Basketball är en sport där två lag med vardera fem spelare tävlar om att få in en läder- eller gummihaltad boll i motståndarlagets korg (basket) på höjden av 10 fot (cirka 3 meter), monterat på en plan yta. Spelarna kan antingen skjuta direkt till mål, sparka bollen med fötterna eller passa den till en lagkamrat. Poäng delas ut beroende på hur långt ifrån korgen bollen är när det görs mål: 2 poäng för inne från skyttexlinjen (ungefär 6,75 fot eller drygt 2 meter), 3 poäng för skott från längre avstånd och 1 poäng för free throws (straffskott) som tilldelas när motståndarlaget begår vissa regelvidriga handlingar. Matchen leds av en eller två domare som fattar beslut om regelbrott och andra incidenter under spelet. Målet är att ha flest poäng efter de avsedda speltiderna, oftast 4 x 10 minuter för seniorer.

Idrottsskada är ett samlingsbegrepp för skador eller skada som orsakas av fysisk aktivitet inom idrott, träning eller annan form av fysisk aktivitet. Skadorna kan vara akuta eller kroniska och drabba olika delar av kroppen, till exempel muskler, senar, ligament, ben, ledband, brosk, skelett, nervsystemet eller andningsorganen.

Exempel på idrottsskador inkluderar men är inte begränsade till:

* Muskelbristningar och muskelskador
* Sen- och ligamentskador, såsom anslutningsbandsskada (spridd senbandsskada) eller korsbands skada
* Ledskador, som ledinflammationer, meniskskador eller artros
* Brott i benen, till exempel frakturer eller stressfrakturer
* Hjärnskador och skallskador, såsom hjärnskakningar eller medmärken
* Andningsorganens skador, som lunginflammationer eller blödningar i lungorna

Idrottsskador kan orsakas av en rad olika faktorer, inklusive felaktig träning, bristfällig teknik, otillräcklig uppvärmning, överansträngning, trauma och kollisioner. För att förebygga idrottsskador rekommenderas korrekt träning, teknik och uppvärmning, samt skyddsutrustning som hjälmar, armbågsskydd, knäskydd och benskydd.

I medicinsk kontext kan "idrott" definieras som systematisk, organiserad och regelbunden fysisk aktivitet med syfte att underhålla eller förbättra fysisk fitness och/eller mental hälsa. Idrotter kan vara individuella eller lagbaserade och omfattar ofta en kombination av uthållighet, styrka, flexibilitet, koordination och teknik. Vidare kan deltagande i idrott leda till sociala kontakter, förstärkt självkänsla och ett mer positivt självvärde.

An "athlete" is a person who is physically trained and competes in sports, games, or other physical activities that require stamina, strength, and skill. The term can also refer to someone who trains and participates in athletic events as a hobby or for exercise rather than as a professional or competitive sport.

In a medical context, an athlete may be defined more specifically based on the level of training and competition they engage in. For example, a "competitive athlete" is someone who engages in regular, intense physical training and competes at a high level in organized sports, while a "recreational athlete" is someone who participates in physical activity for enjoyment, fitness, or stress relief, but does not compete at a high level.

It's important to note that the definition of an athlete can vary depending on the context and the specific medical guidelines being used. In general, however, the term "athlete" refers to someone who is physically active and trains regularly to improve their performance in a particular sport or activity.

Fotboll (soccer in English) är en populär sport som spelas mellan två lag med vardera elva spelare, inklusive en målvakt. Spelet går ut på att skjuta i motståndarlagets mål med hjälp av foten eller huvudet, medan man försöker hindra motståndarna från att göra detsamma. Spelarna får inte använda händerna eller armarna, förutom målvakten som kan använda händerna inom sitt straffområde. Målet är att göra flest möjliga mål under en match som normalt varar i 90 minuter, indelat i två halvlekar à 45 minuter. Vinnande lag är det som har gjort flest mål efter full tid, eventuellt inklusive förlängning och straffläggning om det står oavgjort.

Ergometri är en medicinsk term som refererar till användning av en ergometer, ett instrument som mäter arbetets intensitet och mängd, ofta i form av en stationär cykel eller bäddcykel. Ergometrin används vanligen för att utlösa ett hjärtklappningsprov (stress EKG) för att undersöka hjärtats funktion och kapacitet under fysisk belastning. Under provet mäter man patientens elektrokardiogram (EKG), blodtryck, hjärtfrekvens och andning. Ergometrin är också ett läkemedel som används för att behandla bröstsmärtor orsakade av angina pectoris. Det verkar genom att öka hjärtats syrebehov genom att dilatera (vidga) blodkärlen och minska efterlasten på hjärtat.

'Fotledsskada' refererer til skader på fotleden, som er den del af kroppen som forbinder underbenet med foden. Fotleden består af en kompleks samling av ben, muskler, sener, nerver og blodkar, og den er ansvarlig for at bære vægt, stabilisere kroppen og muliggøre bevægelse.

Fotledsskader kan opstå som følge af en række forskellige mekanismer, herunder traumer, overbelastning, gigt og aldringsprocessen. Nogle almindelige typer af fotledsskader omfatter:

1. Seneskader: Disse skader opstår som følge af overbelastning eller for meget brug af senerne i fotledet. De kan være akutte eller kroniske og kan føre til smerter, svelling, hårdhed og begrænset bevægelse.
2. Ledskader: Fotledet har flere små led, der kan blive skadet som følge af traumer eller overbelastning. Disse skader kan føre til smerter, svelling, hårdhed og begrænset bevægelse i fotledet.
3. Bruskskader: Fotledet indeholder også flere små brusk, der kan blive skadet som følge af traumer eller overbelastning. Disse skader kan føre til smerter, svelling, hårdhed og begrænset bevægelse i fotledet.
4. Nerveskader: Fotledet indeholder også flere nervesløjfer, der kan blive skadet som følge af traumer eller overbelastning. Disse skader kan føre til smerter, kramper, formørkelse af sansen og begrænset bevægelse i fotledet.
5. Knogleskader: Fotledet indeholder også flere knogler, der kan blive skadet som følge af traumer eller overbelastning. Disse skader kan føre til smerter, svelling, hårdhed og begrænset bevægelse i fotledet.

Hvis du tror, at du har en skade i dit fotled, bør du søge medicinsk behandling umiddelbart for at undgå yderligere skader og komplikationer. Din læge kan diagnostisere din skade og give dig en behandlingsplan, der passer til dine specielle behov.

'Stukningar' och 'vrickningar' är två olika typer av skador på muskel-skelettsystemet.

En stukning (engelska: *sprain*) är en skada på ligament, det vill säga det starka bandväv som håller benen och lederna på plats. Stukningar uppstår vanligen när en led hastigt rör sig utanför sitt normala omfång av rörelse, vilket kan ske vid exempelvis en olycka eller en sportrelaterad skada. Symptomen på en stukning innefattar ofta smärta, svullnad, blåmärken och/eller besvärlighet att röra sig i den skadade leden.

En vrickning (engelska: *strain*) däremot är en skada på muskler eller senor, det vill säga det vävnad som ansluter musklerna till benen och andra skelettdelar. Vrickningar kan uppstå när en muskel sträcks eller dras för långt eller hastigt, exempelvis vid en plötslig rörelse eller ett fall. Symptomen på en vrickning innefattar ofta smärta, svullnad, spasmer och/eller besvärlighet att använda den skadade muskeln.

I allmänhet behandlas både stukningar och vrickningar genom att vila, svalka, komprimerar och höja (RICE-metoden), eventuellt i kombination med smärtstillande läkemedel och/eller fysioterapi. I vissa fall kan en läkare behövas konsulteras för att utvärdera skadan och ge rekommendationer om behandling.

Tävlingsbeteende (eng. competitive behavior) är ett samlingsbegrepp inom psykologi och beteendevetenskap som refererar till att sträva efter att överträffa andra individer eller grupper i en viss aktivitet eller uppgift, med syfte att vinna eller uppnå högre status. Detta kan uttryckas genom att tävla om resurser, social status, makt, prestige eller andra belöningar. Tävlingsbeteende kan vara både adaptivt och maladaptivt, beroende på sammanhanget och hur det uttrycks. I en hälso- och medicinsk kontext kan excessivt tävlingsbeteende vara ett tecken på olika psykiatriska störningar, såsom personlighetsstörningar eller tvångssyndrom.

I medicinsk kontext kan "idrottsprestation" definieras som den fysiska kapacitet och förmåga att utöva en sportart eller en idrottsgren på ett högre än genomsnittligt eller konkurrenskraftigt plan. Denna prestationsförmåga kan mätas i olika dimensioner, inklusive styrka, uthållighet, rörlighet, koordination, snabbhet och psykisk styrka.

Idrottsprestation kan också påverkas av en rad faktorer, såsom genetiska, anatomiska, fysiologiska, träningsrelaterade och miljömässiga faktorer. Dessutom kan idrottsprestation variera över tid beroende på skador, åldrande, motivation, stress och andra livseventualiteter.

I klinisk praxis kan bedömning av idrottsprestation användas för att utvärdera effekterna av olika behandlingsmetoder eller interventioner, såsom rehabilitering efter skada, träning och prestationsoptimering, och för att hjälpa idrottsmän och idrottskvinnor att maximera deras potential och minska risken för skador.

American football är ett kontaktlagd sporter som spelas mellan två lag med elva spelare var i varje lag. Spelet spelas på en rektangulär bana som är 100 yards (90 meter) lång och 53 yards och 1/3 yards (48,76 meter) bred. Varje match består av fyra quarters, vardera på 15 minuter med en paus på 12 minuters halvtid.

Målet i spelet är att få en så kallad "touchdown", vilket ger sex poäng och ges när en spelare tar bollen över motståndarlagets mållinje och når marken. Efter en touchdown kan laget välja att försöka sig på ett "extra point" eller en "two-point conversion". Extra point innebär att laget skjuter bollen genom motståndarlagets målpostar från 2 yards (1,8 meter) bort och ger ett poäng om lyckat. Two-point conversion innebär att laget försöker få en touchdown på nytt från 2 yards (1,8 meter) bort och ger två poäng om lyckat.

Lagen kan även välja att försöka sig på ett "field goal" som ger tre poäng om lyckat. Detta sker genom att laget skjuter bollen genom motståndarlagets målpostar från en valfri position på planen, oftast när de befinner sig inom 40-50 yards (36-46 meter) från mållinjen.

Spelandet kretsar kring att försöka få bollen i besittning och sedan gå framåt på planen genom att springa med bollen eller kasta den till en lagkamrat. Motståndarlaget försöker stoppa anfallande lag genom att tackla spelare, blockera passningar och återvinna bollen genom att avsluta en "down" (spelperiod) med bollen i sin besittning. Efter varje down får det anfallande laget att behålla bollen om de har lyckats få minst 10 yards (9 meter) framåt, annars byts det spel som ska försvara sig och det andra laget får då anfalla.

Det finns också en speciell regel som kallas "turnover on downs" där om det anfallande laget inte lyckas få minst 10 yards (9 meter) framåt efter fyra downs så återvänder bollen till det försvarande laget.

Det finns också en regel som kallas "two-minute warning" där domaren blåser i slutminuten av varje halvlek och stoppar spelet, även om det inte är ett spelstopp på grund av skada eller annat. Detta görs för att ge båda lagen lika mycket tid att planera sina strategier inför slutet av halvleken.

Det finns också en regel som kallas "fair catch" där om det mottagande laget fångar bollen i luften och inte rör sig efteråt så kan de inte bli tacklade av det försvarande laget, men de kan inte heller springa framåt med bollen.

Det finns också en regel som kallas "onside kick" där om det anfallande laget vill behålla bollen efter att ha gjort poäng så kan de sparka bollen från mittlinjen och försöka få den tillbaka själva, men om de inte lyckas så får det andra laget bollen.

Det finns också en regel som kallas "instant replay" där om ett lag ifrågasätter ett domslut kan de begära att se en inspelning av händelsen och domaren kan ändra sitt beslut om det visar sig att de har fel.

Det finns också en regel som kallas "challenge" där om ett lag inte är nöjt med ett domslut så kan de utmana det genom att vifta en röd flagga och domaren kommer då att titta på inspelningen av händelsen och fatta ett nytt beslut.

Det finns också en regel som kallas "coach's challenge" där om lagets tränare inte är nöjd med ett domslut så kan de utmana det genom att vifta en blå flagga och domaren kommer då att titta på inspelningen av händelsen och fatta ett nytt beslut.

Det finns också en regel som kallas "video review" där om ett lag inte är nöjt med ett domslut så kan de begära att se en inspelning av händelsen och domaren kommer då att titta på inspelningen och fatta ett nytt beslut.

Det finns också en regel som kallas "play clock" där om det anfallande laget inte har sparkat bollen före slutet på 40 sekunder så blir det en straff.

Det finns också en regel som kallas "game clock" där om det försvarande laget inte har sparkat bollen före slutet på 25 sekunder så blir det en straff.

Det finns också en regel som kallas "two-minute warning" där när det bara är två minuter kvar av matchen så stannar spelet och domaren kommer då att tala om hur mycket tid som återstår innan matchen är över.

Det finns också en regel som kallas "overtime" där om matchen är oavgjord efter fyra kvartar så kommer det att bli en förlängning på 15 minuter och det lag som gör flest poäng vinner matchen.

Det finns också en regel som kallas "sudden death" där om inget lag har gjort poäng efter 15 minuter i förlängningen så kommer det att bli ett nytt spel och det lag som gör poäng först vinner matchen.

Det finns också en regel som kallas "coin toss" där innan matchen börjar så ska kaptenen från varje lag kasta en mynt och det lag som vinner ska välja om de vill ha bollen eller vilken sida av planen de vill spela på.

Det finns också en regel som kallas "field goal" där när ett lag har bollen så kan de försöka skjuta den mellan två stolpar och om de lyckas så får de tre poäng.

Det finns också en regel som kallas "touchdown" där när ett lag har bollen så kan de försöka springa eller kasta den in i motståndarnas målområde och om de lyckas så får de sex poäng.

Det finns också en regel som kallas "extra point" där när ett lag har gjort en touchdown så kan de försöka skjuta bollen mellan två stolpar och om de lyckas så får de en extra poäng.

Det finns också en regel som kallas "two-point conversion" där när ett lag har gjort en touchdown så kan de försöka springa eller kasta bollen in i motståndarnas målområde och om de lyckas så får de två extra poäng.

Det finns också en regel som kallas "safety" där när ett lag har bollen så kan de försöka tackla motståndaren i deras eget målområde och om de lyckas så får de två poäng.

Det finns också en regel som kallas "fumble" där när en spelare har bollen så kan han tappa den och om motståndaren tar upp den så får de bollen.

Det finns också en regel som kallas "interception" där när en spelare från ett lag har bollen så kan en spelare från det andra laget ta den ifrån honom och då får de bollen.

Det finns också en regel som kallas "offside" där om en spelare inte står tillräckligt långt bort från motståndaren när spelet startar så får det andra laget fem yards extra.

Det finns också en regel som kallas "holding" där om en spelare hå

'Skenor och stöd' är ett samlingsbegrepp inom ortopedisk medicin som används för att beskriva olika typer av tillbehör eller hjälpmedel som används under en viss tid för att stödja, stabilisera, korrigera eller lindra smärta i en skadad eller sårbar del av kroppen.

En skena är ett styvt eller halvstyvt tillbehör som oftast används för att:

1. Skydda och stödja en skadad, opererad eller smärtsam led, såsom en knäskena efter en meniskeoperation eller en handledsskena efter en fraktur.
2. Korrigera en deformitet eller felställning i en led, till exempel en fotskena för att rätta till ett plattfotssyndrom.
3. Förhindra onödig belastning på en skadad struktur under läkande processen, som en ben- eller armskena efter en fraktur.

Stöd är ofta mer flexibla än skenor och används för att:

1. Fördela trycket och lindra belastningen på en skadad eller sårbar del av kroppen, till exempel en knäkudde eller en armstöd under vila.
2. Ge extra stöd under aktivitet, som en bålbälte under lyft eller en ryggstöd under längre perioder av sitting.
3. Hjälpa till att korrigera en hållning eller förhindra onödig belastning på en struktur under vardagliga aktiviteter, som en fotstöd för att rätta till en överpronation (inåtvridning) av foten.

Skenor och stöd kan vara tillverkade av material som plast, metall, skumgummi eller elastiska tyger och finns i olika former och storlekar beroende på användningsområde och individuell behov. De bör användas enligt rekommendationer från vårdpersonal för att uppnå maximal effekt och förhindra komplikationer under användningstiden.

Iponoea batatas, också känd som sötpotatis, är en art inom familjen vindeväxter (Convolvulaceae). Den är ursprungligen från Central- och Sydamerika och odlas idag över hela världen för sin näringsrika rotknöl.

Sötpotatisen är inte en potatis utan tillhör istället samma familj som praktmorgonstjärnan (Ipomoea purpurea). Knölen innehåller stärkelse, sockerarter, protein och flera viktiga mineraler och vitaminer. Den är en viktig källa till kolhydrater i många delar av världen och används också som djurfoder.

Det finns hundratals sorter av sötpotatis, med varierande utseende, smak och näringsvärde. Några vanliga sorter är Beauregard, Jewel Yam och Okinawan Purple.

'Idrottsutrustning' kan definieras som de olika typer av utrustning och utförandeartiklar som används under idrott, fysisk aktivitet och träning. Detta inkluderar allt från bollar, klubbor, skidor och hjälmar till viktsaker, gymnastikmattor och tävlingskläder. Idrottsutrustning kan vara nödvändig för att kunna utöva en idrott eller aktivitet på ett säkert och effektivt sätt, samt kan också förbättra prestandan och minska risken för skador.

Subtalarled är ett medicinskt begrepp som refererar till en förlamning eller brist på rörelseförmåga i den subtalara leden, som är en led mellan fotens calcaneus (språngben) och talus (ankelben). Denna led är viktig för att ställa om foten under gångcykeln och för att dämpa stötar. Subtalarledsförlamning kan orsakas av skada, sjukdom eller neurologisk störning och kan leda till problem med gång och balans.

Sports medicine är ett medicinskt specialområde som fokuserar på att förhindra, diagnostisera och behandla skador och sjukdomar hos idrottsmän och aktiva personer. Det inkluderar också att främja idrottande och motion hos alla populationer för att underlätta en hälsosam livsstil och förebygga ohälsa.

Specialiseringen omfattar kunskap om specifika skador och sjukdomar som kan uppstå i samband med olika idrotter, såväl som allmänna medicinska principer som är relevanta för att behandla aktiva patienter. Sports medicine-specialisten arbetar ofta tätt tillsammans med andra hälsovårdspersonal, tränare och idrottsföreningar för att ge helhetliga vårdsättningar till sina patienter.

'Knäskada' är ett allmänt begrepp som kan omfatta olika typer av skador på knäleden eller knäet. Det kan exempelvis röra sig om:

1. Senor och ligamentbristningar/-skador: Detta innebär skador på de band som håller knäets ben i rätt position. Exempel på detta är framför allt korsbandet, men också andra ligament kan drabbas.

2. Meniskskada: I knäleden finns det två skivformade kroppar, menisken, som agerar som en form av amortisering mellan lårbenet och skenbenet. En skada på denna struktur kan orsaka smärta och svullnad i knät.

3. Broskskador: Brosket i knäleden, chondrom, kan skadas till följd av exempelvis en stark påfrestning eller en olycka. Detta kan leda till smärta och sämre rörlighet i knät.

4. Knäledsinflammation: Också känd som bursit, är en inflammation av den lilla säckformade vätskefyllda kapseln (bursan) som finns mellan olika delar av knät. Detta kan orsaka smärta och svullnad i knät.

5. Broskfrakturer: I vissa fall kan brosket i knäleden spricka eller skadas, vilket kallas för en broskfraktur. Denna typ av skada är vanligare hos barn och ungdomar än hos vuxna.

Det är viktigt att söka medicinsk expertis om man misstänker en knäskada, eftersom en tidig diagnos och behandling kan förbättra prognosen och minska risken för komplikationer.

Volleyboll är en lagidrott som utövas både inomhus och utomhus, där två lag med varsin sex spelare ställer upp på var sin sida av ett nett som delar spelplanen i två lika stora delar. Spelarna kan inte ta bollen med händerna efter att den har blivit slagen av motståndarlaget, utan måste istället returnera den över nätet genom att slå, sparka eller knuffa den med en arm. Poäng ges när motståndarlaget inte kan returnera bollen eller gör ett felaktigt spel, till exempel om bollen rör marken två gånger i rad på samma sida av nätet eller om en spelare slår bollen två gånger i följd.

Varje lag har tre möjligheter att returnera bollen innan den måste passera över nätet till motståndarlaget. Spelarna kan använda varandra som hjälpmedel genom att blockera eller avvärja motståndarnas slag, men det är inte tillåtet att fånga, hålla eller bära bollen.

Matcherna spelas i set och det lag som vinner två set först vinner matchen. Ett set vinns av det lag som först når 25 poäng med minst två poängs marginal över motståndarlaget. Om båda lagen har 24 poäng vardera spelas ett särspel till 15 poäng för att avgöra settet.

I'm sorry for any confusion, but "Hockey" is typically not a medical term. It refers to a group of sports that involve two teams trying to score goals against each other while using a stick to control a ball or a puck. The most popular types are ice hockey, field hockey, and street hockey. If you have any questions about medical terms or concepts, I'd be happy to help with those!

"Gymnastik" er en aktivitet som involverer fysisk øvelse og bevegelse av kroppen, ofte med en fokus på styrke, fleksibilitet, balanse og koordinasion. Det kan inkludere en bred vifte av øvinger og øvelser, som kan utformes spesiell for å oppnå bestemte helse- eller treningsmål. Gymnastikk kan også referere til en organisert sport med konkurranseelementer, der deltakarne utfører en rekke forskjellige øvelser for å få høyeste mulig poengsum.