Cytoplasma: Den del av cellen som innehåller cytosolen och andra strukturer än cellkärnan, mitokondrierna och större vakuoler.Cellkärna: En i den eukaryota cellen belägen, höljeomgiven kropp, som innehåller kromosomer och en eller flera nukleoler. Höljet består av ett dubbelmembran, genomsatt av ett antal porer. Det yttre membranet öve rgår i det endoplasmatiska nätverket. Det kan finnas mer än en kärna i en cell.Aktiv transport i cellkärna: Kontrollerad transport av proteiner och RNA genom cellkärnans hölje.Elektronmikroskopi: Visuell eller fotografisk mikroskopi, där elektronstrålar (med våglängder tusentals gånger kortare än synligt ljus) används i stället för ljus, vilket ger avsevärt större förstoring. Elektronernas interaktion med preparaten ger upplysning om preparatens finstruktur. Vid transmissionselektronmikroskopi ger elektronernas reaktioner under passage genom ett mycket tunt preparat upphov till en bild. Vid svepelektronmikroskopi faller en elektronstråle snett mot preparatytan, och av reaktionerna ovan ytan alstras en bild. Elektronmikroskopi förkortas ofta EM.Molekylsekvensdata: Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.ProteintransportAminosyrasekvens: Aminosyrors ordningsföljd i en polypeptidkedja. Den utgör proteiners primärstruktur och är av avgörande betydelses för proteinkonfigurationen.CellinjeNuclear Localization SignalsHela-celler: Den första, kontinuerligt odlade cellinjen av humana, maligna celler, vilka kom från ett livmoderhalskarcinom hos "Henrietta Lacks". Cellerna används för virusodling och testning av cancerpreparat.Fluorescensmikroskopi: Mikroskopering av prov färgade med fluorescent färgämne (vanligen fluoresceinisotiocyanat) eller av naturligt fluorescerande material, vilka avger ljus vid belysning med UV- eller blått ljus. Vid immunfluorescensmikroskopi utnyttjas antikroppar märkta med fluorescent färg.Karyoferiner: En grupp proteiner som deltar i transport i nukleocytoplasman. Karyoferiner är heteromera molekyler, bestående av två huvudkomponenter: alfakaryoferiner och betakaryoferiner, vilka samverkar vid förflyttning av molekyler genom cellkärnans porkomplex. Flera andra proteiner, som t ex Ran GTP-bindande protein och celldödskänslighetsprotein, binder till karyoferiner och deltar i transportförloppet.Subcellulära fraktionerImmunfluorescensteknik: Analysmetod för vävnadsantigener, antingen direkt, genom konjugering av antikroppar med fluorescensfärg, eller indirekt, genom framställning av antigen-antikroppskomplex, som sedan märks med fluoresceinkonjugerade antiimmunglobulinantikroppar. Provet undersöks därpå i fluorescensmikroskop.Biologisk transport: Förflyttning av ämnen, inkl. biokemiska substanser och läkemedel, genom cellmembran och epitellager, vanligen med passiv diffusion.Immunhistokemi: Histokemiskt påvisande av immunreaktiva ämnen med hjälp av märkta antikroppar.Rekombinanta fusionsproteinerCellmembran: Det fett- och proteinhaltiga, och selektivt genomsläppliga, membran som omger cytoplasman i prokaryota och eukaryota celler. Hos de flesta typer av mikrobiella celler gränsar den utåt till cellväggen.RNA, budbärarGrönfluorescerande proteiner: Analoger och derivat av det grönfluorescerande proteinet från Aequorea victoria, vilka avger ljus (fluorescens) vid bestrålning med UV-ljus. De används i rapportgener i samband med genetisk teknik. Ett antal mutanter som avger ljus i andra färger eller är pH-känsliga har framställts.Cellavdelning: Uppdelning av en cells inre pga de selektivt genomsläppliga membran som omger cellens olika beståndsdelar, som t ex mitokondrier, lysosomer osv.Bassekvens: Purin- och pyrimidinföljden i nukleinsyror och polynukleotider. Kallas även nukleotid- eller nukleosidsekvens.Konfokal mikroskopi: En ljusmikroskopteknik där endast en punkt belyses och undersöks åt gången. En bild byggs upp genom att objektet skannas punkt för punkt. Ljuskällan kan vara av konventionell typ, eller laser eller UV-ljus.ProteinbindningCellkärneproteinerMutation: Varje påvisbar och ärftlig förändring i det genetiska materialet som medför ändrad genotyp och som överförs till dotterceller och efterföljande generationer.Immunelektronmikroskopi: Undersökning i elektronmikroskop av prover som först färgats på immunocytokemisk väg. Tekniken används i stor utsträckning vid virologisk diagnostik som en del av mycket känsliga immunologiska tester.RNA-bindande proteinerLuminiscerande proteiner: Proteiner som är delaktiga i ljusalstringsfenomen hos livsformer, vari ingår bl a enzymatiska och icke-enzymatiska system, med eller utan närvaro av syre eller kofaktorer.Celler, odlade: Celler som drivs fram in vitro i odlingsmedia som främjar deras tillväxt. Odlade celler används bl a för studier av utveckling, morfologi, metaboliska, fysiologiska och genetiska processer.Nuclear Export SignalsCellnukleol: I de flesta typer av eukaryota cellkärnor utgör nukleolen en membranlös, avgränsad del, inom vilken några arter av rRNA (ribosomal RNA) syntetiseras och sätts samman till ribonukleoproteinenheter av r ibosomer. I nukleolen transkriberas rRNA från en nukleolär styrenhet, dvs en grupp (NOR - nucleolar organizer region) parvis upprepade kromosomgener som kodar för rRNA och som transkriberas av RNA-pol ymeras I.TransfektionOocyterVakuolerBlotting, Western: Blot-metod för identifiering av proteiner eller peptider som separerats med elektrofores och överförts till nitrocellulosastrimlor och sedan påvisas med hjälp av radioistopmärkta antikroppar.Bärarproteiner: Proteiner som transporterar specifika ämnen i blodet eller genom cellväggar.Proteinstruktur, tertiärKärnhölje: Cellkärnans membransystem, som omger nukleoplasman. Det består av två koncentriska membran som skiljs åt av det perinukleära utrymmet. De strukturer i höljet som öppnar sig mot cytoplasman kallas nukleärporer (kärnporer).Modeller, biologiska: Teoretiska modeller som efterliknar förlopp hos biologiska processer eller sjukdomar. För sjukdomsmodeller hos levande djurCytoplasmaströmning: Protoplasmans rörelse inuti en cell. Strömningsrörelsen tjänar som transportsystem för förflyttning av essentiella produkter inom cellen. I encelliga organismer, som t ex amöbor, är strömningen nödvändig för hela cellens rörelseförmåga.Nucleocytoplasmic Transport ProteinsMembranproteiner: Proteiner i biologiska membran, som t ex cellmembran och intracellulära membran. De utgörs av två typer, yttre (perifera) och inre, integrerade, proteiner. De omfattar de flesta membranbundna enzymer, antigena proteiner, transportproteiner, och receptorer för läkemedel, hormoner och lektiner.COS-celler: Cellinje från den afrikanska grönapan som används för transfektion och kloning.Cercopithecus aethiops: En art av Cercopithecus med tre underarter: C. tantalus, C. pygerythrus och C. sabeus. De lever i skogs- och savannområden i Afrika. Den afrikanska grönapan, C. pygerythrus, är den naturliga värden fö r SIV och används i AIDS-forskningen.Cytoskelett: Det nätverk av trådar, kanaler och bryggor som ger cytoplasman form, stadga och organisation.Mikrotubuli: Smala, cylindriska trådstrukturer i cellskelettet hos växt- och djurceller. De består av proteinet tubulin och påverkas av tubulinmodulatorer.Aktiner: Trådliknande proteiner som utgör huvuddelen av muskelfibrernas tunna trådar. Trådarna (också benämnda filamentöst - eller F-aktin) kan sönderdelas i globulära underenheter (G-aktin) bestående av en e nda polypeptid, 375 aminosyror lång. I samverkan med myosin ansvarar aktin för musklernas sammandragning och avslappning.OrganoiderTransmissionselektronmikroskopi: Den första typen av elektronmikroskopi, där elektroner eller deras reaktionsprodukter registreras och ger upphov till en bild efter passage genom ett preparat. Tekniken förkortas ofta TEM.Mikroinjektioner: Injicering av mycket små vätskemängder, ofta med hjälp av mikroskop och mikronålar.HistocytokemiMitokondrier: Halvautonoma, självförökande organeller som finns i cytoplasman hos alla celler hos nästan alla eukaryoter. Varje mitokondrie omges av ett dubbelt membran. Det inre är kraftigt inbuktat, och dess utskott kallas kristor (cristae). I mitokondrierna sker oxidativa fosforyleringsreaktioner, vilka leder till bildande av ATP. De innehåller bestämda ribosomer, transfer-RNA, aminacyl-tRNA-syntetaser, och förlängnings- och termineringsfaktorer. Mitokondrier är beroende av generne i kärnan i den cell de befinner sig i för många avgörande typer av budbärar-RNA. Mitokondrier antas ha uppstått ur aeroba bakterier som etablerat ett symbiotiskt förhållande med primitiva protoeukaryoter.Sekvenshomologi, aminosyraSignalomvandlingCytoplasmatiska granula: Ansamlingar av cellsubstanser som kan vara membranförsedda.Kloning, molekylär: Tillförsel av molekyler av rekombinant DNA från prokaryota eller eukaryota källor till replikationsvektorer, så som plasmider eller virus, och införande av de härvid erhållna hybridmolekylerna i mottagarceller, utan att livsdugligheten hos dessa celler ändras.DNA-bindande proteiner: Proteiner som binder till DNA. Till denna familj hör proteiner som binder till såväl dubbelsträngat som enkelsträngat DNA, och den omfattar även specifika DNA-bindande proteiner i serum som kan användas som markörer för tumörsjukdomar.OvumTranskription, genetiskFosforylering: Införande av en fosforylgrupp i en förening genom bildande av en esterbindning mellan föreningen och en fosfordel.Inklusionskroppar: Sammanfattande benämning på alla avgränsade inneslutningar av främmande (t ex bly eller virus) eller metaboliskt inaktiva ämnen (t ex ceroid- eller Mallorykroppar) i cellers cytoplasma eller kärnor. Inklusionskroppar i ffa nerv-, epitel- och endotelceller kan vara infekterade med vissa filtrerbara virus.Kolibakterie: En art gramnegativa, fakultativt anaeroba och stavformade bakterier som normalt förekommer i den nedre delen av tarmkanalen hos varmblodiga djur. Vanligtvis är den inte patogen, men vissa stammar kan ge upphov till diarré och variga infektioner. Syn. E. coli.Saccharomyces cerevisiaeVirusproteinerTwo-Hybrid System TechniquesAmöba: Ett släkte amöboida protozoer. Till kännetecknen hör en vesikulär kärna och flera pseudopodier, av vilka en är dominerande vid varje given tidpunkt. Förökning sker asexuellt genom delning.OrganellerKärnpor: En öppning i kärnhöljet, bestående av kärnporkomplexet, som transporterar kärnproteiner eller RNA in i eller ut ur cellkärnan och som, under vissa förhållanden, fungerar som jonkanal.Endoplasmatiskt nätverk: Ett system av cisterner (vätskefyllda hålrum) i cytoplasman hos många celler. Ställvis går det endoplasmatiska nätverket i ett med plasmamembranet eller kärnhöljets yttermembran. Om nätverksmembranets ytor är täckta med ribosomer sägs det vara kornigt, annars sägs det vara glatt.TranskriptionsfaktorerRekombinanta proteinerKinetik: Läran om förloppsdynamik i kemiska och fysikaliska system.Golgiapparat: En packe tillplattade, små blåsor som medverkar i posttranslationsproduktionen och sorteringen av proteiner, genom att ta emot dem från det endoplasmatiska nätverket och vidarebefordra dem till sekretoriska mikrokärl, lysosomer eller cellmembranet. Proteiner förflyttas med hjälp av transportblåsor som knoppas av från det endoplasmatiska nätverket eller Golgiapparaten och smälter samman med Golgi, lysosomer eller cellmembranet.Saccharomyces cerevisiae Proteinsran GTP-bindande proteinerBakterieproteiner: Proteiner förekommande hos någon bakterieart.RibonukleoproteinerTidsfaktorerImmunoblot: Immunologisk metod för påvisande eller kvantifiering av immunreaktiva ämnen. Immunfluorescensteknik, indirekt: En immunfluorescensteknik som används allmänt för påvisande av serumantikroppar och immunkomplex i kroppsvävnad och mikroorganismer i prov från patienter med infektionssjukdomar. Tekniken innebär framställning av antigen-antikroppskomplex, som märks med fluoresceinkonjugerade antiimmunglobulinantikroppar.PlasmiderKärnporkomplexproteiner: Proteiner som bildar kärnporstrukturen. De deltar i aktiv, understödd eller passiv transport av molekyler in i och ut ur cellkärnan.Cytosol: Den vätska (vattenlösning) som fyller ut utrymmet mellan organellerna och andra cellorgan i cytoplasman.Mitos: En delning av cellkärnan, vid vilken de båda nya kärnorna vanligtvis får en kromosomuppsättning som är identisk med den hos artens somatiska celler.ProteinbiosyntesCricetinae: Allmän benämning på medlemmarna av en underfamilj av Muridae. Fyra vanliga släkten är Cricetus, Cricetulus, Mesocricetus och Phodopus.Inklusionskroppar, virala: Områden med avvikande färgning i kärnan eller cytoplasman hos en virusinfekterad cell. En del inklusionskroppar utgör "virusfabriker", där virusnukleinsyra eller virusprotein syntetiseras. Andra är enbart artefakter till följd av fixering och färgning. En typ av inklusionskroppar, Negrikroppar, påträffas i nervcellers cytoplasma eller utskott hos djur som dött av rabies.RNAApoptos: En av de två formerna av celldöd. Till skillnad från den patologiska processen nekros är apoptos en biologiskt programmerad process, ansvarig för en fysiologisk likvidering av celler. Denna typ av cel ldöd tjänar som en motvikt mot mitos och utgör ett led i regleringen av vävnaders tillväxt och storlek.TumörcellinjeProteinerBetakaryoferinerBefruktad äggcellProteinsorteringFärgning och märkningCellfraktionering: Uppdelning eller separation av cellers olika beståndsdelar.DNA-primrar: Korta DNA-sekvenser (vanligtvis ca 10 baspar) som är komplementära till sekvenser av budbärar-RNA och som tillåter omvänt transkriptas att påbörja kopiering av angränsande mRNA-sekvenser. Primrar har utbredd användning som verktyg vid genetiskt och molekylärbiologiskt arbete.RNA-transportFibroblaster: Bindvävsceller som utsöndrar en extracellulär massa rik på kollagen och andra makromolekyler.VirusförökningDNA, komplementärt: Enkelsträngat, komplementärt DNA som syntetiseras utifrån en RNA-mall genom verkan av RNA-beroende DNA-polymeras. cDNA (dvs komplementärt, "complementary", DNA, inte cirkulärt DNA och inte heller C-DNA) används i en rad olika molekylära kloningsstudier och som specifik hydridiseringssond.PeriplasmaFosfoproteinerTumörceller, odladeReglering av genuttryck: De processer genom vilka cellkärnors, cytoplasmatiska eller intercellulära faktorer inverkar på differentieringsstyrningen av genaktiviteten under transkriptions- eller translationsstadierna. Hit hör även genaktivering och geninduktion.Genuttryck: Den fenotyp som en gen eller gener uttrycker genom de processer som kallas gentranskription och gentranslation.Fluorescerande färgämnen: Färgämnen som avger ljus vid bestrålning. Våglängden hos det utsända ljuset är vanligtvis längre än hos det infallande. Fluorokromer är färgämnen som tillsätts andra ämnen för att få dessa att fluorescera, och används som markörer inom biokemi och immunologi.Molekylvikt: Summan av atomvikterna för de atomer som ingår i en molekyl. En modernare benämning är relativ molekylmassa.Polyakrylamidgelelektrofores: En typ av elektrofores där polyakrylamidgel används som diffusionsmedium.Bindningsplatser: De reaktiva områden på en makromolekyl som är direkt envolverade i dess specifika sammankoppling med en annan molekyl.RNA Processing, Post-TranscriptionalIntracellulära membran: Tunna strukturer som omger de subcellulära enheterna eller organellerna i eukaryota celler. De omfattar en rad olika membran anslutna till cellkärnan, mitokondrierna, golgiapparaten, det endoplasmatiska närverket, lysosomerna, plastiderna och vakuolerna.Kärnreceptorer: Proteiner i cytoplasman eller cellkärnan som specifikt binder signalmolekyler och utlöser förändringar som påverkar hur celler beter sig. De största grupperna är steroidhormonreceptorerna, som normalt finns i cytoplasman, och sköldkörtelhormonreceptorerna, som normalt finns i cellkärnan. Receptorer, till skillnad från enzym, katalyserar vanligtvis inte kemiska förändringar i sina ligander.Faskontrastmikroskopi: En sorts interferensmikroskopi där variationer i objektets brytningsindex omvandlas till intensitetsvariationer i bilden. Denna effekt uppnås med hjälp av en faskontrastplatta.SekvensinpassningNIH.3T3-cellerLysosomer: En klass morfologiskt heterogena cytoplasmapartiklar i djur- och växtvävnader som kännetecknas av sitt innehåll av hydrolytiska enzym och dessas strukturbundna latens. Lysosomernas intracellulära funktioner beror på deras lytiska potential. Lysosomens enkla membran verkar som barriär mellan de inneslutna enzymen och substratet utanför. Lysosomenzymens verkan är begränsad eller ingen alls så länge blåsan de är inneslutna i inte brister. RNA, viraltSvampproteiner: Alla proteiner som förekommer i svampar.Kalcium: Grundämne som förekommer i nästan all organiserad vävnad. Det tillhör alkalimetallerna och har kemiskt tecken Ca, atomnummer 20 och atomvikt 40. Kalcium är det allra vanligaste mineralämnet i kroppen och bildar i förening med fosfor kalciumfosfat, som ingår i ben och tänder. Det spelar en essentiell roll för nerv- och muskelfunktioner, i blodkoagulationsprocessen (som faktor IV) och i många enzymp rocesser.Proteinmodifiering, posttranslationellCelldelning: En cells förökning genom delning.ProteinisoformerLever: Stort organ i bukhålan med flera viktiga ämnesomsättningsfunktioner.Cellcykel: En komplex följd av händelser, som inträffar mellan slutet av en celldelning och slutet av nästa, varigenom cellmaterial delas upp mellan dottercellerna.PrecipitintesterDNA: En deoxiribonukleotidpolymer som utgör den grundläggande genetiska substansen i alla celler. Eukaryota och prokaryota organismer har normalt sitt DNA ordnat i dubbelsträngade strukturer, men i många viktiga biologiska processer ingår under vissa skeden enkla strängar. DNA, som består av en flersockerarts-fosfatstam med utskott av puriner (adenin och guanin) och pyrimidiner (tymin och cytosin), bildar en dubbelspiral som hålls ihop med vätebindningar mellan purinerna och pyrimidinerna (adenin mot tymin (AT) och guanin mot cytosin (GC)).Omvänt transkriptaspolymeraskedjereaktionKaniner: Djurarten Oryctolagus cuniculus, av familjen Leporidae och ordningen Lagomorpha. Kaniner föds i hålor, utan päls, och med slutna ögon och öron. Kaniner har 22 kromosompar, medan harar har 24.3T3-celler: En cellinje som härstammar från fibroblaster från särade embryon av schweiziska möss. Linjen är ett värdefullt in vitro-värdsystem förtransformationsstudier av onkogena virus, eftersom 3T3-celler besi tter hög känslighet för kontaktinhibition.XenopusCytoskelettproteiner: Huvudbeståndsdelen av cytoskelettet i eukaryota cellers cytoplasma. De bildar ett flexibelt ramverk i cellen, utgör stöd för organeller och andra cellulära "organ", och utgör en viktig länk i det intracellulära kommunikationssystemet.VirionEnzymimmunologiska metoder: Immunologiska analysmetoder baserade på bruk av: 1) enzym-antikroppkonjugat; 2) enzym-antigenkonjugat; 3) antienzymantikroppar med efterföljande homologt enzym; 4) enzym-antienzymkomplex. Dessa används i histologiskt arbete för att synliggöra eller märka vävnadsprov.Immunprecipitation: Hopklumpning av lösliga antigen och antikroppar, ensamma eller med antikroppsbindningsfaktorer som anti-antikroppar eller stafylokockprotein A, till komplex som är stora nog att fällas ut ur lösning.Celldifferentiering: Fortskridande begränsning av utvecklingsförmågan och tilltagande specialisering av funktioner som sker under embryots utveckling och som leder till bildandet av specialiserade celler, vävnader och org an.VävnadsdistributionRNA-interferensTestikelTransaktivatorerEpitelceller: Celler som täcker kroppens inre och yttre ytor.RNA, Small InterferingDiffusion: Gasers eller lösningars förmåga att utbreda sig från ett område med högre tryck eller koncentration till områden med lägre tryck eller koncentration. Diffusion är en viktig mekanism i samband med biologisk transport.Rapportörgener: Gener som uttrycker sig på ett lätt påvisbart sätt och därför används för att studera promotoraktivitet på många platser i ett målgenom. Inom rekombinant DNA-teknik kan dessa gener kopplas till ett promotorområde av intresse.Epitel: Ett eller flera skikt av epitelceller, uppburna av basalmembranet, som täcker kroppens inre och yttre ytor.TubulinActin CytoskeletonMonoklonala antikroppar: Antikroppar som produceras av cellfamiljer (kloner) av identiskt lika celler, framställda genom hybridisering av aktiverade B-lymfocyter och tumörceller. Sådana hybrider benämns ofta hybridom.In situ-hybridisering: Teknik för identifiering av specifika nukleinsyrasekvenser i intakta kromosomer, eukaryota celler eller bakterieceller med hjälp av specifika nukleinsyramärkta sonder.Mikrofilamentproteiner: Fibertrådar som främst består av aktin och som finns i cytoplasman i nästan alla celler. De är ofta associerade med mikrotubuli (mikrorör) och spelar möjligen en roll i cellskelettfunktionen och/eller för rörelse hos cellen eller dess organeller.Vero-cellerXenopus laevisNjure: Ett organ i kroppen som filtrerar blod för utsöndring av urin och reglerar jonkoncentration.Vätejonkoncentration: Ett mått på en lösnings surhetsgrad.OogenesisTemperaturFluorescens efter ljusblekning: En metod för att studera membranproteiners och lipiders sidorörelser. Ett litet område på ett cellmembran bleks med en laserstråle, och den tid det tar för oblekta, fluorescensmärkta proteiner att vandra tillbaka till det blekta området är ett mått på cellmembranets fluiditet. Utifrån dessa mätningar kan ett proteins eller en lipids diffusionskoefficient beräknas.VirussammansättningGenprodukter, rev: Transaktiva kärnproteiner som måste komma till uttryck för att HIV-replikation skall kunna äga rum. rev-genprodukterna behövs specifikt för bearbetning och translation av gag- och env-mRNA hos HIV och reglerar således uttrycket av virusets strukturproteiner. rev kan även styra virusets reglerproteiner. En cis-verkande antirepressiv sekvens (CAR) i env, även kallad rev-reaktionselementet (RRE), svarar på rev-genprodukten. rev är förkortning för "regulator of virion".Protein-serin-treoninkinaserAlfakaryoferinerEndocytos: Cellers upptag av extracellulära ämnen i membranbundna vakuoler eller mikroblåsor. Endosomer spelar en central roll för endocytos.Endosomer: Blåsor som bildas i cytoplasman när höljeförsedda blåsor ömsar sitt klatrinhölje. Endosomer innesluter makromolekyler som binds av receptorer på cellytan.Cellcykelproteiner: Proteiner som kontrollerar celldelningscykeln. Denna proteinfamilj omfattar ett stort antal klasser, inklusive cyklinberoende kinaser, mitogenaktiverade kinaser, cykliner och fosfoproteinfosfataser, s amt deras förmodade substrat, så som kromatinassocierade proteiner, cytoskelettproteiner och transkriptionsfaktorer.Intracellulärt rum: Utrymmet i en cell.Fenotyp: Den yttre framtoningen hos individen. Den är resultat av samspelet mellan generna och mellan genotypen och miljön.Embryo, icke-däggdjur: Embryon hos andra djurarter än däggdjur. För kycklingar används den specifika termen kycklingembryo.Escherichia coliproteiner: Proteiner från Escherichia coli.PeptiderSvepelektronmikroskopi: Mikroskopi där preparatet undersöks genom att en elektronstråle läser av det punkt för punkt. Bilden skapas genom registrering av spridningen av bakåtstrålningen från preparatytan. Vid svepelektronmikroskopi spelar preparatets tjocklek ingen roll. Tekniken, och även instrumentet, förkortas ofta SEM.Hu-antigenerMutagenes, riktad: Arrangerad genetisk mutagenes på någon specifik plats i DNA-molekylen som ger en bassubstitution, infogning eller radering.PolyribosomerGendeletion: Omfördelning av gener till följd av bortfall av DNA- eller RNA-segment, vilket leder till att sekvenser som normalt befinner sig på avstånd från varandra hamnar nära varandra. Bortfallet kan påvisas med hjälp av cytogenetiska metoder, och man kan även sluta sig till det från fenotypen, antydande bortfall på en bestämd plats.Elektronsondmikroanalys: Påvisande och kvantitativ mätning av grundämnen utifrån det faktum att den röntgenstrålning som avges av ett grundämne som aktiveras av en elektronstråle har en för ämnet karakteristisk våglängd och mängdintensitet. Tekniken kan utnyttjas i elektronmikrosond, mikroanalyselektronmikroskop, eller elektronmikroskop eller svepelektronmikroskop utrustade med röntgenspektrometer.Aminosyramönster: Vanliga proteinstrukturer, sammansatta av enkla kombinationer av angränsande, sekundära strukturer.Autofagi: Cellers egenskap att kunna skilja ut och bryta ned skadade eller överflödiga beståndsdelar genom autofaga vakuoler (cytolysosomer). Autofagocytos spelar en stor roll i kräldjurens omvandlingsprocess o ch i samband med osteoklasters nedbrytning av benvävnad. Sy. autofagi.SekvensdeletionBiologisk transport, aktiv: Förflyttning av ämnen genom cellmembran och epitellager mot en elektrokemisk gradient, på bekostnad av metabolisk energi.Intermediära filament: Cytoplasmatrådar som i diameterstorlek (ca 10 nm) befinner sig mellan mikrofilament och mikrotubuli. De kan vara sammansatta av en rad olika proteiner och bilda en ring kring cellkärnan.Tumörproteiner14-3-3-proteinerNötkreatur: Tamboskap som vanligtvis hålls på någon form av lantgård för produktion av kött eller mjölkprodukter eller som arbetsdjur.Mikrotubulusassocierade proteiner: Proteiner med hög molekylvikt som förekommer i cytoskelettets mikrotubuli. Under vissa förhållanden krävs de för hopsättningen av tubulin med mikrotubuli och för stabilisering av mikrotubulistrukturerna.Adaptorproteiner, signalöverförandeFettsyror, omättade: Fettsyror, vars kolkedjor innehåller en eller flera dubbel- eller trippelbindningar mellan kolen.Meios: Reduktionsdelning av cellkärnan under könscellernas tillkomst. Två på varandra följande cellkärnedelningar efter en enda dubblering av kromosomerna resulterar i dotterceller med hälften så många kromosomer som i ursprungscellerna.NokodazolProteasom-endopeptidaskomplexRNA-splitsningMembrantransportproteiner: Membranproteiner, vars främsta uppgift är att underlätta transport av molekyler genom ett biologiskt membran. Till denna stora grupp hör proteiner som medverkar i aktiv transport, passiv transport och jonkanaler.NervvävnadsproteinerHeterogena kärnribonukleoproteiner: En familj ribonukleoproteiner som ursprungligen påvisades bundna till påbörjade RNA-transkript som ribonukleoproteinpartiklar. Antikroppar: Immunglobulinmolekyler (proteiner), vars specifika aminosyrasekvenser får dem att reagera endast med de antigen som utlöste deras syntetisering i celler i lymfocytserien (i sht plasmaceller), eller me d närbesläktade antigen. Antikroppar klassificeras efter sitt sätt att verka: agglutininer, hemolysiner, opsoniner, precipitiner m fl.TritiumEnzymaktivering: Omvandling av en inaktiv enzymform till en med metabolisk aktivitet, vilket inkluderar: 1) jonaktivering (aktivatorverkan); 2) kofaktor-/koenzymaktivering; 3) omvandling av enzymprekursor (proenzym eller zymogen) till aktivt enzym.RibosomerDrosophilaproteiner: Proteiner från insektarter tillhörande släktet Drosophila (bananfluga, fruktfluga). Särskilt proteiner från den mest välundersökta Drosophilaarten, Drosophila melanogaster, tilldrar sig stort intresse när det gäller forskning inom morfogenes och utveckling.Nukleära överföringsteknikerOdlingsmetoder: Metoder för bevarande eller odling av biologiskt material under kontrollerade förhållanden i laboratorium. Hit hör odling av celler, vävnader, organ eller embryon in vitro. Såväl djur- som växtvävnader kan odlas på ett flertal sätt. Kulturerna kan härröra från normal eller onormal vävnad, och utgöras av en enda celltyp eller en blandning av celltyper.
... er en celles samlede materie . Protoplasma deles inn i cytoplasma og cellekjerne. Betegnelsen ble første gang brukt ...
Cytoplasma - finns innanför cellens cellmembran. Se även[redigera , redigera wikitext]. *Plasmaskärm. *Protoplasma ...
Båda dessa strukturer bidrar till att binda de proteiner som transporterar molekyler mellan kärnan och cytoplasma. De flesta ... Kärnmembranet avgränsar cellkärnan från cytoplasma. Det består av två dubbla membran där större molekyler endast kan passera ... Steroider som kortisol och aldosteron kan diffundera genom cellmembranet in i cellens cytoplasma och där bindas till ...
Den har sparsamt med cytoplasma. Cytoplasman är elektrontät på grund av ett välutvecklat endoplasmatiskt retikulum och många ...
Cytosolen och de organeller som finns i den kallas gemensamt för cytoplasma.[1] Celler förökar sig genom delning. Sådant som ... Cytoplasma - materialet mellan cellmembranet och cellkärnan, består mest av vatten.. *Cellkärna - här lagras DNA, det genetiska ... Akrosom • Cellvägg • Cellkärna • Cellmembran • Centriol • Centrosom • Cilie/Flagell • Cytoplasma • Endoplasmatiska nätverket • ... Cellens cytoplasma omges av ett plasmamembran. Ordet plasmamembran används synonymt med cellmembran. Hos växtceller och ...
... är ett protein som finns i cellernas cytoplasma. Brist på proteinet leder till muskelförtvining, till exempel ...
I infekterade celler återfinns bakterien framförallt i vakuoler och cytoplasma. Cellmorfologin hos A. phagocytophilum skiljer ...
Cos-sekvensen cirkulariserar fagens DNA i den mottagande bakteriens cytoplasma. I sin cirkulära form är faggenomet därför ... genom cellväggen och in i den bakteriella cellens cytoplasma. Vanligtvis startar en "lytisk cykel", där lambda-DNA replikeras ...
Cytoplasma: Cellvätska. Ribosomer: Sköter proteinsyntesen. Cellvägg: Ger stöd och stadga åt cellen. Cellmembran: I ...
Cytoplasma - Cellvätska. Ribosomer - Central del i proteinsyntesen. DNA - Finns fritt inuti cellen. Plasmid - liten DNA ring ...
cellkärna och ribosomer men har ett cellmembran, cytoplasma, mitokondrier, golgiapparat m.m. I och med avsaknaden av cellkärna ...
Därför innehåller alla celler i morulan en del av den ursprungliga äggcellens cytoplasma. Morula betyder litet mullbär ett namn ...
Följecellens cytoplasma är förbunden med silrörselementets cytoplasma genom ett stort antal tunna rör, plasmodesmata. Det finns ...
Det kan användas för att färga cytoplasma, kollagen och muskelfibrer för undersökning under mikroskop. Eosin har också använts ...
Ribosomen kan finnas både fritt i cellens cytoplasma och bunden till cellens endoplasmatiska nätverk (ER). Var ett visst ...
Individuella alger av vissa arter är sammankopplade med tunna trådar av cytoplasma, så kallade protoplasmater. ...
Melaninet fagocyteras där det ligger i utskotten av keratinocyterna som lagrar det i sin cytoplasma. Melanin ger även färg till ...
Cytoplasma - materialet mellan cellmembranet och cellkärnan, består mest av vatten. Cellkärna - här lagras DNA, det genetiska ... Cytosolen och de organeller som finns i den kallas gemensamt för cytoplasma. Celler förökar sig genom delning. Sådant som har ... Cellens cytoplasma omges av ett plasmamembran. Ordet plasmamembran används synonymt med cellmembran. Hos växtceller och ...
Denna blir till en myeloblast som har stor kärna och lite cytoplasma och som har nukleoler. Ingen granula är synlig. Efter ... Dessa har en något rosa cytoplasma till skillnad från de två-tre första stadierna som har en ljusblåfärgad. myeloblast ...
Väl inne i cellen kommer bakterien att lysera den omslutande vesikeln och föröka sig i tarmcellens cytoplasma. Genom att fästa ...
Den har rikligt med granula i sin cytoplasma. Mastcellens granula innehåller inflammatoriska substanser: framför allt histamin ...
... et replikerar och förökar sig i människans cytoplasma och förhindrar värdens immunförsvar från att framkalla ... Inne i värdorganismen sker virusreplikationen i cellernas cytoplasma. Virala proteiner binder till glykosaminoglykaner (GAG:s) ... och den virala kapsiden med virusets arvsmassa hamnar i värdcellens cytoplasma. Virusreplikationen, och själva virusförökningen ...
En APC kan även visa upp antigen som produceras i cellens cytoplasma av till exempel ett infekterande virus. Detta är dock ...
Små lymfocyter är rundare och har en tätare mörkare kärnstruktur och bara en liten rand av cytoplasma synlig runt den. Stora ... lymfocyter kan vara mer varierande i sitt utseende, men har generellt mer synlig cytoplasma och är större. ...
I eukaryota celler kallas den del av protoplasman som omger cellkärnan för cytoplasma, och de del som finns inne i kärnan för ... Föreställningen att protoplasma är delbart i en grundsubstans kallad cytoplasma och en strukturell del kallad kärna kommer från ... Eduard Strasburger delade upp "protoplasman" i cytoplasma (en term från Albert von Kölliker, 1863) och nukleoplasma (från ... Kölliker använde dock termen som "Cytoplasma (botanikerns Protoplasma)..." ^ Édouard van Beneden, 1875, La maturation de l'oeuf ...
Cytoplasma. Cytoplasman är allt som finns innanför cellmembranet, det vill säga innehållet i cellen. ...
Cytoplasman finns innanför cellens cellmembran och består av cellens cytosol och organellerna i cellen. ^ Sand et al. (2006) Människokroppen: Fysiologi och anatomi s. 47 Olav, Sand; Sjaastad, V. Øystein; Haug, Egil; Bjålie, Jan G.; Bolinder-Palmér (översättning); Grönwall, Karin (översättning); Olsson, Kristina (översättning) (2006) Människokroppen: Fysiologi och anatomi. Andra upplagan. Liber ISBN 978-91-47-08435- ...
Protoplasma er en celles samlede materie . Protoplasma deles inn i cytoplasma og cellekjerne. Betegnelsen ble første gang brukt ...
Cytoplasma - finns innanför cellens cellmembran. Se även[redigera , redigera wikitext]. *Plasmaskärm. *Protoplasma ...
Båda dessa strukturer bidrar till att binda de proteiner som transporterar molekyler mellan kärnan och cytoplasma. De flesta ... Kärnmembranet avgränsar cellkärnan från cytoplasma. Det består av två dubbla membran där större molekyler endast kan passera ... Steroider som kortisol och aldosteron kan diffundera genom cellmembranet in i cellens cytoplasma och där bindas till ...
Den har sparsamt med cytoplasma. Cytoplasman är elektrontät på grund av ett välutvecklat endoplasmatiskt retikulum och många ...
Från mRNA bildas PER-protein i cellens cytoplasma. PER-proteinet ansamlas i kärnan där period-genen hämmas. Tack vare denna ...
Cytosolen och de organeller som finns i den kallas gemensamt för cytoplasma.[1] Celler förökar sig genom delning. Sådant som ... Cytoplasma - materialet mellan cellmembranet och cellkärnan, består mest av vatten.. *Cellkärna - här lagras DNA, det genetiska ... Akrosom • Cellvägg • Cellkärna • Cellmembran • Centriol • Centrosom • Cilie/Flagell • Cytoplasma • Endoplasmatiska nätverket • ... Cellens cytoplasma omges av ett plasmamembran. Ordet plasmamembran används synonymt med cellmembran. Hos växtceller och ...
Dystrofin är ett protein som finns i cellernas cytoplasma. Brist på proteinet leder till muskelförtvining, till exempel ...
Cytoplasma. Cytoplasman är allt som finns innanför cellmembranet, det vill säga innehållet i cellen. ...
Cytoplasma. Cytoplasman är allt som finns innanför cellmembranet, det vill säga innehållet i cellen. ...
Cytoplasma. Cytoplasman är allt som finns innanför cellmembranet, det vill säga innehållet i cellen. ...
Cytoplasma. Cytoplasman är allt som finns innanför cellmembranet, det vill säga innehållet i cellen. ...
Cytoplasma. Cytoplasman är allt som finns innanför cellmembranet, det vill säga innehållet i cellen. ...
Cytoplasma. Cytoplasman är allt som finns innanför cellmembranet, det vill säga innehållet i cellen. ...
Cytoplasma. Cytoplasman är allt som finns innanför cellmembranet, det vill säga innehållet i cellen. ...
Cytoplasma. Cytoplasman är allt som finns innanför cellmembranet, det vill säga innehållet i cellen. ...
Cytoplasma. Cytoplasman är allt som finns innanför cellmembranet, det vill säga innehållet i cellen. ...
Cytoplasma. Cytoplasman är allt som finns innanför cellmembranet, det vill säga innehållet i cellen. ...
Cytoplasma. Cytoplasman är allt som finns innanför cellmembranet, det vill säga innehållet i cellen. ...
Cytoplasma. Cytoplasman är allt som finns innanför cellmembranet, det vill säga innehållet i cellen. ...
Cytoplasma. Cytoplasman är allt som finns innanför cellmembranet, det vill säga innehållet i cellen. ...
Cytoplasma. Cytoplasman är allt som finns innanför cellmembranet, det vill säga innehållet i cellen. ...
Cytoplasma. Cytoplasman är allt som finns innanför cellmembranet, det vill säga innehållet i cellen. ...
Cytoplasma. Cytoplasman är allt som finns innanför cellmembranet, det vill säga innehållet i cellen. ...
- Steroider som kortisol och aldosteron kan diffundera genom cellmembranet in i cellens cytoplasma och där bindas till kärnreceptorer, proteiner som transporteras in till kärnan. (wikipedia.org)
- Från mRNA bildas PER-protein i cellens cytoplasma. (nobelprize.org)
- Under infektion känner fagpartikeln igen och binder till sin värd, E. coli, och detta får det DNA som finns i huvudet av fagen att skjutas ut genom svansen, genom cellväggen och in i den bakteriella cellens cytoplasma. (wikipedia.org)
- Ribosomen kan finnas både fritt i cellens cytoplasma och bunden till cellens endoplasmatiska nätverk (ER). (wikipedia.org)
- En APC kan även visa upp antigen som produceras i cellens cytoplasma av till exempel ett infekterande virus. (wikipedia.org)
- Dyneinmolekylerna sitter placerade på det nätverk av mikrotubulitrådar som strålar ut i cellens cytoplasma från en punkt nära cellkärnan. (wikipedia.org)
- ER er et membransystem, der indkapsler og adskiller et rum fra resten af cellens cytoplasma . (denstoredanske.dk)
- NTP, NDP och NMP finns överallt cellens cytoplasma, kärna och organeller. (wikipedia.org)
- I cellens cytoplasma kan steroidhormet ibland genomgå en förändring med hjälp av ett enzym, såsom att reduceras eller hydroxyleras innan det binder till sin receptor. (wikipedia.org)
- Mitokondrier, ovale eller stavformede organeller i cellens cytoplasma, 0,5 μm tykke og med varierende lengde, opptil 7 μm. (snl.no)
- Reaktionen ingår i glykolysen som bryter ner glukos och förekommer i de flesta organismer och finns i cellens cytoplasma. (wikipedia.org)
- Flagellen är helt skild från cellens övriga cytoplasma och består av ett omliggande membran, nio dubbla mikrotuber som omger två centrala mikrotuber, samt många proteinkomplex som fungerar som bryggor mellan dessa strukturer. (wikipedia.org)
- Till skillnad från andra virus med DNA replikerar viruset i cellens cytoplasma vilket innebär att viruset behöver föra med sig olika enzymer t.ex. (wikipedia.org)
- Flagellen är helt skild från cellens övriga cytoplasma och består av ett omliggande membran, nio dubbla mikrotubuli som omger två centrala mikrotubuli, samt många proteinkomplex som fungerar som bryggor mellan dessa strukturer. (wikipedia.org)
- Också det enzymkomplex (pyruvatdehydrogenas) som omvandlar pyruvat (slutprodukt vid metabolism av glukos i cellens cytoplasma) till acetylkoenzym A uppreglerades vid utfodring med enbart hösilage. (lantbruksforskning.se)
- Protoplasma deles inn i cytoplasma og cellekjerne . (wikipedia.org)
- 33. Kölliker använde dock termen som "Cytoplasma (botanikerns Protoplasma). (wikipedia.org)