'Crithidia' är ett släkte inom protozoerna, en grupp encelliga eukaryota organismen. Dessa protozoer tillhör supergruppen Excavata och är flagellater, vilket betyder att de har ett eller flera smala utskott (flageller) som de använder sig av för att röra sig. 'Crithidia'-arterna lever som parasiter i blodet hos insekter och amfibier och kan orsaka sjukdomar hos värddjuren. Ett exempel på en art inom släktet är 'Crithidia fasciculata', som ofta används som modellorganism inom forskning.

'Crithidia fasciculata' är en art av flagellater (en typ av encelliga eukaryota organism) som tillhör gruppen kinetoplastida. Denna art återfinns vanligen i svältmyror och kan orsaka sjukdom hos dem. 'Crithidia fasciculata' används ofta som modellorganism inom forskning, särskilt för studier av celldelning och proteinexpression. Den är också en opportunistisk patogen hos andra djur, inklusive människor, men tenderar att orsaka sjukdom endast hos individer med nedsatt immunförsvar.

Kinetoplast-DNA (kDNA) är ett speciellt slags DNA som förekommer hos kinetoplastiderna, en grupp encelliga eukaryota organismer som inkluderar parasiter såsom trypanosomer och leishmanier.

kDNA består av flera tusentals cirkulära DNA-molekyler som är organiserade i en struktur som kallas kinetoplasten, belägen i mitokondriens matrix. Denna struktur är unik för kinetoplastiderna och har en viktig roll i deras energiproduktion genom oxidativ fosforylering.

kDNA-molekyler kan delas in i två huvudtyper: maxicirkler och minicirkler. Maxicirklarna är stora cirkulära DNA-molekyler som innehåller kodande sekvenser för mitokondriellt RNA (mtRNA) och proteiner involverade i oxidativ fosforylering. Minicirklerna är mycket mindre cirkulära DNA-molekyler som inte innehåller kodande sekvenser, utan istället består av nukleotidsekvenser som är involverade i regleringen av genuttryck och replikationen av maxicirklarna.

kDNA-strukturen är dynamisk och undergår konstanta förändringar under cellcykeln, vilket gör den till ett intressant forskningsområde inom molekylär biologi och parasitologi.

'Trypanosomatina' är ett taxonomiskt begrepp som används inom parasitologin och refererar till en grupp encelliga eukaryota organismer som tillhör fylumet Sarcomastigophora. Dessa organismer karaktäriseras av att vara flagellerade (har ett eller flera små, rörliga utskott) och inkluderar parasiter som orsakar sjukdomar hos människor, djur och växter.

De två viktigaste släktena inom Trypanosomatina är Trypanosoma och Leishmania. Trypanosoma-arter kan orsaka sjukdomar som sömnsjuka (som orsakas av parasiten Trypanosoma brucei) och Chagas sjukdom (orsakad av Trypanosoma cruzi). Leishmania-arter kan orsaka olika former av leishmaniasis, en grupp av infektionssjukdomar som kan vara allvarliga eller dödliga om de inte behandlas.

Trypanosomatina har en komplex livscykel och kan existera i flera olika former under sin livstid, beroende på var den befinner sig i värden och vilken värdart det är fråga om. Dessa organismer kan överföras mellan värdar genom insektsbett eller kontaminering av sår och skador på huden.

'Trypanosoma' är ett släkte protozoer som orsakar sjukdomar hos djur och människor. De är kända för sin komplexa livscykel och förmåga att infektera blodet hos värden. Två välkända sjukdomar som orsakas av olika arter av Trypanosoma är:

1. Afrikansk sömnsjuka (Trypanosoma brucei gambiense och Trypanosoma brucei rhodesiense): Denna tropiska parasitsjukdom överförs vanligtvis via tsé-tséflugan och kan vara dödlig om den inte behandlas.
2. Chagas sjukdom (Trypanosoma cruzi): Denna sjukdom sprids främst genom kontakt med fekalier från triatominer, insekter som infekterats av parasiten. Sjukdomen är vanligast i Latinamerika och kan orsaka allvarliga hjärt- och tarmkomplikationer om den inte behandlas.

Trypanosomer har en unik morfologi med ett långt, smalt kroppsskelett (kineton) som innehåller flageller, vilket gör att de kan röra sig aktivt i värdens blodomlopp. Deras yta är täckt av en väldigt speciell struktur som kallas för undulant membran, som hjälper dem att undvika immunförsvaret hos värden.

Eukaryota, även känt som Eukarya, är ett domän inom systematisk biologi som inkluderar alla levande organismer vars celler har en definierad cellkärna och andra komplexa organeller. Detta innefattar djur, växter, svampar, protister (en heterogen grupp encelliga organismer) och flera andra grupper.

I kontrast till Eukaryota står prokaryoter, som inkluderar bakterier och arkéer, vilka saknar en definierad cellkärna och andra komplexa organeller.

Det är värt att notera att termen 'eukaryot' används för att beskriva både encelliga och flercelliga organismer som tillhör domänen Eukaryota, medan termerna 'djur', 'växter', 'svampar' och 'protister' vanligtvis används för att beskriva specifika undergrupper inom Eukaryota.

"Amidsyntase" er en bred betegnelse for en gruppe enzymer som katalyserer reaksjoner der involverer dannelse eller nedbrytning av amider. Amider er kemiske forbindelser der inneholder en funktionell gruppe bestående av en karboxylsyre og en aminogruppe, forbundet med en kovalent binding.

I biologisk sammenheng refererer "amidsyntase" oftest til enzymet som er involvert i syntesen av peptidbindinger i proteiner. Peptidbindingen dannes ved at aminosyreredsiden af en aminosyre molekyle reagerer med carboxylsyregruppen på en anden aminosyremolekyl, resulterende i dannelse av en dipeptid. Denne reaksjon katalyseres av enzymet peptidsyntase, som også kan bli referert til som "amidsyntase".

Så en medicinsk definisjon av 'amidsyntase' vil være: et enzym involvert i syntesen av peptidbindinger i proteiner, hvor to aminosyrer reagerer for å danne en dipeptid.

"Cirkulärt DNA" refererar till en typ av DNA-molekyler som har en cirkulär form istället för den lineära formen som är vanligast i kromosomernas DNA hos eukaryota celler. Det finns två huvudsakliga typer av cirkulärt DNA: plasmider och mitokondriellt DNA (mtDNA).

Plasmider är små, extrachromosomala DNA-molekyler som förekommer naturligt i bakterier och archaea. De kan replikera sig självständigt från kromosomen och kan överföras mellan olika bakterieceller genom horisontell genöverföring. Plasmider används ofta inom molekylärbiologi som vektorer för kloning av gener.

Mitokondriellt DNA (mtDNA) är en cirkulär DNA-molekyl som finns i mitokondrier, de cellulära organellerna som producerar energi i form av ATP. MtDNA innehåller instruktioner för proteiner och RNA som behövs för att producera energiproducerande enzymer.

Cirkulärt DNA kan också förekomma i cancerceller, där det kan vara ett tecken på genetisk instabilitet eller en konsekvens av onkogena virusinfektioner.

RNA (Ribonucleic acid) är ett samlingsnamn för en grupp molekyler som spelar en viktig roll i cellers funktioner, särskilt beträffande proteinproduktionen. Det finns olika typer av RNA, inklusive mRNA (messenger RNA), rRNA (ribosomal RNA) och tRNA (transfer RNA).

Protozoer är en grupp encelliga eukaryota organismer som lever fritt i vatten eller som parasiter i andra levande varelsers kroppar. De flesta protozoer är mikroskopiskt små och kan inte ses med blotta ögat.

En "protozoiskt RNA" skulle därför kunna definieras som RNA som finns hos eller utför funktioner i protozoer. Detta kan vara till exempel mRNA som transkriberats från protozoiska gener, rRNA och tRNA som är involverade i proteinproduktionen i protozoer, eller andra typer av RNA med specifika funktioner hos protozoer.

'Trypanosoma brucei brucei' er en art av protozoiske parasitter som forårsaker en sykdom kalt trypanosomiase hos dyr, særlig hos kvy og rinder. Denne arten er ikke infektiv for mennesker. Parasitten overføres gjennom bite fra tsetsefluer (Glossina-artene) som er spredt i subsaharisk Afrika.

'Trypanosoma brucei brucei' har en kompleks livscyklus som involverer to værtsorganismer: den invertebrate tsetseflua og den vertebrate pungen din søster. I tsetsefluen utvikler parasitten seg fra larve til infektiøs metacyclisk trypomastigot, som overføres til pungen din søster ved fluebitt. I pungen din søster fortsätter parasitten å reproducere og spre sig i blodet, hvor den kan påvirke mange vitale fysiologiske funksjoner og føre til alvorlige sykdomstilstander som kan være dødelige.

Det er viktig å skille mellom 'Trypanosoma brucei brucei' og de to andre underarter av Trypanosoma brucei kompleks, T. b. gambiense og T. b. rhodesiense, som begge kan infekte mennesker og forårsake den alvorlige sykdommen kalt sores hos mennesker i Afrika.

'gRNA' står for 'guide RNA', som är ett smalt syra- fosfat-stavelse (RNA)-molekyler som används i CRISPR-Cas-systemet, en teknik för geneditering och genreglering.

Ett gRNA består av två delar: en kort, 20 baspar lång CRISPR RNA (crRNA) och en trans-aktiverad CRISPR RNA (tracrRNA). crRNA binder till komplementärt DNA-molekyler medan tracrRNA hjälper till att rekrytera Cas-proteinet. gRNA leder Cas-proteinet till specifika positioner i DNA-molekylen där en dubbelsträngsklyvning ska ske.

CRISPR-Cas-systemet är ett adaptivt immunförsvar hos vissa bakterier och arkéer som skyddar mot främmande DNA, till exempel virus-DNA. Genom att modifiera CRISPR-Cas-systemet har forskare utvecklat tekniken för att använda det som ett verktyg för att redigera och reglera gener i olika organismer, inklusive människor.

Protozoer (singular: Protozo) är en grupp encelliga eukaryota organismer som lever som endoparasiter eller fria levnadsformer i vatten- och landmiljöer. De är vanligen heterotrofa, det vill säga de livnär sig på andra organismer, men det finns också arter som är autotrofa, det vill säga de kan producera sin egen näring genom fotosyntes. Protozoerna har en stor variation i storlek och form, från mycket små (mindre än 1 mikrometer) till mycket stora (upp till flera millimeter). De flesta protozoerna är encelliga, men några arter kan bilda kolonier av flera celler.

Protozoerna har en komplex cellyta med olika organeller som utför olika funktioner. De har ofta ett rörligt skal, så kallad pellicel, som består av protein- eller kolagenfibriller och som skyddar cellen mot mekanisk påverkan och predation. Många protozoer har även cilia eller flageller, små hår som de använder för att röra sig i sin omgivning.

Protozoerna kan delas in i fyra stora grupper: Sarcomastigophora, Sporozoa, Ciliophora och Mastigophora. Varje grupp har sina egna unika karaktärsdrag och livscykel.

Sarcomastigophora innefattar arter som förökar sig genom lamblia-liknande delning, där cellen delas itu i två lika delar. Hos vissa arter kan detta ske genom en komplex livscykel med flera olika stadium.

Sporozoa innefattar parasitiska protozoer som förökar sig genom sporulation, där cellen bildar ett hölje runt sig och delar sig i flera sporer. Dessa sporer kan sedan infektera en ny värd.

Ciliophora innefattar arter som har cilia över hela kroppen eller på speciella områden. De förökar sig genom binary fission, där cellen delas itu i två lika delar.

Mastigophora innefattar arter som har flageller och som lever fritt i vatten eller som parasiterar på djur. De förökar sig genom binary fission.

Protozoer kan vara fria levande eller parasitiska, och de kan infektera en mängd olika värdar, inklusive människor. Många protozoer är orsaken till allvarliga sjukdomar, som malaria, giardiasis och toxoplasmos. Andra protozoer är användbara för människan, som de som används inom biotekniken för att producera protein.

Protozo-DNA refererer til DNA fra encellede organismer som tilhører gruppen Protozoa, også kendt som protister. Protozoer er en heterogen gruppe af encellede eukaryote organismer, der lever i ferskvand, saltvand eller som parasitter i andre levende væsner, herunder mennesker. De kan have forskellige former for ernæring, herunder at være plante-lignende (fotosyntetiserende), dyre-lignende (predatoriske) eller svampe-lignende (saprofage).

Protozo-DNA er interessant inden for medicinsk forskning, da mange protozoer kan være årsag til sygdomme hos mennesker og dyr. For eksempel kan malaria skylles tilbage til infektion med Protozoa fra slægten Plasmodium. Undersøgelser af Protozo-DNA kan give vigtig information om disse organismer, herunder deres artsidentifikation, evolutionæ historie og patogenese.

'Trypanosoma lewisi' er en art av encellett flagellater som forårsaker sykdom hos rotter. Den lever og formideles vanligvis gjennom blodets kretsløp og kan overfuses mellom rotteindividene gjennom skadedyr som f.eks. lus. 'Trypanosoma lewisi' er ikke direkte skadelig for mennesker, men andre arter av Trypanosoma kan være det, og det er derfor viktig å kunne skille dem fra hverandre.

'Leishmania' är ett släkte encelliga parasiter som kan orsaka sjukdomen leishmaniasis hos människor och djur. Parasiten överförs vanligtvis genom bett från sandmyggor av arten Lutzomyia eller Phlebotomus. Leishmaniasis kan manifestera sig på olika sätt beroende på vilken art av Leishmania som orsakar infektionen och var i världen den uppstår. De tre huvudsakliga formerna av leishmaniasis är visceral leishmaniasis (svår, systemisk infektion), cutan leishmaniasis (hudinfektion) och mukosal leishmaniasis (infektion i slemhinnor). Symptomen på leishmaniasis kan inkludera feber, viktminskning, anemi, svullnad av lever och/eller mjälte, hudskador och ulcerationer. Behandlingen för leishmaniasis beror på vilken form av sjukdom som finns och kan innefatta mediciner som amfotericin B, miltefosine eller antimonalkoholer.

Euglenozoa is a supergroup of unicellular organisms that includes several genera of parasites capable of causing infections in humans. The most well-known Euglenozoa pathogens are those belonging to the genera Leishmania, Trypanosoma, and Giardia.

Leishmaniasis is a vector-borne disease caused by various species of Leishmania protozoa. It can affect different organs and tissues, causing cutaneous, mucocutaneous, or visceral forms of the disease. The parasites are transmitted to humans through the bite of infected female sandflies.

Trypanosomiasis, also known as sleeping sickness in Africa and Chagas disease in the Americas, is caused by various species of Trypanosoma protozoa. African trypanosomiasis is transmitted through the bite of tsetse flies, while Chagas disease is transmitted through the feces of infected triatomine bugs.

Giardiasis is a gastrointestinal infection caused by Giardia intestinalis (also known as G. lamblia or G. duodenalis) flagellated protozoan. The parasite is transmitted through the fecal-oral route, often through contaminated water or food.

In summary, Euglenozoa infections refer to diseases caused by various species of Leishmania, Trypanosoma, and Giardia protozoa, which can affect different organs and tissues in humans and are transmitted through insect vectors, contaminated water, or the fecal-oral route.