Cellofan
Springmaskinfektion hos människa
Heterophyidae
Sugmaskinfektioner
Parasitäggantal
I'm sorry for any confusion, but "Cellofan" is not a medical term. It is actually a brand name for a type of cellulose film or wrap that is commonly used in food packaging and preservation. The term "cellophane" (often mistakenly spelled as "Cellofan") refers to a thin, transparent material made from regenerated cellulose. It is often used to package items such as candies, cigarettes, and other small products. It is not related to medicine or medical terminology.
'Strabismus' är en medicinsk term som används för att beskriva oregelbundenhet i ögonens positionering och riktning. Det innebär att ett eller båda ögonen pekar bort från den normala, parallella positionen under vila. Strabismus kan orsaka en oförmåga att upprätthålla binokulär syn (dvs. samtidig sett med båda ögonen), vilket kan leda till diplopi (dubbelseende) och sämre djupseende. Det kan också påverka visuell perception och utveckling av visuella förmågor, särskilt hos barn. Strabismus behandlas vanligtvis med korrektionsglasögon, ögonsköljning, prismor eller i vissa fall kirurgi.
Springmaskinfektion, eller "Tungiasis", är en parasitär infektion som orsakas av en kindpåsrus (Cyclecnhus spp.). Denna påse stucker fast under huden, oftast i fötterna. Infektionen är vanligast i delar av Afrika, Karibien och Sydamerika där levnadsförhållandena för värden är dåliga. Symptomen på infektionen kan inkludera klåda, svullnad, smärta och i vissa fall nekros (död) av vävnaden runt parasiten. Infektionen behandlas vanligen genom att ta bort påsen med hjälp av en nål eller tweezers, ibland kombinerat med läkemedel som dödar parasiten. Prevention är viktig och innefattar skydd mot bett från sandflugor samt god hygien.
Heterophyidae är en familj av små plattmaskar (plattwormar) som tillhör klassen Trematoda och karaktäriseras av att ha en livscykel med sötvatten- eller brackvattensmusslor som första värddjur och fiskar, groddjur eller kräftdjur som andra värddjur. De vuxna parasiterna lever som tarmparasiter i fåglar och däggdjurs tarmsystem, inklusive människan.
De flesta arterna av Heterophyidae är mycket små, ofta mindre än 2 mm långa. De har en platt, bladformad kropp med en munöppning på den främre änden och tarmkanaler som leder till en analöppning på den bakre änden. De har också en utvecklad muskulatur och ett nervsystem.
Infektion hos människan kan inträffa när man äter rå eller halvrå fisk, groddjur eller kräftdjur som är värdar för parasiten. Små, infektiösa stadium av parasiten, kallade cystor, kan då frisättas i tarmen och ta sig vidare till levern och andra inre organ, där de kan orsaka allvarliga skador. Symptomen på en Heterophyidae-infektion kan variera från milda mag-tarmbesvär till mer allvarliga symptom som leverinflammation, hjärtsvikt och neurologiska störningar. Behandlingen av en Heterophyidae-infektion består vanligen av att döda parasiten med läkemedel, ofta prazikvantel eller bithionol.
En sugmaskinfektion är en infektion orsakad av en parasitär mask som kallas sugsnigel (*Fasciolopsis buski*). Denna maskart infekterar vanligtvis människor genom att de äter råa eller halvråa vattenlevande bladvassväxter, såsom vattenvide (*Eichhornia crassipes*) och andra växter som har varit i kontakt med maskens larver.
Larverna penetrerar tarmen hos människan och migrerar till levern där de utvecklas till vuxna maskar. De vuxna maskarna kan bli upp till 30 millimeter långa och lägger ägg som passerar ut i fekalien. Äggen kan sedan infektera vattenlevande sniglar, vilka fungerar som mellanvärdar för maskens livscykel.
Infektioner med sugsnigel kan orsaka en bred skala av symtom, inklusive diarré, magont, illamående, viktminskning och i allvarliga fall leverinflammation och näringsbrist. Diagnosen ställs vanligtvis genom att påvisa maskens ägg i fekalprover. Behandlingen består av användning av antiparasitiska läkemedel, till exempel triclabendazol eller prazikvantel.
I medicinsk kontext, betecknar "parasitär belastning" antalet parasiter som infekterar och lever på bekostnad av en värdorganism. Det kan röra sig om en mängd olika parasitiska organismer, till exempel protozoer, helmintar eller ektoparasiter.
För att bestämma parasitär belastning utförs ofta laboratorieanalyser av patientens blod, avföring eller andra kroppsvätskor, beroende på vilken typ av parasit som misstänks vara orsaken till sjukdomen.
Det är viktigt att snabbt identifiera och behandla en parasitär infektion, eftersom alltför hög parasitär belastning kan leda till allvarliga komplikationer eller skador på värdorganismens kropp.