En art grampositiva, anaeroba bakterier i familjen Clostridiaceae som används för enzymstudier.
Ett släkte rörliga eller icke-rörliga, grampositiva bakterier av familjen Bacillaceae. Många arter har identifierats, varav några är patogena. De lever i vatten, jord och i tarmkanalen hos människor o ch djur.
En klass enzym som katalyserar oxidation-reduktionreaktioner med aminosyror. EC 1.4.-.
Vitamin B12-koenzymanaloger.
Ornithine är ett så kallat icke-proteinogen aminosyror, vilket betyder att det inte direkt ingår i kroppens proteinbildning. Istället har ornithin en viktig roll inom kroppens ureacykeln, där det hjälper till att omvandla ammoniak till urea, som sedan kan tas bort från kroppen via urinen. Ornithin kan också konverteras till andra aminosyror, såsom arginin och citrullin.
Selen är ett spårelement och essentiellt däri för den mänskliga kroppen, som fungerar som ett ko-faktor för vissa enzymer med antioxidativ verkan, såsom glutationperoxidas.
En vanligt förekommande organism i tarmfloran hos barn, och ibland vuxna. Den producerar ett gift som ger upphov till pseudomembranös enterokolit hos patienter som får antibiotikabehandling.
Infektioner orsakade av bakterier av släktet Clostridium.
Den bakterie som orsakar botulism i människor, vildänder och andra vattenlevande fåglar. Den är även ansvarig för vissa typer av foderförgiftning hos hästar och kor. Bakterien producerar ett starkt ex otoxin, som är motståndskraftigt mot proteolytisk nedbrytning.
Peptostreptococcus är ett släkte av grampositiva, anaeroba kockobaciller som förekommer naturligt i människans och djurens mukosmembran, till exempel i munhålan och tarmen. De kan i vissa fall orsaka infektioner, särskilt hos immungomfoga individer eller vid komplikationer efter operationer. Exempel på infektioner som kan orsakas av Peptostreptococcus inkluderar abscesser, endokardit, meningit och skelettinfektioner.
Pyrroline-5-carboxylate reductase (PYCR) är ett enzym som katalyserar reduktionen av pyrroline-5-carboxylat till prolin, vilket är en del av prolinsyntesvägen i cells metabolism. Det finns tre isoformer av detta enzym hos människor: PYCR1, PYCR2 och PYCR3.
Akut inflammation i tunntarmens och tjocktarmens slemhinnor med åtföljande pseudomembranös plackbildning ovanpå ytliga sår. Tillståndet hänger ofta samman med antibiotikaterapi och implicerar Clostridium difficile.
En art grampositiva bakterier i familjen Clostridiaceae som utnyttjas för industriell framställning av lösningsmedel.

'Clostridium sticklandii' är en grampositiv, strikt anaerob bakterie som tillhör familjen Clostridiaceae. Denna bakterie är känd för sin förmåga att oxidera aminosyror som arginin och lysin genom en process som kallas sticklandreaktioner. Detta ger upphov till produkter som kolmonoxid, väte och karboxylsyror. 'Clostridium sticklandii' kan vara patogen för vissa djurarter och orsaka abscesser och enterit. Den har också visat sig ha potentialen att användas i bioteknologiska tillämpningar, såsom produktion av bioenergi och bioplaster.

'Clostridium' är ett släkte av grampositiva, stavformade, sporedbildande bakterier som förekommer i naturen, särskilt i jord och vatten. Många arter av Clostridium är anaeroba, vilket betyder att de inte behöver syre för att kunna växa och reproduceras. Några arter av Clostridium kan producera starkt toxiska ämnen och orsaka allvarliga infektionssjukdomar hos människor och djur, till exempel botulism, tetanus och colitis associerad med Clostridium difficile.

Aminosyraoxidoreduktaser er en type enzym som spesifikt hjelper med å oksidere (borttage elektroner fra) og redukere (legg til elektroner til) aminosyrer, som er building blocks i proteiner. Disse enzymer inkluderer både L-aminosyraoxidaser og D-aminosyraoxidaser, og de spiller en viktig rolle i stoffskiftet ved å hjelpe med å regulere koncentrasjonen av forskjellige aminosyrer i kroppen.

L-aminosyraoxidaser er særlig viktige for å borttage overflødig L-form av aminosyrer og for å produksere peroxider som er nødvendige for andre biokjemiske reaksjoner. D-aminosyraoxidaser har blitt studert mindre, men de antas også å spille en viktig rolle i stoffskiftet og i borttak av bakterielle infeksjoner.

Aminosyraoxidoreduktasene er aktive i mange levende organismer, inkludert mennesker, dyr, planter og mikroorganismer. Disse enzymer kan være involvert i en rekke forskjellige biologiske prosesser, som f.eks. neurotransmitter-syntese, aminosyre-degradering, kreftutvikling og bakteriedefens.

Kobamider är ett samlingsnamn för en grupp kompetitiva inhibitorer av enzymet CYP2E1, som metaboliserar (bryter ned) olika substanser i kroppen. Dessa kompetitiva inhibitorer hämmar CYP2E1:s aktivitet genom att binda till samma aktiva site på enzymet som substraten gör, vilket förhindrar att substraten bryts ned effektivt.

Kobamider är kända för sin förmåga att minska alkoholrelaterad skada på levern genom att hämma CYP2E1-medierad metabolism av etanol till acetaldehyd, en toxiskt ämne som bidrar till alkohollivréren. Exempel på kobamider inkluderar pyrazole och trichlormetiazid.

Det är värt att notera att kobamider också kan ha andra farmakologiska effekter, beroende på deras specifika kemiska struktur och egenskaper.

Ornithine (C5H14N2O2) er en nichtsyntetisk, alfa-aminosyre som forekommer naturlig i kroppen og deltar i den normale stofskifteprosessen. Det produseres i leveren fra aminosyren arginin ved hjelp av et enzym kalt arginase. Ornithin er en viktig del av urea-sykletten, som er den metaboliske sti som fjerner ammoniak fra kroppen i form av urea, som så kan utscheles via urinen.

Ornithin er også involvert i produksjonen av andre aminosyrer og er en forstadie i syntesen av polyaminer og glutamin. Det kan også fungere som en neurotransmitter i hjernen. I tillegg har det vært visat å ha en rolle i reguleringen av insulinutsiktten og vært studert for sin mulige rolle i behandlingen av diabetes.

Selen är ett spårelement, vilket betyder att det förekommer i mycket låga koncentrationer i levande organismers kroppar. Det är ett viktigt beståndsdel i flera enzymer som har antioxidativa egenskaper och bidrar därmed till att skydda celler från skada. Selen ingår också i det enzym som aktiverar den viktiga hormonet sköldkörtelhormonet.

Selen förekommer naturligt i vissa livsmedel, såsom nötter (särskilt brasilianska nötter), fisk och skaldjur, ägg, gröna bladgrönsaker och svampar. Det kan också tas som närings supplement.

Det rekommenderade dagliga intaget av selen för vuxna är 55 mikrogrammar (µg) per dag enligt the National Institutes of Health i USA. Det är viktigt att inte överskrida det högsta rekommenderade dagliga intaget, som är 400 µg per dag, eftersom för höga nivåer kan vara skadliga.

'Clostridium difficile' är en gram-positiv, sporbildande, anaerob bakterie som kan orsaka diarré och kolit (tarmsjukdom) hos människor, särskilt hos äldre patienter och personer som har varit utsatta för antibiotikabehandling. När C. difficile-bakterierna koloniserar tarmen kan de producera toxiner som orsakar skada på tarmslemhinnan, vilket leder till diarré och andra symtom som buksmärta, feber och viktminskning. I allvarliga fall kan C. difficile-infektion leda till komplikationer som tarmperforation och död.

"Clostridium"-infektioner är infektioner orsakade av bakterier från släktet *Clostridium*, som är en grupp grampositiva, sporbildande, anaeroba bakterier. Flera arter av *Clostridium* kan orsaka allvarliga sjukdomar hos människor, däribland:

1. Clostridium tetani: Orsakar tetanus (låsstelning) genom att producera ett starkt neurotoxin som orsakar muskelspasmer och stelhet.
2. Clostridium botulinum: Orsakar botulism, en allvarlig sjukdom som kan orsaka andningssvårigheter, muskelsvaghet och paralys.
3. Clostridium difficile: Orsakar diarré och kolit (tarmlinflammation) som kan vara livshotande, särskilt hos äldre patienter och personer som har tagit antibiotika.
4. Clostridium perfringens: Orsakar gasgangrän (gasbråck), en allvarlig infektion av tarmlocket som kan vara livshotande.

Behandlingen av Clostridium-infektioner innefattar ofta antibiotika, men i vissa fall kan kirurgi behövas för att dränera infektionsområdet eller avlägsna död vävnad. Prevention är också viktig och inkluderar vaccination mot tetanus och god hygien för att förebygga spridning av bakterier.

'Clostridium botulinum' är en gram-positiv, sporedbildande, strikt anaerob bakterie som producerar det starkt neurotoxiska ämnet botulinumtoxin. Bakterien förekommer naturligt i mark, vatten och vegetation, och kan bilda sporer som är resistenta mot höga temperaturer och desinfektionsmedel.

Botulinumtoxinet orsakar den livshotande sjukdomen botulism, som kännetecknas av muskelsvaghet, dubbelseende, andningssvårigheter och i värsta fall död. Sjukdomen kan drabba både människor och djur, och sprids vanligen via föda som är kontaminerad med bakteriens sporer eller toxin.

Det finns sju olika typer av botulinumtoxin (A-G), varav typ A och B används terapeutiskt för behandling av muskelspasmer, migrän och vissa ögonläkemedel. Dessa behandlingar kallas ofta för botoxbehandlingar.

'Peptostreptococcus' är ett släkte av grampositiva, anaeroba bakterier som tillhör familjen Lactobacillaceae. Dessa bakterier förekommer naturligt i människans tarmflora och kan också påträffas i andra delar av kroppen såsom huden och slemhinnor. Släktet innehåller flera arter, däribland Peptostreptococcus anaerobius och Peptostreptococcus magnus.

Peptostreptococcus-arter är ofta associerade med infektioner i samband med trauma, kirurgi eller andra tillstånd som orsakar försämrad blodförsörjning och syresättning till vävnader. Infektioner kan vara lokaliserade till tänder, munhåla, lungor, urinvägar, kvinnliga reproduktiva organ och sår. I allvarliga fall kan dessa bakterier orsaka blodförgiftning (sepsis) eller andra systemiska infektioner.

Det är viktigt att specificera vilken art av Peptostreptococcus som påträffas i en given klinisk situation, eftersom olika arter kan ha olika patogenicitet och behandlingskrav.

Pyrroline-5-carboxylate reductase (PYCR) er enzym som deltar i syntesen av prolin, en essensiell aminosyre. Det er tre typer PYCR hos mennesker, kalt PYCR1, PYCR2 og PYCR3, og de er plassert i mitokondriene i cellene.

PYCR-enzymerne katalyserer reduksjonen av pyrroline-5-carboxylat (P5C) til prolin ved bruk av NAD(P)H som reduktant. Dette er en viktig reaksjonssti i syntesen av prolin, og større end normale nivåer av PYCR-enzymer kan føre til økt produksjon av prolin, mens lavere end normale nivåer kan føre til mangel på prolin.

Dysfunksjon i PYCR-enzymer har vært forbundet med ulike sykdommer og skadegjenværende tilstander, inkludert neurodegenerative lidelser, kreft og fibrotiske tilstander.

Pseudomembranous enterocolitis is a severe gastrointestinal infection that primarily affects the colon and occasionally the small intestine. It is caused by the bacterium Clostridioides difficile (C. difficile), which can overgrow in the gut following disruption of the normal gut microbiota, often after antibiotic use.

The defining feature of pseudomembranous enterocolitis is the formation of yellowish-white patches or plaques called pseudomembranes on the mucosal surface of the intestine. These pseudomembranes are composed of fibrin, inflammatory cells, and necrotic epithelial cells.

Symptoms of pseudomembranous enterocolitis can range from mild diarrhea to severe colitis with abdominal pain, fever, nausea, vomiting, and dehydration. In severe cases, it can lead to complications such as sepsis, toxic megacolon, or even death if left untreated.

Diagnosis of pseudomembranous enterocolitis is typically made through the detection of C. difficile toxins in stool samples or by endoscopic examination of the colon, which can reveal the characteristic pseudomembranes. Treatment usually involves discontinuing any unnecessary antibiotics and administering specific antibiotics that target C. difficile, such as metronidazole or vancomycin. In severe cases, fecal microbiota transplantation (FMT) may be considered to restore the normal gut microbiota.

'Clostridium acetobutylicum' er en art av anaerobe, sporebildende bakterier som tilhører slægten Clostridium. Disse bakteriene er typisk forekommende i jord og vann, og de kan også forekomme i tarmen hos dyr og mennesker. 'Clostridium acetobutylicum' er kjent for sin evne til å produisere aketon og butanol som biprodukter ved fermentering av sukker og stivelse, en prosess kalt ABE-fermentering (acetone-butanol-ethanol). Dette gjør den interessant for bioteknologi og biobrenselproduksjon.

I medicinsk sammenheng kan 'Clostridium acetobutylicum' være assosiert med infeksjoner, selv om dette er relativt sjeldent. Infeksjoner orsaket av denne bakterien kan føre til abssesser og andre alvorlige infeksjonslignende tilstander, særskilt hos immunforsvarets nedsatte individuer.

KolibakterieGeobacillus stearothermophilusSaccharomyces cerevisiaeNötkreaturThermotoga maritimaClostridium sticklandiiVäxter ...