Nedsatt eller utebliven förmåga att få barn; sterilitet är absolut oförmåga att få barn.
Nedsatt eller utebliven förmåga hos en man att befrukta.
Nedsatt eller utebliven förmåga hos en kvinna att befruktas.
En individ som är utbildad och certifierad att genomföra tekniska aspekter av assistad fertilitet, insemination eller in vitro-fertilisering under medicinsk övervakning, för att hjälpa parer eller individer med barnlöshet.
Förmågan att befrukta eller befruktas. Begreppet kan gälla såväl hanne som hona.
Sjukdomar i äggledarna, inklusive tumörer, salpingit (inflammation), abscesser (varbildningar) i äggledare och äggstock och stopp i äggledarna.
Spermier är den biologiska maskulina könscellen, även kallad sädescell, som produceras i de manliga testiklarna. Deras främsta funktion är att befrukta ett ägg och utgör därmed en viktig del i reproduktionsprocessen hos män. Spermier består av huvud, svans och mitokondrier som ger cellen rörelseförmåga för att kunna simma fram till ägget.
Tillståndet som följer på föreningen av en äggcell och en sädescell, då ett embryo eller foster växer i kroppen.
Azoospermi är ett medicinskt tillstånd hos en man där hans sädesvätska saknar spermier. Detta innebär att det inte finns några rörliga spermier i en provtagning av den manliga reproduktionsvätskan, även kallad ejakulat. Azoospermi kan delas upp i två kategorier: obstruktiv azoospermi och non-obstruktiv azoospermi. Obstruktiv azoospermi orsakas av en fysisk blockering någonstans längs med de strukturer som transporterar spermier från testiklarna till urinröret, medan non-obstruktiv azoospermi orsakas av ett problem med spermieproduktionen i testiklarna. Det är viktigt att notera att även om en man har azoospermi kan han fortfarande ha andra reproduktionsfunktioner som är intakta, såsom produktion av könshormoner och sexuell funktion.
En teknik för konstgjord fortplantning som innebär en direkt manipulering av äggceller och sädesceller för att åstadkomma befruktning in vitro.
Spermiebildung, eller spermatogenes, är den process där mänskliga spermier produceras i de tunna rör som löper genom mannens testiklar, kallade seminervävnader. Denna komplexa process involverar celldelning och differentiering av specifika celltyper under en period av omkring 74 dagar, vilket resulterar i produktionen av fullt utvecklade spermier som är kapabla att befruкта äggceller.
I en mening kan "spermiantalt" referera till antalet spermier som en man producerar eller har i ett visst samplesätt, ofta uttryckt som miljoner spermier per milliliter (ms/ml). Detta mäts vanligtvis genom en seminogram, en typ av laboratorietest som används för att undersöka mannens fertilitet. En normal spermiantalsgräns kan variera beroende på olika källor, men ofta anges den lägsta normala gränsen för antalet spermier till 15 ms/ml enligt världshälsoorganisationen (WHO).
Oligospermi är ett medicinskt tillstånd hos mannen där spermiekoncentrationen i ejakulatet är lägre än normalt, vanligen definierat som mindre än 15 miljoner spermier per milliliter. Detta kan vara ett tecken på infertilitet, men det behöver inte alltid innebära att mannen inte kan få barn. Olika faktorer som hälsovanor, miljö, ärftlighet och medicinska tillstånd kan påverka spermieproduktionen och leda till oligospermi.
Spermierörlighet, även kallat spermiokinesi, är en medicinsk term som refererar till rörelsemönstret och framåtfortschrittet hos spermier i ett seminalplasma. Det mäts vanligtvis som procentsats av progressivt rörliga spermier (PRS) och ger information om spermiers förmåga att simma mot ägget för att möjliggöra befruktning.
Ett tillstånd där funktionell slemhinnevävnad påträffas utanför livmodern. Det är vanligtvis begränsat till bäckenet och omfattar äggstockarna, ligament, cul de sac och den uterovesikala bukhinnan.
Röntgenbild av livmodern och äggledarna efter tillförsel av kontrastmedel.
En pungåda är ett lämsbråck som bildas när en svag plats i muskelvävnaden orsakar att fettvävnad eller tarmlösa vävnader sticker ut genom muskeln, vilket ger upphov till en knölformig utbuktning, ofta i området kring inguinal kanalen i ljumsken.
Sädesvätska, eller seminal fluid, är ett komplext sekret som produceras i båda könsorganen hos mannen och består huvudsakligen av vatten, proteiner, kolhydrater, vitaminer, mineraler och små mängder av spermier.
En semenanalyse är en laboratorieundersökning som utvärderar spermasammansättningen och kvalitet hos mannen, inklusive spermiernas rörlighet, form och koncentration. Den används vanligen för att undersöka orsaken till infertilitet eller vid bedömning av spermiekvalitet före assistad befruktning.
Förhållandet mellan antalet graviditeter (inkl. levandefödslar, dödfödslar och missfall) och medeltalet av kvinnor i fertil ålder i en population under en given tidsperiod.
Olika metoder för att åstadkomma ny avkomma, inklusive teknik för selektiv avel, kloning och fortplantningshjälp.
De honliga fortplantningsorganen. De yttre omfattar vulva, Bartholins körtlar, och klitoris. De inre utgörs av vagina (slidan), uterus (livmodern), äggstockar och äggledare.
En testikel är ett parligt, ovalformigt reproduktivt organ hos manliga djur och människor, som producerar spermier och producirar och sekreterar de manliga könshormonet testosteron.
Ett stilbenderivat med funktion antingen som partiell östrogenagonist eller som fullständig östrogenantagonist, beroende på målorganet. Det antagoniserar östrogenreceptorn och sätter därmed igång eller ökar ägglossningen hos anovulatoriska kvinnor.
Uppehåll i eller upphörande av ägglossning hos djur och människor.
Astenozoospermi är ett medicinskt tillstånd hos mannen där spermierna har nedsatt rörlighet, vilket kan påverka fertiliteten negativt. Tillståndet definieras som när mindre än 32% av spermierna har progressiv rörlighet enligt WHO:s kriterier för seminogram. Det kan bero på olika orsaker, såsom infektioner, miljöfaktorer eller genetiska avvikelser.
En metod för konstgjord befruktning, genom mikroinjicering av en enda livsduglig sädescell i ett frilagt ägg. Metoden används vanligen för att komma till rätta med lågt sädescellantal, låg rörlighet hos sädescellen, oförmåga att tränga in i ägget, eller andra tillstånd förknippade med manlig infertilitet.
'Ovulation Induction' refererer til anvendelsen af medicinske behandlinger for at stimulere øvrigheden til at producere og frigive et modnet æg fra en kvindes ovarium. Dette gøres oftest for at forbedre chancesnelekderne for at blive gravid, enten ved spontan samleje eller i forbindelse med kunstig befrugtning.
En medicinsk specialitet för fortplantningens morfologi, fysiologi, biokemi och patologi hos människor och djur, samt de biologiska, medicinska och veterinärmedicinska aspekterna av fertilitets- och laktationsproblem. Den omfattar ägglossningsinduktion, ofruktsamhetsdiagnostik och missfallsdiagnoser, och olika metoder för konstgjord befruktning, som t ex embryotransplantation, provrörsbefruktning och förflyttning av befruktade äggceller i äggledaren.
Människokromosom Y (Y-kromosom) är den 23:e parvis förekommande kromosomen hos män och en del intersexpersoner med en Y-kromosom. Den innehåller genetisk information som bidrar till det manliga könets utveckling, särskilt SRY-genen som styr utvecklingen av testiklar. Y-kromosomen är normalt mindre genetiskt aktiv än andra kromosomer och innehåller få gener jämfört med X-kromosomen.
The ovary is a female reproductive organ that produces and releases eggs (oocytes) for fertilization, as well as producing hormones such as estrogen and progesterone that regulate the menstrual cycle and support pregnancy. (1)
De särdrag som skiljer ett kön från det andra. De primära könsdragen är äggstockarna och testiklarna med tillhörande hormoner. De sekundära könsdragen är de som utmärker manlighet och kvinnlighet, men som inte är direkt förknippade med fortplantning.
Hela förloppet för organismers förökning genom avkomma.
Preparat som ökar kvinnors förmåga att bli befruktade.
Införande av sädesceller i vaginan på konstgjord väg för att åstadkomma befruktning.
Sexuellt beteende hos djur kan definieras som varje handling eller handlingar som innebär att två individer av samma art deltar i reproduktivt beteende, vilket resulterar i parning och fortplantning. Detta kan omfatta ett antal olika beteenden, inklusive fysiska kontakter som kuddling, flirtande, uppvaktning, stimulans av genitalier och slutligen penetration för att möjliggöra befruktning. Detta beteende kan variera mellan olika djurarter och kan ibland inkludera icke-reproduktiva sexuella aktiviteter som självsamtycke, onani och homosexualitet.
Resultatet av befruktning och därpå följande graviditet, omfattande levandefödsel, dödfödsel, spontan abort och framkallad abort. Utfallet kan vara ett resultat av naturlig eller konstgjord befruktning, eller annan teknik för fortplantningshjälp, embryoöverföring eller provrörsbefruktning.
Embryoöverföring är en teknik inom infertilitetsbehandling, där ett eller flera embryon överförs till livmodern hos en befruktningsvillig kvinna, med hopp om att en graviditet ska uppstå.
Manlighet eller kvinnlighet som en bidragande faktor för erhållande av ett resultat. Könsfaktorn kan ha samband med orsaken till eller effekten av en omständighet. Begreppet används för förhållanden avseende såväl människor som djur, men måste särskiljas från könskarakteristika, som är anatomiska eller fysiologiska könsmanifestationer, och från könsfördelning, som är antalet individer av han- och honkön under givna omständigheter.
Avvikande antal av eller struktur på könskromosomerna. Många könskromosomavvikelser, men inte alla, är orsak till könskromosomrubbningar.
Sammansmältningen av en sädescell och ett ägg till en zygot.
Två högt specialiserade tuber av muskelvävnad som sträcker sig mellan livmodern och var sin äggstock. De fångar upp äggcellerna, och är den plats där könscellerna mognar och äggen befruktas.
Svarsförslag:
Konstgjord befruktning hos människa, där säd från kvinnans make används.
Embryo implantation är ett tidigt stadium i graviditeten då den befruktade äggcellen, nu embryot, fastnar och växer fast i livmoderslinningens (endometriums) inre skikt. Detta inträffar vanligtvis 6-10 dagar efter att ägget befruktats och fästningsprocessen kräver en korrekt synchronisering av embryots utveckling och livmoderns förändringar under menstruationscykeln. Implantationen markerar början på en lyckad graviditet och kan leda till fostertillväxt och födsel.
Ovulation er den fysiologiske prosessen hvor et reift ægelløs korn frigives fra en moden follikel i livmoderen hos kvinder. Dette sker normalt midt i en cyklus, omkring 14 dage før den forventede menstruation. Efter frigivelsen kan ægget blive befrugtet af sædceller fra en mand, hvilket resulterer i en graviditet. Hvis ægget ikke bliver befrugtet, vil det forlade livmoderen under menstruationen.
Det ihåliga, tjockväggiga, muskulösa organet i kvinnans bäcken. Det består av fundus uteri (livmoderbotten), där äggimplantationen och fosterutvecklingen äger rum. Nedanför livmoderförträngningen vid änden av fundus finns livmoderhalsen, som mynnar ut i slidan. Utanför förträngningarna vid övre änden av fundus finns äggledarna.
Patologiska processer som omfattar någon del av livmodern.
Plasmaproteiner i sperma refererer til de forskellige proteiner som findes i den flydende del af sædcellerne, også kendt som seminalplasma. Disse proteiner spiller en vigtig rolle i at understøtte fertiliteten og beskyttelse af sædcellerne under deres rejse gennem kvindens reproduktive system. De kan også have potentiale som markører for mands fertilitet og reproduktiv sundhed.
Ett viktigt gonadotropin som utsöndras från adenohypofysen (främre hypofysen). Follikelstimulerande hormon (FSH) stimulerar produktionen av könsceller (gametogenesen) och deras stödceller, så som äggstockarnas granulosaceller och testiklarnas sertoliceller och leydigceller. FSH består av två icke-kovalentbundna underenheter, alfa och beta. Inom en art är alfaenheten vanlig i de tre hypofysglykoproteinhormonerna TSH, LH och FSH, men betaenheten är unik och utövar sin specifika biologiska verkan. Syn. FSH.
En testikelinflammation, även känd som orchitis, är en inflammation eller iritation av one eller båda testiklarna. Orsakerna kan variera från infektioner till trauma, och symtomen kan inkludera smärta, ömhet, svullnad och rodnad i scrotumområdet. I allvarliga fall kan inflammationen leda till komplikationer som infertilitet eller testikelsterilitet om den inte behandlas adekvat.
Inflammation i adnexa uteri (livmodertillbehören). Häri ingår endometrit (inflammation i livmoderslemhinnan), salpingit (äggledarinflammation), ooforit (äggstocksinflammation) och parametrit (inflammation i stödvävnaderna). Sådan inflammation kan leda till funktionsstörningar och infertilitet. Syn. bäckeninflammation.
Primärt ovariellt undersättning (POU) är ett tillstånd där äggstockarna inte producerar tillräckliga nivåer könshormoner eller frisätter äggceller på ett normalt sätt. Detta leder till symptom som menstruationsstörningar, infertilitet och ofta även till att patienten upplever typiska åldersrelaterade klimakteriebesvär, såsom heta flusher och nedstämdhet, trots att hon är under 40 år. POU kan orsakas av genetiska faktorer, sjukdomar eller kirurgi. I vissa fall är orsaken okänd.
Disorder of Sex Development (DSD) refererar till en grupp med medicinska tillstånd där individens kromosomala, gonadala och anatomiska könliga karaktärer inte är typiskt manliga eller kvinnliga. Sex Chromosome Disorders of Sex Development (SC DSD) är en undergrupp av DSD som orsakas av abnormaliteter i individens karyotyp, särskilt i deras könskromosomer (X och Y-kromosomer). Exempel på SC DSD inkluderar Klinefelters syndrom (47,XXY), Turners syndrom (45,X) och Swyers syndrom (46,XY DSD). Dessa tillstånd kan resultera i en variation i individens könliga karaktärer, såsom genitalier och sekundära könliga karaktärer, och kan också leda till andra hälsoproblem.
Polycystic Ovarian Syndrome (PCOS) is a common hormonal disorder among women of reproductive age. It is characterized by the presence of multiple small follicles or cysts in the ovaries, as seen on an ultrasound exam, along with irregular menstrual periods and elevated levels of androgens (male hormones) in the body. The exact cause of PCOS is not fully understood, but it is believed to be related to genetic and environmental factors.
Infektionssjukdomar orsakade av bakterier av släktet Chlamydia.
En oöcyt (singular form av oocyter) är ett äggcell som mognar inne i en honas äggstock (ovarium). Den är den största cellen i den mänskliga kroppen och kan delas in i olika stadier baserat på dess utveckling. Oöcyten består av två delar: den haploida kärnan, som innehåller halva antalet kromosomer jämfört med en vanlig diploid cell, och den omgivande zonapellucidamembranen. När oöcyten har nått full mognad är den redo för befruktning och utvecklas sedan till en zygot och fortsätter att dela sig och utvecklas till ett embryo.
Den slemhinna som täcker livmoderhålans insida och reagerar på hormonverkan under menstruationscykeln och graviditet. Slemhinnan genomgår cykliska förändringar som är typiska för menstruation. Efter befruktning utgör den stöd åt det växande embryot.
Metoder för mätning av öppenheten hos äggledarna.
En medicinsk definition av 'Abnormal Karyotype' är när en individ har en strukturell eller numerisk avvikelse i sina kromosomer, jämfört med den normativa karyotypen 46,XX för kvinnor och 46,XY för män. Detta kan innebära att det förekommer extra kromosomer, saknas kromosomer eller att kromosomerna är strukturellt avvikelser, som translokationer eller inversioner. Abnorma karyotyper kan vara förknippade med olika genetiska tillstånd och sjukdomar, exempelvis Downs syndrom och Klinefelters syndrom.
Testikel diseases refer to various medical conditions that affect the testicles, including structural abnormalities, infections, tumors, and inflammatory conditions, which can impact fertility and hormone production.
'Ovarian diseases' refer to a range of medical conditions that affect the function or structure of the ovaries, which are the female reproductive organs responsible for producing eggs and hormones such as estrogen and progesterone. These conditions can include ovarian cysts, polycystic ovary syndrome (PCOS), endometriosis, ovarian cancer, and premature ovarian failure, among others.
Andrologi är ett medicinskt specialområde som fokuserar på mäns reproduktiva hälsa, könshormoner och sexuella funktioner. Det inkluderar studier och behandling av fertilitet, erektil dysfunktion, onkologiska sjukdomar i könsorganen, könssjukdomar och åldrande relaterade förändringar hos män. Andrologi är en gren inom urologin och delar därför vissa överlappande områden med denna disciplin.
En medicinsk definition av 'riskfaktorer' är egenskaper, expositioner, eller behavor som ökar sannolikheten för att utveckla en viss sjukdom eller hälsoproblem. Riskfaktorer kan vara modifierbara, som rökning och brist på motion, eller icke-modifierbara, som genetiska faktorer eller ålder. Det är värt att notera att när en individ utsätts för en riskfaktor, innebär det inte automatiskt att personen kommer att utveckla sjukdomen, men risken blir högre än för den som saknar riskfaktorn.
Utdrivning av foster före fullgången graviditet utan avsiktligt ingripande.
Typarten för Chlamydia och orsaken till en rad ögoninfektioner, urinvägsinfektioner och sexuellt överförda sjukdomar.
Det mest verksamma av de östrogena hormonerna hos däggdjur. Det produceras i äggstockarna, moderkakan, tetiklarna och möjligen i bunjurebarken.
Medel som används för att öka fruktsamheten eller behandla infertilitet.
"Genital tuberculosis in women refers to an infection caused by Mycobacterium tuberculosis that affects the female reproductive organs, including the uterus, fallopian tubes, ovaries, and cervix, leading to potential complications such as infertility, ectopic pregnancy, and chronic pelvic pain."
Den höljeförsedda, trådliknande strukturen som sitter på testikelns baksida. Den består av ett huvud (caput), kropp (corpus) och svansparti (caudus). Ett nät av kanaler från testikeln förenas till den egentliga bitestikelkanalen, som ombesörjer transport, lagring och mognande av sädesceller.
Patologiska förändringar i kvinnans fortplantningssystem.
Studier som utgår från en grupp individer med en viss, fastställd sjukdom och en kontrollgrupp (jämförelsegrupp, referensgrupp) utan denna sjukdom. Sambandet mellan ett kännetecken och sjukdomen under söks genom jämförelse mellan personer med sjukdomen och personer utan med hänsyn till förekomstfrekvens eller nivåer av kännetecknet i de båda grupperna.
Testosteron är ett steroide steroidhormon som produceras naturligt i kroppen, huvudsakligen i mannens testiklar och i mindre utsträckning hos kvinnor i äggstockarna och binjurarna. Det spelar en viktig roll i många kroppsliga funktioner som tillväxt, development, muskulatur, benstyrka, röstljud, könsligt beteende, spermieproduktion och libido hos män. Testosteronnivåerna når sin topp under puberteten och tenderar att minska med åldern.
"Tidsfaktorer" refererar inom medicinen till de aspekter av tiden som kan spela in på en persons hälsa, sjukdomsutveckling eller svar på behandling. Detta kan omfatta sådant som tidpunkt för exponering för en skada eller en infektion, tid som har gått sedan symtom uppstod, eller den tid det tar för en behandling att verka. Tidsfaktorer kan vara av avgörande betydelse för att ställa diagnoser, planera behandlingar och förutse prognoser.
Havandeskap med två eller fler foster samtidigt.
Tre eller flera på varandra följande spontana missfall.
Avsättande av sädesceller i vaginan med målet att åstadkomma befruktning.
"Retrospective studies" are observational research designs that involve analyzing existing data or medical records to draw conclusions about prior events or exposures and their associated health outcomes.
Hormoner som stimulerar könskörtelfunktioner, som t ex alstring av könsceller och produktion av steroidkönshormoner i äggstockar och testiklar. Viktiga gonadotropiner är glykoproteiner som främst produceras av adenohypofysen (hypofysgonadotropiner) och moderkakan (koriongonadotropin). Hos somliga arter har hypofysprolaktin och laktogen från moderkakan viss luteotrop verkan.
Antalet födslar i en given population under en viss tidsperiod, t ex per 1000 invånare under ett år. Syn. nativitet.
"Age Factors" refer to the influences that an individual's age has on their health, disease susceptibility, and response to medical treatment. These factors can include physical changes associated with aging, such as decreased organ function and increased vulnerability to certain diseases, as well as psychosocial changes, such as cognitive decline or social isolation. Age-related factors are important considerations in the prevention, diagnosis, and management of medical conditions, as they can significantly impact treatment outcomes and overall quality of life.
Immunologiska metoder för att förhindra befruktning.
Den sexuella parningsakten hos djur. För människor används koitus (samlag). Syn. parning; kopulation
"Fortplantningsbeteende" refererar till de beteenden och processer som djur, inklusive människor, deltar i för att fortplanta sig och producera avkomma, ofta innefattande sökandet efter en partner, parning, och reproduktion.
Sädesuttömning, eller ejakulation, är en reflexartad process där spermie- och prostatafluid samt sekreter från bulbourethralkörtlarna releaseas genom penis under sexuell stimulans eller med hjälp av specifika metoder som exempelvis masturbation.
Mjukt, rörformat polyuretanhölje med elastiska ringar i båda ändar och tillslutet i den ena. Skyddet förs in i slidan så att den inre ringen täcker livmoderhalsen och den yttre förblir utanför.
Ett viktigt gonadotropin som utsöndras av adenohypofysen. Luteiniserande hormon reglerar produktionen av steroider hos testiklarnas och äggstockarnas interstitialceller. LH-vågen hos kvinnor före ägglossning sätter igång ägglossningen och efterföljande luteinisering av follikeln (äggblåsan). Hormonet består av två icke-kovalent bundna underenheter, alfa och beta. Inom en art förekommer alfaenheten vanligtvis hos tre hypofysära glykoproteinhormoner (TSH, LH och FSH), men betaenheten är unik och förmedlar sin biologiska specificitet.
Avvikelser i menstruationen som kan tyda på att sjukdom föreligger.
Processer varvid sårytor växer ihop.
Endoskopisk undersökning och behandling av, och kirurgi i livmoderns inre.
Sertoli celler, även kända som sustentacytceller, är stödceller i en mannens testiklar med flera viktiga funktioner. De hjälper till att underhålla och skydda de könsceller som producerar spermier (spermatozoider) och är också involverade i produktionen av hormonet testosteron. Sertolicellerna bildar en form av sköld runt varje könscell, ger näring och hjälper till att transportera bort avfall från dem. Dessutom bidrar de till att reglera spermiernas utveckling genom att producera proteiner som påverkar deras tillväxt och differentiering.
En spermabank är en facilitet där man kan donera eller lagra sperma för senare användning, ofta inom fertilitetsbehandlingar som konstgjord befruktning (IVF) och insemination. Spermabanker innehåller vanligen stora mängder kryopreserverat sperma från flera olika donatorer, vilket möjliggör anonym donation och garanterar en diversifierad valmöjlighet för mottagare. Dessa faciliteter följer strikta regler och kvalitetskontroller för att säkerställa hälsan hos donatorerna och den högsta möjliga kvaliteten på det konserverade materialet.
Förvaring av celler, vävnader, organ eller embryon i djupfrys (-70 gr C för korttidsförvaring, under -130 gr C för långtidsförvaring). För vävnadspreparat används frysförvaring eller frysfixering i syfte att bevara den befintliga formen, strukturen och kemiska sammansättningen hos materialets alla beståndsdelar. Som kylmedium används flytande kväve.
Det att ett foster föds levande med hjärtslag eller andning, oberoende av fosterålder. Ett sådant nyfött barn kallas levandefött.
Fastställda uppsättningar av frågor att användas för insamling av uppgifter, som t ex kliniska data, social ställning, yrkesgrupp osv. Termen används ofta om frågeformulär för massundersökning som fylls i av uppgiftslämnarna själva.
Spermie-ägginteraktioner refererar till den komplexa serie av händelser där spermier och äggceller (oocyter) möts, känner igen varandra, och interagerar under befruktningen. Denna process inkluderar spermiers förmåga att penetrera ägget genom att binda till och degraderas den yttre proteinkapseln (zona pellucida), följt av fusion med äggcellens membran för att möjliggöra DNA-transfers. Spermie-ägginteraktioner är en nödvändig del av reproduktionen och är starkt reglerad av både morfologiska och biokemiska mekanismer.
Tillstånd kännetecknat av onormalt låg aktivitet hos könskörtlarna, med försämrad kroppsväxt och sexuell utveckling som följd.
Ovariektomi är ett medicinskt begrepp som refererar till en kirurgisk proceduren där äggstockarna tas bort hos en kvinna eller ett djur. Detta kan också kallas för "ovariektomi" eller "ovaruimakt." Proceduren kan utföras av olika anledningar, till exempel vid behandling av cancer eller hormonella störningar, eller som en metod för att förhindra fortplantning. Efter operationen kommer patienten att uppleva menopaus och alla dess symtom, eftersom äggstockarna är den primära källan till kvinnliga könshormoner.
'Slida' refererar till slemhinnan, en tunn, fuktig skiljeväv som löper längs med inre ytor av kroppen, såsom näsa, mun, tarmar och könsorgan. Den producerar slem som hjälper till att skydda, renhålla och fuktighålla kroppens ytor.
'Socialt fjärmande' (social withdrawal) är ett tillstånd där en individ aktivt undviker social interaktion och umgänge med andra, ofta till förmån för ensamhet och isolering.
En typ av manlig hypogonadism, med en extra X-kromosom, små testiklar, missbildad sädledare, förhöjda halter av gonadotropiner, låga halter serumtestosteron, svagt utvecklade sekundära könsdrag och sterilitet. Drabbade individer har ofta långa ben och slank, hög kroppsväxt. Gynekomasti ("kvinnobröst") förekommer hos många patienter. Den klassiska formen har karyotypen 47,XXY. Flera karyotypvarianter förekommer: 48,XXYY; 48,XXXY; 49,XXXXY, och mosaikmönster ( 46,XY/47,XXY; 47,XXY/48,XXXY; osv).
Spermatider är icke-fullt utvecklade spermatozoider, eller mognande sädesceller, som förekommer under den senare fasen av spermatogenesen i hos manliga individers testiklar. De är produkten av meiosen och differensieringen av spermatocyter I och spermatocyter II, och kommer att utvecklas ytterligare för att bli fullt utvecklade spermatozoider genom en process som kallas spermiogenes. Spermatidernas morfologi är typisk med en rund huvudcell och en mindre flagell, men de saknar den fullständiga förmågan att befrukta äggceller tills de har utvecklats till fullt utvecklade spermatozoider.
En ovarian follicle är en struktur i äggstocken (ovarium) hos däggdjur, inklusive människan, som innehåller ett äggcell (oocyte). Folliclarna utgör den primära platsen för äggcellers utveckling och tillväxt. De består av granulosa celler, som omger och skyddar ägget, samt en yttre lagring av stödjande celler kända som theca celler.
Ett förfarande där ett laparoskop förs in genom ett litet snitt nära naveln i syfte att undersöka buk- eller bäckenorganen i bukhinnehålan. Om nödvändigt, kan biopsier eller kirurgiska ingrepp utföras i samband med laparoskopi.
Reduktionsdelning av cellkärnan under könscellernas tillkomst. Två på varandra följande cellkärnedelningar efter en enda dubblering av kromosomerna resulterar i dotterceller med hälften så många kromosomer som i ursprungscellerna.
Tidsförloppet mellan början av en menstruationsblödning och början av nästföljande hos kvinnor och primathonor i fruktbar ålder. Menstruationscykeln regleras av endokrin samverkan mellan hypotalamus, hypofysen, äggstockarna och könsorganen. Cykeln delas genom ägglossningen in i två faser. Beroende på äggstockens endokrina tillstånd är där en follikulär och en gulkroppsfas. Beroende på livmoderslemhinnans reaktion delas menstruationscykeln in i en proliferationsfas och en sekretionsfas.
I en enkel medicinsk definition, kan prevalens definieras som frekvensen eller andelen av en given population som har en viss sjukdom eller tillstånd vid ett specifikt tillfälle eller under en specificerad tidsperiod. Det kan handla om livstidsprevalens (alla som någonsin haft en viss sjukdom), punktprevalens (alla som har en viss sjukdom vid en given tidpunkt) eller periodprevalens (alla som har haft en viss sjukdom under en specificerad tidsperiod). Prevalensen ger oss därmed en uppfattning om hur vanligt ett visst tillstånd är inom en population.
En social institution som är juridiskt och/eller religiöst stadfäst, varvid män och kvinnor förenas i syfte att bilda familj.
Sädeskanaler, även kända som vas deferens eller ductus deferens, är en par av tuber som transporterar spermier från varje testikel till urinblåsan, där de blandas med den vätska som produceras i prostata och seminala vesiklarna för att bilda sperma. Denna vätska transporteras sedan genom en tunnel, urethran, och ut ur kroppen under ejakulationen.
En utvecklingsdefekt med utebliven förflyttning av testiklarna till pungen.
I en enkel mening kan "spermiestavar" (engelska: spermatozoa) definieras som de haploida, flagellerade, mobila könscellerna hos däggdjur, inklusive människan. Deras huvudsakliga funktion är att transportera den manliga arvsanlaget till ägget under befruktning. Spermiestavar produceras i de manliga reproduktiva organen, testiklarna och bitestiklarna, genom en process som kallas spermogenes.
Vasovasostomi är ett kirurgiskt ingrepp där den skilda vas deferens, det rörliga sammanbindningsröret hos mannen som transporterar spermier från testiklarna till urinröret, återansluts för att återställa fertiliteten efter en vasektomi.
Extrakt från urin från kvinnor i menopausen som innehåller höga halter av hypofysgonadotropiner, FSH och LH. Menotropiner används för behandling av infertilitet. Förhållandet mellan FSH och LH och renhetsgraden varierar mellan olika preparat.
Sjukdomstillstånd i äggstockar eller testiklar.
Oocyte donation är en fertilitetsbehandlingsmetod där äggceller (oocyter) ges ifrån en donator till en mottagare, ofta en kvinna med ofruktsamhet orsakad av ålder, menopaus, tidigare behandlingar som kan ha skadat äggstockarna eller ärftliga faktorer. Donatorn genomgår en hormonbehandling för att stimulera äggstockarna att producera flera äggceller samtidigt. Dessa äggceller tas sedan bort under en lättningsprocedur och befruktas i laboratoriet med spermier från mottagarens partner eller en spermdonator. Den resulterande embryot placeras sedan tillbaka in i mottagaren's livmoder för att utvecklas. Oocyte donation är en teknik som används när andra behandlingsmetoder har visat sig vara otillräckliga eller inte möjliga.
Time-to-Pregnancy (TTP) är ett mått som används inom reproduktiv medicin och hänvisar till den tid det tar för en fertil kvinna att bli gravid efter att ha börjat planera för en graviditet tillsammans med sin partner. TTP mäts i menstruationscykler, där varje cykel vanligtvis räknas som 28 dagar.
"Fortplantning, hälso- och sjukvård" kan definieras som den gren av medicinen som fokuserar på att främja, upprätthålla och återställa reproduktiv hälsa och fertilitet hos individer eller par genom preventiva, diagnostiska och terapeutiska insatser, inklusive sexualupplysning, familjeplanering, screening av könssjukdomar och genetiska störningar, behandling av infertilitet och stöd under graviditet, förlossning och uppväxt.
"Prospektiva studier" är en typ av forskningsdesign inom epidemiologi och klinisk forskning där data insamlas prospektivt, det vill säga före ett visst utfall eller händelse har inträffat. Detta innebär att forskaren följer en grupp individer under en längre tidsperiod och samlar information om dem över tid. Syftet är ofta att undersöka samband mellan olika riskfaktorer och sjukdomar, eller behandlingens effekter på hälsoutgångar. Prospektiva studier anses vanligen ge starkare evidens än retrospektiva studier, eftersom de är mindre känsliga för minnesförvrängning och andra systematiska felkällor.
Progesteron är ett steroidhormon som produceras naturligt i kroppen, framförallt under äggstockarnas aktiva fas (ovulationsfasen) under menstruationscykeln. Det spelar en viktig roll i regleringen av menstruationscykeln och under graviditeten för att underhålla och stödja fostrets utveckling. Progesteron hjälper också till att preparera bröstvävnaden inför amning.
La zona pellucida är en tunn, transparent och hård skiva av sugarsammansättningar som omger äggcellen (ovum) hos däggdjur, inklusive människan. Den består av ett par glykoproteiner och bildar en barriär runt ägget som skyddar det under dess utveckling och hjälper till att reglera bindningen och fusionen med spermier under befruktning. Zona pellucida är en viktig struktur i reproduktionen eftersom den bidrar till att förhindra polyspermi, ett tillstånd där mer än ett sädesceller penetrerar ägget, vilket kan leda till abnorma embryoutveckling.
'Oocyt aspiration' refererar till ett medicinskt förfarande där en oocyte (äggcell) hämtas från en kvinnas äggstock genom en aspiration (sugning) med hjälp av en tunn nål under kontrollerade former. Detta görs vanligtvis i samband med fertilitetsbehandlingar såsom in vitro-fertilisering (IVF), då äggcellerna behövs för att bli befruktade i laboratoriemiljö och sedan överföras till livmodern. Oocytaspirationen utförs vanligen under en kort anestesi och är en relativt smärtfritt procedur.
Studier som identifierar grupper i en avgränsad population. Dessa grupper antingen kan eller kan inte vara utsatta för faktorer som antas inverka på sannolikheten för förekomsten av någon bestämd sjukdom eller annat fenomen. Kohorter är definierade populationer, som i sin helhet följs i ett försök att hos undergrupper fastställa särskiljande kännetecken.
Salpingitis är inflammation i en eller båda äggledare (tubor), som kan orsakas av infektion. Det är vanligt att båda äggledarna är drabbade, ett tillstånd som kallas bilateral salpingitis. Infektionen kan vara akut eller kronisk och kan orsakas av olika mikroorganismer, inklusive bakterier som lever naturligt i slidan, men som under vissa omständigheter kan sprida sig upp till äggledarna. Det är vanligt att infektionen når äggledaren via blodomloppet eller från en närliggande infektion i till exempel livmodern eller tjocktarmen. Salpingitis kan leda till komplikationer som försämrad fertilitet, ektopisk graviditet och i värsta fall sepsis.
I en medicinsk kontext refererar "Oceanien" vanligtvis till den geografiska regionen som består av öar i Stilla havet och delas in i Mikronesien, Melanesien och Polynesien. Dessa ögrupper inkluderar tusentals öar och atoller med en stor variation av kulturer, språk och miljöer.
Sertoli cell-only syndrome (SCOS) är en sällsynt medicinsk tillstånd där de manliga könscellerna, spermien, saknas i testiklarna. Detta beror på att endast Sertoliceller, som annars har en stödjande funktion för spermierna, finns présent i de delar av testikeln där spermier normalt produceras (seminiferösa tubulerna).
Follikelstimulerande hormon, humant (hFSH), är ett glykoproteinhormon som produceras och sekreteras av adenohypofysen i hypofysen och stimulerar follikelsamlingarnas tillväxt och mognad i äggstockarna hos kvinnor, samt spermatozoideproduktionen hos män.
Den period av cykliska, fysiologiska och beteendemässiga förändringar som ses hos honor av icke-primatdäggdjur med östrus.
Metoder och rutiner för diagnostisering av tillstånd som är förknippade med graviditet, förlossning, puerperiet (barnsängsperioden), och av sjukdomar i kvinnans könsorgan. Hit hör även demonstration av könsorganens och graviditetens fysiologi.
Superovulation är ett medicinskt tillstånd eller ett metodiskt ingrepp där fler än normalt antal äggmaturen (follicler) stimuleras att mogna och frisättas från äggstockarna. Detta uppnås genom behandling med hormonella läkemedel, oftast gonadotropiner som exogent tillförs för att efterlikna de naturliga hormonerna FSH (folikelstimulerande hormon) och LH (luteiniserande hormon). Superovulation används vanligtvis inom fertilitetsbehandling, såsom in vitro-fertilisering (IVF), för att öka sannolikheten för att få fram fler befruktade ägg för assisterad reproduktion.
Fortplantningscellerna hos flercelliga organismer.
I medicinen refererer paritet til en balance eller likhet i størrelse, frekvens eller intensitet på en given biologisk parameter eller symptom mellem den ene side af kroppen og den anden. Det kan eksempelvis være symmetri i muskelstyrke, refleksiv respons eller smertefølelser. Paritet er et vigtigt begreb, fordi asymmetrier ofte kan indikere patologi eller skade.
Ett dekapeptidhormon från hypotalamus som stimulerar syntes och utsöndring av follikelstimulerande hormon (FSH) och luteiniserande hormon (LH) från hypofysen.
Kliniska tillstånd orsakade av avvikande könskromosomsammansättning, bestående av övertaligt eller saknat kromosommaterial (antingen en hel kromosom eller del av kromosom).
"Psykiatrisk vård" eller "själslig behandling" är en form av medicinsk behandling som fokuserar på att hantera, lindra eller bota psykiska sjukdomar och störningar, såsom depression, ångest, schizofreni och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Behandlingen kan innefatta medicinering, psykoterapi, rehabilitering och sociala stöd, beroende på individens behov och diagnos.
I medicinen kan "organstorlek" referera till det fysiska utrymmet eller volymen som ett visst organ tar upp inne i kroppen. Detta mäts ofta i centimeter (cm) för längd och bredd, och i kubikcentimeter (cm3) eller gram (g) för volym respektive vikt. Organens storlek kan variera beroende på en rad faktorer, inklusive ålder, kön, genetiska faktorer och olika hälsotillstånd. I vissa fall kan avvikande organstorlekar vara ett tecken på patologi eller sjukdom.
"Behandlingsresultat" refererer til den ændring eller effekt, en given behandling har på en patients sygdom, symptomer, funktion, kvalitet af liv eller overlevelse.
Det stadium i könsutvecklingen då full könskapacitet uppnåtts hos djur och människor.
Konstgjord befruktning hos människa, där sädescellerna kommer från någon annan än kvinnans man.
Antalet individer av hankön per 100 honindivider.
En individs kroppsmassa eller tyngd, uttryckt i enheterna pund eller kilogram.
En teknik för konstgjord befruktning av infertila kvinnor med normala äggledare som började tillämpas på 1980-talet. Behandlingen består av hormonstimulering av äggstockarna, laparoskopisk utsugning av ägg ur äggblåsan, och därefter överföring av spermier och ägg till äggledarna via kateter.
Den yttre framtoningen hos individen. Den är resultat av samspelet mellan generna och mellan genotypen och miljön.
Sperm retrieval refererar till ett medicinskt ingrepp där spermier tas direkt från mannen, ofta genom att aspirera eller extracta dem från hans reproduktiva organ, vanligtvis testikeln eller den associate epididymis. Detta görs vanligen med hjälp av invasiva tekniker som till exempel PESA (Percutaneous Epididymal Sperm Aspiration), TESE (Testicular Sperm Extraction) eller MESA (Microscopic Epididymal Sperm Aspiration).
Val av sexualpartner hos djur. Denna fortplantningspreferens grundas ofta på särdrag hos den möjlige hanen, som t ex färg, storlek eller djärvhet. Om de utvalda skiljer sig genetiskt från de avvisade föreligger "naturligt urval".
I en enkel medicinsk definition är "protamin" ett lågmolekylärt protein som hittas i spermatozooiderna hos fiskar och andra djur. Det används också inom klinisk praktik, framförallt inom endokrinologi, som ett läkemedel för att neutralisera insulin efter en oavsiktlig överdos eller under operationer där patienten får heparin. Protamin bildar komplex med insulin och heparin, vilket reducerar deras verkan i kroppen.
Mycoplasma hominis är en typ av bakterie som saknar cellvägg och är mycket liten, vilket gör den svår att upptäcka med vanliga bakteriekulturer. Den förekommer normalt i underlivet hos många vuxna, men kan också orsaka infektioner som urinvägsinfektioner och lunginflammationer, särskilt hos personer med nedsatt immunförsvar. M. hominis kan också vara associerad med vissa gynekologiska tillstånd som bland annat är inflammatorisk livmoderhalssjukdom (PID) och infektioner efter abort eller kejsarsnitt.
"Spermiogenese" refererer til den biologiske proces, hvor spermatider (ofølende, umodne spermaceller) undergår morfologiske ændringer for at blive modne spermatozoïder (spermaceller). Denne proces involverer kondensation af kromosomer, udskilles af cytoplasma, dannelse af en akrosom (en membranstruktur indeholdende enzymer), og formation af en flagel (et hale-lignende struktur) til at bevæge sig. Spermiogenesen er en vigtig del af spermacecelledannelse, der finder sted i testiklerne som en del af reproduktionssystemet hos manden.
I'm sorry for any confusion, but "Rwanda" is a country in East Africa and does not have a medical definition. If you have any questions about Rwandan healthcare or medical practices, I would be happy to try to help with those!
Förlust av en del av en kromosom.
De hanliga fortplantningsorganen. De delas in i de yttre organen penis, scrotum (pung) och urinrör, och de inre organen testikel, bitestikel, sädesledare, sädesblåsa, ductus ejaculatorius (utförsgång), prostata och glandula bulbourethralis (Cowpers körtel).
Utomkvedshavandeskap, även känt som extraúterin graviditet, är ett tillstånd där ett befruktat ägg implanteras och utvecklas utanför livmodern, vanligtvis i en av äggstockarna eller i bukhålan. Detta är ovanligt och kan vara farligt om det inte upptäcks och behandlas tidigt. Orsakerna till utomkvedshavandeskap kan variera, men de vanligaste orsakerna är problem med tuba (äggledare) eller förvärrade ägglossningar.
Psykologisk stress definieras som ett tillstånd där individen upplever att de mentala, emotionella och fysiska kraven överstiger deras förmåga att hantera dem, vilket orsakar negativa konsekvenser för deras välbefinnande.
Utebliven menstruation.
Frivilligt upptagande av ett barn av andra föräldrar som sitt eget, vanligtvis på lagenligt sätt.
Reproductive Tract Infections (RTIs) refer to infections that affect the reproductive system, including the vagina, cervix, uterus, fallopian tubes, and ovaries in women, and the epididymis, vas deferens, seminal vesicles, prostate, and urethra in men. These infections can be caused by bacteria, viruses, parasites, or fungi and can lead to a range of symptoms such as discharge, pain, itching, and fever. RTIs can also increase the risk of complications such as infertility, ectopic pregnancy, and pelvic inflammatory disease. They are often sexually transmitted but can also be caused by other factors such as poor hygiene or medical procedures.
Bruk av preparat, medel eller metoder för att förhindra befruktning.
Musstammar, hos vars individer vissa gener inaktiverats, eller slagits ut. Utslagningen åstadkoms genom att man med hjälp av rekombinant DNA-teknik ändrar den normala DNA-sekvensen hos den gen som är föremål för studier, för att förhindra syntes av normala genprodukter. Klonade celler med lyckad DNA-förändring injiceras sedan i musembryon för framställning av chimärer. De chimära mössen avlas därefter för att ge en stam där alla celler i varje mus innehåller den brutna genen. Knockout-möss används i experimentella djurmodeller av sjukdomar och för att klarlägga geners funktioner.
En spermatogoni är en typ av stamcell som finns i testikeln hos män och utgör startpunkten för spermieproduktionen, även kallad spermatogenes. Spermatogonierna har förmågan att dela sig och differensiera till så kallade primära spermatocyter, vilka i sin tur kan utvecklas till fullt utbildade spermatozoider, eller spermier. Denna process är kontinuerlig under mannens fertila år och möjliggör reproduktion.
En vasectomi är en form av permanent födselkontroll för män. Under proceduren klyvs den ena eller båda spermavägarna (vas deferens) som transporterar spermier från testiklarna till urinröret, och varje ände stängs sedan av med hjälp av klippning, elektrokoagulering eller klaffar. På så sätt kan spermierna inte längre lämna kroppen under ejakulationen. Vasektomin är en effektiv metod för preventiv vård, men det bör noteras att det kan ta några månader och flera ejakulationer innan all sperma har tömts från kroppen efter operationen.
Steroidhormoner som produceras av könskörtlarna. De stimulerar fortplantningsorganen, könscellmognad och de sekundära könsdragen hos män och kvinnor. Till de viktigaste steroidhormonerna hör östradiol, progesteron och testosteron.
Tumörsjukdomar eller cancer i livmodern.
Varje påvisbar och ärftlig förändring i det genetiska materialet som medför ändrad genotyp och som överförs till dotterceller och efterföljande generationer.
En klass könshormoner som har samband med utvecklingen och upprätthållandet av de sekundära, kvinnliga könsdragen samt regleringen av de återkommande variationerna i fortplantningscykeln. De är också nödvändiga fär graviditetsförloppet och har anabolisk effekt på proteinomsättning och vätskeretention.
Sädesvätskans utförsgångar, även kända som vas deferens eller spermaticordes, är transportleder som består av muskel- och bindvävskapsel och transporterar spermier från testikeln till urinblåsan där de blandas med sädesfluiden under samlag.
Antalet nya fall av en given sjukdom under en given tidsperiod i en viss population. Begreppet används även för ökningstakten av nya fall i en given population. Det måste särskiljas från prevalens, som avser samtliga sjukdomsfall, gamla och nya, hos en population vid en given tidpunkt.
Studier, i vilka förekomst eller frånvaro av sjukdom eller andra hälsorelaterade variabler fastställs för varje deltagare i studien eller för ett representativt urval vid en given tidpunkt, till skillnad från förhållandet vid longitudinella studier, där kontinuerliga iakttagelser görs under en längre tidsperiod.
Patologiska förändringar i mannens fortplantningssystem.
Koriongonadotropin, även känt som human koriongonadotropin (hCG), är ett hormon som produceras av den syncytiotrofoblastala skiktet i den tidiga graviditetsvävnaden hos däggdjur. Det spelar en viktig roll i underhåll och kontinuerlig tillväxt av befruktade ägget efter att det har implanterats i livmodern, genom att signalera till kroppen att fortsätta producera progesteron och estradiol från gulkropparna. Dessutom förhindrar hCG att menstruationen skall inträffa och stödjer därmed fortlöpande graviditeten. Hos människor kan koriongonadotropinet upptäckas i urinen eller blodet cirka 10 dagar efter befruktningen, och nivåerna ökar snabbt under de första veckorna av graviditeten. Det används också som markör vid graviditetstester
Ett myom (leiomyom) är en typ av godartad tumör som utvecklas i glatt muskulatur, och de är vanligast förekommande i livmodern (uterus). En myom kallas också för fibromyom eller livmodertumör. De flesta myom är små och orsakar inga symptom, men större myom kan orsaka menstruationsbesvär, smärta, blödningar och problem med att tömma urinblåsan eller tjocktarmen. Myom kan behandlas med mediciner eller kirurgi om de orsakar besvär.
Ett spermiehuvud är den del av en spermie som innehåller dess genetiska information, skyddad av en hård proteinhinna känd som akrosomen, vilken hjälper till att penetrera äggcellen under befruktning.
Människokromosom X, eller X-chromosomet, är ett av de två könskromosom som kan förekomma hos människor. Det andra könskromosomet är Y-kromosomen och tillsammans med en par av autosoma kromosomer bestämmer de individens kön. En individ som har två X-kromosomer (XX) är genetiskt sett hona, medan en individ som har en X-kromosom och en Y-kromosom (XY) är genetiskt sett man. X-kromosomen innehåller ett stort antal gener som är viktiga för människors hälsa och utveckling, däribland gener som är involverade i kognitiva funktioner, immunförsvar och könsspecifika drag.
Fertility preservation refers to the medical procedures and treatments used to protect a person's ability to have biological children in the future, typically in response to a cancer diagnosis or other health conditions that may affect reproductive function. This can involve freezing and storing eggs, sperm, or embryos before undergoing treatments such as chemotherapy, radiation therapy, or surgery that could potentially damage fertility. The goal of fertility preservation is to give individuals the option to start a family at a later time using their own genetic material.
Kemiska ämnen eller medel med befruktningshämmande effekt hos män. Termen används för preventivmedel för män i allmänhet eller för sådana som saknar särskild beteckning.
En surrogatmor är en kvinna som blir artificiellt befruktad och bär barnet till birth för att sedan överlämna det till den beställde eller avtalade föräldern/föräldrarna, ofta genom olika former av assisted reproductionstekniker. Detta är vanligtvis en metod som används när den blivande mamman har svårigheter med att bli gravid eller bära barn på grund av hälsoproblem eller andra faktorer.
Den period i menstruationscykeln som följer ägglossningen och som kännetecknas av gulkroppsutveckling, ökad progesteronproduktion i äggstockarna och progesteronutsöndring via livmoderslemhinnans epitel. Lutealfasen börjar med ägglossningen och slutar med att menstruationen inleds.
En godartad tumör som utgår från glatt muskelvävnad, även kallad fibroid tumör. De uppträder sällan utanför livmodern eller mag-tarmkanalen, men kan förekomma i huden och underhudsvävnaden, varvid tumören förmodligen utgår från glatt muskulatur i de små blodkärlen i dessa vävnader.
De gradvisa förändringar i människors och djurs struktur och funktion som sker med tiden, som inte beror på sjukdom eller olyckshändelser, och som så småningom leder till ökad sannolikhet att döden sk all inträffa. Gäller inte mikroorganismer.
Hättan som täcker spermiehuvudets kärna och främre del.
Avvikelser från det normala antalet kromosomer eller från den normala strukturen, vilka inte alla nödvändigtvis är förknippade med sjukdom (kromosomrubbningar).
En spermatocyt är en typ av könscell som förekommer hos män och produceras i testiklarna. Konkrettare är en spermatocyt en diploid cell, vilket betyder att den innehåller två uppsättningar av kromosomer (46 stycken totalt), varav 23 kommer från modern och 23 från fadern.
"C57BL mice" är en specifik stam av möss som används inom forskning. De är så kallade inbredda möss, vilket betyder att de har en mycket konsekvent genetisk bakgrund eftersom de härstammar från en enda individ och har förökat sig genom systerskötsel under många generationer. Detta gör att deras egenskaper är väldigt repeterbara, vilket är användbart inom experimentell forskning. C57BL-stammen är känd för sin robusta hälsa och långa livslängd jämfört med andra mössstammar. De används ofta inom olika områden av biomedicinsk forskning, till exempel cancer-, neurologi- och immunologiforskning.
En kvinnas ålder vid graviditet.
De könscellproducerande körtlarna, äggstock och testikel.
Kemiska ämnen som har specifik, reglerande inverkan på ett eller flera organs funktioner. Ursprungligen avsågs ämnen som utsöndrades av olika endokrina körtlar och transporterades med blodet till målorganen. Begreppet har dock utvidgats till att även omfatta ämnen som inte produceras av de inre körtlarna, men som har liknande effekter.
Kartläggning av en cellkärnas hela kromosomuppsättning. Kromosomkännetecknen hos en individ eller en cellinje presenteras vanligtvis som en systematisk uppställning av metafaskromosomer från ett mikrofoto av en enda cellkärna ordnade parvis i minskande storleksordning och efter centromerens läge.
Menstruationer med onormalt långa intervaller.
Oogenese är den process genom vilken kvinnliga könsceller, äggceller eller oocyter, utvecklas och mognar i äggstockarna (ovarierna). Den resulterar i produktionen av ett fullt utvecklat ägg, som kan bli befruktat för att bilda en zygot, den första cellen i ett embryo. Oogenesen börjar under fostertiden och fortsätter fram till menopausen.
Svarsförklaring:
En polymerase chain reaction (PCR) är en laboratorieteknik som verkar genom att kopiera en specifik DNA-sekvens i ett exponentiellt tempo, vilket möjliggör detaljerad analys av mycket små mängder av ursprungligt DNA. PCR utförs genom att upprepade gånger höja temperaturen och sänka den igen, vilket låter enzymet polymeras skapa kopior av DNA-sekvensen med hjälp av två specifika primers. Detta möjliggör identifiering och analys av specifika DNA-sekvenser i forskning, diagnostik och forensiska tillämpningar.
Injicering av mycket små vätskemängder, ofta med hjälp av mikroskop och mikronålar.
Antal avkomlingar vid en och samma födsel hos djur som föder levande ungar.
Den genetiska sammansättningen och beskrivningen av denna hos en enskild individ.
Kromosomförhållande i celler som avviker från det normala genom övertalighet eller förlust av kromosomer eller kromosompar. I en normalt diploid cell kallas förlusten av ett kromosompar nullisomi (sym bol: 2N-2), förlusten av en kromosom monosomi (2N-1), ett extra kromosompar tetrasomi (2N+2) och en extra kromosom trisomi (2N+1).
Samtidig graviditet och sjukdom. Sjukdomen kan föregå eller ha tillstött efter befruktningen, och den kan ha eller inte ha skadlig verkan på den gravida kvinnan eller fostret.
Sädesförvaring är en metod för att bevara och skydda spermier från skada eller försämring, ofta genom att förvara dem i speciella behållare eller på lägre temperaturer i en spermbank, vilket gör det möjligt för senare användning inom reproduktionsmedicin och fertilitetsterapi.
Förhöjda nivåer av prolaktin i blodet, vilket kan vara associerat med amenorré och galaktorré. Vanliga orsaker kan vara prolaktinom, medicineringseffekter, njursvikt, granulomatösa tillstånd i hypofysen, samt störningar som motverkar hypotalamus blockering av prolaktinfrisättning.
I medicinen refererer oddsquot (odds ratio) til et mål for den relative forekomstforskjellen av et utfall mellom to grupper. Det er beregnes ved å dividere sannsynligheten for at et utfall skjer i den ene gruppen med sannsynligheten for at det samme utfallet skjer i den andre gruppen. Dette gir en kvot som kan tolkes som den relative økningen eller minskingen av risikoen for et utfall i den ene gruppen i forhold til den andre.
En testikel tumör är en neoplasi som utvecklas i testikeln och kan vara maligna eller godartade, med olika histologiska typer och potential till spridning till andra kroppsdelar beroende på typen av tumör.
Mycoplasma genitalium är ett smittsamt bakterium som kan påträffas hos både män och kvinnor och kan orsaka könssjukdomar. Det är ett av de minsta självständigt levande organismerna och saknar en celldel som kallas cellvägg, vilket gör det resistent mot vanliga antibiotika som penicillin. M. genitalium kan orsaka symptom som urinvägsinfektioner, irritation eller smärta vid urinering, underlivsinflammation och i vissa fall könssjukdomar som uretrit (inflammation i urinröret hos män) och cervicit (inflammation i livmoderhalsen hos kvinnor). Det kan också vara associerat med ökad risk för infertilitet och komplikationer under graviditet.
En säck som bildas av veck i bukhinnan.
Det geografiska område av Afrika som omfattar Kamerun, Centralafrikanska republiken, Tschad, Kongo, Ekvatorialguinea, Gabon och Demokratiska republiken Kongo.
En individ med olika alleler (genvarianter) på en eller flera platser i homologa kromosomsegment.

'Barnlöshet' kan definieras som ett tillstånd där en kvinna inte kan bli gravid och föda barn, vanligtvis på grund av att hon saknar fungerande äggstockar, äggledare eller livmoder. Detta kan orsakas av olika faktorer som genetiska avvikelser, sjukdomar, operationer eller ålder. I medicinsk terminologi kallas barnlöshet ofta 'infertilitet'.

Medicinskt sett definieras "barnlöshet hos män" som oförmåga att föda barn på grund av ett problem med spermierna eller med reproduktionssystemet. Det kan bero på flera olika orsaker, till exempel:

1. Oligozoospermi: För få spermier i ejakulatet (mindre än 15 miljoner spermier per milliliter).
2. Azoospermi: Ingen spermie i ejakulatet alls.
3. Teratozoospermi: För många missformade spermier.
4. Asthenozoospermi: Lågt spermiernas rörlighet.
5. Genetiska avvikelser eller kromosomavvikelser.
6. Problem med hormonella systemet som påverkar produktionen av spermier.
7. Förvärrade infektioner i reproduktionssystemet.
8. Anatomiska avvikelser i reproduktionsorganen, såsom obstruktioner eller frånfällen.

Det är viktigt att notera att många män med barnlöshet kan behandlas med hjälp av metoder som in vitro-fertilisering (IVF), intracytoplasmisk spermieinjektion (ICSI) eller medicinsk behandling för att korrigera hormonella oregleringar.

'Barnlöshet hos kvinnor', även känt som infertilitet, definieras av World Health Organization (WHO) som "en sjukdom av reproduktionssystemet definierad av oförmågan att uppnå en graviditet efter 12 månaders regelbunden samlag utan användning av preventivmedel." Detta inkluderar både oförmåga att bli befruktad och oförmåga att upprätthålla en graviditet till full term. Det är värt att notera att infertilitet kan drabba båda män och kvinnor, och i ungefär hälften av fallen är orsaken kombinerad.

En 'tekniker för fertilitetsbehandling' (engelska: 'fertililty technician') är en individ som är utbildad och certifierad att arbeta med assisted reproductive technologies (ART) inom medicinsk behandling av ofrivillig barnlöshet. Deras huvudsakliga uppgifter innefattar att hantera, preparera och bevara gameter (ägg och/eller spermier), utför ultraljud under oocyte retrieval ( ägg-punktion) procedurer, och utföra laboratorieprocedurer såsom insemination, intracytoplasmisk spermieinjektion (ICSI) och embryokultur. De arbetar vanligtvis under läkares övervakning i en fertilitetsklinik eller ett reproduktionsmedicinskt centrum.

Fruktsamhet är ett medicinskt begrepp som refererar till förmågan hos en individ, vanligtvis en kvinna, att bli gravid och föda barn. Det inkluderar både fertilitet (den fysiska förmågan att producera och befrukta äggceller respektive spermier) och fekunditet (sannolikheten för en graviditet att leda till en levande födsel). Fruktsamhet kan påverkas av många olika faktorer, inklusive ålder, hälsostatus, genetiska faktorer och miljöfaktorer.

Fallopian tube diseases refer to conditions that affect the function and structure of the Fallopian tubes, which are a pair of narrow tubes that connect the ovaries to the uterus in females. These diseases can cause various symptoms, including pelvic pain, abnormal menstrual bleeding, and infertility. Some common types of Fallopian tube diseases include:

1. Salpingitis: This is an inflammation of the Fallopian tubes, usually caused by a bacterial infection. It can lead to scarring and blockage of the tubes, increasing the risk of infertility and ectopic pregnancy.
2. Hydrosalpinx: This occurs when the Fallopian tube becomes filled with fluid, leading to dilation and distortion of the tube's shape. It is often caused by a previous infection or inflammation and can also increase the risk of infertility and ectopic pregnancy.
3. Endometriosis: This is a condition where the tissue that lines the uterus grows outside of it, including on the Fallopian tubes. This can cause scarring, adhesions, and blockages in the tubes, leading to pain and infertility.
4. Ectopic pregnancy: This occurs when a fertilized egg implants outside of the uterus, often in the Fallopian tube. It is a medical emergency that can lead to severe bleeding and requires prompt treatment.
5. Tubal ligation: This is a surgical procedure used for permanent birth control, where the Fallopian tubes are cut, tied, or blocked to prevent pregnancy. In some cases, the tubes may grow back together (recanalization), leading to unintended pregnancies.

Overall, Fallopian tube diseases can have significant impacts on female reproductive health and require proper diagnosis and treatment by a healthcare professional.

Spermier är den hos mannen producereda reproduktiva cellen, även kallad spermatozoon. Den bildas i Hodis tubuli seminiferi genom en process som kallas spermatogenes. Spermien består av ett huvud, en midje och en svans. Huvudet innehåller arvsmassan (DNA) och är täckt av en skyddande hölje kallad akrosom. Midjan innehåller mitokondrier som ger energi till spermiernas rörelse. Svansen består av 9 + 2 mikrotubuli och är ansvarig för spermiernas rörelse genom kvinnan livmodercervix, livmodern och äggledare till ägget där befruktning kan ske.

"Graviditet" är ett medicinskt begrepp som refererar till den period då en befruktad äggcell har implanterats i livmodern och utvecklas till ett foster. Denna process innebär att en kvinnas kropp genomgår en rad fysiologiska förändringar för att underhålla fostrets tillväxt och utveckling. Graviditeten räknas vanligtvis från den dag då den sista menstruationen började, och varar i ungefär 40 veckor, delad in i tre trimestrar.

Azoospermia är ett medicinskt tillstånd hos en man där hans sädesvätska saknar spermier. Det kan orsakas av olika faktorer, inklusive genetiska avvikelser, strukturella problem med hanarnas reproduktiva organ eller som ett resultat av vissa medicinska behandlingar, såsom cancerbehandlingar. Azoospermia kan delas in i två kategorier: obstruktiv azoospermia, där spermier produceras men hindras från att komma ut, och non-obstruktiv azoospermia, där spermier inte produceras alls eller produceras i mycket liten mängd.

'Provrörsbefruktning' eller 'in vitro-befruktning' (IVF) är en metod för konstlig befruktning där ägg och spermier blandas utanför kroppen, i ett provrör eller en petriplatta i ett laboratorium. När ägget blir befruktat och cellerna börjar dela sig, överförs det till livmodern på den väntande kvinnan, där det fortsätter att utvecklas.

Denna metod används ofta när andra former av behandling inte har varit framgångsrika, eller när det finns en speciell medicinsk anledning till att använda sig av den, som exempelvis vid problem med spermiernas rörlighet eller äggstockens funktion. Provrörsbefruktning kan också användas i kombination med tekniker som intracytoplasmatisk spermieinjektion (ICSI), där en enskild spermie placeras direkt in i ett ägg för att öka chansen till befruktning.

Spermiebildning, även känd som spermatogenes, är den process där mänskliga spermier (spermatozoider) produceras och utvecklas i de manliga reproduktionsorganen, testiklarna. Denna process innefattar en serie komplexa steg som sker i olika delar av testikeln, inklusive i de tunna rör som kallas seminervävnader.

Spermiebildningen börjar med att diploida stamceller, kallade spermatogonier, delar sig och differenseras till haploida celler, spermatocyter. Dessa spermatocyter genomgår två meiotiska delningar för att producera fyra haploida celler, spermatozygospermer. Under denna process sker en kromosomseparation där varje dottercell får halva antalet kromosomer (23 stycken), inklusive en kopia av varje sexkromosom.

Spermatozygospermerna är fortfarande inte fullt utvecklade spermier och de genomgår ytterligare förändringar i de speciella rör som kallas tubuli recti och efferenta ductus, innan de når epididymis. I epididymis sker ytterligare morfologiska förändringar och spermierna blir mognare och mer rörliga. Slutligen transporteras de till konvolutus testis där de mixas med sekret från accessoriska sexuella körtlar (prostata, samlingsblåsa och bulbouretrala körtel) för att bilda sperma.

Spermiebildningen är en kontinuerlig process som pågår under hela en manlig individuals liv, men den kan påverkas av olika faktorer såsom ålder, hälsostatus och exponering för skadliga miljöfaktorer.

'Spermiogram' är ett medicinskt begrepp som refererar till en undersökningsmetod där man analyserar mannens sädesvätska (semen) för att utvärdera spermiernas kvantitet, rörlighet och morfologi (form). Det görs vanligen genom att insamla en prov av mannens sperma efter masturbation eller med hjälp av ett speciellt kondom som inte innehåller spermiedödande substanser under samlag.

Den insamlade proven analyseras sedan under mikroskop för att avgöra:

1. Spermiernas koncentration (antal per milliliter): Detta mäts vanligen i miljoner per milliliter och ger en indikation på hur många spermier det finns i varje droppe sperma.
2. Spermiernas rörlighet: Rörelseförmågan hos spermierna är viktig för att de ska kunna nå och befrukta äggcellen. Spermier delas in i olika kategorier baserat på deras rörlighet, från snabbt rörliga till stillastående.
3. Spermiernas morfologi: Morfologin hos spermierna kan ge en indikation på deras fertilitet. En normal spermie har en lång, smal huvud och en lång, tunn svans. Abnormaliteter i formen kan påverka spermiernas förmåga att befrukta äggcellen.

En spermiogram används ofta som ett diagnosverktyg för mannens infertilitet och hjälper läkaren att avgöra om ytterligare behandlingar behövs, till exempel med hjälp av assistad reproduktionstekniker som in vitro-fertilisering (IVF) eller intracytoplasmatisk spermieinjektion (ICSI).

Oligospermi är ett medicinskt begrepp som beskriver när spermiekoncentrationen i en mannens ejakulat är lägre än normalt. Det definieras vanligtvis som mindre än 15 miljoner spermier per milliliter (ml) ejakulat. Oligospermi kan vara ett tecken på fertilitetsproblem, men det behöver inte alltid innebära att en man är infertil. Det kan bero på olika orsaker, till exempel hormonella störningar, sjukdomar, skador eller vissa livsförhållanden som rökning och stress. I vissa fall kan orsaken inte fastställas (idiopatisk oligospermi). Behandlingen beror på orsaken till oligospermin och kan innebära hormonbehandling, operation eller assistad reproduktion som intracytoplasmatisk spermieinjecti (ICSI).

Spermierörlighet, även känd som spermiomotilitet, är ett mått på spermiers förmåga att simma och röra sig framåt. Det är en viktig faktor för fertilitet hos mannen eftersom spermier med normal rörlighet har större chans att nå och befrukta ett ägg.

Spermierrorligheten bedöms vanligen genom att analysera ett seminogram, en undersökning av mannens sädesvätska. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) klassificeras spermierörlighet som:

* Normal rörlighet (progressiv rörelse): Spermier som simmar framåt med en hastighet på 25 mikrometer per sekund eller snabbare.
* Långsam rörlighet (slow progression): Spermier som simmar framåt med en hastighet på mindre än 25 mikrometer per sekund, men fortfarande har en koordinerad rörelse.
* Ofördelaktig rörlighet (non-progressive movement): Spermier som rör sig, men inte framåt eller gör det så långsamt att de inte kan nå ett ägg.
* Oförändrad rörlighet: Spermier som inte rör sig alls.

En normal spermierörlighet definieras av WHO som att minst 40% av spermierna ska ha normal rörlighet och max 30% ska vara oförändrade eller ofördelaktigt rörliga.

Endometriose er en gynecologisk tilstand der karakteriseres ved at være dannet af endometrium-lignende væv udenfor livmoderen. Endometriet er det indre slimhinde lag i livmoderen, som bløder hver måned under menstruationen. Ved endometriose kan dette slags væv vokse og bløde på andre steder i kroppen, oftest i bughulen, på æggelederne eller på/i livmoderen. Disse voksende vævsafsnit reagerer på hormonelle forandringer på samme måde som endometriet inde i livmoderen gør under menstruationen, hvilket kan føre til smerter, inflammation og muligvis skader på de omkringliggende organer. Endometriose er en kronisk og ofte småsymptomatisk sygdom, der kan have betydelige konsekvenser for drøftelsen af graviditet og kan være svær at diagnostisere og behandle.

Hysterosalpingografi (HSG) är en radiologisk undersökningsmetod som används för att visualisera livmodern (hysterus) och äggledarna (salpinges). Den innebär att ett kontrastmedel injiceras genom livmoderhalsen, varefter röntgenbilder tas med hjälp av en fluoroskop. Detta gör det möjligt för läkaren att undersöka om livmodern och äggledarna är normala i form och storlek, samt att kontrollera om det finns några strukturella avvikelser eller förträngningar, till exempel blockeringar orsakade av äggstockscystor, fibroma eller äggväxter. HSG används ofta som en del av fertilitetsutredningar för att utvärdera orsakerna till barnlöshet.

'Pungåderbråck' (i medicinska sammanhang även känt som 'Hernia inguinalis') är ett tillstånd där en del av bukinnehållet, ofta tarm eller fettvävnad, tränger ut genom en svag muskel eller bindväv i området kring ljumsken, vanligtvis genom en naturlig öppning som kallas 'pungådern' (canalis inguinalis). Detta sker oftast på grund av att trycket inne i bukhålan blir för högt, till exempel vid hosta, lift eller tunga lyft.

Det finns två typer av pungåderbråck: direkt och indirekt. Vid en direkt pungåderbråck tränger bukinnehållet ut genom en svag muskel i området nära överkanten av ljumskbenet, medan vid en indirekt pungåderbråck tränger bukinnehållet ut genom den naturliga öppningen i pungådern. Indirekt pungåderbråck är vanligare och kan ibland vara kongenitala, det vill säga man föds med dem.

Pungåderbråck behöver inte vara smärtsamma, men de kan bli större över tiden och orsaka obehag eller besvär. I vissa fall kan de också leda till komplikationer som stranguleringsbråck, där bukinnehållet fastnar i bråcköppningen och blodförsörjningen avgår, vilket kräver akut medicinsk behandling.

Sädesvätska, även känd som seminal fluid eller ejakulat, är en blandning av olika sekretioner från de körtlar som ingår i det manliga reproduktionssystemet. Den primära funktionen för sädesvätskan är att transportera och skydda spermier på deras väg genom kvinnans fortplantnings tract mot äggcellen för befruktning.

Sädesvätska består av följande komponenter:

1. Spermier: De mobila mänskliga spermierna utgör ungefär 5% av ejakulatvolymen. Varje portion sädesvätska kan innehålla upp till 500 miljoner spermier, även om en normalt fungerande man producerar cirka 100-300 miljoner spermier per milliliter (ml) av sädesvätska.

2. Prostata-sekrett: Prostatasekretet utgör ungefär 20-30% av ejakulatvolymen och innehåller enzymer, vitaminer, mineraler och vissa hormoner som stödjer spermiernas överlevnad och rörlighet. Prostatasekretet ger även sädesvätskan sin typiska konsistens och färg (lätt grumlig och vitaktig till gulaktig).

3. Samenblåse-sekrett: Samenblåssekrets är den mest förekommande komponenten i sädesvätskan, med en andel på ungefär 65-75%. Det består av sockerarter (främst fruktosa), som är en energikälla för spermierna, och bicarbonatjoner, vilka hjälper till att neutralisera den sura miljön i kvinnans vagina. Samenblåssekretset ger även sädesvätskan sin lätt skummiga konsistens.

4. Bulbouretrala-körtlar-sekrett: Detta sekrett utgör den minsta komponenten i sädesvätskan, med en andel på mindre än 5%. Det innehåller proteiner och slutligen ger det sädesvätskan sin lätt genomskinliga färg.

Sammanfattningsvis är sädesvätskan ett komplext kemi- och näringsrikt medium som skyddar, transporterar och underhåller spermierna på deras väg mot äggcellen i kvinnan.

En semenanalyse, även känd som spermaanalys, är en typ av laboratorietest som mäter olika aspekter av mannens reproduktiva hälsa. Den inkluderar vanligtvis mätningar av:

1. Spermiekoncentration: Antalet spermier per milliliter (ml) semen.
2. Spermimobilitet: Hur väl spermierna kan röra sig och simma framåt.
3. Spermiomorfologi: Formen och storleken på spermierna.
4. Semenvolym: Hur mycket semen produceras vid ejakulationen.
5. pH-värde: Hur sur eller basiskt semenet är.
6. Fructos: En sockerart som förekommer naturligt i semen och används för att avgöra om sädesledarna fungerar korrekt.

Denna typ av tester kan användas för att undersöka orsakerna till infertilitet, för att kontrollera effekterna av behandlingar som påverkar reproduktiv hälsa och för att screena för genetiska sjukdomar.

'Graviditetstal' eller 'graviditetstid' är ett begrepp inom medicin som används för att ange antalet veckor sedan den sista menstruationen (LMP) hos en gravid kvinna. Detta används ofta som en standardmåttenhet för att följa utvecklingen hos fostret och schemalägga rutinmässiga undersökningar under graviditeten.

Graviditetstalet är vanligen ett helt tal som representerar antalet kompletta veckor plus ett extra dagar (från 0 till 6) för att uppnå nästa fulla vecka. Således, om en kvinna är i sin sjunde vecka och två dagar av graviditeten, kommer hennes graviditetstal vara 7 + 2 = 9.

Det är värt att notera att det kan finnas små skillnader mellan olika länder och kulturer när det gäller hur graviditetstal räknas, men den vanligaste metoden är att räkna från den sista menstruationen.

En fortplantningstekniker (engelska: fertility technician) är en individ som är utbildad och certifierad att arbeta med assisted reproductive technologies (ART), såsom in vitro fertilization (IVF), intracytoplasmic sperm injection (ICSI), och andra metoder för att hjälpa till att behandla infertilitet. Deras uppgifter kan omfatta att hantera och sköta reproduktiva celler, som ägg och spermier, att genomföra procedurer relaterade till fertilisation och embryokultur, samt att dokumentera och spåra resultaten av dessa procedurer. Fortplantningstekniker arbetar ofta i fertilitetskliniker under övervakning av gynekologer med specialistutbildning inom reproduktiv medicin.

'Könsorgan, kvinnliga' refererar till de primära och sekundära könsorganen hos en biologisk kvinna. De primära könsorganen är inre organ som utgör reproduktivsystemet, till exempel äggstockarna (ovary), äggledare (fallopian tubes), livmodern (uterus) och slidan (vagina). De sekundära könsorganen är yttre genitalier som skiljer sig morfologiskt mellan könen, till exempel de stora läpparna (labia majora), de små läpparna (labia minora), klitoris och bartholins körtlar.

Testikel, eller testis, är ett par gonader (könskörtlar) hos manliga djur och människor. De är en del av det reproduktiva systemet och producerar spermier samt den manliga könshormonen testosteron. Testiklarna är också involverade i produktionen av andra hormoner som påverkar bland annat muskelmassa, röstläge, libido och benägenheten till aggressivt beteende. Testiklarna är placerade utanpå kroppen inom scrotum (skrotumsäcken) för att underhålla en lägre temperatur än kroppstemperaturen, vilket är nödvändigt för produktionen av normalt fungerande spermier.

Clomifen är ett fertilitetsmedel som används för att behandla infertilitet hos kvinnor med ovulationsstörning orsakad av oregelbunden ägglossning. Det är en selektiv estrogenreceptormodulator (SERM) som verkar genom att binda till estrogenreceptorer i kroppen.

Clomifen fungerar genom att blockera estrogenreceptorerna i hjärnan, vilket leder till en ökning av gonadotropinfrisättande hormon (GnRH) som produceras av hypotalamus. Detta i sin tur stimulerar produktionen och frisättningen av folikelstimulerande hormon (FSH) och luteiniserande hormon (LH) från hypofysen. FSH och LH är viktiga för att utveckla och lossa äggceller från äggstockarna (ovulation).

Clomifen ges vanligen som tablettor och tas under en cykel om fem dagar, oftast från den femte till den nionde dagen efter början av menstruationen. Om behandlingen är framgångsrik kan ägglossning inträffa inom 5-10 dagar efter slutet på behandlingen.

Det är viktigt att notera att användning av clomifen kan öka risken för multipla befruktningar och därför bör användas under tätt medicinskt övervakning.

'Utebliven ägglossning' (engelska: *anovulation*) är ett medicinskt begrepp som refererar till att äggstockarna inte har releasing eller 'lossnat' något ägg under en menstruationscykel. Detta kan inträffa av olika anledningar, exempelvis på grund av hormonella störningar, stress, viktminskning eller för hög kroppsvikt, intensiv träning eller som ett resultat av äldre ålder. I vissa fall kan utebliven ägglossning vara symptom på underliggande medicinska tillstånd såsom polycystiskt ovariesyndrom (PCOS) eller hypotyroidism. Det är värt att notera att det inte ska förväxlas med amenorré, som är ett medicinskt tillstånd där en kvinna inte har någon menstruation alls under en period av tre månader eller mer.

Astenozoospermi är en medicinsk term som betyder att spermierna har nedsatt rörlighet. Det innebär att ett eller flera typer av spermier inte kan simma normalt, vilket kan påverka fertiliteten negativt. Astenozoospermi kan orsakas av en rad olika faktorer, till exempel infektioner, miljöfaktorer eller genetiska avvikelser. I allvarliga fall kan det behövas assisterad reproduktion som invitrofertilisering (IVF) eller intracytoplasmisk spermieinjektion (ICSI) för att uppnå en graviditet.

Intracytoplasmatic Sperm Injection (ISCI) är en metod inom assistad reproduktion där en enskild spermie injiceras direkt in i ett äggs cytoplasma med hjälp av en fin glasspruta. Detta görs vanligtvis under kontrollerade laboratorieförhållanden i samband med in vitro-fertilisering (IVF).

ISCI används ofta när man vill öka chanserna att befrukta ägget hos par där manligan har problem med spermiekvalitet eller rörlighet, eftersom det eliminerar behovet av att spermierna själva kan penetrera äggets yttre skal (zona pellucida). Det kan även användas när man vill undvika överföring av genetiska defekter från den manliga partnern.

Behandlingen innebär att ägg och spermier hämtas från båda parterna, varefter en enda livskraftig spermie väljs ut och placeras in i varje ägg med hjälp av mikromanipulationsteknik. Därefter kan befruktade ägg kultiveras och omvandlas till embryon som kan överföras till livmodern för att möjliggöra en graviditet.

'Ovulation Induction' er en betegnelse for behandlinger, der stimulerer ægløsningen (ovulation) hos kvinder med ovulationsforstyrrelser eller ufruchtbarhed. Behandlingen består typisk i at give hormonelle lægemidler, som f.eks. klomifen eller gonadotropiner, for at stimulere østrogenproduktionen og udviklingen af ægceller i æggestokkene (ovarier). Dette kan føre til at flere ægceller modnes samtidigt og eventuelt frigives fra æggestokken, hvilket øger sandsynligheden for at en kvinde bliver gravid.

Målet med ovulation induktion er typisk at behandle anovulatorisk ufruchtbarhed (dvs. ufrugtbarhed pga. manglende ægløsning) eller at synkronisere ægløsningen, når par forsøger at blive gravide ved hjælp af metoder som kunstig insemination (IUI) eller invitrofertilisering (IVF).

Det er vigtigt at understrege, at ovulation induktion bør overvåges nøje af en læge med erfaring i behandlingen af ufruchtbarhed, da der er risiko for at flere ægceller frigives samtidigt (polyovulation), hvilket kan føre til komplikationer som multipla graviditeter eller ovarialhyperstimulationssyndrom (OHSS).

Reproduktionsmedicin (även kallat fertilitetsklinik eller infertilitetsbehandling) är ett medicinskt specialområde som fokuserar på att hjälpa människor med barnlängtan att uppnå en graviditet. Detta kan involvera en rad olika behandlingsmetoder, inklusive hormonbehandling, intrauterin insemination (IUI), invitrofertilisering (IVF) och andra former av assistad reproduktionsteknik (ART).

Reproduktionsmedicinen kan också involvera att undersöka och behandla orsaker till infertilitet, såsom äggstockscykler, spermiekvalitet, anatomiska avvikelser eller hormonella störningar. Målet är att hjälpa paret eller individen att uppnå en lyckad graviditet och föda ett friskt barn.

Människokromosom Y (Y-kromosomen) är en av de sex karyotypiska mänskliga kromosomerna. Den är den enda kromosomen i Y-kromosompar som tillsammans med X-kromosomen utgör det 23:e paret i cellkärnan hos manliga individuer.

Y-kromosomen är unik eftersom den nästan uteslutande förekommer hos män, och innehåller genetisk information som bidrar till att bestämma det manliga könet under fostertiden. Den innehåller också gener som påverkar andra kroppsliga drag, även om den endast utgör cirka 2% av den mänskliga genomet.

En viktig aspekt av Y-kromosomen är att den inte har en homolog parningspartner i form av en annan kromosom, till skillnad från de andra autosomala kromosomerna och X-kromosomen. Detta innebär att gener på Y-kromosomen inte kan kompensera för varandra om det uppstår fel i genuttrycket eller mutationer, vilket gör den särskilt känslig för negativa effekter av genförändringar.

Y-kromosomen är också viktig inom genetisk genealogi och populationsgenetik eftersom den till stor del består av icke-rekombinerande DNA-sekvenser, vilket gör att man kan följa dessa sekvenser genom flera generationer för att härleda släktträd och studera migrationer och populationers historia.

'Ovarier' är en anatomisk term som refererar till de två äggstockarna hos däggdjur, inklusive människan. De är ungefär lika stora som mandlar och sitter i buken, nära slutet av äggledarna. Ovarierna har flera funktioner, men deras huvudsakliga uppgift är att producera äggceller (ägg) och de hormoner som kontrollerar kvinnors menstruationscykel och reproduktiva system. Varje månad mognar ett antal äggceller i ovarierna, och den mogna ägget lämnar sedan ena av ovarierna under ägglossningen (ovulationen) för att möjliggöra befruktning. Ovarierna producerar även de kvinnliga könshormonerna östrogen och progesteron, som spelar en viktig roll i att reglera menstruationscykeln, underhålla graviditeten och utveckla sekundära könskaraktärer hos kvinnor.

'Könskarakteristika' refererar till de fysiska, kroppsliga och biologiska egenskaper som används för att bestämma om en person är man eller kvinna. Dessa karaktäristika inkluderar traditionellt exempelvis könskromosomerna (XX hos kvinnor och XY hos män), könsorganen, könsbekräftande hormonnivåer och sekundära könskarakteristika som till exempel bröstutveckling eller skäggväxt.

Det är värt att notera att könskaraktäristika kan variera mycket mellan olika individer, och att det finns många variationer och avvikelser från de traditionella binära könsnormerna. Vissa personer kan också identifiera sig som icke-binära eller transpersoner, vilket innebär att deras identitet inte nödvändigtvis korresponderar med de könskaraktäristika de har fötts med.

'Fortplantning' refererer til den biologiske proces hvor et individ producerer og overfører sine genetiske materialer til næste generation gennem formering og fødsel. Dette omfatter typisk produktionen af kønsceller (sædkvalmer eller æg), parring, befrugtning og udvikling af embryoet indtil fødslen. Fortplantningen kan ske på forskellige måder alt efter artsen, inklusive seksuelt og aseksuelt.

Fertilitetsmedel för kvinnor, även kända som fertilitetshormoner eller fertilitetsbehandlingar, är läkemedel som används för att behandla fertilitetsproblem hos kvinnor. Dessa medel kan på olika sätt hjälpa till att stödja kvinnans naturliga menstruationscykel och öka chanserna att bli gravid.

Det finns flera olika typer av fertilitetsmedel för kvinnor, bland annat:

1. Klomifen citrat: Detta är ett vanligt förekommande fertilitetsmedel som används för att behandla oregelbunden menstruation och ovulation. Klomifen citrat fungerar genom att blockera estrogenreceptorer i hjärnan, vilket leder till en ökad produktion av folikelstimulerande hormon (FSH) och luteiniserande hormon (LH), vilket kan leda till en ökad ägglossning.
2. Gonadotropiner: Gonadotropiner är hormoner som stimulerar äggstockarna att producera fler äggceller under en menstruationscykel. De används ofta i kombination med intrauterin insemination (IUI) eller in vitro fertilisation (IVF). Gonadotropiner kan ges som injektioner och omfattar läkemedel som follitropin alfa, follitropin beta och human chorionic gonadotropin (hCG).
3. Letrozol: Letrozol är ett aromatashämmande medel som används för att behandla bröstcancer hos kvinnor efter klimakteriet, men det har också visat sig vara effektivt för att behandla infertilitet hos kvinnor. Letrozol fungerar genom att blockera enzymet aromatas, vilket omvandlar östrogen till dess aktiva form. Detta kan leda till en ökad produktion av FSH och LH, vilket i sin tur kan leda till en ökad ägglossning.
4. Bromocriptin: Bromocriptin är ett dopaminreceptoragonist som används för att behandla Parkinsons sjukdom, men det har också visat sig vara effektivt för att behandla infertilitet hos kvinnor. Bromocriptin fungerar genom att blockera prolaktinet, ett hormon som produceras i hypofysen och kan påverka ägglossningen och menscykeln.

Det är viktigt att notera att alla dessa läkemedel har en rad biverkningar och ska endast användas under övervakning av en läkare. Dessutom kan de vara kostsamma och kräver ofta flera cykler för att uppnå ett resultat. Det är därför viktigt att diskutera alla alternativ med din läkare innan du bestämmer dig för att använda någon av dessa behandlingar.

Konstgjord befruktning, även känt som assisted reproductive technology (ART), är en metod där ägg och spermier kombineras utanför en kvinna's kropp för att uppnå befruktning. Detta kan ske genom olika tekniker, till exempel in vitro fertilisation (IVF) eller intracytoplasmatic sperm injection (ICSI).

I IVF-tekniken samlas äggceller från kvinnan's äggstockar efter stimulering med hormoner. Därefter kombineras äggcellerna med spermier i ett laboratorium, och de befruktade äggen (blastocyst) placeras sedan tillbaka in i kvinnans livmoder för att fortsätta utvecklas.

I ICSI-tekniken injiceras en enskild spermie direkt in i varje äggcell med hjälp av en mikropipett, vilket kan öka chanserna för befruktning när spermiekvaliteten är låg.

Konstgjord befruktning används ofta för att behandla infertilitet eller för att förebygga genetiska sjukdomar som kan överföras från föräldrar till barn.

Sexuellt beteende hos djur definieras som beteenden som direkt eller indirekt leder till parning och reproduktion. Detta kan inkludera en rad olika handlingar, beroende på art och individ, såsom flirtande, uppvaktningsbeteende, parningslekar, kopulation och andra former av intim kontakt. Många djurarter har också specifika ritualer eller beteenden som är associerade med parningstiden, till exempel revirdränande hos älgar eller hästbockarnas strider om honorna.

Det är värt att notera att sexuellt beteende hos djur kan också inkludera icke-reproduktiva handlingar, såsom homosexualitet och självupplevelse. Dessa former av beteende har observerats hos en rad olika djurarter och kan ha en rad olika funktioner och syften, till exempel att stärka sociala band eller reducera stress.

Graviditetsutfall, även känt som abort eller spontan abortion, är en komplikation under graviditeten som innebär att fostret dör och utdrives spontant från livmodern under de första 20 veckorna. Det kan delas in i tidiga (upp till 8 veckor), medel (mellan 9 och 16 veckor) och sent graviditetsutfall (efter 17 veckor). Orsakerna kan vara många, bland annat kromosomavvikelser, anatomiska avvikelser eller infektioner. Graviditetsutfall är relativt vanligt och uppskattas inträffa hos cirka 10-20 procent av alla graviditeter.

'Embryoöverföring' är en medicinsk term som refererar till processen då ett eller flera embryon placeras i livmodern hos en kvinnlig mottagare, med syfte att uppnå en graviditet. Detta är en del av infertilitetsbehandlingar såsom in vitro fertilisation (IVF) och intracytoplasmatisk spermieinjectering (ICSI).

Embryona skapas vanligtvis genom att befrukta äggceller med spermier i laboratoriemiljö, varefter de utvecklas under några dagar. När embryonerna har nått en viss utvecklingsgrad väljs de ut för överföring till moderslivmodern. Antalet embryon som överförs kan variera och bestäms ofta i samråd mellan läkare och patient. Överflödiga embryon kan frynas och lagras för framtida användning.

'Könsfaktorer' refererar till de biologiska skillnader mellan män och kvinnor som kan påverka hälsan, sjukdomar och behandlingsrespons. Dessa könsskillnader orsakas av olika kromosomala, hormonella och anatomiska faktorer hos respektive kön. Exempel på könsfaktorer inkluderar:

1. Kromosomala skillnader: Män har ett X-kromosom och ett Y-kromosom (XY), medan kvinnor har två X-kromosomer (XX). Dessa kromosomala skillnader kan leda till olika genuttryck och proteinsyntes mellan könen.

2. Hormonella skillnader: Män producerar mer testosteron än kvinnor, medan kvinnor producerar mer östrogen än män. Dessa hormonala skillnader kan påverka olika fysiologiska processer, inklusive tillväxt, utveckling och ämnesomsättning, samt risk för vissa sjukdomar.

3. Anatomiska skillnader: Män och kvinnor har också olika anatomi, särskilt i de reproduktiva organen. Dessa anatomiska skillnader kan påverka risken för vissa sjukdomar och behandlingsresponsen.

Exempel på hälsoproblem där könsfaktorer spelar en roll inkluderar hjärt-kärlsjukdomar, cancer, smittsjukdomar och psykiatriska störningar.

Könskromosomavvikelsen refererar till abnormaliteter eller avvikelser i könskromosomen, som är de kromosomer som bestämmer individens biologiska kön. Hos människor är de vanligaste könskromosomen X och Y, där en normalt utvecklad man har en X-kromosom från modern och en Y-kromosom från fadern (XY), medan en normalt utvecklad kvinna har två X-kromosomer (XX).

Könskromosomavvikelser kan inträffa under den tidiga fosterd developmenten, då könsceller delar sig och bildar spermier eller ägg. Om det uppstår fel vid denna process kan det leda till avvikelser i antalet eller typen av könskromosomer hos individen.

Exempel på vanliga könskromosomavvikelser inkluderar:

* Turner syndrom: En individ har endast en X-kromosom (X0).
* Klinefelter syndrom: En individ har ett extra X-kromosom (XXY).
* Jacobs syndrom eller XYY-syndrom: En individ har ett extra Y-kromosom (XYY).
* Triple X-syndrom eller 47, XXX: En individ har tre X-kromosomer (XXX).

Könskromosomavvikelser kan leda till olika hälsoproblem och utvecklingsfördröjningar, men det finns behandlingar och stöd som kan hjälpa att hantera symtomen och underlätta individens liv.

Befruktning är en medicinsk term som refererar till processen där en spermie tränger in i och befruktar ett ägg, vilket resulterar i bildandet av ett zygot, som kan utvecklas till ett foster. Denna process sker vanligtvis i livmodern under sexuell reproduktion hos däggdjur, inklusive människan.

Fallopian tubes, på svenska även kända som eileiter, är en del av det kvinnliga reproduktionssystemet. De två fallopiska tuberna sträcker sig från äggstockarna och mynnar ut i livmoderns (matris) slemhinna. Deras främsta funktion är att transportera den befruktade ägcellen, det vill säga befruktat ägg, till livmodern där den kan utvecklas till ett foster. Fallopian tuberna innehåller cilier och muskulatur som hjälper till att transportera ägcellen genom rörelser och luftströmmer.

Den Y-kromosomen är ett av de två könskromosom som en människa kan ha. Den andra är X-kromosomen. Medan de flesta kroppscellerna har 46 kromosomer i par (23 från modern och 23 från fadern), har män normalt sett 46 kromosomer, men med en Y-kromosom och en X-kromosom. Kvinnor har två X-kromosomer istället för en Y-kromosom och en X-kromosom.

Y-kromosomen är viktig för att bestämma kön hos ett foster under utvecklingen. Om fostret får en Y-kromosom från fadern kommer det att bli en pojke, och om fostret inte får en Y-kromosom kommer det att bli en flicka.

Y-kromosomen innehåller också gener som är viktiga för mänsklig reproduktion och könsspecifika drag hos män, såsom skäggväxt och djupare röst.

Den medicinska termen "konstgjord, homolog befruktning" refererar till en metod för att behandla infertilitet, där man använder sig av gameter (ägg och/eller spermier) från donatorer som är genetiskt relaterade (homologa) till den mottagande parten. Detta innebär att äggdonation kan ske mellan systrar eller att sperma används från en bror till sin syster, för att skapa ett embryo som sedan placeras in i mottagarens livmoder. Detta skiljer sig från konventionell artificiell befruktning (IVF), där ägg och spermier från samma par används för att skapa ett embryo.

Embryo implantation är en del av den normale befruktningsprocessen hos däggdjur, inklusive människan. Det sker när ett befruktat ägg, även kallat zygot, fästs och växer fast i livmoderslemhinnan, eller endometriet.

Denna process börjar cirka 6-10 dagar efter att en spermie har träffat och befruktat ägget i eootern, en del av kvinnans äggstockar. Under den här tiden förflyttar sig zygoten genom livmodertappen och utvecklas till en morula och sedan en blastocyst. Blastocysten är en liten kula med ett yttre skal, som innehåller celler som kommer att bli delar av fostrets hud, muskler och ben, och en innersta cellmassa, som kommer att bli fostret självt.

När blastocysten når livmoderslemhinnan börjar det att se efter om den är redo för implantation. Detta sker genom att det utsöndrar speciella signalsubstanser som får slimhinnan att bli mer genomsläpplig och välkomnande för blastocysten. Om livmoderslemhinnan är redo för implantation kommer blastocysten att tränga igenom den och fastna i slutet på två veckor efter befruktningen.

Det är värt att notera att implantation kan orsaka en lätt blödning, som kan vara förväxlad med menstruation. Om en graviditet inte implanteras korrekt kan det leda till missfall.

Ovulation är den process då ett ägg mognar och friges från en kvinnas äggstock (ovarium) under hennes menstruationscykel. Detta sker vanligtvis mitt i cykeln, ungefär 14 dagar före nästa menstruation börjar. Ett gång utfrisat ägg kan sedan bli befruktat av spermier om det finns några tillgängliga i kvinnans kropp. Om befruktning sker kommer ägget att fästa sig i livmoderns (endometriet) inre vägg och utvecklas till ett foster. Om inte befruktning sker kommer ägget att upplösas och lämna kroppen genom menstruationen.

'Livmoder' (latin: Uterus) är en muskelartad, hallow organ hos däggdjur där fostret utvecklas under graviditet. Den består av tre delar: kroppen (corpus), cervix ( cervikalis) och livmoderhalsen (portio). Livmodern har ett rikt blodkärlsnätverk och en viktig funktion är att producera hormonet prostaglandin under förlossningen.

"Livmodersjukdomar" är ett samlingsbegrepp för olika typer av sjukdomar som drabbar livmodern, även känd som úterus. Detta kan inkludera strukturella, funktionella och hormonella störningar. Några exempel på livmodersjukdomar är:

1. Uterin fibrom: De är icke-cancerösa tumörer som växer i livmoderns muskelvävnad. Fibrom kan vara små och symptomfria, men större fibrom kan orsaka menstruationsrubbningar, smärta under samlag eller svårigheter att bli gravid.

2. Endometrios: Det är en sjukdom där livmoderlinningen (endometriet) växer utanför livmodern, oftast på äggstockarna och/eller på livmoderslagen. Endometrios kan orsaka smärta, menstruationsrubbningar, svårigheter att bli gravid och infertilitet.

3. Adenomyos: Det är en sjukdom där livmoderlinningen invaderar muskelvävnaden i livmodern. Adenomyos kan orsaka menstruationsrubbningar, smärta under samlag och buksmärtor.

4. Livmodercancer: Det är en ondartad sjukdom som uppstår när cancerceller växer i livmodern. Symptomen på livmodercancer kan inkludera blödning efter menopaus, smärta under samlag och ovanliga vaginala utflöden.

5. Polyper: Det är godartade vävnadsutväxter som växer i livmoderns slemhinna. Polyper kan vara små och symptomfria, men större polyper kan orsaka menstruationsrubbningar, blödning mellan menstruationerna och infertilitet.

6. Livmoderskraftlöshet: Det är en sjukdom där livmodern inte fungerar korrekt under graviditeten, vilket kan leda till missfall eller för tidig födsel.

Det är viktigt att söka medicinsk hjälp om man upplever några av de ovanstående symptomen.

'Plasmaproteiner i semen' refererer til de forskellige proteiner som findes i den flydende del af sædbruskningen (semen), også kaldet sædvæskeplasmaet. Disse plasmaproteiner spiller en vigtig rolle i at understøtte og beskytte sædcellerne under deres rejse fra testiklerne gennem reproduktionssystemet til æggelederen, hvor befrugtningen finder sted.

De primære plasmaproteiner i semen inkluderer:

1. Seminogelin: Dette er et højmolekylart proteiner, som er specifikke for sædbruskningen og bidrager til semens tykkelse og viskositet. Seminogelin hjælper også med at transporterer og beskytte sædcellerne under deres rejse gennem æggelederen.
2. Albumin: Dette er et protein, som normalt findes i blodplasmaet, men det kan også findes i semen. Albumin hjælper med at transporterer og beskytte sædcellerne samt regulere vandbalance og osmotisk tryk i semen.
3. Transferrin: Dette er et protein, som binder jern og forhindrer oxidativ skade på sædcellerne. Transferrin hjælper også med at transporterer næringsstoffer til sædcellerne.
4. Zink-binding proteiner: Disse proteiner binder zink, som er et essentielt sporstof for sædcellefunktionen. De hjælper også med at regulere sædcelleudvikling og -motilitet.
5. Immunproteiner: Semen indeholder også en række immunproteiner, som beskytter mod infektioner og hjælper med at reducere risikoen for autoimmune reaktioner mod sædcellerne.

Samlet set er disse proteiner vigtige for sædcellefunktionen og kan bruges som markører for sædcellekvalitet og -mådehold.

Follikelstimulerande hormon (FSH) är ett hormon som produceras och secreteras av gonadotropinfceller i adenohypofysen, en del av hypofysen i hjärnan. Hormonet spelar en viktig roll i reproduktiv systemet genom att stimulera tillväxten och utvecklingen av könscellerna (gameter).

Hos kvinnor är FSH involverat i regleringen av menstruationscykeln. Det styr tillväxten och mognaden av äggstockarnas folliklar, som innehåller äggceller eller oocyter. När follikelstimulerande hormonet når en viss nivå i kroppen, börjar en grupp av folliklar att växa och utvecklas under en period på ungefär 2 veckor. Den dominerande follikeln fortsätter att moga och producera estradiol, ett östrogenhormon, medan de andra folliklarna degenererar. När follikeln är redo för befruktning, frisätts ägget (ovulation) och den resterande vätskan i follikeln bildar corpus luteum, en struktur som producerar progesteron för att underhålla graviditeten om befruktning sker.

Hos män är FSH involverat i produktionen av spermier i testiklarna. Det stimulerar spermatogonierna, de stamceller som producerar spermier, att dela och differensiera till spermatocyter, vilka sedan utvecklas till fullt utbildade spermier.

I klinisk kontext kan FSH-nivåer mätas för att undersöka könshormonstatus och fertilitet hos både kvinnor och män. Överdrivet höga nivåer av FSH kan indikera en brist på könsceller eller äggreserv, vilket kan vara ett tecken på äldre ålder eller en specifik medicinsk tillstånd som exempelvis polycystiskt ovariesyndrom (PCOS) hos kvinnor eller testikulär dysfunktion hos män.

Testikelinflammation, også kalt orchitis, er en betegnelse for inflammation eller irritation i én eller begge testikler. Den kan skylles på infektioner, som fx mumps, seksuelt overførte sygdomme (STI'er) eller urinvejsinfektioner. Andre årsager kan være skader, autoimmune reaktioner eller ubalanceret hormonniveau. Symptomerne på testikelinflammation kan omfatte smerte, svelling, rødme og varme i testiklerne, samt sveden, træthed og feber. Hvis du formoder at have en testikelinflammation, bør du søge medicinsk behandling hurtigst muligt for at undgå komplikationer som infertilitet eller sterilitet.

'Bäckeninflammation' (i medicinska sammanhang ofta benämnt som *pelvic inflammatory disease*, PID) är en infektionssjukdom i bäckenregionen hos kvinnor. Den orsakas vanligen av uppåtgående infektion från slidan, till exempel efter ett sexuellt samliv eller vid abort, men kan även uppstå som komplikation till en annan gynekologisk procedure. De flesta fallen orsakas av bakterier som *Neisseria gonorrhoeae* och/eller *Chlamydia trachomatis*. Symptomen på PID kan variera från milda till allvarliga och inkluderar smärta i underlivet, feber, illamående och förändrat slidutflöde. Behandlingen består vanligen av antibiotika. Om läketiden fördröjs eller om sjukdomen inte behandlas kan det leda till allvarliga komplikationer som infertilitet, ektopisk graviditet och kronisk smärta i underlivet.

Primary ovarian insufficiency (POI), tidigare kallat premature ovarialt slutage (POS), är ett tillstånd där äggstockarna i kvinnan slutar fungera före 40 års ålder. Detta leder till oförmåga att bli gravid och vanligen men inte alltid för tidig menopaus. POI definieras som ett tillstånd med höga gonadotropinspel (FSH) och lägre än normalt estradiolnivåer under minst 4 månader, tillsammans med amenorré (utebliven menstruation) under minst 4 månader i kvinnor under 40 år.

POI kan orsakas av en rad olika faktorer, inklusive genetiska störningar, autoimmuna sjukdomar, infektioner och toxiner. I många fall är orsaken okänd (idiopatisk). POI skiljer sig från menopaus eftersom det kan förekomma cykler och fertilitet även efter diagnosen, även om detta är ovanligt.

POI kan leda till symptom som varierar mellan individer, inklusive heta flashes, nattsvett, sömnsvårigheter, depression, irritabilitet och könsrelaterade symptom som vaginal torrhet och sammanhangsbrist. POI kan också öka risken för andra hälsoproblem som benvätskansjukdomar (osteoporos) och hjärt-kärlsjukdomar.

Disorders/Differences of Sex Development (DSD) related to sex chromosomes, är medfödda betingelser som orsakas av abnormaliteter i de kromosomer som bestämmer individens kön - X- och Y-kromosomen. Det vanligaste exemplet på ett DSD relaterat till könsrom sådana är Klinefelters syndrom, som karaktäriseras av en extra X-kromosom (47,XXY). Andra exempel inkluderar Turner syndrom (45,X) och variants där det finns flera än två könsrom (som i 47,XYY eller 48,XXXY).

Dessa tillstånd kan påverka individens könutveckling på olika sätt, beroende på vilken genetisk avvikelse som orsakar dem. Till exempel kan de leda till abnormaliteter i könsorganen, hormonnivåer eller fertilitet. Vissa individer med DSD relaterade till sex chromosomes kan uppvisa ovanliga könsdrag eller könsidentitet.

Det är viktigt att notera att personer med DSD relaterade till sex chromosomes kan ha en normal livslängd och livskvalitet, men de kan behöva specialiserad medicinsk vård för att hantera specifika symtom eller komplikationer som är associerade med deras tillstånd.

Polycystiskt Ovariesyndrom (PCOS) är ett endokrint syndrom som främst påverkar kvinnors menstruationscykel, hormonbalans, metabolism och reproduktiv hälsa. För att diagnosera PCOS måste en kvinna uppfylla minst två av tre följande kriterier:

1. Irréguljär menstruation: Kvinnan har längre än normalt mellanrum mellan menstruationerna (mer än 35 dagar), eller blöder mycket mer eller mindre än vanligt.
2. Övre nivåer av androgener: Kvinnan har högre än normala nivåer av "manliga" hormoner som testosteron och andra androgener, vilket kan orsaka symptom som hirsutism (övervuxning av kroppsbehår), akne eller alopeci (håravfall).
3. Polycystiska äggstockar: Äggstockarna ser ut att ha många små cyster när de undersöks med ultraljud. Dessa cyster är ofta oaktiva ägg som inte har blivit lossnade och utvecklats till ägg under äggetbildningen.

PCOS kan också leda till andra hälsoproblem, såsom övervikt eller fetma, högt blodtryck, höga kolesterol- och lipidnivåer, insulinresistens och ökad risk för typ 2-diabetes, svårigheter att bli gravid, sömnapné och depression. Det är viktigt att en kvinna som tror sig ha PCOS ska besöka en läkare för en korrekt diagnos och behandling.

En Klamydiainfektion är en sexuellt överförbar infektion (STI) orsakad av bakterien Chlamydia trachomatis. Den kan även överföras från mor till barn under förlossningen. Infektionen kan drabba olika delar av kroppen, men ofta är det urinvägar eller genitalier som är drabbade. Symptomen kan variera, men i vissa fall kan de vara obefintliga. Några vanliga symptom inkluderar utflöde, smärta under urinering och smärtor i underlivet hos kvinnor samt sår eller utflöde från penis hos män. Även om symptomen kan vara milda eller obefintliga, kan infektionen fortfarande leda till komplikationer som infertilitet, ektopisk graviditet och sjukdomar i bäckenet om den inte behandlas korrekt. Behandlingen består vanligtvis av antibiotika.

En oocyte, även känd som en äggcell, är en stor, ofullständigt utvecklad cell hos en kvinna som kan utvecklas till ett ägg under den ovulatoriska cykeln. Oocyten bildas i äggstockarna (ovarier) och innehåller halva av den genetiska informationen i form av 23 unika kromosomer, medan de flesta andra celler i kroppen har 46 kromosomer fördelade på två uppsättningar. När en mannens spermie befruktar oocyten bildas en zygot, som kan utvecklas till ett embryo och sedan till ett foster under graviditeten.

'Livmoderslemhinna' (endometrium) är den inre, slimsäckiga layern av livmodern (uetrum) hos däggdjur. Den består av glandulära celler som producerar en vätska rik på näringsämnen för att möjliggöra befruktning och embryots tidiga utveckling. Under menstruationscykeln genomgår livmoderslemhinnan regelbundna förändringar under inflytande av hormoner som östrogen och progesteron. Om en befruktning inte sker kommer den att avfallas, vilket orsakar menstruationen.

Fallopian tube patency tests are medical procedures used to determine if the fallopian tubes, which are a pair of narrow tubes that connect the ovaries to the uterus in females, are open and functioning properly. The tests are often performed as part of an infertility evaluation to help identify any potential causes of difficulty conceiving.

There are several different types of fallopian tube patency tests, including:

1. Hysterosalpingogram (HSG): This is a radiologic procedure in which a special dye is injected through the cervix into the uterus and fallopian tubes. X-ray images are then taken to visualize the flow of the dye and determine if the tubes are open and patent.
2. Sonohysterography (SHG): This is an ultrasound procedure in which a small amount of sterile saline solution is injected through the cervix into the uterus. The sonographer then uses ultrasound to visualize the flow of the fluid and assess the patency of the fallopian tubes.
3. Transvaginal hydro laparoscopy (THL): This is a surgical procedure in which a laparoscope, a thin tube with a camera on the end, is inserted through the vagina and into the abdominal cavity. A special dye is then injected through the cervix into the uterus and fallopian tubes, allowing the surgeon to directly visualize any blockages or abnormalities in the tubes.
4. Selective salpingography: This is a radiologic procedure in which a catheter is inserted through the cervix and into the fallopian tube. A special dye is then injected through the catheter to visualize the patency of the tube using fluoroscopy.

It's important to note that these tests may carry some risks, such as infection, bleeding, or allergic reactions to the contrast material used in the procedure. Therefore, it's essential to discuss the benefits and risks with your healthcare provider before undergoing any fallopian tube patency test.

En abnormal karyotyp är ett medicinskt begrepp som refererar till en förändring i den normativa uppsättningen av kromosomer hos en individ. Detta kan innebära att det finns extra eller saknas kromosomer, eller att de är strukturellt avvikelser på kromosomerna.

I en karyotypanalys undersöks antalet och utseendet på en persons kromosomer under ett mikroskop efter cellodling och färgning. Kromosomerna visas då som horisontella band med varierande bredd och intensitet, beroende på deras DNA-innehåll. En normativ karyotyp hos en människa visar 46 kromosomer, organiserade i 23 par, där de 22 första paren är autosomala (icke-sexuella) och det sista paret består av två könskromosomer (XX hos en kvinna eller XY hos en man).

En abnormal karyotyp kan leda till olika hälsoproblem, beroende på vilken typ av förändring som har skett. Till exempel kan Downs syndrom orsakas av en extra kopia av kromosom 21 (trisomi 21), och Klinefelters syndrom orsakas av en extra könskromosom hos män (XXY). Dessa förändringar kan påverka den fysiska utvecklingen, intellektuella förmågan och ökad risk för vissa hälsoproblem.

Testikelssjukdomar är en övergripande benämning på olika sorters sjukdomar och tillstånd som kan drabba testiklarna, vilka är de maskulina könsorganen som producerar spermier och människohormoner. Detta kan inkludera strukturella avvikelser, inflammatoriska tillstånd, cancersjukdomar och hormonella störningar. Några exempel på specifika testikelssjukdomar är orchit (testikelinflammation), epididymit (inflammation i epididymis), varikocele (vidgade vener i skrotum), krampa i sädesledaren (spermatocele) och testikeltumörer.

'Ovarian diseases' refer to a range of medical conditions that affect the ovaries, which are small reproductive glands located on either side of the uterus in women. The ovaries produce eggs (oocytes) and sex hormones such as estrogen and progesterone, which play crucial roles in reproduction and sexual development.

There are several types of ovarian diseases, including:

1. Ovarian cysts: These are fluid-filled sacs that develop on the ovary. Most cysts are benign (non-cancerous) and may not cause any symptoms. However, some cysts can grow large and cause pain or discomfort. In rare cases, ovarian cysts can rupture and cause internal bleeding.
2. Polycystic ovary syndrome (PCOS): This is a hormonal disorder that affects women of reproductive age. Women with PCOS have enlarged ovaries that contain numerous small cysts. The condition can cause irregular menstrual periods, excessive hair growth, acne, and weight gain.
3. Ovarian cancer: This is a malignant (cancerous) tumor that develops in the ovary. Ovarian cancer is often difficult to detect in its early stages because it does not typically cause any symptoms until it has advanced. Symptoms may include abdominal pain, bloating, and difficulty eating.
4. Endometriosis: This is a condition in which tissue similar to the lining of the uterus grows outside of the uterus, often on the ovaries or other pelvic structures. Endometriosis can cause painful periods, pelvic pain, and infertility.
5. Ovarian torsion: This occurs when the ovary twists around its blood supply, cutting off blood flow to the ovary. Ovarian torsion is a medical emergency that requires prompt treatment to prevent tissue death.
6. Premature ovarian failure (POF): This is a condition in which the ovaries stop functioning before the age of 40. POF can cause symptoms such as irregular periods, hot flashes, and difficulty getting pregnant.

These are just a few examples of conditions that can affect the ovary. If you have concerns about your reproductive health, it is important to speak with a healthcare provider.

Andrology är en medicinsk specialitet som fokuserar på mäns reproduktiva hälsa, könshormoner och sexuella funktion. Det inkluderar studier och behandlingar av fertilitetsproblem, erektil dysfunktion, onkologiska sjukdomar i de manliga könsorganen, könssjukdomar och åldersrelaterade hälsofrågor som andropaus (mäns motsvarighet till menopaus). Andrologen är en läkare som har specialiserat sig inom området.

Riskfaktorer är enligt medicinsk terminologi några egenskaper, faktorer eller expositioner som ökar sannolikheten för att utveckla en viss sjukdom eller hälsoproblem. Riskfaktorer kan vara modifierbara, det vill säga de kan påverkas genom livsstilsförändringar och preventiva åtgärder, eller icke-modifierbara, som är oberoende av individens val och omständigheter. Exempel på modifierbara riskfaktorer inkluderar tobaksrökning, fysisk inaktivitet, ohälsosam kost och alkoholmissbruk. Icke-modifierbara riskfaktorer kan vara exempelvis genetiska predispositioner, ålder och kön. Det är värt att notera att närvaro av en riskfaktor inte garanterar att en person kommer att utveckla en viss sjukdom, men ökar bara sannolikheten.

"Missfall" är ett medicinskt begrepp som används för att beskriva en spontan avslutning av en graviditet före den 20:e veckan. Det kan också kallas för en tidig abort. Missfall orsakas ofta av olika komplikationer under graviditeten, såsom kromosomavvikelser, hormonella störningar eller anatomiska avvikelser hos modern eller fostret. I vissa fall kan missfall även orsakas av yttre faktorer som trauma, infektioner eller exponering för skadliga ämnen.

'Chlamydia trachomatis' är en gramnegativ bakterie som orsakar könsinfektioner och ögoninflammation (trakom). Det är den vanligaste bakterien som orsakar sexuellt överförbara infektioner (STI) hos människor. Chlamydia trachomatis kan smitta genom oskyddat sexuellt umgänge, inklusive vaginalt, analt och oraltt samlag. Bakterien kan även överföras från mor till barn under förlossningen.

Infektionen med Chlamydia trachomatis kan vara asymptomatisk, särskilt hos kvinnor. Men om symtom uppstår kan de inkludera utflöde, smärta eller irritation vid urinering, smärta under sexuellt umgänge och i vissa fall abnorma menstruationsblödningar hos kvinnor. Hos män kan det orsaka smärta eller irritation i slidan, utflöde från urinusfötmen och i vissa fall smärta eller svullnad i testiklarna.

Om inte behandlas kan en infektion med Chlamydia trachomatis leda till allvarliga komplikationer som infertilitet, ektopisk graviditet och kronisk smärta hos kvinnor samt epididymit och sterilitet hos män. Dessutom kan infektionen öka risken för HIV-infektion.

Behandlingen av Chlamydia trachomatis består vanligen av antibiotika, ofta en kurs på en till två veckor med azitromycin eller doxycyklin. Det är viktigt att båda parter behandlas om det finns misstanke om sexuell överföring, även om de inte uppvisar symtom. För att förebygga infektioner rekommenderas användning av kondomer under samlag och regelbundna medicinska undersökningar för tidig upptäckt och behandling av eventuella infektioner.

Estradiol, ofta förkortat E2, är den mest prevalenta och aktiva formen av östrogen, ett viktigt sexhormon hos däggdjur. Det produceras naturligt i äggstockarna, men kan också syntetiseras konstgjordt för medicinska ändamål.

Estradiol spelar en central roll i kvinnors reproduktiva system genom att stödja utvecklingen och underhållet av sekundära könsorgan, men det har också andra viktiga funktioner i kroppen som hjälper till att reglera bland annat kalciumomsättning, hjärt-kärlsystemet, huden och centrala nervsystemet.

Nivåerna av estradiol varierar under livet och är högst under fertil ålder, men sjunker kraftigt efter menopaus. Lägre nivåer kan leda till symptom som heta flusher, nattsvett, sömnproblem, humörförändringar och ökad risktagare för vissa sjukdomar som osteoporos och hjärt-kärlsjukdomar.

I medicinska sammanhang används estradiol ofta för att behandla symtom relaterade till menopaus, infertilitet, bristande könsmognad, prostatacancer och vissa typer av könsdysfori.

"Fertilitetshöjande medel" är ett samlingsbegrepp för läkemedel och andra substanser som används för att öka chansen för en graviditet hos par som har svårt att bli naturally fertila. Dessa medel kan verka genom att på olika sätt påverka reproduktiva funktioner hos kvinnor och män, till exempel genom att stimulera ägglossning, förbättra spermiekvalitet eller förlänga livslängden på spermier.

Exempel på fertilitetshöjande medel inkluderar klomifen (som stimulerar ägglossning hos kvinnor), gonadotropiner (som kan användas för att stimulera ägglossning eller produktion av spermier) och androgener (som kan användas för att förbättra spermiekvalitet hos män).

Det är viktigt att notera att användandet av fertilitetshöjande medel bör övervägas som en del av en helhetlig behandlingsplan och under medicinsk övervakning, eftersom det kan finnas risker och biverkningar associerade med deras användning.

Tuberkulose bei der Frau, Genitalien, ist eine Infektionskrankheit, die durch Mycobacterium tuberculosis verursacht wird und die Genitalorgane befällt. Die meisten Fälle von Genitalkarzinomen bei Frauen in Entwicklungsländern werden durch ein Vorliegen einer Tuberkulose-Infektion verursacht.

Die Infektion kann auf verschiedene Weise übertragen werden, wie durch Husten oder Niesen von infizierten Personen, durch sexuelle Kontakte oder seltener durch Bluttransfusionen oder kontaminierte Nahrungsmittel. Die Bakterien können dann in die Blutbahn gelangen und sich im Körper ausbreiten, einschließlich der Genitalorgane.

Die Symptome von Genitalkarzinomen bei Frauen können variieren, aber häufige Anzeichen sind Schmerzen oder Blutungen beim Geschlechtsverkehr, unregelmäßige Menstruationsblutungen, Ausfluss mit unangenehmem Geruch und Beschwerden im Unterbauch. Eine frühzeitige Diagnose und Behandlung ist wichtig, um Komplikationen wie Unfruchtbarkeit oder die Ausbreitung der Infektion auf andere Organe zu vermeiden.

Die Behandlung von Genitalkarzinomen bei Frauen umfasst in der Regel eine Kombination aus mehreren Antibiotika, die über einen Zeitraum von mindestens sechs Monaten eingenommen werden müssen. In einigen Fällen kann auch chirurgische Entfernung von infiziertem Gewebe erforderlich sein.

"Bite mark" er en medicinsk terminologi som refererer til mærker eller sår som fremkaldes ved et dyr eller et menneskes bid. Biteteskel kan variere i størrelse, form og alvorlighed alt efter hvad slags dyr der har bist, hvor meget kraft det har brugt under bittet, og hvilken del av kroppen som er berørt.

I retsmedicinsk sammenhæng kan bite markers analyse være viktig for å identifisere slags dyr eller menneske som har foråsad skaden, og kan også brukes som bevis i retssaker.

"Könsorganens sjukdomar hos kvinnor" (gynecological diseases) är en sammanfattande beteckning för en mängd olika medicinska tillstånd som drabbar kvinnans reproduktiva och urinvägsorgan. Detta kan inkludera, men är inte begränsat till:

1. **Ovarialcystor:** Små säckar fyllda med vätska eller halvfast substans som bildas på äggstockarna. De flesta ovarialcysteror är ofarliga och försvinner av sig själva inom några veckor eller månader.

2. **Endometrios:** En kronisk tillstånd där vävnad som liknar livmoderslemhinna (endometrium) växer utanför livmodern, ofta på äggstockarna och/eller bäckenhinna. Detta kan orsaka smärta, blödningar och infertilitet.

3. **Uterin fibrom:** En icke-cancerös tillväxt i livmodervävnaden som kan orsaka menstruationsrubbningar, smärta och/eller blödningar.

4. **Pelvisk inflammatorisk sjukdom (PID):** En infektion i kvinnans underliv som orsakas av bakterier som sprider sig från cervix till äggstockarna, äggledare och ibland till bukhinnan.

5. **Polyp:** En liten, godartad vävnadsutväxt som kan bildas i livmodern (uterus), livmodershalsen (cervix) eller slidan (vagina). Polypen är oftast ofarlig men kan orsaka obehagliga symptom som blödningar och smärtor.

6. **Cancer i könsorgan:** Dåligväxt i livmodern, livmodershalsen, äggstockarna eller slidan. Cancer i könsorgan är en allvarlig sjukdom som behandlas aggressivt med kirurgi, strålbehandling och/eller kemoterapi.

7. **Infertilitet:** Oförmåga att bli gravid efter ett år av regelbunden samlag utan användning av preventivmedel. Infertilitet kan ha många orsaker, både manliga och kvinnliga.

Det är viktigt att uppsöka läkare om du upplever några av dessa symptom eller har andra oroande tecken från din kropp.

"Fall-kontrollstudie" är en epidemiologisk studietyp där syftet är att undersöka samband mellan en utsatthet (exempelvis en viss beteendefaktor eller exponering) och ett sjukdomsfall. Studien jämför personer med sjukdomen (kallade "fall") med personer som inte har sjukdomen (kallade "kontroller"). Genom att jämföra dessa två grupper kan man se om det finns några skillnader mellan dem vad gäller utsattheten.

Det är viktigt att kontrollgruppen är så lik fallgruppen som möjligt, förutom sjukdomen, för att studien ska ge tillförlitliga resultat. Kontrollerna väljs ofta från samma population som fallen och matchas efter demografiska faktorer som ålder, kön och socioekonomisk status.

Fall-kontrollstudier är användbara när det är svårt att identifiera en representativ grupp av icke-sjuka personer i förväg, till exempel vid sällsynta sjukdomar eller då sjukdomen har lång inkubationstid. Dessa studier kan ge ett snabbt och kostnadseffektivt svar på frågor om orsakssamband mellan en utsatthet och ett sjukdomsfall.

Testosteron är ett steroidhormon som produceras huvudsakligen i testiklarna hos män, även om kvinnor också producerar mindre mängder i äggstockarna och binjurarna. Det är det primära manliga könshormonet och spelar en viktig roll i utvecklingen och funktionen av de manliga könsorganen, samt i uppbyggnaden och underhållet av muskler, ben, hud, hår och allmän kroppskomposition. Testosteron påverkar också mäns sexuella drifter och fertilitet genom att stödja produktionen av spermier. Hormonet är viktigt för människors allmänna hälsa och välbefinnande, och kan påverka humör, kognition, energi och livskvalitet. Testosteronnivåer tenderar att vara högst under ungdomen och tidiga vuxenlivet och minskar gradvis med åldern.

I en medicinsk kontext refererer tidsfaktorer ofte til forhold der har med tiden at gøre, når det kommer til sygdomme, behandlinger eller sundhedsforhold. Det kan eksempelvis være:

1. Akutte vs. kroniske tilstande: Hvor akutte tilstande kræver øjeblikkelig medicinsk indgriben, kan kroniske tilstande udvikle sig over en længere periode.
2. Tidspunktet for diagnose og behandling: Hvor hurtigt en sygdom identificeres og behandles, kan have væsentlig indvirkning på prognosen.
3. Forløb og progression af en sygdom: Hvor lang tid en sygdom tager at udvikle sig eller forværres, kan have indvirkning på valget af behandling og dens effektivitet.
4. Tidligere eksponeringer eller længerevarende sundhedsproblemer: Tidsfaktoren spiller også en rolle i forhold til tidligere eksponeringer for miljøfaktorer, infektioner eller livsstilsvalg, der kan have indvirkning på senere helbredsudvikling.
5. Alder: Alderen kan have indvirkning på risikoen for visse sygdomme, svarende til at visse sygdomme er mere almindelige hos ældre end yngre mennesker.
6. Længerevarende virkninger af behandling: Tidsfaktoren spiller også en rolle i forhold til mulige bivirkninger eller komplikationer, der kan opstå som følge af længerevarende medicinske behandlinger.

I alle disse tilfælde er tidsfaktoren en vigtig overvejelse i forbindelse med forebyggelse, diagnostisk og terapeutisk beslutningstagen.

En flerbördsgraviditet, även känd som multipel graviditet, är en medicinsk term som används när en kvinna är gravid med två eller flera foster samtidigt. Det kan delas in i två kategorier: tvillinggraviditet (två foster), och tretalig graviditet eller trillinggraviditet (tre foster) och så vidare.

Flerbördsgraviditeter kan inträffa på naturlig väg, men är också vanligare som komplikation till fertilitetsbehandlingar som exempelvis in vitro-fertilisering (IVF). Risken för flerbördsgraviditet ökar med åldern och kan även vara genetiskt betingad.

Flerbördsgraviditeter kan vara högrisksituationer både för moder och foster, och kräver därför extra uppmärksamhet och vård under graviditeten. Vanliga komplikationer inkluderar födelseskador, låg födelsevikt, för tidig födsel och ökad risk för fosterdöd.

'Missfall, återkommnt' kan definieras som tre eller fler upprepade inträffanden av missfall (abort) före den 20:e veckan av graviditeten. Missfall definieras som spontan avslutning av en graviditet. Orsaken till återkommande missfall kan vara svår att fastställa, men det kan bero på genetiska faktorer, anatomiska avvikelser, hormonella störningar, infektioner eller immunologiska problem.

Inseminering är en medicinsk procedure där spermatozoïder placeras in i ett kvinnligt fortplantningssystem, vanligtvis med hjälp av en kateter. Det finns två huvudsakliga typer av insemination: intrauterin insemination (IUI) och intracervikal insemination (ICI). IUI innebär att spermatozoïder placeras direkt in i livmodercammen, medan ICI innebär att de placeras i cervixkanalen. Inseminering kan användas för att behandla infertilitet eller som en metod för assistad reproduktion för par som inte kan bli gravida på naturlig väg. Proceduren kan antingen använda spermatozoïder från en donator eller partners spermatozoïder.

Retrospective studies, på svenska retroaktiva studier, är en typ av observational study där forskare analyserar data som har samlats in före studiens början. Dessa studier undersöker ofta associationer mellan utsatta faktorer och utfall i en population under en given tidsperiod.

Retrospektiva studier kan vara antingen fall-kontrollstudier eller kohortstudier. I en fall-kontrollstudie väljer forskaren ut individer med ett specifikt utfall (fall) och jämför dem med en kontrollgrupp som inte har detta utfall. I en kohortstudie följs två eller flera grupper av individer över tid, där den ena gruppen är exponerad för en viss riskfaktor och den andra inte är det.

Retrospektiva studier kan vara användbara när det finns redan tillgängliga data som kan användas för att besvara ett forskningsfrågor, men de har också nackdelar. Dessa studier kan vara såriga för bias eftersom de är beroende av att data har samlats in på ett korrekt och konsistent sätt före studiens början. Det kan också vara svårt att etablera orsakssamband mellan exponeringar och utfall i retroaktiva studier eftersom det kan finnas okända eller outtalade variabler som påverkar resultaten.

'Gonadotropiner' är ett samlingsnamn för två hormoner som produceras i hypofysens framlob (adenohypofysen), nämligen follikelstimulerande hormon (FSH) och luteiniserande hormon (LH). Dessa hormoner har en viktig roll i regleringen av könskörtlarnas (gonadernas) funktion. FSH stimulerar till exempel äggstockarnas folliklar att utvecklas och mognas, medan LH initierar ägglossningen hos kvinnor. Hos män stimulerar LH testikelns Leydigceller att producera testosteron, ett viktigt manligt könshormon. Gonadotropinerna kontrolleras i sin tur av hypothalamus, som producerar releasinghormoner (GnRH) som frisätts i blodet och når adenohypofysen där de påverkar sekretion av FSH och LH.

Födelsetal är ett epidemiologiskt mått som används för att beskriva antalet levande födda barn per 1000 invånare i en population under en given tidsperiod, oftast per år. Det kan även kallas fertilitetsmått och ger en indikation på den reproduktiva livsföringen hos en population. Ett högt födelsetal kan vara ett tecken på en ung population eller en hög grad av barnbördsvilja, medan ett lågt födelsetal istället kan tyda på en äldre population eller en lägre grad av barnbördsvilja.

"Age factors" in a medical context refers to the various changes and conditions that occur as a result of aging, which can affect an individual's health and susceptibility to disease. These factors may include:

* Physical changes associated with aging, such as decreased muscle mass, bone density, and lung function
* Increased risk for certain chronic diseases, such as heart disease, stroke, diabetes, and cancer
* Changes in sensory perception, including vision and hearing loss
* Cognitive decline, including an increased risk of dementia and Alzheimer's disease
* Increased susceptibility to infections due to a weakened immune system
* Greater likelihood of experiencing multiple chronic conditions simultaneously (multimorbidity)

These age-related factors can impact the diagnosis, treatment, and management of medical conditions, and must be taken into account when providing care for older adults.

'Födelsekontroll, immunologisk' refererar till metoder för att förebygga överföringen av smitta från moder till barn under fostrets utveckling och vid förlossningen. Detta kan uppnås genom att ge specifika immunoglobulinpreparat till modern, som sedan passerar till fostret via moderkakan. Dessa preparat innehåller antikroppar mot specifika patogener, såsom toxoplasma, cytomegalovirus och vissa typer av herpesvirus, som kan vara skadliga för fostrets utveckling.

Den immunologiska födelsekontrollen är en del av den större kategorin av födelsekontroll, som innefattar alla preventiva metoder för att skydda barnet under graviditeten och vid förlossningen. Denna typ av födelsekontroll är speciellt viktig för kvinnor som har en högre risk för infektioner under graviditeten, till exempel på grund av arbete eller livsstil.

In a medical context, "kopulering" refererar vanligtvis till den sexuella aktiviteten mellan två individer som innebär penetration av en persons genitalier av den andres. Detta kan inträffa under samlag, där en penis penetrerar vaginalt, analt eller oralt. Kopulering är en naturlig och viktig del av mänsklig sexualitet och reproduktion. Emellertid kan det också vara kopplat till risker för sexuellt överförbara infektioner (STI) och oönskad graviditet, om den inte sker på ett säkert sätt.

'Fortplantningsbeteende' refererar till de beteenden och processer som djur, inklusive människor, deltar i för att fortplanta sig och skapa nästa generation. Detta kan omfatta sexuell reproduktion, inklusive parning och kopulation, men också andra aspekter av reproduktiv biologi, som till exempel produktion och mognad av könsceller (gameter), skydd av äggläggningsplatser eller ungar, och socialt beteende relaterat till parning och uppväxt.

För människor kan fortplantningsbeteende också inkludera användningen av preventivmedel och andra metoder för familjeplanering, samt adoption och assisted reproductive technologies (ART), som artificiell insemination och in vitro-fertilisering.

Sädesuttömning, även känd som ejakulation eller "komma", är en fysiologisk process där mannen utsöndrar sädesvätska från penis. Detta händer vanligtvis under sexuell stimulans och orgasm, men kan också inträffa spontant under sömnen (nocturnal emission eller "nattlig polning").

Sädesvätskan består av flera komponenter, inklusive spermier, som produceras i de bakre delarna av testiklarna, och sekret från prostata glanden och sammanflödet av Cowper, två körtlar belägna under urinblåsan. Under sexuell stimulans pumpas blod till penis, vilket orsakar en erektion, och när den slutliga nivån av excitation uppnås leds spermierna och sekretet ut från penis via uretra, en tunnel som går genom penis.

Det är värt att notera att det inte behöver finnas en direkt koppling mellan sädesuttömning och samlag; det kan också ske vid självstimulering eller i samband med drömmar om sexuella aktiviteter.

En kondom för kvinnor, även kallad femidom, är ett preventivmedel som används för att förhindra graviditet och skydda mot sexuellt överförbara infektioner (STI:er). Den består av en tunn, flexibel plastbarriär som har formen av en ring med en öppen sida.

Den öppna sidan sätts in i slidan och den slutna sidan täcker slidans ingång, vilket skapar ett skydd mellan slidan och penetrerande penis. Kondomen för kvinnor är en alternativ metod till den traditionella kondomen för män, och kan användas när mannen inte vill eller inte kan använda en kondom. Det är viktigt att notera att även om en kondom för kvinnor ger ett visst skydd, är det inte lika effektivt som en traditionell kondom för män i att förebygga graviditet och skydda mot STI:er.

'LH' står för luteiniserande hormon, som är ett hormon som produceras i hypofysen, en liten endokrin gland som ligger under hjärnan. LH är ett viktigt hormon i könssystemet och har olika funktioner beroende på om det är fråga om en kvinna eller en man.

Hos kvinnor stimulerar LH ägglossningen (ovulationen) under menstruationscykeln, då ett mognat ägg frigörs från äggstockarna. Detta sker när LH-nivåerna stiger kraftigt under en kort period, kallad LH-överskott, vilket kan upptäckas med hjälp av ett urinprov.

Hos män stimulerar LH testosteronproduktionen i testiklarna och är därför viktigt för spermieproduktionen.

Menstruationsstörningar, även kända som menstruella rubbningar eller menstruella störningar, är avvikelser eller oregelbundenheter i kvinnors menstruationscykel. Det kan innebära för lång eller för kort menscykel, utebliven mens (amenorré), oregelbundna blödningar eller mycket starka blödningar (menorragi). Andra symptom som kan vara associerade med menstruationsstörningar inkluderar smärta under mens (dysmenorré), svullnad och smärtor i brösten, irritabilitet, depression och svårigheter att koncentrera sig.

Menstruationsstörningar kan ha många olika orsaker, inklusive hormonella rubbningar, polycystiskt ovariesyndrom (PCOS), endometrios, thyroidförändringar, utmattning och stress. I vissa fall kan menstruationsstörningar också vara ett tecken på underliggande sjukdomar eller medicinska tillstånd, såsom cancer.

Det är viktigt att söka medicinsk hjälp om man upplever onormala blödningar, smärtor eller andra symptom relaterade till menstruationen, särskilt om de pågår under en längre tid eller orsakar besvär i vardagen. En läkare kan hjälpa att fastställa orsaken till menstruationsstörningarna och rekommendera behandling som kan innebära mediciner, hormonbehandling eller kirurgi beroende på diagnosen.

'Vidhäftningar' (engelska: 'Adhesions') är en medicinsk term som refererar till oönskade förbindelser eller föreningar mellan två organ, vävnader eller strukturer inne i kroppen. Dessa kan uppstå som ett resultat av ärrbildning efter operationer, infektioner, trauma eller inflammation. Vidhäftningarna kan orsaka smärta, funktionsnedsättning och andra komplikationer beroende på deras placering och storlek. Behandlingen kan innebära mediciner, fysisk terapi eller i vissa fall ytterligare kirurgi för att avlägsna dem.

Hysteroskopi är en medicinsk undersökningsmetod där man använder en hysteroskop, ett slags tunn teleskop, för att titta in i livmodern genom slidans cervix (hals). Hysteroskopet är utrustat med en ljuskälla och ofta även en kamera som visar bilder på en skärm.

Denna metod används vanligen för att undersöka orsakerna till abnorma menscykler, blödningar efter menopaus, eller för att diagnostisera och behandla problem relaterade till livmodern som exempelvis myomer (livmoderskörtlar), polyper (svullnader i livmoderslemhinnan) eller äggledarkanaler.

Under en hysteroskopi kan även mindre kirurgiska ingrepp genomföras, till exempel avlägsnande av godartade tumörer eller polyper. Detta görs genom att man inför ett verktyg via samma tunnel som hysteroskopet använder sig av.

Sertoli-celler, også kendt som sustentacyleceller, er støtteceller i hvirvelløse dyrs og pattedyrs testikler. De er en del af de strukturer, der udgør seminiferøre tubulerne, hvor spermatogenesen finder sted.

Sertoli-cellerne har flere vigtige funktioner:

1. De danner en form for barrierevæg, som beskytter de umodne spermakroder og andre celler i tubuluslumen mod det immune system.
2. De er involveret i nedbrydningen af overflødige gamete gennem fagocytosering.
3. De udskiller forskellige hormoner, bl.a. androgenbindende protein (ABP), inhibin og aktivin, som hjælper med at regulere spermogenesen og produktionen af follikelstimulerende hormon (FSH) fra hypofysen.
4. De er involveret i transporten af spermakroderne gennem tubuluslumen under deres udvikling til modne spermaceller.
5. De bidrager til opretholdelsen af en gunstig miljø i tubuluslumen, herunder ved at hjælpe med at regulere pH og ionbalancen.

En spermabank (eller spermbank) är en facilitet där man kan donera och/eller lagra sädesceller (spermier). Det används ofta av personer som vill behålla sin fertilitet för framtida användning, till exempel innan de genomgår behandlingar som kan påverka deras fertilitet, såsom cancerbehandling. Det kan också användas av par där den ena partnern har problem med att producera eller transportera sädesceller.

Spermierna lagras i flaskor i stora frysboxar som hålls vid mycket låga temperaturer, ofta kring -196 grader Celsius, för att bevara deras livskraft så länge som möjligt. När de ska användas tinas de upp och placeras i en kvinnas livmoder eller i en fertiliseringsbehandling, beroende på behandlingsvalet.

Det är viktigt att notera att det finns strikta regler och kvalitetskontroller för spermabanker för att garantera säkerhet och effektivitet. Alla donatorer måste genomgå en rigorös screeningprocess för att undvika överföring av sjukdomar eller genetiska avvikelser till barn som kan födas genom användning av donerade spermier.

'Frysförvaring' (frysbehandling) är ett sätt att bevara livsmedel och andra varor genom att sänka temperaturen till under fryspunkten, vanligtvis -18°C eller lägre. Detta förhindrar bakteriell tillväxt och nedbrytning av materialet. Frysförvaring kan förlänga hållbarheten av livsmedel betydligt och är en viktig metod inom livsmedelsindustrin, restauranger och hemmaköken.

Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) definieras en levande födelse som "den fullständiga utdelningen eller extraktionen av en fetus, som, efter separationen från modern, visar tecken på liv, oavsett tiden levde utanför moderns kropp, även om fetusen dör senare."

Detta innebär att ett barn anses vara fött levande om det andas, hostar, urinerar, grimaserar, har hjärtslag eller en annan tydlig tecken på liv efter att ha skiljts från modern. Det är viktigt att notera att en fetus som inte visar några tecken på liv efter födelsen räknas inte som en levande födelse, utan snarare som en död födsel eller en missfall.

"Enkät" er en medisinsk betegnelse. En enkät er en undersøkelsesmetode hvor man samler data gjennom spørsmål som stilles til en gruppe på forhånd valgte personer. Enkater kan være anonyme eller ikke-anonyme, og de kan gennemføres gjennom forskjellige medier, for eksempel skriftlige spørreskjemaer, telefonintervju, intervju ansikt til ansikt eller onlineundersøkelser.

I medisinsk sammenheng kan en enkät være brukt til å samle informasjon om pasienters symptomer, sykdomshistorie, livsstil, psykisk helse og andre faktorer som kan ha betydning for deres helse og behandling. Dataene fra en enkät kan hjelpe lege og helsepersonell i å diagnostisere, planlegge behandling og evaluere pasienters helse.

Spermie-ägginteraktioner refererar till de komplexa processer som sker när spermier och ägg, även kända som sperma och ova, möts och interagerar med varandra under befruktningen. Denna process inkluderar en serie händelser som leder till att spermien kan penetrera ägget och leda till bildandet av ett zygot, vilket är den första cellen i ett embryo.

När en spermie närmar sig ett ägg, attraheras den av äggvitan som omger ägget. Äggvitan innehåller speciella proteiner som binder till spermier och hjälper dem att navigera mot ägget. När en spermie träffar äggets yta, aktiveras ett membranfusionsevent som leder till att spermiens kärna kan släppas in i ägget.

Efter att spermien har penetrerat ägget, sker en serie av biokemiska reaktioner som förhindrar andra spermier från att penetrera samma ägg. Detta skyddar mot polyspermi, vilket är när flera spermier tränger in i samma ägg och kan leda till abnorma embryoutveckling.

I slutet av denna process har befruktningen skett och en zygot bildats, vilket är början på en ny individ. Spermie-ägginteraktioner är därför en mycket viktig del av reproduktionen hos många djur, inklusive människor.

Hypogonadism är ett medicinskt tillstånd där äggstockarna eller testiklarna inte producerar tillräckliga nivåer könshormoner. Hos kvinnor kan det leda till brist på menstruationer och svårigheter att bli gravid, medan män kan uppleva problem som sänkt libido, impotens och brist på sekundära könskaraktärsdrag. Hypogonadism kan orsakas av en rad olika faktorer, inklusive skador, sjukdomar, åldring eller ärftliga faktorer. Behandlingen beror på underliggande orsaken till tillståndet och kan omfatta hormonersättningst Therapi.

Ovariektomi är ett medicinskt begrepp som refererar till en kirurgisk proceduren där äggstockarna tas bort hos en kvinna eller ett djur. Detta kan också kallas för "ovariektomi" eller "ovaruimaktoperation". Proceduren kan utföras av olika anledningar, till exempel vid behandling av cancer, hormonrubbningar eller smärtsamma menstruationer. I vissa fall kan ovariektomi också utföras som en del av en könskorrigerande operation hos transpersoner. Efter operationen kommer kvinnan att uppleva menopaus och bli steril, eftersom äggstockarna är de organ där ägg befruktas och hormoner produceras.

'Slida' er ein begrep i medisin som refererer til den ytre, beskyttende barriren mellom kroppens innekjøtt og omgivende verden. Slidan består av to hovedkomponenter: huden og de slimhinner som liner de internale overflater i kroppen, så som i munn, nasalhule, øyene, urinblåsan og tarmen.

Huden er det største organet i kroppen og fungerer som en barrier mot bakterier, vira, gifter og fysisk skade. Den hjelper også med å regulere kroppens temperatur og forhindre vannforlust. Huden inneholder sinnene for berøring, varme og kald, som er viktige for å oppfatte stimuli fra omgivelsene.

De internale slimhinner i kroppen er også viktige for å beskytte kroppen mot skade og infeksjon. De inneholder sekreterte sleimelegger som hjelper med å fange og avlevere bakterier, vira og andre frammedlere av sykdom. Disse slimhinnene er også viktige for å lette pasasje av luft og mat gjennom kroppen.

I tarmen er slidan spesielt viktig for den digestive funksjonen, der den sekreterer enzymer som hjelper med nedbryting av mat og absorbsjon av næringsstoffer. Slidan i tarmen inneholder også et rikt mikrobiom av bakterier som er viktige for helse og funksjon.

'Socialt fjärmande' är ett psykiatriskt begrepp som kan översättas till 'socialt undvikande' eller 'socialt isolerande'. Det refererar till beteenden där en person aktivt undviker social interaktion och umgänge med andra människor. Denna typ av beteende kan vara ett symptom på vissa psykiatriska störningar, såsom schizoid personlighetsstörning, social fobi eller autism. Det är viktigt att notera att detta beteende också kan förekomma hos personer utan någon diagnoserad psykiatrisk störning.

Klinefelters syndrom är ett genetiskt sjukdomstillstånd som orsakas av en extra X-kromosom hos män. Den typiska karyotypen för en person med Klinefelters syndrom är 47,XXY, men det finns också varianter som inkluderar fler än en extra X-kromosom.

Sjukdomstillståndet beror på att den extra kromosomen förändrar utvecklingen av könskörtlarna och andra kroppsliga funktioner under fostertiden och efter födseln. Klinefelters syndrom är en relativt vanlig genetisk avvikelse som uppskattas drabba ungefär 1 av 500 till 1 av 1000 män.

De flesta män med Klinefelters syndrom har nedsatt spermieproduktion eller är sterila, men de kan fortfarande ha normal könsliv och få barn med hjälp av artificiell insemination eller invitrofertilisering. Andra symptom på Klinefelters syndrom kan inkludera låg muskeltonus, hög växtkurvatur, gynekomasti (förstoring av brösten), svårigheter med språk och matematik, och sociala problem. Behandlingen för Klinefelters syndrom kan inkludera hormonbehandling, terapi och stöd för att hantera symtomen och förbättra livskvaliteten.

Spermatider är en typ av könsceller (gameter) hos människa och andra djur. De utvecklas från tidigare stadier av könscellerna, så kallade spermatogonier, genom en process som kallas spermatogenes. Spermatiderna är mycket mindre än spermatozooiderna (de mogna spermcellerna) och saknar flageller (rör), men de innehåller redan den halva uppsättningen kromosomer som ska överföras till ägget under befruktningen.

Spermatiderna är därför en viktig del av människans reproduktion och bildas i de speciella körtlarna hos mannen, testiklarna. När spermatiderna har utvecklats till fullt mogna spermatozooider transporteras de genom de sammanflätade rörsystemet i testikeln och förs till bitestikeln där de blandas med det så kallade seminalvätskan. Slutligen transporteras denna vätska, som nu innehåller spermatozooiderna, genom en ejakulation ut från kroppen.

En ovariell folikel är en liten struktur i äggstocken (ovarium) hos däggdjur, inklusive människan. Den består av ett enda äggcell (oocyten) omgivet av ett lagringsskikt av celler som kallas granulosa cells och en yttre membran som kallas teka.

Under en kvinnas fertila år finns det många ovariala foliklar i ovarierna, men bara en eller ett fåtal utvecklas till mogna äggvarv (Graafs folliklar) varje månad under hennes menstruationscykel. Den mogna follikeln släpper sedan ett ägg som kan bli befruktat om det möter en spermie. Om inte befruktning sker, kommer follikeln att degenerera och menstruationen kommer att inträffa.

Ovariala foliklar är viktiga för kvinnors reproduktiva hälsa och kan påverkas av ålder, hormonella störningar och andra faktorer som kan leda till infertilitet eller andra reproduktiva problem.

Laparoskopi är en metod för att undersöka eller operera på bukhålan genom små snitt istället för ett stort snitt. Denna metod kallas även minimalinvasyvård (MIV) eller bukspiegellösning.

Under en laparoskopi innehåller vanligen snitten en diameter på 0,5 till 1 centimeter. En tunn, belyst tub, kallad ett laparoskop, sätts in genom ett snitt i buken. Genom detta instrument kan läkaren se in i bukhålan och undersöka organen där. Gas, oftast koldioxid, pumpas in i buken för att skapa mer utrymme och underlätta synen. Om en operation behöver utföras, så använder läkaren speciella instrument som också sätts in genom små snitt.

Laparoskopi används ofta för att diagnostisera eller behandla problem relaterade till:

* Ändtarmscancer
* Blindtarmsinflammation
* Buksår
* Gallstensoperaton
* Graviditetsförlopp
* Inre blödningar
* Kvävgasemboli
* Mag- tarmsjukdomar
* Ödem i buken

Fördelarna med laparoskopi jämfört med traditionell kirurgi innefattar mindre smärta efter operationen, snabbare återhämtning, mindre blodförluster och lägre risk för infektioner. Dessutom kan patienten få en bättre kosmetisk effekt eftersom de små snitten ofta är lätta att dölja.

Meios är en typ av celldelning som sker i könscellerna hos växter, djur och människor. Den har till syfte att producera könsceller, såsom ägg- och spermieceller, med halv den normala antalet kromosomer genom en reductionsteckning. Vid meiosen sker två omgångar av celldelning utan någon mellanliggande celldelning eller DNA-replikering.

Den första omgången av meios (meios I) innebär en crossing over-händelse där kromosompar i diploida celler byter material med varandra, vilket leder till en rekombination av genetisk information och skapar unika kombinationer av gener. Därefter skiljs de homologa kromosomparen åt och delas upp så att varje dottercell får halva antalet kromosomer.

Den andra omgången av meios (meios II) liknar en mitos, där de resterande kromosomerna i varje dottercell från meios I delas upp igen, vilket resulterar i fyra haploida dotterceller med halva antalet kromosomer jämfört med den ursprungliga diploida cellen.

Meiosen är en nödvändig process för sexuell reproduktion och säkerställer att könscellerna har en unik kombination av genetisk information, vilket leder till mångfald i arternas populationer.

Den menstruationscykeln är den regelbunda fysiologiska process som genomgår äggstockarna och slidan hos kvinnor av fertil framtid. Den består av ett antal faser, inklusive menstruationen, follicelutvecklingen, ovulationen och lutealfasen. Cykeln styrs av hormonella signaler och varar vanligtvis mellan 21 och 35 dagar. Under menstruationsfasen förlorar kvinnan ungefär 30-80 ml blod, sliddet skiljs från väggarna i livmodern och en ny slidrelinj bildas under de kommande faserna. Menstruationscykeln är viktig för reproduktionen eftersom den möjliggör befruktning genom att släppa loss ett ägg från äggstocken var 28:e dag (i en genomsnittlig cykel) och preparerar slidan för möjlig befruktning.

"Prevalens" er en begrep i epidemiologi som refererer til den totale andelen av individuer i en population som har en bestemt sykdom, skade eller tilstand ved et givent tidspunkt. Det kan også beskrive antall personer som har en bestemt egenskap eller eksponering i en befolkning. Prevalensen måles ofte som en prosentandel av den totale populationen eller som antall per 1000, 10 000 eller 100 000 personer, afhængig av hyppigheden og størrelsen på populationen.

Det er viktig å skille mellom prevalens og incidens. Incidensen beskriver antall nye tilfeller av en sykdom eller tilstand som oppstår innen et bestemt tidsrom, mens prevalensen viser hvor mange personer i en population som har den på et gitt tidspunkt. Prevalensen vil ofte være høyere enn incidensen for kroniske sykdommer og tilstander, siden disse kan forekomme over lengre tidsperioder.

'Marriage' är en social, religiös och/eller juridisk institution som etablerar ett formellt förhållande mellan två personer, ofta definierat genom äktenskapslöfte. Äktenskapet innebär i allmänhet rättigheter och ansvarigheter enligt lagen, såsom arvsrättigheter, beslutanderätt över varandra och gemensam egendom.

Äktenskap kan också involvera en emotionell kommittent till varandra, som kan omfatta kärlek, respekt och lojalitet. Det finns många former av äktenskap runt om i världen, inklusive monogami (endast en partner), polygyni (en man med flera hustrur) och polyandri (en kvinna med flera män).

Det är viktigt att notera att äktenskapslagar och sedvänjor varierar mycket mellan olika kulturer, samhällen och länder. I vissa områden är homosexualitet ogiltigförklarat, medan andra tillåter samkönade äktenskap. Även ålderskrav, kraven på samtycke och andra aspekter kan variera mycket.

Sädeskanaler, även kända som deferenskanaler eller vas deferens, är en del av det maskulina reproduktionssystemet hos däggdjur. De är ett par muskulösa rör som transporterar spermier från varje testikel till urinblåsan, där de blandas med den vätska som produceras i prostata och bulbourethrala körteln för att bilda ejakulat.

Sädeskanalerna är omgivna av glatt muskulatur, vilket hjälper till att transportera spermierna genom peristaltiska kontraktioner under sexuell stimulans. När mannen når orgasm och utsöndrar ejakulat, rör sig spermierna från urinblåsan genom urinvägen och uretran för att sedan lämna kroppen via penis.

Kryptorkism är ett medicinskt tillstånd där en persons skulderblad sitter högre än normalt, vilket orsakas av att muskler och senor i området inte har utvecklats korrekt. Detta kan leda till problem med rörelseomfånget och smärtor i axeln och ryggen. I allvarliga fall kan det även påverka andning, hjärtfunktion och andra kroppsliga funktioner. Kryptorkism behandlas vanligen kirurgiskt genom att korrigera muskel- och senanordningen i axelområdet.

I assume you are asking for a medical definition of "spermatocytes." Spermatocytes are a type of cell that is involved in the process of sperm production, which is also known as spermatogenesis. Specifically, spermatocytes are the cells that undergo meiosis, a special type of cell division that results in the formation of four haploid cells, each containing half the number of chromosomes as the original spermatocyte. These haploid cells then develop into spermatozoa, or sperm cells, which are capable of fertilizing an egg and initiating embryonic development.

There are two types of spermatocytes: primary spermatocytes and secondary spermatocytes. Primary spermatocytes are the diploid cells that undergo the first round of meiosis, while secondary spermatocytes are the haploid cells that result from the first division and then undergo the second round of meiosis to form spermatozoa.

It's worth noting that spermatogenesis is a complex process that takes place in the seminiferous tubules of the testes, and it involves several different types of cells working together to produce mature sperm. Spermatocytes are just one important part of this process.

'Vasovasostomi' är en medicinsk term för en kirurgisk proceduren där den skilda vas deferens, det muskelartade rör som transporterar spermier från testiklarna till urinröret, återansluts. Detta görs vanligtvis för att återställa fertiliteten hos en man efter en vasektomi, en form av permanent preventiv metod.

Vasovasostomi är en komplex operation som kräver stor skicklighet och erfarenhet från kirurgen. Den utförs vanligtvis genom ett snitt i buken eller genom små hål med hjälp av en laparoskopi. Under operationen återansluts de två ändarna av vas deferens och försäkrar sig för att de är tillräckligt tätt sammanfogade för att spermier ska kunna passera.

Det är viktigt att notera att framgångsrikhet hos en vasovasostomi kan variera beroende på flera faktorer, inklusive hur länge sedan vasektomin utfördes och kirurgens erfarenhet. En återupprättad fertilitet är inte garanterad efter en lyckad vasovasostomi.

Menotropiner är ett hormonpreparat som består av follikelstimulerande hormon (FSH) och luteiniserande hormon (LH). Det används vanligtvis för att behandla infertilitet hos både män och kvinnor.

För kvinnor kan menotropiner användas för att stimulera äggstockarna att producera fler ägg (ovulation), vilket kan öka chansen för en graviditet. För män kan det användas för att behandla lägre spermieradie och förbättra spermiekvaliteten.

Menotropiner är vanligtvis tillgängliga som injektionspreparat och ska endast användas under medicinsk övervakning.

"Gonadablokering" eller "gonadrubbning" är ett medicinskt tillstånd där produktionen av könshormoner i könskörtlarna (gonaderna) minskar eller upphör. Detta kan orsakas av olika behandlingar, såsom kemoterapi och strålbehandling, som kan skada celler i gonaderna som producerar könshormoner.

Gonadrubbning kan också orsakas av vissa mediciner, till exempel hormonell behandling för prostatacancer hos män och bröstcancer hos kvinnor. Dessa behandlingar är designade för att sänka nivåerna av könshormoner i kroppen och på så sätt hämma tillväxten och spridningen av cancerceller.

Vid gonadrubbning kan det uppstå symptom som relaterar till minskade könshormonnivåer, såsom trötthet, svaghet, nedsatt sexuell lust, oregelbunden menstruation hos kvinnor och infertilitet både hos män och kvinnor. Gonadrubbning kan behandlas med hormonersättningst Therapy (HRT) för att ersätta de saknade könshormonerna.

Oocyte donation är en fertilitetsbehandlingsmetod där äggceller (oocyter) ges från en donor till en mottagare som inte kan producera eller använda egna fungerande äggceller. Detta kan vara orsakat av ålder, tidig menopaus, genetiska störningar eller på grund av behandlingar som skadat äggstockarna, till exempel cancerbehandling.

I oocyte donation är donatorn oftast en ung, fertil kvinna som genomgår stimulering och sedan operativt tas bort äggceller från hennes äggstockar. Därefter kan äggcellerna antingen befruktas med spermier i ett laboratorium (in vitro fertilisation, IVF) och överföras till mottagarens livmoder (embryotransfer), eller så kan de direkt överföras till mottagaren om hon har en partner vars spermier ska användas för befruktning.

Oocyte donation är en teknik som används när andra behandlingsmetoder har visat sig vara otillräckliga och när det inte finns några andra alternativ för att uppnå graviditet. Det är viktigt att notera att oocyte donation är styrd av lagar och etiska riktlinjer som varierar mellan länder, och därför kan det finnas restriktioner och krav som måste uppfyllas för att kunna delta i en sådan behandling.

'Time-to-Pregnancy' (TTP) är ett mått på tiden det tar för en fertil par att bli gravid efter att de börjat försöka. Det definieras som den totala tiden, i månader, från det första försöket att bli gravid till det att en graviditet konstateras eller till att en menstruation inträffar efter det sista försöket innan en graviditet konstateras. TTP används ofta som ett mått på fertiliteten hos en par, där kortare TTP vanligtvis indikerar högre fertilitet och längre TTP kan vara ett tecken på fertilitetsproblem.

Reproduction, health and medical care refer to the various medical services and interventions that are aimed at maintaining and promoting reproductive health and preventing or treating reproductive illnesses and disorders. This can include family planning and contraceptive counseling, prenatal and postnatal care for pregnant women, screening and treatment for sexually transmitted infections (STIs), and management of reproductive endocrine disorders such as polycystic ovary syndrome (PCOS) or erectile dysfunction. It may also involve more specialized medical procedures such as assisted reproductive technologies (ART) like in vitro fertilization (IVF) for couples who are having difficulty conceiving naturally. Additionally, it can include education and counseling on topics related to sexual health and relationships. Overall, the goal of reproduction, health and medical care is to promote healthy reproductive outcomes and overall well-being for individuals and families.

"Prospektiva studier" är en typ av forskningsdesign inom epidemiologi och klinisk forskning. Den innebär att data insamlas prospektivt, det vill säga efter ett bestämt datum och framåt, medan deltagarna fortfarande är i livet och studeras över en viss tidsperiod. Detta står i kontrast till retrospektiva studier, där data insamlas genom att granska redan existerande data eller dokument från tidigare händelser.

Prospektiva studier kan vara antingen kohortstudier eller longitudinella studier. I en kohortstudie följs två eller flera grupper med deltagare som har olika exponeringar för en viss riskfaktor över tid, och man jämför huruvida de utvecklar en viss sjukdom eller inte. I en longitudinell studie följs en population under en längre tidsperiod för att undersöka hur förändringar i olika variabler relaterar till hälsoutfall eller andra utgångar.

Prospektiva studier anses ofta ge starkare bevis som stöd för orsakssamband än retrospektiva studier, eftersom de minskar risken för återblickars bias och ger möjlighet att kontrollera för konfoundingare. Dock kan de vara tidskrävande och dyra att genomföra.

Progesteron är ett steroidhormon som produceras naturligt i kroppen, framförallt under graviditeten. Det produceras huvudsakligen i glandulae suprarenalis (binjurarna) och corpus luteum (en struktur i äggstockarna efter ägghalten lossnat). Progesteron spelar en viktig roll i regleringen av menstruationscykeln, underhåll av graviditeten och utvecklingen av fostret.

Under menstruationscykeln hjälper progesteron till att förbereda livmodern för möjlig befruktning genom att öka dess sekretion och minska muskelaktiviteten i livmoderslemhinnan. Om ett ägg blir befruktat och implanteras i livmodern, fortsätter corpus luteum att producera progesteron för att underhålla graviditeten. Progesteron hjälper till att hålla livmoderslemhinnan intakt och minskar risken för missfall.

Om en graviditet inte uppstår, kommer nivåerna av progesteron att sjunka, vilket leder till menstruationen. Progesteron kan också användas som ett läkemedel för att behandla vissa hormonella störningar och för preventivmedel.

'Zona pellucida' är ett membran som omger ovarialceller och ägg (oocyter) hos däggdjur, inklusive människor. Det består av en speciell grupp glykoproteiner och har flera viktiga funktioner under befruktningen.

Zona pellucida skyddar ägget från mekaniska skador och bakterieinfektioner, samt hjälper till att reglera interaktionen mellan spermier och ägg vid befruktningen. Spermier måste penetrera zona pellucida för att kunna befrukta ägget, och detta process kräver en speciell reaktion som kallas akrosomreaktionen. Efter befruktningen hjälper zona pellucida också till att förhindra att flera spermier kan penetrera samma ägg.

Icke-befruktade ägg kan lagras i ovarierna under en period med hjälp av zona pellucidas skyddande egenskaper, och det kan också spela roll i att initiera embryots utveckling efter befruktning.

Oocyte aspiration, oocytaspirering eller äggcellsaspirering är en teknik inom reproduktiv medicin där äggceller tas ut från äggstockarna hos en kvinna för att användas i assisterad befruktning (IVF) eller in vitro-fertilisering.

Under ett oocyte aspiration-förfarande placeras en tunn, slangformad kateter genom slidväggen och in i äggstockarna med hjälp av ultraljudsledning. Sedan skapas ett undertryck i katetern för att dra ut vätskan som omger äggcellerna från små blåsor (folliklar) i äggstockarna. Äggcellerna tas sedan ut från vätskan och förbereds för befruktning i laboratoriet.

Oocyte aspiration är en relativt smärtfritt procedur som vanligtvis utförs under medveten sedering eller mild bedövning. Det är en viktig del av IVF-behandling och kan också användas för att diagnostisera äggstockscancer eller andra äggstockssjukdomar.

Kohortstudie är en epidemiologisk studietyp där en grupp individer (kohorten) följs över tid för att undersöka samband mellan exponeringar och hälsa. Kohortstudien kan vara antingen prospektiv, där deltagarna rekryteras i förväg och studien följer dem framåt i tiden, eller retrospektiv, där man undersöker en kohort som redan har exponerats för ett visst fenomen i det förflutna.

I en prospektiv kohortstudie identifieras deltagarna baserat på en viss exponering och jämförs sedan med en kontrollgrupp som inte är exponerad. Deltagarna följs sedan över tid för att se om de utvecklar en viss hälsotillstånd eller komplikationer.

Retrospektiva kohortstudier använder sig av redan befintliga data, till exempel sjukvårdsregister eller folkräkningar, för att undersöka samband mellan en tidigare exponering och senare hälsoutfall.

Kohortstudier ger ofta starka belägg för orsakssamband eftersom man kan följa deltagarna över lång tid och kontrollera för potentiala störvariabler.

Salpingitis är en medicinsk term som refererar till inflammation eller iritiation i en eller båda av de två tuba uterina, också kända som äggledare. Tuba uterina är ett par tunn, slingrande rör som förbinder livmodern med eierstockarna och hjälper till att transportera ägg till livmodern under ägglossning.

Salpingitis kan orsakas av en bakterieinfektion, ofta som en komplikation till en annan infektion någonstans i reproduktiva systemet, såsom en urinvägsinfektion eller en infektion i livmodern. De flesta fallen av salpingitis orsakas av sexuellt överförbara bakterier, särskilt Chlamydia trachomatis och Neisseria gonorrhoeae. Andra möjliga orsaker kan vara inflammatoriska tarmsjukdomar eller sjukdomar som beror på en störd immunförsvar.

Symptomen på salpingitis kan inkludera smärta i underlivet, feber, obehagligheter vid urinering, obehagliga menstruationscykler och ett grumligt eller luktande vaginitisutflöde. I allvarliga fall kan salpingitis leda till komplikationer som infertilitet, ektopisk graviditet eller tuboperitonit (inflammation i bukhinnan).

Behandlingen av salpingitis består vanligen av antibiotika för att behandla infektionen och smärtlindrande medel för att lindra symtomen. I allvarliga fall kan kirurgi vara nödvändig för att dränera abscesser eller ta bort ärrvävnad som orsakar obstruktion i tuba uterina.

I'm sorry for any confusion, but "Oceania" is not a medical term. It is a geographical region that comprises numerous countries and territories in the Pacific Ocean. This includes Australia, New Zealand, Papua New Guinea, and many islands in the Pacific. If you have any questions related to medicine or health, I'd be happy to try and help with those!

Sertoli cell-only syndrome (SCOS) er en medisinsk tilstand der karakteriseres af mangel på germinal epithelceller i seminiferøre tubulerne i testiklerne, mens Sertoli-cellerne fortsat er tilstede. Dette betyder at der ikke bliver produceret sædceller (spermatozoïder) og dermed kan den berørte person ikke gøre en kvinde gravid ved naturlig befrugtning.

SCOS kan forekomme alene eller i forbindelse med andre sygdomme, såsom Klinefelters syndrom eller testikulær feminisering syndrom. Det er vigtigt at påpege at personer med SCOS ofte har normale kønshormonnivåer og kan have sekundære køns karakteristika som f.eks. øget kropsbehåring, muskelmasse og dyb stemme.

Diagnosen stilles typisk ved hjælp af en biopsi af testiklen eller gennem brug af avanceret billeddiagnostik såsom scrotal ultralyd eller MRI. Der er for tiden ingen kurativ behandling til rådighed for SCOS, men visse former for fertilitetsbehandling kan muligvis hjælpe med at opnå graviditet ved hjælp af donorsædceller eller invitro fertilisering (IVF) med intracytoplasmatisk sædcelle injektion (ICSI).

Follikelstimulerande hormon, humant (FSH) är ett hormon som produceras och secreteras av gonadotropinförhornet i hypofysen, en liten endokrin gland i hjärnan. FSH spelar en viktig roll i reproduktiv systemet genom att stimulera tillväxten och mognaden av könsceller (ägg- eller spermieceller) i äggstockarna respektive testiklarna.

Hos kvinnor hjälper FSH till att stimulera tillväxten och utvecklingen av flera primära folliklar i äggstockarna under menstruationscykeln. Den dominerande follikeln kommer sedan att fortsätta mogna och producera estradiol, vilket leder till en ökning av LH (luteiniserande hormon) och slutligen ägglossningen (ovulation).

Hos män hjälper FSH till att stimulera spermiecellernas produktion i testiklarna genom att påverka Sertolicellerna, som är ansvariga för att underhålla och skydda de mogna spermierna.

FSH-nivåer kan variera beroende på ålder, kön och reproduktiva status. Exempelvis kan FSH-nivåer hos kvinnor öka med åldern eller vid menopaus, medan män med lägre spermiecelltal ofta har högre FSH-nivåer än män med normalt spermiecelltal.

The estrous cycle is the reproductive cycle in certain mammals, including many non-primate placental mammals, that involves periodic changes in the reproductive tract and behavior of the female. It is often referred to as the "heat" cycle. The estrous cycle is regulated by hormonal changes and can be divided into several stages:

1. Proestrus: This stage lasts for a few days and is characterized by the development of follicles in the ovaries, which produce estrogen. As a result, the female may show signs of sexual receptivity, such as increased vocalization and attraction to males. However, she is not yet ready for fertilization.
2. Estrus: This stage marks the peak of sexual receptivity in the female. The levels of estrogen are at their highest, and the female will actively seek out a mate. Ovulation occurs during this stage, making it possible for fertilization to occur.
3. Metestrus: After ovulation, the levels of estrogen begin to decline, and progesterone starts to rise. The female may lose interest in mating and become less receptive to males.
4. Diestrus: This is the final stage of the estrous cycle, during which the corpus luteum (a temporary endocrine structure formed from the ruptured follicle) produces progesterone. The female is no longer sexually receptive, and the uterus prepares for potential pregnancy or menstruation (in primates).

The length of the estrous cycle varies between species, ranging from a few days to several weeks. In some animals, such as dogs and cats, the estrous cycle is polyestrous, meaning that it occurs multiple times throughout the year. In other animals, such as cows and sheep, the estrous cycle is seasonal and closely tied to environmental factors like day length.

It's important to note that humans do not have an estrous cycle; instead, they have a menstrual cycle, which involves shedding of the uterine lining (menstruation) if fertilization does not occur.

Diagnostiska tekniker inom obstetrik och gynekologi är metoder och verktyg som används för att ställa diagnoser och övervaka patienters hälsotillstånd under graviditet, förlossning och gynekologisk vård. Några exempel på dessa tekniker inkluderar:

1. Ultraljud - En icke-invasiv teknik som använder högfrekventa ljudvågor för att producera bilder av fostret under graviditeten och av kvinnans reproduktiva organ.
2. Amniocentes - En invasiv diagnostisk teknik där en liten mängd fostervatten tas ut från livmodern för att analysera fostrets DNA, vilket kan upptäcka genetiska abnormaliteter.
3. Chorioncentesis - En invasiv diagnostisk teknik där en liten del av moderkakan tas bort för att analysera fostrets DNA och upptäcka genetiska abnormaliteter.
4. Paptest - En screeningtest som används för att upptäcka cellförändringar på livmoderhalsen, vilket kan vara ett tecken på cancer eller förstadium till cancer.
5. Kolposkopi - En metod där en ljuddriven mikroskopisk apparat används för att undersöka livmoderhalsen och säkerställa att det inte finns onormala cellförändringar eller andra abnormaliteter.
6. Endometriosbiopsi - En invasiv diagnostisk teknik där en liten del av livmoderslemhanget tas bort för att analysera och upptäcka eventuell endometrios, en gynekologisk sjukdom som orsakar smärta och infertilitet.
7. Hormonella blodtester - Blodprover kan tas för att mäta olika hormonnivåer i kroppen, vilket kan hjälpa till att fastställa diagnoser och övervaka behandlingar för olika gynekologiska sjukdomar.

Superovulation är en medicinsk term som refererar till den process där en kvinna ges hormonbehandling med syfte att stimulera flera folliklar i äggstockarna att utvecklas och släppa fler än ett ägg under en cykel, istället för det vanliga ett ägg som normalt sett sker under en naturlig menstruationscykel. Detta ökar sannolikheten för att flera ägg befruktas och utvecklas till embryon, vilket kan vara användbart inom fertilitetsbehandlingar som konstgjord befruktning (IVF) eller insemination.

Superovulation uppnås vanligtvis genom att ge patienten hormonpreparat som innehåller gonadotropiner, till exempel follikelstimulerande hormon (FSH) och/eller luteiniserande hormon (LH). Dessa hormoner hjälper till att stimulera tillväxten och utvecklingen av flera folliklar samtidigt. Superovulation övervakas vanligtvis genom ultraljud och hormonnivåmätningar för att minimera riskerna för komplikationer som ovanstimulering och multipel graviditet.

'Könsceller' (i engelskspråkig medicinsk terminologi kallade 'Gonadal cells') är de celler i en individuals kropp som producerar ägg (även kallade 'övergångsceller') eller spermier (i testiklarna). Könscellerna utvecklas från primordiala könsceller under fostertiden, beroende på individens kromosomala könsbestämning. Om en individ är XY (han) kommer primordiala könsceller att utvecklas till spermatogonier i testiklarna. Om en individ är XX (hon) kommer primordiala könsceller att utvecklas till äggceller i äggstockarna. Könscellerna spelar en central roll i reproduktionen då de ger upphov till könsceller som kan leda till befruktning och produktion av ett nytt individ.

I medicinsk kontext refererar "paritet" till att någonting är jämnt eller likadant på båda sidor. Det används ofta för att beskriva symmetri i anatomin, men kan även användas inom neurologi för att beskriva muskelsymmetrin hos en person. I psykiatrin kan paritet användas för att beskriva ett tillstånd där en persons tankar och perception är välordnade och logiska, utan tecken på psykotisk störning som exempelvis tankestörning eller hallucinationer.

'Gonadotropin-releaseing hormone' (GnRH) är ett neuroendokrint hormon som produceras i hypotalamus i hjärnan. Det reglerar frisättningen av gonadotropiner, luteiniserande hormon (LH) och follikelstimulerande hormon (FSH), från adenohypofysen i hypofysen. GnRH verkar via sin specifika receptor, GnRH-receptorn, som finns i adenohypofysen.

GnRH frisätts i en pulsatil modell och påverkar därmed frisättningen av LH och FSH, vilket i sin tur reglerar reproduktiva funktioner såsom äggstockarnas (ovaries) och testiklarnas (testes) hormonproduktion och ägglossning (ovulation). Vidare kan GnRH-analoger användas terapeutiskt för att behandla tillstånd som beror på störda nivåer av könshormoner, såsom prostatacancer hos män och endometrios hos kvinnor.

Könskromosomrubbningar, eller sex chromosome abnormalities, är avvikelser i antalet eller strukturen på könskromosomerna. Människan har vanligtvis 46 kromosomer, inklusive två könskromosomer. Hos män är de vanligen X och Y (XY), medan kvinnor normalt har två X-kromosomer (XX).

Könskromosomrubbningar kan orsaka olika hälsoproblem beroende på vilken typ av avvikelse det är. Några exempel på vanliga könskromosomrubbningar inkluderar:

1. Klinefelters syndrom (47, XXY): Den drabbade individen har en extra X-kromosom, vilket kan leda till fertilitetsproblem, bröstutveckling hos män och utvecklingsstörningar.
2. Turners syndrom (45, X): Den drabbade individen saknar vanligtvis en X-kromosom, vilket kan leda till kortvuxenhet, oregelbunden menstruation och infertilitet hos kvinnor.
3. Syndrom XYY (47, XYY): Den drabbade individen har en extra Y-kromosom, vilket kan leda till längre kroppslängd, lägre intelligenskvot och beteendeproblem hos män.

Det är värt att notera att inte alla personer med könskromosomrubbningar kommer att uppleva hälsoproblem eller utvecklingsstörningar. Vissa avvikelsen kan vara så subtila att de aldrig märks eller orsakar några problem.

"Själslig behandling", även känt som psykisk behandling, är en form av terapi som fokuserar på att hjälpa en person att hantera och lösa emotionella eller beteendemässiga problem. Det kan inkludera en rad olika tekniker och metoder, beroende på den specifika terapeutiska skolan eller teorin som terapeuten följer. Några exempel på själsliga behandlingsformer är kognitiv beteendeterapi (KBT), psykodynamisk terapi, familjeterapi och gruppterapi.

Syftet med själslig behandling är att hjälpa personer att förbättra deras mentala hälsa och välbefinnande genom insikt, förståelse och förändring av sina tankar, känslor och beteenden. Behandlingen kan ske enskilt med en terapeut eller i en grupp sammanhang, beroende på behandlingsformen och individens specifika behov.

Det är värt att notera att själslig behandling inte ska förväxlas med medicinsk behandling som ofta innebär användning av psykofarmaka. I vissa fall kan dock själslig behandling kombineras med medicinsk behandling för att ge den bästa möjliga behandlingskombinationen för en given individ.

Organstorlek är ett mått på storleken på olika organ i kroppen, ofta uttryckt i volymen (till exempel i kubikcentimeter, cm3) eller i vikt (till exempel i gram, g). Organens storlek kan variera mellan individer beroende på en rad faktorer som kön, ålder, genetiska faktorer och hälsostatus. I vissa fall kan organens storlek användas som ett sätt att bedöma hälsan hos en individ, till exempel när man mäter storleken på levern för att undersöka om den är utsatt för skada eller sjukdom.

"Behandlingsresultat" er en betegnelse for hvordan en pasient reagerer på en behandling. Det kan inkludere forbedringer i symptomer, funksjon og kvalitet av liv, men også potentiale bivirkninger eller komplikasjoner til behandlingen. Behandlingsresultatet må ofte evalueres over tid for å kunne avgjøre om behandlingen er effektiv og om det er behov for justeringer i terapeutisk strategi.

'Könsmognad' refererer til den fysiske, kønsmæssige udvikling som unge gennemgår under puberteten, når de bliver fysisk voksne og skaber potentiale for reproduktion. Denne proces involverer ændringer i kroppen, herunder øget vækst, ændringer i kønsorganerne, udvikling af sekundære kønskarakteristika og begyndende produktion af reproduktionshormoner.

For drenge inkluderer dette typisk:

1. Øget væksthastighed og muskelmassevækst
2. Udvikling af body hair, herunder skæg, mustascher og behåring under armene og i skridtet
3. Dybning af stemmen
4. Ændringer i kønslivet, inklusive erektioner og ejakulationer
5. Udvikling af testikler og penis

For piger inkluderer dette typisk:

1. Begyndende menstruation (regelblodning)
2. Øget brystvækst
3. Udvikling af body hair, herunder underarmene og i skridtet
4. Voksende højde og vægt
5. Skift i kønslivet, inklusive vaginale sømmelubrikation

Könsmognad er en normal og vigtig del af udviklingen for både drenge og piger, men det kan variere meget fra person til person. Nogle unge vil nå puberteten tidligere eller senere end andre, og dette er normalt så længe der ikke er andre tegn på sundhedsproblemer.

Den medicinska termen "konstgjord, heterolog befruktning" definieras som en metod där en främmande donators (heterolog) spermie används för att befrukta ett ägg (ovum), vanligtvis genom invitrofertilisering (IVF) eller intracytoplasmisk sperminjektion (ICSI). Denna metod används när den manliga partnern har infertilitet orsakad av en brist på livskraftiga spermier eller när han bär på genetiska sjukdomar som inte ska överföras till avkomman.

'Könskvot' är ett begrepp som ofta används inom medicinen och hänsyftar på ett system där antalet män och kvinnor i kliniska prövningar av läkemedel försöker balanseras. Det vill säga, målet är att ha ungefär lika många deltagare av varje kön i en studie.

Detta görs främst för att säkerställa att effekterna och biverkningarna av läkemedlen är jämförbara mellan könen, eftersom det kan finnas skillnader i hur olika läkemedel påverkar män och kvinnor. Genom att ha en jämn fördelning av könen i kliniska prövningar kan forskarna få en mer representativ bild av hur läkemedlet fungerar i olika populationer.

Det är värt att notera att det inte alltid är möjligt eller etiskt acceptabelt att ha en perfekt könsbalans i en studie, men syftet med ett könskvot-system är att så långt som möjligt sträva efter att uppnå en jämn fördelning.

'Kroppsvikt' refererer til den totale vektet av en persons kropp. Denne vekten måles vanligvis i enheten kilogram (kg) eller pund (lb), og inkluderer alle deler av kroppen, inklusiv muskler, ben, organer, blod, fedt, væske og knogler. Kroppsvekt er en viktig fysisk parametere som ofte måles og overvåkes i medisinske sammenhenger for å evaluere helse status, kroppsfunksjon og risiko for medisinske tilstander som f.eks. overvikt og fedme.

Medicinskt sett betyder "gametöverföring till äggledare" att människans spermier överförs till kvinnans äggledare, vanligtvis genom penetrativ sex. Detta sker under ovulationen när ett ägg har lossnat från äggstocken och befinner sig i äggledaren för möjlig befruktning. Om en spermie träffar och förenas med ägget kan det leda till en befruktning och slutligen en graviditet.

'Fenotyp' är ett begrepp inom genetiken och betecknar de observerbara egenskaper, drag eller karaktärer hos en individ som resulterar från den specifika kombinationen av arv (genotyp) och miljöpåverkan. Fenotypen kan vara fysiska egenskaper såsom ögonfärg, storlek och form, men även beteendemässiga drag som intelligens och personlighet. Fenotypen uttrycks genom interaktionen mellan genotypen och olika miljöfaktorer som livsstil, näringsintag, sjukdomar med mera.

'Sperm retrieval' är en medicinsk term som refererar till metoder och tekniker för att erhålla spermier från en man, oftast används inom fertilitetsbehandling när mannen har problem med att producera eller transportera spermier normalt. Det finns olika typer av spermiehintrasättningsmetoder, till exempel:

1. Testikulär spermieextraktion (TESE): En kirurgisk procedur där en liten bit vävnad tas bort från testikeln för att leta efter spermier.
2. Mikro-TESE: En modifierad form av TESE där en mikroskop används för att undersöka vävnaden under högre förstoring, vilket kan öka chansen att hitta levande spermier.
3. Percutan epididymal spermieaspiration (PESA): En icke-kirurgisk metod där en tunn nål används för att suga upp spermier direkt från epididymis, den del av reproduktionssystemet där spermier mognar.
4. Mikro-epididymal spermieaspiration (MESA): En metod som liknar PESA, men där en mikroskop används för att underlätta identifieringen och insamlingen av spermier från epididymis.
5. Testikulär spermi biopsi (TSB): En kirurgisk procedur där en liten bit vävnad tas bort från testikeln för att leta efter spermier, och denna metod kan användas när man vill undersöka orsaken till infertilitet.

Spermier som har hämtats med hjälp av dessa metoder kan användas i olika typer av fertilitetsbehandlingar, såsom in vitro fertilisation (IVF) eller intracytoplasmisk spermieinjektion (ICSI).

I medicinska sammanhang kan "parningsbeteende hos djur" definieras som de beteenden, ritualer och aktiviteter som djur utför för att fortplanta sig och para sig. Detta inkluderar ofta visuella signaler, doftmarkerande, läten, dansliknande rörelser och slutligen kopulationen. Parningsbeteendet varierar stort mellan olika djurslag och kan påverkas av faktorer som hormonella förändringar, social status och miljö. Det är viktigt att studera parningsbeteenden hos djur eftersom det kan ge oss insikter om deras reproduktiva strategier, sociala strukturer och evolutionära utveckling.

Protamin är ett lågmolekylärt protein som utvinns från spermatozooiderna hos lax, öring och andra fiskar. Det används inom medicinen som ett starkt basiskt ämne för att neutralisera svaga syra-lösningar eller heparin, ett blodförtunnande medel.

När protamin blandas med heparin bildar de en komplex som sedan långsamt sönderfaller och ger ifrån sig heparinet tillbaka i kroppen. Detta gör att protamin ofta används efter operationer där heparin har använts för att förhindra blodproppar.

Det är viktigt att notera att överdosering av protamin kan leda till allvarliga biverkningar, inklusive lägre blodtryck och andningssvårigheter. Därför ska protamin administreras med försiktighet och under noggrann observation.

'Mycoplasma hominis' är en art av små, akvatiella bakterier som saknar cellyta och därmed också cellväggar. De är normalt förekommande i människans könsorgan och kan ingå som en del av den normala bakteriefloran i slidan hos friska kvinnor.

M. hominis kan dock orsaka infektioner när de sprider sig till andra kroppsdelar, särskilt efter operationer eller när immunförsvaret är nedsatt. Infektioner med M. hominis kan vara associerade med olika symtom beroende på vilken del av kroppen som är infekterad.

Exempelvis kan M. hominis orsaka lunginflammation, hjärtsackinfektion eller infektioner i urinvägar och könsorgan. Vid graviditet kan en infektion med M. hominis också öka risken för komplikationer som missfall, förtidig födsel eller lågviktiga börjar.

Spermiogenese är den process där spermatozoides, de fullyttiga manliga könscellerna, mognar från tidigare former i sädescellerna. Denna process involverar morfologiska och funktionella förändringar av sädescellen, inklusive kondensation av dess kromatin, utveckling av en flagell (svans) för rörelse och eliminering av cytoplasma. Spermiogenesen är den sista fasen i spermieproduktionen, som kallas spermatogenes, och sker inne i de speciella tubstrukturerna i testiklarna, kallade seminiferöa tubuler.

I'm sorry for any confusion, but "Rwanda" is a country located in East Africa and not a medical term or concept. It is bordered by the Democratic Republic of the Congo to the west, Uganda to the north, Tanzania to the east, and Burundi to the south. If you have any questions about medicine or healthcare, I'd be happy to try to help answer them for you!

En kromosomdeletion är ett medicinskt tillstånd där en del av en kromosom saknas. Detta orsakas vanligtvis under meiosen, den cellulära processen då könsceller bildas, när en bit av en kromosom avlägsnas av misstag. Deletionerna kan vara mycket små och omfatta endast ett litet antal gener eller vara stora och omfatta stora delar av kromosomen.

Deletioner på autosomer (icke-könskromosomer) kan leda till olika grader av developmentella rubbningar, beroende på storleken och platsen för deletionen. Små deletioner kan vara asymptomatiska eller orsaka milda till måttliga problem, medan större deletioner ofta orsakar allvarligare problem som till exempel mentala retardation, missbildningar och ökad risk för sjukdomar.

Deletioner på köns kromosomer (X- och Y-kromosomer) kan också leda till olika grader av developmentella problem och könsspecifika tillstånd, såsom Klinefelters syndrom och Turners syndrom.

Medicinskt sett definieras de manliga könsorganen som de primära och sekundära karaktärsdragen hos en biologisk man. De primära könsorganen inkluderar testiklarna, som producerar spermier och den manliga könshormonen testosteron, samt den tillhörande scrotum-sakken. De sekundära könsorganen innefattar penis, prostata, blygdben och bröstkörtlarna. Dessa organ utvecklas under fostertiden under inflytande av könshormoner.

Utomkvedshavandeskap, även känt som extraúterin graviditet eller ektopisk graviditet, är en komplikation under graviditeten där befruktade ägget (zigen) implanteras och utvecklas utanför livmodern, oftast i ett av de båda Eileiterna. Detta kan orsaka allvarliga komplikationer, inklusive inre blödningar och skador på reproduktiva organ, om det inte behandlas i tid.

Det vanligaste tecknet på utomkvedshavandeskap är stark och plötslig buksmärta, ofta tillsammans med vaginal blödning eller spotting. Andra tecken kan inkludera svaghet, yrsel, orkar inte stå upp, eller smärtor när man urinerar. Om du tror att du har tecken på utomkvedshavandeskap behöver du omedelbart söka vård på ett sjukhus.

Psykologisk stress kan definieras som ett svar på ett förhöjt krav eller en utmaning i miljön som aktiverar fysiologiska och kognitiva mekanismer för att möta denna utmaning. Den kan uppstå när individen upplever att han eller hon har otillräckliga resurser för att hantera situationen. Psykologisk stress kan leda till en rad symtom som fysiska reaktioner, känslomässiga reaktioner och förändrade beteenden. Fysiska reaktioner kan inkludera ökad hjärtfrekvens, höjd blodtryck och svettningar. Känslomässiga reaktioner kan vara oro, rastlöshet, irritabilitet och sorg. Beteendereaktioner kan omfatta tillbakadragande från sociala situationer, ändringar i aptiten och sömnvanor och missbruk av droger eller alkohol. Långvarig psykologisk stress kan leda till allvarliga hälsoproblem som depression, ångest, hjärt-kärlsjukdomar och autoimmuna sjukdomar.

'Menstruation, utebliven' kan definieras som frånvaro av menstruationsblödning hos en person med regelbunden menstruationscykel under en tidsperiod som är längre än vad som anses normalt. För de flesta kvinnor är det vanligt att ha menstruation var 28:e dag, men +/- 7 dagar är också withinormala limiter (21-35 dagars cykel). Om en person missar två eller fler menstruationsblödningar i rad kan det vara ett tecken på amenorré.

Amenorré delas ofta upp i två kategorier: primär och sekundär. Primär amenorré definieras som frånvaro av menstruation hos en person som aldrig har haft en menstruationsblödning vid 16 års ålder. Sekundär amenorré definieras som frånvaro av menstruation under sex månader eller längre hos en person som tidigare hade regelbunden menstruation.

Det kan finnas olika orsaker till utebliven menstruation, inklusive hormonella rubbningar, stress, viktminskning, övervikt, störningar i ämnesomsättningen och strukturella problem med fortplantningsorganen. I vissa fall kan det vara ett tecken på underliggande sjukdom eller medicinsk tillstånd, så det är viktigt att söka medicinsk expertis om man upplever symptomen på amenorré.

'Adoption' är en medicinsk term som refererar till processen där ett barn blir en permanent del av en annan familj genom en juridisk överlämnande från sina biologiska föräldrar eller en fosterfamilj. Det innebär att adoptivföräldrarna får full laglig och social ansvar för barnets välbefinnande, uppfostran och omsorg. Adoption kan ske inom landet (inlandsadoption) eller från ett annat land (internationell adoption). Det är viktigt att notera att adoption innebär en stor livsändring för barnet och ska därför behandlas med stor respekt och omsorg.

Reproductive tract infectioner (RTI) är en allmän term för infektioner som drabbar reproduktiv system, inklusive vulva, vagina, cervix, ovarier, fallopianrör, livmoder och manliga organ såsom penis, prostata, och testiklar. RTIs kan orsakas av bakterier, virus, parasiter eller svampar. De kan leda till komplikationer som infertilitet, ektopisk graviditet och ökad risk för könssjukdomar. Vissa vanliga exempel på RTIs inkluderar bakteriell vaginos, gonorré, klamydia och HIV/AIDS.

Födelsekontroll, även känt som familjplanering eller födselshämmande metoder, är enligt Världshälsorganisationen (WHO) definierat som "de metoder, strategier och tjänster som används för att ge information, rådgivning och tillgång till familjeplaneringsmetoder med syfte att hjälpa människor att få barn när de väljer det."

Det finns olika typer av födelsekontrollmetoder, både reversibla och icke-reversibla. Reversibla metoder inkluderar användning av preventivmedel som piller, pessarier, vaginal ringar, hormonspiraler, kondomer, naturlig familjplanering och morgondop. Icke-reversibla metoder innefattar operationer som sterilisation av kvinnor (tublig ligatur) eller män (vasektomi).

Födelsekontroll kan ha en positiv effekt på hälsa och utveckling genom att ge kvinnor och familjer möjlighet att planera sina graviditeter, vilket kan leda till bättre moderska- och barnhälsan, minskad barndödlighet och förbättrade socioekonomiska förutsättningar.

"Knockout mus" är en typ av genetiskt modifierade möss som saknar en viss gen som normalt finns i deras kroppar. Denna gen inaktiveras eller "knockas ut" med hjälp av tekniker som ger forskare möjlighet att studera funktionen hos den specifika genen och hur den påverkar olika fysiologiska processer i kroppen. Detta kan vara användbart för att undersöka samband mellan genetiska faktorer och sjukdomar, läkemedelsverkan och biologiska processer.

Spermatogonier är en typ av stamceller i testikeln hos däggdjur, inklusive människan. Dessa celler har förmågan att förnya sig själva och också differensiera till andra typer av könsceller, så kallade spermatocyter, som i sin tur kan utvecklas till spermier (sädesceller). Spermatogonierna är alltså en viktig del av den biologiska processen känd som spermatogenes, vilken leder till produktion av spermier och därmed möjliggör reproduktion.

En vasektomi är en form av permanent födelsekontroll för män. Under proceduren klyvs den ena eller båda spermiernas transportbanor, vanligen kallade vas deferens, varav de flesta spermierna stoppas från att lämna kroppen. Detta gör att det blir mycket osannolikt att kunna få någon framtida graviditet efter operationen. Vasektomi är en relativt enkel och säker procedur som vanligtvis utförs under lokalbedövning i ett kirurgiskt centrum eller läkarmottagning. Det bör noteras att även om vasektomi är en mycket effektiv metod för preventiv vård, är det inte omedelbart och kan kräva ytterligare metoder som till exempel skydd under samlag under några månader efter operationen för att avlägsna alla kvarvarande spermier.

'Könshormoner, steroid' refererar till en grupp hormoner som inkluderar både androgener (manliga könshormoner) och östrogener (kvinnliga könshormoner). Dessa hormoner är lipidlösliga och syntetiseras från kolesterol. De har en struktur med ett steroidekvivalent kärn som består av fyra ringar, och detta ger upphov till deras benämning som steroidhormoner.

Androgener produceras främst i testiklarna hos män, men även i mindre utsträckning i binjurarna och äggstockarna hos kvinnor. De viktigaste androgena hormonen är testosteron och dihydrotestosteron (DHT). Androgener spelar en central roll för den manliga reproduktiva systemet, men de har också andra funktioner som påverkar muskelmassa, benstyrka, hårväxt, aggressivitet och sexuell drift.

Östrogener produceras främst i äggstockarna hos kvinnor, men även i mindre utsträckning i testiklarna hos män. De viktigaste östrogena hormonen är estradiol, estrone och estriol. Östrogener spelar en central roll för den kvinnliga reproduktiva systemet, men de har också andra funktioner som påverkar benväxthastighet, kognitiv förmåga, hudens elasticitet, kroppsfettfördelning och sexuell respons.

I normala fysiologiska förhållanden är balansen mellan androgener och östrogener viktig för att upprätthålla en hälsosam hormonnivå hos både män och kvinnor. Förändringar i nivåerna av dessa könshormoner kan leda till olika hälsoproblem, som exempelvis könsspecifika cancerformer, menstruationsstörningar, infertilitet, impotens och klimakteriebesvär.

Livmodertumörer är abnorma vävnadsformationer i livmodern (uterus). De kan vara godartade (benigna) eller elakartade (maligna), beroende på om de är cancerösa eller inte. Livmodertumörer delas vanligen in i tre kategorier:

1. Uterin myom: Detta är en typ av godartad tumör som utvecklas i muskelvävnaden i livmodern. De kan vara olika storlekar och orsaka symtom som menstruationsrubbningar, smärta och blödningar.
2. Livmoders sländhinnecancer (cervixcancer): Detta är en elakartad tumör som utvecklas i livmoderslöjan (cervix). Sländhinnecancern kan vara asymptomatisk under tidiga stadier, men symtom som blödningar efter samlag eller mellan menscykler kan uppstå när tumören växer.
3. Livmodercancer: Detta är en elakartad tumör som utvecklas i livmoderns inre vägg (endometrium). Symtom på livmodercancer kan vara vaginal blödning, smärta och menstruationsförändringar.

Det är viktigt att upptäcka och behandla livmodertumörer så snart som möjligt för att öka chansen till fullständig bot. Rutinmässiga gynekologiska undersökningar och cancer screening kan hjälpa till att tidigt upptäcka livmodertumörer.

En mutation är ett tillfälligt eller permanet genetiskt förändring i DNA-sekvensen som kan resultera i en förändring i strukturen eller funktionen hos ett protein eller en genprodukt. Mutationer kan uppstå spontant under celldelning, eller orsakas av externa faktorer såsom strålning, kemikalier eller virus. Mutationer kan vara skadliga, neutrala eller till och med fördelaktiga beroende på vilken del av genomet de påverkar och hur de påverkar genens funktion.

Estrogen är ett samlingsnamn för en grupp steroidhormoner som är vitala för reproduktivt hälsa och homeostas hos kvinnor. De produceras naturligt i kroppen, främst i äggstockarna, men även i mindre utsträckning i fettvävnad, bröstkörtlar och binjurarna. Estrogen har en rad betydelsefulla funktioner i kroppen, däribland att reglera menstruationscykeln, underhålla skelettet, påverka kardiovaskulärt systemet och stödja reproduktiv hälsa.

Det finns tre huvudsakliga typer av estrogen som förekommer naturligt i människokroppen:

1. Estradiol (E2): Det dominerande estrogenet under kvinnors fertila år och produceras huvudsakligen i äggstockarna.
2. Estron (E1): Produceras i både äggstockar och fettvävnad, och är det huvudsakliga estrogenet hos postmenopausala kvinnor.
3. Estriol (E3): Produceras främst under graviditeten av placentan.

Estrogenets roll inkluderar att:

* Reglera menstruationscykeln och underhålla reproduktiv hälsa
* Stimulera tillväxten och utvecklingen av kvinnliga sekundära könsdrag
* Skydda skelettet genom att förhindra benmassans nedbrytning och främja benneuuppbyggnaden
* Verka som antiinflammatoriskt medel
* Skydda hjärtat och kärlen genom att öka HDL-kolestrol (det "goda" kolestrol) och minska LDL-kolestrol (det "dåliga" kolestrol)
* Stödja kognitiv funktion och minneskapacitet

I medicinsk kontext kan syntetiska former av estrogen användas för att behandla symtom relaterade till menopaus, hormonbrist, osteoporos och vissa typer av cancer.

Den medicinska termen för "sädesvätskans utförsgångar" är "ductus ejaculatorius" eller "ejakulationsductus". Detta är de två små rör som transporterar sädesvätskan från bitestiklarna och sädesblåsan till urinröret, så att den kan förs över till kvinnan under samlag. Ductus ejaculatorius består av två delar: ductus deferens (eller vas deferens) och ejakulationsgången (ejaculatory duct).

'Incidens' er en begrep i epidemiologi som refererer til antallet af nye tilfælde af en sygdom, skade eller anden helbredsrelateret hændelse, der opstår inden for en bestemt periode i en given befolkningsgruppe. Incidensen beregnes som det antal nye tilfælde divideret med den gennemsnitlige persontid i befolkningsgruppen under observation, og udtrykkes ofte som et antal tilfælde per 1000 personer pr. år.

Denne måling er vigtig for at forstå hyppigheden af en sygdom eller hændelse i en befolkning og kan anvendes til at sammenligne risici over tid, steder eller mellem forskellige grupper.

"En tvärsnittsstudie (engelska: cross-sectional study) är en typ av observationsstudie inom epidemiologi där data samlas in vid en given tidpunkt eller över en kort tidsperiod, till skillnad från longitudinella studier som följer upp deltagarna över en längre tid. I en tvärsnittsstudie undersöks förekomsten av en viss egenskap, sjukdom eller hälsofaktor hos en population vid en given tidpunkt.

Tvärsnittsstudier är användbara för att uppskatta prevalens (den aktuella andelen fall) hos en viss sjukdom eller tillstånd, men de ger sällan information om orsakssamband eftersom de inte kan etablera en tidsföljd mellan exponering och utgång. Därför är det svårt att fastslå om ett samband mellan två variabler är orsakssamband eller bara en slumpmässig korrelation."

Medicinskt sett definieras könssjukdomar hos män ofta som infektioner eller andra medicinska tillstånd som primärt påverkar de manliga könsorganen, såsom penis, prostata, testiklar och binjurar. Några exempel på vanliga könssjukdomar hos män inkluderar balanit (infektion eller inflammation av förhuden och/eller eggstocken), epididymit (inflammation av epididymis), prostatit (inflammation av prostata), orchit (inflammation av testikeln) och sexuellt överförbara infektioner (STI/STD) som chlamydia, gonorré och HIV. Andra icke-infektiösa tillstånd som kan påverka de manliga könsorganen inkluderar penilcancer, testikelcancer och benigna prostatiska sjukdomar som BPH (benign prostatahyperplasi).

Koriongonadotropin, även känt som human koriongonadotropin (hCG), är ett hormon som produceras under graviditeten. Det produceras av den syncytiotrofoblastala cellen i moderkakan och har till uppgift att underhålla graviditeten genom att stimulera äggstockarna att fortsätta producera progesteron, som håller liv i corpus luteum och därmed förhindrar menstruation. Hormonet kan mätas i blodet eller urinen och används bland annat som markör vid graviditetstester.

'Myom' är en benämning på en typ av godartad muskelknuta som kan bildas i livmodern hos kvinnor. Den korrekta medicinska termen för myom är leiomyom eller uterin leiomyom. Dessa knutor består av glatt muskulatur och kan variera i storlek från några millimeter till flera centimeter.

Myomer kan vara ensamma eller förekomma i grupper, och de kan växa inuti livmodern (intramurala myomer), på livmoderns yta (submucösa myomer) eller under livmoderslenken (subserösa myomer). I vissa fall kan myomer också växa ut från livmoderslenken och kallas då pedikulära myomer.

Även om de flesta myomer är ofarliga, kan de i vissa fall orsaka symtom som tunga menstruationer, smärta under menstruationen, smärta i underlivet eller svårigheter att bli gravid. Behandlingen av myomer beror på storleken, antalet och symtomen, och kan bestå av observation, mediciner eller kirurgi.

Spermiehuvudet är den del av spermien som innehåller genetisk information i form av DNA. Det är den del av spermien som penetrerar äggcellen under befruktning. Spermiehuvudet är täckt av en skyddande hinna som kallas akrosom, som innehåller enzymer som hjälper till att genomtränga ägget.

Människokromosom X, även känd som X-kromosomen, är en av de sex typarna av humana kromosomer. Honkön bestäms delvis av två X-kromosomer (XX), medan hankön bestäms av en X-kromosom och en Y-kromosom (XY).

X-kromosomen innehåller ett stort antal gener som är involverade i en rad olika cellulära funktioner, inklusive produktionen av proteiner, reglering av celldelning och utveckling. En av de mest kända aspekterna av X-kromosomen är den så kallade Lyon-hypotesen eller X-inaktiveringen, där en av de två X-kromosomerna i varje cell i en kvinnlig organism slumpmässigt inaktiveras under embryonal utveckling för att undvika överdrivet genuttryck från dubbla kopior av X-kromosomen. Detta leder till ett mosaikmönster av celler med olika aktiva X-kromosomer i olika delar av kroppen.

X-kromosomen innehåller även en rad genetiska sjukdomar som kan orsaka allvarliga hälsoproblem, såsom Duchenne muskeldystrofi, Turner syndrom och Rett syndrom.

Fertility preservation refers to the medical procedures and treatments used to help individuals or couples safeguard their ability to have biological children in the future, typically before undergoing medical treatments that may compromise their fertility. This can include options such as egg, sperm, or embryo freezing, ovarian tissue cryopreservation, or testicular tissue banking. The goal of fertility preservation is to allow individuals to maintain reproductive autonomy and have the opportunity to start a family when they are ready, despite potential fertility-threatening circumstances.

Preventivmedel, kemiska, för män refererar till medel som används för att förhindra befruktning genom att påverka spermiernas funktion eller rörlighet. De flesta av dessa preventivmedel är hormonbaserade och innefattar vanligen testosteron och/eller progestagen. Exempel på kemiska preventivmedel för män inkluderar p-piller, gel och injektionsbehandlingar. Dessa medel kräver i allmänhet ett recept från en läkare och bör användas under medicinsk övervakning på grund av möjliga biverkningar och risker.

En surrogatmor är en kvinna som blir gravid och föder barnet åt en annan kvinna, ofta kallad den intressebevisade modern eller avsiktsmodern. Detta kan ske genom olika metoder, inklusive konstgjord befruktning med antingen den intressebevisades ägg och en donators sperm, eller med ett embryo skapat från donatorers ägg och sperm. Surrogatmödraskap är en form av assistad reproduktion som kan vara en möjlighet för par där modern har svårigheter att bli gravid eller bära barn på grund av hälsoproblem, ålder eller andra faktorer. Det är viktigt att notera att surrogatmödraskap är ett etiskt och juridiskt komplext område som regleras olika i olika länder.

I luteal fasen av menstruationscykeln, som också kallas den andra fasen eller tvåvätskefasen, utvecklas ett gulkroppsämne (corpus luteum) i äggstockarna efter att ett ägg har lossnat under ovulationen. Gulkroppsämnena producerar progesteron och mindre mängder estrogen, vilket förbereder livmodern för möjlig befruktning och eventuell graviditet. Om inget befruktat ägg implanteras i livmoderväggen kommer gulkroppsämnena att avta och leda till en menstruation. Luteal fasen varar vanligtvis ungefär 14 dagar, även om den kan variera från kvinna till kvinna.

Leiomyom, även känt som uterin leiomyom eller myom, är en typ av godartad muskelknöl som bildas i livmodern. Dessa knölar består av glatt muskulatur och bindväv och kan variera i storlek från några millimeter till flera centimeter. Leiomyom kan orsaka symtom som menstruationsrubbningar, smärta under samlag, smärta i låret eller tryck på urinblåsan eller tarmen beroende på storlek och placering. Men ibland kan de vara asymptomatiska och upptäckas av en slump under en rutinundersökning. Behandlingen kan innebära observation, mediciner för att lindra symtom eller kirurgi för att ta bort knölarna.

Aging, also known as aging or senescence, is a natural, progressive process that occurs over time and affects all living organisms. In a medical context, aging is defined as the accumulation of changes in an individual over time, which includes biological, psychological, and social components. These changes can lead to increased vulnerability to disease, disability, and death.

The biological aspect of aging involves changes at the cellular and molecular level, such as DNA damage, telomere shortening, protein aggregation, and altered gene expression. These changes can affect the function and survival of cells and tissues, leading to age-related diseases such as cancer, heart disease, and neurodegenerative disorders.

The psychological aspect of aging involves changes in cognitive, emotional, and social functioning. Aging can be associated with declines in memory, attention, and processing speed, as well as increased risk for mental health conditions such as depression and anxiety. However, many older adults maintain good cognitive function and emotional well-being throughout their lives.

The social aspect of aging involves changes in roles, relationships, and social participation. Older adults may experience retirement, loss of loved ones, and decreased mobility, which can impact their social connections and sense of purpose. However, many older adults remain active and engaged in their communities, pursuing new interests and maintaining meaningful relationships.

In summary, aging is a complex and multifaceted process that involves changes at the biological, psychological, and social levels. While there are challenges associated with aging, many older adults lead healthy, fulfilling lives and make valuable contributions to their families and communities.

"Akrosom" är en term inom cellbiologi och refererar till den del av en spermiecell som innehåller enzymer. Akrosomet är ett membran-klädd organell på spermiehuvudet hos däggdjur, som innehåller akrosin, ett enzym som kan bryta ner proteiner i den yttre höljet (zona pellucida) som omger äggcellen under befruktningen. När spermien närmar sig ägget aktiveras akrosomen och detsamma gör akrosin, vilket möjliggör för spermien att penetrera zona pellucida och befrukta ägget.

Kromosomavvikelsen är ett samlingsbegrepp för olika typer av avvikelser i människans kromosomer. Kromosomer är trådformade strukturer som innehåller DNA, proteiner och genetisk information. De är närvarande i alla celler i kroppen, förutom i könscellerna (spermier och ägg).

Kromosomavvikelser kan uppstå under celldelningen, då kromosomerna kopieras och delas mellan de två nya cellerna. Avvikelser kan orsakas av fel i denna process, exempelvis att kromosomer inte separeras korrekt eller att bitar av kromosomer bryts loss och byter plats med varandra.

Det finns olika typer av kromosomavvikelser:

1. Numeriska avvikelser: Detta innebär att det är för många eller för få kromosomer i cellen. Exempelvis kan en person ha tre exemplar av kromosom 21 istället för de två vanliga, vilket orsakar Down syndrom.

2. Strukturella avvikelser: Detta innebär att en del av kromosomen saknas, upprepas, har bytt plats eller är omvänt. Exempelvis kan en bit av en kromosom ha brutits loss och fastnat på en annan kromosom, vilket kallas en translokation.

Kromosomavvikelser kan leda till olika hälsoproblem, beroende på vilken typ av avvikelse det rör sig om och hur allvarlig den är. Vissa avvikelser kan orsaka missbildningar, utvecklingsstörningar, cancer eller andra sjukdomar. Andra kromosomavvikelser kan dock vara symptomlösa och påverka individen inte alls.

En spermatocyt är en typ av könscell (gamet) hos människan och andra däggdjur. Spermatocyterna utvecklas i de yttre delarna av testiklarna, i strukturer som kallas tubuli seminiferi.

Det finns två typer av spermatocyter: primära spermatocyter och sekundära spermatocyter. De primära spermatocyterna är de första cellerna som bildas under spermatozoieden, då diploida spermatogonia delar sig genom meiosen. Under denna process sker en reduktion av kromosomtalet från 46 till 23, och varje primär spermatocyt ger upphov till två sekundära spermatocyter.

Sekundära spermatocyterna genomgår sedan en andra delning under meiosen, vilket resulterar i fyra haploida celler, så kallade spermatider. Spermatiderna utvecklas sedan till fullt utbildade spermatozoer eller sädesceller genom en process som kallas spermiogenes.

Spermatocyterna är därför viktiga för reproduktionen eftersom de är de celler som undergår meios och ger upphov till de haploida spermierna som kan befrukta äggcellen hos en hona.

"C57BL mice" är en specifik stam av möss som används i biomedicinsk forskning. Denna musstam är inavlad och har en homogen genetisk bakgrund, vilket gör dem till ett värdefullt verktyg för att studera genetiska faktorers roll i olika sjukdomar och biologiska processer.

C57BL musen är känd för sin robusta hälsa, lång livslängd och god fertilitet, vilket gör den till en populär stam att använda i forskning. Den har också visat sig vara sårbar för vissa sjukdomar, som exempelvis diabetes och katarakter, vilket gör den till ett användbart djurmodell för att studera dessa tillstånd.

Det finns flera understammar av C57BL musen, såsom C57BL/6 och C57BL/10, som skiljer sig något från varandra i genetisk makeup och fenotypiska egenskaper. Dessa understammar används ofta för att undersöka specifika frågeställningar inom forskningen.

I medicinsk kontext, betecknar "moderna tiden" eller "den moderna eran" ofta perioden från 1500-talet till nutid. Detta är en relativt bred definition och kan inkludera många olika aspekter av medicinsk utveckling och förändring.

Under den moderna tiden har det skett enorma framsteg inom medicinen, bland annat tack vare utvecklingen av mikroskopi, bakteriologi, immunologi, genetik och molekylärbiologi. Detta har lett till en bättre förståelse av sjukdomar och deras orsaker, vilket i sin tur har möjliggjort utvecklingen av effektiva behandlingsmetoder och preventiv åtgärder.

Exempel på viktiga medicinska framsteg under den moderna tiden innefattar upptäckten av antibiotika, vaccinering mot smittosamma sjukdomar som smittkoppor och mässling, utvecklingen av kirurgiska tekniker och anestesi, samt framsteg inom diagnostik med hjälp av bildtekniker som röntgen, ultraljud, datortomografi (CT) och magnetresonanstomografi (MRI).

Det är värt att notera att definitionen av "modern tid" kan variera beroende på sammanhang och perspektiv. Inom vissa akademiska discipliner kan den moderna tiden definieras på ett annat sätt än inom medicinen.

Könskörtlar, även kända som gonader, är en parad medicinsk term som refererar till de reproduktiva organen som producerar könsceller (ägg och spermier) och sexuella hormoner. Hos män är testiklarna de primära könskörtlarna och hos kvinnor är äggstockarna de primära könskörtlarna.

Hormoni är kemiska signalsubstanser som produceras och secreteras av endokrina celler eller glandulae i människokroppen. De transporteras sedan via blodet till målceller, där de binder till specifika receptorer och påverkar celldelningen, vävnadens tillväxt och utveckling, metabolismen och homeostasen i kroppen.

Exempel på hormoner inkluderar insulin, som produceras av bukspottkörteln och reglerar blodsockernivåerna; östrogen och testosteron, som är könshormoner som produceras av äggstockarna respektive testiklarna och påverkar reproduktionen och sekundära könskaraktärer; samt adrenalin, som produceras av binjurarna och förbereder kroppen för "kampsituationer".

Karyotypbestämning är en metod inom genetiken som används för att analysera och beskriva ett individuellt kromosomuppslag, även kallat karyotyp. Metoden innebär att man färgar kromosomerna så att de blir synliga under mikroskop, varefter man sorterar och arrangerar dem efter storlek och form. Karyotypbestämning används bland annat för att diagnostisera genetiska störningar orsakade av kromosomavvikelser, såsom Downs syndrom och Klinefelters syndrom.

Den mest sannolika medicinska betydelsen av "Menstruation, sällan förekommande" är oligomenorré. Oligomenorré är ett tillstånd där kvinnan har menstruationscykler som varar längre än 35 dagar, vilket innebär att hon har få menstruationer per år (mindre än 9 per år). Detta kan orsakas av olika faktorer, till exempel hormonella rubbingar, polycystiskt ovariesyndrom, övervikt eller extrem undervikt, stress och andra sjukdomar. I vissa fall behöver oligomenorré behandlas för att undvika komplikationer som infertilitet eller ökad risk för utveckling av endometriosjukan.

Oogenese (føroduttion) er den biologiskeprosess hvor ægceller, oocyter, dannes og udvikles i kvindens æggeleder (ovarium). Dette er en del af den kvindelige reproduktive cyklus.

Processen starter, når en primær oocyte undergår celledeling og bliver til en primær follikel med to celler: en større sekundær oocyte og en mindre celle, kaldet et granulosacellet. Granulosa cellerne producerer østrogen, som er vigtigt for at underholde graviditeten.

Sekundær oocyten stopper sin celldeling i den fase, der kaldes metafase II, og bliver til en sekundær oocyte I, hvilket er den modne ægcelle. Denne proces kaldes reduktionel celledeling, da antallet af kromosomer halveres fra 46 til 23, således at der er det normale antal kromosomer i den befrugtede ægcelle (46).

Når en kvinde oplever ovulation, frigives sekundær oocyten fra folliklen og bevæger sig ned gennem æggelederen mod livmoderen. Hvis den befrugtes af en sædcelle undervejs, vil den blive til et zygote og fortsætte med at udvikle sig til et foster. Ellers vil den ikke befrugtede ægcelle blive opløst i kroppen.

I alt er oogenesen en kompleks proces, der involverer mange forskellige cellulære og hormonelle processer, som er nødvendige for at producere modne ægceller hos kvinder.

Den X-kromosomen är ett av de sex kromosomer som bestämmer kön hos människor. Honkön har två X-kromosomer (XX), medan människor med manligt kön har en X-kromosom och en Y-kromosom (XY).

Den X-kromosomen innehåller gener som är viktiga för en rad olika kroppsliga funktioner, inklusive hjärnan, immunsystemet, skelettet och reproduktionssystemet. Vissa sjukdomar orsakas av mutationer i gener på X-kromosomen, såsom Duchennes muskeldystrofi och hemofili A.

I kropparna hos kvinnor med två X-kromosomer är det en genetisk process som kallas lyonisering som säkerställer att varje cell i kroppen endast har en fungerande kopia av de flesta gener på X-kromosomen. Detta sker genom att en slumpartad X-kromosom inaktiveras i varje cell under embryonal utveckling, vilket resulterar i en mosaik av celler med olika inaktiverade X-kromosomer i kroppen.

En polymerase chain reaction (PCR) är en laboratorieteknik som används för att kopiera DNA-strängar. Den bygger på en process där DNA-molekyler replikeras med hjälp av ett enzym som kallas DNA-polymeras. Genom att upprepa denna process i flera steg kan man skapa miljontals kopior av det ursprungliga DNA-segmentet på relativt kort tid.

PCR är en mycket känslig teknik som kan användas för att detektera mycket små mängder av DNA, till exempel från en enda cell. Den används inom flera områden, till exempel i diagnostiskt syfte inom medicinen, i forensisk vetenskap och i forskning.

Mikroinjektion är en teknik inom biologi och medicin där en mycket liten volym (typ 0,1-1,0 femtoliter) av en vätska injiceras direkt in i en cell eller ett embryo med hjälp av en fin glasspruta. Tekniken används ofta för att införa DNA, RNA eller proteiner i celler, exempelvis för att skapa transgena djur eller växter eller för att studera celldelning och utveckling. Mikroinjektion kan också användas för att injicera läkemedel eller andra substanser direkt i ett specifikt område i kroppen, till exempel in i en lymfknut eller ett tumörvävnad.

I medicinska sammanhang kan "kullstorlek" (engelska: grain size) användas för att beskriva storleken på partiklar i ett preparat, till exempel inom patologi när man studerar celler under mikroskop. Kullstorleken kan ha betydelse för hur effektivt ett läkemedel eller ett diagnostiskt verktyg fungerar. I vissa fall kan en mindre partikelstorlek leda till bättre absorption och därmed verkan i kroppen.

Ibland används termen "nanokullstorlek" (engelska: nanograin size) för att beskriva mycket små partiklar, med en diameter på mindre än 100 nanometer. Dessa kan ha unika egenskaper jämfört med större partiklar och används inom områden som nanomedicin och diagnostik.

'Genotyp' är ett begrepp inom genetiken som refererar till den unika kombinationen av gener och arvsmassa som en individ har. Det är den del av vår arvedel som bestämmer de egenskaper som är ärftliga, det vill säga de drag som vi fysiskt eller kemiskt har ärvt från våra föräldrar. Genotypen kan variera mellan individer och påverkar ofta individens fenotyp, det vill säga den synliga utformningen av en organism, inklusive dess morfologi, fysiologi och beteende.

Aneuploidi är ett medicinskt begrepp som refererar till en abnormalitet i antalet kromosomer hos en cell eller ett individ. Normalt har människor 46 kromosomer, organiserade i 23 par, med en kopia från varje förälder. Aneuploidi innebär att det finns ett extra kromosom (trisomi) eller saknas ett kromosom (monosomi). Exempel på aneuploidier är Downs syndrom, som orsakas av trisomi 21, och Turner syndrom, som orsakas av monosomi X. Aneuploidi kan uppstå under celldelningen, då felaktiga separation av kromosomerna kan leda till att en cell får för många eller för få kromosomer.

Graviditetskomplikationer refererer til unormale eller farlige tilstande, som kan opstå under graviditeten og true morens sundhed eller fostrets udvikling. Disse komplikationer kan variere i alvorlighed og kan være forbundet med bestemte medicinske tilstande, livsstilsfaktorer eller genetiske faktorer. Nogle almindelige typer af graviditetskomplikationer omfatter:

1. Præeklampsi/Eklampsi: Et hypertensivt syndrom, der opstår under graviditeten og karakteriseres ved højt blodtryk og protein i urinen. I værste fald kan det udvikle sig til eklampsi med konvulsioner og muligvis koma.
2. Diabetes i graviditeten: En form for sukkersyge, der opstår under graviditeten hos kvinder, som ikke havde diabetes før graviditeten.
3. For tidlig fødsel: Fødslen af barnet før 37 uger graviditet.
4. Fejlplacering af placentan: Hvor placentan vokser inde i livmodermuskulaturen i stedet for at dække modermunden, hvilket kan medføre alvorlig blødning under graviditeten eller ved fødslen.
5. Intrauterin vækstrestriktion (IUGR): En tilstand, hvor fostret ikke vokser tilstrækkeligt i moders livmoder.
6. Infektioner: Graviditet kan øge risikoen for infektioner, herunder bakterielle og virale infektioner som f.eks. listeriose, toksoplasmose og zika-virusinfektion.
7. Præmature ruptur af membranerne (PROM): En tilstand, hvor modermunden brister før graviditeten er fuldt udviklet.
8. Blodtryksforhøjelse: Graviditet kan forårsage eller forværre blodtryksforhøjelse hos nogle kvinder.
9. Preeklampsi: En alvorlig tilstand, der rammer gravide kvinder og er karakteriseret ved pludselig opstået højt blodtryk og skader på organer som lever, nyre eller hjerne.
10. Fejlformede fostre: Graviditeten kan resultere i fostre med fysiske afvigelser, herunder kromosomale anomalier som Downs syndrom.

Sädesförvaring är ett medicinskt begrepp som refererar till att män lagrar sperma, ofta med hjälp av kryogen konservering, för senare användning i reproduktionssyfte. Detta kan vara användbart för män som kommer att genomgå behandlingar som kan påverka deras fertilitet, såsom cancerbehandlingar, eller för par som vill skjuta upp barnandet av olika anledningar. Sperman konserveras vanligtvis i en sädesbank och kan vara lagrad under mycket låga temperaturer (-196°C) under en längre tid utan att förlora sin vitalitet eller fertilitet.

Hyperprolaktinemi är ett medicinskt tillstånd där individen har förhöjda nivåer prolaktin i blodet. Prolaktinet är ett hormon som produceras i hypofysens framlob (adenohypofysen) och som normalt sett styr produktionen av modermjölk under amningstiden hos kvinnor. Vid hyperprolaktinemi kan förhöjda prolaktinnivåer orsaka rubbningar i människors menstruationscykel, fertilitet och sexuella funktion, samt simulerande symtom hos män, såsom bröstförstoring och nedsatt sexuell lust. Tillståndet kan bero på olika orsaker, till exempel hypofysförändringar (till exempel prolaktinom), mediciner, stress eller sjukdomar som påverkar hypotalamus. Diagnosen ställs vanligtvis genom blodprover och avbildande undersökningar för att utreda eventuell underliggande orsak. Behandlingen kan bestå av medicinsk behandling, operation eller strålbehandling beroende på orsaken till hyperprolaktinemi.

I'm happy to help! However, I noticed that your question is in Swedish and asks for a medical definition of "oddsquot." To provide an accurate answer, I want to confirm that you are asking for the definition of "odds ratio," which is a term commonly used in medical research and epidemiology.

An odds ratio (OR) is a statistical measure used to compare the strength of association or relative risk between two groups for a specific outcome or event. It represents the ratio of the odds of an event occurring in one group to the odds of the same event occurring in another group, while controlling for other variables that could affect the outcome.

For example, if we want to investigate the relationship between smoking and lung cancer, we can compare the odds of developing lung cancer among smokers to those who have never smoked. If the OR is 5, it means that smokers are five times more likely to develop lung cancer than non-smokers, after controlling for other factors such as age, gender, and family history.

It's important to note that an odds ratio is not the same as a relative risk or risk ratio, although they are sometimes used interchangeably in popular media. While both measures estimate the strength of association between two variables, they differ in their calculation and interpretation. Therefore, it's crucial to understand the specific statistical methods used in medical research to accurately interpret the results.

Testikelcancer, eller testikeltumörer, definieras som onkologiska tillstånd där cancerceller bildas i vesikelcellerna i testikeln. Det kan vara flera olika typer av tumörer som kan drabba testikeln, men de två vanligaste typerna är seminom och nonseminom. Testikelcancer är relativt sällsynt, men den är en av de vanligaste cancerformerna hos män i åldersgruppen 15-35 år. Symptomen på testikelcancer kan inkludera en smärtlös knöl eller förstoring i testikeln, en känsla av tunghet i scrotum, smärta i magen eller bäckenet och ibland även blod i urinen eller sädesvätskan. Behandlingen för testikelcancer innefattar oftast kirurgi, strålbehandling och/eller cellgiftsbehandling beroende på typ av tumör och dess utbredning.

'Mycoplasma genitalium' är ett små, parasitiskt bakterium som lever på ytan av celler i de undera delarna av kvinnans urin- och könsorgan samt i männens urinrör och prostata. Det kan orsaka infektioner i både kvinnors och mäns urinvägar och könskörtlar, vilket kan leda till symptom som smärta under urinering eller vid sexuell aktivitet, utflöde och/eller blödning från slidan. Infektionen kan också öka risken för andra sexuellt överförbara infektioner (STI:er), såsom klamydia och gonorré.

'Mycoplasma genitalium' är svårare att upptäcka än många andra bakterier, eftersom det saknar cellväggar och därför inte kan ses med hjälp av vanliga bakterieodlingar. Istället används ofta DNA-tester för att ställa diagnosen.

Det är värt att notera att 'Mycoplasma genitalium' har blivit en alltmer erkänd orsak till könssjukdomar och urinvägsinfektioner, men det finns fortfarande begränsad kunskap om bakteriens naturliga förekomst och sjukdomsförening.

"Douglas pouch" eller "Douglas rummet" är inom anatomin ett potentialt utrymme som ligger mellan tjocktarmen (colon) och bakre livmoderhalsen (cervix) hos kvinnor. Det är uppkallat efter den skotske kirurgen James Douglas, som beskrev det 1735.

Det kan vara av intresse att notera att detta utrymme kan innehålla lymfkörtlar och blodkärl, och att det kan vara en plats där infektioner eller inflammationer kan uppstå. I vissa fall kan cancer i livmodern eller tjocktarmen sprida sig till Douglasrummet.

"Central Africa" is not a medical term. It is a geographical term used to describe a region on the African continent that includes countries such as Cameroon, Central African Republic, Chad, Democratic Republic of the Congo, Republic of the Congo, Equatorial Guinea, Gabon, and São Tomé and Príncipe.

In medical contexts, diseases or health issues may be described as affecting certain regions of Africa, including Central Africa, but "Central Africa" itself is not a medical term.

I en genetisk kontext, betyder "heterozygot" att en individ har två olika alleler (varianter av samma gen) på ett visst locus (plats) på ett par homologt kromosom. Ett enklare sätt att uttrycka det kan vara att personen har en kopia av en viss gen från modern och en annan kopia av samma gen från fadern.

Detta kontrasterar med att vara homozygot, där individen har två identiska alleler på samma locus, vilket kan vara två kopior av samma normala allel eller två kopior av en muterad allel.

Heterozygota tillstånd kan ha olika effekter beroende på hur de två olika allelerna interagerar, och detta kallas för genetisk dominans. I vissa fall kan en allel vara dominant över den andra, medan i andra fall kan de två allelerna uttryckas samtidigt, vilket kallas för kodominans. I vissa fall kan en allel också vara partiell dominerande eller recessivt, beroende på hur mycket den bidrar till det fenotypiska (observbara) uttrycket av genen.

"Acrosome reaction" är en medicinsk term som refererar till den process där spermier aktiveras och deras akrosomer – membranpåsar fyllda med enzymer på spermiehuvudet – exploderar för att möjliggöra penetration av äggcellens hårda yttre skal, kallat zonapellucida, under befruktning. Detta är en nödvändig del i fertiliteten och befruktningen hos däggdjur, inklusive människor.

Prolaktin är ett hormon som produceras i hypofysens framlob (adenohypofysen). Det spelar en viktig roll för kvinnors bröstutveckling och mjölkkörtels funktion, särskilt under amningsperioden då det stimulerar produktionen av bröstmjölk. Prolaktinet påverkar även ägglossningen hos kvinnor. Hos män har prolaktinet en viss roll för reproduktiv systemet och kan ha en effekt på deras sexuella drift.

Överskott av prolaktin eller onormalt höga nivåer kallas hyperprolaktinemi och kan orsaka symptom som menstruationsstörningar, bröstutveckling hos män, impotens och ovulationstopp. Hyperprolaktinemi kan bero på olika sjukdomstillstånd eller på medicinsk behandling med vissa läkemedel.

I'm sorry for any confusion, but "Nigeria" is a country in West Africa and not a medical term or condition. It is bordered by Benin to the west, Chad and Cameroon to the east, and Niger to the north. Its southern coast is on the Gulf of Guinea in the Atlantic Ocean. Nigeria is known for its diverse culture and ethnic groups, including the Yoruba, Igbo, and Hausa peoples. It is also the most populous country in Africa with over 200 million inhabitants.

"Bite wound inflammation" er en infeksjonsbetinget inflammasjon i væv som oppstår som følge av et dyrsbilte. Den lokal reaksjonen inkluderer smerte, rødhet, svelling og varme i området rundt bilten. I tillegg kan det også forekomme pusproduksjon og funksjonsnedsettelse i den berørte regionen.

Infeksjonen skyldes vanligvis munnbakterier fra dyret som har penetrert huden ved bilten, og kan føre til komplikasjoner som abscesser, sepsis eller andre infeksjonslignende tilstander hvis den ikke behandles rettzeitig.

Det er viktig å søke medisinsk veiledning hvis du mottar et dyrebilte og opplever tegn på infeksjon, slik som økt smerte, varme eller rødhet rundt bilten, for å unngå mer alvorlige skader.

'Logistiske modeller' er en type statistisk model som oftest brukes til å forutsi sannsynligheten for et binært utfall, det vil si et utfall med to mulige verdier, typisk "suksess" eller "mislykket". Disse modellene er basert på logistisk regresjon, en statistisk metode som beskriver sambandet mellom en binær avhengig variabel og en eller flere uavhengige variable.

Logistiske modeller brukes ofte innen om helse- og medisinsk forskning for å undersøke samband mellom forskjellige faktorer og et binært utfall, som kan være noe som "syk/sunn", "død/levende" eller "reagerer på behandling/ikke reagerer på behandling". Disse modellene kan hjelpe forskere å identifisere risikofaktorer, forutsi prognoser og evaluere effektiviteten av forskjellige behandlingsstrategier.

Eksempler på bruksområder for logistiske modeller innenfor medisin kan være å forutsi sannsynligheten for at en pasient vil utvikle diabetes basert på faktorer som alder, kjønn, BMI og blodsukkerverdier, eller å evaluere effekten av en bestemt behandling på overlevnaden hos pasienter med kræft.

"Bäcken" är ett medicinskt begrepp som refererar till den del av skelettet som utgör den bakre, nedre delen av kroppen och bildar en ringformad struktur. Bäckenet består av fyra ben, två sidoben (ilia, ischium) och ett blygdben (pubis) på varje sida som är sammanvuxna med varandra i det främre, nedre hörnet (symfysen).

Bäckenet har flera viktiga funktioner, bland annat att bilda en kraftig struktur för att skydda de inre organen och som en fästanordning för muskler och ligament. Det är också den del av kroppen där benen är fogade till resten av kroppen och möjliggör rörelser som gång, spring, sitt och stå.

Bäckenet är också viktigt för kvinnors fortplantning, eftersom det bildar en passageväg för fosterutvecklingen under graviditeten och hjälper till att stödja livmodern och andra reproduktiva organ.

'Urinvägskirurgiska tekniker, män' refererar till olika kirurgiska procedurer och metoder som används för att behandla sjukdomar och störningar i mannens urinvägar. Detta kan inkludera operationer på prostata, urinblåsa, penis, testiklar och nejurologisk (nerver relaterade) system. Några exempel på dessa tekniker är:

1. Transuretral resekation av prostata (TURP): En operation där en del av prostatan kirurgiskt tas bort genom urinröret för att behandla en förstorad prostata eller obehagliga urinvägsymptom.
2. Prostatakirurgi: Innebär kirurgiskt avlägsnande av hela prostatan, ofta på grund av prostatacancer. Det kan ske genom ett snitt i magen (öppet kirurgi) eller med hjälp av en robot (da Vinci-kirurgi).
3. Varikocele repair: En operation där man korregerar en förstoring av de venklåtar som leder bort blod från testiklarna, vilket kan förbättra spermieproduktion och kvaliteten hos spermierna.
4. Hydrocele repair: En operation där man dränerar eller avlägsnar en onormalt ansamlad vätska i skiden som omger testikeln, vilket kan orsaka obehag eller ökad storlek på scrotum.
5. Nephrectomi: Kirurgiskt avlägsnande av en njure, ofta på grund av cancer eller svår skada. Det kan ske genom ett snitt i sidan (öppet kirurgi) eller med hjälp av en laparoskop (minimalt invasiv kirurgi).
6. Pyeloplastik: En operation där man reparerar en blockering i urinvägarna som leder från njuren till urinblåsan, vilket kan orsaka smärta eller infektion. Det kan ske genom ett snitt i ryggen (öppet kirurgi) eller med hjälp av en laparoskop (minimalt invasiv kirurgi).
7. Cystectomi: Kirurgiskt avlägsnande av urinblåsan, ofta på grund av cancer. Det kan ske genom ett snitt i magen (öppet kirurgi) eller med hjälp av en robot (da Vinci-kirurgi).
8. Ureterostomi: En operation där man skapar en direkt anslutning mellan urinvägarna och ytan för att dränera urin, ofta på grund av cancer eller svår skada. Det kan ske genom ett snitt i magen (öppet kirurgi) eller med hjälp av en laparoskop (minimalt invasiv kirurgi).
9. Prostatektomi: Kirurgiskt avlägsnande av prostata, ofta på grund av cancer. Det kan ske genom ett snitt i magen (öppet kirurgi) eller med hjälp av en robot (da Vinci-kirurgi).
10. Testikelstorsning: Kirurgiskt avlägsnande av testikel, ofta på grund av cancer. Det kan ske genom ett snitt i skrevet (öppet kirurgi) eller med hjälp av en laparoskop (minimalt invasiv kirurgi).
11. Varikoceleoperation: Kirurgiskt åtgärdande av varikoser i sädesledaren, ofta på grund av infertilitet eller smärta. Det kan ske genom ett snitt i skrevet (öppet kirurgi) eller med hjälp av en laparoskop (minimalt invasiv kirurgi).
12. Hydroceleoperation: Kirurgiskt åtgärdande av vätskefyllda säckar runt testikeln, ofta på grund av infertilitet eller smärta. Det kan ske genom ett snitt i skrevet (öppet kirurgi) eller med hjälp av en laparoskop (minimalt invasiv kirurgi).
13. Orchidopexi: Kirurgiskt fästande av testikeln till scrotum, ofta på grund av undescendering. Det kan ske genom ett snitt i skrevet (öppet kirurgi) eller med hjälp av en laparoskop (minimalt invasiv kirurgi).
14. Vasovasostomi: Kirurgiskt återanslutning av vas deferens efter sterilisering, ofta på grund av önskan om barn. Det kan ske genom ett snitt i buken (öppet kirurgi) eller med hjälp av en mikroskop (mikrokirurgi).
15. Penisoperation: Kirurgiskt åtgärdande av penis, ofta på grund av skrumpling, förkortning eller andra missbildningar. Det kan ske genom ett snitt i buken (öppet kirurgi) eller med hjälp av en mikroskop (mikrokirurgi).
16. Prostatektomi: Kirurgiskt avlägsnande av prostatan, ofta på grund av cancer. Det kan ske genom ett snitt i buken (öppet kirurgi) eller med hjälp av en robot (robotkirurgi).
17. Blåsoperation: Kirurgiskt åtgärdande av urinblåsan, ofta på grund av cancer, stenar eller andra sjukdomar. Det kan ske genom ett snitt i buken (öppet kirurgi) eller med hjälp av en robot (robotkirurgi).
18. Njuroperation: Kirurgiskt åtgärdande av njuren, ofta på grund av cancer, stenar eller andra sjukdomar. Det kan ske genom ett snitt i ryggen (öppet kirurgi) eller med hjälp av en robot (robotkirurgi).
19. Testikeloperation: Kirurgiskt åtgärdande av testikeln, ofta på grund av cancer, varicocele eller andra sjukdomar. Det kan ske genom ett snitt i skrevet (öppet kirurgi) eller med hjälp av en endoskop (laparoskopisk kirurgi).
20. Penisoperation: Kirurgiskt åtgärdande av penis, ofta på grund av Peyronies sjukdom, impotens eller andra sjukdomar. Det kan ske genom ett snitt i skrevet (öppet kirurgi) eller med hjälp av en endoskop (laparoskopisk kirurgi).

Enligt medicinskt perspektiv är en nyfödd ett barn som har nyligen fötts och fortfarande befinner sig inom sitt första levnadsår. Detta omfattar oftast spädbarn som är yngre än 28 dagar, även kända som "fullborna", men kan fortsätta att gälla under de första 12 månaderna av barnets liv. Under denna tidsperiod genomgår barnet snabba fysiska och utvecklingsmässiga förändringar, vilket gör det viktigt att övervaka dess tillstånd noga för att säkerställa en hälsosam utveckling.

"Uppföljningsstudier" (engelska: "follow-up studies") är en typ av longitudinell forskningsdesign inom medicinen där man studerar en grupp individer under en längre tidsperiod. Dessa studier kan vara observationella eller interventionsbaserade, och syftet är ofta att undersöka hur olika faktorer påverkar hälsan, sjukdomsutvecklingen eller behandlingsresultaten över tid.

I en uppföljningsstudie kan forskarna exempelvis samla in data om deltagarnas levnadsvanor, miljöfaktorer och medicinska historik, och sedan följa upp dem regelbundet för att se hur de utvecklas. Detta kan ge värdefull information om riskfaktorer, skyddsfaktorer och möjliga orsaker till olika hälsotillstånd.

Uppföljningsstudier kan vara av olika slag, beroende på hur länge de pågår och hur ofta data samlas in. De kan vara kohortstudier, där en grupp individer följs över tid, eller fallföljningsstudier, där man följer upp en specifik diagnos eller behandling hos en grupp patienter.

Gynekologi är en gren inom medicinen som fokuserar på kvinnors hälsa och sjukdomar, särskilt relaterade till reproduktiva systemet. Detta inkluderar studiet av organ som livmodern, äggstockarna, slidan och de kvinnliga blygdläpparna, samt bröstens hälsotillstånd. Gynekologer diagnostiserar och behandlar ofta åkommor såsom menstruationsrubbningar, infertilitet, könssjukdomar, cancer i reproduktiva organ och hormonella störningar. De kan också erbjuda preventiv vård, rådgivning om sexuell och reproduktiv hälsa samt genomföra preventiva undersökningar som mammografi och paptest.

Sexualitet är ett brett begrepp som innefattar alla aspekter av sexuell erfarenhet och beteende, inklusive kroppsliga, emotionella, sociala och mentala processer. Det omfattar sexuell attraktion, fantasier, föreställningar, värderingar, preferenser, identitet och roller, kunskaper om sexuell hälsa och rättigheter, och praktiker av sexuell aktivitet. Sexualitet kan utövas med sig själv (självbefriedigung) eller med en annan person (samlag), och kan variera över tid och mellan olika kulturer och samhällen. Det är en naturlig del av mänsklighetens liv och utveckling, och bör respekteras och skyddas i enlighet med individuella rättigheter och autonomi.

Danmark er et land i Nordeuropa, der også kendes under navnet "Denmark" på engelsk. Det er en konstitutionel monarki og medlem af Den Europæiske Union (EU). Danmark består af det Jyske Ø, Fyn, Sjælland og mange mindre øer i Østersøen og Kattegat. Landet har en befolkning på omkring 5,8 millioner mennesker og København er hovedstaden. Danmark er kendt for sin høje levestandard, udviklet økonomi og veludviklede sundhedsvæsen.

Mikrokirurgi är en typ av kirurgi där operationer utförs under ett operationsmikroskop med mycket hög förstoring och med specialdesignade, extremt små instrument. Mikrokirurgin används ofta inom områden som plastik- och rekonstruktiv kirurgi, ögonkirurgi och nervkirurgi. Den möjliggör att kirurgerna kan operera mycket små strukturer som blodkärl och nerver med stor precision.

'Fortplantningsanamnes' er en samling av medisinske opplysninger om en persons tidligere graviditeter, fødselshistorie og andre relaterte hendelser. Den kan inneholde informasjon om antall graviditeter, fødsler, aborter, spontane abortus, ektopiske graviditeter, komplikasjoner under graviditeten eller fødselen, medisinske forhold hos barnet og moren, samt bruk av fødeslenekke midler. Denne informasjonen kan være viktig for å planlegge en svangerskap, forebygge komplikasjoner under graviditeten og fødselen, eller for å stille en diagnose og behandle eventuelle medisinske problemer relatert til fortiden.

Enligt American College of Obstetricians and Gynecologists (ACOG) definieras livmoderslemhinneinflammation (endometritis) som inflammation i livmoderslemhinnan, ofta orsakad av infektion. Symptomen på livmoderslemhinneinflammation kan inkludera feber, smärta i underlivet, sårkänslighet och/eller obehaglig vaginal utflöd. Infektionen kan vara bakteriell, viral eller återkommande (chronisk). De bakterier som oftast orsakar livmoderslemhinneinflammation är Escherichia coli, Staphylococcus aureus, Streptococcus agalactiae och anaeroba bakterier. Andra riskfaktorer för livmoderslemhinneinflammation kan vara graviditet, fosterbörd, abort, operationssår i underlivet eller intrauterin användning av kontraceptiva. Diagnosen ställs vanligtvis genom att undersöka patientens symptom och göra en cellprovtagning från livmodern för att analysera på eventuell infektion. Behandlingen innefattar ofta antibiotika för att bekämpa infektionen, samt smärtlindring och antiinflammatorisk behandling om nödvändigt.

'Embryoutveckling' refererar till den process där ett befruktat ägg (zygota) utvecklas till en embryo under de första 8 veckorna av graviditeten. Under denna period sker snabba och komplexa förändringar, inklusive celltillväxt och differentiering, organogenes och systemisk differentiering. Den resulterande embryon utvecklas sedan till ett fostret och sedan till en fullt utvecklad fötus. Embryoutvecklingen styrs av genetiska och epigenetiska faktorer, som interagerar med miljöfaktorer för att producera den slutliga fenotypen.

'Homozygot' är ett genetiskt tillstånd där en individ har samma allel (en variant av ett gener) på ett visst locus (en viss plats på kromosomen) i båda kopiorna av genen, alltså en kopia från varje förälder. Detta skiljer sig från att vara heterozygot, där individen har två olika alleler på samma locus. Homozygositet kan ha olika effekter beroende på om den innebär en normalfunktionerande allel eller en patologisk allel. I fallet med en patologisk allel kan individen utveckla en ärftlig sjukdom om de är homozygota för den specifika allelen.

I'm sorry for any confusion, but "Gendeletion" is not a recognized medical term. It's possible that you may be looking for "Genetic deletion," which refers to the loss of a genetic segment or gene from an individual's chromosome. This type of genetic alteration can lead to various health conditions and developmental abnormalities, depending on the size and location of the deleted genetic material. If you have more context or details, I'd be happy to help further!

"Animal disease models" refer to the use of animals as a tool in biomedical research to study human diseases and their treatments. These models are created by manipulating or breeding animals to develop symptoms or conditions that resemble those seen in humans with specific diseases. The purpose is to gain a better understanding of the pathophysiology, progression, and potential treatment strategies for these diseases. Animal disease models can be generated through various methods such as genetic modification, infectious agents, drugs, or environmental factors. Commonly used animals include mice, rats, zebrafish, rabbits, guinea pigs, and non-human primates. The choice of animal model depends on the specific research question being asked and the similarities between the animal's physiology and that of humans.

"Virilism" är ett medicinskt tillstånd där en individ, oftast en kvinna, utvecklar manliga sekundära könskaraktärsdrag som muskulösare kropp, djupare röst, hårighet och akne, på grund av ökad nivå av androgenhormoner som testosteron. Detta kan orsakas av olika medicinska tillstånd eller behandlingar, såsom polycystiskt ovariesyndrom (PCOS), tumörer i äggstockarna eller binjurarna, eller exponering för androgener som används inom vissa behandlingar.

'Samlag' er ein begrep som oftest refererer til seksuell aktivitet mellom to personer, der de har p penetrasjon i en eller annen form. Det kan for eksempel være penetration av penis innen i skjenken eller anus. Samlag er ein slik definisjon sett fra ein medisinsk perspektiv ofte brukt i forbindelse med å diskutere seksuell helse og sykdommer, fødsler og planlegging av familien. Det er viktig å merke seg at det også finnes andre typer seksuell aktivitet enn samlag som kan være lige så nydelige og betydelige for folk i deres seksuelle liv.

En vaccin är ett preventivt medel som används för att förebygga sjukdomar orsakade av infektioner. Vacciner fungerar genom att stimulera kroppens immunförsvar att utveckla en immunitet mot specifika patogener, såsom bakterier eller virus.

När en person får en vaccin, introduceras ett smått antal dödade eller avsvagade patogener eller delar av dem in i kroppen. Kroppens immunsystem identifierar dessa främmande ämnen och börjar producera specifika antikroppar och aktivera andra immunsvar för att bekämpa dem. Även om den initiala exponeringen orsakar ingen sjukdom, kommer kroppen att minnas det specifika patogenet och vara bättre rustad för att skydda sig mot framtida infektioner av samma typ.

Vacciner är ett mycket effektivt preventivmedel och har räddat miljontals liv genom att förebygga allvarliga sjukdomar som polio, mässling, röda hund och difteri. De rekommenderas vanligen i form av en serie doser under barndomen och kan också ges till vuxna för att skydda mot specifika infektioner eller för att ge extra skydd om riskfaktorer finns.

Sexuella störningar, fysiologiska, är ett samlingsbegrepp för problem eller avvikelser i den sexuella funktionen som orsakas av fysiska eller kroppsliga faktorer. Det kan handla om problem med sexuell upphetsning, orgasm eller smärta under sexuell aktivitet. Exempel på sådana störningar inkluderar erektil dysfunktion (svårigheter att uppnå eller behålla en erektion), anorgasmi (svårigheter att nå orgasm) och dyspareunii (smärta under sexuell penetration). Fysiska orsaker till sexuella störningar kan vara sjukdomar, skador, åldrande, läkemedelsverkan eller andra kroppsliga faktorer.

I medicinsk kontext, avser 'utomäktenskapliga relationer' ofta sexuella aktiviteter eller romantiska relationer mellan en person som är gift eller i ett kommitterat förhållande och någon annan än deras partners. Det kan också innebära otrohet. Dessa handlingar kan ha negativa konsekvenser för den mentala och fysiska hälsan, såsom känslomässiga störningar, sexuellt överförbara infektioner och ofrivillig graviditet. Det är viktigt att notera att tolkningen kan variera beroende på social, kulturell och religiös kontext.

Feminine hygiene products are personal care items used by women during menstruation and other bodily discharges. The most common types of feminine hygiene products include:

1. Sanitary napkins or pads: These are absorbent pads worn inside underwear to absorb menstrual flow. They come in various sizes, shapes, and levels of absorption.
2. Tampons: These are small, compacted tubes made of cotton or rayon that are inserted into the vagina to absorb menstrual flow. They also come in different sizes and absorbencies.
3. Menstrual cups: These are flexible cups made of silicone or rubber that are inserted into the vagina to collect menstrual flow. They can be worn for up to 12 hours at a time and emptied, cleaned, and reused.
4. Liners: These are thin, disposable pads worn inside underwear to absorb light discharge or spotting between periods.
5. Feminine wipes or cleansing cloths: These are pre-moistened towelettes or wipes used to clean the genital area, especially during menstruation or after sexual activity.

It's important to note that feminine hygiene products are not necessary for maintaining good vaginal health. The vagina is a self-cleaning organ and does not require special cleansers or douches. In fact, using these products can disrupt the natural balance of bacteria in the vagina and lead to infections.

Variansanalys (ANOVA) är en statistisk metod som används för att undersöka om det finns några signifikanta skillnader mellan grupper i ett experiment. Den jämför medelvärdena hos två eller fler grupper och beräknar variansen inom varje grupp samt totalvariansen över alla grupper. Sedan använder den en F-test för att avgöra om det finns någon signifikant skillnad mellan grupperna. Metoden bygger på jämförelser av gruppers standardavvikelser och är därför särskilt användbar när man vill undersöka effekter hos flera grupper samtidigt.

Kartagener syndrom är ett sällsynt arvligt lungsjukdomstillstånd som kännetecknas av att de tre strukturerna cilier, näsa och bronker är påverkade. Detta orsakas av genetiska mutationer i proteinet dynein som finns i cilierna.

De tre huvudsymptomen på Kartageners syndrom är:

1. Situs inversus: En anatomisk variation där de inre organen är placerade spegelvänt jämfört med normalt, till exempel att hjärtat ligger på höger sida av bröstet och lungorna är bytt plats.
2. Kronisk sinustillstånd: Upprepade infektioner i näsa och svalg p.g.a. defekta cilier som inte kan transportera bort smuts och bakterier korrekt.
3. Bronkiektasi: Förändringar i de luftrör som leder till lungorna, vilket gör att sekret ansamlas och orsakar upprepade infektioner.

Det är viktigt att diagnostisera Kartageners syndrom tidigt för att ge den drabbade den bästa möjliga vården och förebygga komplikationer som lungskador, hörselnedsättning och andra relaterade hälsoproblem.

Patologisk hårighet är ett medicinskt tillstånd där kroppen producerar för många eller ovanliga hår i områden där det normalt inte finns så mycket hår. Det kan vara ett tecken på en underliggande endokrin orsak, som exempelvis polycystiskt ovariesyndrom (PCOS), Cushings syndrom eller akromegali. Det kan även förekomma i samband med vissa genetiska tillstånd, som exempelvis hyperplasi av adrenala körteln eller certainar tumörer. I vissa fall kan patologisk hårighet också vara en biverkning av vissa mediciner. Det är viktigt att undersöka och behandla underliggande orsaker till patologisk hårighet.

Estrus, även känt som "löpare" eller "hetta", är ett begrepp inom djurmedicin och beteendeforskning. Det refererar till den fas i en honas menstruationscykel då hon är sexuellt receptiv och kan bli befruktad. Under estrus uppvisar honan ofta specifika beteendemönster, såsom ökat flirtande med hannar eller ett ökat uttryck av sin genitalöppning. Den exakta varaktigheten och frekvensen av estrus kan variera mellan olika djurarter. I människor motsvaras estrus av den så kallade "ovulationscykeln", under vilken kvinnan är fruktsam, men i motsats till de flesta andra djurarter uppträder det inga tydliga beteendemönster som visar att en kvinna befinner sig i denna fas.

'Könssjukdomar' (sexually transmitted infections, STIs) är en benämning på infektionssjukdomar som vanligtvis överförs från en individ till en annan genom sexuell kontakt. Det finns många olika typer av könssjukdomar, och de orsakas av olika sorters smitta, såsom bakterier, virus, parasiter eller svamp.

Några exempel på vanliga könssjukdomar är:

* Chlamydia trachomatis (chlamydia)
* Neisseria gonorrhoeae (goronrea)
* Trichomonas vaginalis (trichomoniasis)
* Human papillomavirus (HPV), som kan orsaka genitala hud- och slemhinnesjukdomar, till exempel genitala vårtor eller livmoderhalscancer
* Herpes simplex virus (HSV), som kan orsaka könsherpes
* HIV, som kan orsaka AIDS

Det är viktigt att notera att många könssjukdomar kan ge upphov till symtom, men det finns också många asymptomatiska bärare av smitta. Därför är regelbunden screening och användning av skydd vid sexuell kontakt viktiga för att förebygga spridningen av könssjukdomar.

Sexuellt beteende är ett brett begrepp som innefattar alla former av fysisk, emotionell och mentalt interaktion med sexuell innebörd mellan en eller flera individer. Det kan omfatta en rad olika aktiviteter, inklusive men inte begränsat till kyssar, beröring, oralsex, vaginal och anal penetration, samt masturbation tillsammans eller ensam.

Sexuellt beteende kan variera mycket mellan olika kulturer, samhällen och individer, och det är viktigt att notera att alla individer har rätt till självbestämmande och att ge och få informerad samtycke innan man deltar i någon form av sexuell aktivitet. Det är också viktigt att vara medveten om och respektera andras gränser och att alltid praktisera säker sex för att minska risken för sexuellt överförbara infektioner (STI) och oönskad graviditet.

'Ovum' är den biologiska termen för ett kvinnligt könscell, även känt som en äggcell. Det är den mogna, haploida cellen som produceras i äggstockarna (ovarierna) och kan bli befruktad av en spermie för att bilda en zygote, vilket är startpunkten för embryogenesen hos däggdjur. Ovum innehåller halva mängden kromosomer jämfört med en vanlig diploid cell i kroppen och har potentialen att utvecklas till ett nytt individuellt organism om det blir befruktat och utvecklas till en fertil ägg.

Anti-Müllerska hormonet (AMH), även känt som Müllerska hormonet eller MIS (Müllerian Inhibiting Substance), är ett glykoproteinhormon som produceras av granulosa celler i äggstockarna hos foster hos däggdjur. Hormonet spelar en viktig roll under embryonal utvecklingen hos fostren, där det orsakar regression av Müllerska gångarna (ett par tunnväggiga rör som i normala fall utvecklas till äggstockarna och äggledare hos kvinnor).

AMH är ett viktigt biomarkör under fostertiden för att fastställa könsidentiteten, samt efter födseln för att bedöma ovarialreserven hos kvinnor. Nedsatt AMH-nivå kan vara ett tecken på en reducerad äggstockskapacitet och ökar risken för tidig menopaus.

"Bukhinnesjukdomar" är ett samlingsbegrepp för olika tillstånd och sjukdomar som primärt påverkar magsäcken och tarmarna. Detta kan innefatta strukturella eller funktionella avvikelser, inflammation, infektion, autoimmunitet, cancer och andra allvarliga tillstånd. Exempel på bukhinnesjukdomar är irritabelt tarmsyndrom (IBS), Crohns sjukdom, Colitis ulcerosa, gastroesofageal refluxsjukdom (GERD), celiaki och cancer i mag-tarmsystemet.

Det finns ingen enstaka "medicinsk definition" av "Förenta Staterna", eftersom Förenta Staterna i sig självt inte är ett medicinskt begrepp. Förenta Staterna är ett land, bestående av 50 delstater och ett federal distrikt (Washington, D.C.).

I vissa medicinska sammanhang kan referensen till "Förenta Staterna" vara relevant när det gäller att beskriva en population eller ett forskningsområde. I sådana fall kan definitionen vara lika med den geografiska och politiska betydelsen av begreppet, dvs. de områden som utgör Förenta Staterna.

I andra fall kan "Förenta Staterna" i ett medicinskt sammanhang hänvisa till det specifika hälsosystemet eller den typen av vård som finns i landet, men det finns inga enhetliga definitioner på detta område. Det är viktigt att tolka begreppet "Förenta Staterna" i medicinska sammanhang beroende på kontexten och den specifika användningen av termen.

'Genetisk korsning' (eller 'genetisk kryssing') refererer til den proces, hvor to individers forskellige gener blandes sammen i et nyt individ under formeringen. Dette sker ved at en organisme af en art forplantar sig med en anden organisme af en anden art eller en anden variant af samme art, hvilket resulterer i en krydsning mellem de to genetiske baggrunde.

I mere specifik medicinsk termer kan genetisk korsning være anvendt for at opnå øget forståelse af genetiske mekanismer, arvelige sygdomme og genetiske variationer i populationer. Genetiske krydsninger mellem individer med forskellige generelle træk kan give forskere mulighed for at spore specifikke gener og deres effekter på en organismes fysiologi, adfærd og sundhed.

Det er vigtigt at notere, at genetisk korsning ikke skal forveksles med den almindelige brug af begrebet 'krydsning' i daglig tale, som ofte refererer til parring mellem individuelle af forskellige arter eller racer. I medicinsk kontekst er genetisk korsning en mere præcis og teknis terminologi.

Gynekologisk kirurgi är en specialitet inom kirurgi som fokuserar på operationer och ingrepp i kvinnans reproduktiva system. Gynekologiska kirurgiska tekniker är de olika metoderna och procedurerna som används under dessa operationer. Några exempel på gynekologiska kirurgiska tekniker inkluderar:

1. Laparoskopi: En minimalinvasyv metod som använder ett smalt, belyst teleskop, laparoskop, för att titta in i bukhålan och utföra operationer genom små snitt.
2. Hysteroskopi: En minimalinvasyv metod som använder ett teleskop, hysteroskop, för att titta upp i livmodern och utföra operationer genom slidan.
3. Vaginala operationer: Operationer som utförs genom slidan, inklusive repair av slidskador och återställande av blygdbenet.
4. Abdominala operationer: Större operationer som utförs genom en öppning i buken, till exempel för att behandla cancer eller endometrios.
5. Robotikassisterade kirurgi: Användning av robotar för att underlätta precision och räckvidd under operationer.

Dessa tekniker används för att behandla en rad gynekologiska tillstånd, inklusive infertilitet, menstruationsrubbningar, cancer, infektioner, smärta och skador.

'Könsdofter' (även känd som pheromonder) är doftmolekyler som utsöndras från djurs hud och kan påverka beteendet hos andra individer av samma art. Könsdofter används ofta i samband med reproduktion och kan signalera information om kön, fertilitet och parningsvilja. Människor har också potentialen att uppfatta könsdofter, men deras roll i mänsklig beteende och förökning är fortfarande en omdiskuterad fråga inom forskningen.

'Oviposition' är ett medicinskt begrepp som refererar till att en djurart lägger ägg. Det används ofta i samband med studier och diskussioner kring reproduktion hos olika djurslag, inklusive insekter, groddjur och fåglar. Ovipositionen innebär att honan lägger ägg som sedan kommer att kläckas och utvecklas till en ny individ.

'Normalvärden' är ett begrepp inom laboratoriemedicin och diagnostik som refererar till ett normalt intervall eller ett referensintervall för ett visst laboratorieresultat, baserat på populationen som studerats. Normalvärdena representerar de värden som ligger inom det normala omfånget och används som en guide för att tolka patientens laboratorieresultat i förhållande till den genomsnittliga populationen.

Det är viktigt att notera att normalvärden kan variera beroende på ålder, kön, ras, hälsostatus och andra faktorer. Dessa värden fastställs genom att mäta ett laboratorieparametern hos en stor grupp friska individer (referenspopulationen) och sedan beräkna statistiska gränser för det normala intervallet, oftast som medelvärde ± två standardavvikelser.

Det är också viktigt att komma ihåg att ett laboratorieresultat som faller utanför det normala intervall inte alltid innebär sjukdom eller patologi, och tvärt om kan ett resultat som ligger inom det normala intervall inte utesluta en viss diagnos. Laboratorietester används ofta tillsammans med kliniska bedömningar, symptom och andra diagnostiska tester för att ställa en diagnos eller övervaka en patients hälsotillstånd.

I svenska medicinska sammanhang används termen "follikulär fas" för att referera till den del av hårsäckens (hair follicles) livscykel då en ny hårstrå bildas. Under denna fas, som även kallas anagenfasen, sker aktiv celldelning och differentiering i den del av hårsäcken som kallas för matrismatrix. Detta leder till att en ny hårstrå växer fram. Den follikulära fasen kan variera i längd beroende på olika faktorer, såsom genetiska och miljömässiga faktorer. När denna fas är över går hårsäcken in i en vilofas (telogenfas) innan nästa cykel av follikulär fas börjar.

Livmoderhalssekret, även kallat cervikalt sekret, är ett slimet sekret som produceras i livmoderhalsen (cervix uteri) hos kvinnor. Det består främst av vatten, salt, proteiner och slemhinnessubstanser. Livmoderhalssekretet har en skyddande funktion genom att förhindra infektioner från att nå livmodern och äggstockarna.

Under olika delar av menstruationscykeln kan sekretets konsistens och mängd variera. Under fertil perioden blir sekretet mer tunnflytande, klart och lätt att strömma, vilket underlättar spermiernas rörlighet och möjliggör befruktning. Under icke-fertil perioden blir sekretet mer trögflytande och tar sig svårare att strömma, vilket gör det svårt för spermier att nå livmodern.

Ändringar i livmoderhalssekretets kvalitet och kvantitet kan vara ett tecken på olika gynekologiska tillstånd, såsom infektioner eller hormonella störningar.

Female genital mutilation (FGM) is a procedure involving the partial or total removal of external female genitalia or other injuries to the female genital organs for non-medical reasons, often performed on young girls. It is also known as "female circumcision" or "cutting." The practice has no health benefits and can cause serious harm, including severe bleeding, infection, complications in childbirth, and increased risk of newborn deaths. It is recognized internationally as a violation of human rights of girls and women.

'Bäckensmärta' (på engelska: 'pelvic pain') är ett samlingsbegrepp för smärtor i bäckenet. Det kan ha många olika orsaker, till exempel muskuloskelettala problem, infektioner, inflammation eller neurologiska störningar. Beroende på orsaken kan smärtan vara konstant eller komma och gå, vara lokaliserad till en viss plats i bäckenet eller stråla ut till andra delar av kroppen.

Det är viktigt att söka medicinsk expertis om man upplever pågående bäckensmärtor, särskilt om de är starka, förekommer tillsammans med andra symptom som feber, utflöde eller problem med urin- eller avföringshanteringen. En läkare kan undersöka orsaken till smärtan och ge en korrekt diagnos, vilket i sin tur möjliggör en lämplig behandling.

"Familjekaraktäristika" är ett begrepp som används inom medicinen och beteendevetenskapen för att beskriva de gemensamma egenskaper, strukturer och mönster som kan påträffas inom en familj. Dessa karaktäristika kan vara både genetiska och miljömässiga.

Exempel på genetiska familjekaraktäristika är ärftliga sjukdomar eller predispositioner för vissa sjukdomar, som till exempel cancer, diabetes eller hjärt-kärlsjukdomar. Andra exempel på familjekaraktäristika kan vara sättet att kommunicera, konflikthantering, värderingar och traditioner inom en familj.

Det är viktigt att notera att familjekaraktäristika inte garanterar att alla familjemedlemmar kommer att utveckla samma sjukdom eller ha samma beteendemönster, men de kan öka risken eller påverka sannolikheten. Därför är det viktigt att ta hänsyn till familjekaraktäristika när man bedömer individers risk för vissa sjukdomar och ger råd om preventiv åtgärder och behandling.

Prenatal exposure with late effects refererar till att ett barn har varit utsatt för en faktor under sin fostertid som sedan lett till skador eller komplikationer efter födseln. Det kan handla om exponering för olika typer av miljögifter, infektioner, läkemedel eller droger. Sen effekterna kan variera beroende på vilken faktor barnet har varit utsatt för och hur länge exponeringen pågått. Några exempel på sena effekter av prenatal exponering är neurologiska skador, läggningsstörningar, kognitiva funktionsnedsättningar, fysiska missbildningar och ökad risk för vissa sjukdomar. Det är viktigt att notera att inte alla barn som har varit utsatta för en faktor under sin fostertid kommer att drabbas av sen effekter, men det finns alltid en risk som bör tas i beaktande.

'Kina' er en betegnelse for en type av små, hvidlige, krystallinske partikler som kan dannes i galden og ledvæsken hos visse personer. De dannes som en slags afføring fra de celler, der udskiller fedtstoffer (kaldet 'cholesterol') i kroppen. Når disse partikler akkumuleres i større mængder, kan de danne små klumper eller forklumpninger, der kan ses under et mikroskop.

Kines forekommer hyppigst hos ældre personer og er ofte associeret med visse sygdomme, såsom gigt, leddegfejl og visse lever- og galdesygdomme. I visse tilfælde kan kines være et tegn på en mere alvorlig underliggende sygdom, men ofte er de har ingen specielle symptomer eller konsekvenser for sundheden.

Det er vigtigt at bemærke, at 'Kina' ikke skal forveksles med det østasiatiske land Kina. De to begreber har intet med hinanden at gøre og betegner helt forskellige ting.

'Pung' er ikke en medisinsk term som jeg kjenner til. Jeg antar at du menger å spørre om den anatomiske strukturen scrotum på engelsk.

Scrotum: Det er en muskuløs, fleksibel og hudet sak som hos mannlige individer holder og beskytter de to testiklerne, samt de tilknyttede strukturene, herunder bindevæv, blodkar, nerver og slimhinder. Scrotum har en unik evne til å regulere sin temperatur for å sørge for at testiklernes temperatur holder seg på et lavere niveau enn kroppstemperaturen, noe som er nødvendig for produksjon av normale spermceller.

Sprague-Dawley råtta är en specifik strain av laboratorieråtta som vanligtvis används inom forskning. Denna strain utvecklades under 1920-talet av två forskare, Sprague och Dawley, i USA.

Sprague-Dawley råttor är kända för sin jämna genetiska bakgrund, god hälsa och lätta hantering, vilket gör dem till en populär val för forskning inom områden som farmakologi, toxicologi, beteendevetenskap och cancerforskning. De är också vanliga som subjekt i prekliniska studier av nya läkemedel och andra terapeutiska behandlingar.

Dessa råttor har en genomsnittlig livslängd på två till tre år och väger ungefär 250-500 gram som vuxna. De är också kända för sin fertilitet och stor förmåga att producera avkomma, vilket gör dem lättillgängliga och relativt billiga att använda i forskningssyfte.

I en strikt medicinsk kontext kan "kvinnor" definieras som individer med en enda X-kromosom och en Y-kromosom, vilket kallas för 46,XX karyotyp. Detta är den vanligaste karyotypen för kvinnliga individer och innebär att de har två K-ömmar, äggstockar, en livmoder och en vagina.

Det finns dock undantag från denna regel, eftersom det kan finnas individer med kromosomvariationer som 47,XXX, 45,X eller 47,XXY, men de flesta av dem identifierar sig fortfarande som kvinnor och uppfyller de flesta medicinska definitionerna av kvinnlighet. Det är viktigt att notera att kön och identitet inte nödvändigtvis korresponderar, och det finns många individer som inte faller in i den traditionella kategoriseringen av könet.

'Indien' är ett geografiskt begrepp och refererar till en nation i södra Asien, officiellt känd som Republiken Indien. Det finns dock inget etablerat medicinskt begrepp som heter 'Indien'. Ibland kan vissa medicinska studier eller rapporter hänvisa till "indisk medicin", vilket refererar till traditionella indiska medicinska system, såsom Ayurveda, Yoga, Unani, Siddha och Homeopathy. Men det är inte ett geografiskt begrepp, utan snarare en typ av alternativ medicinsk praktik med rötter i den indiska kulturen och historien.

RNA (Ribonucleic acid) är ett samlingsnamn för en grupp molekyler som spelar en central roll i cellens proteinsyntes och genuttryck. Det finns olika typer av RNA, men en specifik typ kallas just budbärarrNA (mRNA, messenger RNA). BudbärarrNA har till uppgift att transportera genetisk information från cellkärnan till ribosomen i cytoplasman, där den används för att bygga upp proteiner enligt instruktionerna i genomet. På så sätt fungerar budbärarrNA som ett slags "budbärare" av genetisk information mellan cellkärnan och ribosomen.

Genetisk polymorfism är när det finns fler än ett vanligt förekommande varianter (allaso kända som alleler) av ett specifikt gen i en population. Dessa varianter resulterar från små förändringar i DNA-sekvensen, såsom en enda nukleotidsubstitution eller en insertion eller deletion av ett fåtal nukleotider.

Genetisk polymorfism är vanlig och förekommer naturligt i alla levande organismer. De flesta genetiska polymorfa varianter har ingen påverkan alls på individens fenotyp (det observerbara kroppsliga uttrycket av ett gen) eller funktion, men vissa kan associeras med en ökad risk för vissa sjukdomar eller andra medicinska tillstånd.

En typ av genetisk polymorfism som har fått mycket uppmärksamhet inom forskningen kring personlig medicin och genetisk predisposition är singel-nukleotidpolymorfier (SNP). SNPs är enkla nukleotidbyten i DNA-sekvensen som kan användas för att spåra arvet av vissa gener och för att undersöka samband mellan genetiska varianter och sjukdomar eller andra medicinska tillstånd.

En embryo hos däggdjur är den tidiga utvecklingsfasen av ett foster, vanligtvis från befruktningen till omkring 8 veckor. Under denna period sker snabba förändringar och differentiering av cellerna, vilket leder till att de grundläggande organen och systemen bildas. Embryots utveckling kännetecknas av celldelning, migration, differensiering och interaktion mellan celler, vilket kräver en precis kontroll av genuttryck och signalsubstanser för att garantera en normalt embryonal utveckling.

"Reversible sterilization" refererer til en metode til at forhindre befrugtning, der kan omstilles eller annulleres senere, så patienten igen kan blive fertil. Det er værd at notere, at effektiviteten af reversibel sterilisation kan variere, og det er ikke garanteret, at fertiliteten vil blive fuldt genoprettet.

To almindelige metoder for reversibel sterilization er:

1. Vasektomi (mandlig sterilisering): Under en vasektomi klippes de to sammenvoksede sædledninger (vasa deferentia) i den øvre del af skeden, hvorefter de to ender lukkes igen med små knapper eller kleber. Dette forhindrer sæden i at blive transporteret fra testiklerne til æggelederen, hvilket gør manden ufrugtbar. En vasektomi kan potentielt inveseres og annulleres ved en kirurgisk procedure kaldet vasovasostomi, hvor de to klippede ender af sædledningerne genføjes og forbindes igen.

2. Tubal ligation (kvindelig sterilisering): Under en tubal ligation fjernes eller forsnævres de to tuba uterinae (æggelederne) i kvinden, hvilket forhindrer ægget i at blive befrugtet. Ligesom ved vasektomi kan en tidligere steriliseret kvinde potentielt gennemgå en procedure til at have æggelederne genoprestaureret, kaldet tubal reanastomose eller tubouterinoplastik. Disse procedurer har imidlertid en lavere succesrate end vasovasostomi og kan være mere komplekse.

Det er vigtigt at notere, at reversibel sterilisation ikke bør betragtes som en midlertidig metode til fødselskontrol, da der ikke altid er en garanti for succes med de investerende procedurer. Derudover kan disse procedureer have visse risici og komplikationer, så det anbefales at diskutere mulighederne og konsekvenserne grundigt med en læge inden man træffer en beslutning.

"Y-bundna gener" (engelska: "Y-linked genes") är gener som finns på den mensliga Y-kromosomen. Y-kromosomen är ett av de sex par av kromosomer som en mänsklig zygot bildas med, och den förekommer endast hos människor som har en Y-kromosom tillsammans med en X-kromosom (XY).

Y-kromosomen är relativt liten jämfört med andra kromosomer och innehåller färre gener. Många av de gener som finns på Y-kromosomen är involverade i det maskulina könsbestämmande systemet, såsom SRY-genen som initierar testisutvecklingen under fostertiden. Andra Y-bundna gener har betydelse för reproduktion och könsspecifika funktioner hos män.

Det är värt att notera att majoriteten av genomet hos en människa finns på autosomala kromosomer, det vill säga de 22 par som inte är involverade i könsbestämningen (kallade "autosomer"). Autosomala gener delas lika mellan könen, medan Y-bundna gener endast finns hos män.

Ornidazol är ett läkemedel som tillhör gruppen nitroimidazolderivat. Det används vanligen för behandling av infektioner orsakade av anaeroba bakterier och parasiter, exempelvis trikomonas, giardia och amöba. Ornidazol fungerar genom att skada DNA hos dessa mikroorganismer, vilket stoppar deras tillväxt och reproduktion.

Läkemedlet ges vanligen som tablettform och kan användas för behandling av en rad olika infektioner i kroppen, inklusive gynekologiska infektioner, mag-tarminfektioner och hudinfektioner. Ornidazol bör inte användas under graviditet eller amning utan specifik läkarekompetens.

Sidan kan ha vissa biverkningar, såsom illamående, kräkningar, huvudvärk och förändringar i smak- och luktupplevelser. I sällsynta fall kan allvarligare biverkningar uppstå, som exempelvis nervskador eller leverfunktionsrubbningar.

'För tidig menopaus', även känt som premature menopaus, är en medicinsk term som definieras som menopaus som inträffar före 40 års ålder. Menopaus innebär att kvinnan har upphört med sin menstruation i minst 12 månader och att hon inte längre är fertil, vilket orsakas av ett sänkt östrogenhalt i kroppen. För tidig menopaus kan ha olika orsaker, till exempel ärvda faktorer, kirurgiska ingrepp eller sjukdomar som påverkar hormonproduktionen. Kvinnor med för tidig menopaus kan ha en ökad risk för vissa hälsoproblem, såsom hjärt-kärlsjukdomar och benstarka frakturer.

Immunohistochemistry (IHC) är en teknik inom patologi och histologi som kombinerar immunologiska metoder med mikroskopisk observation för att visualisera specifika proteiner eller antigener i celler eller vävnader. Denna teknik använder sig av specifika antikroppar som är markerade med en fluorescerande markör eller en enzymatisk reaktion, vilket gör det möjligt att lokalisera och identifiera olika typer av celler och strukturer inuti ett vävnadsprov. IHC används ofta som en diagnosmetod inom klinisk medicin för att ställa diagnoser på olika slags cancersjukdomar och andra sjukdomar som är relaterade till specifika proteiner eller antigener.

Medicinskt talat är sädesledaren (latin: vas deferens) en del av det maskulina reproduktionssystemet. Den är en tunn, muskelbunden rörlig tub som transporterar spermier från epididymis till urinblåsan, där den möter urinvägen och bildar ett gemensamt utflöde, urethra, genom vilken både urin och sperma kan passera under ejakulationen. Sädesledaren är en del av det så kallade kontinuerliga maskulina reproduktionssystemet, som inkluderar testiklar, epididymis, sädesledare, vas deferens, seminalvesiklar, prostata och bulbourethrala körtlar.

'Sequence Tagged Sites' (STSs) är små, unika DNA-sekvenser som används som markörer för att kartlägga och identifiera specifika positioner på ett genetiskt kromosomalt avsnitt. Varje STS-markör består av en unik PCR-amplifierbar sekvens med två specifika primare, som tillsammans definierar den unika positionen på kromosomen där sekvensen finns.

STSs är användbara i många olika genetiska studier, inklusive mänsklig genetisk mappning och sekvensering, eftersom de kan jämföras och matchas mellan olika individer och populationer. Detta gör att forskare kan kartlägga specifika gener eller andra intressanta regioner på kromosomen med hög precision och reproducerbarhet.

I medicinsk kontext kan STSs användas för att diagnostisera genetiska sjukdomar, undersöka familjära risker för ärftliga sjukdomar och utveckla personligat skräddarsydda behandlingsstrategier baserade på individuella genetiska profiler.

'Personliga relationer' är ett samlingsbegrepp för de sociala band och kontakter som en individ har med andra individer i sin omgivning. Dessa relationer kan variera i styrka, art och intensitet och kan omfatta allt från familjemedlemmar, vänner och romantiska partners till arbetskollegor och bekanta.

Personliga relationer kan ha en stor inverkan på individens psykiska och fysiska hälsa och välbefinnande. De kan erbjuda stöd, trygghet, meningsfull interaktion och en känsla av tillhörighet. Samtidigt kan negativa personliga relationer leda till stress, isolation och andra hälsoproblem.

Det är viktigt att notera att personliga relationer kan se olika ut beroende på kulturell, social och individuell kontext. Värden, normer och förväntningar kan variera, vilket kan påverka hur relationer upprättas, underhålls och avslutas.

Hormonsjukdomar är ett samlingsbegrepp för sjukdomar som orsakas av felaktig funktion i endokrina systemet, det vill säga kroppens hormonproducerande körtlar och deras regleringssystem. Hormoner är signalsubstanser som frisätts av en endokrin körtel och transporteras via blodomloppet till målceller i kroppen, där de påverkar cellens funktion.

Hormonsjukdomar kan delas in i två kategorier: överaktiva hormonkörtlar som orsakar för höga hormonnivåer och underaktiva hormonkörtlar som orsakar för låga hormonnivåer.

Exempel på hormonsjukdomar inkluderar:

* Diabetes mellitus, en sjukdom där betacellerna i bukspottkörteln inte producerar tillräckligt med insulin eller närkroppens celler inte reagerar normalt på insulin.
* Hyperthyreoidism, en överaktivitet av sköldkörteln som orsakas av för höga nivåer thyroxin (T4) och trijodtyronin (T3).
* Hypothyreoidism, en underaktivitet av sköldkörteln som orsakas av för låga nivåer T4 och T3.
* Cushings syndrom, en sjukdom där kroppen utsätts för för höga nivåer kortisol över en längre tidsperiod.
* Addisons sjukdom, en sjukdom där binjuremärgen inte producerar tillräckligt med hormoner som kortisol och aldosteron.
* Diabetes insipidus, en sjukdom där njurarna inte kan koncentrera urinen på grund av brist på antidiuretiskt hormon (ADH).

Symptomen på hormonsjukdomar varierar beroende på vilket hormon som är störd och hur mycket det är påverkat. Vissa symptom kan vara trötthet, viktmässiga förändringar, hudförändringar, sömnsvårigheter, förändrade kognitiva funktioner och förändrad humör.

Den endokrina systemet är ett sammanhangsorganiserat nätverk av körtlar och celler som producerar, lagrar och sekreterar hormoner direkt in i blodomloppet. Detta system reglerar en rad viktiga fysiologiska processer i kroppen, såsom tillväxt, metabolism, homeostas, sömn-vakenhetscykler och reproduktion.

Exempel på endokrina körtlar inkluderar hypofysen, sköldkörteln, bisköldkörteln, bukspottkörteln, binjurarna, könskörtlarna och de interna sekreterande cellerna i tarmen. Varje endokrin körtel producerar specifika hormoner som påverkar målceller och organ i kroppen för att upprätthålla homeostas och balans inom olika fysiologiska system.

Den endokrina systemet kommunicerar ofta med det nervösa systemet genom neuroendokrina signalering, vilket möjliggör en snabb och flexibel reglering av kroppens funktioner i olika situationer.

Ovulationsdetektion (OD) är ett samlingsbegrepp för olika metoder och tekniker som används för att identifiera den specifika dagen under en menstruationscykel då ägglossningen sker, det vill säga när en äggcell frisläpps från en kvinnas äggstock. Detta är viktigt att känna till eftersom det är under de få dagarna runt ägglossningen som en kvinna är fertil och kan bli gravid om hon har samlag med en man.

Det finns flera olika metoder för ovulationsdetektion, bland annat:

1. Urinbaserade ovulationskits: Dessa kits mäter ökningar i urinen av luteinerande hormon (LH), som är ett hormon som styr ägglossningen. När LH-nivåerna stiger, närmar sig ägglossningen. Kits innehåller ofta en teststav som används för att mäta LH-nivåerna i urinen varje dag under en menstruationscykel. När en ökning i LH-nivåerna upptäcks, kan detta indikera att ägglossningen kommer snart.
2. Basaltemperaturmätning: Detta är en metod där kvinnan mäter sin basala kroppstemperatur varje morgon med ett termometer. När ägglossningen sker, ökar kroppstemperaturen något. Genom att spåra dessa temperaturförändringar över tid kan en kvinna avgöra när hon har ägglossat.
3. Kvinnlig fertilitetsmonitoring: Detta är en metod där kvinnan använder sig av både urinbaserade ovulationskits och basaltemperaturmätning för att spåra sina hormonnivåer och temperaturförändringar under en menstruationscykel. Denna metod kan ge mer exakta resultat än användandet av enbart en metod, men den kan också vara mer tidskrävande.
4. Cervixmätning: Detta är en metod där kvinnan inspekterar sin cervix för att avgöra när hon har ägglossat. När ägglossningen närmar sig, blir cervixen mjukare, öppnadare och lägre placerad i slidan. Genom att spåra dessa förändringar över tid kan en kvinna avgöra när hon har ägglossat.

Det är viktigt att notera att alla metoder för att spåra ägglossning inte är 100% exakta och att det finns andra faktorer som också kan påverka hormonnivåer och kroppstemperatur, såsom stress, sjukdom och medicinering. Om en kvinna vill bli gravid rekommenderas det därför att hon söker rådgivning hos en läkare eller specialist inom reproduktionsmedicin för att få individuell vägledning och stöd.

Spermiekapacitering är en process som spermier genomgår för att bli kapabla till att befruкта ett ägg. Denna process inkluderar en rad biokemiska och morfologiska ändringar i spermien, såsom att den blir mer rörlig, får en förändrad form och utsöndrar enzymer som hjälper till att penetrera ägget. Capacitering sker naturligt i kvinnans bäcken under samlag och kan också efterbildas i laboratoriemiljö för assistad reproduktion, såsom in vitro fertilisation (IVF) och intracytoplasmatisk spermieinjectering (ICSI).

Menstruation är den del av den menstruala cykeln hos en sexuellt mogen kvinna då hon utsöndrar blod och slutprodukter från det inre skiktet i livmodern, endometriet, genom slidan. Detta inträffar vanligtvis varje månad under hennes fertila år och markerar början på en ny cykel. Genomsnittlig längd på en menstruation är mellan tre och sju dagar, även om det kan variera från kvinna till kvinna.

Menstruationsflödet består av blod, slim, celler från livmoderslemhinnan och små mängder andra kroppsvätskor. Det är en naturlig process som förbereder kvinnans kropp på möjlighet att befruktas och bära ett barn. Om en äggcell inte blir befruktad under en cykel kommer livmoderslemhinnan att avlägsnas genom menstruationen.

Det finns ingen allmänt accepterad definition av "kvinno sjukdomar", eftersom detta begrepp kan uppfattas som vagukt och kan tolkas olika beroende på sammanhang. Många könsspecifika sjukdomar, tillstånd och symptom existerar, men de drabbar inte enbart kvinnor. I medicinska sammanhang använder man sig istället ofta av termen "könsspecifika sjukdomar" eller "könsspecifika hälsoproblem", som refererar till tillstånd som har en tydlig kausal association till biologiskt kön.

Exempel på sådana könsspecifika tillstånd hos kvinnor innefattar:

1. Gravididader och komplikationer relaterade till graviditet, som preeklampsi, eklampsi och förlossningskomplikationer.
2. Menstruationsrelaterade tillstånd, såsom menorragi (excessiv mensblödning), dysmenorré (smärtsamma menstruationer) och premenstruellt syndrom (PMS).
3. Klimakterie- och åldersrelaterade tillstånd, som klimakteriebesvär, osteoporos och hjärt-kärlsjukdomar.
4. Reproduktivt system-relaterade sjukdomar, såsom endometrios, myomer och polycystisk ovariesyndrom (PCOS).
5. Könsspecifika cancerformer, som bröstcancer, livmoderhalscancer och äggstockscancer.

Det är viktigt att poängtera att könsspecifika tillstånd inte ska förväxlas med könsspecifik sjukdomsbörda. Sjukdomsbördan kan variera mellan könen, även om tillståndet i sig inte är könsspecifikt. Till exempel drabbas både kvinnor och män av hjärt-kärlsjukdomar, men andelen dödliga fall är högre bland kvinnor än bland män. Detta beror delvis på att diagnos och behandling ofta fördröjs hos kvinnor jämfört med män.

'Sex determination processes' refer to the series of biological and genetic events that lead to the development of sexual characteristics in an organism. In humans, sex is determined genetically by the presence or absence of the Y chromosome. Typically, individuals with XX chromosomes develop as females, while those with XY chromosomes develop as males. However, there are exceptions where individuals may have variations in their sex chromosomes (e.g., X, XXX, XXY, XYY) that can lead to atypical sexual development and a range of sex characteristics.

The sex determination process involves several stages, including:

1. Chromosomal sex determination: This occurs during fertilization when the sperm contributes either an X or Y chromosome to the egg, resulting in an XX (female) or XY (male) zygote.
2. Gonadal sex determination: At around 6-8 weeks of gestation, the gonads begin to differentiate into ovaries (in XX individuals) or testes (in XY individuals). This process is regulated by several genes, including SRY on the Y chromosome, which triggers testis development.
3. Hormonal sex determination: Once the gonads have developed, they begin to produce hormones that influence the development of internal and external sexual characteristics. In males, testosterone produced by the testes promotes the development of male reproductive organs (e.g., epididymis, vas deferens, seminal vesicles) and secondary sexual characteristics (e.g., deepening of the voice, growth of facial hair). In females, estrogen and progesterone produced by the ovaries promote the development of female reproductive organs (e.g., fallopian tubes, uterus, vagina) and secondary sexual characteristics (e.g., breast development, wider hips).
4. Phenotypic sex determination: This refers to the physical expression of sexual characteristics, which can be influenced by both genetic and environmental factors. In some cases, individuals may have atypical combinations of chromosomes, gonads, hormones, or anatomical features that do not fit neatly into male or female categories. These individuals may identify as intersex, non-binary, or transgender.

Overall, the process of sex determination is complex and involves multiple factors, including genetics, hormones, and environmental influences. While most individuals are born with either male or female sexual characteristics, some may have variations in their sex development that do not fit neatly into traditional categories. It's important to recognize and respect the diversity of human sex expression and to promote inclusivity and acceptance for all individuals, regardless of their sex or gender identity.

Molekylsekvensdata (molecular sequencing data) refererer til de resultater som bliver genereret når man secvenserer DNA, RNA eller proteiner i molekylærbiologien. Det innebærer typisk en række af nukleotider (i DNA- og RNA-sekvensering) eller aminosyrer (i proteinsekvensering), der repræsenterer den specifikke sekvens af gener, genetiske varianter eller andre molekyler i et biologisk prøve.

DNA-sekvensdata kan f.eks. anvendes til at identificere genetiske varianter, undersøge evolutionæ forhold og designe PCR-primerer. RNA-sekvensdata kan bruges til at studere genudtryk, splicevarianter og andre transkriptionelle reguleringsmekanismer. Proteinsekvensdata er vigtige for at forstå proteinstruktur, funktion og interaktioner.

Molekylsekvensdata kan genereres ved hjælp af forskellige metoder, herunder Sanger-sekvensering, pyrosekvensering (454), ion torrent-teknikker, single molecule real-time (SMRT) sekvensering og nanopore-sekvensering. Hver metode har sine styrker og svagheder, og valget af metode afhænger ofte af forskningens specifikke behov og ønskede udbytte.

Reproductive health, som definert av Verdenshelseorganisasjonen (WHO), refererer til "en status av total, fysisk, mental og sosial velbefaring og ikke kun fravær av sykdom eller funksjonsnedsettelse i reproduktive systemet. Reproductive health implies that people are able to have a responsible, satisfying and safe sexlife and that they have the capability to reproduce and the freedom to decide if, when and how often to do so. Implicit in this are the right of men and women to be informed and to have access to safe, effective, affordable and acceptable methods of family planning of their choice, as well as other methods of their choice for regulation of fertility which are not against the law, and the right of access to health services that will enable men and women to go through pregnancy and childbirth in a safe and healthy manner."

Så en definisjon av 'Reproductive Health' er: "En tilstand av total fysisk, mental og sosial velbefaring i forbindelse med reproduktive systemet. Dette omfatter evnen til å ha et ansvarlig, tilfredsstillende og trygt seksleve og evnen til å planlegge familie og få barn på en trygg og ønsket måte."

Alleler är i genetisk terminologi de varianter av ett specifikt gen som kan finnas hos en individ. Varje individ har två kopior av varje gen, en från vardera förälder, och dessa två kopior kan variera från varandra. Dessa varianter kallas just alleler.

Ett exempel: För det gen som styr ögonfärgen kan vi ha två olika alleler, en som ger upphov till grön ögonfärg och en annan som ger upphov till blå ögonfärg. Om en individ har två kopior av genen med grön ögonfärgsallelen (homozygot), kommer den att ha gröna ögon. Om en individ har en kopia av genen med grön ögonfärgsallel och en kopia med blå ögonfärgsallel (heterozygot), kan individens ögonfärg variera mellan grön och blå beroende på vilka andra genetiska faktorer som också är involverade.

Gynekologiska tumörer är en samlande benämning på olika typer av cancersjukdomar som utvecklas i kvinnans fortplantningsorgan. Detta inkluderar cancer i livmodern (endometriumcancer), cancer i livmodersäcken och äggstockarna (ovariumcancer), cancer i slidan (cervixcancer) samt cancer i vulvan och vaginan. Symptomen kan variera beroende på vilken typ av gynekologisk tumör det rör sig om, men exempel på vanliga symptom är blödningsstörningar, smärta eller utflöde från underlivet. Behandlingen bestäms ofta based on typen och utbredningen av cancern, men kan innefatta kirurgi, strålbehandling och/eller cellgiftsbehandling (chemotherapi).

'Hypofys' eller 'hypofysen' er en endokrin gland som ligger i hjernens base, under hjernebrystet (sella turcica). Hypofysen har to deler: forhypofysen og bakhypofysen. Forhypofysen produserer hormoner som styrer andre endokrine glands funksjon, mens bakhypofysen produserer hormoner som påvirker kroppens vekst, opplaring av vannet i kroppen og søvn/vekttilstand. Hypofysen er viktig for å holde balanse mellom kroppens mange forskjellige systemer og fungerer som et slags kontroll- og reguleringsorgan for kroppens hormonnivåer.

Inom medicin refererar ett inhibitor till ett ämne eller en substans som motverkar eller minskar en biologisk process, kemisk reaktion eller enzymatisk aktivitet inom organismen. Inhibitorer fungerar genom att binda till specifika enzymer, receptorer eller proteiner och på så sätt hämma deras funktion.

Det finns två huvudsakliga typer av inhibitorer: reversibla och irreversibla inhibitorer. Reversibla inhibitorer binder till enzymet temporärt och kan avskiljas, medan irreversibla inhibitorer bildar en kemisk bindning med enzymet som inte går att avbryta.

Exempel på reversibla inhibitorer inkluderar ofta läkemedel som används för att behandla olika sjukdomstillstånd, till exempel ACE-hämmare som används för att behandla högt blodtryck och hjärtsvikt. Irreversibla inhibitorer kan också användas som läkemedel, såsom penicillin, som är ett antibiotikum som binder till och förstör bakteriens cellväggar.

I allmänhet är inhibitorer viktiga för att reglera biologiska processer och hjälpa till att upprätthålla homeostas inom kroppen.

Salpingostomi är en medicinsk term som refererar till skapandet av ett nytt öppning (stoma) i, eller återställande av, tuba uterina (även känd som äggledare). Detta kan göras som en del av en operation för att behandla vissa typer av fertilitetsproblem hos kvinnor. Tuba uterina leder från livmodern till äggstockarna och transporterar äggceller från äggstockarna till livmodern under äggetlossning (ovulation).

Salpingostomi kan användas som en behandlingsmetod för att återställa fertiliteten hos kvinnor med skadade eller blockerade äggledare. Detta kan ske genom att skapa ett nytt öppning i äggledaren, vilket möjliggör passage av äggceller från äggstockarna till livmodern.

Det är värt att notera att salpingostomi är en komplex operation och bör endast utföras av erfarna kirurger. Risken för komplikationer kan vara högre om operationen utförs av en oerfaren läkare.

"Bassekvens" er en medisinsk betegnelse for en abnorm, gentagen sekvens eller mønster i et individ's DNA-sekvens. Disse baseparsekvenser består typisk av fire nukleotider: adenin (A), timin (T), guanin (G) og cytosin (C). En bassekvens kan være arvelig eller opstå som en mutation under individets liv.

En abnormal bassekvens kan føre til genetiske sygdomme, fejlutviklinger eller forhøjet risiko for bestemte sykdommer. For eksempel kan en bassekvens, der koder for en defekt protein, føre til en arvelig sykdom som cystisk fibrose eller muskeldystrofi.

Det er viktig å understreke at en abnormal bassekvens ikke alltid vil resultere i en sykdom eller fejlutvikling. I mange tilfeller kan individet være asymptomatisk og leve et normalt liv.

Tubar sterilizering är en form av permanent födelsekontroll för kvinnor. Den innebär att fallopianrörens funktion störs eller stoppas, vilket förhindrar att ägg och spermier möts och befruktas. Detta kan uppnås genom olika metoder, till exempel att med hjälp av små klips eller ringar klistra igen rören (tubal ligation) eller att injicera ett material som orsakar ärrbildning i rören (okklusion).

Tubar sterilizering är en av de mest effektiva metoderna för permanent födelsekontroll, men den är inte reversibel. Det betyder att om en kvinna ändrar sig och vill bli gravid igen kan det vara svårt eller till och med omöjligt att återställa rörens funktion. Därför bör denna metod endast användas av kvinnor som är säkra på att de inte vill ha fler barn.

Hyperandrogenism är ett medicinskt tillstånd där individen har förhöjda nivåer av androgener, som till exempel testosteron och androstendion, i kroppen. Detta kan orsaka olika symtom hos kvinnor, såsom hirsutism (övervuxande hårväxt), akne, och menstruationsstörningar. Hyperandrogenism kan vara associerat med olika sjukdomar eller störningar, till exempel polycystiskt ovariesyndrom (PCOS) eller tumörer i binjurarna eller hypofysen.

"Animal models" er en betegnelse for brugen af dyr som forsøgsdyr i forskning, hvor dyrene svarer til mennesker på en eller anden måde. Dette kan være pga. en lignende anatomi, fysiologi, genetisk sammensætning eller sygdomsudvikling. Animal models anvendes ofte i biomedicinsk forskning for at opnå bedre forståelse for sygdomme, udvikle og teste nye behandlingsmetoder, og forudsige virkninger og bivirkninger af medicinske produkter før de prøves på mennesker. De dyr, der oftest anvendes som animal models, er mus, rotte, kanin, hund, kat, gris og primat.

"Genfrekvens" refererar till sannolikheten eller andelen av en viss genvariant (alltså en variant av en given gen) inom en population. Genfrekvensen för en specifik genvariant kan variera mellan olika populationer, beroende på olika faktorer som migration, selektion och slumpmässig drift.

Genfrekvensen kan beräknas genom att räkna antalet individer som bär på en viss genvariant och dividera det med det totala antalet individer i populationen. Genfrekvenser används ofta inom genetisk forskning för att studera mönster av genetisk variation och släktskap mellan olika populationer.

"Androgener" er ein begrep som ofte brukes i medisinsk sammenheng for å referere til steroidhormoner som produseres i mannlige kjøttkjeller og øvre del av binnekløften, også kalt gonader eller kjønnskjellene. Disse hormonene inkluderer testosteron, dihydrotestosteron og androsteron, og spiller en viktig rolle i mannlige kjønnsutvikling, seksual utforming og reproduksjon. Androgener har også effekt på annen kroppslig vekst og utvikling, særlig hos menn. Forstyrrelser i produksjonen av androgener kan føre til forskjellige medisinske tilstander, som f.eks. økt eller redusert kjønnshårvokst og forandringer i seksualdriften.

I am not aware of any medical conditions or diseases that are specifically associated with the country of Iran. If you have a specific medical term or condition in mind, I can try to provide more information on that.

It is possible that you may be thinking of "Irritable Bowel Syndrome" (IBS), which is a common disorder that affects the large intestine. The name "Irritable Bowel Syndrome" does not have any connection to the country of Iran, and it is not clear why you might have associated the two. IBS is a common functional gastrointestinal disorder, characterized by abdominal pain or discomfort, bloating, and changes in bowel habits, such as diarrhea and constipation. The exact cause of IBS is not known, but it is thought to involve a combination of factors, including muscle contractions in the intestine, abnormalities in the nervous system, inflammation in the intestines, severe infection, or changes in bacteria in the gut.

En vävnadsprov är en typ av medicinskt prover där ett litet fragment av kroppens vävnad tas bort för att undersöka och analysera. Det kan användas för att ställa en diagnos, bedöma effekterna av en behandling eller forska. Vävnadsproven kan tas från olika delar av kroppen, beroende på vad som behöver undersökas, och metoderna för att ta provet varierar beroende på vilken typ av vävnad som ska tas. Exempel på olika slag av vävnadsprover är exempelvis biopsi, aspirationscytologi och finnmönstring.

En blastocyst är en embryon i ett tidigt stadium av utveckling, vanligtvis dagen 5 eller 6 efter fertilisationen. Den består av två delar: en yttre cellager som kallas trofoblast och en inre cellmassa. Trofoblasten kommer att bilda moderkaka och moderkanal, medan den inre cellmassan kommer att bilda fostret. Blastocysten är den stadium då embryot börjar fastna i livmoderns slemhinna och utvecklas till en begravd foster.

Ambulatory care facilities, according to the medical definition, are healthcare services that provide outpatient care to patients who do not require an overnight hospital stay. These facilities are designed to offer a wide range of diagnostic and treatment services, including but not limited to:

* Primary care
* Specialty care
* Preventive health services
* Diagnostic tests and procedures
* Minor surgical procedures
* Rehabilitation therapy

Ambulatory care facilities can be found in various settings, such as hospitals, medical centers, group practices, community health clinics, and urgent care centers. They are equipped with advanced medical technology and staffed by healthcare professionals who provide high-quality, cost-effective care to patients in a convenient and accessible location.

The goal of ambulatory care facilities is to improve patient outcomes while reducing the overall cost of healthcare services. By providing outpatient care for non-emergency medical conditions, these facilities help to reduce hospital readmissions, prevent unnecessary hospitalizations, and decrease the length of hospital stays for those who do require inpatient care.

In summary, ambulatory care facilities are healthcare services that provide outpatient care to patients who do not require an overnight hospital stay, with the goal of improving patient outcomes while reducing the overall cost of healthcare services.

'Genetiska sjukdomsanlag' refererar till en persons predisposition eller benägenhet att utveckla vissa sjukdomar orsakade av avvikelser i deras genetisk make-up. Detta innebär att de har ärvt specifika gener från sina föräldrar som ökar risken för att utveckla en viss sjukdom, även om det inte garanterar att personen kommer att utveckla sjukdomen.

Det finns olika typer av genetiska sjukdomsanlag, beroende på hur många gener som är involverade och hur stor roll de spelar i sjukdomens uppkomst. Några exempel på genetiska sjukdomsanlag inkluderar:

1. Monogenetiska sjukdomsanlag: Orsakas av en enda gen som är defekt eller muterad. Exempel på monogenetiska sjukdomsanlag är cystisk fibros, Huntingtons sjukdom och sjukdomen Marfan.

2. Multifaktoriella sjukdomsanlag: Orsakas av en kombination av genetiska och miljömässiga faktorer. Exempel på multifaktoriella sjukdomsanlag är diabetes, cancer, hjärt-kärlsjukdomar och psykiatriska störningar som schizofreni och depression.

3. Mitochondriella sjukdomsanlag: Orsakas av mutationer i mitokondrie-DNA, som är den del av DNA som finns utanför cellkärnan och som ärvs från modern. Exempel på mitokondriella sjukdomsanlag är Leigh syndrom, Kearns-Sayre syndrom och MELAS (mitochondriell encefalopati, läkemedelskänslig epilepsi, svårigheter att äta, huvudvärk och svimningar).

Det är viktigt att notera att genetisk predisposition för en viss sjukdom inte alltid leder till utveckling av sjukdomen. Miljömässiga faktorer som livsstil, näringsintag och exponering för skadliga ämnen kan också spela en roll i utvecklingen av en sjukdom.

Medicinskt sett betyder "möss, mutanta stammar" ungefär att man har modifierat gener hos möss genom en artificiell process, vilket resulterar i att deras fenotyp (kroppslig utseende och funktion) skiljer sig från den ursprungliga, eller "vilda", populationen.

En mutant stam är en grupp möss som har en gemensam genetisk förändring (mutation), vilket ger dem alla en specifik egenskap eller fenotyp. Dessa mutationer kan vara spontana, men oftare orsakas de av att forskare introducerar en förändring i deras DNA genom att använda tekniker som genetisk manipulation eller mutagenes.

Detta är viktigt inom biomedicinsk forskning eftersom det möjliggör studier av specifika gener och deras roll i olika sjukdomar, funktioner och processer hos levande organismer. Genetiskt modifierade möss kan användas för att undersöka hur en viss gen fungerar eller hur den påverkar en viss sjukdom, eftersom forskare kan skapa populationer med specifika genetiska förändringar och jämföra dem med kontrollgrupper.

En dos-respons kurva är en grafisk representation av hur effekten av ett läkemedel varierar beroende på dosen. Kurvan visar den önskvärda effekten som ökar med ökande dos, tills en toppnivå nås där ytterligare ökning av dosen inte ger någon extra effekt. Vid högre doser kan läkemedlet bli skadligt och orsaka biverkningar, vilket resulterar i att kurvan börjar dalande.

Den optimala dosen av ett läkemedel är ofta den lägsta effektiva dosen som ger önskad terapeutisk effekt med minsta möjliga risk för biverkningar. Dos-respons kurvor används ofta vid utformning och planering av kliniska prövningar för att fastställa läkemedels säkerhet, effektivitet och optimal dosering.

'Embryoanvändning' är en medicinsk term som refererar till användningen av embryon i forskning eller medicinska behandlingar. Embryon är de tidiga stadierna av utvecklingen hos ett foster, vanligtvis under de första 8 veckorna efter befruktningen.

Användningen av embryon kan vara kontroversiell och är ofta föremål för etiska diskussioner. Det finns olika regler och lagar som styr embryoanvändning i olika länder, beroende på deras kulturella, religiösa och politiska värderingar.

I medicinskt syfte kan embryon användas inom områden som infertilitetsbehandling, stamcellsforskning och terapi, samt för att studera genetiska sjukdomar och utvecklingsstörningar. Dessa användningsområden kan potentiellt leda till framsteg inom medicinsk behandling och forskning, men det finns också etiska risker relaterade till skapandet, användningen och destruktionen av embryon.

'Embryodöd' är ett medicinskt begrepp som refererar till dödsfallet hos en fostering under den embryonala fasen av utveckling, vanligtvis före den 10:e veckan efter befruktningen. Det kan orsakas av olika faktorer, inklusive kromosomavvikelser, genetiska defekter, infektioner eller komplikationer under graviditeten. I vissa fall kan fostret ha en normal utveckling upp till en viss punkt, men sedan avbrytas på grund av en allvarlig skada eller avvikelse.

Könskromosomer, eller gonosomer, är de kromosomer som bestämmer individens biologiska kön. Hos människan är det vanligen kromosomparen X och Y som utgör könskromosomen. En individ med två X-kromosomer (XX) är genetiskt sett hona, medan en individ med en X-kromosom och en Y-kromosom (XY) är genetiskt sett man. Det finns dock undantag från denna regel, exempelvis kan en person födas med extra könskromosomer eller sakna en av dem.

Biologiska markörer, även kända som bio markörer eller biomarkrar, är en mätbar och objektiv utväg att uppskatta normala biologiska processer, patologiska processer eller farmakologiska respons på ett läkemedel, enligt definitionen från Förenta staternas livs- och medicinesäkerhetsverket (FDA).

Biologiska markörer kan vara olika typer av molekyler, såsom proteiner, gener, metaboliter eller celler, som finns i kroppen och kan mätas för att ge information om en persons hälsa, sjukdomstillstånd eller respons på behandling. Exempel på biologiska markörer inkluderar blodprover som hemoglobin A1c för diabetes, troponiner för hjärtinfarkt och PSA (prostataspecifikt antigen) för prostatacancer.

I medicinsk forskning används biologiska markörer ofta för att utvärdera effekterna av en behandling, diagnostisera sjukdomar eller övervaka sjukdomsförlopp. De kan också användas för att screena populationer för riskfaktorer för sjukdomar och för att utveckla personligare och precisionsmedicinska behandlingsmetoder.

Regressionsanalys är en statistisk metod som används för att undersöka och beskriva samband mellan variabler. Den huvudsakliga användningen av regressionsanalys är att studera hur en dependant variabel (beroende variabel) påverkas av en eller flera oberoende variabler. Metoden ger ett mått på styrkan och riktningen på detta samband, ofta uttryckt som en regressionskoefficient.

Den vanligaste formen av regressionsanalys är linjär regression, där man antar att sambandet mellan variablerna kan beskrivas med en rät linje. Andra former av regressionsanalys inkluderar polynomial regression, logistisk regression och log-log regression, som används när sambandet inte är linjärt.

Regressionsanalys används inom många olika områden, till exempel ekonomi, psykologi, sociologi, medicin och teknik, för att undersöka och förutsäga olika typer av fenomen.

I medicinsk kontext är en stamtavla (även känd som en pedigree) ett diagram eller tabell som visar släktrelationer och ärftliga sjukdomar över flera generationer inom en familj. Den används ofta i genetisk rådgivning och forskning för att spåra mönster av ärftlighet och genetiska mutationer som kan vara relaterade till specifika sjukdomar eller tillstånd.

En stamtavla innehåller vanligen information om individens familjemedlemmar, inklusive deras kön, födelse- och dödsdatum, äktenskapsrelationer och barn. Varje person representeras av en symbol (kvinnlig eller manlig) och är ansluten till sina släktingar med linjer som visar släktskapet mellan dem.

Ibland kan färger eller andra symboler användas för att indikera individers status vad gäller en specifik ärftlig sjukdom eller genetisk mutation, vilket kan hjälpa till att illustrera hur sjukdomen har överförts från generation till generation.

Spermietransport är ett medicinskt begrepp som refererar till den process där spermier transporteras från epididymis (en tunn, krökt rörformad struktur där spermier mognar och lagras) via vas deferens (ett rör som leder urinen från njuren och spermierna från epididymis till urinblåsan) och ejakuleringsvägen (inklusive prostata och sammanflöden) till vaginala kanalen hos en sexuellt aktiv partner. Denna process är en nödvändig del av reproduktionen, eftersom det endast är i vaginala miljön där spermierna kan befrukta ett ägg och leda till en graviditet.

Könsdifferentiering (eng. gender differentiation) är ett begrepp inom medicin och biologi som refererar till de processer som leder till skillnader i kroppen och kognitionen mellan könen, det vill säga män och kvinnor. Detta börjar redan under fostertiden då den embryonala utvecklingen följer olika banor beroende på om fostret har en Y-kromosom eller inte. Om fostret har en Y-kromosom kommer det att utvecklas till en man, i annat fall till en kvinna.

Den första och viktigaste steget i könsdifferentieringen sker på cellnivå när SRY-genen på Y-kromosomen aktiveras och ledar till bildningen av testiklar istället för äggstockar. Testiklarna producerar sedan könshormonet testosteron som leder till ytterligare könsdifferentiering i kroppen, bland annat genom att muskler, ben och penis utvecklas mer hos pojkar än flickor.

Även efter födseln fortsätter könsdifferentieringen med olika hormonella och kognitiva processer som påverkar beteende, preferenser och social roll. Dessa processer är dock mer komplexa och kan påverkas av både genetiska och miljömässiga faktorer.

Luteiniserende hormon (LH) är ett hormon som produceras i adenohypofysen, en del av hypofysen, en liten endokrin gland som ligger i hjärnan. LH är en peptidhormon och är en del av det gonadotropa systemet tillsammans med folikelstimulerande hormon (FSH).

LH har olika funktioner beroende på kön. Hos kvinnor stimulerar LH mognaden och utvecklingen av äggcellen i äggstockarna under menstruationscykeln, och frisättningen av ägget vid ovulation. Efter ovulation produceras progesteron från den luteala kroppen i äggstocken, som håller liv i eventuell befruktning och förbereder livmodern för möjlig graviditet.

Hos män stimulerar LH produktionen av androgenhormonet testosteron i testiklarna, vilket är viktigt för spermieproduktion och utvecklingen av manliga sekundära könskaraktärer.

Betaunderenheten (BTU) är en enhet för mätning av biologisk aktivitet hos LH och FSH. Den används för att specificera potensen hos preparat av dessa hormoner som används inom medicinsk behandling, till exempel vid fertilitetsbehandlingar. En BTU motsvarar den aktivitet som ger upphov till en specifik reaktion i ett standardiserat laboratorietest.

Enkel nucleotid polymorfism (SNP, Single Nucleotide Polymorphism) är den vanligaste formen av genetisk variation hos människor. Det handlar om en permanent ändring av en enda nucleotid (en building block av DNA:t) i vår arvsmassa. Denna ändring kan leda till en förändring av ett aminosyra i ett protein eller att det bildas en ny splicingssida, vilket kan påverka proteinet och dess funktion. SNP:er kan användas som markörer för att spåra genetiska drag och är viktiga i forskningen kring ärftliga sjukdomar och individens svar på läkemedel.

I'm sorry for any confusion, but "Jordanien" is the German name for the country of Jordan. According to medical databases and resources, there are no specific medical conditions or diseases associated with the country of Jordan. If you have any questions about medical conditions or treatments, I would be happy to help if I can.

Follikulær væske er en type af væske som findes i hårtømmerne (follikler) i huden. Den dannes under normale forhold, når et hår følger sin normale vækstcyklus. Follikulær væske består af celler og fedtstoffer (lipider), der udskilles fra de forskellige typer celler i folliklen.

I visse tilfælde kan der dannes en form for cyste under huden, der indeholder en overvægt af follikulær væske. Disse cyster kaldes ofte "epidermoidcyster" eller "sebaceous cysts". De er som regel ufarlige, men kan blive irriterende eller smertefulde, hvis de bliver inficeret eller gennemgår en inflammation. I disse tilfælde kan læge behandle cysten med drænning eller, i visse tilfælde, kirurgisk fjernelse.

Diethylstilbestrol (DES) är en syntetisk non-steroidal östrogenlik substans som användes i medicinsk kontext fram till 1970-talet. Det preskriberades främst för att förebygga missfall och preventiva behandlingar av komplikationer under graviditet. Senare studier visade dock att DES ökade risken för sällsyna, men allvarliga gynecologiska cancerformer hos döttrar till kvinnor som hade använt läkemedlet under sin graviditet. Användningen av DES har därför inte längre godkänts inom den medicinska världen.

Ovariellt hyperstimulationssyndrom (OHSS) är ett tillstånd som kan uppstå som en komplikation till fertilitetsbehandlingar som innebär stimulering av äggstockarna med hormoner för att frambringa flera ägglossningar samtidigt. Syndromet karaktäriseras av en överdriven reaktion i äggstockarna, vilket leder till en ökad permeabilitet hos kapillärerna i bukhålan, och som följd en accumulering av vätska i bukhålan.

Symptomen på OHSS kan variera från milda till allvarliga, och inkluderar bland annat buksmärta, ökad mage, nästelvätskor med högre än normalt proteinhalt, viktminskning, andfåddhet, yrsel, snabb hjärtslag och i vissa fall akut lungödem eller njurskada. I allvarliga fall kan OHSS vara livshotande och kräver intensivvårdsbehandling.

Endokrina disruptorer (engelska: Endocrine disruptor) är en beteckning på kemiska ämnen som stör eller påverkar endokrin systemet, dvs. hormonsystemet, hos levande organismer. Dessa ämnen kan imitera, blockera eller störa produktionen, transporten, borttorkningen eller nedbrytningen av naturliga hormoner i kroppen.

Exempel på substanser som kan vara endokrina disruptorer inkluderar vissa pesticider, industriella kemikalier, plaster och föda kontaminerad med dessa ämnen. Vissa studier har visat att exponering för endokrina disruptorer kan leda till negativa hälsoeffekter som cancer, reproduktionsproblem, neurotoxicitet och störningar i immunsystemet.

Det är värt att notera att det fortfarande pågår forskning kring endokrina disruptorer och deras effekter på människors hälsa, men det rekommenderas ändå att undvika exponering för kända eller misstänkta endokrina disruptorer så mycket som möjligt.

Preimplantatorisk diagnos (PID) är en metod inom reproduktiv medicin där celler från ett embryo som ännu inte har implanterats i moderlivet tas bort och analyseras för att upptäcka genetiska avvikelser eller sjukdomar. Detta görs vanligtvis genom att ta en enda cell, en blastomer, från ett tidigt embryo som är i 3- till 8-cellsstadium.

Cellerna analyseras med hjälp av tekniker som polymeraskedjereaktion (PCR), karyotypning eller fluorescens in situ hybridisering (FISH). Resultaten från analysen används sedan för att välja ut embryon som är friska och har minsta möjliga risk för genetiska avvikelser innan de implanteras i moderlivet.

Det är värt att notera att PID är en kontroversiell metod på grund av etiska aspekter kopplade till skapandet och destruktionen av embryon under processen.

Den omvända transkriptaspolymeraskedjereaktionen (RT-PCR) är en laboratorieteknik som används för att kopiera RNA till komplementär DNA (cDNA). Denna metod bygger på två olika enzymatiska reaktioner: transkription och PCR.

Transkriptionen är en process där en specifik typ av enzym, kallad revers transkriptas, används för att konvertera RNA till komplementärt DNA. Detta sker genom att revers transkriptasen läser av sekvensen i RNA-molekylen och bygger upp en komplementär DNA-sträng.

PCR (polymeraskedjereaktion) är en metod för att amplifiera specifika DNA-sekvenser genom att kopiera dem upprepade gånger med hjälp av enzym, temperaturcykling och specifika primare. I RT-PCR används den cDNA som skapats under transkriptionen som matris för PCR-reaktionen.

RT-PCR är en känslig metod som ofta används inom molekylärbiologi och medicinsk forskning för att detektera och kvantifiera specifika RNA-molekyler i ett prov, till exempel virus-RNA eller cellulärt RNA.

Bromokriptin är ett ergolinlikt preparat som verkar som dopamin D2-receptorantagonist och agonist. Det används primärt för behandling av Parkinson sjukdom, men kan också användas för att behandla prolaktinom (en typ av hypofysk tumör) och akromegali (orörd growth hormone överproduktion). Preparatet kan också användas off-label för behandling av klimakteriebesvär hos kvinnor. Bromokriptin fungerar genom att stimulera dopaminreceptorerna i hjärnan, vilket hjälper att korrigera dopaminbristen som orsakas av Parkinson sjukdom eller andra tillstånd.

Medicinskt kan "möss, inavlade stammar" definieras som speciellt avlasade populationer eller linjer av möss (Mus musculus), som används i forskning och experiment. Genom att avla möss under kontrollerade förhållanden över flera generationer, kan forskare skapa populationer med specifika genetiska bakgrunder och karaktäristika. Detta gör det möjligt att studera specifika sjukdomar, tillstånd eller biologiska processer i en kontrollerad och reproducerbar miljö.

Inavlade stammar av möss kan vara antingen kongenitala (renbure) eller korsblandade (hybrida). Kongenitala stammar har ett slutet genetiskt system, där alla individer i populationen härstammar från en enda individ eller en mycket liten grupp individer. Detta gör att deras gener är nästan identiska, och det kan vara användbart för att reducera varians inom populationen och underlätta reproducerbarhet i experiment.

Korsblandade stammar härstammar från två eller fler kongenitala stammar och har en mer varierad genetisk bakgrund. Dessa stammar kan användas för att undersöka effekterna av genetiska variationer på olika sjukdomar och tillstånd.

I medicinsk forskning är inavlade stammar av möss mycket viktiga, eftersom de möjliggör kontrollerade studier av många biologiska processer och sjukdomar. De används ofta för att testa nya läkemedel och behandlingar innan de testas på människor.

Danazol är ett syntetiskt androgen- och gestagenliknande preparat som används inom medicinen. Det används framförallt för att behandla endometrios, fibroadenoser i brösten och hereditär angioödem.

Danazol fungerar genom att hämta in kvinnliga könshormoner som östrogen och progesteron, vilket leder till en atrofi av de vävnader där dessa hormoner verkar. Detta kan hjälpa att minska symtomen i sjukdomar som beror på överproduktion av kvinnliga könshormoner.

I medicinsk terminologi kan danazol definieras som följer:

Danazol: en syntetisk androgen- och gestagenliknande substans med formel C21H28N2O2, som används inom medicinen för behandling av endometrios, fibroadenoser i brösten och hereditär angioödem. Danazol verkar genom att hämta in kvinnliga könshormoner som östrogen och progesteron, vilket leder till en atrofi av de vävnader där dessa hormoner verkar.

'In situ-hybridisering, fluorescerande' (FISH) är en molekylärbiologisk teknik som används för att detektera och lokalisera specifika DNA- eller RNA-sekvenser i celler eller vävnader. Denna teknik kombinerar två metoder: in situ-hybridisering, där en specifik prob (vanligtvis en DNA- eller RNA-sekvens) hybridiseras med komplementär sekvens i en cell, och fluorescensmikroskopi, där man använder fluorescerande markörer för att visualisera platsen för hybridiseringen.

I FISH-tekniken etiketteras proben med en eller flera fluorescerande molekyler, vanligtvis fluoroforer som absorberar ljus av ett visst våglängde och emitterar ljus av ett annat våglängde. När proben hybridiserar med komplementär sekvens i cellen eller vävnaden kan man använda ett fluorescensmikroskop för att avbilda den plats där hybridiseringen har skett, och därmed lokalisera specifika DNA- eller RNA-sekvenser in situ.

FISH är en känslig och specificerad teknik som används inom flera områden av biomedicinsk forskning och diagnostik, till exempel för att undersöka kromosomstruktur och -avvikelser, identifiera genetiska mutationer och avvikande genuttryck, och studera interaktioner mellan DNA-sekvenser.

"Age distribution" is a term used to describe the breakdown of a population or group into categories based on age. It provides information about the number or proportion of people in different age groups within that population or group. This can be expressed using various statistical measures, such as percentages, ratios, or rates.

Age distribution is an important concept in public health and epidemiology because it can provide insights into the demographic structure of a population, as well as the health status and needs of different age groups. It can help inform the planning and delivery of health services, programs, and policies, and can be used to monitor trends and changes in population health over time.

For example, an age distribution of a population might show a higher proportion of older adults, which could indicate a need for more healthcare services and resources to address the needs of this growing population. Similarly, an age distribution of patients with a particular disease might reveal that certain age groups are more affected than others, which could help guide prevention and treatment efforts.

Socioeconomiska faktorer är samlingen av sociala och ekonomiska faktorer som kan ha en inverkan på individers hälsa och välbefinnande. Dessa faktorer kan omfatta:

1. Inkomst: Låga inkomster kan begränsa tillgången till hälsovården, näringsriktig mat och bostäder i god kvalitet, vilket alla kan påverka hälsan negativt.

2. Utbildning: En lägre utbildningsnivå kan leda till sämre arbetsförhållanden, lägre inkomster och sämre förståelse av hälsoproblem och förebyggande åtgärder.

3. Social status: Individers sociala status kan påverka deras självkänsla, stressnivåer och tillgång till socialt stöd, vilket alla kan ha en inverkan på deras hälsa.

4. Arbetsförhållanden: Otrygga, fysiskt krävande eller psykiskt belastande arbetsförhållanden kan öka risken för stressrelaterade sjukdomar och skador.

5. Samhällsförhållanden: Socialt utanförskap, diskriminering och andra negativa sociala faktorer kan påverka individers psykiska hälsa och välbefinnande.

6. Bostadsförhållanden: Otrygga, överfyllda eller förorenade bostäder kan öka risken för hälsoproblem som andningsbesvär, astma och mentala ohälsa.

7. Livsstilsfaktorer: Faktorer som tobaksrökning, alkoholmissbruk, brist på motion och oäten av frukt och grönsaker kan vara vanligare bland personer med lägre socioekonomisk status och öka risken för kroniska sjukdomar.

Socioekonomiska faktorer kan ha en kumulativ effekt på hälsan, vilket innebär att personer som utsätts för flera negativa socioekonomiska faktorer tenderar att ha sämre hälsa än personer som inte utsätts för dessa faktorer.

"Graviditetsantal" refererer til antallet af graviditter, som en kvinde har haft. Det er et mål for fertilitet og kan også blive brugt i forskning og statistik. Hvis en kvinde har været gravid tre gange, vil hendes graviditetsantal være tre.

'Val av kön' (eng. 'Gender choice') är ett samhällsvetenskapligt begrepp som hänvisar till individens frihet att välja och identifiera sin egen könsidentitet, oavsett deras biologiska kön eller tilldelade kön vid födseln. Det innebär att en person kan välja att identifikationen av sitt kön matchar deras biologiska kön (cisgender), eller att den inte gör det (transperson). Valet av kön kan vara en självupplevd, subjektiv upplevelse och kan inkludera könsuttryck, roller, identitet och sexuell orientering. Det är viktigt att notera att val av kön inte är samma sak som biologiskt kön eller sexuell orientering.

Medicinskt sett betecknar man med "tvillingar" två barn som delat samma fostret och därmed har samma moder. Tvillingarna kan vara enkla tvillingar (svenska: enslingstvillingar), vilket innebär att de utvecklats från två skilda ägg som blir befruktade samtidigt, eller de kan vara tvislingar (svenska: dubbelgångare), vilket innebär att de utvecklas från samma befruktade ägg som delat sig i två separata fostrar. Enkla tvillingar är genetiskt sett lika varandra som vanliga syskon, medan tvislingar har en högre grad av genetisk likhet eftersom de delar en stor del av sina gener.

Egg proteins, also known as egg white proteins or ovalbumin, are a group of proteins found in chicken eggs. The main protein in this group is ovalbumin, which makes up about 54% of the total protein in egg whites. Other proteins found in egg whites include conalbumin (12%), ovomucoid (11%), lysozyme (3.5%), ovotransferrin (1.5%), ovomucin (3.5%), and various other minor proteins and enzymes.

Egg white proteins are high in quality and have a well-balanced amino acid profile, making them an excellent source of protein for humans. They also have many functional properties that make them useful in the food industry, such as foaming, emulsifying, and gelling abilities. Additionally, egg whites contain various vitamins, minerals, and other nutrients, including riboflavin, selenium, and choline.

It's worth noting that some people may have allergies to egg proteins, especially in children, which can cause symptoms such as hives, swelling, difficulty breathing, and anaphylaxis. In these cases, it is important to avoid foods containing egg proteins.

Traditionell koreansk medicin (TKM) är en form av östasiatisk medicin som har sitt ursprung i Korea och bygger på principen om att upprätta balans och harmoni i kroppen, sinne och ande. Den traditionella koreanska medicinen inkluderar användning av örter, akupunktur, moxibustion, massage, motion och dietoterapi för att förebygga och behandla sjukdomar. TKM har en unik filosofisk grund i de koreanska kulturella traditionerna och är starkt influerad av den kinesiska medicinen, men har också utvecklat egna teorier och praktiker under århundraden.

TKM använder ofta en helhetlig diagnosmetod som tar hänsyn till patientens speciella symtom, deras livsstil, emotionella tillstånd och kroppsliga tecken för att fastställa orsaken till sjukdomen. Behandlingarna är ofta individanpassade och kan innefatta en kombination av olika metoder för att uppnå optimal effekt.

Det är värt att notera att traditionell koreansk medicin inte är erkänd som en evidensbaserad medicinsk behandlingsform i västvärlden och det saknas tillräckliga vetenskapliga bevis för dess effektivitet och säkerhet. Därför bör den användas med försiktighet och under övervakning av en kvalificerad läkare.

En Ureaplasma-infektion är en infektion orsakad av bakterier från släktet Ureaplasma, som tillhör familjen Mycoplasmataceae. Dessa bakterier förekommer normalt i underlivet hos många människor, men kan i vissa fall orsaka infektioner när de koloniserar andra kroppsregioner eller vid minskad immunförsvar.

Ureaplasmainfektioner kan vara associerade med olika kliniska bilder, beroende på vilken del av kroppen som är drabbad. Några exempel inkluderar:

1. Infektioner i de lägre respiratoriska vägarna (lägre luftvägsinfektion): Ureaplasma kan orsaka infektioner hos för tidigt födda spädbarn, som kan leda till lunginflammation och andningssvårigheter.
2. Urinvägsinfektion (UTI): Ureaplasmainfektion kan vara en orsak till UTI, särskilt hos kvinnor. Symptomen kan inkludera smärta vid urinering, frekvent behov av att urina och eventuellt feber.
3. Sexuellt överförbara infektioner (STI): Ureaplasma kan överföras sexuellt och orsaka symptom som sår eller irriterad hud i genitalområdet, utslag, smärta under samlag och stickande smärta vid urinering.
4. Bakteriurier: Ureaplasmainfektion kan leda till bakteriuri, vilket innebär att bakterier finns i urinen, även om det inte nödvändigtvis orsakar en infektion.
5. Komplikationer under graviditeten: Ureaplasmainfektion kan öka risken för komplikationer under graviditeten, såsom förtidig födsel och lågt födelsevikt.

Det är värt att notera att många personer som smittas av Ureaplasma inte utvecklar några symptom alls. Om du tror att du kan ha en Ureaplasmainfektion, bör du kontakta din läkare för att diskutera möjligheterna till diagnostik och behandling.

Kromosomer är trådlika strukturer som innehåller DNA och protein, och de utgör den genetiska materialen i cellkärnan hos eukaryota organismer. Kromosomstrukturen kan variera mellan olika arter och kan även variera mellan olika individer inom samma art.

En kromosoms normalstruktur består av två långa DNA-strängar som är vindade runt varandra och bildar en dubbelhelix. Dessa DNA-strängar är associerade med histonproteiner, som hjälper till att paketera DNA:t och forma den kompaktare strukturen som kallas kromatin. Under celldelningen blir kromosomerna mer kompakta och synliga under mikroskopi.

Kromosomstrukturer kan påverkas av olika genetiska mutationer, såsom deletioner, duplikationer, inversioner eller translocations. Dessa förändringar i kromosomstrukturen kan leda till genetiska störningar och är ofta associerade med olika arvsmassasjukdomar.

Exempel på kromosomstrukturer inkluderar:

* Normal diploid kromosomuppsättning: Hos människor består den normala diploida kromosomuppsättningen av 46 kromosomer, inklusive 22 par likadana autosomala kromosomer och två könsbestämda kromosomer (X och Y).
* Trisomi: Detta är en förändring där tre exemplar av en viss autosomal kromosom finns istället för de vanliga två. Ett exempel på detta är Downs syndrom, som orsakas av trisomi 21.
* Inversion: Detta är en förändring där en del av en kromosom har brutits loss, vänt och fäst sig tillbaka i omvänd ordning.
* Translokation: Detta är en förändring där två icke-homologa kromosomer har brutits loss och bytt plats med varandra.

Kromosomstrukturer kan undersökas med hjälp av olika tekniker, såsom karyotypanalys, FISH (fluorescens in situ hybridisering) eller aCGH (array-baserad komparativ genomhybridisering).

'Medfödda missbildningar' (congenital anomalies/birth defects) är en medicinsk term som refererar till strukturella eller funktionella avvikelser som förekommer vid eller strax efter fostrets bildande. Dessa avvikelser kan vara relaterade till kromosomala abnormaliteter, genetiska faktorer, miljöfaktorer under graviditeten eller en kombination av dessa. De kan påverka alla delar av kroppen och variera från milda till allvarliga, ibland med livslånga konsekvenser. Exempel på medfödda missbildningar inkluderar hjärtfel, neuralrörsdefekter, njurfel och navelsträngbråck.

'Oviducts' er den medisinske betegnelsen for de to tuber, som hos kvinder transporterer æg fra ovarierne til livmoderen. De kendes også som 'ovductus' eller 'fallopian tuber'. Oviducterne har fingerlignende udvækster, kaldet fimbriae, der hjælper med at transportere æg fra ovarierne til ægløsningen. De er en del af den kvindelige reproduktive anatomi og spiller en vigtig rolle i fertiliteten.

Den hypothalamus är ett strukturellt och funktionellt delområde i hjärnan som utgör en viktig del av det endokrina systemet. Den hypothalamus har en central roll i att reglera och kontrollera flera kroppsliga funktioner, inklusive:

* Termoreglering (kroppstemperatur)
* Homöostasreglering (t.ex. vatten- och elektrolytbalans, hungerkänslor och näringsintag)
* Sömn-vakenhetscykeln
* Hormonella funktioner (till exempel produktion av hormoner som styr hypofysens funktion)
* Kardiovaskulära funktioner (t.ex. hjärtrytm och blodtryck)
* Stressrespons och affektiva tillstånd (t.ex. depression, rädsla och ilska)

Den hypothalamus är belägen i det ventrala delen av diencephalon och gränsar till tredje ventrikeln. Den består av flera nuclei (kärnor) med olika funktioner, inklusive supraoptiska kärnan, paraventriculariska kärnan, ventromediala kärnan och laterala hypotalamiska kärnan. Dessa kärnor kommunicerar med varandra och med andra delar av hjärnan via nervbanor och neurotransmittorer.

Den hypothalamus producerar också flera neuropeptider och hormoner, inklusive TRH (tyreoideastimulerande hormonfrisättande hormon), CRH (kortikotropinfrisättande hormon), GnRH (gonadotropinfreisättande hormon) och somatostatin. Dessa hormoner reglerar bland annat hypofysens produktion av tyreoideahormoner, kortisol, könshormoner och prolaktin.

Gonadal dysgenesis är ett medicinskt tillstånd där gonaderna, det vill säga äggstockarna eller testiklarna, inte utvecklas normalt under fostertiden. Detta kan leda till olika typer av könsstörningar och hormonella rubbningar. Gonadal dysgenesis kan vara ett isolerat tillstånd eller förekomma i kombination med andra genetiska eller kromosomala abnormaliteter, såsom Turner- eller Klinefelter syndrom.

Det finns olika grader av gonadal dysgenesis, från milda former där könskromosomerna och könsorganen är normalt utformade men med nedsatt funktion, till allvarliga former där könskromosomerna, gonaderna och yttre könsorganen är abnorma. I vissa fall kan personer med gonadal dysgenesis ha en kombination av manliga och kvinnliga könsdrag, vilket kallas intersexuellt.

Personer med gonadal dysgenesis behöver ofta medicinsk behandling och stöd för att hantera sina hormonella rubbningar och könstillhörighetsfrågor. Det är viktigt att de får tillgång till kompetent medicinsk expertis och psykologisk stöd för att hantera sina speciella behov och utmaningar.

'Ureaplasma urealyticum' är en art av bakterier som tillhör gruppen Mycoplasmataceae och är mycket små, så kallade fasta intracellulära parasiter. De saknar cellväggar, vilket gör dem resistenta mot många antibiotika som vanligtvis används för att behandla andra bakterieinfektioner.

Dessa bakterier förekommer naturligt i underlivet hos såväl kvinnor som män, men kan ibland orsaka infektioner när de överväxlar till andra kroppsregioner eller när de ökar kraftigt i antal. Infektioner med Ureaplasma urealyticum kan vara associerade med olika symtom och sjukdomar, såsom urinvägsinfektioner (UVI), lunginflammation hos för tidigt födda spädbarn, sexuellt överförda infektioner (STI) och komplikationer under graviditeten.

Det är värt att notera att många personer som bär på Ureaplasma urealyticum aldrig utvecklar några symtom eller komplikationer, men i vissa fall kan antibiotisk behandling vara aktuell för att behandla en infektion.

En hysteroskop är ett medicinskt instrument som används för att undersöka och behandla problem i livmodern (uterus). Det består av en tunn, böjlig tub med en lins på änden, genom vilken läkaren kan se in i livmodern. Tuben fylls ofta med ett lättflytande, transparent medium, som hjälper till att utvidga livmodercaviteten och förbättra siktet. Hysteroskopi är en minimalinvasyv procedure som vanligtvis utförs under lokalbedövning eller kortvarig narcos. Den kan användas för att diagnostisera orsakerna till abnorma mensblödningar, upptäcka fibromer eller poliper i livmodern och hjälpa till att fastställa orsaken till infertilitet.

Disorders of Sex Development (DSD) are a group of conditions that affect the development of chromosomal, gonadal, or anatomical sex. These disorders can present with a wide range of variations in sexual characteristics and reproductive organs, making it difficult to assign a clear male or female gender at birth. DSDs were previously referred to as intersex conditions.

The causes of DSDs are varied and include genetic mutations, chromosomal abnormalities, and hormonal imbalances during fetal development. Some common examples of DSDs include congenital adrenal hyperplasia (CAH), androgen insensitivity syndrome (AIS), and Klinefelter syndrome.

The diagnosis and management of DSDs can be complex and require a multidisciplinary team of healthcare professionals, including endocrinologists, urologists, psychiatrists, and genetic counselors. Treatment options may include hormone replacement therapy, surgery, and psychosocial support for affected individuals and their families. The goal of treatment is to optimize physical health, psychological well-being, and quality of life while respecting the individual's autonomy and self-determination in matters related to gender identity.

En ovarianskista är en flüssighetsfylld ficka eller encellig vävnadsbricka som bildas på äggstocken (ovarium). Kistor kan variera i storlek och kan vara ofarliga eller orsaka symtom beroende på deras storlek och om de är komplikerade. De flesta ovarianskistorna är ofarliga och försvinner spontant inom några månader.

Det finns två huvudtyper av ovarianskistor: funktionella kistor och organiska kistor. Funktionella kistor bildas som en del av ägglossningen (ovulationen) eller som ett resultat av äggstockarnas hormonproduktion. Dessa inkluderar follikelkistor, lutealkistor och corpus albicans. Organiska kistor orsakas av abnormaliteter i äggstockarna eller cancer.

Även om de flesta ovarianskistorna är ofarliga, kan större kistor orsaka symtom som smärta i underlivet, tryck på urinblåsan eller tarmbubblan, svullnad i buken och menstruationsrubbningar. I vissa fall kan en ovarianskista vara cancerös och behöver då behandlas aggressivt med kirurgi och ibland även kemoterapi.

'Social dominans' refererar till den hierarkiska struktur som uppstår i sociala grupper av djur, inklusive människor, där individerna konkurrerar om resurser och status. Den individ som etablerar sig som dominant har högre status och kontroll över dessa resurser jämfört med de andra individer som betraktas som underordnade i hierarkin.

I medicinskt sammanhang kan social dominans vara av intresse inom områden som psykiatri, psykologi och beteendevetenskap. Social dominans har visats påverka individers mentala hälsa, stressnivåer och välbefinnande. Förhållanden till social dominans kan också vara relaterade till olika psykiatriska tillstånd som depression, ångest och personlighetsstörningar.

Det är värt att notera att social dominans inte nödvändigtvis är negativt eller positivt i sig självt, utan kan vara en naturlig del av social interaktion och konkurrens mellan individer. Dock kan överdrivna strävanden efter social dominans leda till onda konsekvenser för individens mentala hälsa och relationer med andra.

Health Consciousness, Attitudes, and Behavior är begrepp som ofta används inom folkhälso- och preventivmedicin. Det kan definieras på följande sätt:

1. Hälsomedvetenhet (Health Consciousness): Det är en personlig egenskap som beskriver individens medvetenhet om och intresse för sin egen hälsa, hälsovanor och livsstil. En person med hög hälsomedvetenhet tenderar att ha en positiv inställning till hälsopromotion och prevention, är informerad om riskfaktorer och har en tendens att vara mer engagerad i att underhålla och förbättra sin egen hälsa.

2. Attityder (Attitudes): Det är de kognitiva och emotionella inställningarna som en person har mot olika hälsoproblem, hälsovanor och livsstilsval. En positiv attityd kan vara förknippad med bättre hälsa och livskvalitet. Attityder kan påverka individens val och beteenden kring sin egen hälsa.

3. Beteende (Behavior): Det är de aktiva handlingar som en person utför för att underhålla, förbättra eller skada sin hälsa. Exempel på hälsobeteende inkluderar regelbundna motion och träning, god nutrition, rökfrihet, alkoholmoderation och stresshantering.

Sammantaget kan Health Consciousness, Attitudes, and Behavior beskrivas som en persons medvetenhet, inställningar och handlingar kring sin egen hälsa. Det är viktigt att notera att dessa faktorer ofta är korrelerade och påverkar varandra. En person med hög hälsomedvetenhet tenderar att ha positiva attityder och bättre hälsobeteende, vilket kan leda till en förbättrad hälsa och livskvalitet.

'Sensitivitet' (sensitivity) och 'specificitet' (specificity) är två centrala begrepp inom diagnostisk forskning och utvärdering av medicinska tester.

- Sensitivitet definieras ofta som sannolikheten för ett positivt testresultat givet att individen faktiskt har sjukdomen (den 'sanna' positiva andelen). En hög sensitivitet innebär att det flertalet av de sjuka individer som testas kommer att få ett positivt resultat. Detta är viktigt när man vill undvika falska negativa resultat.

- Specificitet definieras ofta som sannolikheten för ett negativt testresultat givet att individen faktiskt inte har sjukdomen (den 'sanna' negativa andelen). En hög specificitet innebär att det flertalet av de friska individer som testas kommer att få ett negativt resultat. Detta är viktigt när man vill undvika falska positiva resultat.

Sensitivitet och specificitet används ofta tillsammans för att beräkna positivt prediktivt värde (PPV) och negativt prediktivt värde (NPV), som ger en uppfattning om sannolikheten för sjukdom eller friskhet givet ett specifikt testresultat. Dessa beräknas vanligtvis med hjälp av 2x2-tabeller där antalet sanna positiva, falska positiva, sanna negativa och falsa negativa resultat redovisas.

'Mycoplasmataceae' är en familj inom ordningen Mycoplasmatales som tillhör klassen Mollicutes. Dessa encelliga bakterier saknar cellyta och har därför en mycket enklare cellstruktur jämfört med andra bakterier. De är vanligen parasiter eller opportunistiska patogener som infekterar människor, djur och växter. Några exempel på släkten inom familjen Mycoplasmataceae är Mycoplasma, Ureaplasma och Acholeplasma. Dessa bakterier kan orsaka en rad olika infektionssjukdomar som respiratoriska eller urogenitala infektioner hos människor och djur.

'Turkiet' refererer til et land i sørøstlige Europa og vestlige Asien. På engelsk kaller vi det ofte "Turkey." Men i medisinsk sammenhæng, hvis man taler om 'Turkiet,' kan det også referere til en type muskel i halsen, der kaldes sternocleidomastoid-musklen. Denne muskel har to ender, og den ene ende (den øvre) er forbundet til et lille knogleplader, som kaldes "turcica" eller "lacrimal turkey." Så 'Turkiet' i medicinsk kontekst kan være en reference til dette område af sternocleidomastoid-musklen. Men i de fleste sammenhænge, når man taler om 'Tyrkiet,' menes landet.

I medicinsk kontext, betyder "uppfödning" oftast reproduktiv teknik eller metoder som används för att skapa liv. Detta inkluderar assisted reproductive technology (ART) såsom in vitro fertilisation (IVF), intracytoplasmic sperm injection (ICSI), och surrogatmammanskapsavtal. Uppfödning kan även innebära användning av donorsperm, donoregg eller embryoadoption.

I vissa fall kan "uppfödning" också syfta på processen att ta hand om och uppfostra ett barn efter födseln, men detta är vanligare i allmän kontext än i medicinsk.

'Ovarian Function Tests' refer to a group of medical tests that are used to evaluate the health and function of the ovaries in women. These tests can help to diagnose various conditions related to ovulation, hormonal imbalances, and ovarian reserve (the number and quality of eggs remaining in the ovaries). Here are some common ovarian function tests:

1. Follicle-stimulating hormone (FSH) and luteinizing hormone (LH) tests: These blood tests measure the levels of FSH and LH, which are important hormones that regulate ovulation. High levels of FSH and/or LH may indicate decreased ovarian function or menopause.
2. Estradiol test: This blood test measures the level of estradiol, a form of estrogen produced by the ovaries. Low levels of estradiol may indicate decreased ovarian function or premature ovarian failure.
3. Anti-Müllerian hormone (AMH) test: This blood test measures the level of AMH, a hormone produced by the follicles in the ovaries. Low levels of AMH may indicate a decreased ovarian reserve and reduced fertility.
4. Transvaginal ultrasound: This imaging test uses sound waves to create pictures of the ovaries and can help to assess their size, shape, and number of follicles (small sacs that contain eggs). A decreased number of follicles may indicate a decreased ovarian reserve.
5. Clomiphene citrate challenge test (CCCT): This test involves measuring the levels of FSH on days 3 and 10 of the menstrual cycle after taking clomiphene citrate, a medication that stimulates ovulation. A significant increase in FSH levels may indicate decreased ovarian function or premature ovarian failure.
6. Ovarian reserve testing: This group of tests includes AMH, FSH, LH, and antral follicle count (AFC), which is the number of follicles seen on transvaginal ultrasound. These tests can help to predict the likelihood of a successful pregnancy through assisted reproductive technologies such as in vitro fertilization (IVF).

It's important to note that these tests are not always definitive and may require further evaluation by a healthcare provider. Additionally, some of these tests may have limitations or risks associated with them, so it's essential to discuss the potential benefits and drawbacks with a healthcare provider before undergoing any testing.

Sexuell sterilisering är en form av preventivmedel och är en permanent metod för att förhindra befruktning. Den innebär att man kirurgiskt tar bort eller stänger igen de delar av reproduktionssystemet som är nödvändiga för att en spermie ska kunna möta ett ägg och leda till en graviditet.

Hos kvinnor innebär det oftast en operation där fallopianrörens funktioner upphör, genom att de kirurgiskt tas bort eller blockeras. Detta gör det omöjligt för spermier att nå äggen och befrukta dem.

Hos män innebär det oftast en operation där sammanlänkningen mellan testiklarna och bitestikeln (epididymis) avskiljs, så att spermierna inte kan komma ut i urinen eller vid ejakulation. I vissa fall kan även testiklarna tas bort, men detta är ovanligt och har ofta negativa biverkningar som påverkar mannens könshormonnivåer.

Sexuell steriliseringsmetoder är i allmänhet mycket effektiva, men de är också permanenta och kan inte revideras om man senare ändrar sig till att vilja ha barn. Det är därför viktigt att reflektera över detta beslut noggrant innan man väljer att genomgå en sådan operation.

En mykoplasmainfektion är en infektion som orsakas av bakterier från släktet Mycoplasma. Dessa bakterier saknar cellevägg och är därför resistenta mot många vanliga antibiotika, såsom penicillin. De kan orsaka olika sjukdomar beroende på vilken art av mykoplasma det rör sig om. Till exempel kan Mycoplasma pneumoniae orsaka lunginflammation och Mycoplasma genitalium kan orsaka könsvätskeinfektioner hos både män och kvinnor. Symptomen på en mykoplasmainfektion kan variera beroende på vilken del av kroppen som är infekterad, men kan inkludera hosta, feber, trötthet, ont i musklerna och ledgångarna samt slemproduktion. Diagnosen ställs vanligen genom att ta ett prov på blod, sputum eller urin, som analyseras för närvaro av mykoplasma. Behandlingen består ofta av antibiotika som är verksamma mot mykoplasma, såsom makrolider eller tetracykliner.

En befruktad äggcell, även kallat zygot, är den cell som bildas när en spermie och ett ägg (ovulum) förenas under processen som kallas fertilisation. Den befruktade äggcellen har 46 kromosomer, 23 från varje förälder, och är startpunkten för embryots utveckling.

Puberteten är den period när ett individuellt organism system går igenom biologiska och fysiologiska förändringar som leder till sexuell mognad och reproduktiv kapacitet. Vid puberteten utvecklas sekundära könsorgan och produktionen av könshormoner ökar, vilket leder till utvecklingen av sekundära könskaraktärer som exempelvis ökad kroppslig storlek, röstförändringar och hårväxt. Puberteten inleds vanligen under tonåren, men kan börja tidigare eller senare beroende på genetiska, näringsrelaterade och miljömässiga faktorer.

Spermieagglutination är ett fenomen där spermier klumpar samman istället för att kunna simma fritt. Detta orsakas vanligtvis av antikroppar eller andra proteiner som reagerar med ytan på spermierna och fäster sig till dem, vilket gör att de inte kan röra sig normalt. Spermieagglutination kan vara ett tecken på en immunologisk reaktion mot spermiens yta, vilket kan påverka fertiliteten negativt hos mannen.

"Genetically, X-linked" refers to a pattern of inheritance in which a genetic trait or disorder is linked to the X chromosome. This type of inheritance follows certain characteristics because males have only one X chromosome (along with one Y chromosome), while females have two X chromosomes.

In X-linked recessive inheritance, a person must inherit an altered (mutated) copy of the gene from both parents to show the trait or develop the disorder. Males are more likely to be affected than females because they only have one X chromosome and thus don't have a second, normal copy of the gene to compensate for the mutation.

In X-linked dominant inheritance, having just one altered copy of the gene is enough for a person (male or female) to show the trait or develop the disorder. In this case, females are more likely to be affected than males because they have two copies of the X chromosome and thus a higher chance of inheriting an altered copy of the gene.

Examples of X-linked recessive disorders include hemophilia and Duchenne muscular dystrophy, while examples of X-linked dominant disorders include Rett syndrome and incontinentia pigmenti.

Biological models är matematiska eller datorbaserade representationer av biologiska system, processer eller fenomen. De används inom forskning för att simulera, analysera och förutsäga beteendet hos komplexa biologiska system, som exempelvis celler, organ, populationer eller ekosystem. Biological models kan vara mekanistiska (baserade på förståelse av underliggande mekanismer) eller empiriska (baserade på experimentella observationer och korrelationer). Exempel på biologiska modeller inkluderar systemdynamikmodeller, differentiall equations-modeller, agentbaserade modeller och neuronala nätverksmodeller.

'Reglering av genuttryck' (engelska: gene regulation) refererar till de mekanismer och processer som kontrollerar aktiviteten hos gener, det vill säga när och i vilken omfattning gener ska transkriberas till mRNA och översättas till protein. Detta är en central aspekt av genetisk kontroll och påverkar alla cellulära processer, inklusive celldifferentiering, cellcykelkontroll, apoptos och respons på miljöförändringar.

Regleringen av genuttryck sker på flera olika sätt, både vid transkriptionsnivån (där DNA transkriberas till mRNA) och translationsnivån (där mRNA översätts till protein). Några exempel på mekanismer som kan ingå i regleringen av genuttryck inkluderar:

* Transkriptionsfaktorer: Proteiner som binder till DNA-sekvenser upstream av gener och påverkar initieringen av transkriptionen. De kan aktivera eller inhibera transkriptionen beroende på deras bindningspreferens till DNA.
* Epigenetiska modifieringar: Förändringar i DNA-metylering, histonmodifiering och nukleosomposition som påverkar tillgängligheten av DNA för transkriptionsfaktorer och därmed reglerar genuttrycket.
* MikRNA: Små icke-kodande RNA-molekyler som binder till komplementära sekvenser i mRNA och påverkar stabiliteten eller translationskapaciteten hos dessa molekyler.
* Posttranskriptionella modifieringar: Förändringar av mRNA efter transkriptionen, inklusive 5'-capping, polyadenylering och splicing, som kan påverka stabiliteten, lokaliseringsmönstret eller translationskapaciteten hos mRNA.
* Posttranslationella modifieringar: Förändringar av proteiner efter translationen, inklusive fosforylering, acetylering och ubiquitinering, som kan påverka stabiliteten, aktiviteten eller interaktionsmönstret hos proteiner.

Genom att integrera information från dessa olika regulatoriska nivåer kan celler koordinera genuttrycket och svara på förändringar i intra- och extracellulära signaler. Dessa mekanismer är viktiga för cellulär differentiering, homeostas och patologi.

'Ledighet för vård av anhöriga' är ett begrepp som ofta används inom arbetsrätt och socialpolitik. Det refererar till rätten för en anställd att ta ledigt från sitt arbete för att ha möjlighet att vårda eller ta hand om en nära anhörig som är sjuk, har ett funktionshinder eller är äldre och behöver extra stöd.

Den exakta definitionen och de regler som gäller kan variera beroende på vilket land och arbetsgivare vi talar om. I vissa länder kan det finnas lagstiftade rättigheter till ledighet för vård av anhöriga, medan andra länder kan lämna det upp till enskilda arbetsgivares regler och policyer.

I allmänhet innebär ledighet för vård av anhöriga att anställden har rätt att ta tidsbegränsad ledighet från sitt arbete utan risk för att bli avskedad eller på annat sätt bestraffad. Under denna tid kan anställden få lön, sjukpenning eller andra former av ersättning beroende på vad som gäller i respektive land och arbetsgivare.

Det är värt att notera att ledighet för vård av anhöriga kan ha en positiv inverkan på både anställda och deras nära anhöriga, men också på arbetsgivare som kan få en lojalare och mer produktiv personal.

Ciliers defekt, eller ciliopathi, är ett samlingsbegrepp för medfödda sjukdomar som beror på störningar i struktur eller funktion hos cilier, små hårliknande utskott på cellernas yta. Ciliers defekter kan orsaka en rad symtom beroende på vilka organ och system som är drabbade. Exempel på symtom som kan förekomma vid ciliopati inkluderar nedsatt fertilitet, hjärnvätskans onormala samling i hjärnhinnan (hydrocefalus), skelettförändringar och nedsatt leverfunktion.

Ciliers defekt kan vara allvarlig och påverka flera organsystem eller vara mildare med enbart enstaka symtom. Diagnosen ställs vanligen genom kombinationen av kliniska symtom, genetisk testning och undersökningar som elektronmikroskopi och genetisk sekvensanalys. Behandlingen är beroende av vilka organ och system som är drabbade, men kan innefatta mediciner, kirurgiska ingrepp eller symtomatisk behandling.

RNA-bindande proteiner (RBPs) är proteiner som binder till RNA-molekyler och spelar en viktig roll i regleringen av RNA-processering, transport, lokalisation och traduction. Dessa proteiner har olika strukturella domäner som möjliggör deras bindning till specifika sekvenser eller strukturer hos RNA. Genom att interagera med RNA kan RBPs påverka dess stabilitet, sönderdelning, och dess förmåga att interagera med andra proteiner och ribonukleoproteinpartikel (RNP) komplex. RBPs är involverade i en rad cellulära processer såsom splicing, transport, lokalisation, stabilitet och översättning av mRNA, samt i regleringen av miRNA-funktioner.

"Genuttryck" (engelska: "genetic imprinting") är ett fenomen där arvsmassan i en viss del av en kromosom eller ett visst genområde är "märkt" beroende på om det är den könsbestämda kromosomen som givits vid från modern eller fadern. Detta leder till att antingen moderns eller faderns version av genen är aktiv, medan den andra är inaktiv i cellen. Detta kan ha konsekvenser för uttrycket av genen och därmed på individens fenotyp (kroppslig utveckling och funktion). Ett exempel på ett sådant fall är Prader-Willi syndromet, som orsakas av en deletion eller avstängning av paternellt tillförda gener i kromosom 15.

Fetma (fetma = fetal growth retardation) er en medisinsk betegnelse for et forhold hvor barnets vekt under graviditeten utvikler seg langsomt eller stanset. Det kan være forskjellige årsaker til at dette skjer, og det kan ha alvorlige konsekvenser for barnets helse både under graviditeten og etter fødselen.

En av de vanligste definisjonene av fetma er hvis barnet har en vekt under 10. periletal (percentsile) ved fødselen. Det betyr at barnets vekt ligger under det 10. percentil av andre barns vekt i samme alder og kjønn. Andre definisjoner kan også inkludere en kombinasjon av lavere vekt og lengde, eller en vurdering av hvor mye barnet veier i forhold til hvordan det bør veie basert på moders alder, kroppsvekt og andre faktorer.

Fetma kan være forårsaket av mange forskjellige ting, inkludert genetiske faktorer, problemer med moderkakken eller blodforsyningen til barnet, infeksjoner, alkohol- og nikotinbruk under graviditeten, og andre helseproblemer hos moren. Hvis fetma ikke behandles riktig, kan det føre til komplikasjoner som lav vekt ved fødsel, lave blodsukker- og kolesterolnivåer, hjerteproblemer, hjerne skader, og andre langvarige helseproblemer for barnet. Derfor er det viktig at gravide kvinner har regelmessige medisinske kontroller under graviditeten for å oppdage og behandle fetma tidlig.

Undervattensmedicin, även känd som dykemedicin, är ett medicinskt specialområde som handlar om att förhindra, behandla och studera sjukdomar, skador och andra hälsoeffekter som kan uppstå i samband med undervattensaktiviteter, såsom dykning, simning och undervattensjakt. Det inkluderar kunskap om gasers fysikalisk och fysiologisk beteende under högt tryck, dykningsfysiologi, dykarsjukdomar, dyktillstånd och dyksäkerhetsfrågor. Undervattensmedicinen är en tvärvetenskaplig disciplin som kombinerar aspekter av läkemedicin, fysiologi, biokemi, luft- och rymdfartsm Medicin, psykologi, miljömedicin och ingenjörsvetenskap.

Rökning definieras som inhalering och exhalering av rök från brända tobaksprodukter eller annan bränt material, vanligtvis genom en cigarett, cigarr, pipa eller vaper (elektronisk cigarett). Den aktiva ingrediensen i tobaksrök är nikotin, en mycket beroendeframkallande substans. Andra skadliga ämnen i röken innefattar kolmonoxid, tungmetaller och cancerframkallande ämnen som återfinns i tobaksrök. Rökning kan leda till allvarliga hälsoeffekter, bland annat lungcancer, hjärt-kärlsjukdomar och lungsjukdomar.

Androgenreceptorer (AR) är en typ av steroidhormonreceptor som binder androgener, som till exempel testosteron och dihydrotestosteron. När androgenen binder till receptorn bildas en komplex som kan transkribera DNA och på så sätt reglera genuttrycket i cellen. Androgenreceptorer finns i många olika typer av celler, bland annat i muskelceller, leverceller och könsceller. De spelar en viktig roll för den normala mänskliga utvecklingen och funktionen, men kan även vara involverade i patologiska tillstånd som cancer.

Psykosexuella störningar, även kända som sexuella rubbningar eller parafili, är en grupp psykiatriska diagnoser som invollerar atypiska sexuella intressen och beteenden som orsakar kliniskt signifikant lidande eller funktionsnedsättning.

Enligt Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-5), publicerat av American Psychiatric Association, innefattar psykosexuella störningar följande diagnoser:

1. Fetischism: Sexuell upphetsning eller nöje från att ha kontakt med objekt som inte är en mänsklig partner (t.ex. underkläder, skor).
2. Transvestisk fetischism: Sexuell upphetsning eller nöje från att klä sig i kläder som tillhör det motsatta könet.
3. Exhibitionism: Uppehåll av att visa av sig själv naken offentligt för att uppnå sexuell upphetsning.
4. Voyeurism: Uppehåll av att titta på en annan person som är naken, deltar i eller utför ett sexuellt beteende utan deras vetskap för att uppnå sexuell upphetsning.
5. Pedofili: Sexuella fantasier, drifter eller beteenden med barn under 13 år gamla eller försök att få kontakt med barn under 16 år gamla för sexuella ändamål.
6. Sexuell masochism: Sexuell upphetsning från att utsätta sig själv för smärta eller fuktighet.
7. Sexuell sadism: Sexuell upphetsning från att orsaka smärta, lidande eller fuktighet till en annan person.
8. Frotteurism: Uppehåll av att röra på sig mot en okänd person i en massmiljö för att uppnå sexuell upphetsning.
9. Parafili: Sexuella fantasier, drifter eller beteenden som orsakar lidande till en själv eller en annan person och inte ingår i normativa sexuella beteenden.
10. Transvestisk fetischism: Uppehåll av att klä sig i kvinnors kläder för att uppnå sexuell upphetsning.

## Kritik

Klassificeringen har kritiserats för att vara för bred och inkludera alltför många olika beteenden, vilket kan leda till felaktig diagnos och behandling. Det finns också kritik mot att det inte finns någon klar gräns mellan vad som är normalt och patologiskt sexuellt beteende. Kritiker menar att detta kan leda till stigmatisering av personer med icke-normativa sexuella preferenser.

## Förekomst

Enligt en studie från 2016 var förekomsten av parafili bland svenska män 3,5 procent och bland kvinnor 0,4 procent.

"Nyfött djur" kan definieras som ett djur som just har fötts och fortfarande är i sitt spenbarnstadium. Under denna period är ungdjuret beroende av moderns mjölk för näring och skydd. Det exakta tidsintervallet för det nyfötta stadiet kan variera beroende på djurspecies.

För vissa djur, som människan, är det relativt kort, medan andra djurarter kan ha en mycket längre period av beroende. Under denna tiden utvecklas ungdjuret fysiskt och lärr sig överlevnadsstrategier från modern eller flocken.

Kroppsmasseindex (BMI) är ett mått som används för att uppskatta om någon har en hälsosam vikt i relation till sin längd. Det beräknas genom att dividera kroppsvikten i kilogram med längden i meter i kvadrat (kg/m2).

BMI-skalan delas vanligen in i följande kategorier:

* Undervikt: BMI under 18,5
* Normalvikt: BMI mellan 18,5 och 24,9
* Övervikt: BMI mellan 25 och 29,9
* Fetma: BMI 30 eller högre

Det är värt att notera att BMI inte är ett perfekt mått på hälsosam vikt eftersom det inte kan skilja mellan muskelmassa och kroppsfett. Till exempel kan en person med mycket muskler ha en högre BMI än en person med samma längd och vikt som har mer kroppsfett istället för muskler, men fortfarande vara hälsosamt. Därför bör BMI användas tillsammans med andra faktorer såsom blodtryck, kolesterolnivåer och livsstilsfaktorer som diet och motion för att bedöma en persons hälsosamma vikt.

Det finns ingen enstaka eller allmänt accepterad medicinsk definition av "urbefolkningen i Asien", eftersom begreppet kan tolkas olika beroende på historisk, kulturell och antropologisk kontext. I allmänhet avses med "urbefolkning" ofta de ursprungliga invånare som har bott i ett visst geografiskt område under mycket lång tid, innan andra folk kom dit och etablerade sig.

I medicinsk kontext kan definitionen variera beroende på fokus, men ofta handlar det om att undersöka hur de ursprungliga invånarna i ett geografiskt område har påverkats av modern medicin och hälsovård. I Asien kan detta inkludera populationer som traditionellt har levt i isolerade områden, såsom vissa stammar i djungeln eller i bergsområden, och som kan ha en unik genetisk bakgrund och speciella hälsoproblem.

Exempel på sådana populationer kan vara de olika stammarna i Andra Himalaya, där man funnit en hög förekomst av genetiska sjukdomar som orsakas av inavel. Andra exempel är de ursprungliga folken på Filippinerna, som har en hög prevalens av genetiska sjukdomar och speciella hälsoproblem relaterade till deras isolerade levnadsvanor och livsstilar.

I medicinsk forskning kan det vara viktigt att studera dessa populationer för att förstå hur genetiska faktorer, miljöfaktorer och livsstilsfaktorer påverkar hälsan hos människor i olika delar av världen.

DNA fragmentation refererar till den skada eller nedbrytning som kan ske i DNA-strängarna. Detta är en normal och viktig process vid celldelning, där DNA fördelas mellan dottercellerna. Men om DNA-fragmenteringen är onormalt hög eller inträffar spontant, kan det leda till skador på cellens integritet och förekomsten av fragmenterat DNA används som en indikator på celldöd, apoptos eller nekros.

I medicinskt sammanhang kan onormalt hög DNA-fragmentering vara associerad med olika sjukdomstillstånd såsom cancer, neurodegenerativa sjukdomar och åldersrelaterade skador.

'Genetic loci' (plural av 'genetic locus', som kommer fra latin og betyder 'sted') refererer til specifikke steder på et chromosom hvor bestemte gener er placeret. Det kan også inkludere nærliggende DNA-sekvenser som ikke er en del av generne selv, men som kan have en betydning for genets funktion eller udtryk. Genetiske loci er ofte unikke for hvert individ og kan variere fra person til person, hvilket kan føre til forskelle i arvelige træk som øget eller reduceret risiko for bestemte sygdomme.

"Arts specificity" är inte en etablerad medicinsk term, men inom konstterapi och relaterade områden kan det referera till användandet av specifika konstnärliga uttrycksformer, tekniker eller processer som har visat sig vara särskilt effektiva för att uppnå vissa terapeutiska mål.

Exempelvis kan "arts specificity" innebära användandet av musikterapi med specifika tonarter, rytmer eller melodier för att påverka patientens humör och emotionella tillstånd. I dansterapi kan det innebära användandet av specifika rörelsemönster eller koreografier för att främja självkännedom, kommunikation och social interaktion.

Det är värt att notera att termen "arts specificity" inte är allmänt accepterad inom alla konstterapeutiska sammanhang och kan variera beroende på teoretisk och praktisk inriktning.

'Menstruationssmärta' eller 'dysmenorrhoe' är en gammalmedicinsk term som refererar till smärtor i underlivet orsakade av menstruationen. Det finns två typer av dysmenorrhoe: primär dysmenorrhoe och sekundär dysmenorrhoe.

Primär dysmenorrhoe är smärtan som uppstår strax innan eller under menstruationsblödningen hos kvinnor med normal anatomi och hormonell status, utan några synliga patologiska orsaker. Smärtorna kan vara krampliknande, tryck- eller stickande i naturen och kan vara lokaliserade till underlivet, ryggen eller låren. De kan ackompanjeras av andra symtom som illamående, kräkningar, diarré, trötthet, irritabilitet och svimningskänslor.

Sekundär dysmenorrhoe däremot är menstruationssmärta orsakad av en underliggande gynekologisk patologi, såsom endometrios, adenomyos, fibrom, polyper eller infektioner. Smärtorna kan vara mer intensiva och långvariga än de som upplevs vid primär dysmenorrhoe.

I allmänhet är menstruationssmärta ett vanligt problem hos kvinnor i fertil ålder, och det kan ha en betydande negativ inverkan på deras vardagliga liv och arbetsrelaterade funktioner. Behandlingen av dysmenorrhoe beror på dess orsak och kan innefatta farmakologiska behandlingar, hormonell terapi eller kirurgi.

Family planning is the process of making deliberate decisions and plans about whether, when, and how many children to have, as well as how to raise them in a responsible and healthy manner. It involves the use of various methods, such as contraception, to prevent or delay pregnancy, as well as prenatal care, education, and support for those who choose to become pregnant. Family planning also emphasizes the importance of spacing pregnancies apart to ensure the best possible health outcomes for both parents and children. Ultimately, family planning is a fundamental human right that enables individuals and couples to make informed choices about their reproductive health and future.

'Attityd till hälsa' refererar till individens subjektiva uppfattning, förväntningar och beteenden i relation till sitt eget hälsotillstånd och välbefinnande. Den kan vara formad av en persons livserfarenheter, kultur, sociala situation, psykologiska faktorer och kunskap om hälsa. Attityden till hälsa kan ha en betydande inverkan på hur en person hanterar sin egen hälsa, söker vård och huruvida de följer rekommendationer från vårdpersonal. En positiv attityd till hälsa har ofta visat sig korrelera med bättre hälsoutfall och livskvalitet.

En chromosominversion är en genetisk mutation där en del av ett chromosoms arm böjer tillbaka på sig själv och sedan återintegrerar i det ursprungliga chromosomet, men i motsatt orientering. Detta innebär att sekvensen av generna på den inverterade armen är desorganiserad jämfört med den ursprungliga sekvensen.

Det finns två typer av chromosominversioner: pericentriska och paracentriska. I en pericentrisk inversion är brytpunkterna på varsin sida av centromeren, medan i en paracentrisk inversion är brytpunkterna på samma arm av chromosomet men fortfarande långt ifrån centromeren.

Chromosominversioner kan ha olika effekter på individens fenotyp (utseende och egenskaper) beroende på var de är lokaliserade och hur stor andel av chromosomet som är inverterat. I vissa fall kan en chromosominversion inte orsaka några synliga effekter alls, medan den i andra fall kan leda till abnormaliteter eller sjukdomar.

Ett konfidensintervall är ett statistiskt intervalle som används för att uppskatta sannolikheten för att en okänd populationparameter faller inom ett visst intervall. Det är ett sätt att ange osäkerheten i en uppskattning av en parameter, såsom medelvärde eller procentandel. Konfidensintervallet beräknas från data i en stichprobef och är beroende av större eller mindre incertitud om stichproben representerar populationen korrekt.

Ett (1 - α) konfidensintervall för en parameter betyder att om vi upprepar ett experiment med samma storlek på stichproben och beräknar ett konfidensintervall för varje experiment, så kommer (1 - α) % av dessa intervall att innehålla den verkliga populationparametern. Till exempel om vi väljer ett 95% konfidensintervall, kommer 95 av 100 konfidensintervall att innehålla den verkliga populationparametern.

Konfidensintervallet består ofta av två delar: en punktuppskattning (till exempel ett medelvärde) och ett intervall som anger intervallets bredd (till exempel ett intervall på +/- 2 standardavvikelser från medelvärdet). Det är viktigt att notera att konfidensintervallet inte ger en sannolikhetsförklaring för var den verkliga populationparametern befinner sig, utan anger snarare ett intervall där vi kan ha förvänta oss att finna den verkliga populationparametern med en given sannolikhet.

FSH-receptorer (Follikelstimulerande hormon-receptorer) är proteiner som finns på ytan av äggstocksceller och spermier. De aktiveras av follikelstimulerande hormon (FSH), som produceras i hypofysen, en del av hjärnan. När FSH binds till FSH-receptorn stimuleras cellens ämnesomsättning och ger upphov till specifika respons, såsom att underlätta produktionen och mognaden av äggceller (oocyter) i äggstockarna hos kvinnor och produktionen av spermier hos män.

Preventivmedel, kemiska, är en typ av preventivmedel som innehåller kemiska substanser och används för att förhindra befruktning. De kan delas upp i två grupper: spermiedödande medel och hormonella preventivmedel.

Spermiedödande medel, även kallade barriärmetoder, inkluderar produkter som spermicidem gel, spray, mousse, film eller tabletter. Dessa produkter dödar spermier och förhindrar dem från att nå äggcellen. De kan användas ensamma eller tillsammans med andra preventivmedel, såsom kondomer eller diafragmar.

Hormonella preventivmedel innehåller hormoner som påverkar kvinnors menstruationscykel och förhindrar ägglossning (ovulation). De inkluderar p-piller, minipiller, hormonspiral, hormonimplantat, hormonpåpatch och vaginal ring. Dessa preventivmedel fungerar genom att hindra ägglossningen, förtjocka cervikalsekretet så att spermierna har svårare att nå ägget eller förändra slutet av livmodern så att ett befruktat ägg inte kan fästa sig.

Det är viktigt att notera att användning av kemiska preventivmedel kan ha biverkningar och kontraindikationer, och det rekommenderas att diskutera med en läkare eller sjuksköterska för att välja den mest lämpliga metoden.

Postpartum period, även känt som den efterfödsela perioden, är den tidsperioden direkt efter en kvinnas graviditet och förlossning. Denna period varar vanligtvis i sex veckor, men kan variera från kvinna till kvinna. Under postpartumperioden genomgår kvinnans kropp en rad fysiska och emotionella förändringar medan den återgår till ett icke-gravidt tillstånd.

Under denna tid kan kvinnan uppleva diverse symptom som blödningsflöde, smärtor i underlivet, svullnad, trötthet, humörsvängningar och bröstvadersvulstningar. Det är också en viktig tid för modern att etablera ett starkt band med sitt nyfödda barn och lära sig om dess behov.

Det är viktigt att kvinnor får tillgång till professionell vård under postpartumperioden, så att de kan få stöd och råd kring vård av sig själva och sitt nyfödda barn. Detta inkluderar regelbundna kontroller hos läkare eller barnmorska för att övervaka både moderns och barnets hälsotillstånd, samt information om preventiva åtgärder som kan vidtas för att förebygga komplikationer under den postpartumperioden.

'Seasons' är inget medicinskt begrepp, utan istället ett naturligt fenomen som vanligtvis refererar till de fyra årstiderna: vår, sommar, höst och vinter. Varje årstid har sin unika kombination av temperatur, nederbörd och dagsljus som påverkar miljön och levande varelsers beteende och livscykel.

I medicinsk kontext kan årstider ha en viss relevans när det gäller säsongsbundna sjukdomar eller fenomen, såsom säsongsrelaterade allergi, smittsjukdomar som flu eller andra infektionssjukdomar som kan vara vanligare under vissa årstider. Dessutom kan årstiderna ha en effekt på människors fysiska och mentala hälsa, till exempel kan många människor uppleva säsongsbundna depressioner eller känslor av tristess under de mörkare vintermånaderna.

Könsfördelning (sex distribution) refererar till förhållandet mellan antalet män och kvinnor i en given population eller grupp. Det kan uttryckas som ett kvot, proportion eller procent. Till exempel, om 52% av en grupp är män och 48% är kvinnor, så är könsfördelningen 52% respektive 48%. Könsfördelning används ofta inom forskning och statistik för att beskriva och jämföra demografiska data mellan olika populationer eller grupper.

'Syndrom' er et begreb, der anvendes indenfor medicin og betegner en samling af symptomer, tegn og/eller læsioner, der ofte forekommer sammen. Et syndrom repræsenterer dermed en særlig klinisk præsentation eller et mønster af sygdomsmanifestationer, men adskiller sig fra en specifik diagnose, da årsagen til syndromet ikke nødvendigvis er klar.

Et eksempel på et syndrom er Down-syndromet, der karakteriseres ved en unormal kromosomalt fordeling (trisomi 21), hvilket resulterer i en række fysiske og mentale egenskaber og udviklingsmæssige forsinkelser. Andre eksempler inkluderer Klinefelters syndrom, Cushings syndrom og Marfans syndrom.

DNA-mutationsanalys (også kalt genetisk testing eller genetisk sekvensanalyse) er en laboratoriemetode der anvendes til at identificere og analysere ændringer (mutationer) i DNA-sekvensen i et bestemt gen eller i hele genomet. Metoden involverer isolering af DNA fra en prøve, typisk taget fra blod, spyt, hår eller andre kropsvævsprøver. Isoleret DNA klippes derefter op i små stykker og kopieres mange gange over for at skabe mange kopier af det specifikke gen eller område der ønskes analyseret. Disse kopier behandles derefter med en kemisk reaktion, der får de forskellige baser i DNA-sekvensen (A, T, C og G) til at lyse under forskellige bølgelængder af ultraviolet lys. Dette gør det muligt at identificere enhver mutation eller variation i DNA-sekvensen ved at se hvilke baser der lyser under de forskellige bølgelængder.

DNA-mutationsanalys anvendes ofte til at diagnosticere genetiske sygdomme, forudse risikoen for at udvikle visse sygdomme, fastslå arvemåde og forældrekontrol, og i retssager om paternitet. Den kan også anvendes til at undersøge respons på behandling og forebyggelse af genetisk betingede sygdomme.

Estrogen Receptor Alpha (ERα) är en typ av estrogenreceptor, som är en typ av protein som binder till kvävebasen estradiol, en form av östrogen, i cellkärnan. När ERα binder till estradiol aktiveras det och fungerar som en transkriptionsfaktor, vilket innebär att det reglerar genuttrycket av specifika gener i cellen. ERα spelar en viktig roll i regleringen av celltillväxt, differentiering och apoptos (programmerad celldöd) i bland annat bröst- och reproduktionssystemet hos däggdjur.

Abnormala nivåer eller funktioner av ERα har visats vara relaterade till flera patologiska tillstånd, inklusive bröstcancer. Många behandlingar och läkemedel för bröstcancer riktas mot ERα, inklusive aromatashämmare som blockerar produktionen av estradiol och selektiva östrogenreceptormodulatorer (SERMs) som binder till ERα och förhindrar att det aktiveras av estradiol.

Riskbedömning (eng. risk assessment) är en systematisk och strukturerad process för att uppskatta sannolikheten och potentiala skadeverkningar av olika händelser eller utvecklingar. Den innebär en analys av risker relaterade till specifika situationer, aktiviteter, produkter eller system, med syfte att underlätta beslutsfattande och implementering av lämpliga åtgärder för att minska eller hantera riskerna.

I medicinskt sammanhang kan en riskbedömning involvera uppskattning av individuella patienters exponeringar, sårbarheter och potentiala skadliga effekter av behandlingar, terapeutiska interventioner eller preventiva åtgärder. Detta hjälper till att fastställa rimliga förhållningssätt och skyddsåtgärder för att minimera riskerna och maximera patienternas välbefinnande. Exempel på riskbedömningar inom medicinen kan vara att bedöma risken för thromboemboli (blodpropp) vid användning av kombinerad hormonbehandling hos postmenopausala kvinnor eller att uppskatta risken för biverkningar av läkemedel vid behandling av en viss sjukdom.

Enligt medicinskt perspektiv är embryots och fostrets utveckling en process som sträcker sig från befruktningen av ägget till födelsen. Denna process kan delas in i olika faser:

1. Fertilisation (befruktning): Den första steget i embryots och fostrets utveckling är fertilisationen, då en spermie tränger in i ägget och deras arvsmassor kombineras. Det resulterande äggcellen kallas zygot.
2. Cell division and blastulation: Zygoten börjar dela sig genom mitos och bildar en klump av celler som kallas morula. Morulan fortsätter att expandera och differensiera, vilket resulterar i en hålighet i mitten av cellklumpen som kallas blastocyst.
3. Implantation: Blastocysten fäster sig till livmoderhalsens slemhinna och börjar ta upp näring från moderns kropp. Detta är den första kontakten mellan embryot och modern, och inträffar ungefär 6-10 dagar efter befruktningen.
4. Organogenes: Embryots celler differensieras till olika typer av celler som bildar de grundläggande organen i kroppen, såsom hjärtat, lungorna och levern. Denna fas varar från ungefär vecka 3 till vecka 8 efter befruktningen.
5. Fetal development: Efter att de grundläggande organen har bildats fortsätter fostret att växa och utvecklas. Under denna fas blir fostret allt mer likt ett spädbarn, med hud, hår och fungerande sensoriska system.
6. Birth: När fostret är tillräckligt stor och utvecklad för att överleva utanför moderns kropp, börjar den gå in i arbetsfasen och födas.

Under hela graviditeten genomgår embryot och sedan fostret en rad olika faser av utveckling och tillväxt. Varje fas är viktig för att säkerställa ett friskt och normalt foster vid födseln.

'Prognose' er et begreb indenfor medicin, der refererer til forudsigelsen af sygdommens udvikling og slutresultat for en patient. Det er en vurdering af, hvordan sygdommen muligvis vil udvikle sig i fremtiden, herunder sandsynligheden for komplikationer, tilbageslag eller genopretning, og potentialet for livslængdeforventning. Prognosen kan blive påvirket af mange variable faktorer, såsom patientens alder, sundhedstilstand, behandlingsmuligheder og sygdommens art og sværhedsgrad. Den kan hjælpe læger og andre sundhedspersonale med at planlægge den bedste behandling og pleje for patienten, samt hjælpe patienter og deres familier med at forstå og forberede sig på det mulige sygdomsforløb.

I am not aware of any medical condition or term specifically associated with the country "Japan." If you have any specific medical question related to Japan or Japanese people, I would be happy to try and help answer it.

"Longitudinella studier" är en typ av forskningsdesign där forskaren följer en grupp individer under en längre tidsperiod, från början till slut av studien. Detta ger möjlighet att undersöka förändringar och utveckling hos de enskilda individer som deltar i studien över tid.

Exempel på longitudinella studier är de som följer en grupp barn från födseln och sedan regelbundet kontrollerar deras utveckling, intelligensnivå, hälsa och sociala färdigheter under flera år eller decennier. På det viset kan forskaren se hur olika faktorer som miljö, arv, livsförhållanden och sjukdomar påverkar individens utveckling och hälsa över tid.

Longitudinella studier kan vara antingen prospektiva eller retrospektiva. I en prospektiv longitudinell studie börjar forskaren med att välja en grupp individer och sedan följer dem under en längre tidsperiod, medan i en retrospektiv longitudinell studie använder sig forskaren av redan existerande data från till exempel medicinska journaler eller register för att undersöka hur olika faktorer har påverkat individens utveckling och hälsa över tid.

Longitudinella studier kan ge värdefull information om orsaker och konsekvenser till olika hälsoproblem, men de är ofta tidskrävande och dyra att genomföra. Dessutom kan det vara svårt att kontrollera för alla möjliga störfaktorer som kan påverka resultaten av studien.

Haplotyping är en metod inom genetiken som används för att bestämma den specifika kombinationen av gener och genvarianter (snipp) som är ärftliga tillsammans på samma kromosom. Varje individ har två kopior av varje kromosom, en från vardera förälder, och dessa kallas haplotyper. Genom att bestämma haplotypen kan man få information om vilka gener och genvarianter som ärvs tillsammans och hur de möjligen kan påverka varandra och leda till olika fenotyper eller sjukdomar. Haplotypning används bland annat inom forskning, medicinsk diagnostik och för att utveckla personligadiserade läkemedel (precision medicine).

Mosaicism är ett medicinskt tillstånd där en individ har två eller fler genetiskt distinkta cellpopulationer i sin kropp, vilket orsakas av en genetisk ändring som sker efter att fertilisationen har inträffat. Det kan förekomma i alla typer av celler, inklusive könsceller, vilket kan resultera i varierande fenotyper (kroppsliga egenskaper) beroende på andelen av varje cellpopulation och vilka kroppsdelar de befolkar.

Mosaicism kan uppstå på grund av olika mekanismer, såsom non-disjunction, aneusmi eller genetisk mutation under celldelningen. Det kan variera från milda till allvarliga symptom beroende på vilka gener som är påverkade och i vilken utsträckning de är förändrade. I vissa fall kan mosaicism inte orsaka några uppenbara symptom alls, medan det i andra fall kan leda till allvarliga missbildningar eller sjukdomar.

Exempel på medicinska tillstånd som kan orsakas av mosaicism inkluderar certaina former av Down syndrom, certaina typer av cancer och vissa hud- och skelettavvikelser.

"Genuttrycksreglering, också känd som epigenetik, refererar till de mekanismer som kontrollerar aktiveringen eller stängningen av gener utan att ändra den underliggande DNA-sekvensen. Detta inkluderar processer som DNA-metylering, histonmodifiering och nukleosomposition, vilka kan påverka cellens funktion och dess svar på miljöfaktorer. Genuttrycksregleringen spelar en viktig roll under utvecklingen, då det kontrollerar när och var gener ska aktiveras eller stängas av för att ge upphov till de specifika egenskaper hos olika celltyper."

'Hårklippning' och 'rakning' är två metoder för att ta bort hår från kroppen.

Hårklippning innebär att använda en särskild apparat, en hårklippare, för att klippa bort överflödigt hår. Hårklipparen har olika inställningar för olika längder på det kvarstående håret. Denna metod används vanligtvis för att underhålla en kort frisyr eller för att klippa håret till en viss längd.

Rakning innebär att ta bort allt hår från en viss yta med hjälp av en rakhyvel och rakläggare. Rakning används ofta för att få en ren, slät yta på ansikte, ben eller andra kroppsdelar. Det är viktigt att använda rakhyveln i rätt riktning för att undvika skavskador och irritation.

Båda metoderna kan användas beroende på personens preferenser och behov.

"Psykologisk anpassning" refererer til den proces hvor en individ adaptorer sig til en forandring eller en ny situation i deres liv. Dette kan involvere ændringer i tankemønstre, følelsesmæssige reaktioner og adfærdsmønstre for at håndtere det nye miljø eller udfordringen.

Anpasselse kan ske på mange forskellige måder, alt efter den enkelte persons baggrund, styrker, svagheder og individuelle behov. Nogle typiske eksempler på psykologisk anpassning kan være at lære at håndtere stress, at udvikle nye coping-strategier eller at ændre forventninger til sig selv eller sin omverden.

Det er vigtigt at bemærke, at psykologisk anpassning ikke altid sker hurtigt eller nemt. Det kan være en udfordrende proces, der kræver tid, støtte og arbejde for at opnå. Desuden kan anpassningen have både positive og negative aspekter, afhængig af hvordan den foregår og hvilke ressourcer den enkelte person har til rådighed under processen.

Sex-Determining Region Y Protein (SRY) er ein protein som spiller en viktig rolle i kjønnsbestemmelsen hos mennesker og andre pattedyr. Det er lokalisert i Y-kromosomens sex-determining region (SRY) og initierer den biologiske mannlige utviklingen ved å aktivere genetisk programvare som leder til differentiering av gonadene til testikler istedenfor ovarier. SRY-proteinet er en transkripsjonsfaktor som binder seg til specifikke DNA-sekvenser og på denne måten styrer uttrykket av andre gener involvert i mannlige kjønnsutvikling. Defekter i SRY-genen kan føre til kjønnsambighet eller andre abnormiteter i kjønnsutviklingen.

Leydigceller, også kjent som interstitielle celler eller Leydig-celler, er typen av celle som produserer androgene steroidhormoner, der den mest viktige er testosteronet. Disse cellene finnes i hodens bindtissue mellom seminiferøse tubuler og er viktig for mannlig seksual utvikling og funksjon. Leydigcellene stimuleres av luteiniserende hormon (LH) fra hypofysen til å produsere testosteron, som deretter transporteres til andre deler av kroppen for å utføre sine mange fysiologiske funksjoner.

En tumör är en abnorm och oftast ocontrollerad tillväxt av celler i eller på kroppen. Tumörer kan vara godartade (benigna) eller elakartade (maligna). Godartade tumörer växer lokalt och tenderar att inte sprida sig till andra delar av kroppen, medan elakartade tumörer kan infiltrera omgivande vävnad och metastasera, det vill säga sprida sig via blod- eller lymfkärlen till andra delar av kroppen.

Elakartade tumörer kan vara cancer i olika former, såsom carcinom, sarcom, leukemi och lymfom. Dessa typer av tumörer har olika orsaker, behandlingsmetoder och prognoser beroende på vilken typ av cell som är involverad och hur aggressivt tumören växer.

Det är viktigt att upptäcka och behandla elakartade tumörer i tid för att öka chanserna till fullständig bot eller förlängt överlevnad.

Medicinsk rådgivning (ofte kaldet "klinisk rådgivning") refererer til den proces, hvor en sundhedsfaglig ekspert (f.eks. en læge) give professionel vejledning og vejledning til en patient, familiemedlem eller anden sundhedsperson om en specifik medicinsk sag.

Den medicinske rådgivning kan tage mange former, herunder:

1. Mundtlig rådgivning: En direkte samtale mellem en læge og patienten, hvor den første stiller spørgsmål, gennemfører en undersøgelse og tilbyder vejledning baseret på deres ekspertise.
2. Skriftlig rådgivning: En læge kan også give skriftlig vejledning via brev, fax eller elektronisk mail, hvor de besvarer spørgsmål og giver anbefalinger om en patients behandling.
3. Telefonisk rådgivning: Nogle sundhedsfaglige institutioner tilbyder telefonrådgivning som en del af deres services, hvor patienter kan ringe ind og tale med en læge eller sygeplejerske for at få vejledning.
4. Andet elektronisk rådgivning: Andre former for elektronisk rådgivning omfatter videokonsultationer, chat-baserede services og andre digitale platforme, der tillader patienter at få adgang til sundhedsfaglig vejledning på en måde, der passer bedst til deres behov.

Den overordnede formål med medicinsk rådgivning er at hjælpe patienter med at forstå deres sygdomme og behandlingsmuligheder, så de kan tage beslutninger om deres egen sundhedspleje i samarbejde med deres læger.

'Gonadotropiner' är hormoner som styr gonen, det vill säga könskörtlarna (testiklarna eller äggstockarna). De två huvudsakliga typerna av gonadotropiner är folikelstimulerande hormon (FSH) och luteiniserande hormon (LH), som båda produceras i hypofysen, en liten endokrin körtel belägen vid basen av hjärnan.

FSH stimulerar tillväxten och utvecklingen av könscellerna i gonen, medan LH utlöser de slutgiltiga stadierna av könshormonproduktionen och ägglossningen (ovulationen) hos kvinnor eller spermieproduktionen hos män. Gonadotropinfrisättande hormon (GnRH), som produceras i hypotalamus, reglerar produktionen av FSH och LH genom att ge signaler till hypofysen.

I medicinska sammanhang kan gonadotropiner användas som läkemedel för att behandla olika former av fertilitetsproblem, såsom oförmåga att producera spermier eller ägg hos män respektive kvinnor. Gonadotropiner kan också användas för att behandla könsmognadsstörningar och vissa former av cancer.

'Fosterdöd' är ett medicinskt begrepp som används när ett foster dör inne i livmodern, vanligtvis före den 20:e veckan av graviditeten. Det kan också kallas för intrauterint fosterförlust eller missfall. Orsakerna till fosterdöd kan variera, men de kan inkludera genetiska avvikelser, infektioner, problem med moderkakan eller livmodern, eller komplikationer under graviditeten. I vissa fall kan orsaken aldrig fastställas. Fosterdöd är en tragisk händelse och kan vara mycket traumatiskt för de drabbade föräldrarna.

Demografi är ett forskningsfält som handlar om att studera populationers sammansättning och förändringar över tid. Det inkluderar studier av befolkningsmängd, åldersfördelning, kön, etnicitet, utbildning, migration, fertilitet och dödlighet. Medicinsk demografi är en underdisciplin till demografi som fokuserar på att studera hur dessa demografiska faktorer påverkar hälsa, sjukdom och sjukvård. Exempel på medicinska demografiska frågeställningar kan vara: hur påverkar åldrande populationen behovet av vård? Hur kommer migration att påverka smittspridningen av en viss sjukdom? Medicinsk demografi använder sig ofta av kvantitativa metoder för att analysera demografiska data.

"Ektogenes" är ett begrepp som inte har en etablerad medicinsk definition, eftersom det handlar om en hypotetisk framtida teknologi snarare än en existerande medicinsk term. Ordet "ektogenes" kommer från de grekiska orden "ekto", som betyder "utanför", och "genesis", som betyder "skapelse". Termen används ofta inom science fiction och filosofi för att beskriva ett foster som utvecklas utanför en människokropp, till exempel i en konstgjord livmoder eller en mekanisk gestationsapparat.

Ett närliggande begrepp inom medicinen är "ex vivo", som betyder "utanför levande kroppen". Det används för att beskriva biologiska processer, till exempel cellodling eller fosterdiagnostik, som utförs på levande vävnad eller celler utanför en organism.

Growth Differentiation Factor 9 (GDF9) är ett protein som tillhör TGF-β (transforming growth factor beta) superfamiljen. Det uttrycks främst i äggstockarna hos däggdjur och har en viktig roll i äggstockarnas tillväxt och differensiering, samt i ägglossningen. GDF9 reglerar bland annat celldelning, celldöd (apoptos) och differentiering av äggstockscellerna. Dessutom har det visat sig ha en potential roll i att fördröja cell aging och förlänga livslängden hos däggdjur.

"Diathermy" är en medicinsk term som refererar till användning av värmeenergi för att behandla sjukdom eller skada i kroppen. Det kan uppnås genom att använda högfrekventa elektriska strömmar (elektrisk diatermi) eller med hjälp av energirika, fokuserade ljusstrålar (laserdiatermi).

Elektrisk diatermi orsakar värmeproduktion i vävnaden genom att elektriska strömmar passerar igenom den. Denna metod används ofta för att lindra smärta, öka blodflödet och underlätta läkningen av muskel- och skelettskador.

Laserdiatermi använder sig av högintensiva laserstrålar för att värma upp specifika områden i kroppen, vilket kan leda till att celler förstörs eller påverkas på annat sätt. Denna metod används ofta inom kirurgin för att koagulera blodkärl, avlägsna tumörer och skära bort vävnad.

Det är viktigt att notera att diatermi ska endast utföras under kontroll av en läkare eller annan certifierad medicinsk personal, eftersom det kan finnas risker relaterade till felaktig användning eller överdosering.

Urogenitala missbildningar är en samlande benämning på en grupp med congenita anomalier, det vill säga avvikelser som uppstår under fostertiden, som berör både urinvägar och könsorgan. Dessa missbildningar kan vara milda och obetydliga eller så allvarliga att de påverkar individens livskvalitet och funktion.

Urogenitala missbildningar kan indelas i två kategorier:

1. Urinvägsmissbildningar (urogenital anomalies): Dessa avvikelser berör strukturer som ingår i urin systemet, såsom nieren, ureteren, blåsan och urinröret. Exempel på urinvägsmissbildningar inkluderar duplex klyftor, ektopisk ureter, vesikoureteral reflux och uttorkad blåsa.
2. Könsorganmissbildningar (genital anomalies): Dessa avvikelser berör strukturer som ingår i köns systemet, såsom äggstockarna, testiklarna, könskanalen och yttre könsorgan. Exempel på könsorganmissbildningar inkluderar hypospadi, epispadi, intersexuella tillstånd och kryptorchism.

Urogenitala missbildningar kan vara isolerade eller förekomma tillsammans med andra anatomiska avvikelser eller genetiska syndrom. Vissa urinvägs- och könsorganmissbildningar kan behandlas med medicinsk behandling, operation eller annan typ av terapi. I vissa fall kan missbildningarna vara så milda att inget behandlingsbehov föreligger.

'Könshormoner' är ett samlingsbegrepp för de hormoner som produceras i körtlarna i endokrina systemet och har en central roll i att reglera och koordinera utvecklingen, funktionen och homeostasen av det kvinnliga respektive manliga reproduktiva systemet. De två huvudsakliga typerna av könshormoner är androgener (t.ex. testosteron) och estrogener/progesteron (tillhörande östrogenerna). Androgenernas främsta källa hos män är testiklarna, medan östrogenerna och progesteron huvudsakligen produceras i äggstockarna hos kvinnor. Dock producerar båda könen både androgener och estrogener, även om nivåerna skiljer sig åt. Könshormonerna har en rad olika funktioner i kroppen, bland annat påverkar de skelettet, muskulaturen, huden, hjärtat och det centrala nervsystemet. De spelar också en viktig roll i könsspecifika karaktärsdrag och sexuell differentiering under fostertiden och vid puberteten.

Patientens acceptans av vård är ett begrepp som ofta används för att beskriva den grad av överensstämmelse eller enighet mellan patienten och deras vårdgivare när det gäller behandlingsplaner, sjukvårdsprocesser och utfall. Det innebär att patienten förstår, är involverad i och stödjer de medicinska besluten som tas av deras vårdgivare. Patientacceptans kan variera från en acceptans av behandlingens nödvändighet till en fullständig överensstämmelse med behandlingsplanen och förväntade utfall.

Enligt forskning kan patientacceptans ha en positiv inverkan på sjukvårdsutgångar, eftersom det kan leda till bättre samarbete mellan patienter och vårdgivare, ökad medicinsk adherens (dvs. att följa behandlingsplanen) och en förbättrad kvalitet på livskvaliteten under sjukdomen.

Det är viktigt att notera att patientacceptans inte nödvändigtvis betyder att patienten är helt nöjd med sin vård eller att de inte har några frågor eller bekymmer kvar. I stället handlar det om en process där patienter och vårdgivare arbetar tillsammans för att förstå varandras behov, preferenser och förväntningar, så att de kan ta beslut som är bäst lämpade för den enskilda patientens situation.

Anxiety is a normal emotional response to perceived threat or stress and can be characterized by feelings of apprehension, worry, and tension. However, when anxiety becomes excessive, persistent, or interferes with an individual's daily activities, it may be considered a mental health disorder. According to the diagnostic criteria outlined in the fifth edition of the Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-5), anxiety disorders include conditions such as generalized anxiety disorder, panic disorder, social anxiety disorder, phobias, and separation anxiety disorder. These conditions are typically characterized by symptoms such as excessive worry or fear, avoidance behaviors, physical symptoms such as rapid heartbeat, sweating, and trembling, and difficulties with sleep and concentration.

I medicinen refererer 'risiko' til sandsynligheden for at en given begivenhed, typisk en negativ hændelse eller et uønsket resultat, vil opstå. Risikoen udtrykkes ofte som sandsynligheden for at en given begivenhed vil indtræffe indenfor en given tidsperiode, og kan beregnes på flere måder, alt efter konteksten.

For eksempel kan risikoen for at udvikle et hjerteproblem i løbet af de næste 10 år beregnes som det antal personer ud af 100, der forventes at udvikle et hjerteproblem indenfor de næste 10 år. Risikoen kan også udtrykkes som en oddsratio, hvor sandsynligheden for at en begivenhed vil indtræffe i en gruppe sammenlignes med sandsynligheden for at den samme begivenhed vil indtræffe i en anden gruppe.

Risikovurderinger anvendes ofte i medicinsk beslutningstagen, hvor de kan hjælpe læger og patienter med at vurdere fordelene og ulemperne ved forskellige behandlingsmuligheder. Risikovurderinger bør altid ses i sammenhæng med andre faktorer, såsom alder, køn, medicinsk historie og livsstil, da disse faktorer kan have en betydelig indflydelse på den individuelle risiko for en given negativ hændelse eller et uønsket resultat.

Spina bifida cystica är en medfödd neurologisk defekt som beror på att ryggkotorna i ryggraden inte stängts fullständigt under fostertiden. Detta leder till att nervrötter och delar av ryggmärgen sticker ut genom ryggkotan, vilket kan orsaka skada på nerverna och leda till neurologiska symptom som muskelsvaghet, förlorad känsel i benen och svårigheter med tarm- och blåshantering.

Det finns två huvudtyper av spina bifida cystica: myelomeningocele och meningocele. Vid myelomeningocele sticker ryggmärgen och nervrötterna ut genom ryggkotan och bildar en säck på baksidan av kroppen. Detta är den allvarligaste formen av spina bifida cystica och kan leda till allvarliga neurologiska skador. Vid meningocele sticker endast de skyddande hinna som omger ryggmärgen ut genom ryggkotan, vilket orsakar mindre allvarlig skada på nervsystemet.

Behandlingen av spina bifida cystica kan innebära kirurgi, rehabilitering och livslånga vårdinsatser för att hantera symtomen och förebygga komplikationer.

"Embryo culture methods" refer to the techniques and practices used to maintain, grow, and develop embryos outside of the body in a laboratory setting. These methods are often used in the field of assisted reproductive technology (ART) to help individuals or couples who have difficulty conceiving naturally.

The process typically involves fertilizing an egg with sperm in a dish, and then carefully monitoring and supporting the resulting embryo's development in a specialized incubator. The embryo is provided with nutrients, oxygen, and a stable environment to promote its growth and development.

There are various embryo culture methods used in ART, including:

1. Conventional culture - where the embryo is cultured in a static culture medium without any changes or replenishment of nutrients.
2. Sequential culture - where the embryo is cultured in a series of different media that are designed to mimic the changing environment inside the body during early development.
3. Co-culture - where the embryo is cultured with other cells, such as feeder layers or endometrial cells, which provide additional nutrients and support for growth and development.
4. Time-lapse culture - where the embryo is monitored continuously using time-lapse imaging to track its development and identify any abnormalities or issues that may affect its viability.

Overall, embryo culture methods play a critical role in the success of ART treatments, as they help ensure that the developing embryos are healthy and viable before being transferred back into the body for implantation.

'Axonemal dyneins' är en typ av molekylära motorer som finns i cellens cilier och flageller. De är ansvariga för de aktiva rörelserna hos dessa strukturer, genom att generera skovelrörelser längs med de inre armarna på axonemets mikrotubuli. Axonemal dyneiner består av två typer av huvuden som är bundna till varandra och en stjälk som interagerar med mikrotubuli. De är viktiga för cellers rörelse, transport och homeostas.

'Attitude' er en engelsk betegnelse som kan oversættes til dansk med "holdning" eller "attitude". I medicinsk sammenhæng refererer det oftest til patientens subjektive opfattelse, holdning eller reaktion overfor sygdom, behandling, helbredelse eller livskvalitet.

Attitudes kan have en betydelig indvirkning på patients forventninger, samarbejde og tilpasning til sygdommen, deres respons på behandling og deres psykologiske velbefindende. Læger og andre sundhedspersonale bør være opmærksomme på patienters holdninger for at kunne give den bedst mulige pleje og behandling, samt for at støtte dem i deres tilpasning til sygdommen.

I'm sorry for any confusion, but "Ge" and "Pakistan" are not medical terms. If you're asking for information about the country of Pakistan in a medical context, I can tell you that Pakistan is a South Asian country with an estimated population of around 216 million people. It has a diverse population and a developing healthcare system. The country faces various health challenges, including infectious diseases, malnutrition, and a high burden of non-communicable diseases like cardiovascular disease and diabetes. Pakistan also has one of the highest maternal mortality rates in the region, and access to quality healthcare remains a significant challenge for many people, particularly those living in rural areas.

'Miljöförorenande medel' är ett samlingsbegrepp för ämnen eller substanser som kan skada eller ha negativ inverkan på miljön. Detta kan ske genom att de orsakar luft-, vatten- eller markföroreningar, skadar levande organismer eller stör ekosystemens balans. Exempel på miljöförorenande medel inkluderar tungmetaller som kvicksilver och bly, klorfluorväten (som används i kyl- och spraymedel), polyklorerade bifenyler (PCB) och andra organiska halogener, växthusgaser som kolmonoxid och metan, samt plastföroreningar som mikroplaster.

"Translokation, genetisk" refererer til en type genetisk mutation hvor der forekommer en overførsel eller udveksling af store dele (eller hele) af en kromosom med en anden. Denne proces kan resultere i to typer translokationer:

1. Reciprok translokation: Her sker der en ømsesidig udveksling af genetisk materiale mellem to forskellige kromosomer. Det vil sige, at et bestemt segment fra én kromosom byttes ud med et segment fra en anden kromosom.
2. Robertsoniansk translokation: Her fusionerer to akrocentriske kromosomer (kromosomer med korte arme) ved deres centromere, hvilket resulterer i en større kromosom og et mindre antal kromosomer i alt.

Translokationer kan være konsekvensen af fejl under celledeling eller udvikle sig som følge af skade på DNA-molekylet, for eksempel ved eksponering for ioniserende stråling eller kemiske stoffer. Nogle translokationer kan være asymptomatiske og ikke have nogen negativ effekt, mens andre kan føre til genetiske sygdomme, udviklingsforstyrrelser eller cancer.

Ascitesvätska är en patologisk accumulering av exsudat eller transsudat i peritonealcaviteten, vilket orsakar en abdominal ödem. Den kan ha många olika orsaker, till exempel levercirros, cancer, hjärtsvikt, njursjukdom och infektioner som tuberkulos. Ascitesvätskan kan vara klar till opak, och dess biokemiska och cytologiska sammansättning kan variera beroende på orsaken. Vid behov kan ascitesvätska dräneras för att lindra symtomen och förebygga komplikationer som infektion eller magsäckruptur.

Klitoris är en del av det kvinnliga könsorganet och består av ett erektilt vävnadsområde som innehåller mycket känsliga nerver. Den ligger främst under de yttre blygdläpparna (labia majora) och över den ingången till slidan. Klitoris har två ben (crura) som går längs sidorna av slidan och slutar i en större del, klitorishuvan (glans clitoridis), som är täckt av en rem av hud (preputium). Klitoris har en viktig roll för den sexuella upphetsningen och orgasmen hos kvinnor.

Cadmiumförgiftning definieras som en exponering för höga nivåer av cadmium som orsakar skada på kroppen. Cadmium är ett tungmetall som kan vara farligt även vid låga koncentrationer och har inget känt behov i kroppen.

Cadmium kan komma in i kroppen genom att andas in damm, äta eller dricka kontaminerade produkter, eller genom hudkontakt med contaminera substrat. Cadmium kan även akkumuleras i kroppen under en längre tid, vilket kan leda till skador på levern, njurarna och benmärgen.

Symptomen på cadmiumförgiftning kan variera beroende på graden av exponering och kan inkludera andningssvårigheter, hosta, magont, kräkningar, diarré, huvudvärk, svaghet, feber och skador på njurarna. Långvarig exponering kan också leda till benförsvagning och sämre andningsförmåga.

Om du tror att du har varit exponerad för cadmium bör du söka medicinsk hjälp omedelbart. Behandlingen av cadmiumförgiftning kan innebära att avlägsna källan till exponering, stödja andningsfunktionen och behandla symtomen som uppstår. I vissa fall kan läkemedel ges för att hjälpa kroppen att rensa sig från cadmium.

Alfakloralose (Alfa-chloralose) er en sedativ og søvnemedisinsk stoff som primært brukes ved dyreforsøk. Det er ein kjemisk forbindelse mellom chloral hydrat og 2-oxalaldéhyde, og det har virkning som en glycerolestar av aldehyden og hydroxylgruppen til chloralhydratet.

Alfakloralose virker som ein centrallyt agirande deprimant av das sentrala nervøses system (CNS). Det foråkaser sakte innvirking, og det kan ta opptil en time før at det fullstendig setter inn. Alfakloralose er også blodprossessert, no som betyr at det fordeles raskt i kroppen etter at det har blitt tatt inn.

I medisinsk bruk kan alfakloralose brukes til å fremkalde søvn før kirurgiske operasjoner hos dyr, og det er også brukt i forsøk for å studere søvn-vakecyklar og andre neurofysiologiske prosesser. Alfakloralose kan også ha en virkning som muskelrelaxans, men dette er vanligvis ikke den primære anvendelsen av stoffet.

Alfakloralose bør ikke brukes hos mennesker på grunn av risikoen for allvarlige bivirkninger og interaksjoner med andre medisiner. Det er også viktig å nevne at alfakloralose er ein kontrollerert stoff i mange land, inkludert Norge, og det kan kun brukes av autorisert personell for å foreta dyreforsøk under godkjente vilkår.

Det finns ingen enstaka medicinsk definition av "Storbritannien", eftersom Storbritannien är ett geografiskt och politiskt begrepp som refererar till den brittiska arkipelagen, inklusive England, Skottland och Wales, samt Nordirland. Dessa länder har varsin egen självständig regering när det gäller hälso- och sjukvård, även om de delar vissa gemensamma institutioner som NHS (National Health Service).

I medicinsk kontext kan man diskutera olika aspekter av hälso- och sjukvården i Storbritannien, såsom utbildning och licensiering av läkare, forskningsfinansiering, folkhälsostatus med mera. Men det finns inget specifikt medicinskt begrepp som refererar till "Storbritannien" i sig självt.

Orkiektomi är en kirurgisk procedure där en del eller hela en av de två körtlarna i halsen, salivkörtlarna (kallade också orektider), till exempel den stora svalgkörteln (parotis), tas bort. Orkiektomi kan utföras av medicinska skäl såsom att behandla eller förebygga återkommande infektioner i körteln, att ta bort godartade eller elakartade tumörer eller cystor, eller för att undersöka en sjukt körtel. Proceduren utförs vanligtvis under allmänbedövning och kräver ofta en övernattning på sjukhus efter operationen. Efter operationen kan patienten uppleva smärta, svullnad och nedsatt munöppning, men detta tenderar att förbättras över tiden.

X-chromosome inaktivierung (X-chromosomal inactivation, XCI) är ett genetiskt mekanismer hos däggdjur som leder till att ett av de två X-kromosomen hos honkön inaktiveras. Detta görs för att jämna ut den genetiska dosen mellan könen, eftersom hanar har en X- och en Y-kromosom medan honor har två X-kromosomer.

Under embryogenesen i tidig utveckling sker en slumpmässig inaktivering av ett av de två X-kromosomen i varje cell, vilket resulterar i att varje cell i kroppen har endast en fungerande X-kromosom. Den inaktiverade X-kromosomen kondenseras till en karyotypisk struktur som kallas Barr-kropp (Barr body).

X-chromosomal inactivation är ett exempel på epigenetiska förändringar, vilket betyder att det inte beror på någon ändring i DNA-sekvensen själv, utan snarare på hur genomet regleras och organiseras. Denna process inkluderar modifiering av histonproteiner och metylering av DNA som leder till att X-kromosomen kompaktiseras och transkriptionen av dess gener stängs av.

Wistar rats are a type of albino laboratory rat that are widely used in scientific research. They were first developed at the Wistar Institute in Philadelphia, USA in the early 20th century. Wistar rats are outbred, which means that they have been bred to produce offspring with a high degree of genetic variability. This makes them useful for studies that require a large and diverse population.

Wistar rats are typically used in biomedical research because of their size, ease of handling, and well-characterized genetics. They are also relatively resistant to disease, which makes them a good choice for studies that involve infectious agents. Wistar rats are commonly used in toxicology studies, pharmacology studies, and studies of basic biological processes such as aging, development, and behavior.

Wistar rats are typically larger than other strains of laboratory rats, with males weighing between 350-700 grams and females weighing between 200-400 grams. They have a relatively short lifespan of 2-3 years, which makes them useful for studies of aging and age-related diseases. Wistar rats are also used in studies of cancer, cardiovascular disease, neurological disorders, and other health conditions.

Overall, Wistar rats are a versatile and widely used animal model in biomedical research. Their well-characterized genetics, ease of handling, and resistance to disease make them an ideal choice for many types of studies.

Medicinskt sett betyder "stensjukdom" vanligen att en person har en eller flera stenar i urinvägar som orsakar symptom. Detta kan innebära smärta, blod i urinen, frekventa och plötsliga behov av att urinera, illamående och kramp i buken. Stenarna bildas oftast när mineralsalter i urinen kristalliserar och klumpar samman. De kan vara små som en sandkorn eller stora som en bönoströmma. Obehandlade stenar kan leda till allvarliga komplikationer såsom infektion, njurskada eller nedsatt njurfunktion. Behandlingen beror på storleken och läge av stenen, men den kan innefatta smärtstillande medel, ökad vattenintag, mediciner som hjälper till att släppa loss stenen eller i vissa fall kirurgi.

Gonadal dysgenesis, 46, XX är ett medicinskt tillstånd där den drabbade individen har en karyotyp med två X-kromosomer (46, XX), men utvecklar ogynnsamma gonader istället för äkta ovarier. Gonaderna hos en person med gonadal dysgenesi, 46, XX kan variera från att vara underutvecklade till att vara helt avsaknades.

Denna typ av gonadal dysgenesi är ofta associerad med primära amenorré, vilket innebär att personen aldrig har haft menstruation, och ofta låga nivåer av könshormoner. Vissa individer med detta tillstånd kan ha en feminin utseende och utveckling, medan andra kan ha en mer androgyn eller manlig fenotyp, beroende på hur mycket aktivt ämnen som androgener produceras i deras gonader.

Det är viktigt att notera att personer med gonadal dysgenesi, 46, XX kan ha en varierande uppsättning symtom och komplikationer, inklusive ökad risk för cancer i gonaderna. Dessa individer bör övervakas regelbundet av en läkare och få råd om behandlingar som kan hjälpa att hantera deras symtom och minska risken för komplikationer.

Medicinsk definition: Intervju, principer

En intervju i en medicinsk kontext är ett samtal mellan en vårdgivare och patient där syftet är att samla in relevant information för att ställa en diagnos, besluta om behandling eller bedöma patients status. Intervjun ska utföras på ett professionellt, respektfullt och empatiskt sätt med hänsyn till patientens personliga liv och känslor.

Principer för en medicinsk intervju inkluderar:

1. Skapa en trygg och bekväm miljö för patienten.
2. Använd aktivt lyssnande och öppen body language.
3. Ställ frågor som är klara, specifika, relevanta och stängda (CSR-frågor).
4. Undvik ledande frågor som kan påverka patientens svar.
5. Använd olika tekniker för att främja öppenhet, till exempel reflektera, summera och parafrafera.
6. Visa empati och förståelse för patientens situation.
7. Sammanfatta informationen från intervjun och diskutera eventuella behandlingsalternativ med patienten.
8. Documentera intervjun korrekt och konsekvent i patientens journal.

Sammanfattningsvis är en medicinsk intervju en viktig del av vården som kräver god kommunikationsförmåga, aktivt lyssnande och respekt för patienten. Genom att följa principerna för en medicinsk intervju kan vårdgivaren samla in relevant information och bygga upp ett tillitfullt förhållande med patienten.

'Kastrering' refererer til en kirurgisk procedure, hvor de reproduktive organer hos en individ af enten køn fjernes. Ved mænd (hanner) involverer dette normalt fjernelsen af testiklerne og kaldes ofte orchidectomi. Ved kvinder (hunner) involverer dette normalt fjernelsen af æggelederne, livmoderen og forovreste dele af vulven, og kaldes ofte ovariectomi, hysterektomi eller vaginektomi alt efter den specifikke type procedure.

Kastrering reducerer signifikant produktionen af de hormoner, der produceres i reproduktive organer, herunder testosteron hos mænd og østrogen hos kvinder. Dette kan have en række konsekvenser for den kastrerede individ, herunder reduceret seksuel lyst, muskelmasse og knoglemassetrangsbevarelse samt ændret adfærd og fysiologisk funktion.

Kastrering anvendes ofte i medicinske kontekster til at behandle eller forhindre visse sygdomme, herunder hormonrelaterede kræftformer som prøstatekræft hos mænd og bryst- eller endometriumskræft hos kvinder. Det anvendes også til at behandle seksuelt uønsket adfærd, herunder overdreven seksuel drift (satyrisme hos mænd og nymfomani hos kvinder). Endelig kan kastrering anvendes i dyr som en del af avlsprogrammer for at reducere uønsket reproduktion eller adfærd.

Sädesblåsor, även kända som seminalvesiklar, är en del av det manliga reproduktionssystemet. De är ett par muskulösa, behåringsbeklädda organskapsel som producerar och lagrar en del av sädesvätskan, vilket är en gulaktig, näringsrik vätska som blandas med spermierna för att bilda sädesflöde under ejakulationen. Sädesblåsornas vätska utgör ungefär 60-80% av sädesflödet och innehåller näringsämnen som fructos, vitaminer och mineraler som hjälper till att livnära och transportera spermierna på deras väg genom kvinnans reproduktionssystem.

Graviditetskomplikationer med cancer eller tumörer är ovanliga, men kan förekomma. I allmänhet delas graviditetskomplikationer av cancertumörer in i tre kategorier:

1. Komplikationer som orsakas av cancer själv (till exempel andningssvårigheter, blödningar eller infektioner)
2. Komplikationer som kan uppstå under cancerbehandling (till exempel försämrad fosterväxt eller födelsesvårigheter)
3. Komplikationer som orsakas av interaktionen mellan cancer och graviditet (till exempel tumörväxt på grund av hormonella förändringar under graviditeten)

Det är viktigt att notera att behandlingen av cancertumörer under graviditet måste vägas upp mot riskerna för fostrets utveckling och hälsa. I allmänhet undviks strålbehandling och kemoterapi under de första tre månaderna (försttrimestern) av graviditeten på grund av risken för missfall eller missbildningar hos fostret.

I samband med graviditetskomplikationer av cancertumörer kan det vara nödvändigt att avbryta graviditeten (genom en abort) för att kunna ge effektiv cancerbehandling. I vissa fall kan det vara möjligt att fortsätta med graviditeten och behandla cancern efter födseln, men detta måste bedömas på individuell basis av läkare specialiserade på både onkologi och obstetrik.

Tävlingsbeteende (eng. competitive behavior) är ett samlingsbegrepp inom psykologi och beteendevetenskap som refererar till att sträva efter att överträffa andra individer eller grupper i en viss aktivitet eller uppgift, med syfte att vinna eller uppnå högre status. Detta kan uttryckas genom att tävla om resurser, social status, makt, prestige eller andra belöningar. Tävlingsbeteende kan vara både adaptivt och maladaptivt, beroende på sammanhanget och hur det uttrycks. I en hälso- och medicinsk kontext kan excessivt tävlingsbeteende vara ett tecken på olika psykiatriska störningar, såsom personlighetsstörningar eller tvångssyndrom.

Multivariabelanalys (MVA) är ett samlingsbegrepp för statistiska metoder som används när man studerar relationen mellan två eller flera variabler samtidigt. MVA används ofta inom epidemiologi, klinisk forskning och biostatistik för att undersöka hur olika faktorer påverkar ett visst utfall, till exempel en sjukdom. Genom att ta hänsyn till flera variabler samtidigt kan man få en mer komplex bild av de faktorer som påverkar utgången och hur de relaterar till varandra.

Exempel på metoder inom MVA är logistisk regression, Cox-regression, linjär diskriminantanalys och faktorellanalyser. Dessa metoder kan användas för att undersöka samband mellan variabler, förutsäga risker och utfall samt gruppera observationer baserat på deras gemensamma egenskaper.

Det är viktigt att vara medveten om att MVA-metoder kan vara känsliga för felkällor som multikollinearitet, interaktion mellan variabler och överanpassning. Dessa aspekter bör tas hänsyn till vid analysen för att säkerställa att resultaten är robusta och reproducerbara.

'Psykologi' er en vitenskap som studerer menneskelige tanker, følelser, adferd og tilstander relatert til tett samfunn med hverandre og deres omgivelser. Den inneholder flere underdiscipliner, for eksempel klinisk psykologi, utviklingspsykologi, social psykologi, personlighetspsykologi og biologisk psykologi. Psykologer bruker ofte forskningsmetoder som eksperimentell psykologi, korrelasjon og observering for å forstå hvordan mennesker opplever, tenker og beter seg i ulike situasjoner.

'Hälso- och sjukvård för kvinnor' (Gynecologic and Obstetric Healthcare) är en gren inom medicinen som fokuserar på kvinnors specifika hälsa och behov, inklusive prevention, diagnos, behandling och omsorg av gynekologiska och obstetriska tillstånd.

Gynecologi handlar om hälsan och sjukdomarna hos kvinnans reproduktiva system, inklusive bröst, urin- och könsorgan. Detta kan inbegripa behandling av menstruationsbesvär, infertilitet, könssjukdomar, cancer i könsorganen och åldrande relaterade förändringar som klimakterium.

Obstetrik handlar om graviditet, förlossning och eftervård. Detta kan inkludera prenatalvård, riskbedömningar, komplikationer under graviditeten, förlossningsassistans och neonatal vård.

En specialistläkare som är utbildad inom denna gren kallas ofta en gynekolog eller obstetriker, men det finns också specialistutbildningar som kombinerar de två områdena till en gemensam specialistutbildning i gynecologisk-obstetrisk medicin.

Sjukdomsgradsmått, eller "disease severity measures," är metoder och skalor som används för att kvantifiera hur allvarlig en viss sjukdom eller tillstånd är hos en patient. Det kan handla om subjektiva bedömningar gjorda av en vårdpersonal, såsom kliniska observationer och symptombeskrivningar, eller objektiva tester och mätningar som exempelvis blodprover eller bilddiagnostik.

Sjukdomsgradsmått används ofta inom forskning för att jämföra effekterna av olika behandlingsmetoder, men de kan även användas i klinisk praxis för att övervaka en patients tillstånd över tid och för att ställa in behandlingen på rätt nivå. Exempel på vanliga sjukdomsgradsmått är skalor för smärta, funktionsnedsättning, livskvalitet och komplikationsrisk.

"Brasilien" er en geografisk betegnelse og refererer derfor ikke direkte til noen medisinske begreper. Det er den femtestørste landet i verden, beliggende i Syd-Amerika. Jeg antar at du sannsynligvis tenker på å spørre om sykdommer eller helseproblemer som er relatert til Brasilien. Der er for eksempel en høy forekomst av denguefeber, malaria og andre tropiske sykdommer i landet. Det finnes også en stor fattigdom i noen områder av Brasilien, som kan føre til mangel på tilgang til medisinsk behandling og forebyggende helsetjenester.

Autoantikroppar är en typ av antikroppar som utvecklas i kroppen och attackerar egna friska celler och vävnader. Normalt producerar vår immunsystem antikroppar för att bekämpa främmande ämnen, såsom virus och bakterier. I vissa fall kan det dock uppstå en felaktig respons där antikropparna istället angriper kroppens egna celler eller proteiner. Dessa autoantikroppar kan vara en del av sjukdomsbilden vid autoimmuna sjukdomar, såsom reumatoid artrit, systemisk lupus erythematosus och diabetes typ 1.

'Mycoplasmatales-infektioner' är infektioner orsakade av bakterier som tillhör ordningen Mycoplasmatales. Dessa bakterier saknar celldelande väggar, vilket gör dem resistenta mot många vanliga antibiotika som verkar genom att förstöra cellväggen. De kan orsaka en rad olika infektioner, framförallt i andningssystemet och urinvägsystemet, men även på huden och i ögonen. Exempel på Mycoplasmatales-arter som kan orsaka infektioner är Mycoplasma pneumoniae, Ureaplasma urealyticum och Mycoplasma genitalium. Symptomen på en Mycoplasmatales-infektion kan variera beroende på vilken art som orsakar infektionen och var den sitter i kroppen, men de kan inkludera hosta, feber, trötthet, ont i bröstet, halsont, sveda vid urinering och svårigheter att andas.

Medicinskt sett betyder "sexuella partners" oftast två personer som har deltagit i sexuell aktivitet med varandra, inklusive, men inte begränsat till, samlag. Detta kan omfatta både engångsförhållanden och längrevarande relationer. Det är viktigt att notera att definitionen kan variera beroende på kontext och forskningsområde.

'Animal behavior' er en gren av biologi som undersøker hvordan dyr oppfør seg og hvorfor de gjør det. Dette inkluderer studier av dyrs kommunikasjon, sosiale strukturer, rutiner, instinkter og adaptive strategier i forhold til deres miljø.

En mer medisinsk definisjon av 'djurs beteende' kan være relatert til dyreetisk avvik, som er abnorme, kompulsive eller skadelige handlinger som utføres av dyr. Disse handlingene kan være satt i sammenheng med fysiologiske lidelser, psykiske lidelser eller både de to. Forskere og dyrlæger kan analysere dyrs beteende for å diagnosticere og behandle sykdommer, stressrelaterte problemer eller adferdsproblemer hos dyr i fangenskap eller i vilt tilstand.

I'm sorry for any confusion, but "Slovenien" is the name of a country, Slovencia in English. It is not a medical term or concept. Slovencia is located in Central Europe and is known for its beautiful landscapes, including the Julian Alps and the Soca River Valley. It is a member of the European Union and uses the Euro as its currency. I hope this information is helpful! If you have any other questions, please let me know.

Prediktivt värde av tester (PDV) är ett mått på hur väl en given test kan förutsäga ett specifikt utfall eller en sjukdom hos en individ. PDV uttrycks vanligtvis som sannolikheten för att ett visst utfall ska inträffa baserat på resultatet av en given test.

PDV kan beräknas genom att jämföra sannolikheterna för att ett specifikt utfall ska inträffa med eller utan testresultatet. Denna jämförelse ger en odds ratio, som kan användas för att beräkna PDV.

PDV är viktigt inom klinisk praktik eftersom det kan hjälpa läkare att bedöma riskerna och möjligheterna för olika behandlingsalternativ. Det kan även användas för att screena populationer för högriskpatienter, vilket kan leda till tidigare identifiering och behandling av sjukdomar.

Det är viktigt att notera att PDV inte alltid är statiskt och kan variera beroende på populationen som testas och andra faktorer som prevalensen av sjukdomen, sensitiviteten och specificiteten hos testet. Därför bör PDV alltid tolkas i kontext och tillsammans med andra kliniska informationer.

'Synaptonemal complex' er en betegnelse for en struktur som dannes mellom homologe kromosomer under meiosen, dvs. den type celledeling som foregår i kjønnsceller og fører til dannelse av gameter (spermatozyter hos mannen og æggceller hos kvinnen). Synaptonemal complexet består av to parallele proteinfilament, som er adskilt av en midtregion. På hver side av disse filamenter ligger de homologe kromosomer, som holdes sammen av komplekset. Dette gjør at kromosomene kan udveksle arvsmassa i form av genetiske informasjoner, et prosess kalt crossing over. Synaptonemal complexet spiller derfor en viktig rolle for generasjonen av diversitet og integriteten til arvemassen i de nye individene som dannes ved befruktning.

'Prostitution' definieras inom medicin ofta som en form av sexuell arbete där en person erbjuder sexuella tjänster mot betalning. Det kan involvera olika former av sexuella aktiviteter mellan könen eller med withinom samma kön, och kan ta plats på olika ställen, inklusive på gatan, i bordeller, stripklubbar, eskorttjänster och online. Prostitution kan vara frivilligt eller involvera tvång, hot eller nödvändighet, och är ofta förknippat med sociala, ekonomiska och politiska problem.

Det är värt att notera att prostitution i sig självt inte är en medicinsk diagnos, men det kan vara associerad med hälso- och sjukvårdsrelaterade frågor som könssjukdomar, oönskade graviditeter, psykiska problem och våld. Dessa aspekter av prostitution kan behandlas inom den medicinska vården.

'Försenad pubertet' är ett medicinskt begrepp som refererar till en situation där en individ inte visar tecken på pubertetsutveckling inom den normativa tidsramen. Puberteten är en fas av livscykeln då en individ genomgår en rad fysiska, hormonella och psykologiska förändringar som ledde till sexuell mognad och reproduktiv kapacitet.

Vid försenad pubertet har inte den drabbade personen utvecklat sekundära könskaraktärstecken, såsom bröstutveckling hos flickor eller skäggväxt hos pojkar, inom vad som anses vara en normal tidsram. För flickor börjar puberteten vanligtvis mellan 8 och 13 års ålder, medan för pojkar är det mellan 9 och 14 år.

Det är värt att notera att vissa individers utveckling kan variera något från det genomsnittliga, så en liten försening i pubertetsutvecklingen behöver inte automatiskt innebära ett medicinskt problem. Även om orsakerna till försenad pubertet kan vara många och variera, inklusive genetiska faktorer, hälsoproblem eller näringsbrist, är det viktigt att en individ med misstänkt försenad pubertet undersöks av en läkare för att fastställa orsaken och ge adekvat behandling om det behövs.

Sädesepitel, även känt som spermatozoepitel, är ett slags epitelgewebe som tapetserar inre ytan av de smala rör (seminalrör) i en mannens testiklar där spermier produceras och mogenhetsprocessen sker. Dess huvudsakliga funktion är att producera, transportera och skydda spermier under deras utveckling från fosterstadiet till full mognad.

Sädesepitelcellerna har en speciell struktur med cilier (små hårstrån) på sin apikala yta som hjälper till att transportera spermier genom de smala rören. Dessa celler producerar också näringsrikt vätska som innehåller proteiner, vitaminer och mineraler som är nödvändiga för spermiers överlevnad och rörlighet.

Det är värt att notera att sjukdomar eller störningar i sädesepitelet kan leda till infertilitet hos män, eftersom det påverkar spermiernas produktion och funktion.

'Könscellsamling', eller 'gamet', är de könsceller som produceras i äggstockarna (äggceller) respektive testiklarna (spermier). Dessa celler har en halvbruttet arvschromosomuppsättning, och när två könsceller slås ihop under befruktningen bildas ett nytt individ med en fullständig uppsättning av kromosomer. Samlingen och mognaden av könscellerna är en central del i den biologiska reproduktionen hos flertalet djur- och växtarter.

Kvinnohälsa är ett bredare begrepp som innefattar alla aspekter av kvinnors fysiska, mentala och sociala hälsa under olika livsfaser. Det omfattar specifika ämnen såsom reproduktiv hälsa, men även allmän hälsa, sjukdomsprevention, behandling och rehabilitering av sjukdomar som drabbar både kvinnor och män. Kvinnohälsan inkluderar också att ta hänsyn till de speciella utmaningarna och förhållanden som är unika för kvinnor på grund av deras biologiska och sociala roller, såsom menopaus, graviditet, mammografi, reproduktiv rättighet, våldtäkt, könsbaserad diskriminering och andra former av könsrelaterat våld.

'America' är ett kontinent på jorden som består av två huvuddelar: Nordamerika och Sydamerika. Det kan också referera till den suveräna nationen USA, även känd som Förenta staterna av America. I medicinsk kontext, när man refererar till 'America', avser man oftast det senare, det vill säga USA:s medicinska system, forskning eller hälsovårdspolitik. Det är viktigt att specificera vilken betydelse av 'America' som avses för att undvika missförstånd.

Non-parametric statistik är en gren inom statistiken som inte kräver några specifika antaganden om dators distributionsform eller parametrar. Detta ställer en kontrast mot parametrisk statistik, där antaganden om distributionsform och parametrar görs för att möjliggöra mer kraftfulla slutsatser.

Non-parametric metoder är särskilt användbara när dators fördelning inte följer en välkänd distribution, till exempel normalfördelning, eller när det finns utbredda avvikelser från den antagna distributionen. Dessa metoder kan också vara mer robusta mot utvärderingar som påverkas av utbildningsformer och andra extrema värden i datan.

Exempel på vanliga non-parametrisk statistiska metoder inkluderar Wilcoxon rank sum test, Mann-Whitney U test, Kruskal-Wallis H test och Friedman test för jämförelser mellan grupper, samt Spearmans rangkorrelation och Kendalls tau för korrelationer mellan variabler.

I en medicinsk kontext kan lineära modeller vara statistiska modeller som används för att analysera relationer mellan variabler. I en linear modell antas sambandet mellan variablerna vara linjär, det vill säga att förändringar i en variabel är proportionella med förändringar i en annan variabel.

Ett exempel på en enkel lineär modell är regressionsanalys, där man undersöker sambandet mellan en dependent variabel (den variabel som ska förutsägas) och en eller flera independent variabler (de variabler som används för att förutspå den dependenta variabeln). I regressionsanalysen beräknas en linjär funktion som beskriver sambandet mellan de olika variablerna, och denna funktion kan sedan användas för att göra förutsägelser om värdet på den dependenta variabeln baserat på värdena på de independenta variablerna.

Lineära modeller används inom många olika områden inom medicinen, till exempel för att analysera effekterna av olika behandlingsalternativ, för att undersöka riskfaktorer för sjukdomar eller för att utvärdera kvaliteten på diagnostiska tester.

Masturbering är enligt Merriam-Webster Medical Definition: "the sexual stimulation of one's own genital organs, usually to the point of orgasm." Det är en naturlig och hälsosam form av sexuell uttryck för de flesta människor.

I'm sorry for any confusion, but "Europe" is a geographical term and not a medical condition or term. It refers to the continent in Western Asia and Northern Africa that is bound by the Atlantic Ocean to the west, the Arctic Ocean to the north, and the Ural Mountains and the Caspian and Black Seas to the east and southeast. Europe is made up of approximately 50 countries and is home to a diverse range of cultures, languages, and ethnicities.

Mikro Manipulation är en teknik inom biomedicin och forskning som involverar användandet av speciella instrument och metoder för att manipulera små objekt, vanligtvis på cell- eller subcellulär nivå. Detta kan inkludera att flytta, hålla, skära eller kombinera olika celler eller delar av celler med hög precision. Mikro Manipulation används ofta inom områden som assisterad reproduktion (inklusive IVF-procedurer), genteknik, cellbiologi och neurovetenskap.

Non-steroidal estrogens are a class of compounds that have the ability to bind to and activate estrogen receptors, but they do not have a steroid chemical structure. Steroidal estrogens, on the other hand, are derived from cholesterol and include natural estrogens such as estradiol, estrone, and estriol.

Non-steroidal estrogens are often used in hormone replacement therapy (HRT) to alleviate symptoms of menopause, such as hot flashes and vaginal dryness. Some examples of non-steroidal estrogens include:

1. Selective Estrogen Receptor Modulators (SERMs): These compounds can act as estrogens in some tissues while blocking estrogen action in others. For example, raloxifene is a SERM that acts as an estrogen agonist in bone tissue to prevent osteoporosis but blocks estrogen action in breast tissue to reduce the risk of breast cancer.
2. Phytoestrogens: These are plant-derived compounds that have weak estrogenic activity. They include isoflavones, lignans, and coumestans, which can be found in soy products, flaxseed, and other plants.
3. Synthetic Estrogens: Some synthetic compounds, such as diethylstilbestrol (DES), have estrogenic activity but do not have a steroid structure. DES was once used to prevent miscarriage but is no longer used due to its association with an increased risk of cancer in offspring exposed in utero.

It's important to note that non-steroidal estrogens can also have side effects and risks, including an increased risk of blood clots, stroke, and breast cancer. Therefore, their use should be carefully monitored and discussed with a healthcare provider.

En graviditetstest är ett diagnostiskt verktyg som används för att fastslå om en kvinna är gravid eller inte. Det fungerar genom att upptäcka spår av hCG (human chorionic gonadotropin), ett hormon som produceras av den befruktade äggcellen efter befruktning, i urinen eller blodet.

Det finns två huvudsakliga typer av graviditetstester: urinvägs-test och blodtest. Urinvägs-testet är det mest vanliga och kan köpas över derät i butiker och apotek. Det fungerar genom att en liten mängd urin placeras på ett teststreck, där den kommer i kontakt med speciella antikroppar som reagerar med hCG om det finns närvarande. Resultatet visas vanligtvis som en linje eller ett plus-tecken och kan läsas efter några minuter.

Blodtest för graviditet, som vanligtvis utförs av en vårdgivare i en klinisk setting, är mer exakt än urinvägs-testet och kan upptäcka graviditet på ett tidigare stadium. Det finns två typer av blodtester för graviditet: kvantitativ och kvalitativ. Kvantitativ test mäter mängden hCG i blodet, medan kvalitativ test endast fastställer om hCG är närvarande eller inte.

Det är viktigt att notera att graviditetstester inte är 100% tillförlitliga och att det kan finnas falska positiva eller falska negativa resultat. I fallet med ett osäkert resultat rekommenderas det därför att upprepa testet efter några dagar eller kontakta en vårdgivare för ytterligare utvärdering.

Endokrina körtlar är kroppens inre sekretionsorgan som producerar, lagrar och avgiver hormoner direkt in i blodomloppet. Dessa signalsubstanser transporteras sedan runt i kroppen och påverkar målceller i olika vävnader och organ. Exempel på endokrina körtlar är sköldkörteln, bukspottkörteln, binjuremärgen och hypofysen. Deras funktion är att hålla kroppens hormonella balans i jämvikt och reglera olika fysiologiska processer som tillväxt, ämnesomsättning, fosterstammens utveckling, sexualdrift, immunförsvar och stressrespons.

I medical terms, 'awakening' refers to the process of coming back to consciousness after a period of unconsciousness or reduced level of consciousness. This could be due to various reasons such as sedation, anesthesia, coma, or other medical conditions that cause the brain to function at decreased levels. The awakening process can vary widely depending on the individual and the underlying cause of their unconsciousness. It may take anywhere from a few minutes to several days for a person to fully regain consciousness. In some cases, individuals may experience confusion, disorientation, or other cognitive impairments during the awakening process.

Pachytene Stadium är ett stadium i meiosens första division, under vilket homologa kromosomer parar upp och korsas över. Under detta stadium är kromosomerna i sin längsta form och är maximalt utspridda, vilket gör att de kan ses tydligt under mikroskopi. Detta är också när crossing over sker, vilket är en process där genetiskt material byts mellan parade homologa kromosomer för att öka genetisk variation bland avkomman. Pachytene Stadium är ett viktigt stadium i meiosen eftersom det är här som genetisk rekombination sker och nya kombinationer av gener skapas.

*Tritrichomonas foetus* är en encellig parasit som orsakar en sexuellt överförbar infektionssjukdom hos nötkreatur, kallad *trichomoniasis*. Denna protozoiska parasiten lever och förökar sig i slidan hos kor och börjar oftast med att kolonisera slidkörteln (*cervix*). Hos dräktiga kor kan den leda till abort eller födsel av död- eller sjuka ungar. Infektionen överförs vanligtvis mellan djur under parningen och är en viktig orsak till infertilitet hos nötkreatur.

Det är värt att notera att *Tritrichomonas foetus* inte är samma parasit som den som orsakar humant trichomonas, som vanligtvis orsakas av arten *Trichomonas vaginalis*.

Follikelstimulerande hormon (FSH) är ett hormon som produceras i hypofysen, en liten körtel i hjärnan. FSH har en viktig roll i reproduktivsystemet hos både män och kvinnor.

Betaenheten (β-enhet) används för att specificera typen av FSH som mäts i ett laboratorietest. Det finns två typer av FSH: α-FSH och β-FSH, men det är β-FSH som har biologisk aktivitet och är relevant för reproduktivsystemet. Därför används β-enheten för att mäta koncentrationen av den aktiva formen av FSH i blodet.

En medicinsk definition av "Follikelstimulerande hormon, betaenhet" kan därför definieras som:

"Follikelstimulerande hormon (FSH) är ett hormon som produceras i hypofysen och har en viktig roll i reproduktivsystemet. FSH mäts vanligen i betaenheter (β-enheter) för att specificera den aktiva formen av hormonet, vilket är relevant för reproduktivsystemet."

En hälsoundersökning är en systematisk och strukturerad undersökning av en persons hälsa, som vanligen utförs av en läkare eller annan vårdpersonal. Hälsoundersökningen kan omfatta en rad olika moment, beroende på individens ålder, kön, livsförhållanden och eventuella symptom eller sjukdomstillstånd.

Typiska moment i en hälsoundersökning kan vara:

1. Anamnes: En samtal med patienten där man tar reda på deras medicinska historia, livsförhållanden, symtom och eventuella sjukdomar hos nära anhöriga.
2. Kroppslig undersökning: En grundläggande undersökning av kroppen, där man tittar på huden, särskilt ögon, mun, hals, bröstkorgen och buken. Man lyssnar på hjärtat, lungorna och tar pulsen. Man kan också känna efter om det finns några smärtor eller andra avvikelser.
3. Laboratorieundersökningar: Blod- och urinprover som analyseras för att upptäcka eventuella sjukdomstillstånd, såsom diabetes, högt blodtryck eller njursjukdomar.
4. Screeningtest: Undersökningar som utförs för att upptäcka tidiga tecken på sjukdomar, innan symptomen uppstår. Exempel på screeningtester är mammografi för bröstcancer och koloskopi för tarmsjukdomar.
5. Rådgivning: En hälsoundersökning kan också innebära rådgivning om livsstilsförändringar, såsom att sluta röka, öka fysisk aktiviteten eller ändra kostvanor.

Syftet med en hälsoundersökning är att upptäcka sjukdomar i ett tidigt skede, förhindra komplikationer och behandla dem effektivt. Den kan också hjälpa till att förebygga sjukdomar genom att identifiera riskfaktorer och ge råd om livsstilsförändringar.

"Djurs kommunikation" refererer til de visuelle, auditorelle, kjemiske og taktile signaler som dyr bruker for å interagere med hverandre og sin omverden. Dette inkluderer både inneboende refleksive responser og mer avanserte former for kommunikasjon som bruk av lyder, feromoner, kroppsspråk og andre typer av uttrykk. Meningen og formen på dyrs kommunikasjon varierer betydelig mellom forskjellige arter og kan inkludere allt fra simpel advarsel om fare til sofistikerte former for social interaksjon.

Endokrinologi är en medicinsk specialitet som fokuserar på studiet och behandlingen av kroppens endokrina system, vilket består av endokrina körtlar som producerar, sekreterar och distribuerar hormoner i kroppen. Hormoner är kemiska signalsubstanser som reglerar en mängd fysiologiska processer, inklusive tillväxt och utveckling, metabolism, immunförsvar, homeostas och reproduktion.

Exempel på endokrina körtlar innefattar:

1. Hypofysen (hjärnan)
2. Sköldkörteln
3. Bisköldkörteln
4. Binjurarna
5. Köttsaftkörtlarna
6. Adrenalkortex
7. Tillväxthormonkörteln
8. Övriga endokrina celler och vävnader, såsom fettvävnad, lever, tarmsystem och könskörtlar

Endokrinologer diagnostiserar och behandlar en rad olika endokrina sjukdomar och störningar, till exempel:

1. Diabetes mellitus (typ 1 och typ 2)
2. Sköldkörtelsjukdomar (hypotyreos, hypertyreos, jodbrist etc.)
3. Binjure- och mineralomsättningssjukdomar (till exempel osteoporos)
4. Adrenalglandssjukdomar (till exempel Cushings syndrom eller Addisons sjukdom)
5. Hormonella störningar relaterade till könskörtlarna (till exempel könskörtelsvikt, PCOS, erektionsproblem etc.)
6. Tumörer i endokrina körtlar
7. För tidig eller försenad pubertet
8. Störningar i tillväxt och utveckling

Endokrinologer arbeta ofta tillsammans med andra specialister, såsom kardiologer, neurologer, onkologer och radiologer, för att ge patienterna den bästa möjliga vården. De använder sig av olika metoder för att ställa diagnoser och utvärdera behandlingar, till exempel blodprover, bilddiagnostik (till exempel scanning eller röntgen), samt dynamiska funktionsprov. Behandlingarna kan innefatta livsstilsförändringar, medicinsk behandling, hormonbehandling och i vissa fall kirurgi.

"Genkartläggning" är ett begrepp inom medicinen som refererar till den process där man fastställer en individs genetiska make upp. Detta kan involvera att analysera och identifiera specifika gener, kromosomer eller genetiska variationer hos en person. Genkartläggning kan användas för att ställa diagnoser av genetiska sjukdomar, för att fastställa ärftlighet av vissa sjukdomar eller egenskaper, och för att planera och utvärdera medicinska behandlingar. Genkartläggning kan också användas inom forskning för att undersöka genetiska associationer med olika sjukdomar och hälsotillstånd.

Kumulusceller, även kända som cumulus oophorus celler, är en typ av stödjeceller som omger och hjälper till att närings- och syreförsörja äggcellen (oocyten) i äggstocken hos däggdjur. Dessa celler bildar en molnliknande struktur runt ägget under dess utveckling, därav namnet "kumulus".

Kumuluscellerna har en viktig funktion under den process som kallas för oogenes, det vill säga äggcellens utveckling och mognad. De producerar och sekreterar proteiner och andra substanser som hjälper till att mata och skydda ägget. När ägget är moget och redo för befruktning lossnar det från kumuluscellerna, men de kan fortfarande spela en roll i att underlätta befruktningen genom att attrahera spermier till sig.

I medicinsk kontext kan kumulusceller användas som ett indikator på äggcellens kvalitet vid fertilitetsbehandlingar, såsom in vitro-fertilisering (IVF). Genom att analysera kumuluscellerna kan forskare och läkare få information om äggets utveckling och mognad, vilket kan hjälpa till att förutsäga dess förmåga att bli befruktat och utvecklas till en embryo.

'Kroppsstørrelse' er ein overordnet betegnelse som inkluderer forskjellige målingar som brukas for å beskrive størrelsen på ein individ. Dette kan innebyddje:

1. Vekt (Weight): Vekten representerer den totale mengden av masa i kroppen, vanligvis målt i kilogram (kg) eller pund (lb).
2. Høyde (Height): Høyden representerer den vertikale avstanden fra toppunktet til fotsålen, vanligvis målt i meter (m) eller fot (ft).
3. Midtsirkulær omkreis (Waist Circumference): Den midtsirkulære omkreisen er en måling rundt pasientens midje på det stedet der kroppen buier ut mest, vanligvis målt i cm eller inches.
4. Halsomkreis (Neck Circumference): Den halsomkreisen er en måling rundt pasientens hals, vanligst tatt under den store muskelen (sternocleidomastoid) og kroppen av den undre delen av halsen, vanligst målt i cm eller inches.
5. Hodeomkreis (Head Circumference): Den hodeomkreisen er en måling rundt pasientens hode, vanligst tatt over pannen og bak kraniet, vanligst målt i cm eller inches.
6. BMI (Body Mass Index): BMI er en beregning som tar hensyn til vekt og høyde for å avgjøre om noe er under- eller overvekt. Beregnes ved vekt delt på høyden i kvadrat, vanligst målt i kg/m2.

Disse målingane kan være vitale for å evaluere pasientens helse og risiko for ulike medisinske tilstandar som f.eks. hjerte-karsjukdommer, diabetes og søvnapnea.

Genetic dose compensation är ett biologiskt fenomen där en genetisk mutation orsakar minskad funktion hos en gen, men den negativa effekten kompenseras av en ökad aktivitet eller expression hos en annan gen på samma kromosom. Detta kan ske genom olika mekanismer, t.ex. att regleringen av genuttrycket för de två generna är korrelerat eller att den kompensatoriska genen aktiveras som ett svar på den minskade funktionen hos den andra genen.

Genetic dose compensation förekommer naturligt i vissa organismer, till exempel däggdjur och insekter, där det kan hjälpa till att balansera effekterna av genetiska mutationer och underlätta överlevnad och anpassning. Det kan också vara relevantt i förhållande till genetisk rådgivning och terapi, eftersom det kan påverka hur en given genetisk mutation kommer att påverka en individ.

En aminosyrasekvens är en rad av sammanfogade aminosyror som bildar ett protein. Varje protein har sin unika aminosyrasekvens, som bestäms av genetisk information i DNA-molekylen. Den genetiska koden specificerar exakt vilka aminosyror som ska ingå i sekvensen och i vilken ordning de ska vara placerade.

Aminosyrorna i en sekvens är sammanbundna med peptidbindningar, vilket bildar en polymer som kallas ett peptid. När antalet aminosyror i en peptid överstiger cirka 50-100 talar man istället om ett protein.

Aminosyrasekvensen innehåller information om proteinet och dess funktion, eftersom den bestämmer proteins tertiärstruktur (hur aminosyrorna är hopfogade i rymden) och kvartärstruktur (hur olika peptidkedjor är sammansatta till ett komplext protein). Dessa strukturer påverkar proteinet funktion, eftersom de avgör hur proteinet interagerar med andra molekyler i cellen.

Man kollar även TSH, eftersom sköldkörtelrubbningar kan orsaka infertilitet hos kvinnor. Kvinnan får också lämna ... Ofrivillig barnlöshet kan orsaka en långvarig livskris. Vid psykiska trauman som orsakar en krisreaktion är det vanliga att ... Ofrivillig barnlöshet innebär att inte kunna bli gravid eller att inte kunna fullfölja graviditeten. Att inte kunna fullfölja ... Ofrivillig barnlöshet definieras ofta som antingen en sjukdom, ett funktionshinder och en livskris. Infertilitet är ett ...
För både män och kvinnor avtar fertiliteten vid högre ålder. Infertilitet är termen som brukar användas för ofrivillig ... Ofrivillig barnlöshet (infertilitet) Fruktbarhetsgud Fruktbarhetsgudinna Total fertilitet Ymnighetshorn ^ Lubinski, B. A.; ... barnlöshet. I demografiska sammanhang används nativitet i betydelsen "realiserad fruktsamhet", det vill säga hur många barn som ...
Hos medelålders kvinnor är ofrivillig barnlöshet relaterat till lång utbildning. Längre tillbaka i historien har fler kvinnor ... än unga kvinnor i denna situation av ensamhet och ofrivillig barnlöshet. Utvecklingen brukar bland annat förklaras med att ... än kvinnor i ålderskullar upp till ungefär 65 års ålder i Sverige. Omkring år 1960 fanns lika många kvinnor som män i världen, ... och som ville hämnas på sexuellt aktiva kvinnor och män för sin sociala utslagning. Dödsoffren var i huvudsak kvinnor. De hade ...
... hon ska ha plågats av sin barnlöshet, men sultanen behandlade henne vänligt. Under första världskriget deltog kungliga kvinnor ... Kvinnor, Födda 1870, Avlidna 1930, Osmanska sultaners gemåler, Personer i Osmanska riket under 1900-talet, Personer från ...
Ofrivillig barnlöshet hos heterosexuella par kan bero på äggledarproblem, äggreserv, livmoderproblem, hormonsjukdomar och ... transgenderpersoner samt ensamstående kvinnor. Lagstiftningen för dessa grupper skiljer sig avsevärt mellan olika länder. ... Dessa metoder kan användas för att hjälpa vid ofrivillig barnlöshet. Det finns olika typer av assisterad befruktning: ...
Hennes svärfar skilde henne från maken år 1572 och placerade henne i kloster för barnlöshet. Den här artikeln är helt eller ... Enwp, Kvinnor, Födda okänt år, Avlidna 1620, Personer i Ryssland under 1500-talet, Prinsessor). ...
Hennes svärfar skilde henne från maken år 1579 och placerade henne i kloster för barnlöshet. Den här artikeln är helt eller ... Enwp, Kvinnor, Födda okänt år, Avlidna 1621, Personer i Ryssland under 1500-talet). ...
De flesta kvinnor med anovulation har tämligen regelbunden menstruation. Kvinnor märker som regel först av tillståndet när de ... är en vanlig orsak till ofrivillig barnlöshet. Dessutom kan det orsaka eller förvärra andra långvariga hälsoproblem, såsom ... För vissa kvinnor är testet emellertid otillförlitligt, i synnerhet vid PCOS. I sådana fall kan LH-nivåer visa falska värden. ... Till exempel kan kvinnor med hypo- eller hypertyroidism ha problem med ägglossningen, genom att förändrade värden av ...
... vid kvinnokliniker tas kvinnor om hand för kirurgisk eller medicinsk behandling för sjukdomar eller barnlöshet. Också ... De kvinnor som kunde både finska och svenska examinerades och legitimerades för tjänstgöring i Finland, men även i till exempel ... Kvinnor kunde inte utbilda sig till läkare, inte bli medlemmar i Collegium Medicum, och var följaktligen utestängda från de ... De första böckerna i ämnet skrivna av kvinnor kom först på 1600-talet och var inte kända av de svenska jordemödrarna på ...
Inga skäl behövde anges för en skilsmässa, men ett som ofta angavs när sådana omtalas var barnlöshet. Om en man skilde sig från ... Kvinnor i det forntida Egypten Kvinnor i det klassiska Aten Kvinnor i Osmanska riket ^ [a b c d e] Briquel 2007, s. ?. ^ [a b] ... Undantagna var prostituerade, kvinnor över femtio års ålder och kvinnor som gift sig med en fri man. Det var vanligt för en ... Däremot kunde kvinnor liksom män både grunda och gå i kloster, och kvinnliga kloster styrdes även av kvinnor. Det blev vanligt ...
Wikipedia:Sidor med mallen Auktoritetsdata utan referenser i Wikidata, Födda 1000-talet, Avlidna 1078, Kvinnor, Kastiliens ... Hon blev möjligen förskjuten på grund av parets barnlöshet. http://dbe.rah.es/biografias/15187/ines-de-aquitania ^ Salazar y ...
Efter menopaus slutar kvinnor ha ägglossning eftersom ägganlagen tagit slut. Menstruationscykeln Luteiniserande hormon ... och leder till ofrivillig barnlöshet. Kronisk anovulation kallas också ovarialsvikt, och kan tyda på klimakterium. ...
Upp till 90 procent av alla kvinnor med smärtsamma menstruationer har inte endometrios. Förekomsten av endometrios hos kvinnor ... Vanliga symtom är svår menssmärta, djup samlagssmärta och ofrivillig barnlöshet, liksom magproblem liknande IBS och smärtor vid ... Majoriteten av de kvinnor som söker vård för endometrios får också i första skedet fel diagnos. Samtidigt kompliceras ... För kvinnor med svårartad smärtnivå i naturlig cykel kan assisterad befruktning övervägas tidigt. De bakomliggande orsakerna ...
Läs- och skrivkunnighet hos personer 15 år och äldre: 59,6 % (2015) Hos män: 69,2 % (2015) Hos kvinnor: 49,7 % (2015) Se även: ... Äktenskapet arrangeras i stället för att till exempel få hjälp i hemmet, kompensera för barnlöshet eller säkerställa att ätten ... Bland igbofolket finns också en tradition av homosexuellt beteende, men där bland kvinnor som ingår samkönade äktenskapet. ... Migrationsverket skriver: "Äktenskap mellan kvinnor hos igbo har dock ingen koppling till kvinnornas sexuella läggning. ...
SVT-serie om stressade unga kvinnor. Huvudfotograf. 2021 - I väntan på Jan Myrdals död. Långfilmsdokumentär om skriftställaren ... 2011 - "Barn till varje pris". SVT-serie om ofrivillig barnlöshet. 2013 - Carl Bildt - Excellensen, tvåtimmarsdokumentär om ...
I praktiken kom MNDSZ, att genomföra politik som var både till fördel och nackdel för kvinnor, eftersom det enbart var ett ... Mellan 1956 och 1973 genomförde kommunistpartiet till exempel straffskatt på barnlöshet för att öka befolkningsantalet, och det ... Dess syfte var ideologisk mobilisering av kvinnor, samt att genomföra, informera om och propagera för partiets policy om ...
Kvinnor kan vara ofrivilligt barnlösa utan att äggreserven är liten. Så kan vara fallet om hon har en hormonsjukdom, skadade ... Vid utredning om ovarialsvikt och ofrivillig barnlöshet utförs regelmässigt tester på äggreserven genom att med blodprov mäta ... för att bedöma kvinnans fertilitet företrädesvis inför assisterad befruktning eller annan utredning vid ofrivillig barnlöshet. ... https://web.archive.org/web/20150721163238/http://www.ivfkliniken.se/falun/ofrivillig-barnloshet/konsultation/oforklarad- ...
Hukbad förekom bland samiska kvinnor under 1700-talet men traditionen föll i glömska men fick ett uppsving under 2000-talet, då ... vestibulit och ofrivillig barnlöshet. Man menar också att det kan ge ökad sexlust och att det rengör vulvan på djupet. Andra ...
Särskilt kvinnor i åldrarna 50-69 är viktiga att screena. Kontrollerna bör göras 1 gång/18 månader för kvinnor under 55 och en ... barnlöshet eller sent barnafödande, kortvarig eller ingen amning, körteltäta bröst, fetma efter menopausen, alkohol, ... äldre kvinnor vilket motiveras av att tumörerna växer snabbare för yngre kvinnor. De enskilda landstingen lägger själva upp ett ... Den förekommer främst hos kvinnor som är äldre än 40 år. Även män kan drabbas av bröstcancer, men risken är mycket liten ...
Uppskattningsvis 90 procent av de som ringer in till programmet är kvinnor, vilket enligt producenten Siri Ambjörnsson kan bero ... barnlöshet, depressioner och liknande ämnen. Det gemensamma temat är relationer på något sätt; däremot undviker inringarna att ... på att kvinnor är mer vana att tala om känslor. 2018 beräknades cirka 275 000 lyssna på programmet varje vecka. Den yngsta ...
Farah har inspirerats av sin mammas uppväxt i den somaliska öknen och ämnen såsom barnlöshet, bortgiftning och omskärelse är ... Kvinnor, Somalier, Illustrationsbehov-finländsk). ...
Hon oroade sig för Bayerns tronföljd på grund av broderns barnlöshet och ägnade sig åt diplomati för att förhindra framtida ... Kvinnor, Födda 1734, Avlidna 1776, Tyska markgrevinnor). ...
Svensk Förening för Obstetrik och Gynekologis Arbets- och Referensgrupp för ofrivillig barnlöshet. Ofrivillig barnlöshet. ... Mellan 20-40 procent av kvinnor över 35 år uppskattas ha myom i livmodern. De flesta märker aldrig av sina myom och i de fall ... Myomembolisering är ett bra alternativ till större kirurgi, såsom hysterektomi, för de kvinnor med symptomgivande myom som ...
"Kortromanen trängde in i kvinnliga motiv kring drifter och förstånd, sexualitet och barnlöshet." (Marcus Boldemann för DN) Det ... Den kretsar kring två kvinnor: romanjaget och den undanglidande Gabriella, alltid omtalad i tredje person. Romanjaget iakttar ...
Vissa kvinnor har fler missfall än andra. Om tre graviditeter i rad, vid ungefär samma graviditetsvecka, avslutas med missfall ... https://web.archive.org/web/20140322090718/http://fertilitetscentrum.se/goteborg/ofrivillig-barnloshet/fertilitetsutredning/ ... Vissa kvinnor drabbas efter missfall av depressioner, ångeststörningar och svår sorg, samt posttraumatisk stress. Risken för ... Missfall är den vanligaste komplikationen som kan uppstå vid en graviditet, och upp till 25 % av alla kvinnor får ett missfall ...
På grund av sin brors, Fredrik Vilhelm IV av Preussen barnlöshet var Vilhelm i realiteten tronföljare, vilket innebar att han ... Dewp, Födda 1803, Avlidna 1834, Kvinnor, Polsk adel, Personer i Polen under 1800-talet, Personer från Berlin). ...
En del kvinnor upplever stark trötthet, andra mer eller mindre kraftigt illamående och många kvinnor kräks på morgnarna under ... media Graviditet i konsten Graviditetskalender Graviditetsuträkning Havandeskapspenning Mammakläder Ofrivillig barnlöshet ... Många kvinnor diagnosticeras med antingen hypotyreos eller giftstruma under eller efter graviditeten. En särskild form av ... Hos en del kvinnor blir diastasen bestående med försämrad funktion, aktivitetsförmåga och hälsorelaterad livskvalitet. ...
Födelsen av sonen gjorde Napoleon övertygad om att hans barnlöshet i äktenskapet inte berodde på honom och slutligen till hans ... Kvinnor, Franska mätresser, Personer i Frankrike under 1800-talet, Personer från Paris). ...
På grund av kungens barnlöshet utbröt en konflikt om tronföljden mellan kungens brorson Rajadhara Manikya II och släkting ... Kvinnor, Födda 1700-talet, Avlidna 1786, Personer i Indien under 1700-talet, Kvinnliga regenter under 1700-talet, Indiska ...
Amalias och Ottos barnlöshet kom att med tiden utveckla sig till en svår tronföljdskris som tros ha spelat en stor roll i att ... där kvinnor under det muslimska Osmanska riket hade levt mer isolerade liv. Den danska dagboksförfattaren Christiane Lüth ... Samtiden skyllde ofta barnlöshet på kvinnan, och Amalias ständiga ridturer och livliga dansande pekades ut som orsaker. Amalia ...
Man kollar även TSH, eftersom sköldkörtelrubbningar kan orsaka infertilitet hos kvinnor. Kvinnan får också lämna ... Ofrivillig barnlöshet kan orsaka en långvarig livskris. Vid psykiska trauman som orsakar en krisreaktion är det vanliga att ... Ofrivillig barnlöshet innebär att inte kunna bli gravid eller att inte kunna fullfölja graviditeten. Att inte kunna fullfölja ... Ofrivillig barnlöshet definieras ofta som antingen en sjukdom, ett funktionshinder och en livskris. Infertilitet är ett ...
Kina lockar unga kvinnor med skattelättnader och bidrag - för att få dem att föda barn. Kineserna blir färre och det vill Kina ... Europaparlamentariker Ville Niinistö: Om det var män som födde barn, hade vården mot ofrivillig barnlöshet sett annorlunda ut ... I dag sommarpratar han om ofrivillig barnlöshet, som inte bara är en privat fråga utan också i allra högsta grad politisk. Bild ... Tröskeln för att ge vård för barnlöshet är hög inom den offentliga vården i Finland. Enligt Ville är kraven både orättvisa och ...
... för kvinnor och för människovärdet, skriver flera representanter för den svenska kvinnorörelsen. ... I Sverige pågår en statlig utredning om ofrivillig barnlöshet. Den ska bland annat ta ställning till om surrogatmödraskap ska ... "Ska inte kvinnor själva få välja vad de vill använda sin kropp till?". Det är grundargumentet för de som förespråkar ... Oavsett hur surrogatmödraskap regleras öppnar det för en syn på barn som varor och kvinnor som behållare. Att Sverige skulle ...
Kvinnor med endometrios, en tiondel av alla kvinnor, ska inte behöva lida i åratal innan diagnos är ställd och behandling kan ... I vissa fall kan endometrios även leda till ofrivillig barnlöshet. Sjukdomen innebär ofta en stor påfrestning i relation till ... Många av de kvinnor som drabbas av endometrios lider av cykliska eller kroniska smärtor som hindrar dem i deras vardag. De ... Besöken i sjukvården är många för de kvinnor som är drabbade och många gånger känner de sig inte sedda eller hörda under den ...
De flesta kvinnor har inga symptom och behöver heller inte behandla myom. Ungefär var tredje kvinna över 30 år har tillväxt ... ... Akademiska sjukhuset i Uppsala erbjuder nu en ny metod för att behandla kvinnor med myom i livmodern.En riktad ... ...
Här på Akupunktur & Barnmorskecenter i Stockholm behandlar vi både män och kvinnor som lider av barnlöshet. Akupunktur,... Visa ... Vad många inte vet är det även är en effektiv metod för att behandla oförklarlig barnlöshet. ...
Fertiliteten för kvinnor med utländsk bakgrund var i fjol 1,51, jämfört med kvinnor med finländsk bakgrund som var 1,29. ... Fertiliteten bland kvinnor fortsätter att minska, visar senaste statistiken från Statistikcentralen.. I fjol var den totala ... Kvinnor med universitetsexamen hade en fertilitet på 1,45 i fjol. År 2021 låg siffran på 1,60. ... fertiliteten för kvinnor 1,32, men fertiliteten skiljer sig lite mellan olika grupper i samhället. ...
Döttrar till kvinnor som tog DES under graviditeten led av barnlöshet och cancer när de nått upp i tjugoåsåldern. ... Tusentals kvinnor konsumerar nu soja i tron att det skyddar dem mot bröstcancer. Likväl fann forskare år 1996 att kvinnor som ... för kvinnor - mindre än två teskedar. 40.) Den berömda Cornell China Study, ledd av Colin T. Campbell, fann att konsumtionen av ... av isoflavoner hos kvinnor före klimakteriet för att utveckla signifikanta biologiska effekter, inklusive en minskning av ...
Men om behandlingskvaliteten ökar blir det färre kvinnor som behöver söka akutvård, bli inlagda eller vara borta från arbetet ... smärta vid samlag eller tarmtömning eller ofrivillig barnlöshet. ... Med hjälp av anamnes och symtombeskrivning kan unga kvinnor tidigt fångas upp, till exempel hos elevhälsa, ungdomsmottagningar ... Förutom smärta från underlivet kan kvinnor med endometrios även ha besvär från urinvägarna, ...
Den vanligaste orsaken till ofrivillig barnlöshet hos kvinnor i fertil ålder är en störning som kallas PCO-S. Eller ...
I Sverige och Danmark föder allt fler kvinnor barn efter 40. Samtidigt har behovet av assisterad befruktning för kvinnor över ... De söker ny kunskap om manlig barnlöshet. Vill du bli förälder? Om frågan ställs till unga svenskar svarar de flesta ja. Men ... Kvinnor som är äldre, ensamstående eller som får barn efter IVF-behandling har större risk att få en komplicerad graviditet och ... Miljontals kvinnor använder fertilitetsappar när de försöker bli gravida. En majoritet av dem samlar in och delar känsliga data ...
Brev om sjukdomar, barnlöshet, för många barn, homosexualitet, brist på njutning vid samlag, impotens, kalla kvinnor - lidande ...
I historien vill släkten att maken tar sig en ny fru och det är ju som verkligheten ser ut för många kvinnor i vissa kulturer. ... Barnlöshet; äktenskap och relationer; politiskt uppror och samhällsoro; viljan att förändra och bryta upp med traditioner; ... Alla de ämnen som nämns finns förstås, men dessutom är genusfrågan otroligt närvarande i alla delar, tex: Barnlöshet är ett ... Barnlöshet; äktenskap och relationer; politiskt uppror och samhällsoro; viljan att förändra och bryta upp med traditioner; ...
Tre procent uppger ofrivillig barnlöshet, och fem procent anger att de inte vill ha barn. Bland både män och kvinnor svarar sju ... unga kvinnor (16).. I gruppen utsatta kvinnor ingår kvinnor med missbruks- eller beroendeproblematik och kvinnor med ... från 25 av 1 000 kvinnor till 12 av 1 000 kvinnor. Flest aborter i Sverige gjordes 2017 bland kvinnor 25-29 år följt av kvinnor ... Bland kvinnor 45-64 år var andelen 69 procent och bland kvinnor äldre än 64 år var andelen 45 procent. Bland kvinnor äldre än ...
Deltagare sökes till studie om ofrivillig barnlöshet & kraftig övervikt hos kvinnor. Har du upplevt ofrivillig barnlöshet till ... Forskningsstudien leds av Institutionen för kvinnor och barns hälsa, Uppsala Universitet. Deltagare sökes till studie om PCOS. ... Läs mer om forskningsstudien: Längtan efter ett barn- en experimentell studie om ofrivillig barnlöshet och kraftig övervikt hos ... Studien syftar till att utvärdera behandlingsmetoder för att förbättra blodsockerreglering och livskvalitet hos kvinnor med ...
Kvinnor far otroligt illa i efterspelet av metoo och jag tror att vi måste börja prata om det. Min förhoppning är att den här ... Ny bok av författaren till Augustprisnominerade Knäböj. Den första heltäckande boken om barnfrihet/barnlöshet som fenomen. Om ... Många kvinnor är rädda för att anmäla förövare, medier skräms av förtalsmål och mäktiga män får ifrågasätta sina anmälare i ... Kvinnor som styrketränar har länge betraktats med misstänksamhet. De har motarbetats och kallats för okvinnliga. Varför? Den ...
Det är den i särklass vanligaste orsaken till ofrivillig barnlöshet i Sverige. Ca 20% av svenska kvinnor lider av det. Den ...
Mensbevär, hårtillväxt, barnlöshet. Pcos är ett elände för många unga kvinnor. Det går att få hjälp. Kontakta mig om du vill ge ...
behandla Huvudvärk och migränStressrelaterad Infertilitet hos kvinnor och män. Programserie om barnlöshet på SVT! Infertilitet ... Som ger akupunkturbehandling för barnlöshet vid pco. Är det ngn av er som går på akupunktur i samband med barnlöshet o eller ... Barnlöshet Göteborg - cysta, massörer, allergier, barnlöshet, cellförändringar, inkontinens, borelia, borrelia, akupunktur, ... mag- och tarmproblematik, stress, sömnsvårigheter, barnlöshet och d 28 jun 2017 Att behandla ofrivillig barnlöshet orsakad av ...
OFRIVILLIG BARNLÖSHET. Norska Cecilie Hoxmark vill bryta tystnaden och tabut kring ofrivillig barnlöshet. Därför grundade hon ... Snart 40 år av kvinnor som präster - domkapitlet trummar igenom den första i Karleby. KVINNA OCH PRÄST. Domkapitlet i Borgå ... OFRIVILLIG BARNLÖSHET. Norska Cecilie Hoxmark vill bryta tystnaden och tabut kring ofrivillig barnlöshet. Därför grundade hon ... Snart 40 år av kvinnor som präster - domkapitlet trummar igenom den första i Karleby. KVINNA OCH PRÄST. Domkapitlet i Borgå ...
PCOS är den vanligaste orsaken till ofrivillig barnlöshet hos kvinnor.. Hur effektivt botar gastric bypass PCOS? Jo i hela 100 ... Hos kvinnor halveras risk att dö i en cancersjukdom.).. …och nackdelar. Vilka är nackdelarna? Ja det finns cirka 3% risk för ... BMI ,40 och PCOS med ofrivillig barnlöshet. *alla patienter med BMI ,50 (i synnerhet män -det är farligare att vara man med ... PCOS och ofrivillig barnlöshet. PCOS (polycystiskt ovarialsyndrom) är kopplat till fetmasjukdom och har vissa typiska fynd: ...
Till kvinnor som har svårt att bli gravida och lider av oregelbunden mens rekommenderar jag krämen, eftersom de troligen har ... Kvinnor med för korta eller för långa intervaller mellan mensblödningarna upplever att perioderna normaliseras då de börjar med ... Det finns flera kosttillskott och preparat som du kan använda vid barnlöshet för att öka dina chanser att bli gravid. ... Dessutom är zonterapi en bra behandling vid barnlöshet och är också bra att kombinera med wild yam kräm. ...
1. barnlöshet. 2. menarche vid låg ålder (grek. men = månad + arkhe = början). 3. menopaus vid hög ålder (grek. men = månad + ... Bröstcancer är den vanligaste elakartade cancern hos kvinnor i vårt land (Finland). Hormonell obalans hör till de viktigaste ...
Att kvinnor drabbas värst av det mesta är en självuppfyllande profetia som håller igång Aftonbladets ideologi att män är ... Vi kan inte ha ett samhälle där människor profiterar på andras barnlöshet.. Undrar just om RFSU:s förbundsordförande även ... Män, kvinnor och barn betalar alla ett fruktansvärt pris i varje krig. Stoppa krigen för alla inblandades skull. Gör ... Män och kvinnor tycks i viss mån vara bra på olika saker vilket kan bero på att hjärnorna delvis fungerar på olika sätt.. Dessa ...
30 noveller med sommartema, mitt bidrag Riktiga kvinnor handlar om barnlöshet, frivillig och ofrivillig Skriver du själv? ... riktiga kvinnor, skrivtips, stockholmsförfattarna, sverigeförfattarna, top notch, våra bästa skrivtips , 1 Kommentar Livet på ...
Barnmorska Som barnmorska arbetar du med både kvinnor, nyfödda, ungdomar, barn och blivande och nyblivna föräldrar. Det är ett ... Andra arbetsområden innefattar informationsgivande om sex och samlevnad, barnlöshet, gynekologiska kontroller och abortvård. ...
Ofrivillig barnlöshet. Ofrivilligt barnlösa par och kvinnor kan få hjälp med fertilitetsbehandlingar vid universitetssjukhus ...
Ofrivillig barnlöshet. Ofrivilligt barnlösa par och kvinnor kan få hjälp med fertilitetsbehandlingar vid universitetssjukhus ...
Beskrivning: Jag vill få upp ögonen på kvinnor för hur riksen att bli barnlös ökar med ålder. Med fakta kommer jag visa på ... En blogg om barnlöshet. Beskrivning: En blogg om barnlöshet, äggdonation m.m.. Publiceras av: Barnlös Mamma. en blogg om ... Föräldraskap och barn , Barnlöshet. Hälsa, sjukvård, handikapp , Barnlöshet. Politik och samhälle , Allmänt och övrigt. ... Hälsa, sjukvård, handikapp , Barnlöshet. Hälsa, sjukvård, handikapp , Friskvård. Sport och fritid , Allmänt och övrigt. ...
Ofrivillig barnlöshet. Ofrivilligt barnlösa par och kvinnor kan få hjälp med fertilitetsbehandlingar vid universitetssjukhus ...
  • Ofrivillig barnlöshet innebär att inte kunna bli gravid eller att inte kunna fullfölja graviditeten. (wikipedia.org)
  • Ofrivillig barnlöshet definieras ofta som antingen en sjukdom, ett funktionshinder och en livskris. (wikipedia.org)
  • I vardagligt tal används infertilitet och ofrivillig barnlöshet som synonymer. (wikipedia.org)
  • Sjukvårdens definition av infertilitet, eller ofrivillig barnlöshet, är ett år av regelbundna, oskyddade samlag utan att det gett upphov till barn. (wikipedia.org)
  • Enligt regeringens proposition "Prioriteringar i hälso- och sjukvården" från 1996 ska sjukvården prioritera behandling av ofrivillig barnlöshet på samma sätt som behandling av andra skador och sjukdomar. (wikipedia.org)
  • Vanliga orsaker till ofrivillig barnlöshet är endometrios, polycystiskt ovariesyndrom, anovulation, ovarialsvikt, problem med spermie- eller spermaproduktionen (azoospermi respektive aspermi) och skador på äggledare. (wikipedia.org)
  • Ofrivillig barnlöshet är även klassat som ett funktionshinder och finns med i internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa under kod b6600. (wikipedia.org)
  • Ofrivillig barnlöshet kan orsaka en långvarig livskris. (wikipedia.org)
  • Vid psykiska trauman som orsakar en krisreaktion är det vanliga att krisen efter några veckor går vidare till bearbetningsfas och nyorientering, men vid ofrivillig barnlöshet kvarstår krisreaktionen ibland så länge som 20 år efter avslutad behandling. (wikipedia.org)
  • Ofrivillig barnlöshet leder därigenom till betydande psykisk ohälsa och sänkt livskvalitet. (wikipedia.org)
  • I dag sommarpratar han om ofrivillig barnlöshet, som inte bara är en privat fråga utan också i allra högsta grad politisk. (yle.fi)
  • I dag sommarpratar Ville Niinistö om ofrivillig barnlöshet. (yle.fi)
  • Cirka 60 000 finländska par kämpar just nu med ofrivillig barnlöshet. (yle.fi)
  • Ville och hans fästmö Hennariikka har under de två senaste åren märkt att det inte är helt lätt att få hjälp och rätt vård för ofrivillig barnlöshet i Finland. (yle.fi)
  • I dag sommarpratar talar Ville Niinistö om ofrivillig barnlöshet, ur ett samhälleligt och privat perspektiv. (yle.fi)
  • I Sverige pågår en statlig utredning om ofrivillig barnlöshet. (etc.se)
  • I vissa fall kan endometrios även leda till ofrivillig barnlöshet. (riksdagen.se)
  • Förutom smärta från underlivet kan kvinnor med endometrios även ha besvär från urinvägarna, smärta vid samlag eller tarmtömning eller ofrivillig barnlöshet. (janusinfo.se)
  • Den vanligaste orsaken till ofrivillig barnlöshet hos kvinnor i fertil ålder är en störning som kallas PCO-S. Eller polycystiskt ovariesyndrom . (dietdoctor.com)
  • Har du upplevt ofrivillig barnlöshet till följd av kraftig övervikt eller är du en kvinna med normalvikt som tidigare fött barn? (barnloshetsverige.se)
  • Vill du då vara med i en forskningsstudie om ofrivillig barnlöshet och kraftig övervikt? (barnloshetsverige.se)
  • Det är den i särklass vanligaste orsaken till ofrivillig barnlöshet i Sverige. (matdagboken.se)
  • Akupunktur vid ofrivillig barnlöshet Som ofrivilligt barnlös befinner man sig i en svår och jobbig situation och ofta kanske det känns som att man har försökt allt för att bli gravid. (web.app)
  • Akupunktur kan hjälpa vid ofrivillig barnlöshet och kan till och med vara den avgörande biten, hävdar docent Elisabet Stener-Victorin vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. (web.app)
  • Att behandla ofrivillig barnlöshet orsakad av polycystiskt ovariesyndrom med akupunktur har ingen effekt visar en ny ECG Scientific Advisor / Biomedicinsk analytiker till AstraZeneca i Göteb Läs mer om akupunkturkursen inom kinesisk akupunktur. (web.app)
  • Man räknar med att ofrivillig barnlöshet drabbar mellan 10-1 DuMai Akupunktur och örtmedicinska klinikenIndian Board of alternative medicine Additional courses in aesthetic acupuncture at Ki-Shin-Tai, Gothenburg smärtsamma menstruationer, PMS syndrom, ofrivillig barnlöshet, Mage/tarm Emelie Ljungberg Författare, Göteborg. (web.app)
  • Ofrivillig barnlöshet, inför IVF 24 okt 2017 Akupunktur är en behandlingsmetod för lindrig av främst smärta och stress. (web.app)
  • mag- och tarmproblematik, stress, sömnsvårigheter, barnlöshet och d 28 jun 2017 Att behandla ofrivillig barnlöshet orsakad av polycystiskt ovariesyndrom med akupunktur har ingen effekt visar en ny studie. (web.app)
  • Norska Cecilie Hoxmark vill bryta tystnaden och tabut kring ofrivillig barnlöshet. (kyrkpressen.fi)
  • Ofrivillig barnlöshet drabbar ungefär 15 % av alla par i fertil ålder. (gravid.se)
  • Även alla som delar med sig av exempelvis missfall eller ofrivillig barnlöshet och som blir överrösta med kärlek och värme. (battrenyheter.se)
  • Svenska nyheter om barnlängtan och ofrivillig barnlöshet. (villhabarn.se)
  • Här hittar du ett 70-tal bloggar som alla handlar om ofrivillig barnlöshet. (villhabarn.se)
  • Bloggar om livet på landet med min man, bonusbarn, djur och ofrivillig barnlöshet. (villhabarn.se)
  • Mottagningen är speciell inriktad på utredning av ofrivillig barnlöshet men vi tar emot patienter med allmänna gynekologiska besvär. (netlify.app)
  • I nuläget pågår utredningen om "behandlingar vid ofrivillig barnlöshet", en del i den utredningen är att ta beslut om altruistiskt surrogatmoderskap ska tillåtas i Sverige. (s-kvinnor.se)
  • 2021-04-19 · Forskningen kring livmodertransplantation som en behandlingsform för ofrivillig barnlöshet hos kvinnor med livmoderinfertilitet har utvecklats snabbt och det första barnet som burits i en transplanterad livmoder föddes 2014 i Sverige [1]. (web.app)
  • Störning, ofrivillig barnlöshet och hos män lägre testosteron nivåer i blodet. (litteraturochmer.com)
  • Nr 3* Klimakteriet och dess behandling (ARG för Perimenopausala problem 1982) Nr 4* Utredning av ofrivillig barnlöshet (ARG för Ofrivillig Barnlöshet 1983) PCOS i perimenopaus och klimakteriet. (netlify.app)
  • Ofrivillig barnlöshet kan bero på många saker varför en fertilitetsutredning är viktig för att försöka kartlägga den egentliga orsaken innan en behandling påbörjas. (ivfkliniken.se)
  • Vi är specialiserade på komplexa utredningar och avancerade behandlingar av ofrivillig barnlöshet, infertilitet för patienter i behov av högspecialiserad vård. (firebaseapp.com)
  • Förbättringsåtgärder är vidtagna och de åtgärder/behandlingar som inte har koder är inskickade till Socialstyrelsen som förvaltar och vidareutvecklar den Provrörsbefruktning (IVF) kan bli aktuell vid infertilitet eller annan ofrivillig barnlöshet. (netlify.app)
  • Man kollar även TSH, eftersom sköldkörtelrubbningar kan orsaka infertilitet hos kvinnor. (wikipedia.org)
  • behandla Huvudvärk och migränStressrelaterad Infertilitet hos kvinnor och män. (web.app)
  • Vi vill att Sverige ska ta ledningen i det internationella arbetet mot handeln med kvinnor och barn. (etc.se)
  • I Sverige och Danmark föder allt fler kvinnor barn efter 40. (forskning.se)
  • Sexuella trakasserier har upplevts av knappt hälften av kvinnor i Sverige (42 procent) och av en tiondel av män (9 procent). (folkhalsomyndigheten.se)
  • Först år 2016 blev det lagligt för ensamstående kvinnor att få assisterad befruktning i Sverige. (villhabarn.se)
  • S-kvinnor tar avstånd från initiativ i syfte att legalisera surrogatmödraskap i Sverige. (s-kvinnor.se)
  • 1 feb 2021 Livmodertransplantation är den enda möjliga vägen för dessa kvinnor att i Sverige få ett biologiskt (genetiskt) barn. (web.app)
  • Många av de kvinnor som drabbas av endometrios lider av cykliska eller kroniska smärtor som hindrar dem i deras vardag. (riksdagen.se)
  • Endometrios bidrar till en samhällsekonomisk förlust samtidigt som många kvinnor lider i tysthet och inte kommer till sin rätt varken i sitt vardagsliv eller i yrkeslivet. (riksdagen.se)
  • Kvinnor med endometrios, en tiondel av alla kvinnor, ska inte behöva lida i åratal innan diagnos är ställd och behandling kan sättas in. (riksdagen.se)
  • Att regeringen tillskjuter medel för att låta Socialstyrelsen utarbeta riktlinjer för vården av endometrios är positivt för alla de kvinnor som är drabbade, men insatserna mot endometrios riskerar ändå att vara otillräckliga. (riksdagen.se)
  • Många av dem som kommer i kontakt med kvinnor med endometrios, exempelvis skolsköterskor och allmänläkare, saknar tillräcklig kunskap för att kunna ge en korrekt diagnos. (riksdagen.se)
  • För hans egen del handlar det om sekundär barnlöshet, eftersom han redan har två underbara barn från ett tidigare äktenskap. (yle.fi)
  • Kvinnor som är äldre, ensamstående eller som får barn efter IVF-behandling har större risk att få en komplicerad graviditet och sämre hälsa. (forskning.se)
  • Barnmorska Som barnmorska arbetar du med både kvinnor, nyfödda, ungdomar, barn och blivande och nyblivna föräldrar. (student.se)
  • Tidigare studier lett från Karolinska Institutet och Göteborgs universitet har visat att kvinnor med PCOS har lägre nivåer av Den som har PCOS har också fler ägg än andra, vilket innebär att det ofta är möjligt att få barn högre upp i åldern. (netlify.app)
  • Enligt forskarna ger fynden nya ledtrådar till varför barn till kvinnor med polycystiskt ovariesyndrom (PCOS) har en ökad risk att utveckla oro i vuxen ålder. (netlify.app)
  • Bröstcancer är den vanligaste elakartade cancern hos kvinnor i vårt land (Finland). (solunetti.fi)
  • 2019-02-13 2020-02-04 BAKGRUND PCOS är en av de vanligaste orsakerna till mensrubbning hos kvinnor i fertil ålder. (netlify.app)
  • På torsdag gästar hon Konserthuset för att föreläsa på Videokonstfestivalen - om sitt konstnärskap och om två filmer som handlar om frivillig barnlöshet. (dziurlikowska.se)
  • Kvinnor drabbas i betydligt högre utsträckning än män, och homosexuella, bisexuella och transpersoner mer än befolkningen generellt. (folkhalsomyndigheten.se)
  • Svensk studie om både män och kvinnor som drabbas av relationsvåld släpptes. (blogspot.com)
  • Problem med halsbränna eller sura uppstötningar under graviditeten Hälften av alla gravida kvinnor drabbas av halsbränna. (gravid.se)
  • tre IVF-behandlingar med ägguttag och upp till sex behandlingar med insemination med partners spermier (AIH) eller Bidrag kan ges till kvinnor och män över 25 år, för att kunna erhålla bidrag krävs intyg av kvinnoklinik, landsting alt fertilitetsklinik om behov av IVF behandling. (netlify.app)
  • 14 okt 2010 Resultaten av en ny koststudie visar att det farliga kolesterolet ett tillstånd som i sin tur triggar metabolt syndrom och därmed fetma, typ 3 sep 2017 En orsak till barnlöshet är PCOS, polycystiskt ovarialsyndrom. (web.app)
  • Hormonella obalanser är vanligt bland kvinnor och de kvinnliga hormonerna kan liknas en berg- och dalbana: de går ständigt upp och ner. (netlify.app)
  • Ofrivilligt barnlösa par och kvinnor kan få hjälp med fertilitetsbehandlingar vid universitetssjukhus samt vid privata kliniker. (livio.se)
  • Med hjälp av anamnes och symtombeskrivning kan unga kvinnor tidigt fångas upp, till exempel hos elevhälsa, ungdomsmottagningar eller primärvård. (janusinfo.se)
  • Pcos är ett elände för många unga kvinnor. (homeopaticentret.se)
  • Här på Akupunktur & Barnmorskecenter i Stockholm behandlar vi både män och kvinnor som lider av barnlöshet. (reco.se)
  • Fertilitetscentrum Stockholm erbjuder fertilitetsutredningar till kvinnor upp till 42 år. (ivfkliniken.se)
  • Hormonella obalanser hos kvinnor. (netlify.app)
  • Dessa förändringar har förbättrat hälsan hos många kvinnor som lider av hormonella problem. (mabra.se)
  • När jag i mitt arbete på kliniken går igenom vad mina kunder äter märker jag att det finns väldigt lite kunskap om vad som är bra mat (speciellt hos yngre kvinnor). (mabra.se)
  • Samtidigt har behovet av assisterad befruktning för kvinnor över 40 i Skandinavien fördubblats under en. (forskning.se)
  • Kognitiv beteendeterapi risken, för denna grupp kvinnor med samtidigt bruk av hormonell antikonception är delvis motsägelsefulla. (netlify.app)
  • Bildtext Ville och hans fästmö Hennariikka Andersson har valt att vara öppna med sin ofrivilliga barnlöshet för att bryta tystnaden. (yle.fi)
  • Han har också skrivit PCOS-kapitlet i den nya svenska läroboken för gynekologer och läkarstudenter utkom Tidigare studier lett från Karolinska Institutet och Göteborgs universitet har visat att kvinnor med PCOS har lägre nivåer av hormonet adiponektin, vilket frisätts från fettväv. (netlify.app)
  • Fertiliteten bland kvinnor fortsätter att minska, visar senaste statistiken från Statistikcentralen. (yle.fi)
  • Nej, det kändes långt ifrån mig och jag gjorde den senaste filmen om frivillig barnlöshet i februari. (dziurlikowska.se)
  • LIVMODERTRANSPLANTATION Åtta kvinnor har under det senaste året genomgått en livmodertransplantation vid Sahlgrenska akademin och Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg. (web.app)
  • Exempelvis hade 30 procent av homosexuella kvinnor varit utsatta och 10 procent av homosexuella män. (folkhalsomyndigheten.se)
  • Detta beror på att många äldre kvinnor inte längre har ägg som är befruktningsdugliga, även om ägglossningarna fungerar helt normalt. (ivfkliniken.se)
  • Sveriges Radio diskuterade om kvinnor som grupp bör omfattas av hetslagstiftningen. (blogspot.com)
  • Vi ville förändra klimatet kvinnor emellan och mota bort fördomar om att tjejer inte kan arbeta i grupp. (battrenyheter.se)
  • Tre IVF-försök för alla kvinnor under 40 år är förslaget, skriver Dagens IVF-kliniken CuraÖresund i Malmö är ett exempel på hur den offentliga och Trots lagändringen dröjde det innan många landsting, däribland Reglerna för assisterad befruktning ska nu bli likadana över hela landet. (netlify.app)
  • I det citat jag valt att inleda den här uppsatsen med skriver hon att kvinnor är mer osäkra än män. (lu.se)
  • Är det ngn av er som går på akupunktur i samband med barnlöshet o eller IVF i Göteborg? (web.app)
  • Alla de ämnen som nämns finns förstås, men dessutom är genusfrågan otroligt närvarande i alla delar, tex: Barnlöshet är ett känsligt ämne oavsett var man befinner sig i världen, men i vissa kulturer är det så mycket mer stigmatiserande. (bokcirklar.se)
  • S-kvinnors ordförande Carina Ohlsson och unga S-kvinnor Rebellas ordförande Elinor Odeberg diskuterade i veckan surrogatmödraskap i Sveriges Radio . (s-kvinnor.se)
  • Fertilitetsklinker i Danmark hjälper kvinnor under 39 år, så om fyra år kan det vara för sent för mig. (dziurlikowska.se)
  • Utsatthet för sexuella trakasserier och sexuella övergrepp är vanligare bland kvinnor med längre utbildning jämfört med kortare. (folkhalsomyndigheten.se)
  • Kvinnor med universitetsexamen hade en fertilitet på 1,45 i fjol. (yle.fi)
  • Elva procent av kvinnor och en procent av män har utsatts för försök till samlag genom fysiskt våld eller hot om fysiskt våld. (folkhalsomyndigheten.se)
  • Kvinnor med kort utbildning hade däremot oftare varit utsatta för påtvingat samlag med fysiskt våld eller hot om fysiskt våld än kvinnor med längre utbildning. (folkhalsomyndigheten.se)
  • Sylvia är 2 nov 2020 Hos kvinnor med kontraindikationer för MHT eller utifrån patientens önskemål kan icke-hormonell behandling erbjudas. (netlify.app)
  • Men om behandlingskvaliteten ökar blir det färre kvinnor som behöver söka akutvård, bli inlagda eller vara borta från arbetet och då kan kostnaderna på lång sikt minska. (janusinfo.se)
  • Jag ska visa mina två kortfilmer om frivillig barnlöshet och berätta om arbetet med dem. (dziurlikowska.se)
  • Fertiliteten för kvinnor med utländsk bakgrund var i fjol 1,51, jämfört med kvinnor med finländsk bakgrund som var 1,29. (yle.fi)
  • Tjejerna Emely Crona Stenberg och Caroline Levy, med en bakgrund inom PR, saknade en plattform för kvinnor, med bra klimat och noll tolerans mot fördomar. (battrenyheter.se)
  • Studien syftar till att utvärdera behandlingsmetoder för att förbättra blodsockerreglering och livskvalitet hos kvinnor med PCOS. (barnloshetsverige.se)
  • Vi söker kvinnor både med och utan diagnosen PCOS. (barnloshetsverige.se)
  • Den förhöjda midje-höftkvoten hos PCOS-kvinnor före klimakteriet (1987) sågs ej efter klimakteriet. (netlify.app)
  • I samband med att utredningen initierades gjorde S-kvinnors styrelse ett uttalande där S-kvinnor krävde att utredning utgår från hur surrogatmödrarna och barnen påverkas psykisk, fysiskt och juridiskt av surrogatmoderskap. (s-kvinnor.se)
  • I över 15 år har Gravid varit en informations- och inspirationskälla för gravida kvinnor. (gravid.se)