåer och metabolism.
5. Klinisk kartläggning: Användning av ovan nämnda tekniker för att diagnostisera och behandla neurologiska sjukdomar och skador, såsom epilepsi, stroke, hjärntumörer och neurodegenerativa sjukdomar.

Sammantaget syftar 'hjärnans kartläggning' till att förbättra vår förståelse av hjärnans struktur, funktion och anatomi samt hur de påverkas under olika tillstånd och sjukdomar. Detta kan leda till utvecklingen av nya behandlingsmetoder och möjliggöra en mer personifierad medicin.

I medicinsk kontext, refererar "ytegenskaper" (på engelska: "physical properties") vanligtvis till de observerbara karaktäristika hos ett biologiskt material eller en substans, som kan inkludera färg, lukt, smak, konsistens, densitet, hårdhet, ljusbrytning, ledningsförmåga för elektricitet, etc.

Ytegenskaperna kan vara viktiga att ta hänsyn till när man diagnostiserar eller behandlar sjukdomar, eftersom de kan ge information om vilka substanser eller material som finns i en patient's kropp, hur de beter sig under olika förhållanden, och hur de påverkas av olika terapeutiska interventioner.

Exempelvis, färgen på en persons urin kan ge information om deras hydratationsnivå eller om förekomsten av blod i urinen. Smaken och luften hos en persons andedräkt kan vara viktiga tecken på underliggande sjukdomar, som diabetes eller lungsjukdomar. Konsistensen hos en persons slemhinnor kan ge information om deras allmänna hälsostatus och om förekomsten av inflammation eller infektion.

'Orbit' är inom medicinen den bägige kavitet i ansiktsskelettet där ögat och de omkringliggande vävnaderna är belägna. Orbitten bildas av flera ben, bland annat överkäksbenet (maxilla), tinningbenet (temporale) och kindbenet (zygomaticum). I orbiten finns även muskler som används för att röra ögat, nerver, blodkärl och fettvävnad. Funktionen hos orbitten är att skydda och ge stöd till ögat och dess tillhörande strukturer.

Pneumonectomi är en typ av thoraxkirurgi (bröstkorgschirurgi) som innebär att hela lungan på ena sidan av bröstet tas bort. Orsaken kan vara cancer eller annan allvarlig lungsjukdom. Operationen utförs under allmänt anestesi och kräver ofta ett tillfrisknande på flera veckor efteråt. Efter operationen behöver patienten vanligen andningsövningar för att stärka andningsmuskulaturen.

Elektrokardiografi (ECG eller EKG) är en medicinsk testmetod som mäter och registrerar den elektriska aktiviteten i hjärtat. Det görs genom att klistra elektroder på olika delar av kroppen, vanligtvis på bröstet och armarna/benen. ECG-testet ger en grafisk representation av hjärtats elektriska aktivitet under en viss tidsperiod och kan användas för att diagnostisera olika hjärtsjukdomar, såsom hjärtfel, hjärtklappning, hjärtinfarkt med mera. ECG-testet är smärtfritt och tar vanligtvis endast några minuter att genomföra.

I medicinsk kontext är "fotografering" ett sätt att dokumentera olika aspekter av en patients medicinska tillstånd genom att ta bilder med hjälp av en kamera. Det kan användas för att dokumentera allt från yttre skador och sår till inre strukturer och funktioner, beroende på vilken typ av medicinsk fotografering som används.

Det finns olika typer av medicinsk fotografering, inklusive:

1. Dermatologisk fotografering: Används för att dokumentera hudförhållanden och lääsioner över tiden. Det kan hjälpa till att diagnosticera och övervaka behandlingen av olika hudsjukdomar.
2. Oftalmologisk fotografering: Används för att dokumentera ögonens inre strukturer och funktioner. Det kan användas för att diagnostisera och övervaka behandlingen av olika ögonsjukdomar.
3. Endoskopisk fotografering: Används för att ta bilder av inre organ och strukturer i kroppen med hjälp av en endoskop, som är ett flexibelt rör med en kamera på änden. Det kan användas för att diagnostisera och behandla olika sjukdomar i mag-tarmkanalen, lungorna och andra organ.
4. Radiologisk fotografering: Används för att ta bilder av inre strukturer med hjälp av röntgenstrålar eller andra former av strålning. Det kan användas för att diagnostisera och övervaka behandlingen av olika sjukdomar, som brustna ben eller cancer.

I allmänhet måste medicinska fotograferingar utföras med stor precision och noggrannhet för att ge korrekta resultat. Det kan kräva speciell utbildning och erfarenhet för att utföra och tolka bilderna korrekt.

Postoperativa komplikationer refererer til uventede eller abnorme begivenheder, der opstår som følge af en kirurgisk indgreb. Disse kan optræde under, umiddelbart efter eller op til flere uger efter operationen. Postoperative komplikationer kan have forskellige årsager, herunder patientens alment tilstand, foreliggende sygdomme, operationskomplikationer og lægebehandling.

Typiske postoperative komplikationer omfatter:

1. Infektioner: Disse kan opstå i såvel operationssår som andre dele af kroppen. Symptomer inkluderer rødme, smerte, varme og udflåd ved operationssår samt feber og almelt ubehag.
2. Blødninger: Disse kan være svære at opdage, men symptomer som blålige eller sorte øjne, smerte, hævede områder ved operationssår eller en pludselig forringelse af patientens tilstand kan indikere en blødning.
3. Tromboemboli: Blodprop i dyb venen (dybvenetrombose) eller lungeemboli kan opstå som følge af koagulation og blodets langsomme strøm under operationen. Symptomer på en dybvenetrombose omfatter smerte, varme og rødme i benet, mens lungeemboli kan vise sig ved pludselig åndedrætsbesvær, brystsmerter eller kramper.
4. Lungekomplikationer: Pneumoni, atelektaser (sammentrækning af lungerne) og pleurisy kan opstå som følge af indånding af maveindhold under operationen eller forringet lungefunktion efter operation. Symptomer inkluder åndedrætsbesvær, hoste og feber.
5. Infektion: Bakterielle infektioner kan opstå i operationssår, urinveje, lungerne eller blodet. Symptomer som rødme, smerte, varme, svulst ved operationssår, hoste, feber og forringelse af patientens tilstand kan indikere en infektion.
6. Anæmi: Blodtab under operation kan føre til anæmi. Symptomer som træthed, hovedpine, svimmelhed og blåfarvethed i huden kan indikere anæmi.
7. Hjerneskader: Forringet blodtilførsel til hjernen under operation kan føre til hjernebskader. Symptomer som forvirring, svimmelhed, smerte og lammelse i ansigt eller lemmer kan indikere en hjernebskade.
8. Psykologiske problemer: Depression, angst og posttraumatisk belastningsreaktion kan opstå efter operation. Symptomer som søvnløshed, manglende appetit, træthed, irritabilitet, forvirring og svimmelhed kan indikere psykologiske problemer.
9. Smerter: Akutte og kroniske smerter kan opstå efter operation. Symptomer som smerte i lemmer, rygsøjle eller brystkasse kan indikere smerter.
10. Funktionsnedsættelse: Nedsat lungekapacitet, nedsat muskelkraft og nedsat mobilitet kan opstå efter operation. Symptomer som svimmelhed, træthed, hoste, åndedrætsbesvær og smerte i lemmer kan indikere funktionsnedsættelse.

Det er vigtigt at have en løbende dialog med lægerne og sygeplejerskerne for at opdage tidligt enhver komplikation og behandle den hurtigst muligt.

En lungemboli är ett medicinskt tillstånd där ett blodbräck (trombus) lossnar och transporteras med blodflödet till lungorna, där det blockerar en eller flera artärer. Detta kan orsaka andningssvårigheter, bröstsmärtor, hosta och i värsta fall lungo dysfunktion eller hjärtstopp. Faktorer som ökar risken för lungemboli innefattar rökning, cancer, kirurgi, graviditet, förlossning, långvarig sängliggande och sjukdomar som får blodet att koagulera lättare än normalt. Behandlingen av lungemboli består ofta av antikoagulerande läkemedel (blodtunnande medel) för att förhindra ytterligare blodproppar och trombektomi eller trombolys vid allvarliga fall.

Impedanspletysmografi är en icke-invasiv metod för att undersöka funktionen i de djupa venerna i benen. Den mäter impedansen (ohm), ett mått på motståndet, hos blodet som flyter genom venorna när musklerna i benet kontraherar och relaxerar.

Under en impedanspletysmografi placeras elektroder runt benet och patienten får instruktioner att dra ihop och slappna av muskler i foten och underbenet. Detta görs medan impedansmätningarna tas.

Resultatet av undersökningen visar hur väl venorna fungerar när blodet pumpas tillbaka till hjärtat, och kan användas för att diagnostisera kärlrelaterade sjukdomar som djup ventromyalgi (DVT) eller kronisk venös insufficiens.

'Guld' är ett grundämne med symbolen 'Au' och atomnummer 79 på periodiska systemet. Det är en tung, gyllene, metall som har varit känt och använts av människan i tusentals år. I medicinsk kontext kan guld användas i olika former, till exempel som en del av vissa medicinska behandlingar eller terapier.

Ett exempel är den medicinska användningen av guldkonjugerade monoklonala antikroppar (Gold-conjugated monoclonal antibodies) som används inom cancerbehandling för att binda till och eliminera cancerceller.

Guld kan också användas i vissa former av medicinsk utrustning, såsom guldkontaktlinser som används för att behandla svullnad orsakad av grön starr (glaukom).

Det är dock viktigt att notera att överdriven exponering för guld kan vara skadligt och orsaka allergiska reaktioner eller andra hälsoproblem.

Strålningsskada är skada på levande vävnad orsakad av ioniserande strålning, såsom röntgenstrålning eller radioaktivt sönderfall. Skadan uppstår när strålningen bryter kemiska bindningar inne i cellerna, vilket kan leda till celldöd, mutationer och onormal celltillväxt. Symptomen på strålningsskador varierar beroende på dosen strålning och området som har utsatts för strålningen, men kan inkludera illamående, kräkningar, diarré, svaghet, blödningar och infektioner. Höga doser av strålning kan också orsaka död.

Endosonografi, även känt som endoskopisk ultraljudsundersökning (EUS), är en medicinsk undersökningsmetod där en flexibel tub med en liten ultraljudssond monterad på änden introduceras in i kroppen via munnen eller rakt genom huden. Metoden används för att få detaljerade bilder av inre organ och vävnader, särskilt i mag-tarmkanalen och bukhålan.

Under endosonografi leds ultraljudsvågorna från sonden genom kroppsvävnaderna och reflekteras tillbaka till sonden, vilket genererar en tvådimensionell bild av de undersökta strukturerna. Den höga upplösningen hos endosonografi gör att det är möjligt att upptäcka små vävnadsanomalier och tumörer, samt att ta vävnadsprover (biopsier) för vidare analys.

Endosonografi används ofta för att undersöka misstänkta fall av cancer i mag-tarmkanalen, lever, gallblåsa och bukhinnan, samt för att övervaka behandlingar och efterföljande kontroller.

'Bihålor' er en del av kroppen som oftest refererer til de to huler, der ligger på hver side av nesa og munden. Den medicinske betegnelse for bihålerne er 'paranasal sinus' (på latin). Bihålene består af fire par:

1. Frontalsinus: De to forreste bihålere, der ligger i pandebenet og er de største bihålere.
2. Maxillarsinus: De to sidebihålere, der ligger i kindbenet og er de mindst komplekse bihålere.
3. Ethmoidalsinus: Det mellemste par bihålere, der ligger mellem øjenhulerne og består af flere små luftfyldte kamre.
4. Sphenoidsalsinus: Den bageste par bihålere, der ligger i pandebenet og er den mest komplekse bihålere.

Bihålene hjælper med at varme, fugtiggøre og filtrere indåndingsluften. De kan blive inficerede eller koloniseret af bakterier, jungeres eller udvikle polypper, hvilket kan resultere i forskellige sygdomstilstande som f.eks. bihulebetændelse (sinusitis).

"Näthinnepigmentepitel" är ett medicinskt terminologi som refererar till den pigmenterade epitelvävnaden i regnbågshinnan (iris) i ögat. Denna typ av epitel har en funktion att producera och lagra melanin, det pigment som ger ögats iris dess unika färg. Variationer i mängden och typen av melanin i näthinnepigmentepitelet kan resultera i de olika irisfärgerna hos människor, från ljust blå till mörkt brunt.

Neutroner är subatomära partiklar som finns i alla atomkärnor, förutom i de enklaste isotoperna av väte (protium). De har ungefär samma massa som protoner men saknar elektrisk laddning. Neutronernas egenskaper och beteende är viktiga inom områden som kärnkemi, strålskydd och kärnteknik.

Strålbehandling, eller radiation therapy, är en typ av behandling som använder joniserande strålning för att döda cancerceller och hämma deras förmåga att dela sig och växa. Strålben innebär användning av högenergiska strålar, vanligtvis röntgenstrålar eller elektronstrålar, för att förstöra cancercellernas DNA och på så sätt hindra dem från att föröka sig.

Strålbehandling kan användas som enbart behandling eller tillsammans med andra typer av cancerbehandlingar, till exempel kirurgi, kemoterapi eller immunterapi. Den kan ges både externt (från utsidan av kroppen) och internanter (från insidan av kroppen). Extern strålbehandling är den vanligaste formen och innebär att en strålkälla riktas mot tumören. Intern strålbehandling, även kallat brachyterapi, innebär att en radioaktiv källa placeras direkt i eller nära tumören.

Strålbehandling kan vara effektivt för att minska tumörstorleken, lindra symtom och förlänga livet hos cancerpatienter. Dock kan strålbehandling också orsaka biverkningar som är relaterade till behandlingsområdet, såsom hudirritation, trötthet, illamående och diarré. Långsiktiga biverkningar kan också uppstå, beroende på vilken del av kroppen som behandlas och hur hög stråldosen är. Dessa biverkningar kan inkludera förändringar i huden, ökad risk för andra cancerformer och skador på organ.

Retinal photoreceptor cell outer segment refers to the part of the photoreceptor cells in the retina of the eye that is responsible for absorbing light and converting it into electrical signals. These cells, which include rods and cones, have an elongated shape and are divided into two main parts: the inner segment and the outer segment.

The outer segment is the portion of the photoreceptor cell that contains stacks of disc-shaped membranes filled with photopigment molecules, such as rhodopsin in rods and iodopsin in cones. When light hits these photopigments, it triggers a chemical reaction that leads to the activation of a signaling cascade within the cell, ultimately resulting in the generation of a neural signal that is transmitted to the brain via the optic nerve.

The outer segment of photoreceptor cells is constantly renewing and shedding its disc membranes, which are phagocytosed by adjacent retinal pigment epithelial (RPE) cells. This process helps maintain the health and function of the photoreceptors and is critical for maintaining normal vision. Damage to the outer segment or impairments in the renewal and shedding process can lead to various retinal diseases, including age-related macular degeneration and retinitis pigmentosa.

Dual-energy scanned projection radiography is a medical imaging technique that uses two different X-ray energies to create images of a patient's internal structures. This method allows for improved differentiation between tissues with similar densities, such as bone and calcifications, by utilizing the differences in how these tissues absorb X-rays at distinct energy levels.

In this technique, the X-ray tube emits two separate energy peaks, typically at 80 kVp and 140 kVp. The detector captures the transmitted X-rays from each exposure, and specialized software processes the data to generate images with enhanced contrast and reduced noise. This can lead to improved diagnostic accuracy and potentially lower radiation doses compared to traditional radiographic techniques.

Dual-energy scanned projection radiography has applications in various clinical settings, including the detection and characterization of lung nodules, musculoskeletal disorders, and urinary stones. It is also used for material decomposition, which can help identify and quantify specific materials within the body, such as calcium or iodine.

Xenon är ett ädla gas med atomnummer 54 i periodiska systemet. Det används inom medicinen som inhalationsanestetikum, det vill säga som medel för att orsaka bedövning under operationer. Xenon har egenskaper som gör det säkert och effektivt att använda som anestetikum, såsom snabb verkan, låg toxicitet och minimal påverkan på andnings- och hjärtfunktioner. Dessutom är xenon miljövänligt eftersom det inte utgör något grönhousegas.

En partikelaccelerator är ett laboratorieverktyg som används för att accelerera charged particles, såsom elektroner eller protoner, till höga hastigheter och sedan fokusera dem på ett mål. Det finns två huvudsakliga typer av partikelacceleratorer: linjära acceleratorer (LINAC) och cirkulära acceleratorer.

I en linjär accelerator accelereras partiklarna längs en rät linje med hjälp av elektriska fält. Linjära acceleratorer används ofta för att accelerera elektroner till höga energier innan de används i strålterapi eller för att producera synchrotronstrålning.

I en cirkulär accelerator, såsom ett cyklotron eller ett synchrotron, accelereras partiklarna längs en cirkulär bana med hjälp av magnetiska och elektriska fält. Cirkulära acceleratorer används ofta för att accelerera protoner till höga energier innan de används i cancerbehandlingar eller för att skapa nya partiklar i högenergifysikexperiment.

Sammantaget är partikelacceleratorer viktiga verktyg inom både grundforskning och tillämpad forskning, inklusive medicinsk forskning och behandling.

Den medicinska termen för "buk" är abdomen. Abdomen är den del av kroppen som ligger mellan bröstkorgen (thorax) och bäckenet (pelvis). Den innehåller flera viktiga organ såsom levern, magsäcken, tarmarna, bukspottkörteln, njurarna och könsorganen.

"Pulverdiffraction" er en type difffraksjon som skjer når ein stråle av elektromagnetske stråling, for eksempel røntgenstrålar, interagerer med et pulverisert fast stoff. I denne situasjonen vil krystalline domener i pulveret være tilfeldigt orientert, no da difffraksjonsmønsteret som skapes blir omtrentleg unik for det kjemiske stoffet og kan brukast for å identifisere det. Dette er en viktig teknik innenom krystallografi og materialvitenskap.

En skalltumör är en ovanlig sorts godartad (benign) eller elakartad (malign) tumör som utvecklas i benvävnaden i skallen. Skalltumörer kan vara relaterade till kraniets inre yta, det vill säga de kan vara intra-kraniala, eller de kan växa utanpå kraniet, det vill säga de kan vara extra-kraniella.

Intra-kraniala skalltumörer kan delas in i två huvudgrupper: glialer och icke-gliala tumörer. Gliala tumörer utvecklas från stödjevävnadsceller som kallas glia, medan icke-gliala tumörer utvecklas från andra typer av celler i hjärnan. Några exempel på gliala skalltumörer inkluderar astrocytomer, oligodendrogliomer och ependymomer, medan några exempel på icke-gliala skalltumörer inkluderar meningiomer och pituitärt adenom.

Extra-kraniella skalltumörer kan också vara godartade eller elakartade. De kan utvecklas från olika typer av celler i huden, slemhinnor eller muskler på huvudet och halsen. Några exempel på extra-kraniella skalltumörer inkluderar basalcellscancer, plattcellscancer, svulster, sarcom och broskcancer.

Symptomen på skalltumörer kan variera beroende på tumörtyp, storlek och läge. Några vanliga symtom inkluderar huvudvärk, yrsel, synproblem, svårigheter att tala eller svälja, förändringar i sinnesstämning eller beteende, och smärta eller stelhet i nacken eller ansiktet. Behandlingen av skalltumörer kan innebära kirurgi, strålbehandling, kemoterapi eller en kombination av dessa behandlingsmetoder.

"Mandibular condyle" refererar till den del av tinbenet (mandibulan) som articulariserar med temporalbenet i käken och bildar tinbensleden. Det består av en huvudyta, en hals och en process som är belägen i den bakre överkanten av underkäken. Mandibular condyle är viktigt för öppning och stängning av munnen samt för laterala rörelser av käken.

Kohortstudie är en epidemiologisk studietyp där en grupp individer (kohorten) följs över tid för att undersöka samband mellan exponeringar och hälsa. Kohortstudien kan vara antingen prospektiv, där deltagarna rekryteras i förväg och studien följer dem framåt i tiden, eller retrospektiv, där man undersöker en kohort som redan har exponerats för ett visst fenomen i det förflutna.

I en prospektiv kohortstudie identifieras deltagarna baserat på en viss exponering och jämförs sedan med en kontrollgrupp som inte är exponerad. Deltagarna följs sedan över tid för att se om de utvecklar en viss hälsotillstånd eller komplikationer.

Retrospektiva kohortstudier använder sig av redan befintliga data, till exempel sjukvårdsregister eller folkräkningar, för att undersöka samband mellan en tidigare exponering och senare hälsoutfall.

Kohortstudier ger ofta starka belägg för orsakssamband eftersom man kan följa deltagarna över lång tid och kontrollera för potentiala störvariabler.

En andningsfunktionstest (PFT) är en grupp av undersökningsmetoder som mäter lungornas funktion. Denna typ av tester kan mäta lungvolymer, flödeskapacitet och syrgashalning i blodet. PFT inkluderar ofta:

1. Spirometri: Mäter luftvolym och flöde genom att andas in och ut i ett instrument som kallas spirometer. Detta kan mäta förhindringar i luftflödet, såsom obstruktion eller restriktion.

2. Lungvolymmätning: Mäter den totala lungvolymen och den residuala volymen (den luft som är kvar i lungorna efter maximal utandning). Detta kan göras med hjälp av olika metoder, till exempel body plethysmography eller helium-dilution.

3. Diffusionskapacitet: Mäter hur effektivt syre och kolmonoxid kan diffundera över alveolär-kapillärmembranet från lungorna till blodomloppet. Detta kan ge information om lungornas förmåga att utbyta gaser.

Andningsfunktionstester används ofta för att diagnostisera, övervaka och bedöma effekterna av behandlingar för lungsjukdomar som astma, kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL), cystisk fibros och interstitiell lunga

Dihydroxyphenylalanine, även känt som DOPA (3,4-dihydroxyphenylalanine), är en aminosyra som förekommer naturligt i vissa växter och djur. Det är en prekursor till neurotransmittorerna dopamin, norepinefrin och epinefrin (adrenalin) i kroppen.

I medicinskt hänseende kan DOPA användas som läkemedel för att behandla Parkinson's sjukdom, eftersom patienter med denna sjukdom ofta har låga nivåer av dopamin i hjärnan. När DOPA tas upp av hjärnan kan det omvandlas till dopamin och hjälpa att ersätta de låga nivåerna av denna neurotransmittor, vilket kan förbättra symtomen på Parkinson's sjukdom.

"Bröstkorgssjukdomar" är ett samlingsbegrepp för sjukdomar eller tillstånd som drabbar bröstkorgen, det vill säga den del av kroppen där lungorna, hjärtat och andra viktiga organ finns. Det kan inkludera:

1. Lungrelaterade sjukdomar: Till exempel lungsjukdomar som kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL), astma, lungemboli, lungcancer och fibros.
2. Hjärt-kärlsjukdomar: Till exempel hjärtsjukdomar som ischemisk hjärt sjukdom, hjärtklappning, hjärtfel och blodproppar i artärerna till lungorna (pulmonal emboli).
3. Bröstkorgsvävnadssjukdomar: Till exempel bröstkorgsmuskelsjukdomar som muskelinflammation, muskelförslitning och skador på ribben.
4. Mediastinala sjukdomar: Tumörer eller andra tillstånd i det mediastinala rummet, som innehåller hjärtat, lungorna, esofagus, lymfknutor och stora blodkärl.
5. Andra sjukdomar som kan påverka bröstkorgen: Till exempel autoimmuna sjukdomar, infektionssjukdomar och cancer.

Det är viktigt att notera att detta är ett bredare begrepp och att en specifik medicinsk diagnos vanligtvis kräver en utförlig undersökning och bedömning av en läkare.

"Chi-tvåfördelning", även känd som Chi-kvadrat-test eller Pearson's chi-square test, är en statistisk hypotesprövningsmetod som används för att undersöka om det finns en signifikant samband eller skillnad mellan två kategoriska variabler. Det är ett icke parametriskt test som inte kräver några antaganden om populationens fördelning.

I en Chi-tvåfördelning jämförs den observerade frekvensfördelningen hos två variabler med den förväntade frekvensfördelningen, som beräknas baserat på hypotesen om att det inte finns någon samband mellan variablerna. Teststatistiken är en Chi-kvadrat-värde som räknas ut genom att summera de observerade och förväntade frekvensernas skillnader i kvadrat, dividerat med den förväntade frekvensen, för varje cell i tabellen.

Teststatistiken följer en Chi-kvadrat-fördelning med (r-1) * (c-1) frihetsgrader, där r är antalet rader och c är antalet kolumner i tabellen. Denna fördelning används sedan för att bestämma sannolikheten för den observerade skillnaden mellan de två variablerna under hypotesen om att det inte finns något samband, och därmed avgöra om den är signifikant eller ej.

I medicinsk forskning kan Chi-tvåfördelningen användas för att undersöka associationer mellan två kategoriska variabler, till exempel kön och förekomsten av en viss sjukdom, eller rökning och mortalitet. Det är ett vanligt använt test inom epidemiologi, klinisk forskning och biostatistik.

'Klippben' (latin: Os coxae) är ett skelettparti som består av tre ben, ilium, ischium och pubis, som fusionerats till en enhet. Klippbenet utgör en del av bäckenet och är fästat med ryggen via sacroiliacaarticulationen. Det är också fästat med lårbenet via höftleden (articulatio coxae), vilket möjliggör rörelser som gång, sittande och stående.

'Mjukvara' (svenska) eller 'software' (engelska) är en samling instruktioner som tellas en dator att följa för att utföra specifika uppgifter. Det kan vara allt från operativsystem som styr datorn till programvaror som används för att skapa dokument, spela spel eller navigera på internet. Mjukvaran är inte en fysisk entitet utan snarare en samling data och information som lagras i minnet och på hårddisken i datorn.

Rekombinanta proteiner är proteiner som har skapats genom tekniker för genetisk rekombination, där man kombinerar DNA-sekvenser från olika organismer för att skapa en ny gen som kodar för ett protein med önskvärda egenskaper. Denna teknik möjliggör produktionen av stora mängder specifika proteiner med konstant och predikterbar struktur och funktion. Rekombinanta proteiner används inom flera områden, till exempel inom medicinen för framställning av läkemedel som insulin, vaccin och enzymer.

'Svin' er ikke en medisinsk term. I medisinsk sammenhengg brukes ordet oftest for å referere til svinfluensa, som er en type influensavirus som normalt infekterer svin, men som kan overføres til andre dyr og mennesker. Svininfluenza-viruset deles vanligvis ikke mellom mennesker, men det kan skje under specielle omstendigheter, som f.eks. når en person kommer i nær kontakt med infisjonspersoner eller smittebærende svin.

I medicinsk kontext betyder "förtvining" förlusten av ben-, muskel- eller annan kroppsviktsmassa på grund av sjukdom, åldrande, undernäring eller brist på fysisk aktivitet. Det kan också vara relaterat till vissa medicinska behandlingar som kemoterapi eller rökning. Förtvining kan leda till sämre muskelstyrka, balans och koordination, ökad risk för fall och skada, och sämre livskvalitet.

Medicinskt syrgas, ofta bara kallad syrgas, är syre i ren form som används inom sjukvården för andning. Det är ett gasartat preparat som består av minst 99% syre. Syrgas används vanligen via en andningsmask eller genom en injekterbar behållare med hjälp av en syrgaspump.

Syrgas används ofta för att behandla patienter som lider av syrebrist i blodet, till exempel på grund av lung- eller hjärtsjukdomar, trauma eller vid allvarliga infektioner. Det kan också användas under operationer och vid intensivvårdsbehandling för att stödja andningen och förbättra syresättningen i blodet.

Emfysem är en lungsjukdom som karaktäriseras av överblåstheter i lungornas luftsäckar (alveoler), vilket leder till att de blir större och mer tunna. Detta gör att lungorna har svårare att andas ut effektivt, vilket kan orsaka andnöd. Emfysem är ofta förknippat med kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) och smoking.

'Revben' (latin: Costa) är en benartad, flat och långsmal benstruktur i vårt kroppsskelett. Människan har tolv par revben som är förbunden med bröstkorgens (thorax) ryggsida via de rörliga lederna revbenskorgen (sternum). Revbenen skyddar också viktiga vitala organ såsom hjärtat och lungorna. De har också muskelanslutningar, särskilt mellanrevbenen (costae verae) som är viktiga för andningen genom att de hjälper till att expandera bröstkorgen när vi andas in.

'Adipositas' er en medisinsk betegnelse for overvægt og fedme, som karakteriseres ved en unormalt høj kropstørrelse som følge af en for stor mængde fedtvæv. Denne tilstand kan vurderes ved hjælp af forskellige metoder, herunder body mass index (BMI), som er en beregning baseret på personens vægt og højde. En BMI på 25 eller derover anses normalt som overvægt, mens en BMI på 30 eller derover defineres som fedme. Adipositas kan have alvorlige konsekvenser for helbredet, herunder øget risiko for hjerte-kar-sygdomme, diabetes, søvnapnø og visse typer cancer.

Neutronendiff Franktion är ett vetenskapligt fenomen där neutroner stöter på atomkärnor och ändrar riktning och/eller hastighet. Detta används inom forskning, särskilt inom områdena strukturfysik och kemi, för att undersöka materialers atomära och molekylära struktur. Genom att mäta hur neutronerna diffunderar genom ett material kan forskare avgöra var atomkärnorna befinner sig och hur de är orienterade i förhållande till varandra. Denna information kan användas för att bestämma materialegenskaper som kristallstruktur, magnetiska egenskaper och difusionskoefficienter.

Intraocular pressure (IOP) är det tryck som finns inne i ögat. Det mäts vanligtvis i enheten millimeter kvicksilver (mmHg). IOP regleras genom ett balans mellan produktion och avflöde av kamretinasvätska, som fyller upp främre delen av ögat. Normalvärdet för IOP ligger vanligtvis mellan 10-21 mmHg, men värden kan variera mellan individer. Ökat IOP är en vanlig orsak till grön starr (glaukom), som kan leda till permanent synskada om det inte behandlas.

Monte Carlo-metoden är ett statistiskt sannolikhetsmetod som används för att simulera slumpmässiga händelser och beräkna numeriska approximationsvärden av komplexa problem. Den bygger på principen om att generera slumptal och använda dem för att simulera ett stort antal scenarier eller utfall, vilka sedan kan analyseras statistiskt för att uppskatta sannolikheter eller andra egenskaper hos det ursprungliga problemet. Metoden är uppkallad efter den berömda kasinot i Monaco, där slumpmässiga händelser används för att ge spelarna chansen att vinna pengar. I medicinska sammanhang kan Monte Carlo-metoden användas för att simulera olika sjukdomsförlopp, behandlingsalternativ eller andra komplexa processer där det är svårt att finna exakta analytiska lösningar.

'Struktur-aktivitet-relation' (SAR) är ett begrepp inom farmakologi och läkemedelsutveckling som refererar till sambandet mellan en molekyls kemiska struktur och dess biologiska aktivitet, det vill säga dess förmåga att påverka en viss funktion i ett levande system.

SAR-analys används ofta för att förutse hur en given substans kommer att bete sig biologiskt baserat på dess kemiska struktur, och kan hjälpa forskare att designa nya läkemedel med önskad verkan genom att jämföra strukturer av kända aktiva ämnen med strukturer av potentiella nya substanser.

Genom att undersöka och analysera SAR kan forskare identifiera viktiga strukturella egenskaper som är relaterade till en molekyls biologiska aktivitet, såsom funktionella grupper eller specifika bindningsställen på en molekyl som påverkar dess interaktion med målproteiner. Dessa insikter kan sedan användas för att optimera läkemedelskandidater genom att modifiera deras kemiska struktur för att förbättra deras verkan, specificitet och säkerhet.

"Fall-kontrollstudie" är en epidemiologisk studietyp där syftet är att undersöka samband mellan en utsatthet (exempelvis en viss beteendefaktor eller exponering) och ett sjukdomsfall. Studien jämför personer med sjukdomen (kallade "fall") med personer som inte har sjukdomen (kallade "kontroller"). Genom att jämföra dessa två grupper kan man se om det finns några skillnader mellan dem vad gäller utsattheten.

Det är viktigt att kontrollgruppen är så lik fallgruppen som möjligt, förutom sjukdomen, för att studien ska ge tillförlitliga resultat. Kontrollerna väljs ofta från samma population som fallen och matchas efter demografiska faktorer som ålder, kön och socioekonomisk status.

Fall-kontrollstudier är användbara när det är svårt att identifiera en representativ grupp av icke-sjuka personer i förväg, till exempel vid sällsynta sjukdomar eller då sjukdomen har lång inkubationstid. Dessa studier kan ge ett snabbt och kostnadseffektivt svar på frågor om orsakssamband mellan en utsatthet och ett sjukdomsfall.

En panoramaradiografi, även kallad panoramic radiography eller panorex, är en typ av röntgenundersökning som ger en tvådimensionell panoramasyntetisk bild av tändernas, käkbenens och ansiktsskelettets anatomiska strukturer. Den används vanligen inom tandvården för att undersöka tänder, käkar och käkmusklers position och hälsa, särskilt när man planerar komplexa tandbehandlingar som implantat, käkoperationer eller ortodontisk behandling.

I en panoramaradiograf roterar röntgenstrålarna runt patientens huvud medan dennes tänder och käkar förbli stilla. Detta möjliggör en klar visualisering av alla tänderna, käkbenen och närliggande strukturer på en enda film, istället för att behöva ta flera individuella röntgenbilder. Denna metod ger även en bättre överblick över patientens munhåla jämfört med traditionella intraorala röntgenbilder, och är därför användbar när det behövs undersöka potentiala problem som inte kan upptäckas under en vanlig tandröntgen.

'Endoskopi' er en medisinsk begrep som refererer til en metode der involverer at indsætte et smalt, fleksibelt tubelignende instrument, kaldet et endoskop, inde i kroppen for at undersøge eller behandle interne organer eller strukturer. Endoskopet har en lille kamera og lys på spidsen, der giver mulighed for at få billeder og video fra indersiden af kroppen viset på et monitor uden side.

Der findes forskellige typer endoskopi, alt efter hvilket område af kroppen der skal undersøges eller behandles. Nogle eksempler er:

* Gastroskopi (eller øsoscopi): Undersøgelse af mavesækken og de øvre dele af tarmen (spiserøret, mavesækken og tolvfingertarmen).
* Kolonoskopi: Undersøgelse af den nedre del af tarmen (colon) og endetarmen.
* Bronchoskopi: Undersøgelse af luftrørvejene og lungerne.
* Arthroskopi: Undersøgelse og behandling af leddene.
* Cystoskopi: Undersøgelse af urinblæren og urinrøret hos mænd.

Endoskopi anvendes ofte til at diagnosticere forskellige sygdomme, såsom tarmsygdomme, lungebetændelse, cancer, infektioner og andre lidelser. Den kan også anvendes til mindre operationer, som fjernelse af polypper eller andre abnorme væv, samt til at stoppe blødninger eller dræne væskeansamlinger.

Cerebrovaskulära sjukdomar, även kända som cerebrovaskulär disease (CVD) eller stroke, är en grupp sjukdomar som berör hjärnans blodkärl. Detta inkluderar bland annat:

1. Ateroskleros: En progressiv process där fett, kolesterol och andra ämnen ansamlas på insidan av vasculara väggar, vilket orsakar att blodkärlen stelnar och smalnar ned.
2. Ischemisk stroke: Detta händer när en artär till hjärnan blockeras, oftast på grund av ateroskleros eller ett blodpropp (emboli), vilket orsakar att en del av hjärnan får för lite syre och näringsämnen.
3. Hemorragisk stroke: Detta händer när ett blodkärl i hjärnan brister eller läcker, vilket orsakar blödning in i hjärnan och skador på hjärnvävnaden.
4. Transitorisk ischemisk attack (TIA): En kortvarig ischemisk episode som orsakas av en tillfällig blockering av ett artär i hjärnan, ofta kallad "mini-stroke".
5. Subarachnoidal blödning: Detta händer när det finns en blodansamling mellan hjärnbarken och hjärnhinnan, oftast orsakat av en rupturerad artär.

Cerebrovaskulära sjukdomar är en ledande orsaken till funktionsnedsättning, sjuklighet och dödlighet i världen.

Strålbehandlingsdos definieras som mängden ioniserande strålning som absorberats av ett preparat eller levande vävnad under en given tid. Dosen mäts vanligtvis i Gray (Gy), där 1 Gy är lika med absorptionen av 1 Joule av energi per kilogram. I klinisk medicinsk kontext, används ofta ekvivalentdos som en bättre indikator på biologisk skada, som mäts i Sievert (Sv). Strålbehandlingsdosen är en viktig variabel i strålterapi för cancerbehandling och måste balanseras mot potentialen för skador på normalt vävnad.

Aortaanevrys är en medicinsk term som betyder en utbulning eller svaghet i den stora blodkärlen som löper från hjärtat, kallad aortan. Aortaanevrys kan vara livshotande eftersom det ökar risken för att aortan ska spricka (akut aortaruptur), vilket kan leda till inre blödning och chock. Symptomen på aortaanevrys kan variera, men de kan inkludera smärta i bröstet, ryggen eller magen, halsont, andnöd och svimningar. Faktorer som ökar risken för aortaanevrys innefattar hög ålder, högt blodtryck, rökning, förekomst av aneurysm i familjemedlemmar och vissa ärftliga sjukdomar som Marfan syndrom. Behandlingen kan bestå av mediciner för att kontrollera blodtrycket och kirurgi för att reparera eller ersätta den skadade aortan.

"Kärnmedicin", även känt som interna medicinen, är en gren inom medicinen som fokuserar på prevention, diagnos och behandling av sjukdomar hos vuxna. Det omfattar ofta men inte uteslutande behandling av intern organens funktioner, såsom hjärtat, lungorna, levern, bukspottkörteln, njurarna och blodet. Specialister inom kärnmedicinen är kända som internister och de har ofta en bred kunskapsbas om många olika medicinska specialiteter. De kan väljas att under speciell utbildning fokusera på ett specifikt område inom interna medicinen, till exempel kardiologi (hjärtsjukdomar), pneumonologi (lung sjukdomar) eller endokrinologi (hormonsjukdomar).

"Bukspottkörteltumörer" refererar till cancer som utvecklas i bukspottkörteln (pankreas). Det finns två huvudsakliga typer av pankreascancer: exokrin tumörer och endokrina tumörer.

Exokrina tumörer, även kända som duktala adenocarcinomer, är den vanligaste typen av bukspottkörteltumörer och utgör ungefär 95% av alla fall. De utvecklas vanligtvis i de exokrina cellerna som producerar enzymer som hjälper till vid digestionen.

Endokrina tumörer, även kända som neuroendokrina tumörer (NET), är ovanligare och utgör ungefär 5% av alla fall. De utvecklas i de endokrina cellerna som producerar hormoner, såsom insulin och glukagon.

Symptomen på bukspottkörteltumörer kan variera beroende på tumörtyp och storlek, men kan inkludera viktminskning, smärta i övergången mellan magen och ryggen, illamående och kräkningar, gulsot (icterus) och förstoppning. Behandlingen beror på tumörtyp, storlek och om det har spridit sig eller inte, men kan inkludera kirurgi, strålbehandling, cellgiftsbehandling (chemotherapi) och målinriktad behandling som tar itu med specifika molekyler i cancercellerna.

Adenocarcinom är en typ av cancer som utvecklas i körtlar (glandulära celler), vilket innebär att den oftast uppstår i epitelvävnad, det yttre skiktet av celler som täcker huden och de flesta av kroppens ytor. Adenocarcinom är en underkategori till carcinom och kan drabba olika organ, såsom bröst, prostata, tarmsystem, lungor, sköldkörtel och livmoder. Karaktäristiskt för adenocarcinom är att tumörcellerna bildar klumpar eller tubulära strukturer som liknar körtlar. Dessa tumörer kan vara lokaliserade till den drabbade strukturen, men har också potentialen att metastasera (spridas) till andra delar av kroppen.

En blodkärlsprotes, även känd som en artificiell blodkärl eller en vaskulär protes, är en konstgjord substitut till ett naturligt blodkärl. Den kan användas för att ersätta eller stödja blodkärl som är skadade, sjuka eller blockerade. Blodkärlsproteser kan vara gjorda av olika material, inklusive metall, plast och speciella tyger. De används ofta i kirurgiska ingrepp såsom hjärt-lungbypassoperationer, dialysaccessoperationer och i behandlingen av vaskulära sjukdomar som ateroskleros.

Flumazenil är ett centralstimulerande läkemedel som används för att blockera och reversa verkan av bensodiazepiner, som är en typ av lugnande och sopande mediciner. Flumazenil fungerar genom att binda till samma receptorer i hjärnan som bensodiazepinerna gör, vilket förhindrar att bensodiazepinerna påverkar dessa receptorer och orsakar deras verkan.

Flumazenil används vanligen för att behandla överdoseringar av bensodiazepiner eller för att värka upp patienter som har blivit för djupt sedaterade under en operation. Det ges oftast som intravenös injektion och kan vara effektivt inom ett fåtal minuter efter administrationen.

Det är viktigt att notera att flumazenil bör användas med försiktighet hos patienter som har tagit bensodiazepiner regelbundet under en längre tid, eftersom det kan orsaka abstinensbesvär såsom rastlöshet, ångest, tremor och i värsta fall epileptiska anfall.

Dimensional measurement accuracy in medical terms refers to the degree of closeness with which a measured dimension (e.g., length, width, height, volume) of an object or feature corresponds to its true value. It is typically expressed as a tolerance, specifying the maximum allowable deviation from the true value.

In clinical and research settings, accurate dimensional measurements are critical for various applications such as diagnosing medical conditions, monitoring disease progression, evaluating treatment responses, and conducting scientific studies. Factors that can affect measurement accuracy include the precision of the measuring instrument, the skill and experience of the person taking the measurement, and environmental factors such as temperature and humidity.

To ensure dimensional measurement accuracy in medical applications, it is important to use calibrated instruments, follow standardized measurement protocols, and document all measurements accurately. Regular quality control checks and training for personnel involved in measurement tasks can also help maintain high levels of measurement accuracy.

Biomechanics is the application of mechanical principles to living organisms, and biomechanical phenomena refer to the observable events or characteristics that result from the interaction of biological structures and mechanical forces. These phenomena can occur at various levels of organization within the body, including the molecular, cellular, tissue, and whole-body levels.

Examples of biomechanical phenomena include:

1. The way that muscles and tendons work together to generate force and movement in joints.
2. The mechanical properties of bones, such as their strength, stiffness, and toughness, which allow them to withstand loads and stresses.
3. The fluid dynamics of blood flow through the cardiovascular system, including the effects of pressure, resistance, and viscosity on circulation.
4. The mechanics of respiration, including the movement of the diaphragm and chest wall during breathing.
5. The biomechanics of locomotion, such as the gait cycle in walking or running, and the forces that act on the body during these activities.

Understanding biomechanical phenomena is essential for understanding how the human body functions and for developing effective strategies for preventing and treating injuries and diseases.

Radiology är en gren inom medicinen som handlar om att använda olika former av strålning och elektromagnetiska vågor för att diagnostisera och behandla sjukdomar. Det kan exempelvis innebära att använda röntgenstrålning för att ta bilder på inre organ, eller att använda ultraljud för att undersöka foster under graviditeten. Radiologi kan även inkludera behandlingar med hjälp av strålning, till exempel strålbehandling vid cancer. En läkare som specialiserat sig på radiologi kallas radiolog.

Interstitiell lungsjukdom (IL) är en benämning på en grupp sjukdomar som orsakas av skada eller inflammation i det interstitella vävnadslagret i lungorna. Det interstitiella lagret är ett tunnt lager av bindväv som omger de luftfyllda alveolerna (lungblåsor) och hjälper till att ge stöd och struktur åt lungorna. När detta vävnadslager skadas eller inflammas kan det leda till andningssvårigheter, hosta och annan lungsymtomatologi.

Det finns många olika typer av interstitiella lungsjukdomar, inklusive:

* Idiopatisk pulmonell fibros (IPF): En progressiv form av IL som orsakas av en ökad produktion och ansamling av bindväv i lungorna. IPF är vanligast hos äldre vuxna och kan vara dödligt.
* Kollagenoss sjukdomar: Vissa autoimmuna sjukdomar, såsom systemisk skleros (scleroderma) och rheumatoid arthritis, kan orsaka en interstitiell lungsjukdom som kallas kollagenoss.
* Exposition mot miljögifter: Exponering för vissa miljögifter, såsom asbest eller silikos, kan leda till en interstitiell lungsjukdom.
* Infektioner: Vissa infektioner, som exempelvis histoplasmos och pneumocystis jirovecii pneumoni (PJP), kan orsaka en interstitiell lungsjukdom.
* Medikament: Vissa mediciner kan orsaka en interstitiell lungsjukdom som bieffekt, till exempel amiodaron, bleomycin och methotrexat.

Behandlingen för interstitiella lungsjukdomar beror på den underliggande orsaken och kan innefatta mediciner, andningsterapi, syreterapi eller lungtransplantation.

Nuclear Magnetic Resonance (NMR) is a powerful analytical technique used in the field of molecular biology to study the structure and dynamics of biological molecules such as proteins, nucleic acids, and carbohydrates. In NMR spectroscopy, the magnetic properties of atomic nuclei are exploited to obtain detailed information about the molecular structure, dynamics, and interactions of these biomolecules.

In a typical NMR experiment, a sample containing the biomolecule of interest is placed in a strong magnetic field, which aligns the nuclear spins of the atoms within the molecule. A radiofrequency pulse is then applied to the sample, causing the nuclei to absorb energy and flip their spins. As the nuclei relax back to their original spin state, they emit signals that can be detected and measured by an NMR spectrometer.

The resulting NMR spectrum provides a wealth of information about the biomolecule, including details about its chemical structure, bonding patterns, and three-dimensional structure. By analyzing the positions, intensities, and shapes of the peaks in the NMR spectrum, researchers can infer important structural features such as hydrogen bonding networks, folding patterns, and protein-ligand interactions.

NMR spectroscopy is a valuable tool for studying biomolecular structure and dynamics, as it allows researchers to observe these processes in real time and under physiological conditions. It has contributed significantly to our understanding of many important biological processes, including enzyme catalysis, protein folding, and molecular recognition.

Ioxaglat är ett jodbaserat, lågosmolalt, icke-ioniskt kontrastmedel som används vid angiografi och andra radiodiagnostiska undersökningar för att förbättra synligheten av blodkärl och andra strukturer. Det är en typ av gadoliniumförening som verkar genom att kortvarigt påverka T1-relaxationstiden i vävnader, vilket resulterar i ett ökat signalintensitet på T1-viktade magnetresonansavbildningar. Ioxaglat elimineras främst via njurarna och bör inte användas hos patienter med nedsatt njurfunktion eftersom det kan leda till kontrastmedelsnefropati.

'Glukos' (eller 'glucose') er en slikket sukker som forekommer naturlig i kroppen og er den viktigste kilden til energi for alle levende celler. Glukosen er et enklert sukkermolekyl med formelen C6H12O6, og det er en monosakkarid, det vil si en type sukker som ikke kan deles i enkle deler uten å bli opløst i vann. Glukosen dannes i kroppen ved nedbryting av kostholdets kulhydrater og er en viktig energikilde for hjernen, musklene og andre kroppsdeler. Glukose blir også brukt i mange medisinske sammenhenger, for eksempel som en del av infusjoner for å behandle diabetes eller under kirurgiske operasjoner for å holde pasientens sukkerne på normal nivå.

Fiberoptik (fiber optics) är ett samlingsbegrepp för teknik och tekniska tillämpningar som bygger på användning av ljusledande glas- eller polymerfibrer. I medicinsk kontext används ofta fiberoptik i samband med endoskopi, där en flexibel, tunn slang leds ned i kroppens lumen (håligheter) för att undersöka och i vissa fall behandla olika tillstånd. I änden av slangen sitter en liten kamera som skickar bilder via fiberoptiken till en monitor där läkaren kan se vad som händer inne i kroppen. Fiberoptik används också för att leda ljus till kameran så att den kan titta djupt in i kroppens håligheter och ge en klar bild av det undersökta området.

I medicinen refererer "metaller" til en gruppe af kemiske elementer som inkluderer bl.a. jern, kobber, zink og bly. Disse metaller er ofte vigtige for legemets funktion, enten som strukturelle komponenter eller som kofaktorer i enzymer. Nogle metaller kan også være skadelige eller giftige i større mængder, såsom bly og kviksølv.

Anilinfärgämnen är en grupp av syntetiska organiska föreningar som framställs från bensen och anilin. De är kända för sin starkt färgade karaktär och har historiskt använts som färgämnen inom textilindustrin. Anilinfärgämnen definieras medicinskt som en möjlig orsak till allergiska hudreaktioner, och kan klassificeras som kontaktallergen. Direktkontakt med huden eller inandning av dessa ämnen bör undvikas för att undvika risk för allergiska reaktioner.

Indocyaningrön är ett diagnostiskt färgmedel som används vid olika medicinska undersökningar, framför allt inom oftalmologi och kardiologi. När indocyaningrönt administreras till en patient absorberas det av blodplasmabanan och fluorescerar när det exponeras för infraröd strålning. Detta gör att man kan följa dess utbredning i kroppen, vilket är användbart vid undersökningar av blodflöde, blodgenomströmning och läkemedelsfördelning.

I oftalmologi används indocyaningrönt bland annat för att undersöka retinas blodförsörjning och det kan hjälpa till att diagnostisera olika sjukdomar som exempelvis åderbrist, diabetesrelaterade ögonsjukdomar och maculadegeneration.

I kardiologi används indocyaningrönt för att undersöka hjärtats blodgenomströmning och det kan hjälpa till att diagnostisera olika hjärtsjukdomar som exempelvis koronara hjärtklaffmissbildningar, angina pectoris och myokardinfarkt.

En kraniotomi är ett neurokirurgiskt ingrepp där en del av skallbenet (kraniet) temporarily tas bort för att ge tillgång till hjärnan. Detta kan göras av olika anledningar, som exempelvis att behandla abscesser eller tumörer i hjärnan, att lindra ödem eller att korrigera blodansamlingar (hematomer) efter skalltrauma. Efter operationen kan delarna av skallbenet vanligtvis sättas tillbaka och fixeras på plats igen.

Regressionsanalys är en statistisk metod som används för att undersöka och beskriva samband mellan variabler. Den huvudsakliga användningen av regressionsanalys är att studera hur en dependant variabel (beroende variabel) påverkas av en eller flera oberoende variabler. Metoden ger ett mått på styrkan och riktningen på detta samband, ofta uttryckt som en regressionskoefficient.

Den vanligaste formen av regressionsanalys är linjär regression, där man antar att sambandet mellan variablerna kan beskrivas med en rät linje. Andra former av regressionsanalys inkluderar polynomial regression, logistisk regression och log-log regression, som används när sambandet inte är linjärt.

Regressionsanalys används inom många olika områden, till exempel ekonomi, psykologi, sociologi, medicin och teknik, för att undersöka och förutsäga olika typer av fenomen.

I medicinsk kontext kan "omvandlare" (eller "enzym") definieras som ett protein som sänker aktiveringsenergin för en kemisk reaktion och därmed ökar hastigheten för denna reaktion. Enzymet fungerar genom att binda substratet, den kemiska föreningen som ska omvandlas, i en specifik konformation så att reaktionen kan ske under mildare betingelser än vad som annars skulle behövas. Detta gör att reaktionen kan ske snabbare och mer effektivt inne i levande organismen. Enzymet frigörs sedan från substratet och kan återanvändas för att katalysera fler reaktioner.

I den medicinska kontexten kan "lik" tolkas som en person som är identisk eller mycket lik en annan person vad gäller genetiska, fysiska eller mentala drag. Det vanligaste exemplet på detta är en tvilling, där två individer delar samma uppsättning genetisk information och kan vara mycket lika fysiskt och beteendemässigt.

Det finns två typer av tvillingar: enoyota (identiska) tvillingar och tvåoyota (oidentifierbara) tvillingar. Enoyota-tvillingar utvecklas från samma befruktade ägg (zygote) och delar därför samma DNA-sekvens, medan tvåoyota-tvillingar utvecklas från skilda befruktade ägg och har separata DNA-sekvenser.

Även om tvillingar är det vanligaste exemplet på "lik", kan begreppet också användas för att beskriva andra släktingar som delar en stor andel genetisk information, såsom syskon, kusiner och syskonbarn.

Det finns ingen medicinsk definition av "hundar", eftersom hundar inte är ett medicinskt begrepp. En hund är en typ av djur, en domesticerad varietet av vargen (Canis lupus familiaris). Även om det kan finnas veterinärmedicinska frågeställningar och behandlingar som är specifika för hundar, så är de inte en del av en medicinsk definition.

"Alveolarproces" eller "alveolarutskott" är medicinska termer som refererar till en patologisk tillstånd där det förekommer abnormt växt av benvävnad (osteogenes) inne i lungornas alveoler, små luftfickor där gasutbyte sker vid andning. Detta kan leda till andningssvårigheter och andra respiratoriska komplikationer.

Alveolarproces kan förekomma som en komplikation av olika sjukdomar, exempelvis cystisk fibros (CF) eller granulomatös sjukdom, såsom sarkoidos. I vissa fall kan det även vara relaterat till långvarig användning av kortisoninhalatorer för att behandla lungsjukdomar som astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (COPD).

Det är viktigt att uppsöka läkare om man upplever andningssvårigheter, hosta eller annan andningsrelaterad symptomatologi, för att fastställa diagnos och få behandling så snart som möjligt.

Mediastinala sjukdomar är en övergripande benämning på olika sorters sjukdomar som drabbar mediastinum, det vill säga det anatomiska området mellan lungorna i bröstkorgen. Mediastinum innehåller flera viktiga strukturer såsom hjärtat, stora blodkärl, luft- och blodledningar, lymfknutor, thymus glad, nervtrådar och delar av endokrina systemet.

Mediastinala sjukdomar kan vara inflammatoriska, infektionsrelaterade, tumörbildande eller traumaorsakade. Tumörer i mediastinum kan vara både godartade och elakartade (maligna). De elakartade tumörerna kan härstamma från olika typer av vävnad, till exempel lymfom, teratom, sarcom eller carcinom. Andra mediastinala sjukdomar innefattar cystor, abscesser, granulomer och vaskulära anomalier.

Symptomen på mediastinala sjukdomar kan variera beroende på vilken del av mediastinum som är drabbad och vilken typ av sjukdom det rör sig om. Vanliga symtom innefattar andningssvårigheter, hosta, bröstsmärta, feber, viktminskning och night sweats (nattsved). Dessa symtom kan vara akuta eller kroniska beroende på sjukdomens art.

Diagnostisering av mediastinala sjukdomar innefattar vanligen användning av bilddiagnostik, till exempel röntgen, datortomografi (CT) eller magnetresonanstomografi (MRT). I vissa fall kan också biopsier tas för att fastställa diagnosen. Behandlingen beror på sjukdomens art och kan innefatta kirurgi, strålbehandling, kemoterapi eller kombinationer av dessa.

Toraxvägg, även kallad bröstvägg, är en anatomisk term som refererar till den muskulösa och skeletetstrukturen som skiljer toraxhålan (där lungorna, hjärtat och andra vitala organ finns) från den övriga kroppen. Toraxväggen består av flera strukturer:

1. Revbenen: Två par revben (övre revben och nedre revben) skyddar de främre delarna av lungorna och hjärtat.
2. Bröstmuskler: Mellanrevbenens muskler (intercostalmuskler) fäster på revbenen och hjälper till att forma en muskulös vägg som möjliggör andning genom att expandera och komprimera toraxhålan.
3. Bröstbenet (sternum): Det långa, platta benet i mitten av bröstkorgen som förbinder de övre revbenen med varandra.
4. Ryggkotorna: De bakre delarna av toraxväggen består av ryggkotorna och musklerna i ryggen, inklusive ryggradsmusklerna (paraspinalmusklerna) och andra muskler som stödjer kroppens rörelser.

Sammanfattningsvis är toraxväggen en viktig struktur som skyddar de vitala organen i brösthålan och hjälper till att underlätta andning genom expansion och kompression av toraxhålan.

Skelettumörer är abnorma tillväxt eller förändring av ben- och ledceller som leder till att oönskade vävnader bildas i skelettet. Dessa tumörer kan vara godartade ( icke cancertumörer) eller elakartade (cancertumörer). Godartade skelettumörer är vanligtvis mindre allvarliga och tenderar att växa långsamt, medan elakartade skelettumörer kan vara aggressiva, invadera omgivande vävnader och sprida sig till andra delar av kroppen.

Skelettumörer kan uppstå som en följd av genetiska mutationer eller på grund av exponering för cancerframkallande substanser. Symptomen på skelettumörer kan variera beroende på tumörtyp, storlek och plats, men de vanligaste symptomen inkluderar smärta, svullnad, rörelsebegränsning och benstelhet.

Det finns många olika typer av skelettumörer, bland annat:

* Osteosarkom: En elakartad tumör som vanligtvis drabbar unga personer och bildas i långbenen eller bäckenet.
* Chondrosarkom: En elakartad tumör som bildas i broskvävnaden och ofta upptäcks i ben, skallen eller revbenen.
* Ewing's sarcoma: En elakartad tumör som vanligtvis drabbar barn och unga vuxna och bildas i långbenen, bäckenet eller kraniet.
* Giant cell tumor of bone: En godartad till elakartad tumör som ofta upptäcks i lårbenet eller överarmsbenet hos yngre vuxna.
* Osteochondroma: Den vanligaste ben- och ledtumören, den är godartad och tenderar att växa långsamt över tid.

Diagnosen av skelettumörer ställs ofta genom röntgen, magnetresonanstomografi (MRT) eller datortomografi (CT). Biopsi kan också användas för att fastställa tumörtyp och grad. Behandlingen inkluderar vanligtvis kirurgi, strålbehandling och kemoterapi.

I medicska sammanhang kan "längdkotor" (engelska: "calluses") definieras som en typ av hudförändring orsakad av upprepad mekanisk påfrestning eller friktion. Detta leder till en ökad accumulering av döda hudceller och ett tjockare skikt av hornhud på den berörda ytan. Längdkotor är vanligt förekommande på händer, fötter eller andra kroppsdelar som utsätts för ständig mekanisk påfrestning, som exempelvis vid gång eller vid användning av vissa typer av verktyg. I allmänhet är längdkotor ofarliga, men de kan i vissa fall vara symptomatiska för underliggande hälsoförhållanden eller leda till besvär som klåda, smärta eller svullnad. I sådana fallen bör man söka medicinsk rådgivning.

Fourieranalyse är en matematisk metod inom signalsignalbehandling och analys som tillåter en komplex signal att brytas ned i en summa av sinusvågor med olika frekvenser, amplituder och faser. Denna metod är uppkallad efter den franske matematikern Jean Baptiste Joseph Fourier.

I medicinsk kontext kan Fourieranalys användas för att analysera biomedicinska signaler som elektrokardiogram (ECG), elektroencefalografi (EEG) och magnetoencefalografi (MEG) signalsammansättning. Detta kan hjälpa till att identifiera olika frekvensbakgrunder och deras relativa intensiteter, vilket i sin tur kan ge information om olika fysiologiska processer eller störningar i kroppen.

En hjärtinfarkt, även känd som myokardieffekt eller akut koronart syndrom (ACS), är ett medicinskt tillstånd som inträffar när blodflödet till en del av hjärtmuskulaturen (myokardiet) avbryts ornormalt. Detta orsakas vanligtvis av en obstruktion i ett eller flera av de koronara artärerna som försörjer hjärtmuskulaturen med syre och näringsämnen. Obstruktionen kan bero på en blodpropp (trombos) eller en kollapsad plack (aterom).

När blodflödet till hjärtmuskulaturen avbryts, får cellerna i det drabbade området inte tillräckligt med syre och näringsämnen för att fungera korrekt. Detta kan leda till celldöd (nekros) i hjärtmuskulaturen, vilket kan orsaka permanenta skador på hjärtat och öka risken för allvarliga komplikationer, inklusive hjärtarytmier, hjärtsvikt och dödsfall.

Symptomen på en hjärtinfarkt kan variera, men de vanligaste symptomen är smärta eller obehag i bröstet, som kan stråla ut till armarna, axlarna, ryggen, magen eller halsen. Andra symtom kan inkludera andnöd, yrsel, svimning, svettningar, illamående och kräkningar. I vissa fall kan en person inte uppleva några symptom alls, vilket kallas tyst hjärtinfarkt.

Behandlingen för en hjärtinfarkt inkluderar akut medicinsk behandling som kan omfatta trombolytika (att lösa upp blodproppen), blodflödessänkande läkemedel, smärtlindring och syreterapi. Långsiktig behandling kan inkludera livstilsförändringar som rökstopp, hälsosam kost, fysisk aktivitet och medicinsk behandling för att reducera risken för ytterligare hjärtsjukdom.

Tandrot definieras som smärta eller obehag i en tand, oftast orsakad av karies, en infektion, exponerade dentin eller pulpa, eller en skada på tanden. Smärtan kan vara lokaliserad till tanden eller irradiera till ansiktet, halsen eller huvudet. Tandroten kan också vara förknippad med ökad känslighet för värme, kyla eller tryck. I allvarliga fall kan tandrot leda till abscessbildning och systemiska infektioner om den inte behandlas.

'Subretinal fluid' (SRF) refererer til et abnormal accumulation av væske under den ydre lag av retinaen i øyet. Retinaen er det lysfølsomme laget i øyet som samler inn lys og sender impulser til hjernen for å oppfatte syn.

SRF kan oppstå som en komplikasjon til flere forskjellige sykdommer eller tilstander, for eksempel:

* AMD (age-related macular degeneration)
* ARMD (akute retinal necrosis)
* CSCR (central serous chorioretinopathy)
* VKH (Vogt-Koyanagi-Harada syndrome)
* Øyeoperationskomplikasjoner

SRF kan forstyrre synet og føre til symptomer som forvråket syn, synsfielddefekter eller synsnedsettelse. Behandlingen av SRF avhenger av underliggende årsaken og kan inneholde terapi med laser, medicin eller kirurgi.

*En lipom är en typ av godartad (icke cancerös) tumör som består av fettsvävnad. Lipomer är vanligt förekommande och tenderar att växa långsamt över tid. De flesta lipom uppträder just under huden, men de kan också bildas i andra delar av kroppen, inklusive muskler och bindväv. Även om de vanligtvis är ofarliga, kan stora eller besvärliga lipom behöva opereras bort.*

'Tumörrecidiv, lokalt' refererer til at en tidligere behandlet cancer vendrer tilbage i nærheden af den oprindelige tumorlokalisation. Dette sker som regel indenfor to år efter den oprindelige behandling, og det er et tegn på at cancerbehandlingen ikke har været fuldstændigt effektivt i at fjerne alle cancercellerne.

Lokale recidiver kan ofte behandles lokalt med kirurgi, stråleterapi eller andre former for lokal behandling, afhængig af cancertypen og hvorvidt patienten har haft en tidligere behandling. Men selvom en lokal recidiv kan behandles, øger det stadig risikoen for at canceren spredes til andre dele af kroppen (metastaser). Derfor er det vigtigt at have regelmæssige kontroller efter en kræftbehandling for at opdage og behandle eventuelle recidiver tidligt.

Biologiska markörer, även kända som bio markörer eller biomarkrar, är en mätbar och objektiv utväg att uppskatta normala biologiska processer, patologiska processer eller farmakologiska respons på ett läkemedel, enligt definitionen från Förenta staternas livs- och medicinesäkerhetsverket (FDA).

Biologiska markörer kan vara olika typer av molekyler, såsom proteiner, gener, metaboliter eller celler, som finns i kroppen och kan mätas för att ge information om en persons hälsa, sjukdomstillstånd eller respons på behandling. Exempel på biologiska markörer inkluderar blodprover som hemoglobin A1c för diabetes, troponiner för hjärtinfarkt och PSA (prostataspecifikt antigen) för prostatacancer.

I medicinsk forskning används biologiska markörer ofta för att utvärdera effekterna av en behandling, diagnostisera sjukdomar eller övervaka sjukdomsförlopp. De kan också användas för att screena populationer för riskfaktorer för sjukdomar och för att utveckla personligare och precisionsmedicinska behandlingsmetoder.

En tumör är en abnorm och oftast ocontrollerad tillväxt av celler i eller på kroppen. Tumörer kan vara godartade (benigna) eller elakartade (maligna). Godartade tumörer växer lokalt och tenderar att inte sprida sig till andra delar av kroppen, medan elakartade tumörer kan infiltrera omgivande vävnad och metastasera, det vill säga sprida sig via blod- eller lymfkärlen till andra delar av kroppen.

Elakartade tumörer kan vara cancer i olika former, såsom carcinom, sarcom, leukemi och lymfom. Dessa typer av tumörer har olika orsaker, behandlingsmetoder och prognoser beroende på vilken typ av cell som är involverad och hur aggressivt tumören växer.

Det är viktigt att upptäcka och behandla elakartade tumörer i tid för att öka chanserna till fullständig bot eller förlängt överlevnad.

"Antropometri" er en medisinsk terminologi som refererer til studiet og møtingen av menneskelige kroppens målinger og dimensjoner. Dette inkluderer, men ikke begrenser seg til, målinger av:

1. Vekt (body weight)
2. Bakgrunnslengde (standing height)
3. Midtarmomkrets (mid-upper arm circumference)
4. Håndledsdiameter (wrist diameter)
5. Hodeomkrets (head circumference)
6. Benlengde (lower limb length)
7. Brystkorgomkrets (chest circumference)
8. Taillenomkrets (waist circumference)
9. Hippeomkrets (hip circumference)
10. Blodtrykk (blood pressure)

Disse målingane er viktige for å evaluere helse status og sykdomsrisiko, og de brukes ofte i kliniske situasjoner, forskning og offentlige helesprogrammer. Antropometri er også viktig i ergonomi, sport, modellbygging og andre felter der menneskelige kroppens målinger og dimensjoner er av betydning.

I medicinsk kontext kan "onödigt ingrepp" (engelska: "unnecessary intervention") definieras som en behandling, undersökning eller annan form av vård som inte är stödd av tillräckliga kliniska belägg och som inte tros ge någon netto nytta för patienten, med hänsyn till potentiala risker, biverkningar, kostnader och andra faktorer. Det kan också handla om vården som inte är i enlighet med god medicinsk praxis eller nationella/internationella riktlinjer för vård och behandling.

Det är viktigt att poängtera att bedömningen av vad som är ett onödigt ingrepp kan variera beroende på individuell patient situation, preferenser och samtycke, samt lokala resurser och riktlinjer.

Cerebral ventriculography är en diagnosmetod inom neurologi och radiologi där kontrastvätska införs i de laterala ventriklarna i hjärnan för att undersöka eventuella avvikelser eller skador i hjärnventriklarna eller i kringliggande strukturer. Proceduren utförs vanligtvis genom en lumbarpunktion (ryggmärgsvätskanfarning) eller direkt through ett hål i skallen (skallbaschirurgi).

I medicinska sammanhang står 'cerebral' för relaterat till hjärnan och 'ventrikulography' är en bilddiagnostisk metod där kontrastmedel används för att undersöka de inre hålrummen i hjärnan, så kallade ventriklar.

Neointima definieras som den nya vävnad som bildas inuti ett blodkärl efter en skada eller en procedure såsom en angioplasti. Den består vanligtvis av muskelceller och bindväv och kan i vissa fall leda till förträngning av kärlet igen, ett tillstånd som kallas neointimal hyperplasi.

Misonidazole är ett läkemedel som tidigare användes inom cancerbehandling, särskilt för att öka verkan av radiationsterapi hos särskilt resistanta tumörer. Det är en radiosensitizer, vilket betyder att det gör cancerceller mer känsliga för strålning.

Misonidazole fungerar genom att reagera med DNA i cancerceller när de utsätts för strålning, vilket orsakar skada och död av cancercellerna. Det kan också ha en direkt cytotoxisk effekt på cancerceller vid högre koncentrationer.

På grund av sina potentiala neurotoxiska biverkningar, såsom perifer neuropati och cerebellär toxicitet, används misonidazole inte längre i klinisk praxis.

'Binjuretumörer' refererar till abnorma vävnadsodlingar (tumörer) i körteln binjuven. Binjuven, även känd som bisköldkörteln, är en endokrin körtel som producerar flera hormoner som reglerar olika kroppsfunktioner, till exempel vätskebalans och blodtryck.

Binjuretumörer kan vara godartade (benigna) eller elakartade (maligna). Godartade binjuretumörer är vanligtvis ofarliga och tenderar att växa långsamt, medan elakartade tumörer kan vara aggressiva och sprida sig till andra delar av kroppen.

Det finns olika typer av binjuretumörer, beroende på vilken typ av cell som odlas abnormalt. Några exempel är:

* Adrenocortical adenom: En godartad tumör i barken (yttre lagret) av binjuven. Dessa tumörer producerar ofta överskott av kortisol eller aldosteron, hormoner som reglerar blodtrycket och vätskebalansen.
* Phaeochromocytom: En elakartad tumör i märgen (inre lagret) av binjuven. Dessa tumörer producerar överskott av katekolaminer, hormoner som orsakar högt blodtryck och snabba hjärtslag.
* Neuroblastom: En elakartad tumör som utvecklas från rester av nervceller i binjuven. Denna typ av tumör är vanligare bland barn än vuxna.

Symptomen på binjuretumörer kan variera beroende på vilken hormon eller substans som tumören producerar. Vissa symptom kan inkludera högt blodtryck, svettningar, trötthet, muskelsvaghet och förändringar i vikt. Om en binjuretumör misstänks behandlas den ofta med kirurgi, strålbehandling eller kemoterapi beroende på tumörens storlek, placering och aggressivitet.

Retinoskopi är en undersökningsmetod inom oftalmologi, som används för att objektivt bestämma patientens refraktiön (dioptri) och därmed hitta den korrekta linsspecifikationen för att korrigera deras syn. Metoden involverar en instrument, kallat retinoskop, som projicerar ett ljust plan av ljus in i patientens pupill. Genom att observera rörelserna hos det reflekterade ljuset från nätan (retina) kan en skicklig undersökare uppskatta graden och typen av refraktiön, till exempel när- eller fjärrsightedness eller astigmatism.

Retinoskopin är ett viktigt verktyg för oftalmologer och optometrister under en ögonundersökning, särskilt för barn och andra patienter som kan ha svårt att kooperera under subjektiva tester. Den ger en snabb, noggrann och objektiv uppskattning av patientens refraktiön, vilket gör den till ett effektivt verktyg för att hjälpa till att fastställa behandlingsplaner för korrektion av synen, inklusive glasögon eller kontaktlinser.

En nålbiopsi är en medicinsk undersökningsmetod där en tunn, hålformad behandlingsnål används för att ta ett vävnadsprov från ett organ eller en lymfkörtel. Provet används sedan för att diagnostisera olika sjukdomar, som till exempel cancer. Under proceduren guidas nålen med hjälp av ultraljud, röntgenstrålar eller datorstyrning till den specifika platsen där vävnaden ska tas ut. Nålbiopsin är en relativt smärtfri procedur och kräver ofta endast lokalbedövning.

Polarisationsmikroskopi är en mikroskopiteknik som använder sig av polariserat ljus för att undersöka material med dubbelbrytning, såsom kristaller och speciella sorters cellstrukturer. Genom att analysera hur ljuset polariseras och dephaseras när det passerar genom ett preparat kan man dra slutsatser om materialets orientering, brytningsindex och struktur. Polarisationsmikroskopi används ofta inom materialvetenskap, geologi och biomedicinsk forskning för att studera exempelvis ben- och broskvävnad, muskelceller och olika slags cellkärnor.

Meningioma är en typ av hjärntumör som utgår från hårda hinningarna (meningerna) som omger hjärnan och ryggmärgen. Dessa tumörer växer vanligtvis långsamt och orsakar ofta inga symtom under en längre tid. När symtom uppstår kan de variera beroende på vilken del av hjärnan eller ryggmärgen som trycks på av tumören. Symptomen kan inkludera huvudvärk, synproblem, epilepsi, minnesförlust och förändringar i beteende eller personlighet. Behandlingen består ofta av kirurgi för att ta bort tumören, men strålbehandling kan också användas om tumören inte går att operera bort helt eller om den återvänder efter operation.

En halskota (latin: cricoid cartilage) är en ringformad broskstruktur i struphuvudet. Den utgör den mest nedre, och nästan cirkulära, delen av struphuvudet och ligger omedelbart under stämbanden. Halskotan har en viktig funktion vid andningen och under konstgjord andning (intubation) då den används som ett grepp för att hålla luftvägen öppen och förhindra att mat och slem tränger ner i lungorna.

"Slutna huvudskador" är en medicinsk term som används för att beskriva skalltraumor där det inte finns några yttre sår eller frakturer på kraniet. Istället har hjärnan skadats på grund av en acceleration eller decceleration av huvudet, vilket kan orsaka skallbasbrockningar, diffusa axonskador och andra former av intrakraniella skador. Symptomen på slutna huvudskador kan variera från milda till allvarliga, inklusive huvudvärk, yrsel, minnesförlust, medvetandeförändringar och i värsta fall koma eller död. Behandlingen beror på skadans allvarlighetsgrad och kan omfatta observation, mediciner, operation eller rehabilitering.

Torakotomi är en kirurgisk procedur där man öppnar bröstkorgen genom att göra en incision (snitt) i den främre laterala delen av thorax (bröstkorgen). Detta görs vanligtvis för att ge bättre tillgång till de strukturer som befinner sig inne i bröstkorgen, såsom lungor, hjärta och mediastinum (det centrala området i thorax där stora blodkärl och luftstrupar passerar).

Torakotomi kan användas för en rad olika syften, inklusive:

1. Lungresektioner: Om man behöver ta bort en del eller hela en lunga på grund av sjukdom eller skada.
2. Biopsier: Om man behöver ta prover från lungor, lymfknutar eller andra strukturer inne i bröstkorgen för att ställa en diagnos.
3. Dränering: Om det behövs dränera vätska eller luft som har accumulerat inne i bröstkorgen.
4. Reparation av hjärtklaffar: I vissa fall kan torakotomi användas för att reparera skadade hjärtklaffar.
5. Tumörresektioner: Om det behövs ta bort tumörer eller cancer i bröstkorgen.

Torakotomin utförs vanligtvis under allmänt anestesi och kräver en vårdgivare med erfarenhet inom thoraxkirurgi. Efter operationen kan patienten behöva stanna på intensivvårdsavdelningen för att övervakas noga, och det kan ta tid för patienten att helt återhämta sig.

Dopamin D2-receptorer är en typ av dopaminreceptor som binder till neurotransmittorn dopamin. Denna receptor är kopplad till G-proteiner och när den aktiveras, kan den påverka en rad cellulära processer, inklusive intracellulär signalering, membranpotential och sekretion av andra signalsubstanser. Dopamin D2-receptorerna spelar en viktig roll i reguleringen av rörelse, kognition, belöningssystemet och humör. De är också ett viktigt mål för behandling av sjukdomar som schizofreni, parkinsonism och beroendeproblematik.

Ett radiologiskt informationssystem (RIS) är ett datorsystem som används inom radiodiagnostisk verksamhet för att hantera, övervaka och integrera information relaterad till patienter, bildstudier, resultat, order, schemalagda tider och administrativa uppgifter. Det stödjer arbetsflödet inom radiologiska avdelningar och kliniker genom att förbättra kommunikationen mellan personal, minska fel i processen och öka effektiviteten. RIS kan integreras med andra system som elektroniska patientjournaler (EPJ), digitala arkivsystem för medicinska bilder (PACS) och sjukhusinformationssystem (HIS) för att ge en helhetsbild av patientens vård.

Choroid diseases refer to a group of medical conditions that affect the choroid, a layer of blood vessels located between the retina and the sclera in the eye. The choroid plays a crucial role in providing nutrients and oxygen to the outer layers of the retina. Choroid diseases can cause vision loss or impairment by affecting the normal functioning of the retina. Here are some examples of choroid diseases:

1. Choroidal neovascularization (CNV): This is a condition where new blood vessels grow from the choroid into the retina, leading to fluid accumulation and distortion of vision. CNV can occur in age-related macular degeneration, myopia, and other eye conditions.
2. Chorioretinitis: This is an inflammation of the choroid and retina that can be caused by infections, autoimmune diseases, or trauma.
3. Central serous retinopathy (CSR): This is a condition where fluid accumulates under the retina, causing vision loss or distortion. CSR often affects the macula, the central part of the retina responsible for sharp, detailed vision.
4. Polypoidal choroidal vasculopathy (PCV): This is a condition characterized by abnormal blood vessels in the choroid that can leak fluid or blood, causing vision loss. PCV often occurs in conjunction with age-related macular degeneration.
5. Choroideremia: This is a genetic disorder that affects the choroid and retina, leading to progressive vision loss. Choroideremia primarily affects males and is caused by mutations in the CHM gene.
6. Multiple evanescent white dot syndrome (MEWDS): This is a condition characterized by small white spots on the retina that can cause vision loss or distortion. MEWDS often affects young women and resolves on its own within a few weeks or months.
7. Serpiginous choroiditis: This is a rare inflammatory condition that affects the choroid and retina, leading to progressive vision loss. Serpiginous choroiditis often affects both eyes and can be difficult to treat.

'Lungsäcksjukdomar' är ett samlingsbegrepp för olika sjukdomar som drabbar lungornas blåsliknande strukturer, kallade lungbläsor eller alveoler. Dessa sjukdomar kan påverka lungornas förmåga att fungera korrekt och orsaka andningssvårigheter. Några exempel på lungsäckssjukdomar inkluderar:

1. Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL): En grupp av sjukdomar som orsakas av skador på lungornas luftvägar, vilket leder till andningssvårigheter och hosta. De två vanligaste formerna av KOL är kronisk bronkit och emfysem.

2. Emfysem: En sjukdom där det uppstår ökad andningseffort och sämre syresättning på grund av att lungornas alveoler förstoras och skadas, vilket gör det svårt för dem att fylla sig med luft.

3. Lungsäcksinflammation (pneumoni): En infektion i lungorna som orsakas av bakterier, virus eller svampar, vilket leder till inflammation och skada på lungblåsorna.

4. Lungfibros: En grupp av sjukdomar där det uppstår ärrbildning och förtjockning i lungornas vävnad, vilket gör det svårt för dem att expandera och fungera korrekt. Detta leder till andningssvårigheter och sämre syresättning.

5. Lungsäckscancer: En form av cancer som utvecklas i lungbläsor eller luftvägarna i lungorna.

6. ARDS (akut respiratorisk distresssyndrom): En allvarlig lungsjukdom som orsakas av skada på lungornas alveoler, vilket leder till svår andning, syrebrist och ofta behöver patienten livsuppehållande behandling.

"Främmandekroppsförflyttningar" är ett medicinskt begrepp som refererar till när främmande partiklar, såsom föroreningar eller gasbubblor, färdas in i blodomloppet och kan blockera eller skada mindre blodkärl. Detta kan leda till en mängd olika symptom beroende på var partikeln slutar fastna, men några exempel kan vara andningssvårigheter, yrsel, huvudvärk eller neurologiska symtom om det är i hjärnan.

Orsakerna till främmandekroppsförflyttningar kan variera, men de kan inträffa vid vissa medicinska procedurer som kateterisering eller angiografi, där kontrastmedel injiceras in i kärlen. Ibland kan också gasbubblor bildas under operationer och färdas in i blodomloppet. Andra möjliga orsaker kan vara industriella exponeringar eller olyckor som resulterar i att främmande partiklar kommer in i kroppen.

Behandlingen av främmandekroppsförflyttningar beror på var partikeln fastnat och hur allvarligt symptomen är. I vissa fall kan observation och tillsyn vara tillräcklig, medan andra fall kan kräva mer aggressiv behandling som mediciner eller operationer för att avlägsna partikeln.

"Dimerisering" er en begrep i biokjemisk sammenheng og refererer til den proces, hvor to identiske eller ikke-identiske proteiner eller andre molekyler kobles sammen for å forme en større kompleks struktur. Disse parrede enheter kaller man "dimere". Dimeriseringen kan forekomme naturlig i levende organismer, men den kan også oppstå som en følge av eksogene faktorer, for eksempel ved virkning av visse typer medisinsk behandling.

Dimeriseringen kan ha betydning for mange forskjellige biologiske funksjoner, inkludert signalering, regulering og transport av molekyler i cellen. I noen tilfeller kan feilregulering av dimerisering føre til ubalanse i cellefunksjonen og kan være involvert i uviklingen av visse sykdommer, for eksempel kreft.

Tellurium (Te) er ikke direkte relatert til medisin, men det er et grundstoff som tilhører kategorien af ikke-metaller på det periodiske systemet. Tellurium kan være til stede i små mengder i nogle levende organismer og miljøer, men det har ingen kendt biologisk funktion hos mennesker eller andre dyr. Derfor er der ikke en medicinsk definition for Tellurium.

Image-guided radiotherapy (IGRT) er en form for strålebehandling som bruker medisinske bilder for å stille in stråledoseringen og pekingen av stråleretningen til passe paciensens anatomi, typisk i realtid eller nært realtid under behandlingen. Dette gjør det mulig å ta hensyn til eventuelle endringer i pasientens kroppsform eller stilling etter de opprinnelige planene for strålebehandlingen, noe som kan føre til forbedret nøyaktighet og reduksjon av skade på omkringliggende helseviktige strukturer. IGRT kan brukes sammen med forskjellige typer strålebehandling, inkludert ekstern strålebehandling, intern strålebehandling (brachyterapi) og protonstrålebehandling.

"Benbrott" er en norsk betegnelse som direkte kan oversattes til "broken bone" eller "fracture" på engelsk. I medisinsk sammenhenging refererer det til en skade på skelettet der en eller flere deler av et ben har blitt revnet eller knust.

Fracturer kan oppstå som følge av uhell, direkte trauma, overbelastning, sykdomme som svækkjer benstrukturen eller bruk av visse medisiner. Symptomer på en fractur inkluderer smerte, utsving i funksjonen av det berørte leddet, synlig deformitet, svelling og blåhet i området rundt skaden.

Det finnes forskjellige typer av benfracturer, som kan klassifiseres basert på stedet, retningen, artens grad og mekanismen til skaden. Behandlingen av en fractur kan innebære reduksjon (realigering), immobilisering ved hjelp av en slags støtte som en gips- eller splint, operasjon og rehabilitering for å fremme heling og å gi tilbake funksjonen.

En oftalmoskop är ett medicinskt instrument som används för att undersöka ögats bakre delar, inklusive näthinnan, blodkärlen och optiska nerver. Det består av en lampa och en linser som fästes framför observerarens öga. Oftalmoskopet kan användas för att upptäcka olika sjukdomar och skador på ögat, såsom grå starr, diabetesrelaterade skador och papillasödema. Det finns både direkta och indirekta oftalmoskop, där de direkta är handhållna och används för att titta rakt in i ögat, medan de indirekta kräver en annan linser som placeras mellan oftalmoskopen och patientens öga.

Medicinskt kan makuladegeneration definieras som en progressiv och ofta med åldern relaterad ögonsjukdom som orsakar skada på den centrala synen. Det sker till följd av att det centrala området i näthinnan, kallat gula fläcken eller makulan, börjar degenerera.

Makuladegeneration kan delas in i två typer: torr (atrofisk) och fuktig (neovaskulär). Torr makuladegeneration är den vanligaste formen och kännetecknas av att ljuskänsliga celler i näthinnan bryts ned. Fuktig makuladegeneration är mer aggressiv och orsakas av nybildning av blodkärl under näthinnan som läcker och skapar ödem, vilket kan leda till snabb försämring av synen.

Symptomen på makuladegeneration inkluderar nedsatt central synskärpa, svårigheter att urskilja kontraster, distorsion av raka linjer och en försämrad förmåga att läsa eller känna igen ansikten. Även om det inte finns någon botande behandling för torr makuladegeneration, kan fuktig makuladegeneration behandlas med mediciner som injiceras direkt i ögat för att reducera nybildningen av blodkärl och stabilisera synen.

Tumörbörda (tumor burden) refererar till den totala mängden eller storleken på cancer som påträffats hos en individ. Det kan användas för att beskriva både lokal tumörväxt och spridning av cancern till andra delar av kroppen (metastaser). Tumörbördan kan mätas med olika metoder, exempelvis genom att räkna antalet tumörer eller deras volymer, eller genom att mäta mängden cancerceller i blodet eller andra kroppsvätskor.

En hög tumörbörda kan leda till allvarliga komplikationer och försämrad livskvalitet, samt öka risken för dödlig utgång av sjukdomen. Behandlingen av cancer kan också påverkas av tumörbördan, eftersom högre tumörbörda ofta kräver aggressivare behandlingsmetoder.

"Age factors" in a medical context refers to the various changes and conditions that occur as a result of aging, which can affect an individual's health and susceptibility to disease. These factors may include:

* Physical changes associated with aging, such as decreased muscle mass, bone density, and lung function
* Increased risk for certain chronic diseases, such as heart disease, stroke, diabetes, and cancer
* Changes in sensory perception, including vision and hearing loss
* Cognitive decline, including an increased risk of dementia and Alzheimer's disease
* Increased susceptibility to infections due to a weakened immune system
* Greater likelihood of experiencing multiple chronic conditions simultaneously (multimorbidity)

These age-related factors can impact the diagnosis, treatment, and management of medical conditions, and must be taken into account when providing care for older adults.

Medicinskt sett är optiska fibern ett slags ljusledare som används för att överföra information i form av ljussignaler över långa avstånd inom medicinska sammanhang, särskilt inom områdena kommunikation, bilddiagnostik och terapi.

En optisk fiber består av en mycket tunn, transparent kärna som är omgiven av ett lager av lägre brytningsindex, kallat kläddlaser. Ljuset färdas genom kärnan via totalreflektion, vilket möjliggör att information kan överföras över stora avstånd med minimal förlust.

I medicinska tillämpningar används ofta glasfiberkablar som är flexibla och kan anpassas efter behov. De används exempelvis inom endoskopi, fiberoptisk kommunikation mellan medicinska enheter och för att överföra bilder från medicinska avbildningsenheter som till exempel magnetresonanstomografi (MRT) och datortomografi (CT).

Organofosforföreningar är en grupp av kemiska föreningar som innehåller minst en kovalent bunden fosforatom till en eller flera kolatomer. Dessa föreningar kan vara naturligt förekommande, såsom i vissa enzymer och livsmedel, eller syntetiska, som i bekämpningsmedel, plaster och andra industriella produkter.

Syntetiska organofosforföreningar är kända för sin användning som insecticider, herbicider och nervgaser. De kan vara mycket giftiga för levande organismer, inklusive människor, och kan orsaka allvarliga skador på nervsystemet. Några exempel på välkända organofosforföreningar är parathion, malathion och sarin.

Transmission electron microscopy (TEM) är en form av elektronmikroskopi där ett tunnt elektronljus passerar genom ett preparat och projiceras till en detektor, vilket ger en tvådimensionell bild av preparatet med mycket hög upplösning. TEM används ofta inom biologiska vetenskaper för att studera strukturen hos celler och subcellulära komponenter, men den kan också användas inom materialvetenskap för att undersöka materialegenskaper på nanoscale.

Temperatur är ett mått på den termiska energin som finns hos ett föremål eller en levande varelse. I medicinskt sammanhang avses ofta kroppstemperaturen, vilken är en indikation på en persons hälsotillstånd. Normalt temperaturen i människokroppen ligger mellan 36,5 och 37,5 grader Celsius. En förhöjd kroppstemperatur kan vara ett tecken på infektion eller annan sjukdom. En sänkt kroppstemperatur kan också vara ett allvarligt tecken beroende på orsaken.

Computer-supported signal processing är en gren inom signalbehandling som involverar användandet av datorer och digital teknologi för att behandla, analysera och utvinna information från olika slag av signalsystem, till exempel elektriska, fysikaliska eller biologiska signaler. Detta innefattar vanligen insamling, filtrering, analys, bearbetning och visualisering av data för att utvärdera och tolka signalernas egenskaper och mönster.

Exempel på tillämpningar av computer-supported signal processing inkluderar:

1. Biomedicinsk signalbehandling: Användandet av datorstödd analys för att tolka signalsystem från levande organismer, exempelvis EKG (elektrokardiogram) eller fMRI (funktionell magnetresonanstomografi) data.
2. Telekommunikation: Användandet av digital signalbehandling för att koda, dekoda och filtrera kommunikationssignaler som röst, video och data över datornätverk och telekommunikationssystem.
3. Industriell automation: Användandet av datorstödd signalbehandling för att övervaka, kontrollera och optimera industriella processer och system, exempelvis maskinvara, sensorer och aktuatorer.
4. Bild- och ljudbehandling: Användandet av digital signalbehandling för att bearbeta, komprimera och förbättra digital bilder och ljud, till exempel i media- och underhållningsindustrin.
5. Miljöövervakning: Användandet av datorstödd analys för att övervaka och analysera miljödata som luft-, vatten- och markkvalitet, till exempel i system för tidig varning och katastrofskydd.

I allmänhet använder computer-supported signalbehandling avancerade algoritmer och metoder från områden som matematik, statistik, maskininlärning och artificiell intelligens för att bearbeta och analysera digital data i realtid eller nära realtid.

'Hornhinna' (latin: *cornua conjunctiva*) är ett par benformade strukturer i ögats främre del, vid gränsen mellan konjunktivan och bindehinnan. Dessa hornformade utskott har till uppgift att skydda ögat från skada när vi blinkar eller torkar bort något från ögonlocken. De är vanligtvis vita eller transparenta, men kan bli röda eller inflammerade vid irritation eller infektion.

Det är värt att notera att begreppet 'hornhinna' inte används i den medicinska diagnosen *keratokonjunktivitisk sarkoidos*, som kan vara orsaken till eventuella förväxlingsrisker.

Elektronmikroskopi är en teknik inom mikroskopi där man använder en elektronstråle i stället för ljus för att observera ett preparat. Det ger en mycket högre upplösning jämfört med optisk mikroskopi, och kan nå upp till 100 000 gånger magnification.

Det finns två huvudsakliga typer av elektronmikroskopi: transmissionselektronmikroskop (TEM) och skannande elektronmikroskop (SEM). TEM-metoden ger en tvådimensionell projektion av ett preparat, medan SEM-metoden ger en tredimensionell bild.

I TEM passerar elektronstrålen genom det tunnslida preparatet och interagerar med atomerna i preparatet, vilket skapar en bild som kan tolkas för att ge information om struktur, sammansättning och kemisk analys av preparatet.

I SEM skannas elektronstrålen över ytan av preparatet och ger upphov till sekundära elektroner som kan detekteras och användas för att generera en topografisk bild av ytan. SEM-metoden ger ofta mycket skarpa och detaljerade bilder av ytor, vilket gör den särskilt användbar inom materialvetenskap, biologi och andra områden där det behövs information om ytstruktur.

Metall nanoparticles (MNPs) är artificiella material som består av metallatomer och har minindest en dimension i nanometerskalan (1-100 nm). Dessa partiklar har unika egenskaper som skiljer sig från både de grundläggande metallerna och deras bulky form. MNPs kan ha olika form, storlek och sammansättning beroende på tillverkningsprocessen. De används inom en rad olika områden, såsom medicin, elektronik och miljöteknik, tack vare deras unika egenskaper som exempelvis deras höga ytarea, optiska egenskaper och magnetiska egenskaper. I medicinen används de ofta inom diagnostik och terapi, exempelvis som kontrastmedel i bilddiagnostik eller som värmekälla i cancerbehandlingar.

Glaskroppsavlossning, även känd som vitreus detachment (VD) eller posterior vitreous detachment (PVD), är ett tillstånd där den transparenta geléartade substansen i ögat, glaskroppen, separerar från näthinnan. Den bakre ytan av glaskroppen är vanligtvis fastsatt till näthinnan med hjälp av tunna fibrer. Med tiden kan dessa fibrer degenerera och försvagas, vilket orsakar en separation mellan glaskroppen och näthinnan.

När detta händer kan det resultera i en upplevelse av flyktiga flimmer eller blixtrande ljus (fotopsier) i synfältet, speciellt när man ser sig rörligt mot en ljus bakgrund. I de flesta fallen är glaskroppsavlossning en naturlig del av åldrandeprocessen och orsakar inga andra komplikationer eller besvär än nämnda synfenomen.

I vissa fall kan dock glaskroppsavlossning leda till komplikationer som blödningar i ögat, tråkiga synförändringar eller i sällsynta fall skada näthinnan och orsaka en permanent synnedsättning. Om du upplever några av dessa symtom rekommenderas du att konsultera en ögonläkare (oftalmolog) för att utvärdera din situation och få råd om behandling om det behövs.

"Cavernous hemangioma" är en medicinsk term som används för att beskriva ett typ av blodkärls tumör som består av stora, utvidgade vener. Dessa tumörer är vanligtvis belägna i huden eller levern, men kan också förekomma i andra delar av kroppen.

Cavernous hemangioma i huden visar sig ofta som röda, blåa eller svarta knölar eller köttiga utväxter under huden. De kan vara små och diskreta eller så stora som flera centimeter i diameter. I levern kallas de ofta för "cavernous hemangioma of the liver" och är vanligtvis små och asymptomatiska, men i sällsynta fall kan de bli storleken av en apelsin eller större och orsaka problem som buksmärtor, svullnad eller blödningar.

Cavernous hemangiomas är vanligtvis ofarliga och behöver inte behandlas om de inte orsakar några besvär eller komplikationer. I vissa fall kan dock stora eller snabbt växande tumörer behöva avlägsnas genom kirurgi eller andra metoder för att förebygga komplikationer som blödningar, infektioner eller andra skador på omgivande vävnader.

Transmissionselektronmikroskopi (TEM) är en teknik inom elektronmikroskopi där ett elektronljus passerar genom ett preparat och projiceras på en skärm eller en detektor, vilket ger en förstorad bild av preparatet. TEM används ofta för att studera strukturen hos material på nanometerskalan, såsom biologiska preparat, polymerer och mineraler.

I TEM accelereras elektronerna med hjälp av en elektronkanon till höga hastigheter och fokuseras med magnetiska linsystem. Elektronerna passerar sedan genom ett ultra tunn preparat (typ 50-100 nm tjockt) som är belagt på en transparent underlag, såsom ett glasrutplätt eller en polymerfilm. Preparatet absorberar och diffuserar elektronerna på olika sätt beroende på dess struktur och sammansättning, vilket ger upphov till kontrast i den projicerade bilden.

Denna teknik ger mycket hög upplösning jämfört med ljusmikroskopi, upp till 0,2 nm, och möjliggör detaljerad analys av strukturen hos material på atomär skala. TEM används också för att identifiera och analysera nanomaterial, kristallstruktur, defekter i material och för att studera interaktioner mellan biologiska preparat och nanomaterial.

Dipyridamole är ett kärlvasodilatatoriskt läkemedel som används för att behandla och förebygga blodproppar (tromboser). Det fungerar genom att öka blodflödet i kärlen och förhindra aggregation av blodplättar, vilket kan hjälpa att minska risken för att utveckla blodproppar. Dipyridamole kan användas ensamt eller tillsammans med andra läkemedel som aspirin efter stroke orsakad av en blodpropp.

Läkemedlet ges vanligen peroralt (via munnen) och börjar verka inom en timme efter intagandet. Vanliga biverkningar inkluderar huvudvärk, yrsel, magont, diarré och hudutslag. I sällsynta fall kan dipyridamole orsaka allvarligare biverkningar som andningssvårigheter, lågt blodtryck eller överdosering, vilket kan kräva akut medicinsk behandling.

Det är viktigt att använda dipyridamole enligt receptläkarens instruktioner och att inte öka dosen eller avbryta behandlingen utan första att konsultera läkaren.

Lungvolymmätningar (Lung Volume Measurements) är en grupp av tekniker som används för att mäta olika delar av luftvolymerna i lungorna. Det finns fyra huvudsakliga volymer som mäts:

1. Total Lung Capacity (TLC): Den totala lungkapaciteten är summan av alla luftvolymer i lungorna, inklusive den residuala volymen.
2. Vital Capacity (VC): Den vitala kapaciteten är den maximala mängden luft som kan andas ut efter en maximal inandning.
3. Inspiratory Reserve Volume (IRV): Det inspiratoriska reservvolymen är den extra luft som kan andas in över och above den normala inandningsvolymen.
4. Functional Residual Capacity (FRC): Den funktionella residualkapaciteten är den mängd luft som finns kvar i lungorna efter en normal utandning.

Lungvolymmätningar kan användas för att diagnostisera och övervaka behandling av lungsjukdomar som exempelvis COPD (Chronic Obstructive Pulmonary Disease) och astma, samt för att bedöma lungfunktionen före operationer där det är viktigt att känna till patientens lungvolymer.

"Papio" är ett taxonomiskt släkte inom familjen markattartade apor (Cercopithecidae). Det inkluderar fem arter som vanligtvis kallas babianer:

1. Chacokbabian (*Papio cynocephalus*)
2. Geladababian (*Papio hamadryas*)
3. Olivebabian (*Papio anubis*)
4. Guineababian (*Papio papio*)
5. Yellow baboon (*Papio kindae*) eller *Papio xanthopyge* (systematiken är omstridd)

Babianer är marklevande apor som förekommer i Afrika söder om Sahara. De lever i flockar och har en komplex social struktur. Babianer är allätare, men deras diet består huvudsakligen av växtmaterial som frukt, frön, blad och rötter, men de äter också insekter och andra smådjur.

En mutation är ett tillfälligt eller permanet genetiskt förändring i DNA-sekvensen som kan resultera i en förändring i strukturen eller funktionen hos ett protein eller en genprodukt. Mutationer kan uppstå spontant under celldelning, eller orsakas av externa faktorer såsom strålning, kemikalier eller virus. Mutationer kan vara skadliga, neutrala eller till och med fördelaktiga beroende på vilken del av genomet de påverkar och hur de påverkar genens funktion.

"Kärlmissbildningar" (vaskuläre missformningar eller vaskulopati) är en övergripande beteckning på abnormiteter och sjukdomar i kroppens blodkärl. Det kan vara medfödda eller aquired, lokaliserade till specifika områden eller systemiska. Kärlmissbildningar kan vara strukturella, funktionella eller både och röra sig om förändringar i kärlväggarnas uppbyggnad, kärlens diameter, blodflödeshastighet eller blodgenomströmning. Exempel på kärlmissbildningar inkluderar aneurysm (en utbulning av en artär), arterioskleros (förtjockning och hårdnad av artärväggarna), cerebral vaskulär sjukdom (blodkärlsjukdom i hjärnan) och Raynauds fenomen (en förträngning av små kärl som orsakar svalt, blekt eller blått finger/tå).

Infraröd spektrofotometri (IR-spektrofotometri) är en teknik inom analytisk kemi som används för att identifiera och quantifiera olika ämnen baserat på deras absorptionsmönster i det infraröda spektrumet.

Spektrofotometern skickar infraröd strålning genom ett prov, som kan vara i gas-, vätske- eller fast form. När strålningen passerar igenom provet absorberas vissa våglängder av ljuset medan andra reflekteras eller transmitteras. Det absorbierade ljuset korresponderar till specifika vibrations- och rotationssätt hos molekyler i provet.

Genom att mäta intensiteten av det transmittida ljuset och jämföra det med en referens kan man skapa ett spektrum som visar absorptionerna som funktion av våglängden. Varje ämne har unika absorptionsmönster i det infraröda spektrumet, vilket gör att tekniken kan användas för att identifiera och karaktärisera okända ämnen.

IR-spektrofotometri är en mycket användbar teknik inom områden som kemi, materialvetenskap, biologi och miljövetenskap. Den kan användas för att identifiera och kvantifiera organiska och oorganiska ämnen, studera molekylära interaktioner och strukturer, och analysera polymerer och andra komplexa material.

'Portåder' er en medisinsk betegnelse for en artificiel blodcirkulationsvei som oftest implanteres i livmoderen hos personer med leverfunksjonssvikt. Navnet kommer af at denne type blodcirkulationsvei ofte kobles sammen med en 'portsystemisk shunt', der omdirigerer blodet fra magen og tarmløbene væk fra leveren, for at reducere stressen på leveren.

Portåderen består af en kateter som føres gennem vena jugularis (halsveneren) ned i hjertets højre side og derefter videre ned gennem leverens vene til leverens venøse system. Dette muliggør at medicin og ernæring kan gives direkte ind i leverens venøse system uden at skulle passere gennem leveren først.

Portåder anvendes oftest hos personer med leverkræft, cirrose eller andre leversygdomme, der gør at leveren ikke kan behandle blodet korrekt. Denne type behandling kan forlænge patientens overlevelse og forbedre livskvaliteten.

Isotopmärkning är en teknik inom kemin och fysiken där ett visst grundämne ersätts med en isotop av samma grundämne. Isotoper är varianter av ett grundämne som har samma antal protoner, men skiljer sig åt i antalet neutroner och därmed också i massa.

I medicinsk kontext används isotopmärkning ofta för att studera olika biologiska processer in vivo, till exempel genom att märka läkemedel eller andra substanser med en radioaktiv isotop. Dessa kan sedan följas upp med hjälp av olika tekniker som gammakameror eller PET-skanning för att få information om hur de distribueras och metaboliseras i kroppen. Isotopmärkning används också inom diagnostiska och terapeutiska syften, till exempel genom att märka celler eller proteiner med en radioaktiv isotop för att kunna på så sätt följa deras aktivitet och interaktioner i kroppen.

'Endovascular procedures' refer to minimally invasive medical treatments that are performed inside blood vessels, typically through a small incision in the skin. These procedures are often used to treat various conditions affecting the cardiovascular system, such as aneurysms, blockages, and narrowings of blood vessels.

During an endovascular procedure, a doctor inserts a thin, flexible tube called a catheter into a blood vessel, usually through a groin puncture. The catheter is then guided to the site of the problem using imaging techniques such as X-ray or ultrasound. Once the catheter is in place, various devices and tools can be passed through it to perform the necessary treatment.

Examples of endovascular procedures include:

* Angioplasty and stenting: A balloon is inflated inside a narrowed blood vessel to widen it, and a stent may be placed to keep it open.
* Endovascular aneurysm repair (EVAR): A stent graft is inserted into an aneurysm to reinforce the weakened vessel wall and prevent rupture.
* Thrombectomy: Clots are removed from blood vessels using various devices, such as suction or mechanical thrombectomy.
* Embolization: Blood flow to a specific area is blocked by injecting particles or coils through a catheter.

Endovascular procedures offer several advantages over traditional open surgery, including smaller incisions, reduced blood loss, shorter hospital stays, and faster recovery times. However, they also carry some risks, such as infection, bleeding, and damage to surrounding tissues. As with any medical procedure, the benefits and risks should be carefully weighed before deciding whether an endovascular procedure is appropriate.

'Hjärnbark' är ett medicinskt begrepp som refererar till den yttre vävnadslagern av hjärnan, även känd som cerebral cortex. Den består av nervceller och deras utskott (axoner och dendriter) och är indelad i olika områden med specifika funktioner, såsom sensoriska, motoriska och kognitiva funktioner. Hjärnbarken är den del av hjärnan som är involverad i högre mentala processer, inklusive tankeprocesser, minne, perception, språk och medvetande.

Rubidium-82 är ett radioaktivt rubidiumisotop som används inom medicinen, särskilt inom kardiologi och nuclearmedicin. Isotopen har en halveringstid på cirka 75 sekunder och sönderfaller genom positronemission (β+) till krypton-82.

I kliniska sammanhang används rubidium-82 ofta som en substitut för kalium i hjärtstudier med position Emission Tomography (PET). Eftersom rubidium är ett alkaliskt earth metal, liknar det kemiiskt kalium och kan ersätta det i kroppen. När rubidium-82 injiceras intravenöst accumuleras isotopen i hjärtmuskulaturen i proportion till blodflödet. Detta gör att man kan använda PET-scanning för att visualisera och mäta regionalt myokardialt blodflöde, vilket kan vara användbart för att detektera ischemisk hjärtsjukdom och bedömma effektiviteten av olika behandlingsmetoder.

Kombinationstherapie (engelska: Combination therapy) är en form av behandling där två eller fler läkemedel, var och en med sitt specifika verkningssätt, kombineras för att behandla en sjukdom. Syftet med kombinationstherapin kan vara att öka effektiviteten hos behandlingen, minska doserna av varje läkemedel och/eller reducera potentialen för biverkningar genom att undvika höga koncentrationer av enskilda läkemedel.

Denna typ av terapi används ofta vid behandling av kroniska sjukdomar som HIV/AIDS, cancer och hjärt-kärlsjukdomar. I exempelvis HIV/AIDS-behandling kan en kombination av flera antiretrovirala läkemedel användas för att minska virusets förmåga att replikera sig, vilket i sin tur saktar ned sjukdomens framskridande och förbättrar patientens livskvalitet.

I cancerbehandling kan kombinationstherapin involvera användning av flera olika typer av läkemedel, såsom kemoterapi, immunterapi och målgerichtad terapi, för att attackera tumören på olika sätt. Detta kan öka sannolikheten för en framgångsrik behandling och minska risken för resistensutveckling hos cancercellerna.

I vissa fall kan kombinationstherapin även användas vid behandling av infektionssjukdomar, där flera antimikrobiella läkemedel kombineras för att bekämpa en resistentsjukdom eller öka effektiviteten av behandlingen.

Hjärnischemi (cerebral infarction) är en form av stroke som orsakas av ett blodflödesbrist i hjärnan, vilket leder till att hjärnvävnaden inte får tillräckligt med syre och näringsämnen. Detta kan resultera i cellskador eller död i den drabbade hjärnregionen.

Hjärnischemi kan delas in i två kategorier:

1. Trombotisk ischemisk stroke: Orsakas av en blodpropp (tromb) som bildats i ett av hjärnans artärer eller dess grenar.
2. Embolisk ischemisk stroke: Orsakas av en blodpropp (embolus) som har lossnat från ett annat ställe i kroppen, till exempel hjärtat eller karotisartären, och transporterats med blodflödet till hjärnan där den blockerar en artär.

Riskfaktorer för hjärnischemi inkluderar hög ålder, högt blodtryck, diabetes, rökning, hög kolesterol, övervikt och fysisk inaktivitet. Symptomen på hjärnischemi kan variera beroende på vilken del av hjärnan som är drabbad, men de kan inkludera plötslig svaghet eller förlamning på ena kroppshalvan, problem med talsättet eller förståelsen av språk, synförlust, yrsel, samt plötsliga och starka huvudvärkar.

Organstorlek är ett mått på storleken på olika organ i kroppen, ofta uttryckt i volymen (till exempel i kubikcentimeter, cm3) eller i vikt (till exempel i gram, g). Organens storlek kan variera mellan individer beroende på en rad faktorer som kön, ålder, genetiska faktorer och hälsostatus. I vissa fall kan organens storlek användas som ett sätt att bedöma hälsan hos en individ, till exempel när man mäter storleken på levern för att undersöka om den är utsatt för skada eller sjukdom.

Hjärnhinntumörer (eng. Brain Tumors) är en allmän term för olika typer av vävnadsväxtsjukdomar som utvecklas i hjärnan eller hjärnhinnan. De kan vara godartade (benigna) eller elakartade (maligna).

Godartade hjärnhinntumörer växer långsamt och kan trycka på omkringliggande hjärnvävnad, vilket kan orsaka symptom som huvudvärk, krämpor, yrsel, syn- eller härmningsproblem. De kan behandlas genom kirurgi, strålbehandling eller ibland även med mediciner.

Elakartade hjärnhinntumörer däremot växer snabbare och kan infiltrera omkringliggande hjärnvävnad, vilket gör att de är svårare att operera bort helt. De sprider sig också lättare till andra delar av kroppen. Symptomen kan vara desamma som för godartade tumörer, men tenderar att bli allvarligare och uppstå snabbare. Behandlingen innefattar ofta en kombination av kirurgi, strålbehandling och/eller kemoterapi.

Det är viktigt att notera att alla typer av hjärnhinntumörer kan ha allvarliga konsekvenser eftersom de utvecklas inne i det begränsade utrymmet i skallen, vilket gör att även en liten tumör kan orsaka tryck på hjärnan och leda till neurologiska symtom.

Medicinskt sett betyder "mönsterigenkännande, automatiserat" att ett datorbaserat system har kapaciteten att urskilja mönster i stor volym av medicinska data, som exempelvis elektroniska hälsorapporter eller bilddiagnostiska data, och att göra detta utan direkt användarinteraktion. Genom att träna på stora mängder data kan djupinlärningsalgoritmer automatisera mönsterigenkännandet och hjälpa till med att ställa diagnoser, förutsäga sjukdomsförlopp eller rekommendera behandlingar. Detta kan underlätta för vården och göra den mer effektiv, men det är också viktigt att vara medveten om möjliga begränsningar och risker, såsom bias i data eller algoritmer som kan påverka kliniska beslut.

'Blodflödeshastighet' refererar till hastigheten med vilken blod flödar genom kroppens artärer, kapillärer och vener. Den kan variera beroende på flera faktorer, inklusive personens hjärtfrekvens, blodvolym, resistans i artärerna och ventrikelns kontraktionsstyrka.

Blodflödeshastigheten mäts vanligtvis i enheten millimeter per sekund (mm/s) eller centimeter per sekund (cm/s). I kliniska sammanhang kan den också uttryckas som hjärtminutvolym (HMV), vilket är volymen blod som pumpas ut från hjärtat under en minut.

Det är viktigt att upprätthålla en normal blodflödeshastighet eftersom för låg hastighet kan leda till syrebrist i kroppens vävnader, medan för hög hastighet kan orsaka skador på artärväggarna och öka risken för hjärt-kärlsjukdomar.

"Kalibrering" er en proces innen naturvitenskap og teknologi som innebærer jämförelse av målingar gjort med et verktyg eller en utstyr med en standard for å unngå systematiske feil. Det implisjerer justering av måleverktøyet eller -utstyret for å sikre at det gir akkurate og repelible målingar etter angitt standarder. I medisinsk sammenheng kan kalibrering forekomme i forbindelse med testing av blodprover, vitenskapelige målinger eller med medicale enheter for å sikre at de gir riktig og pålitelig informasjon.

A dissection aneurysm, även känt som en "dissekerande aortaaneurysm", är ett medicinskt tillstånd där det uppstår en skada på den inre layern av aortan (den stora blodkärlen som löper från hjärtat). Skadan orsakar en rättslägen splittring i väggen på aortan, vilket gör att blodet kan tränga in och skilja de yttre lagren ifrån varandra. Detta kan leda till att aortan sväller upp och bildar ett aneurysm (en utbuktning i kärlen).

Dissekerande aortaaneurysmer är allvarliga tillstånd som kräver omedelbar medicinsk behandling, ofta kirurgi. Om de inte behandlas kan de leda till livshotande komplikationer, såsom blodproppar eller inre blödningar. Faktorer som ökar risken för att utveckla en dissekering aneurysm inkluderar hög ålder, högt blodtryck, rökning och genetiska faktorer.

Frontallobben är en del av storhjärnan (cerebrum) och utgör ungefär en tredjedel av hjärnbarken. Det är den främsta delen av stora hemisfärerna och är indelad i olika delar som har olika funktioner. Frontallobben är involverad i planering, initiativ, arbetsminne, impulskontroll, socialt beteende, moraliska bedömningar och känslomässiga respons. Skador på frontalloben kan orsaka förändringar i beteende, emotionella svårigheter och kognitiva problem.

'Porositet' refererer til den relative mængde af porer (hulrum) i et fast stof, som f.eks. et biologisk væv eller et syntetisk materiale. Porøsiteten har en betydning for materialets egenskaber, herunder styrken, fleksibiliteten og evnen til at transportere væske eller gas gennem det. I medicinsk sammenhæng kan porositet være relevant for forståelse af processer som absorption, diffusion og transport i biologiske væv, herunder huden, lungerne og nyrene.

Talamussjukdomar är en samlingsbeteckning för sjukdomar som primärt orsakas av skada eller avvikelse i talamus, en del av hjärnan som är involverad i sensomotorisk och kognitiv funktion. Talamussjukdomar kan vara medfödda eller aquired, och de kan orsakas av flera olika faktorer, till exempel trauma, infektion, tumörer, stroke eller neurodegenerativa sjukdomar.

Exempel på talamussjukdomar inkluderar:

* Talamuskärlsbetydande stroke (CVA)
* Neurodegenerativa sjukdomar som parkinsonism och Huntingtons sjukdom
* Infektioner som hjärnhinneinflammation (meningit) eller encefalit
* Metaboliska sjukdomar som Wilson sjukdom
* Tumörer i talamus

Symptomen på talamussjukdomar kan variera beroende på vilken del av talamus som är drabbad, men de kan inkludera sensorisk förlust, motoriska störningar, kognitiva svårigheter, smärta, sömnstörningar och förändringar i perception och känsloliv.

'Flebografi' är ett medicinskt undersökningsförfarande där kontrasterande medel injiceras i blodkärlen (venorna) för att skapa tydliga bilder som kan användas för att utvärdera blodkärlsystemet. Detta görs vanligtvis för att undersöka problem relaterade till venerna, såsom blodproppar eller skador på venväggarna.

Under en flebografi placeras ett smalt rör (kateter) in i en ven, oftast i armen eller handen. Kontrasteringsmedlet injiceras sedan genom katetern och färdas genom blodkärlen till de delar av kroppen som ska undersökas. X-strålar används sedan för att ta bilder av venorna medan kontrasteringsmedlet färdas genom dem.

Flebografi är ett invasivt ingrepp och innebär vissa risker, såsom allergiska reaktioner på kontrasteringsmedlet eller skador på blodkärlen under injektionen. Dessa risker är dock sällsynta och vanligen lindriga.

En katalys är ett molekyul eller jon som ökar hastigheten på en kemisk reaktion genom att sänka energibarriären för reaktionen, men själv inte förändras i antal eller typ under processen. Katalytiska reagens deltar alltså inte i reaktionen och produceras inte som ett produkt av den heller. Istället fungerar de genom att sänka den aktiveringsenergi som behövs för att starta reaktionen, vilket gör att fler molekyler kan reagera under givena förhållanden. Katalysatorer är mycket viktiga inom biologin och industrin eftersom de gör det möjligt att effektivt producera en mängd olika kemikalier och material.

'Luft i lungsäcken' (i medicinska sammanhang) är ett tillstånd där luft har accumulerat i pleuran, den yttre hinna som omger lungorna. Detta kallas ofta för en pneumothorax. Orsakerna kan variera, men det kan exempelvis bero på skada, sjukdom eller underlättas av vissa aktiviteter som dykning. Symptomen kan inkludera plötslig bröstsmärta, hosta, andnöd och i allvarliga fall hypoxi (syrgasbrist). Behandlingen beror på svårighetsgraden av tillståndet, men kan omfatta observation, syreterapi, aspiration av luften eller kirurgiskt ingrepp.

'Fluorescens' er ein medisinsk termin som refererer til egenskapen til å absorbere lys av kort bølgjelengde og deretter emittere lys av lengre bølgjelengde. Dette skjer når ein molekyll i ein substans absorbierer en foton (en lyspartikkel) med en bestemt energi, eller bølgjelengde, som er mindre enn dets egen energinivå. Som følge av denne absorpsjonen kommer ein del av denne energien til å overføres til ein annen elektron i molekylet, som deretter stiger opp til ein høyere energinivå. Når denne elektronen senker seg ned til sin opprinnelige energinivå vil den frigjore en foton med lavere energien eller lengre bølgjelengde enn det som absorbiert var. Dette resulterer i at substansen synes å lyse opp i ein farg som er forskjellig fra den som absorbert var.

Fluorescens er viktig innenom medisinen, specielt innenfor diagnostisk testing og forskning. Fluorescerende markører kan brukes til å merke ut bestemte celler eller strukturer i ein kropp, noe som kan være velegnet for å undersøke hvordan ein sykdom utvikler seg eller for å evaluere effekten av ein behandling. Fluorescens er også brukt innenfor bildediagnostiske metoder som fluorescens-angiografi og fluorescens-mikroskopi.

"Bihålesjukdomar" (tidigare kallat "tuberkulos i bihålorna") är en infektionssjukdom som primärt orsakas av bakterien Mycobacterium tuberculosis. Sjukdomen drabbar ofta luftvägarna, men kan även sprida sig till andra delar av kroppen, inklusive bihålorna (öron).

Infektionen i bihålorna uppstår vanligtvis som en komplikation av en tidigare tuberkulosinfektion någon annanstans i kroppen. Bakterierna kan spridas via blodomloppet eller lymfvätskan till bihålorna, där de kan orsaka inflammation och skada.

Symptomen på bihålesjukdomar inkluder bland annat smärta i örat, hörselnedsättning, utflöde från örat som kan vara klart, blodigt eller gulsiktigt, och svullnad i området runt örat. I vissa fall kan även feber, trötthet och viktminskning förekomma.

Diagnosen ställs vanligtvis genom att taga ett prov från örat och analysera det för närvaro av bakterier eller andra tecken på infektion. Behandlingen består vanligen av en kombination av antibiotika som tas under en längre period, ofta i sex månader eller mer. I vissa fall kan även kirurgi behövas för att avlägsna infekterat vävnad eller dränera abscesser.

'Tidig diagnos' refererar inom medicinen till att upptäcka och fastställa sjukdomen eller skadan hos en patient så snart som möjligt efter dess påbörjan, ofta innan den har utvecklats till en mer allvarlig eller avancerad stadium. Den tidiga diagnosen kan hjälpa läkare att behandla sjukdomen effektivare, förhindra komplikationer och förbättra prognosen för patienten. Detta kan uppnås genom användning av screening-tester, undersökningar och andra diagnostiska metoder som är specifika för den aktuella sjukdomen eller skadan.

"Bröstkorgstumörer" är ett samlingsbegrepp för olika typer av tillväxtar (tumörer) som kan utvecklas i bröstkorgen (torax). Detta inkluderar både godartade och elakartade tumörer, såväl som cystor och abscesser. Några exempel på olika typer av bröstkorgstumörer är:

1. Lungcancer: Elakartad tumör i lungorna som kan vara either non-small cell lung cancer (NSCLC) eller small cell lung cancer (SCLC).
2. Bröstcancer: Elakartad tumör i brösten som kan uppstå både hos kvinnor och män, även om det är mycket vanligare hos kvinnor.
3. Mesoteliom: Elakartad tumör i den serösa membranen som tapper lungorna och andra organ inne i bröstkorgen. Denna typ av cancer är ofta kopplad till asbestexponering.
4. Sarcom: Godartad eller elakartad tumör i mjuktissuen, benen eller annan stödjande vävnad inne i bröstkorgen.
5. Thoracic outlet syndrome (TOS): Kompression av nerver och blodkärl som passerar genom det smala utrymmet mellan nyckelbenet och första revbenet, vilket kan leda till smärta, svaghet och känselbortfall i arm och hand.
6. Mediastinal tumörer: Tumörer i mediastinet, det mittersta kompartmentet i bröstkorgen som innehåller hjärtat, lungornas stora blodkärl, thymus- och lymfkörtelvävnad.

Det är viktigt att notera att den specifika behandlingen och prognosen för en bröstkorgstumör varierar beroende på typ, storlek, läge och om tumören är godartad eller elakartad.

Open-angle glaucoma, även känt som primär öppen vinkelglaukom eller primärt ökat ögondruck, är en typ av glaukom som långsamt skadar det optiska nervet i ögat och kan leda till synförlust eller till och med blindhet om det inte behandlas. Detta sker vanligtvis på grund av att ögonvätskan (humor aqueous) inte cirkulerar korrekt genom ögat, vilket orsakar en ökning av ögondruck över tiden.

Vid open-angle glaucoma är ögonframtiden (iris) normalt formad och öppnad, men det finns ett fel i den del av ögat som reglerar utflödet av ögonvätska, vilket kallas trabekelmet. Detta orsakar en försämrad drenering av ögonvätskan och en ökning av ögondrucket. I de flesta fallen orsakar inte ögondrucket några symptom under lång tid, så det är viktigt att regelbundet besöka en ögonläkare för att screena för glaukom och andra ögonproblem.

Det finns olika behandlingsalternativ för open-angle glaucoma, inklusive mediciner som minskar ögondrucket, laserbehandlingar och kirurgiska ingrepp. Behandlingen avglöms ofta efter patientens individuella behov och svårighetsgrad av sjukdomen. Det är viktigt att följa din läkares instruktioner för att kontrollera glaucomat och förhindra ytterligare skada på det optiska nervet.

Myokardskemi (myocardial ischemia) är ett tillstånd då blodflödet och syretillförseln till hjärtmuskulaturen (myokardiet) minskar eller avbryts. Detta orsakas vanligtvis av en obstruktion i de koronarartärer som förser hjärtat med syre- och näringsriktigt blod. Myokardskemi kan leda till smärta i bröstet (angina pectoris) eller allvarligare komplikationer som hjärtinfarkt om det inte behandlas akut.

Termodynamik är ett område inom fysiken som handlar om studiet av energiförändringar och värmeöverföring mellan system under jämviktsförhållanden. Det grundläggande begreppet i termodynamik är systemets totala energi, som består av dess inre energi, rörelseenergi och potentialenergi. Termodynamiken studerar hur denna totala energi kan förändras när systemet utsätts för olika typer av processer, till exempel mekaniska arbeten eller värmeöverföring.

Termodynamik delas vanligen upp i tre huvudområden: termokemi, termomekanik och statistisk mekanik. Termokemin handlar om förhållandet mellan värme och kemiska reaktioner, medan termomekaniken studerar förhållandet mellan värme och mekaniskt arbete. Statistisk mekanik är en teori som försöker förklara termodynamikens lagar på atomär nivå genom att använda statistiska metoder.

Termodynamiken har flera grundläggande lagar, däribland:

1. Nollte lagens termodynamik: Om två system är i termisk jämvikt med varandra så är deras temperaturer lika.
2. Första lagens termodynamik: Energin bevaras i alla processer, det vill säga skillnaden mellan ett systems inre energi före och efter en process är lika med den summa av värmeenergi som systemet har tagit emot och arbetet som har utförts på systemet.
3. Andra lagens termodynamik: Det finns en storhet som kallas entropi, som alltid ökar i ett slutet system under en reversibel process.
4. Tredje lagens termodynamik: När temperaturen närmar absoluta nollpunkten (0 K) närmar sig entropin också en konstant värde.

Termodynamiken är ett mycket viktigt område inom fysiken och har många tillämpningar inom bland annat kemi, biologi, teknik och ekonomi.

Axial length in the eye refers to the measurement of the distance between the front and back portions of the eye, specifically from the cornea (the clear front "window" of the eye) to the retina (the light-sensitive tissue at the back of the eye). This measurement is typically expressed in millimeters (mm).

The axial length of the eye is an important factor in determining the overall length and shape of the eye, which can have implications for vision and eye health. Changes in axial length, particularly elongation, can contribute to conditions such as myopia (nearsightedness) or other eye disorders. Regular measurement of axial length is often used in eye care to monitor changes in the eye and manage these conditions.

Terapeutisk embolisering är en medicinsk behandlingsmetod där ett embolisationsmaterial, till exempel mikrokoaguleringspartiklar eller spiraler, injiceras in i en blodkärl för att stoppa blödningar eller avsluta blodförsörjningen till en tumör. Detta görs med hjälp av en kateter som leds genom artärerna till den specifika blodkärlen som ska behandlas.

Syftet med terapeutisk embolisering är att reducera eller eliminera blodflödet till ett målområde, vilket kan orsaka nekros (död) av det omgivande vävnaden och på så sätt behandla olika medicinska tillstånd som till exempel:

* Tumörer, både cancerartade och icke-cancerartade, genom att avsluta blodförsörjningen till tumören och därmed minska dess storlek och påverka dess tillväxt.
* Obestäld blödningar, exempelvis i mag-tarmsystemet eller lungorna, genom att blockera de blodkärl som orsakar blödningen.
* Arteriovenös malformationer (AVM), det vill säga oregelbundna förbindelser mellan artärer och vener, genom att stänga av dessa förbindelser och på så sätt förhindra onormalt flöde av blod.

Terapeutisk embolisering är en minimalinvasiv behandlingsmetod som ofta utförs under bildguidning med hjälp av röntgen, ultraljud eller datortomografi (CT). Den kan användas ensam eller i kombination med andra behandlingsmetoder som kirurgi, strålbehandling eller medicinell behandling.

'Skallbas' er en betegnelse for en type hovedpine som oftest karakteriseres ved et stikkende eller brannende smerte i området rundt skallen og panden. Smerten kan være kortvarig eller langvarig, og den kan variere i intensitet fra mild til meget sterk. Skallbas kan også forårsage andre symptomer som f.eks. økt lysfølsomhed, hørselestøj (tinnitus) eller irritabilitet.

Det er viktig å søke medisinsk veiledning hvis man oplever hyppige eller sterke skallbas-episoder, særlig hvis det kombineres med andre symptomer som f.eks. svimmelhet, synsforstyrkelser eller besvimelsesanfald. Disse kan være tegn på alvorlige tilstande som f.eks. hjerneblødning eller meningitis.

Neurokirurgi är en gren inom kirurgin som fokuserar på behandling och operationer av sjukdomar och skador i centrala nervsystemet, det vill säga hjärnan och ryggmärgen. Neurokirurgiska tekniker kan därför definieras som de metoder, verktyg och procedurer som används under neurokirurgiska operationer för att behandla eller reparera skador, avlägsna tumörer eller korrigera abnormaliteter i hjärnan eller ryggmärgen.

Exempel på neurokirurgiska tekniker inkluderar:

1. Mikrokirurgi: Användning av mikroskop och specialdesignade instrument för att utföra mycket precisionella operationer i hjärnan eller ryggmärgen.
2. Stereotaxisk radiosurgeri: En icke-invasiv teknik som använder strålbehandling för att eliminera tumörer eller abnormiteter i hjärnan, utan att behöva öppna upp skallen.
3. Endoskopisk neurokirurgi: Användning av en flexibel, slank tub med en kamera och ljuskälla för att utföra operationer genom små inkisioner eller naturliga hål i kroppen.
4. Skallelektion: En metod där en del av skallen tas bort för att ge tillgång till hjärnan under operationen, och sedan återfår sin ursprungliga position efter operationen.
5. Deep Brain Stimulation (DBS): Implantering av en neurostimulator som levererar elektriska impulser till specifika områden i hjärnan för att behandla rörelsesjukdomar som Parkinson's sjukdom och essentiell tremor.
6. Spinal fusion: En teknik där två eller flera vertebrala segment kombineras med hjälp av skruvar, stänger och/eller benförstärkning för att korrigera en deformitet eller stabilisera ryggraden.

'Tandpulpahåla' er en anatomisk term som refererer til den åbne forbindelse mellom tanden og tannem hollowen, også kalt pulpaen. Denne åpningen er normalvis beligende i rotens apeksregion og er en del av tannens vaskulære og nervesuppleering. Tandpulpan inneholder blodkjøtt, nerver og andre levende celler som er nødvendige for å holde tanden levende og senstiv.

I medically, 'varicella' refers to the viral infection better known as chickenpox. It is a highly contagious disease caused by the varicella-zoster virus (VZV). Chickenpox is characterized by an itchy rash that typically begins on the face, chest, and back before spreading to the rest of the body. The rash goes through several stages, from small, flat red spots to blisters filled with clear fluid, to scabs.

Chickenpox is usually a mild disease in children, but it can be more severe in adults and people with weakened immune systems. It is typically spread through the air by coughing or sneezing, or by direct contact with the rash of an infected person. The best way to prevent chickenpox is through vaccination.

Aortaaneurisme er en utvidelse i den største hovedblodåren, aorta. Aneurismet oppstår som følge av svækkelse i arteriens vægge, og kan være inneboende (kongenital) eller aquired (f.eks. som følge av årsaker som høyt blodtrykk, emboli, infeksjoner eller traumer).

En ubrukt aortaaneurisme kan være asymptomatisk og oppdages ved tilfeldighet under en rutinemedisinsk undersøkelse. I noen tilfeller kan det være akutt, med pludselige, sterke buksensmerter som følge av en aneurysmabrutning (dissektion).

Hvis aortaaneurismet blir ikke behandlet, øker risikoen for at det brister og fører til innenblødning i bukhulen. Dette kan være livstruende og krever akutt medisinsk behandling. Behandlingsmuligheter inkluderer åpne kirurgiske operasjoner eller endovaskulær reparasjon, avhengig av størrelsen og lokaliseringen av aneurismet.

Digital Subtraction Angiography (DSA) är en radiologisk undersökningsmetod som används för att visualisera blodflödet i kroppens artärer och vener. Metoden bygger på att man först tar en radiograf över området som ska undersökas, där patienten får injicera ett kontrastmedel i en artär. Sedan tar man en ny radiograf över samma område utan kontrastmedel. Genom subtraktion av de två bilderna (den med och den utan kontrast) kan man skapa en tredje bild som visar endast kontrastmedlet i artärsystemet, vilket ger en mycket klarare och detaljerad bild av blodflödet än vad som är möjligt med en enkel radiograf.

DSA används ofta för att diagnostisera och planera behandling av olika typer av kärlrelaterade sjukdomar, såsom stroke, hjärtinfarkt, ateroskleros, artärbristningar och tumörer i blodkärlen. Metoden är speciellt användbar när man behöver en mycket detaljerad bild av små kärl eller när man vill undersöka dynamiken hos blodflödet i realtid.

Skelettmuskuloskeltala metabola sjukdomar är en grupp sjukdomar som påverkar skelettet och muskulaturen och orsakas av störningar i ämnesomsättningen. Dessa sjukdomar kan vara medfödda eller aquired, och de kan påverka benvävnad, ledbildning, mineralisering och kalciumhomöostas. Exempel på skelettmuskuloskelta metabola sjukdomar inkluderar osteoporos, hypo- och hyperparatyroidism, fenylketonuri och flera andra.

Nanoparticles är partiklar med minst en dimension som är mindre än 100 nanometer (nm). De kan vara mycket små, icke-organiska eller organiska materialpartiklar och har unika fysikaliska och kemiska egenskaper på grund av sin lilla storlek. Nanopartiklarna används inom en rad olika områden, till exempel medicin, elektronik och miljöteknik. I medicinen kan nanopartiklar användas för att leverera läkemedel till specifika celler eller vävnader i kroppen.

'Dränering' är ett medicinskt begrepp som refererar till metoder för att avlägsna överskottsvätska eller vätska som ansamlas i kroppen. Detta kan ske genom olika tekniker, beroende på var i kroppen dräneringen behövs. Några exempel är:

1. **Lymfdränering:** En metod för att avlägsna överskottsvätska och cellavfall från lymfsystemet, ofta använd vid edem eller efter operationer.
2. **Paracentes:** En procedure där en nål eller tunn tarmrör inleds i bukhålan för att dränera överskottsvätska eller ascites (en ansamling av vätska i bukhålan).
3. **Thoracocentes:** En procedure där en nål eller tunn tarmrör inleds i brösthålan för att dränera överskottsvätska eller luft som ansamlats i brösthålan (pneumothorax eller pleuravätska).
4. **Hjärtdränering:** En procedure där överskottsvätska avlägsnas från hjärtkammare eller perikardvätska (vätska runt hjärtat) under kontrollerade förhållanden, ofta vid akut hjärtsvikt eller trauma.

Det är viktigt att notera att dränering bör utföras av kvalificerad medicinsk personal och under övervakning för att undvika komplikationer som infektioner, skador på omgivande vävnader eller organ, eller allvarliga elektrolyt- eller blodvolymrubbningar.

Strålning är en form av energibärande elektromagnetisk strömning som kan utsändas från atomkärnor under vissa förhållanden. Det finns olika typer av strålning, inklusive alfa-strålning, beta-strålning och gamma-strålning, som alla har olika egenskaper och kan orsaka skilda effekter när de interagerar med materia.

Alfa-strålning består av heliumkärnor (två protoner och två neutroner) och har en relativt låg penetrantkraft, vilket betyder att den kan stoppas av tunna skikt av material som papper eller hud.

Beta-strålning består av hög-energi elektroner och har en högre penetrantkraft än alfa-strålning, men kan fortfarande blockeras av tjockare material som aluminium eller plast.

Gamma-strålning är en form av elektromagnetisk strålning med mycket hög energi och har därför en mycket hög penetrantkraft, vilket gör att den kan passera igenom tjockare material som bly eller betong.

Strålning kan vara naturligt förekommande eller artificiellt framställd, och exponering för höga nivåer av strålning kan öka risken för cellskador och cancer.

Statistiska modeller är matematiska uttryck eller formler som används för att beskriva och analysera data i en viss kontext. De bygger på antaganden om hur variablerna i studien relaterar till varandra, och syftet är ofta att förutsäga ett utfall baserat på given information.

I statistisk modellering används metoder från sannolikhetsteori och inferensstatistik för att uppskatta parametrar i modellen, som representerar de okända kvantiteter som ska beräknas. Genom att jämföra modeller med olika antaganden kan man välja den bästa modellen baserat på kvaliteten hos passningen till data och enkelheten i tolkningen av resultaten.

Exempel på vanliga statistiska modeller är linjär regression, logistisk regression, Cox-proportionell hazardsmodellen och överlevnadsanalys. Dessa modeller används inom många olika områden som epidemiologi, medicin, ekonomi, psykologi och teknik.

"Papio anubis" er en art av primater i slætten "Papio", også kjent som hammersmykker. Dette dyret, også kalt nilhammersmykk, er oprindelig hjemmehørende i subsaharisk Afrika og lever i savanner, skove og bjergrige områder. De er kendt for deres størrelse, med en gennemsnitlig vekt på 19-34 kg for hunnerne og 22-50 kg for hannene.

De har en distinkt, oppstående nese som minder om en kammens form, deres pels er tykk og tett i brunt og grønt med grå toner, og de har en bred brystkorg og lange lemmer. "Papio anubis" lever i grupper på op til 150 individer, kjent som trope, deres sosiale struktur er hierarkisk organiseret med dominerende hanner og hunner.

De er allesiddige dyr, men de har en favorisert kost bestående av frukt, frø, blade, bark, insekter og andre smådyr. De kan også spise mindre pattedyr og fugler når de får muligheten. Disse primater er kjent for deres intelligens, evne til at lære og deres evne til at bruke redskaper i visse kontekster. De kan også bli opptil 45 år gamle i fangenskab.

Den bukenaorta (Aorta abdominalis) är den del av aortan som går från magen ner till benen. Den kan anatomiskt delas in i tre delar:

1. Den uppra delen, även kallad den suprarenala aortan, som ligger ovanför njurarna och förser dem med blod.
2. Den mellersta delen, även kallad den renala aortan, som går mellan njurarna och ger blod till dem.
3. Den nedre delen, även kallad den infrarenala aortan, som ligger under njurarna och förser buken och benen med blod.

Bukenaorta kan drabbas av olika sjukdomar såsom ateroskleros, aneurysm (utbulning i väggen) eller dissection (skiljande av de inre lagren).

I den medicinska kontexten betyder "koristom" att använda en substans eller behandling som har en positiv effekt eller fördel för individen, ofta i form av en läkemedel eller terapi. Det kan hjälpa att lindra symtom, förbättra funktion eller öka livskvalitet.

Emellertid bör koristom alltid vägas upp mot potentiala risker och biverkningar, och skall endast användas under ledning av en legitimerad vårdpersonal som kan övervaka effekterna och justera behandlingen som behövs.

En hjärtmuskel (eller miokard) är ett speciellt slag av muskelvävnad som utgör väggarna till hjärtat. Det består av muskelceller som är specialiserade för att kontrahera koordinerat och pumpa blod genom kroppen. Hjärtmuskeln har förmågan att kontrahera oavbrutet under hela livet, och den drivs av elektriska impulser som genereras i hjärtats speciella ledningssystem. Denna koordinerade kontraktion är viktig för att hjärtat ska fungera effektivt och pumpa blod till alla delar av kroppen.

Lymfkörtlar, även kända som lymfnoder, är små, bönformade strukturer som finns i vår kropp, främst koncentrerade till halsen, armhålorna, ljumskarna och underarmarna. Deras huvudsakliga funktion är att hjälpa till med immunförsvaret genom att filtrera det interstitella vätskan (lymf fluid) från olika kroppsdelar för infektionskällor, främmande partiklar och celler som inte tillhör oss, såsom cancerceller.

Lymfkörtlarna innehåller speciella vita blodkroppar, kallade lymfocyter, som är en del av vårt adaptiva immunsystem. När lymffluiden passerar genom lymfkörteln, undersöker lymfocyterna den för eventuella skadliga ämnen. Om de upptäcker någonting farligt, blir lymfocyterna aktiverade och börjar producera specifika antikroppar eller andra signalproteiner för att hjälpa till att eliminera hotet.

Dessutom har lymfkörtlarna en viktig roll i dräneringen av vätskor från olika kroppsdelar och hjälper till att underhålla balansen mellan vätskan i det interstitella utrymmet och blodomloppet.

I samband med infektioner eller andra immunreaktioner kan lymfkörtlarna bli ömmare, svullna och kännas uppvärmda, vilket är ett tecken på att de är aktiva i kampen mot det inträngande hotet.

Näthinnesavllosning, eller "Descemet's Membrane Detachment" på engelska, är ett ovanligt ögonläkarterm som betecknar när näthinnan (Descemet's membrane) lossnar från iris och/eller kroppen cillaris i ögat. Näthinnan är en tunn, transparent membran som täcker överögonlinsen och skyddar ögats inre strukturer.

Näthinneavlossning kan orsakas av olika faktorer, såsom trauma, ögonkirurgi eller sjukdomar som Fuchs' endotelial dystrofi. Symptomen på näthinneavlossning kan inkludera smärta, rodnad, ljuskänslighet och försämrad syn. Behandlingen av näthinneavlossning beror på orsaken och svårighetsgraden av tillståndet, men kan omfatta observation, mediciner eller ytterligare kirurgi.

Fotonabsorptiometri är en laboratorieteknik som används för att mäta den absoluta eller relativa mängden av ett visst ämne i en proben genom att mäta absorptionen av röntgen- eller gammastrålning. Denna metod bygger på principen att när strålningen passerar igenom ett material, kommer en del av den att absorberas av det aktiva ämnet. Genom att mäta intensiteten av den ingoande och utgående strålningen kan man beräkna hur mycket som har absorberats av ämnet.

I klinisk medicin används ofta fotonabsorptiometri för att mäta benmineralisering, till exempel i benmassindex (BMD) för att diagnostisera och övervaka osteoporos.

Teknetium-99m pyrofosfat är ett radiotracer som används inom medicinsk diagnostik, särskilt inom kardiologin. Pyrofosfat är en organisk förening som binder till kalcium och hydroxylapatit, de mineraler som utgör den huvudsakliga komponenten i ben- och broskvävnad. När teknetium-99m (ett gammastrålande isotop av teknetium) kopplas till pyrofosfat skapas ett radiotracer som kan användas för att undersöka hur mycket kalcium som finns i hjärtmuskulaturen.

I en så kallad myokardskintescans injiceras teknetium-99m pyrofosfat intravenöst och sedan följs dess distribution med hjälp av en gammakamera. Om det finns skada på hjärtmuskulaturen, till exempel orsakad av ett tidigare hjärtinfarkt, kommer det att finnas ett ökat inslag av kalcium i den skadade vävnaden. Detta ökade inslag av kalcium kommer då att kunna detekteras som en ökad koncentration av teknetium-99m pyrofosfat, vilket kan ses på gammakamerans bilder.

Sålunda används teknetium-99m pyrofosfat som ett hjälpmedel för att diagnostisera och bedöma omfattningen av skador på hjärtmuskulaturen, vilket kan vara viktigt för att planera behandlingen och övervaka patientens hälsotillstånd över tid.

'Optisk bildning' (Optical Imaging) är en teknik inom biomedicin som använder ljus för att generera bilder av strukturer och funktioner i levande vävnader och celler. Det kan ge information om morfologi, funktion, och biokemi hos celler och vävnader på molekylär nivå. Tekniken inkluderar metoder som fluorescensmikroskopi, två-fotonmikroskopi, optisk koherens tomografi (OCT), och bioluminescensimaging. Dessa tekniker används ofta inom forskning för att studera cellulär interaktion, signalsubstanser, genuttryck, och celldelning, men de kan även användas i kliniska sammanhang för att diagnostisera och övervaka sjukdomar som cancer.

'Vårdplanering' är ett begrepp inom medicinen som refererar till processen av att skapa en individuell, strukturerad och samordnad plan för den medicinska vården och omsorgen för en patient. Denna plan utformas vanligen i samarbete mellan patienten, eventuella anhöriga och en multidisciplinär team av vårdpersonal, såsom läkare, sjuksköterskor, fysioterapeuter och socialarbetare.

En vårdplan innehåller ofta mål för behandlingen, tidsramar, metoder för utvärdering och eventuella justeringar samt specifikationer om medicinska behandlingar, rehabiliteringsprogram, livsstilsförändringar och sociala stödåtgärder. Den är ämnad att garantera att patienten får den bästa möjliga vården och omsorgen, förbättra deras kvalitet på livet och främja deras autonomi och delaktighet i vården.

Vårdplanering är en central del av den personcentrerade vården och bör vara flexibel och anpassningsbar till patientens specifika behov och ändringar i deras hälsotillstånd över tid.

Mediastinoskopi är en typ av kirurgisk procedure som används för att undersöka strukturerna i mittfältet (mediastinum) av brösthålan. Proceduren utförs vanligen under allmänt anestesi och innebär att en tunn, böjlig tub, mediastinoskopet, införs genom ett litet snitt i halsen. Mediastinoskopet är försedd med en lins som ger kirurgen en direkt syn på strukturerna i mittfältet.

Under proceduren kan olika typer av vävnadsprover tas, till exempel lymfknutor eller brosk, för further examination och diagnosis. Mediastinoskopi används ofta för att undersöka om det finns tecken på cancer eller andra sjukdomar i strukturerna i mittfältet.

Det är viktigt att notera att mediastinoskopi är en invasiv procedure och medför vissa risker, såsom blödning, infektion och skada på strukturer i halsen eller brösthålan. Dessa komplikationer är dock relativt sällsynta.

'Recurrence' refererar till att en sjukdom eller ett symptom återvänder efter en period av förbättring eller remission. Det kan användas i olika medicinska sammanhang, men ofta talar man om recurrens när cancer återvänder efter behandling. I sådana fall betyder det att cancerceller har överlevt initialbehandlingen och börjat växa igen. Recurrens kan vara lokal (i samma plats som tidigare), regional (i omgivande vävnader eller lymfkörtlar) eller systemisk (i kroppen som helhet, inklusive avlägsna organ).

Radioterapi, datorstödd (CD-RT) är användandet av datorkontrollerade tekniker för att planera och leverera strålbehandling till cancerpatienter. Denna metod möjliggör en mer precis och effektiv administration av strålterapi, minimering av skada på omgivande vävnad och förbättrad precision i målinriktningen av strålar till tumören.

CD-RT inkluderar flera olika tekniker som:

1. Tre dimensionsstrålbehandling (3D-CRT): Användning av datoriserade tomografiska (CT) skanneringar och bildbehandlingsprogram för att definiera tumörens form och storlek, samt omgivande vävnader. Därmed kan strålterapeuterna designa en behandlingsplan som levererar den optimala dosen strålning till tumören medan skadan på omgivande vävnader minimeras.
2. Intensitetmodulerad strålbehandling (IMRT): En metod där datorstyrda linjäracceleratorer används för att leverera variabla doser strålning till olika delar av tumören. Detta möjliggör en mer precis och jämn dosering, vilket kan minska biverkningarna och öka effektiviteten hos behandlingen.
3. Stereotaktisk strålbehandling (SBRT): En metod som använder höga doser strålning för att eliminera små, lokala tumörer eller metastaser. SBRT kräver en mycket exakt positionering av patienten och kan tillhandahålla en kurativ behandling även för patienter med avancerad cancer.
4. Bildguidad strålbehandling (IGRT): En teknik där medicinska bilder, ofta CT, magnetresonanstomografi (MRI) eller positionskänsliga röntgenbilder, används för att guida placeringen av strålningsfält under behandlingen. Detta kan hjälpa till att säkerställa att strålningen riktas korrekt och minskar risken för skador på omgivande vävnader.
5. Adaptiv strålbehandling (ART): En metod där behandlingsplanen justeras under själva behandlingen baserat på patientens aktuella anatomiska position och tumörutveckling. Detta kan hjälpa till att säkerställa att strålningen fortfarande riktas korrekt och minskar risken för skador på omgivande vävnader.

Dessa datorstyrda metoder har revolutionerat strålbehandlingen genom att möjliggöra mer precisa, effektiva och säkra behandlingar av cancer. De kan hjälpa till att minska biverkningarna och öka överlevnaden för patienter med cancer.

I medicsin används termen "ljus" ofta för att beskriva olika former av elektromagnetisk strålning, som kan användas diagnostiskt eller terapeutiskt. Det kan handla om:

1. Visuellt ljus: Det vanliga ljuset som vi ser med ögat, består av elektromagnetisk strålning i våglängder mellan ungefär 400 och 700 nanometer (nm).
2. Laserljus: Koncentrerad, samfälld och intensiv stråle av synligt ljus eller annan elektromagnetisk strålning, som kan användas inom medicinen för att exempelvis skära bort vävnad eller aktivera vissa läkemedel.
3. Röntgenljus: Elektromagnetisk strålning med kortare våglängd än synligt ljus, som används inom medicinen för att ta röntgenbilder och undersöka skelett, lungor och andra inre organ.
4. Ultraviolett (UV) ljus: Elektromagnetisk strålning med kortare våglängd än synligt ljus som används inom medicinen för att exempelvis behandla hudsjukdomar och bakterier.
5. Infrarött (IR) ljus: Elektromagnetisk strålning med längre våglängd än synligt ljus som används inom medicinen för att exempelvis behandla muskel- och ledsmärtor samt öka blodgenomströmningen.

Det är viktigt att notera att olika typer av ljus kan ha både nyttiga och skadliga effekter, beroende på dos, exponeringstid och andra faktorer.

Torsakirurgi (Thoracic Surgery) är en gren inom kirurgin som fokuserar på operationer och behandlingar av organ i brösthålan (torax). Detta inkluderar lungorna, mediastinet (det område mellan lungorna), brösten, hjärtat och de stora blodkärlen. Torsakirurger kan också behandla cancerformer som förekommer i dessa områden, såsom lungcancer, bröstcancer och matstrupscancer.

Här är en videostödd medicinsk definition av Toraxkirurgi:

Okay, here is a medical definition of the term 'orbital' as it pertains to human anatomy:

The orbit is a bony cavity in the skull that contains and protects the eye and its associated structures. It is also known as the eye socket. The orbit is formed by several bones, including the frontal bone, sphenoid bone, zygomatic bone, maxilla bone, and palatine bone. The optic canal, a small opening in the sphenoid bone, allows for the passage of the optic nerve and ophthalmic artery into the orbit.

The structures contained within the orbit include the eye (also known as the globe), extraocular muscles that control eye movement, nerves, blood vessels, fat, and lacrimal glands that produce tears. The orbital cavity provides protection for these delicate structures while also allowing for their mobility and function.

'Maxilla' är ett medicinskt term som refererar till den övre käken, vilket är en del av craniofaciala skelettet. Maxillan består av två ben som är sammanvuxna i mitten och bildar det övre centrala palatset och de övre tänderna. Varje maxilla innehåller även en hålighet, nämligen den övre öronnässkan (meatus acusticus externus), som leder till yttre örat. Maxillan är viktig för käkmobiliteten och bildar också en del av det ögonhålans rand (orbita).

"Utvärderingsstudier" (eng. "Evaluation studies") är en typ av forskningsstudier som utvärderar ett visst fenomen, program, policy eller intervention med syfte att bedöma dess effektivitet, effekt, verkningsmekanismer och eventuella bieffekter. Utvärderingsstudier kan delas in i olika kategorier baserat på deras design och metodologi, men de flesta studier följer principerna för systematiskt review, kontrollerade studier eller kvalitativa studier.

Här är några viktiga principer för utformning och genomförande av utvärderingsstudier:

1. Klart formulerad forskningsfråga: Utvärderingsstudier bör ha en tydlig och specifik forskningsfråga som styr studiens design, metodologi och dataanalys.
2. Val av lämplig studiedesign: Studiedesignen bör vara anpassad till forskningsfrågan och valet av design ska underlätta bedömandet av effekten på det som utvärderas. Kontrollerade studier, såsom randomiserade kontrollstudier (RCT), är ofta idealiska för att bedöma effektiviteten hos en intervention, medan kvalitativa metoder kan vara mer lämpade för att undersöka mekanismer och processer.
3. Representativt urval: Det är viktigt att ha ett representativt urval av deltagare eller sammanhang för att säkerställa att studieresultaten kan generaliseras till en större population eller kontext.
4. Kontroll av bias och systematiska felkällor: Utvärderingsstudier bör ha metoder för att kontrollera och minimera potentialen för bias och systematiska felkällor, såsom slumpmässig tilldelning till grupper, bländning och pålitlighet i mätinstrument.
5. Transparens och rapportering: Studieresultaten ska redovisas på ett transparent och fullständigt sätt, följande riktlinjer för rapportering som CONSORT för randomiserade kontrollstudier eller STROBE för observationsstudier.
6. Statistisk analys: Använd statistiska metoder för att analysera data på ett korrekt och relevant sätt, följande riktlinjer för statistisk rapportering som CONSORT för randomiserade kontrollstudier eller STROBE för observationsstudier.
7. Interpretation av resultat: Slutsatserna ska dras på ett försiktigt och balanserat sätt, baserat på de tillgängliga bevisen och med hänsyn till eventuella begränsningar i studien.

'Zink' er ein elemtar metallisk stoff som er nødvendig for menneskelig helse. Det forekommer naturlig i mange matvarer, særlig i kjøtt, fisk, mølje, nøtter og visse grønnsaker som bønner og spinnaker. Zink er en viktig del av mange enzymer og proteiner i kroppen og bidrar til å styrke immunsystemet, repariere DNA-skade, og hjelpe med sårhealing. Det er også viktig for vår sans for smak og luktestørrelse.

Mennesker trenger vanligvis mellom 8 og 11 milligram zink om dagen, men denne behovet kan variere alt etter alder, kjønn, graviditet og amning, samt andre faktorar som stress og sykdom. Et defisitt av zink kan føre til en rekke helseproblemer, inkludert større risiko for infeksjoner, langsomme vekst hos barn, svingende smak- og luktestørrelse, og sårhealing.

Kroppsmasseindex (BMI) är ett mått som används för att uppskatta om någon har en hälsosam vikt i relation till sin längd. Det beräknas genom att dividera kroppsvikten i kilogram med längden i meter i kvadrat (kg/m2).

BMI-skalan delas vanligen in i följande kategorier:

* Undervikt: BMI under 18,5
* Normalvikt: BMI mellan 18,5 och 24,9
* Övervikt: BMI mellan 25 och 29,9
* Fetma: BMI 30 eller högre

Det är värt att notera att BMI inte är ett perfekt mått på hälsosam vikt eftersom det inte kan skilja mellan muskelmassa och kroppsfett. Till exempel kan en person med mycket muskler ha en högre BMI än en person med samma längd och vikt som har mer kroppsfett istället för muskler, men fortfarande vara hälsosamt. Därför bör BMI användas tillsammans med andra faktorer såsom blodtryck, kolesterolnivåer och livsstilsfaktorer som diet och motion för att bedöma en persons hälsosamma vikt.

Biofysik är ett forskningsområde som undersöker de fysiska principerna och mekanismerna bakom biologiska processer. Det inkluderar studier av cellers och molekylers struktur och funktion, såväl som hur de påverkas av olika fysiska stimuli som elektricitet, magnetism, ljus och mekanisk kraft. Biofysik kan tillämpas inom ett brett spektrum av områden, från molekylär biologi och genetik till neurovetenskap och medicinsk fysik.

Jag antar att du söker en medicinsk definition av titanium istället för "titan". Titan är ett grundämne med symbol Ti och atomnummer 22. Det är ett transitional metall som är känt för sin styrka, lätthet, korrosionsbeständighet och biokompatibilitet. Dessa egenskaper gör titan till ett värdefullt material inom ortopedisk kirurgi, tandvård, hjärtkirurgi och andra medicinska tillämpningar där långvarig funktion och patientens säkerhet är av högsta prioritet.

Exempel på titans användningsområden inom medicinen innefattar:

1. Implantat: Titan används ofta för att tillverka ortopediska implantat som skall ersätta skadade eller sjuka ben och ledknutor. Dessa implantat kan vara jointreplacementproteser, skruvar, plattor och stänger.
2. Tandimplantat: Titan används också för att tillverka tandimplantat som ersätter en saknad tandrot. Titans biokompatibilitet gör det möjligt för kroppen att integrera implantatet med benvävnaden, vilket skapar en stark och hållbar anslutning.
3. Hjärtkirurgi: Titan används i hjärtkirurgiska tillämpningar som hjärtklaffproteser och stenting av kärl. Titans korrosionsbeständighet gör det möjligt för materialet att fungera under extremt höga tryck och temperaturer.
4. Medicinsk utrustning: Titan används också i tillverkningen av medicinsk utrustning som exempelvis pacemakers, defibrillatorer och andra invärtes elektroniska enheter.

I medicinska sammanhang används ofta renat titan, eftersom det är extremt biokompatibelt och korrosionsbeständigt. Detta gör att det inte orsakar några allergiska reaktioner eller skador på kroppsvävnader.

Själva grundämnet svavel (symbol: S) är inte direkt relaterat till medicin, men vissa svavelhaltiga kemiska föreningar kan ha medicinska användningsområden. Här följer en definition av en sådan svavelhaltig substans som kan användas inom medicinen:

Sulfasalazin: En läkemedelssubstans som används huvudsakligen för behandling av kronisk inflammatorisk tarmsjukdom (IBD), till exempel Crohns sjukdom och ulcerös kolit. Sulfasalazin är en kombination av två andra substanser, 5-aminosalicylsyra (5-ASA) och sulfapyridin, som tillsammans har antiinflammatoriska egenskaper. När sulfasalazin tas upp i kroppen splittras den upp till 5-ASA och sulfapyridin, där 5-ASA verkar direkt på tarmslemhinnan för att minska inflammationen.

Elektroretinografi (ERG) är en medicinsk undersökningsmetod där man mäter elektrisk aktivitet från näthinnan i ögat. Metoden används för att diagnostisera och bedöma skada på näthinnan, till exempel vid arvsfel, sjukdomar som drabbar näthinnan eller skador på ögat.

Under en ERG-undersökning placeras en kontaktlinse med elektroder på patientens öga. Elektroden registrerar de elektriska signalerna som genereras när ljus stimulerar näthinnan. Signalerna analyseras sedan för att bedöma hur väl näthinnan fungerar.

ERG-undersökningen ger information om både den centrala och perifera delen av näthinnan, och kan hjälpa läkaren att fastställa diagnosen och planera behandlingen för patienten.

'Nacklob' är ett slanguttryck och har ingen officiell medicinsk definition. Det används ibland informellt för att beskriva en liten klump eller knöl som känns ovan nacken, vanligtvis bakom örat. Den kan orsakas av en rad olika faktorer, till exempel muskelspänning, inflammation eller ett småsår. Om en sådan liten knöl orsakar obehag, smärta eller andra besvär rekommenderas det att du söker medicinsk expertis för att fastställa orsaken och få rätt behandling.

'Käkhåla' är ett medicinskt begrepp som refererar till en patologisk förändring i munhålan. Det är en abnorm utväxt av benvävnad eller skleros (förtjockning) av mjuk vävnad i nedre delen av munhålan, nära halsen. Käkhåla kan orsaka problem med sväljning, hosta och andning. Den kan också öka risken för infektioner eftersom den kan störa normal salivflöde och slemproduktionen i munhålan. Käkhålor behandlas vanligen kirurgiskt.

En mediastinal cysta är en cystisk formation som förekommer i mediastinum, det rum som ligger mellan lungorna och bakom bröstbenet. Mediastinala cystor kan vara congenitala (medfödda) eller acquisita (förvärvade). De congenitala cystorna uppstår ofta som en avvikelse under fostertiden och är oftast belägna i det anteriora mediastinum. De acquisita cystorna kan orsakas av olika sjukdomar eller skador, till exempel infektioner, autoimmuna sjukdomar eller trauma.

Mediastinala cystor kan variera mycket i storlek och symptomatik. Små cystor kan vara asymptomatiska och upptäckas av en slump under en rutinundersökning, medan större cystor kan orsaka andnings- eller hjärtsymtom på grund av kompression av de omkringliggande strukturerna. I vissa fall kan mediastinala cystor också bli inflammerade eller infekterade, vilket kan leda till smärta, feber och ökad produktion av slem.

Diagnosen ställs vanligen genom hjälp av bilddiagnostiska metoder som röntgen, datortomografi (CT) eller magnetresonanstomografi (MRT). Behandlingen kan bestå av observation, om cystan är liten och asymptomatisk, eller av kirurgiskt avlägsnande om cystan är stor, växer eller orsakar symtom.

"Drusen papilla" er en betegnelse for en tilstand der innebærer at det ydre lag (lamina cribrosa) i øjenpapillen bliver deformeret og udposet på grunn av en akkumulering av materiale under membranan Bruch's. Dette kan føre til kompromittering av nervernes gjennomgang gjennom papillen og eventuelt synsnedsatthet. Drusenpapiller er ofte forbundet med sykdommen åldersrelatert maculadegenerasjon (AMD).

Den medicinska termen för "hjärtsäck" är "primitive hjärta" eller "tubulärt hjärta". Det är en struktur som utvecklas hos ett embryo under fostertiden. Hjärtsäcken är en tidig form av hjärtat som bildas när olika delar av det tubulära hjärtat börjar vrida sig, förlängas och differensieras för att forma de olika kamrarna i det fullt utvecklade hjärtat.

Hjärtsäcken består av en muskulös vävnad som pumpar blod genom den cirkulerande systemen hos ett embryo. Det hjälper till att transportera näringsämnen och syre till cellerna i fostret under dess utveckling. Efterhand som fostret växer och utvecklas, kommer hjärtsäcken att förändras och forma de fyra kamrarna och de fyra ventriklarna i det fullt utvecklade hjärtat.

I medicinsk kontext, avses grundämnena ofta de kemiska element som är essentiella för levande organismers näringsbehov och livsfunktioner. Dessa omfattar vanligtvis syre, väte, kol, kväve, fosfor, svavel, järn, kalcium, magnesium, natrium, kalium och klor. Dessa grundämnens roller inkluderar bland annat att vara byggstenar i biologiska molekyler som proteiner, kolhydrater, lipider och nukleinsyror, samt att vara involverade i olika enzymatiska reaktioner och andra fysiologiska processer.

Multivariabelanalys (MVA) är ett samlingsbegrepp för statistiska metoder som används när man studerar relationen mellan två eller flera variabler samtidigt. MVA används ofta inom epidemiologi, klinisk forskning och biostatistik för att undersöka hur olika faktorer påverkar ett visst utfall, till exempel en sjukdom. Genom att ta hänsyn till flera variabler samtidigt kan man få en mer komplex bild av de faktorer som påverkar utgången och hur de relaterar till varandra.

Exempel på metoder inom MVA är logistisk regression, Cox-regression, linjär diskriminantanalys och faktorellanalyser. Dessa metoder kan användas för att undersöka samband mellan variabler, förutsäga risker och utfall samt gruppera observationer baserat på deras gemensamma egenskaper.

Det är viktigt att vara medveten om att MVA-metoder kan vara känsliga för felkällor som multikollinearitet, interaktion mellan variabler och överanpassning. Dessa aspekter bör tas hänsyn till vid analysen för att säkerställa att resultaten är robusta och reproducerbara.

'Lungvener' (latin: Pulmonary veins) är de blodkärl som transporterar oxygenerat blod från lungorna till vänster hjärtkammare. Det oxygenerade blodet har absorberats från alveolerna i lungorna via respirationen, och kommer nu att pumpas ut till kroppens vävnader via aortan för att försörja dem med syre. Lungvenerna är en del av de stora venerna (latin: Venae cavae) i kroppen.

'Synstörningar' är ett samlingsbegrepp för olika former av problem med synen. Det kan vara nedsatt förmåga att se klart, korrekt tolka färger eller form, rörelser i omgivningen eller att uppfatta kontraster. Synstörningar kan orsakas av olika faktorer som åldrande, skador på ögat eller hjärnan, genetiska förutsättningar eller sjukdomar som diabetes. Exempel på specifika synstörningar inkluderar närsynthet, färglöshet, glaukom och diabetisk retinopati.

Aortadilatation eller aortabristning är en medicinsk term som refererar till en ovanlig och ofta allvarlig medicinsk tillstånd där aortan, den stora blodkärlen som leder utblottad blod från hjärtat, är utvidgad eller saknar sin normala elasticitet. Detta kan orsaka att aortaväggen blir svag och tenderar att spricka eller skilja sig ifrån varandra, vilket kallas aortaruptur. Aortadilatation kan vara congenital (född med tillståndet) eller aquired (utvecklas under livet). Den kan orsakas av högt blodtryck, åldrande, arterioskleros, Marfans syndrom och andra genetiska tillstånd. Aortadilatation kan vara livshotande om det inte behandlas i tid, ofta med kirurgi eller endovaskulär terapi.

Skelettsjukdomar är en samlande beteckning för sjukdomar som drabbar skelettet och lederna. Detta kan innefatta allt från smärtsamma akuta tillstånd som exempelvis benskador, till kroniska sjukdomar som osteoporos och reumatoid artrit. Skelettsjukdomar kan orsakas av en rad olika faktorer, inklusive ärftliga faktorer, infektioner, trauma, cancer och autoimmuna störningar. Vissa skelettsjukdomar kan leda till smärta, svårigheter att röra sig och försämrad kvalitet på livet om de inte behandlas korrekt.

Medicinskt sett betyder "rörlighet" vanligtvis förmågan att röra kroppen eller en extremitet genom att böja, sträcka eller vrida den. Det kan också referera till förmågan att gå, stå upp, hukas ner eller utföra andra typer av kroppsrörelser. Rörlighet kan vara begränsad på grund av en skada, sjukdom, förlamning eller åldrande. Fysioterapeuter och andra medicinska yrkesgrupper mäter ofta rörligheten hos sina patienter som ett sätt att övervaka deras framsteg och behandlingsresultat. Det kan utföras med hjälp av olika typer av skalor och instrument, beroende på vilken del av kroppen som mäts.

"Benign prostatic hyperplasia (BPH)" er den mest almindelige medicinske betegnelse for bennybildning. Det handler om en uoverflødig vækst og forstørrelse af prostataen, som normalt ses hos ældre mænd. Prostatakirtlerne vokser ind under tryk på urinrøret, hvilket kan medføre smertefulde, besværlige urinblæreproblemer.

BPH er ikke cancer og er typisk ikke livstruende, men den kan have en betydelig negativ indvirkning på kvaliteten af livet for de ramte mænd. Symptomerne inkluder hyppigt behov for at urinere, besvær ved at begynde at urinere, en strømmende urinstrømme og en følelse af ufuldstændig blæreudrømnings.

BPH kan behandles på mange måder, herunder medicinsk behandling, mindre invasive procedurer eller kirurgi alt efter patientens alder, sundhedstilstand og sværhedsgrad af symptomerne.

"Relativ biologisk effekt" (RBE) är ett begrepp inom strålningsfysiologi och strålskydd, och refererar till förhållandet mellan den biologiska verkan av en given stråldos av en viss typ av joniserande strålning jämfört med den biologiska verkan av samma dos av en referensstrålning, ofta gammastrålning. RBE används för att bedöma hur skadlig olika typer av strålning är, eftersom olika slag av strålning kan ha olika effekter på levande vävnad vid samma dos.

RBE beräknas genom att dividera den biologiska verkan av en given stråldos av en viss typ av strålning med den biologiska verkan av samma dos av referensstrålningen. RBE uttrycks vanligtvis som ett dimensionslöst tal, och kan variera beroende på flera faktorer, inklusive strålningsdos, strålningsenergi och typen av biologisk verkan som mäts.

Det är värt att notera att RBE är ett statistiskt begrepp som baseras på populationella data, och att individuell variation i susceptibilitet för strålskador kan förekomma.

Degenerativ myopi, också känt som patologisk myopi, är en ögonsjukdom där det ökade längdförhållandet mellan hornhinnan och linsen i ögat och längden på ögonaxeln orsakar en markant förändring av brytningsstyrkan. Denna förändring leder till en alltmer undermättnad syn, där objekt som befinner sig längre bort än några decimeter ifrån ögat inte kan uppfattas skarpt.

Vid degenerativ myopi förvärras denna förändring över tiden och det kan uppstå allvarliga komplikationer som skador på näthinnan, retinadegeneration, glaukom och ögonbottenförändringar. Dessa komplikationer kan leda till en markant nedsatt synskärpa och i värsta fall till blindhet.

Det är viktigt att uppsöka ögonläkare regelbundet för att övervaka eventuell förändring av brytningsstyrkan och för att tidigt upptäcka och behandla komplikationer vid degenerativ myopi.

Radiation-induced tumors refer to abnormal growths of cells that are caused by exposure to ionizing radiation. This can include both benign and malignant tumors, which can develop in any part of the body. The risk of developing a radiation-induced tumor depends on several factors, including the dose and duration of radiation exposure, as well as the individual's genetic susceptibility.

Radiation therapy, which is a common treatment for many types of cancer, uses high-energy radiation to kill cancer cells and shrink tumors. While radiation therapy is an effective treatment for many patients, it can also increase the risk of developing radiation-induced tumors in the future. This risk is generally low, but it is important for patients to be aware of this potential long-term complication of radiation therapy.

In addition to radiation therapy, other sources of ionizing radiation, such as medical imaging tests and environmental exposures, can also contribute to the risk of developing radiation-induced tumors over time. It is important to minimize unnecessary exposure to ionizing radiation and to follow safe practices when using or undergoing medical imaging tests.

... , oftast förkortat DT alternativt CT (av engelskans computed tomography), även kallad skiktröntgen, är en ... Datortomografi används även inom industrin, bland annat för materialprovning. Den första kommersiella datortomografen kallades ... Länkad 2011-10-25 ^ "Datortomografi". Datortomografi. 1177. http://www.1177.se/Stockholm/Fakta-och-rad/Undersokningar/ ... Datortomografi/. Läst 1 maj 2013. ^ "Exempel på stråldoser". Exempel på stråldoser. STUK, STRÅLSÄKERHETSCENTRALEN i Finland. ...
Datortomografi, CT eller DT. Myelografi Angiografi av hjärnan Magnetresonanstomografi, MRT Ultraljud av hjärnan SPECT Spinal ...
En modern utveckling är datortomografi. Ett antal svenska utvecklingsprojekt som med olika metoder söker sänka stråldosen utan ...
Även ultraljud, datortomografi, magnetkamera kan användas. Vid ljumskbråck kan kontrast föras in i bukhålan och röntgas ( ...
Datortomografi och magnetresonanstomografi kan också användas. När applikatorerna har satts in hålls de på plats mot huden med ... Bilddiagnostik som används är bland annat röntgenbildtagning, ultraljud, axial datortomografi (CT-bilder) och ...
CAD-data, datortomografi eller andra 3D-modeller. Metodiken faller inom ramen för additiv tillverkning, vilket är en metod där ...
Även datortomografi eller magnetisk resonanstomografi kan göras. Cushings syndrom behandlas oftast med hypofyskirurgi, om det ...
Ultraljud och datortomografi av buken brukar göras. Aneurysm på aortabågen är palperbar i halsgropen. Om aneurysmet är större ...
Datortomografi, ultraljud och magnetkamera avslöjar dock myxomet. Det är viktigt att kartlägga fästpunkt, storlek och läge före ...
Ultraljud och datortomografi används för att visualisera tumören. Om bukspottkörtelcancern upptäcks i ett mycket tidigt skede ... i bukspottskörteln diagnostiseras vanligen via en kombination av medicinsk bildtagning såsom ultraljud eller datortomografi, ...
Diagnosen kan ställas med hjälp av ultraljud och datortomografi. ^ [a b] Hjärt-Lungfonden (2013). Barnhjärtan: En skrift om ...
Vid tumörmisstanke kan datortomografi och ultraljud av gallblåsan göras. Behandling är vanligen bortoperation av gallblåsan. ...
Vid misstanke om aortadissektion fordras snabb diagnos, oftast med datortomografi. Dödligheten är mycket hög utan behandling. ...
Datortomografi används för att kunna skilja på blödning och infarkt. Blödning syns omedelbart vid undersökningen, medan ...
Ifall blodprover ej är entydiga, behövs ibland ultraljud eller datortomografi. Sjukdomen är oftast självbegränsande och läker ... ultraljud eller datortomografi) undersökningar för att utesluta blindtarmsinflammatíon. Det finns dock en del tecken som ...
Ultraljud, magnetkamera och datortomografi används också för att undersöka magen. Starka smärtstillande sprutor och dropp ges ...
Diagnos ställs med bildundersökningar av magen, såsom datortomografi och kontraströntgen. NET kan konstateras genom att mäta ...
De menar att röntgen bör ersättas med MR och Datortomografi. Ländryggsbesvär och radiologiska förändringar Sambanden mellan ...
Datortomografi, magnetresonanstomografi och ultraljud av levern med samtidig biopsi görs. Kliniskt har påvisats att ...
Datortomografi av thorax är en metod som man kan använda. Dessutom kan man även genomgå en positronemissionstomografi (PET-CT) ...
Diagnosmisstanken grundar sig på symtomen och bekräftas med hjälp av datortomografi. Sputumodling kan vara användbar för att ...
Ofta gör man biopsi, ultraljud (transient elastografi) och datortomografi av levern. Bilirubinstegring (som leder till ikterus ...
Diagnos ställs med biopsi och olika bildprogram såsom datortomografi och ultraljud. Behandling mot icke spridd sjukdom ...
Diagnosen ställs vanligen genom en kombination av datortomografi, magnetkameraundersökning, och tumörbiopsi. Vilken typ av grad ...
Bildmaterial Datortomografi: Bilder har tagits av hjärtats kranskärl, lungorna samt buken. Dessa data har använts för att hitta ...
Vanligtvis görs denna vid en bronkoskopiundersökning eller genom datortomografi-guidad biopsitagning. Behandling och prognos ... även bronkoskopi och/eller datortomografi utnyttjas. För att identifiera eventuell tumör tas en biopsi. Förekomst av atypiska ...
Undersökning med datortomografi eller magnetresonanstomografi kan göras för att lokalisera tumören. Olika hormonprover kan tas ...
Lungskintigrafi eller datortomografi är idag de vanligaste undersökningarna med likvärdig diagnostisk noggrannhet. ... Lungskintigrafi kan utföras hos alla patienter medan datortomografi, på grund av nedsatt njurfunktion eller överkänslighet mot ...
För att tillgodose detta, används vanligen röntgenundersökning, datortomografi (CT) och magnetkameraundersökning (MRI). ...
Vid åskknallshuvudvärk är det därför viktigt att snabbt diagnostisera orsaken med datortomografi. Det kan också vara ett symtom ...
Datortomografi, oftast förkortat DT alternativt CT (av engelskans computed tomography), även kallad skiktröntgen, är en ... Datortomografi används även inom industrin, bland annat för materialprovning. Den första kommersiella datortomografen kallades ... Länkad 2011-10-25 ^ "Datortomografi". Datortomografi. 1177. http://www.1177.se/Stockholm/Fakta-och-rad/Undersokningar/ ... Datortomografi/. Läst 1 maj 2013. ^ "Exempel på stråldoser". Exempel på stråldoser. STUK, STRÅLSÄKERHETSCENTRALEN i Finland. ...
... Rutinmässig datortomografi vid hjärnskakning kan frigöra mer än ... Jean-Luc af Geijerstam visar i sin avhandling att vården kan frigöra betydande resurser genom att utföra datortomografi på ... En ny avhandling vid Karolinska institutet visar att vården kan frigöra betydande resurser genom att utföra datortomografi på ... Kirurgerna var oroliga för att tidig datortomografi kanske missar blödningar som syns först efter ett antal timmar, när ...
datortomografi - betydelser och användning av ordet. Svensk ordbok online. Gratis att använda. ... datortomografi - betydelser och användning av ordet. Svensk ordbok online. Gratis att använda. ... datortomografi. på honom och upptäckte tumören.. Undersökning av hjärnan med datortomografi. och magnetkamera före och efter en ... datortomografi. är till stor nytta för patienterna.. Pojken hade huvudvärk och det tog över en månad innan läkarna gjorde en ...
Copyright © 2023 Sophiahemmet. Allt innehåll som texter och bilder tillhör Sophiahemmet ...
Copyright © 2023 Sophiahemmet. Allt innehåll som texter och bilder tillhör Sophiahemmet ...
Möt KmK på en seminariedag för industriell datortomografi (CT) - 3D mätning för mätuppdrag med röntgen. Vi förklarar hur du kan ... Seminarium för industriell datortomografi (CT) i Jönköping. Möt KmK på en seminariedag för industriell datortomografi (CT) - 3D ... TomoScope XS är en instegsmodell inom industriell datortomografi i ett kompakt och enkel-att-använda format som passar för ...
På Falu lasarett finns hela bredden inom modern röntgenverksamhet så som magnetkamera, datortomografi, nuklearmedicin, ...
Lungröntgen och datortomografi. Lungröntgen eller datortomografi kan visa om det finns cancer och om den har spridit sig. ... Lungorna undersöks med till exempel datortomografi eller vanlig lungröntgen.. Det varierar hur ofta efterkontroller behövs. I ...
Datortomografi kolonografi för diagnostik av djup endometrios Fler primärstudier behövs. Publicerad 2019-08-29 Diarienr. SBU ... Datortomografi med lavemang för diagnostik av djup endometrios hos kvinnor avseende flertal olika lokalisationer Fler ...
AI gör datortomografi smartare och bättre. Forskare från Göteborgs universitet har tagit fram en ny metod som ger bättre ... information om kroppen vid så kallad datortomografi. Metoden kan göra det lättare att hitta... ...
Immunförsvarets åldrande kan avslöjas med datortomografi. 04 okt ,Linköpings universitet. Långvarig stress kopplas till ökad ...
Datortomografi.. CVK Central venkateter. En tunn plastslang som ligger i ett centralt blodkärl (ven) för tillförsel av vätska ...
datortomografi * magnetundersökning * ultraljudsundersökning * kontraströntgen av blodkärl * genomlysning av blodkärl * ...
Datortomografi kolonografi för diagnostik av djup endometrios Fler primärstudier behövs. Publicerad 2019-08-29 Diarienr. SBU ... Datortomografi med lavemang för diagnostik av djup endometrios hos kvinnor avseende flertal olika lokalisationer Fler ... Datortomografi som en del i den basala demensutredningen för att utesluta annan orsak till kognitiv svikt än demenssjukdom ... Datortomografi för differentialdiagnostik av Alzheimers sjukdom, frontallobsdemens respektive vaskulär demens vid basal ...
Magnetresonans (MR), datortomografi (CT) eller scintigrafi (Scint). Hundförsäkring Mellan och Stor. Om din hund skulle drabbas ... av en olycka eller sjukdom som kräver undersökning genom magnetresonans (MR), datortomografi (CT) eller scintigrafi (Scint) så ...
Datortomografi (CT-skanning). 1973. Allan MacLeod Cormack. ✛ Allan MacLeod Cormack (1924-1998) var delaktig i arbetet av ...
I synnerhet datortomografi av nyckelbenet har ett allt starkare vetenskapligt stöd. Flodmark & co har överhuvudtaget inte ... AGFAD anser att handledsröntgen + visdomstandundersökning + datortomografi nyckelben är den rekommenderade utredningsprocedur ...
Sjukdomsförloppet följs med datortomografi och ultraljud.. Vid påverkan på kroppens cirkulation eller vid stor blödning: ...
Dator-tomografi sinus kan övervägas. Antibiotika bör endast bytas vid säkerställd diagnos. Då rekommenderas odling från ... Datortomografi ansiktsskelett och bihålor anges visserligen som golden standard men kan inte göras på alla. "Käkspolning" - ...
Efter en sådan behandling är det viktigt med tätare kontroller av lungorna med datortomografi, för att upptäcka om det uppstår ... Levern undersöks med ultraljud och eventuellt även datortomografi (CT) av buken. I sällsynta fall kan det på grund av ... Vid akuta neurologiska symtom från hjärnan görs undersökning med datortomografi (CT) för att utesluta blödning. För att bättre ... Lungorna undersöks regelbundet med kontrastförstärkt ultraljud av hjärtat (kontrastekokardiografi) eller datortomografi (CT, ...
... datortomografi och mammografi screening. Personal finns tillgänglig för ovanstående akuta undersökningar dygnet... ... Vi utför skelettröntgen, datortomografi och mammografi screening.. Personal finns tillgänglig för ovanstående akuta ... Vi utför skelettröntgen, datortomografi och mammografi screening.. Personal finns tillgänglig för ovanstående akuta ...
... datortomografi, nuklearmedicin och magnetresonanstomografi. Studenterna breddar sina kunskaper i sjukdomslära. Vidare studeras ...
Stockholm / Högskolejobb / Kungliga Tekniska Högskolan: Doktorand inom protonterapiplanering med fotonräknande datortomografi ...
Datortomografi av hjärnan görs av alla patienter som har en TIA för första gången. Undersökningen görs för att bedöma om det ... Används inte lika mycket som datortomografi, men kan vara användbart i särskilda situationer, till exempel då TIA-diagnosen är ...
Även strålning inom sjukvården, främst datortomografi, har mätbar effekt på antalet cancerfall. ...
Vid undersökning med datortomografi syns ofta tumörer eller andra förändringar i binjurebarken. De är vanligtvis helt ofarliga ... För att lokalisera tumörer i endokrina organ används datortomografi, magnetkameraundersökning och ultraljud. Vid upptäckt av ...
Ibland behövs även DT (datortomografi/skiktröntgen) och MRI (magnetkameraundersökning) för att ställa diagnos. ...