An "athlete" is a person who is physically trained and competes in sports, games, or other physical activities that require stamina, strength, and skill. The term can also refer to someone who trains and participates in athletic events as a hobby or for exercise rather than as a professional or competitive sport.

In a medical context, an athlete may be defined more specifically based on the level of training and competition they engage in. For example, a "competitive athlete" is someone who engages in regular, intense physical training and competes at a high level in organized sports, while a "recreational athlete" is someone who participates in physical activity for enjoyment, fitness, or stress relief, but does not compete at a high level.

It's important to note that the definition of an athlete can vary depending on the context and the specific medical guidelines being used. In general, however, the term "athlete" refers to someone who is physically active and trains regularly to improve their performance in a particular sport or activity.

I medicinsk kontext kan "idrott" definieras som systematisk, organiserad och regelbunden fysisk aktivitet med syfte att underhålla eller förbättra fysisk fitness och/eller mental hälsa. Idrotter kan vara individuella eller lagbaserade och omfattar ofta en kombination av uthållighet, styrka, flexibilitet, koordination och teknik. Vidare kan deltagande i idrott leda till sociala kontakter, förstärkt självkänsla och ett mer positivt självvärde.

Idrottsskada är ett samlingsbegrepp för skador eller skada som orsakas av fysisk aktivitet inom idrott, träning eller annan form av fysisk aktivitet. Skadorna kan vara akuta eller kroniska och drabba olika delar av kroppen, till exempel muskler, senar, ligament, ben, ledband, brosk, skelett, nervsystemet eller andningsorganen.

Exempel på idrottsskador inkluderar men är inte begränsade till:

* Muskelbristningar och muskelskador
* Sen- och ligamentskador, såsom anslutningsbandsskada (spridd senbandsskada) eller korsbands skada
* Ledskador, som ledinflammationer, meniskskador eller artros
* Brott i benen, till exempel frakturer eller stressfrakturer
* Hjärnskador och skallskador, såsom hjärnskakningar eller medmärken
* Andningsorganens skador, som lunginflammationer eller blödningar i lungorna

Idrottsskador kan orsakas av en rad olika faktorer, inklusive felaktig träning, bristfällig teknik, otillräcklig uppvärmning, överansträngning, trauma och kollisioner. För att förebygga idrottsskador rekommenderas korrekt träning, teknik och uppvärmning, samt skyddsutrustning som hjälmar, armbågsskydd, knäskydd och benskydd.

Friidrott (athletics) är en samling av olika individuella och lagbaserade tävlingsgrenar inom fysisk träning och idrott. De huvudsakliga grenarna inkluderar löpning, hopp och kast med olika redskap eller utan. Exempel på löpgrenar är sprint, medeldistans och långdistanslöpning, häcklöpning och terränglöpning. I hoppgrenarna finns höjdhopp, stavhopp, längdhopp och tresteg. Kastgrenarna innefattar kulstötning, diskuskast, spjutkast och släggkast. Friidrott utövas vanligen i tävlingssammanhang på en atletisk bana med angränsande hopp- och kastplatser, men kan även utövas som individuell träning på andra ytor eller terränger.

I medicinsk kontext kan "idrottsprestation" definieras som den fysiska kapacitet och förmåga att utöva en sportart eller en idrottsgren på ett högre än genomsnittligt eller konkurrenskraftigt plan. Denna prestationsförmåga kan mätas i olika dimensioner, inklusive styrka, uthållighet, rörlighet, koordination, snabbhet och psykisk styrka.

Idrottsprestation kan också påverkas av en rad faktorer, såsom genetiska, anatomiska, fysiologiska, träningsrelaterade och miljömässiga faktorer. Dessutom kan idrottsprestation variera över tid beroende på skador, åldrande, motivation, stress och andra livseventualiteter.

I klinisk praxis kan bedömning av idrottsprestation användas för att utvärdera effekterna av olika behandlingsmetoder eller interventioner, såsom rehabilitering efter skada, träning och prestationsoptimering, och för att hjälpa idrottsmän och idrottskvinnor att maximera deras potential och minska risken för skador.

Sports medicine är ett medicinskt specialområde som fokuserar på att förhindra, diagnostisera och behandla skador och sjukdomar hos idrottsmän och aktiva personer. Det inkluderar också att främja idrottande och motion hos alla populationer för att underlätta en hälsosam livsstil och förebygga ohälsa.

Specialiseringen omfattar kunskap om specifika skador och sjukdomar som kan uppstå i samband med olika idrotter, såväl som allmänna medicinska principer som är relevanta för att behandla aktiva patienter. Sports medicine-specialisten arbetar ofta tätt tillsammans med andra hälsovårdspersonal, tränare och idrottsföreningar för att ge helhetliga vårdsättningar till sina patienter.

Doping inom idrott definieras som användandet av förbjudna substanser, metoder eller praktiker med syfte att enhålla, öka eller på annat sätt manipulera prestanda under idrottsutövning. Detta kan omfatta en bred väg av preparat såsom anabola steroider, stimulantia, opioider, maskeringsmedel och blodtransfusioner. Dopning kan också innebära att manipulera urin- eller blodprover för att dölja användandet av förbjudna substanser. Dopning är strikt förbjudet inom idrott på grund av de potentiella hälsorisker som är associerade med användandet och det moraliska och etiska aspekten av att få en konkurrensfördel genom olagliga metoder.

Den kvinliga triaden, även känd som "den feminina trias" eller "Trias gynecologica", är ett samlingsbegrepp för tre symptom som ofta förekommer tillsammans hos kvinnor med övervikt och hormonella störningar. Dessa symptom inkluderar:

1. Menstruationsrubbningar: Oregelbundna, förtida eller uteblivna menstruationer (oligomenorré eller amenorré).
2. Hirsutism: Övervuxen och mörk behåring på ansikte, bröst, mag, rygg eller armar, vilket orsakas av höga nivåer av androgener (manskliga könshormoner).
3. Akne: Svullnader och röda, inflammerade utslag på huden, ofta på ansikte, hals, rygg eller bröst.

Det är värt att notera att den kvinliga triaden inte är en officiell medicinsk diagnos, men snarare en uppsättning symptom som kan vara relaterade till underliggande hormonella störningar, såsom polycystiskt ovariesyndrom (PCOS).

Fysisk uthållighet definieras ofta som den grad av fysiskt arbete eller aktivitet som en person kan utöva under en viss tidsperiod utan att bli utmattad. Det inkluderar hjärt- och lungsystemets förmåga att leverera syre till muskler och musklerens förmåga att använda detta syre effektivt för att producera energi under längre perioder av aktivitet. Fysisk uthållighet kan mätas och testas på olika sätt, inklusive genom att mäta maximal syreupptagningskap (VO2max), som är ett mått på den totala mängden syre som en persons kropp kan använda under maximal ansträngning. Andra faktorer som kan påverka fysisk uthållighet inkluderar muskelstyrka, flexibilitet, kroppskomposition och psykologiska faktorer som motivation och mental tuffhet.

'Löpning' är ett vanligt begrepp inom läkemedicinen, specifikt inom området kardiologi. Det refererar till en patologisk tillstånd där hjärtat inte pumpar blod effektivt runt kroppen. Orsaken kan vara att hjärtkammaren (ventrikeln) inte fylls tillräckligt med blod innan den kontraherar, att kontraktionen är för svag eller en kombination av båda.

Löpning kan delas in i två typer: systolisk och diastolisk. Systolisk löpning inträffar när hjärtats kontraktion (systole) inte genererar tillräcklig tryckstegring för att pumpa blod ut från hjärtat, vilket kan leda till ett sämre blodflöde till kroppen. Diastolisk löpning inträffar när hjärtats relaxationsfas (diastole) är för kort eller påverkad, vilket resulterar i att hjärtkammaren inte fylls tillräckligt med blod innan nästa kontraktion.

Löpning kan vara ett tecken på olika former av hjärtsjukdomar, såsom hjärtklaffmissbildningar, kardiomyopati eller koronarvaskulär sjukdom. Symptomen på löpning kan innefatta andfåddhet, trötthet, yrsel, svimning och i allvarliga fall även medvetslöshet. Diagnosen ställs vanligtvis genom att använda sig av olika former av medicinska undersökningsmetoder, såsom EKG, echokardiografi eller hjärt-LVV. Behandlingen kan bestå av livsförlängande åtgärder som mediciner, operationer eller andra terapeutiska ingrepp beroende på underliggande orsak och svårighetsgrad.

Stridskonst är ett medicinskt begrepp som används för att beskriva svårigheter eller oförmåga att producera röstljud på grund av en rubbning i röstorganen, vanligtvis stämbanden. Det kan orsakas av olika faktorer som sjukdomar, skador, anatomiska avvikelser eller åldrandeprocessen. Stridor kan vara permanent eller temporär och kan variera i svårighetsgrad från mild till allvarlig. I vissa fall kan det behövas medicinsk behandling eller röstterapi för att lindra symtomen och förbättra röstfunktionen.

En hjärnskakning (eller concussion på engelska) är en mild traumatisk hjärnskada som orsaks av ett direkt eller indirekt trubbigt trauma till huvudet. Det kan inträffa när hjärnan rör sig snabbt inne i skallen och stöter mot skallbenen, vilket orsakar en mild hjärnskada. Symptomen på en hjärnskakning kan variera, men de kan inkludera huvudvärk, yrsel, minnesförlust, svårigheter att koncentrera sig, irritabilitet och störningar i balansen eller koordinationen. I allmänhet behöver en hjärnskakning inte behandlas med kirurgi eller mediciner, men det är viktigt att vila och undvika fysiskt och mentalt påfrestande aktiviteter under tiden som symtomen förbättras. Om du tror att du har fått en hjärnskakning bör du söka omedelbar medicinsk vård.

Basketball är en sport där två lag med vardera fem spelare tävlar om att få in en läder- eller gummihaltad boll i motståndarlagets korg (basket) på höjden av 10 fot (cirka 3 meter), monterat på en plan yta. Spelarna kan antingen skjuta direkt till mål, sparka bollen med fötterna eller passa den till en lagkamrat. Poäng delas ut beroende på hur långt ifrån korgen bollen är när det görs mål: 2 poäng för inne från skyttexlinjen (ungefär 6,75 fot eller drygt 2 meter), 3 poäng för skott från längre avstånd och 1 poäng för free throws (straffskott) som tilldelas när motståndarlaget begår vissa regelvidriga handlingar. Matchen leds av en eller två domare som fattar beslut om regelbrott och andra incidenter under spelet. Målet är att ha flest poäng efter de avsedda speltiderna, oftast 4 x 10 minuter för seniorer.

'Fysisk träning' kan definieras som planerat, strukturerat och periodiskt aktiviteter eller övningar som utförs för att förbättra eller upprätthålla fysiska förmågor och hälsan. Detta inkluderar ökad muskelstyrka och uthållighet, balans, flexibilitet, koordination och kondition. Fysisk träning kan också ha en positiv effekt på mentala funktioner som koncentration, humör och sömn. Det är viktigt att fysisk träning utförs på ett säkert och skadefri sätt, och att den anpassas efter individuella behov och mål.

Fotboll (soccer in English) är en populär sport som spelas mellan två lag med vardera elva spelare, inklusive en målvakt. Spelet går ut på att skjuta i motståndarlagets mål med hjälp av foten eller huvudet, medan man försöker hindra motståndarna från att göra detsamma. Spelarna får inte använda händerna eller armarna, förutom målvakten som kan använda händerna inom sitt straffområde. Målet är att göra flest möjliga mål under en match som normalt varar i 90 minuter, indelat i två halvlekar à 45 minuter. Vinnande lag är det som har gjort flest mål efter full tid, eventuellt inklusive förlängning och straffläggning om det står oavgjort.

Brottning är en sport och en form av självförsvar som inblandar två motståndare som försöker få varandra att falla eller tvinga varandras ryggar till marken genom att använda olika grepp, tag och tekniker. Det finns flera olika stilar av brottning, inklusive fristilsbrottning, grekisk-romersk brottning och amatörbrottning.

Fristilsbrottning tillåter användning av ben och armar för att ta ner motståndaren, medan grekisk-romersk brottning endast tillåter användning av överkroppen för att ta ned motståndaren. Amatörbrottning är en allmän term som kan inkludera både fristilsbrottning och grekisk-romersk brottning, men följer stränga regler och riktlinjer för att säkerställa atletens säkerhet.

Brottning är en intensiv sport som kräver styrka, uthållighet, flexibilitet och teknik. Den kan vara fysiskt krävande och kan innebära risk för skador om den inte utövas korrekt. Dessutom kräver brottning ofta en strategisk tankeprocess och förmåga att läsa motståndaren för att vinna en match.

'Baseball' er en populær sport i Amerika, spilt mellom to lag med hver ni spillere. Målet for det gjente laget er å slå en lille, hård ball med en bøyelig stav (bat) og kjøre rundt på fire baser utlagt i en diamantform etter at ha slått den til en av de åpne basene. Det andre laget, som er i feltet, forsøker å fange den sparkede ballen og kaste den tilbake til den basen der spilleren fra det gjente laggen står på for å få ut ham/henne. Hvis en spiller lykkes med å fullføre en omgang rundt på alle fire baser uten at bli ut, har han/hun scoret en poeng. Spillet består av flere innings og vinner det lag som har flest poeng etter de fastsatte antall innings eller som først når en vis scoreskilt.

American football är ett kontaktlagd sporter som spelas mellan två lag med elva spelare var i varje lag. Spelet spelas på en rektangulär bana som är 100 yards (90 meter) lång och 53 yards och 1/3 yards (48,76 meter) bred. Varje match består av fyra quarters, vardera på 15 minuter med en paus på 12 minuters halvtid.

Målet i spelet är att få en så kallad "touchdown", vilket ger sex poäng och ges när en spelare tar bollen över motståndarlagets mållinje och når marken. Efter en touchdown kan laget välja att försöka sig på ett "extra point" eller en "two-point conversion". Extra point innebär att laget skjuter bollen genom motståndarlagets målpostar från 2 yards (1,8 meter) bort och ger ett poäng om lyckat. Two-point conversion innebär att laget försöker få en touchdown på nytt från 2 yards (1,8 meter) bort och ger två poäng om lyckat.

Lagen kan även välja att försöka sig på ett "field goal" som ger tre poäng om lyckat. Detta sker genom att laget skjuter bollen genom motståndarlagets målpostar från en valfri position på planen, oftast när de befinner sig inom 40-50 yards (36-46 meter) från mållinjen.

Spelandet kretsar kring att försöka få bollen i besittning och sedan gå framåt på planen genom att springa med bollen eller kasta den till en lagkamrat. Motståndarlaget försöker stoppa anfallande lag genom att tackla spelare, blockera passningar och återvinna bollen genom att avsluta en "down" (spelperiod) med bollen i sin besittning. Efter varje down får det anfallande laget att behålla bollen om de har lyckats få minst 10 yards (9 meter) framåt, annars byts det spel som ska försvara sig och det andra laget får då anfalla.

Det finns också en speciell regel som kallas "turnover on downs" där om det anfallande laget inte lyckas få minst 10 yards (9 meter) framåt efter fyra downs så återvänder bollen till det försvarande laget.

Det finns också en regel som kallas "two-minute warning" där domaren blåser i slutminuten av varje halvlek och stoppar spelet, även om det inte är ett spelstopp på grund av skada eller annat. Detta görs för att ge båda lagen lika mycket tid att planera sina strategier inför slutet av halvleken.

Det finns också en regel som kallas "fair catch" där om det mottagande laget fångar bollen i luften och inte rör sig efteråt så kan de inte bli tacklade av det försvarande laget, men de kan inte heller springa framåt med bollen.

Det finns också en regel som kallas "onside kick" där om det anfallande laget vill behålla bollen efter att ha gjort poäng så kan de sparka bollen från mittlinjen och försöka få den tillbaka själva, men om de inte lyckas så får det andra laget bollen.

Det finns också en regel som kallas "instant replay" där om ett lag ifrågasätter ett domslut kan de begära att se en inspelning av händelsen och domaren kan ändra sitt beslut om det visar sig att de har fel.

Det finns också en regel som kallas "challenge" där om ett lag inte är nöjt med ett domslut så kan de utmana det genom att vifta en röd flagga och domaren kommer då att titta på inspelningen av händelsen och fatta ett nytt beslut.

Det finns också en regel som kallas "coach's challenge" där om lagets tränare inte är nöjd med ett domslut så kan de utmana det genom att vifta en blå flagga och domaren kommer då att titta på inspelningen av händelsen och fatta ett nytt beslut.

Det finns också en regel som kallas "video review" där om ett lag inte är nöjt med ett domslut så kan de begära att se en inspelning av händelsen och domaren kommer då att titta på inspelningen och fatta ett nytt beslut.

Det finns också en regel som kallas "play clock" där om det anfallande laget inte har sparkat bollen före slutet på 40 sekunder så blir det en straff.

Det finns också en regel som kallas "game clock" där om det försvarande laget inte har sparkat bollen före slutet på 25 sekunder så blir det en straff.

Det finns också en regel som kallas "two-minute warning" där när det bara är två minuter kvar av matchen så stannar spelet och domaren kommer då att tala om hur mycket tid som återstår innan matchen är över.

Det finns också en regel som kallas "overtime" där om matchen är oavgjord efter fyra kvartar så kommer det att bli en förlängning på 15 minuter och det lag som gör flest poäng vinner matchen.

Det finns också en regel som kallas "sudden death" där om inget lag har gjort poäng efter 15 minuter i förlängningen så kommer det att bli ett nytt spel och det lag som gör poäng först vinner matchen.

Det finns också en regel som kallas "coin toss" där innan matchen börjar så ska kaptenen från varje lag kasta en mynt och det lag som vinner ska välja om de vill ha bollen eller vilken sida av planen de vill spela på.

Det finns också en regel som kallas "field goal" där när ett lag har bollen så kan de försöka skjuta den mellan två stolpar och om de lyckas så får de tre poäng.

Det finns också en regel som kallas "touchdown" där när ett lag har bollen så kan de försöka springa eller kasta den in i motståndarnas målområde och om de lyckas så får de sex poäng.

Det finns också en regel som kallas "extra point" där när ett lag har gjort en touchdown så kan de försöka skjuta bollen mellan två stolpar och om de lyckas så får de en extra poäng.

Det finns också en regel som kallas "two-point conversion" där när ett lag har gjort en touchdown så kan de försöka springa eller kasta bollen in i motståndarnas målområde och om de lyckas så får de två extra poäng.

Det finns också en regel som kallas "safety" där när ett lag har bollen så kan de försöka tackla motståndaren i deras eget målområde och om de lyckas så får de två poäng.

Det finns också en regel som kallas "fumble" där när en spelare har bollen så kan han tappa den och om motståndaren tar upp den så får de bollen.

Det finns också en regel som kallas "interception" där när en spelare från ett lag har bollen så kan en spelare från det andra laget ta den ifrån honom och då får de bollen.

Det finns också en regel som kallas "offside" där om en spelare inte står tillräckligt långt bort från motståndaren när spelet startar så får det andra laget fem yards extra.

Det finns också en regel som kallas "holding" där om en spelare hå

'Tennis' är inte en medicinsk term, utan istället en populär sport. Men om vi talar om en skada som kallas "tennis elbow" eller "tennis arm", så refererar det till en överansträngningsskada på senorna och musklerna i underarmen, särskilt den yttre sidan. Denna skada är vanlig bland både tennisspelare och andra idrottsmän/kvinor, samt personer som utför repetitiva rörelser i armen, som exempelvis snickeri- eller lackeringsarbetare. Skadan orsakas av en ökad trötthet hos senorna och musklerna, vilket leder till små mikroskopiska skador på senans fäste vid armbenet. Symptomen innefattar smärta eller brännande känslor i området kring armbensfästet, särskilt när man vrider eller sträcker ut armen, och kan vara svår att behandla om den inte behandlas korrekt.

Cardiomegaly is a medical term that refers to an enlarged heart. "Exercise-induced" cardiomegaly specifically refers to an abnormal enlargement of the heart that occurs during or immediately after physical activity or exercise. This condition is often associated with various heart diseases, such as hypertrophic cardiomyopathy, valvular heart disease, or coronary artery disease.

Exercise-induced cardiomegaly can be detected through imaging tests like chest X-rays, echocardiograms, or MRI scans. If left untreated, it can lead to serious complications, such as heart failure, arrhythmias, or even sudden cardiac death. Therefore, it is essential to consult a healthcare professional if you experience symptoms of exercise-induced cardiomegaly, such as shortness of breath, chest pain, fatigue, or palpitations during or after exercise. Proper diagnosis and treatment can help manage the condition and prevent further complications.

Volleyboll är en lagidrott som utövas både inomhus och utomhus, där två lag med varsin sex spelare ställer upp på var sin sida av ett nett som delar spelplanen i två lika stora delar. Spelarna kan inte ta bollen med händerna efter att den har blivit slagen av motståndarlaget, utan måste istället returnera den över nätet genom att slå, sparka eller knuffa den med en arm. Poäng ges när motståndarlaget inte kan returnera bollen eller gör ett felaktigt spel, till exempel om bollen rör marken två gånger i rad på samma sida av nätet eller om en spelare slår bollen två gånger i följd.

Varje lag har tre möjligheter att returnera bollen innan den måste passera över nätet till motståndarlaget. Spelarna kan använda varandra som hjälpmedel genom att blockera eller avvärja motståndarnas slag, men det är inte tillåtet att fånga, hålla eller bära bollen.

Matcherna spelas i set och det lag som vinner två set först vinner matchen. Ett set vinns av det lag som först når 25 poäng med minst två poängs marginal över motståndarlaget. Om båda lagen har 24 poäng vardera spelas ett särspel till 15 poäng för att avgöra settet.

Performance-enhancing substances (PES) are drugs, supplements, or other agents that are used to improve athletic performance or physical abilities beyond their normal limits. These substances can include anabolic steroids, human growth hormone, stimulants, blood doping agents, and various other compounds.

The use of PES is often considered unethical and is banned in many sports organizations, as it can give users an unfair advantage over their competitors. Additionally, the use of some PES can have serious health consequences, including addiction, organ damage, and increased risk of injury. It's important to note that the use of these substances without a prescription from a licensed healthcare provider is illegal in many countries.

'Cycling' er en aktivitet der en individ med en sykkel beveger seg framover ved hjelp av pedalering, som frembringer krefter på pedalene for å dreie et bakvevsverk som i sin tur driver hjulet. Cykling kan også involvere en balancemelding mellom styringen og bremsinga for å holde balanse og navigere seg sikkert framover. Cycling er en populær form for trening og transport over hele verden, og den kan bidra til å forbedre kondisjon, styrke og flexibilitet.

'Menstruation, utebliven' kan definieras som frånvaro av menstruationsblödning hos en person med regelbunden menstruationscykel under en tidsperiod som är längre än vad som anses normalt. För de flesta kvinnor är det vanligt att ha menstruation var 28:e dag, men +/- 7 dagar är också withinormala limiter (21-35 dagars cykel). Om en person missar två eller fler menstruationsblödningar i rad kan det vara ett tecken på amenorré.

Amenorré delas ofta upp i två kategorier: primär och sekundär. Primär amenorré definieras som frånvaro av menstruation hos en person som aldrig har haft en menstruationsblödning vid 16 års ålder. Sekundär amenorré definieras som frånvaro av menstruation under sex månader eller längre hos en person som tidigare hade regelbunden menstruation.

Det kan finnas olika orsaker till utebliven menstruation, inklusive hormonella rubbningar, stress, viktminskning, övervikt, störningar i ämnesomsättningen och strukturella problem med fortplantningsorganen. I vissa fall kan det vara ett tecken på underliggande sjukdom eller medicinsk tillstånd, så det är viktigt att söka medicinsk expertis om man upplever symptomen på amenorré.

Racketsporter är en grupp av sporter där man använder en racket för att slå en liten boll över ett nät till motståndarens sida. Exempel på racketsporter inkluderar tennis, badminton, squash och bordtennis. Målet är oftast att få bollen att landa i motståndarens spelområde så att de inte kan returnera den eller att tvinga dem att begå ett misstag. Racketsporter kräver god koordination, precision, uthållighet och strategisk tankeförmåga.

In a medical context, "motion" often refers to the ability to move or bend a body part. For example, range of motion (ROM) is a term used to describe the degree to which a joint can move in various directions. A healthcare provider may assess a patient's range of motion by measuring how far they can move a particular body part actively (meaning the patient moves it themselves) or passively (meaning the healthcare provider moves it for them).

Motion can also refer to the movement of the body as a whole, such as during gait analysis, which involves evaluating a person's walking pattern and mobility. Additionally, motion can be used to describe the movement of fluids or structures within the body, such as in the case of bowel movements or the movement of air in and out of the lungs.

'Utmattningsfraktur' (eller stress fraktur) är en typ av fraktur som orsakas av upprepad mekanisk belastning på ett ben eller en annan del av kroppen, istället för en enskild traumatisk händelse. Detta sker vanligtvis till följd av långvarig överbelastning och repetitivt tryck, som kan vara relaterat till exempelvis sport, dans eller annan form av träning.

Utmattningsfrakturer uppstår när benvävnaden blir utmattad och inte hinner regenerera sig mellan belastningarna. Detta leder till en smal spricka i benet som med tiden kan bli större om belastningen fortsätter. Symptomen på en utmattningsfraktur kan variera, men inkluderar ofta smärta, svullnad och besvärlighet vid rörelse i den drabbade extremiteten.

Det är viktigt att uppsöka läkare om man misstänker en utmattningsfraktur, eftersom fortsatt belastning av det skadade benet kan leda till allvarligare komplikationer och längre rehabiliteringstid. Behandlingen för en utmattningsfraktur innebär ofta vila och immobilisering av den drabbade extremiteten, samt i vissa fall kirurgi för att stabilisera frakturen.

'Knäskada' är ett allmänt begrepp som kan omfatta olika typer av skador på knäleden eller knäet. Det kan exempelvis röra sig om:

1. Senor och ligamentbristningar/-skador: Detta innebär skador på de band som håller knäets ben i rätt position. Exempel på detta är framför allt korsbandet, men också andra ligament kan drabbas.

2. Meniskskada: I knäleden finns det två skivformade kroppar, menisken, som agerar som en form av amortisering mellan lårbenet och skenbenet. En skada på denna struktur kan orsaka smärta och svullnad i knät.

3. Broskskador: Brosket i knäleden, chondrom, kan skadas till följd av exempelvis en stark påfrestning eller en olycka. Detta kan leda till smärta och sämre rörlighet i knät.

4. Knäledsinflammation: Också känd som bursit, är en inflammation av den lilla säckformade vätskefyllda kapseln (bursan) som finns mellan olika delar av knät. Detta kan orsaka smärta och svullnad i knät.

5. Broskfrakturer: I vissa fall kan brosket i knäleden spricka eller skadas, vilket kallas för en broskfraktur. Denna typ av skada är vanligare hos barn och ungdomar än hos vuxna.

Det är viktigt att söka medicinsk expertis om man misstänker en knäskada, eftersom en tidig diagnos och behandling kan förbättra prognosen och minska risken för komplikationer.

Anabola medel är en kategori läkemedel som ökar proteinproduktionen och muskelmassan i kroppen. De aktiva substanserna i anabola medel imiterar effekterna av de manliga könshormonet testosteron och dihydrotestosteron i kroppen.

Anabola medel kan delas in i två huvudgrupper:

1. Syntetiska androgener: Dessa är syntetiska substanser som liknar testosteron och används främst för behandling av lägre än normala testosteronnivåer hos män, till exempel hypogonadism.
2. Anabola steroider: Dessa är konstgjorda versioner av testosteron och andra androgener som används illegalt för att bygga muskelmassa, öka styrka och förbättra prestation i idrott.

Användning av anabola medel kan ha allvarliga biverkningar, särskilt vid långvarig användning eller missbruk. Biverkningarna kan inkludera lever- och njurskada, högt blodtryck, aggressivt beteende, sömnsvårigheter, depression, förändringar i sexuell funktion och ökad risk för hjärtkärlsjukdom. Kvinnor som använder anabola medel kan också uppleva klitorisförstoring, röstförändringar och håravfall.

"Belastningsskada" är ett begrepp inom medicinen som används för att beskriva skador eller skadepatologi som orsakas av en överdriven belastning på kroppen. Detta kan inträffa när kroppen utsätts för en större belastning än den är anpassad för, till exempel vid repetitiva rörelser, kraftfulla lyft eller långvarig kvarstående spänning.

Belastningsskador kan drabba olika delar av kroppen, såsom muskler, senor, ligament, ben, ledband och brosk. Exempel på belastningsskador inkluderar tennisarmbåge (epikondylit), golfarm (epikondylalgii), IT-bandssjukdom (ITBS) och patellofemoral smärta (PFS).

Symptomen på en belastningsskada kan variera beroende på vilken del av kroppen som är drabbad, men kan inkludera smärta, svullnad, stelhet, rörelsebegränsning och svaghet. Behandlingen för belastningsskador kan omfatta vila, isbehandling, kompression, höjning (RICE), fysioterapi, smärtstillande läkemedel och i vissa fall operation.

För att förebygga belastningsskador är det viktigt att vara medveten om hur kroppen används under arbete, träning eller andra aktiviteter, så att man kan minska risken för överbelastning. Detta kan innebära att ta regelbundna pauser, variera aktiviteterna och använda korrekt teknik vid lyft och rörelser.

'Skidanläggning' är inte en medicinsk term, utan snarare en terminologi relaterad till sport och friluftsliv. Men jag kan ge dig en allmän definition:

Skidanläggning (alpint) är en form av vintersport där deltagaren åker nedför en backe, vanligtvis på en par av skidor som är fästade vid foten. Skidorna är utformade så att de glider framåt på snön och har eggar (kant) för att styra och kontrollera riktning.

Det finns också andra former av skidanläggning, till exempel längdskidor och backhoppning, men när du pratar om "skidanläggning" i allmänhet tenderar det att syfta på den alpina formen.

'Främre korsband' (latin: Ligamentum cruciatum anterius) är ett parallellt ligament i knäleden som förbinder lårbenet (femur) med skenbenet (tibia). Det främre korsbandet löper från den främre delen av lårbenets överkant till en punkt bakom skenbenets insida, nedanför knäets ledpanna.

Dess huvudsakliga funktion är att hindra:

1. Förflyttning av skenbenet framåt under lårbenet.
2. Rotation av skenbenet när benet böjs.

Det främre korsbandet är en mycket viktig struktur i knäleden eftersom det hjälper till att stabilisera knät och förhindra oönskad rörelse under aktivitet. Skador på det främre korsbandet är vanliga bland idrottare och kan orsaka instabilitet, smärta och svullnad i knäleden.

'Idrottsutrustning' kan definieras som de olika typer av utrustning och utförandeartiklar som används under idrott, fysisk aktivitet och träning. Detta inkluderar allt från bollar, klubbor, skidor och hjälmar till viktsaker, gymnastikmattor och tävlingskläder. Idrottsutrustning kan vara nödvändig för att kunna utöva en idrott eller aktivitet på ett säkert och effektivt sätt, samt kan också förbättra prestandan och minska risken för skador.

'Stukningar' och 'vrickningar' är två olika typer av skador på muskel-skelettsystemet.

En stukning (engelska: *sprain*) är en skada på ligament, det vill säga det starka bandväv som håller benen och lederna på plats. Stukningar uppstår vanligen när en led hastigt rör sig utanför sitt normala omfång av rörelse, vilket kan ske vid exempelvis en olycka eller en sportrelaterad skada. Symptomen på en stukning innefattar ofta smärta, svullnad, blåmärken och/eller besvärlighet att röra sig i den skadade leden.

En vrickning (engelska: *strain*) däremot är en skada på muskler eller senor, det vill säga det vävnad som ansluter musklerna till benen och andra skelettdelar. Vrickningar kan uppstå när en muskel sträcks eller dras för långt eller hastigt, exempelvis vid en plötslig rörelse eller ett fall. Symptomen på en vrickning innefattar ofta smärta, svullnad, spasmer och/eller besvärlighet att använda den skadade muskeln.

I allmänhet behandlas både stukningar och vrickningar genom att vila, svalka, komprimerar och höja (RICE-metoden), eventuellt i kombination med smärtstillande läkemedel och/eller fysioterapi. I vissa fall kan en läkare behövas konsulteras för att utvärdera skadan och ge rekommendationer om behandling.

Plötslig hjärtdöd, även känd som plötslig cardiell död (SCD) eller död av hjärt- och kärlsjukdom, är en plötslig och oväntad död som orsakas av ett allvarligt fel i hjärtat som leder till att det slutar pumpa effektivt. Detta kan inträffa utan varning eller kan föregås av symtom som bröstsmärta, andnöd eller medvetslöshet. SCD är ofta relaterad till strukturella eller elektriska abnormaliteter i hjärtat, såsom hjärtflimmer, kardiomyopati eller hjärtklaffar problem.

Epitestosterone är ett steroidhormon som produceras i kroppen, mer specifikt i binjuremärgen och testiklarna. Det är en biologisk variant av testosteron, men har inte samma effekter på kroppen som testosteron gör.

Epitestosteron tros ha en liten andel anabola effekter, men dess främsta funktion verkar vara att agera som en kompetitiv inhibitor av aromatasen, ett enzym som konverterar androgena hormoner till östrogener. Detta kan hjälpa till att reglera nivåerna av östrogen i kroppen.

Det är värt att notera att förhållandet mellan epitestosteron och testosteron används som ett markör för dopningkontroll inom idrotten, eftersom en hög koncentration av epitestosteron kan vara ett tecken på att testosteron har injicerats illegalt.

'Fysisk kondition' er en samlet betegnelse for ens fysiske form og evne til å klare fysisk aktivitet. Den omfatter ofte følgende komponenter:

1. Kardiovaskulær kapasitet: Dette er evnen til hjertet og lungene å transportere ilt og næringsstoffer til kroppens celler under aktivitet. Denne komponenten kan forbedres gjennom trening som f.eks. løping, cykling eller svømning.

2. Muskelstyrke: Dette er styrken i de enkelte musklene og kan forbedres gjennom vektløfting eller andre typer styrketrening.

3. Fleksibilitet: Dette er evnen til å bevege leddene over hele deres rækkevidde. Denne komponenten kan forbedres gjennom streching-øvelser og yoga.

4. Balanse: Dette er evnen til å holde balans under ustabilitet, f.eks. på en enkel bens base. Balance kan forbedres gjennom øvelser som står på én ben eller trinnlegging.

5. Kroppskomposisjon: Dette inkluderer muskelmasse, kroppsfettsammensetning og knoglemassa. En god fysisk kondition vil typisk inneholde en høyere andel av muskelmasse og en lavere andel av kroppsfett enn en dårlig fysisk kondition.

6. Kondisjon: Dette er evnen til å holde en høy intensitet i en lengre periode, ofte brukt om trening som løping, cykling eller svømning over en lengre distance.

I allmennhet betyr det at en person med god fysisk kondition har en høyere evne til å utføre fysiske aktiviteter og er mindre sårbar overfor skader og sykdommer som følge av en bedre helse.

"Exertional asthma" er en type av astma som utløses eller forværres ved fysisk aktivitet. Som med andre typer av astma kan det føre til åpningsproblemer i de små luftveiene, hvilket kan resultere i hoste, pibelende andedrag og/eller kortat åndedrct. Disse symptomene oppstår typisk under eller umiddelbart etter fysisk aktivitet og kan forværres ved kolde og tørre luftforhold. Det er viktig å søke medisinsk veiledning hvis du mener at du lider av exertional asthma, slik at en korrekt diagnose kan stilles og behandling kan startses.

Tynglyftning är en idrottsgren inom styrketräning där deltagaren tävlar i att lyfta upp och bära tyngre och tyngre vikter. Det finns tre olika lift i tyngdlyftning:

1. **Dödlift:** Deltagaren startar med att ha vikten på golvet framför sig. Sedan lyfter deltagaren vikten från golvet till en stående position med rakt rygg, där vikten hålls i armarna och knäna är låsta.
2. **Ryck:** Deltagaren startar med att ha vikten upp på höften. Sedan lyfter deltagaren vikten från höften till en stående position ovan huvudet, där vikten hålls i armarna och knäna är låsta.
3. **Stöt:** Deltagaren startar med att ha vikten upp på bröstet. Sedan lyfter deltagaren vikten från bröstet till en stående position ovan huvudet, där vikten hålls i armarna och knäna är låsta.

Varje lift utförs med tre försök och den som lyckas lyfta högst totalvikten vinner tävlingen. Tyngdlyftning kräver mycket styrka, uthållighet, teknik och koncentration.

'Fotledsskada' refererer til skader på fotleden, som er den del af kroppen som forbinder underbenet med foden. Fotleden består af en kompleks samling av ben, muskler, sener, nerver og blodkar, og den er ansvarlig for at bære vægt, stabilisere kroppen og muliggøre bevægelse.

Fotledsskader kan opstå som følge af en række forskellige mekanismer, herunder traumer, overbelastning, gigt og aldringsprocessen. Nogle almindelige typer af fotledsskader omfatter:

1. Seneskader: Disse skader opstår som følge af overbelastning eller for meget brug af senerne i fotledet. De kan være akutte eller kroniske og kan føre til smerter, svelling, hårdhed og begrænset bevægelse.
2. Ledskader: Fotledet har flere små led, der kan blive skadet som følge af traumer eller overbelastning. Disse skader kan føre til smerter, svelling, hårdhed og begrænset bevægelse i fotledet.
3. Bruskskader: Fotledet indeholder også flere små brusk, der kan blive skadet som følge af traumer eller overbelastning. Disse skader kan føre til smerter, svelling, hårdhed og begrænset bevægelse i fotledet.
4. Nerveskader: Fotledet indeholder også flere nervesløjfer, der kan blive skadet som følge af traumer eller overbelastning. Disse skader kan føre til smerter, kramper, formørkelse af sansen og begrænset bevægelse i fotledet.
5. Knogleskader: Fotledet indeholder også flere knogler, der kan blive skadet som følge af traumer eller overbelastning. Disse skader kan føre til smerter, svelling, hårdhed og begrænset bevægelse i fotledet.

Hvis du tror, at du har en skade i dit fotled, bør du søge medicinsk behandling umiddelbart for at undgå yderligere skader og komplikationer. Din læge kan diagnostisere din skade og give dig en behandlingsplan, der passer til dine specielle behov.

Energiförbrukning (energy expenditure) är inom medicinen ett mått på den mängd energi (vanligtvis uttryckt i kcal eller Joule) som organismen använder under en viss tidsperiod. Detta inkluderar energin som behövs för att underhålla grundfunktioner såsom andning, hjärtslag och ämnesomsättning (rekommenderad daglig energibehov, RDA), samt den extra energi som används vid fysisk aktivitet.

Energiförbrukningen kan delas upp i tre huvudkomponenter:

1. Grundenergiförbrukning (Resting Energy Expenditure, REE): Den energimängd som organismen förbrukar under vila för att underhålla grundfunktionerna. Detta motsvarar ungefär 60-75% av den totala energiomsättningen hos en vuxen person.

2. Termogenes: Den energiförbrukning som sker vid fördigandet och absorptionen av näringsämnen från maten. Detta motsvarar ungefär 10% av den totala energiomsättningen hos en vuxen person.

3. Fysisk aktivitet: Den energiförbrukning som sker under fysisk aktivitet, inklusive rörelser som går, springa, lyfta och träna. Detta kan variera mycket beroende på personens livsstil och grad av fysisk aktivitet.

Det är viktigt att notera att olika metoder används för att mäta energiomsättning, inklusive direkta och indirekta kalorimetrimetoder, och att resultaten kan variera beroende på vilken metod som används.

Skridskoåkning är en form av glid sports where participants wear skates on their feet to move back and forth, often in a straight line, on ice. There are several different disciplines within skating, including speed skating, figure skating, and recreational skating. In all of these disciplines, the skater's movements are powered by the motion of pushing off with one leg and gliding on the other.

Speed skating is a competitive discipline that involves racing around an oval track. There are two main types of speed skating: long track and short track. Long track speed skating takes place on a 400-meter oval ice track, while short track speed skating takes place on a smaller, 111-meter oval track. In both disciplines, skaters race against each other in heats, with the top two finishers advancing to the next round until the final heat determines the winner.

Figure skating is another competitive discipline that involves performing jumps, spins, and other moves on the ice. Figure skaters are judged on their technical skill, presentation, and musical interpretation. There are several different categories within figure skating, including men's singles, women's singles, pairs, and ice dance.

Recreational skating is a non-competitive form of skating that is done for fun and exercise. Recreational skaters may skate on indoor or outdoor rinks, and they may skate alone or with friends. Some recreational skaters enjoy doing tricks and jumps, while others prefer to simply glide around the rink at a leisurely pace.

In all of these forms of skating, it is important for participants to wear appropriate protective gear, such as helmets, knee pads, and elbow pads, to help prevent injuries. It is also important for skaters to learn proper technique and to warm up before skating to help prevent muscle strains and other injuries.

"Benskador" er en alvorlig skade på benet som kan forårsake bl.a. frakturer (benbrud), ledskader, muskel- og senerskader. Begrepet brukes også om komplikasjoner relatert til heling av disse skadene, såsom infeksjoner, tromboser og pseudarthrosis (usammensvøying av frakturer). Benskador kan ha mange årsaker, inkludert traumer, sykdomme som osteoporose eller cancer, og virkninger av medisinske behandlinger. Behandlingen av benskador varierer basert på art og alvorlighetsgrad av skaden, men kan inneholde operasjon, immobilisering, fysisk terapi og/eller medisinsk behandling.

Universitet är en högre utbildningsinstitution som erbjuder akademisk undervisning och forskning på avancerad nivå. Universiteten erbjuder ofta flera olika akademiska fält, inklusive konst, humaniora, samhällsvetenskap, naturvetenskap, teknik, medicin och juridik. Studenter kan normalt ta examen på kandidatnivå (bachelors) efter tre till fyra års studier och fortsätta sedan till avancerad forskarutbildning (masters och doktorsexamen). Universitet anses vara viktiga centrum för intellektuell och vetenskaplig framsteg, samt en plats där unga människor kan utvecklas personligen och professionellt.

"Arbetsprov" er en medicinsk term som oftest brukes i forbindelse med arbeidsrelaterte skader eller sykdommer. Det refererer til en vurdering eller en rekke prøver som gjennomføres for å avklare om en person er i stand til å utføre bestemte arbeidsoppgaver etter å ha fått behandling for en skade eller sykdom.

Arbetsprovene kan involvere fysisk, psykisk og sensorisk evaluering av en persons evne til å fullføre arbeidsoppgavene i henhold til de fysiske, kognitive og psykososiale kravene til jobben. Dette kan inkludere ting som styrke, rørelseomfang, ulike bevegelsesmønstre, smerte toleranse, arbeidshastighet, koncentrasjon, minne, beslutningstagning og andre relevante ferdigheter.

Formålet med et arbetsprov er å hjelpe med å bestemme om en person er klar til å vende tilbake til arbeidet i sin gamle stilling eller om de trenger tilrettelegginger for å kunne utføre sine oppgaver på en trygg og effektiv måte. Det kan også hjelpe med å identifisere om en person trenger ytterligere behandling eller træning før de kan vende tilbake til arbeidet.

'Spondylolysis' är en medicinsk term som refererar till en brytning eller defekt i den pars interarticularis-delen av en vertebralbåge (en del av bäckenet) i ryggraden. Detta orsakas ofta av en kombination av repetitiv spänning och belastning på bågen, vanligt förekommande hos idrottare som utövar sport där det finns en risk för ryggkotaöverbelastning, såsom simning, gymnastik och fotboll. I vissa fall kan det också vara relaterat till genetiska faktorer eller trauma.

Spondylolys kan vara asymptomatisk (utan symtom) eller orsaka smärta i ryggen, särskilt under belastning eller vid flexion av ryggraden. I vissa fall kan det leda till instabilitet och förflyttning av en ryggkota relativt den underliggande ryggkotan, ett tillstånd som kallas 'spondylolistesis'.

Simning definieras inom medicinen som en aktivitet där individen rör sig framåt i vattnet genom att använda armar och ben för att skapa framdrift. Simningen är en form av kroppsövning som involverar stora muskelgrupper och kan ge en hög grad av konditionell träning beroende på intensitet och volym.

Simning kan delas in i olika stilar, såsom frisim, ryggsim, bröstsim och fjärilsim, samt komplexare manövrer som turer och hopp. Varje simstil kräver specifika tekniker för att optimera framdriften och minska resistensen i vattnet.

Simning kan vara en lättrörlig aktivitet för de flesta, men det kan också finnas risker relaterade till andningssvårigheter, utmattning och skador på muskler och led. Därför är det viktigt att lära sig korrekt simteknik och gradvis öka intensiteten under träningen för att undvika skador.

Tendinopati är en medicinsk term som används för att beskriva smärta, besvär och/eller skada i en tendon, det starka bindvävsvävnader som fäster muskler vid benen eller andra strukturer i kroppen. Tendinopati orsakas vanligtvis av en överbelastning eller onormal mekanisk belastning på tendonen, vilket kan leda till små skador och inflammation i tendons fibrer. Detta kan ge upphov till symptom som smärta, stelhet och nedsatt rörlighet i det drabbade området. Tendinopati kan drabba alla åldersgrupper, men är vanligare hos vuxna och äldre personer. Det finns olika typer av tendinopati beroende på vilken tendon som är drabbad, till exempel achillestendinopati (smärta i achillesbenet), rotatorkufftendinopati (skuldersmärta) och patellatendinopati (knäsmärta). Behandlingen av tendinopati kan innefatta vila, fysioterapi, smärtlindring, stretching och styrketräning. I vissa fall kan operation behövas om andra behandlingsmetoder inte ger effekt.

In a medical context, "höjd" refererar vanligtvis till den vertikala avståndet från en persons fot till toppen av deras huvud. Det är ett viktigt mått som används inom flera områden av medicinen, såsom till exempel att beräkna kroppsviktindex (BMI) och att fastställa läkemedelsdoser baserat på en persons vikt och höjd.

Även om "höjd" ofta används för att referera till den fysiska längden hos en människa, kan det också användas i andra medicinska kontexter för att beskriva avstånd eller höjdskillnader inom kroppen. Till exempel kan man tala om höjden på ett sår eller en infektion som har spridit sig uppåt längs med luftvägarna.

I vardagligt tal används "höjd" ofta för att beskriva den totala längden hos en människa, men i en medicinsk kontext är det vanligare att höjden mäts utan skor och med en standardiserad metod för att säkerställa noggrannhet.

Kardiomyopati, hypertrofisk (HCM) är en genetisk hjärtsjukdom som orsakas av en abnormalitet i proteinstrukturen hos hjärtmuskeln. Denna abnormalitet leder till att hjärtkammaren (ventrikelns) muskelväggar blir förtjockade och kärlet kan bli trångare, vilket kan störa blodflödet genom hjärtat.

Hos de flesta personer med HCM är det ventrikelns vänstra kammare som är drabbad, men ibland kan även höger kammare vara påverkad. Sjukdomen kan leda till olika symptom som andfåddhet, bröstsmärta, trötthet och i vissa fall hjärtarytmier eller plötslig hjärtdöd.

Det är viktigt att notera att HCM kan variera mycket i allvarlighetsgrad mellan olika individer, och att det finns effektiva behandlingsalternativ som kan underlätta symptomen och förbättra livskvaliteten.

Medicinskt sett betyder "syrgasförbrukning" vanligtvis mängden syre som en patient förbrukar under en viss tidsperiod, ofta uttryckt i liter per minut. Denna mätning används ofta inom intensivvården för att övervaka patienters andningsstatus och behov av mekanisk ventilation. En ökad syrgasförbrukning kan indikera en försämrad lungfunktion eller ett allvarligare tillstånd, medan en minskad förbrukning kan vara ett tecken på att patienten börjar andas normalt igen.

En rullstol är ett hjälpmedel som används för att transportera personer med svårigheter att gå eller stå. Den består av en sittbricka monterad på ett chassi med hjul, och kan styras manuellt eller elektriskt. Rullstolar används ofta av personer med rörelsehinder orsakade av sjukdomar som multipel skleros, cerebral pares eller amyotrofisk lateralskleros, eller efter skador på ryggmärgen eller hjärnan. De kan också användas av äldre personer med mobilitetsproblem. Rullstolar finns i olika typer och storlekar beroende på användarens behov och preferenser.

I'm sorry for any confusion, but "Hockey" is typically not a medical term. It refers to a group of sports that involve two teams trying to score goals against each other while using a stick to control a ball or a puck. The most popular types are ice hockey, field hockey, and street hockey. If you have any questions about medical terms or concepts, I'd be happy to help with those!

'Fotskada' är ett samlingsbegrepp för skador eller skador på foten. Det kan vara allt från små snitt och slitage till allvarliga skador som frakturer (benbrott), luxationer (ledbandsslitningar) eller amputationer (avskiljande av en kroppsdel). Fotskador kan orsakas av olyckor, sportrelaterade skador, arbetsskador eller sjukdomar som påverkar blodförsörjningen till foten. Symtomen varierar beroende på typ och allvarlighetsgrad av skadan, men kan inkludera smärta, svullnad, blåmärken, besvärlighet att gå eller stå och förlorad känsel i foten.

Patellofemoralt smärtsyndrom (PFPS) är ett samlingsbegrepp för smärta i knäskålens (patellans) främre yta och den del av lårbenet (femur) som den glider upp och ner på under rörelser, så kallad patellofemoral belastning. Smärtan orsakas vanligtvis av en överbelastning eller felställning i knäet som gör att patellans glidbana blir irreguljär, vilket kan leda till Reibung och inflammation i det betrodda området.

PFPS är ett mycket vanligt tillstånd, särskilt bland idrottare och personer som utför återkommande knäböjande rörelser eller har en överpronation (plattfot). Andra riskfaktorer inkluderar muskelkoordinationsproblem, svaghet i quadriceps- eller hamstrings-muskulaturen, onormalt höga eller låga armbågsvalv och övervikt.

Symtomen på PFPS kan variera från milda till allvarliga smärtor bakom eller under knäet, särskilt vid stigningar, knäböjningar, sitter ner och går nerför trappor. Vila och isande kan hjälpa att lindra smärtan, men i allvarliga fall kan det behövas fysioterapi, ortoser eller till och med kirurgi för att korrigera underliggande orsaker till smärtan.

Biomechanics is the application of mechanical principles to living organisms, and biomechanical phenomena refer to the observable events or characteristics that result from the interaction of biological structures and mechanical forces. These phenomena can occur at various levels of organization within the body, including the molecular, cellular, tissue, and whole-body levels.

Examples of biomechanical phenomena include:

1. The way that muscles and tendons work together to generate force and movement in joints.
2. The mechanical properties of bones, such as their strength, stiffness, and toughness, which allow them to withstand loads and stresses.
3. The fluid dynamics of blood flow through the cardiovascular system, including the effects of pressure, resistance, and viscosity on circulation.
4. The mechanics of respiration, including the movement of the diaphragm and chest wall during breathing.
5. The biomechanics of locomotion, such as the gait cycle in walking or running, and the forces that act on the body during these activities.

Understanding biomechanical phenomena is essential for understanding how the human body functions and for developing effective strategies for preventing and treating injuries and diseases.

Tävlingsbeteende (eng. competitive behavior) är ett samlingsbegrepp inom psykologi och beteendevetenskap som refererar till att sträva efter att överträffa andra individer eller grupper i en viss aktivitet eller uppgift, med syfte att vinna eller uppnå högre status. Detta kan uttryckas genom att tävla om resurser, social status, makt, prestige eller andra belöningar. Tävlingsbeteende kan vara både adaptivt och maladaptivt, beroende på sammanhanget och hur det uttrycks. I en hälso- och medicinsk kontext kan excessivt tävlingsbeteende vara ett tecken på olika psykiatriska störningar, såsom personlighetsstörningar eller tvångssyndrom.

I medicinskt sammanhang kan "studerande" definieras som en individ som är engagerad i studier relaterade till medicin, hälsovård eller ett relaterat ämne. Detta kan inkludera personer som är på universitetsnivå och studerar att bli läkare, sjuksköterska, tandläkare, apotekare eller annan medicinsk specialist. Det kan också inkludera personer som deltar i fortsatta utbildningar, kurser eller workshops för att stärka sina kunskaper och färdigheter inom ett specifikt område inom medicinen.

Fysiologisk anpassning (eng. "physiological adaptation") refererar till de mekanismer och processer som inträffar inom en organisms kropp för att möjliggöra överlevnad och optimal funktion i en viss miljö. Detta kan involvera ändringar på cell-, vävnads- eller systemnivå, och kan ske som svar på både kortvariga och långvariga stimuli. Exempel på fysiologisk anpassning inkluderar reglering av kroppstemperatur, blodtryck, andning, och metabolism.

Skelettmuskulaturen är den typ av muskulatur som kontrollerar och styr rörelser hos kroppen. Den består av fibrer som är fästa vid benens, ryggens och huvudets skelett via senor. När musklerna kontraheras, drar de på senorna och orsakar rörelse i lederna. Skelettmuskulaturen utgör ungefär 40 % av kroppsvikten hos en vuxen människa och är den mest synliga muskelgruppen i kroppen. Den kan delas in i två typer baserat på hur de fästs vid skelettet: två-joint-muskler och en-joint-muskler. Två-joint-muskler korsar över två led och kan orsaka rörelse i båda, medan en-joint-muskler bara korsar över ett led och endast påverkar den.

Elektrokardiografi (ECG eller EKG) är en medicinsk testmetod som mäter och registrerar den elektriska aktiviteten i hjärtat. Det görs genom att klistra elektroder på olika delar av kroppen, vanligtvis på bröstet och armarna/benen. ECG-testet ger en grafisk representation av hjärtats elektriska aktivitet under en viss tidsperiod och kan användas för att diagnostisera olika hjärtsjukdomar, såsom hjärtfel, hjärtklappning, hjärtinfarkt med mera. ECG-testet är smärtfritt och tar vanligtvis endast några minuter att genomföra.

Höftskada är ett samlingsbegrepp för skador eller sjukdomar som drabbar höftleden, den led som sitter mellan lårbenet och bäckenet. Det kan handla om såväl traumatiska skador, som orsakas av exempelvis ett fall eller en trafikolycka, som degenerativa sjukdomar, som artros (led Degenerativ ledsjukdom) eller osteoarthritis. Andra vanliga orsaker till höftskador innefattar bursit (inflammation i ledpåsen), tendinit (inflammation i senan) och muskelskador.

Symptomen på en höftskada kan variera beroende på vilken typ av skada eller sjukdom det rör sig om, men de vanligaste symptomen innefattar smärta, stelhet, svullnad och/eller nedsatt rörlighet i höften. I vissa fall kan även feber förekomma, särskilt vid infektioner i höftleden.

Om du tror att du har drabbats av en höftskada är det viktigt att du söker medicinsk vård så snart som möjligt. Ditt läkare kommer att kunna ställa en diagnos och ge dig behandlingsförslag, vilket kan innefatta vila, smärtstillande medel, fysioterapi eller i vissa fall operation.

Arthroscopy är en kirurgisk procedur där ett smalt, belyst teleskop (arthroscope) införs in i en led via en liten incision. Proceduren utförs vanligen under lokalbedövning eller narkos.

Genom att använda arthroscopen kan kirurgen se in i leden, undersöka skador och utföra vissa typer av reparations- eller korrektivbehandlingar. Detta görs vanligen genom ytterligare en liten incision där små instrument introduceras för att behandla problemet.

Arthroscopy används ofta för att diagnostisera och behandla olika ledsskador, såsom meniska skador, ledbandsskador och ledinflammationer.

En hälsokontroll är en systematisk undersökning och bedömning av en persons hälsa och välbefinnande. Det inkluderar ofta en kombination av en fysisk examination, medicinska tester och frågor om personens livsstil, medicinsk historia och familjemedicinsk historia. Syftet med en hälsokontroll är att identifiera eventuella sjukdomar eller riskfaktorer för sjukdomar i ett tidigt stadium, så att behandling kan ges så snart som möjligt för att förbättra utgången och minska komplikationer. Hälsokontroller rekommenderas vanligen regelbundet beroende på ålder, kön, medicinsk historia och andra faktorer.

"Ljumske" är ett adjektiv som används på svenska för att beskriva en smärta eller obehaglig känsla av köld i kroppen. Det finns inget direkt motsvarande medicinskt begrepp med ordet "ljumske", men det kan vara relaterat till saknad av termoreglering, perifert blodflöde eller neuropati. I en medicinsk kontext kan smärtan och obehaget beskrivas som "cold-induced pain" eller "cold-sensitive neuropathy".

'Ryggskador' är ett samlingsbegrepp för skador eller skada på ryggraden och de angränsande vävnaderna. Det kan inkludera skador på ben, muskler, ligament, nerver och ryggradens benskivor (diskar). Ryggskador kan vara milda, med smärta och obehag, eller allvarliga, som orsakar permanent skada eller förlamning. De kan uppstå till följd av olyckor, sportrelaterade skador, våld eller åldrande. Exempel på olika typer av ryggskador är skivbråck, ryggmärgsskada, frakturer (brott i ryggraden) och muskel- eller ligamentskador.

Menstruationsstörningar, även kända som menstruella rubbningar eller menstruella störningar, är avvikelser eller oregelbundenheter i kvinnors menstruationscykel. Det kan innebära för lång eller för kort menscykel, utebliven mens (amenorré), oregelbundna blödningar eller mycket starka blödningar (menorragi). Andra symptom som kan vara associerade med menstruationsstörningar inkluderar smärta under mens (dysmenorré), svullnad och smärtor i brösten, irritabilitet, depression och svårigheter att koncentrera sig.

Menstruationsstörningar kan ha många olika orsaker, inklusive hormonella rubbningar, polycystiskt ovariesyndrom (PCOS), endometrios, thyroidförändringar, utmattning och stress. I vissa fall kan menstruationsstörningar också vara ett tecken på underliggande sjukdomar eller medicinska tillstånd, såsom cancer.

Det är viktigt att söka medicinsk hjälp om man upplever onormala blödningar, smärtor eller andra symptom relaterade till menstruationen, särskilt om de pågår under en längre tid eller orsakar besvär i vardagen. En läkare kan hjälpa att fastställa orsaken till menstruationsstörningarna och rekommendera behandling som kan innebära mediciner, hormonbehandling eller kirurgi beroende på diagnosen.

En drogtest (eller drogsökning) är en analys av ett biologiskt material, till exempel blod, urin eller hår, för att upptäcka närvaro av olagliga eller medicinska substanser. Detta används ofta inom arbetslivet för att kontrollera att personal inte använder droger under arbetstid, samt inom rättsväsendet för att påvisa eventuellt missbruk av droger hos en individ.

Det finns olika typer av drogtester, men de flesta analyserar urinen eftersom detta är en enkel och icke-invasiv metod. De vanligaste substanserna som söks efter inkluderar marijuana, kokain, amfetamin, opiater och alkohol. Vissa drogtester kan även upptäcka närvaro av medicinska preparat såsom smärtstillande medel eller sedativa.

Det är viktigt att notera att resultaten från en drogtest inte alltid kan ge en exakt indikation på hur nyligen en individ har använt en substans, eftersom olika droger kan stanna kvar i kroppen under olika lång tid. Dessutom kan falska positiva resultat uppstå om individen har intagit vissa legal mediciner eller matprodukter som innehåller substanser som liknar de som söks efter.

"Senskada" er en medisinsk term som refererer til skader på de sensoriske nervesystemet, som styrer våre sansefunksjoner slik som høring, syn, smak, berøring og løyndelse. Disse skadene kan føre til forstyrrelser i evnen til å oppfatte en eller flere av disse sansemessige stimuli. Senskadene kan være forårsaket av mange forskjellige faktorer, inkludert skader, sykdommer, infeksjoner, eksponering for toksiner og narkotiske stoffer, og degenerative tilstander. Symptomene på senskador kan variere mye, men de kan inkludere smerte, formyndring, kvalme, høreløshet, blindhet, forstyrret smak eller løyndelse, og andre forstyrrelser i sansefunksjonen. Behandlingen av senskador vil avhenge av den underliggende årsaken og kan inneholde medisinsk behandling, terapi, kirurgi eller rehabilitering.

'Skulderled' (i engelsk: 'shoulder joint') er den del af kroppen hvor overarmsknoglen (humerus) articulerer med det akromiale endestykke på skulderbladet (scapula) og koracoidprocessen. Skulderleddet er en kugle- og parringsled, der giver armen en stor rækkevidde af bevægelse i alle retninger. Ledhovedet (humerus' hoved) er ovalt og passer ind i en lav, bred skålformet fremspring på skulderbladet kaldet glenoidkrogen. For at mindske friktion mellem ledfladerne under bevægelse er de dækket af et lag af synovialmembran og bliver holdt sammen af en ring af stærkt, fibrosus væv kaldet ledkapslen. Derudover forstærkes ledhovedet yderligere med to bånd, det transverse ligament og det glenohumerale ligament.

Medicinskt kan ledinstabilitet definieras som en situation där en eller flera strukturer runt en led, såsom ligament eller menisk, inte längre fungerar korrekt och inte längre kan stödja och kontrollera ledens rörelser på ett normalt sätt. Detta kan resultera i ökad rörlighet inom leden och en högre risk för skada eller artrit. Ledinstabilitet kan vara relaterat till en traumatisk skada, överanvändning eller en degenerativ sjukdom som åldrande. Symptomen på ledinstabilitet kan inkludera smärta, svullnad, känsla av instabilitet eller att leden går ur led. Behandlingen kan bestå av vila, fysioterapi, smärtstillande läkemedel och i vissa fall kirurgi.

Ekokardiografi är en icke-invasiv diagnostisk metod inom medicinen, särskilt inom kardiologi. Den använder ultraljud för att generera bilder och information om hjärtats struktur och funktion. Ekokardiografin kan visa olika aspekter av hjärtat, såsom kamrarnas storlek, tjocklek och rörelser, hjärtpumpningens effektivitet, hjärtklaffarnas funktion och om det finns några strukturella skador eller abnormaliteter i hjärtat. Metoden är smärtfritt och säker för patienten, eftersom den inte använder joniserande strålning som röntgen. Ekokardiografi kan användas för att diagnostisera och övervaka olika hjärtsjukdomar, såsom hjärtklaffsjukdomar, kardiomyopatier, perikardit och andra tillstånd som påverkar hjärtat.

Anaerob threshold (AT) är ett mått på den intensitet vid vilken muskelns energiförsörjning huvudsakligen byter från att använda aerob metabolism till anaerob metabolism. Vid denna intensitet börjar mjölksyran i muskeln brytas ned utan tillgång till syre, vilket leder till en ökad produktion av laktat i blodet.

Den anaeroba tröskeln kan variera mellan individer och kan påverkas av faktorer som träning, genetik och diet. Det är ett viktigt mått inom idrottsmedicinen eftersom det kan ge information om den optimala intensiteten vid utförande av uthållighetsidrotter så som löpning, cykling eller simning. Genom att träna över anaerob tröskeln kan en idrottare förbättra sin förmåga att tåla högre intensiteter och på så sätt öka sin prestanda.

'Tandskydd' är ett samlingsbegrepp för preventiva åtgärder och behandlingar som utförs med syfte att bevara och skydda tänder och munhälsa. Detta kan innefatta:

1. Tandborstning och tandploggbekämpning: Rutinmässig tandborstning med fluoridtandborste och tandpasta hjälper till att undvika uppkomsten av karies och tandplack.
2. Fluorbehandlingar: Fluor behandlar och stärker emaljen på tänderna, vilket gör dem mindre känsliga för kariesangrepp.
3. Fissursealing: En metod där en tunn hartsliknande substans appliceras på de gropar (fissurer) som finns på ytorna av molarer och premolarer, vilket skyddar mot bakterier och förebygger kariesutveckling.
4. Riskbedömning och individuell preventionsrådgivning: En tandläkare eller tandhygienist bedömer patientens risk att drabbas av olika munhälsoförhållanden och ger råd om hur de kan skydda sina tänder och sin mun bäst.
5. Undervisning i goda munsöndringsvanor: Rutinmässiga munsöndringar hjälper till att upptäcka eventuella problem i ett tidigt skede, vilket underlättar behandlingen och förbättrar prognosen.
6. Tandregleringar: I vissa fall kan tandreglering behövas för att korrigera en felställd tandbita, vilket kan förhindra skador på tänderna och underlätta munhygienen.
7. Dietråd: Råd om kosthållning och matvanor som hjälper till att minska risken för kariesutveckling, genom att begränsa intaget av socker och andra kariesframkallande livsmedel.
8. Fluoridbehandlingar: Fluorid är ett effektivt medel mot kariesutveckling, och tandläkare kan erbjuda fluoridbehandlingar för att skydda tänderna.

"Tandskador" er en overordnet betegnelse for skader på tænderne. Det kan føre til forskellige typer af skader, herunder:

1. Karies (tandsmitte): En infektion i tanden, som oftest skyldes bakteriersammensmeltninger med sukker og andre carbohydrater i munden. Dette fører til en destruktion af emaljen og dentinen i tanden.
2. Tandfrakturer (tandbrud): En fraktur eller brud på en tand, der kan variere fra en mindre skillevæg til en fuldstændig fraktur af tanden.
3. Abcess: En infektion i tandenroden eller i det omkringliggende kødfyldte væv, der oftest skyldes en ubehandlet karies eller en skade på tanden.
4. Periodontitis (tandbetengelse): En infektion og inflammation i tandbettet, der fører til en destruktion af det støttende væv omkring tænderne. Dette kan medføre løsning eller tab af tænderne.
5. Eksostose (tandknogle): En forstyrrelse i tandskelettets udvikling, hvor der dannes ekstra knoglevæv på tandenrødderne.
6. Usunde slidemønstre: Abnorme slidemønstre på tænderne, som kan skyldes bruxisme (tandgnistning) eller en dårlig occlusion (slid).

Denne liste er ikke udtømmende, men viser de mest almindelige typer af tandskader.

'Hjärtkammarförstoring, vänstersidig' (i medicinska sammanhangar ofta förkortat till LVH, Left Ventricular Hypertrophy) är en tillstånd där vänster kammare i hjärtat har blivit förstorad och/eller ökat i tjocklek. Detta kan ske som ett svar på högt blodtryck, hjärtsjukdomar eller andra sjukdomar som påverkar hjärtats funktion.

Vänster kammare är den del av hjärtat som pumpar syresatt blod ut till kroppen. När detta rum blir för stor eller tjockare kan det leda till att hjärtat måste arbeta hårdare för att pumpa blodet runt i kroppen, vilket kan orsaka symtom som andfåddhet, trötthet, bröstsmärta och i värsta fall hjärtklappning eller hjärtstopp.

Diagnosen ställs vanligen genom att använda sig av olika bilddiagnostiska metoder såsom echokardiografi (ultraljud av hjärtat), magnetresonanstomografi (MRT) eller datortomografi (CT). Behandlingen beror på underliggande orsaken till förstoringen och kan innebära mediciner, livsstilsförändringar eller i vissa fall kirurgiska ingrepp.

"Arm injuries" refer to damages or injuries that occur in any part of the arm, including the shoulder, upper arm, elbow, forearm, wrist, and hand. These injuries can be caused by various factors such as accidents, sports injuries, falls, or repetitive motions. Examples of arm injuries include fractures, dislocations, sprains, strains, tendonitis, and carpal tunnel syndrome. Immediate medical attention is required for arm injuries, especially if there is severe pain, swelling, deformity, or inability to move the limb. Proper diagnosis and treatment can help ensure optimal recovery and reduce the risk of long-term complications.

Eating disorders are mental health conditions characterized by significant and persistent disturbances in eating behaviors and associated thoughts and emotions. They can have serious physical and psychological consequences if left untreated. According to the Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, Fifth Edition (DSM-5), there are several types of eating disorders, including:

1. Anorexia Nervosa: Individuals with anorexia nervosa have a distorted body image and an intense fear of gaining weight. They restrict their food intake to the point of self-starvation, leading to significantly low body weight.
2. Bulimia Nervosa: People with bulimia nervosa engage in recurrent episodes of binge eating followed by compensatory behaviors such as purging (e.g., self-induced vomiting, misuse of laxatives or diuretics), fasting, or excessive exercise to prevent weight gain.
3. Binge Eating Disorder: Those with binge eating disorder experience recurrent episodes of binge eating without the compensatory behaviors seen in bulimia nervosa. They feel a lack of control over their eating and often experience shame, distress, and guilt afterward.
4. Avoidant/Restrictive Food Intake Disorder (ARFID): Individuals with ARFID have a persistent failure to meet appropriate nutritional and/or energy needs, leading to significant weight loss, poor growth, or nutritional deficiencies. This is not due to a lack of available food or a cultural practice.
5. Other Specified Feeding or Eating Disorders (OSFED): OSFED includes disorders that do not meet the full criteria for any of the above eating disorders but still cause significant distress and impairment. Examples include atypical anorexia nervosa, subthreshold bulimia nervosa, and purging disorder.
6. Unspecified Feeding or Eating Disorders (UFED): UFED is used when the specific eating disorder is not known due to insufficient information or when the clinician chooses not to specify the reason.

Eating disorders can affect people of all ages, genders, and backgrounds. They often co-occur with other mental health conditions such as depression, anxiety, and obsessive-compulsive disorder (OCD). Early intervention and treatment are crucial for improving outcomes and promoting recovery.

'Vila' er en medisinsk terminologi som betyr en tilstand av stillhet eller ro i kroppen eller en del av kroppen. Det kan også referere til en midlertidig avbrytelse i bevisstheten eller livsviktige funksjoner, men den personen er fortsatt levende. Vilan kan oppstå som en naturlig del av søvnprosessen, men det kan også være et tegn på en medisinsk tilstand eller skade, som f.eks. hjernesvulst, skade på hjernen eller narkotisk overdosis.

"Kardiovaskulär skada" eller "kardiovaskulär komplikation" är ett samlingsbegrepp för olika slags hjärt- och kärlsjukdomar, inklusive:

* Hjärtinfarkt (myokardiebristning)
* Hjärtsvikt
* Rytmstörningar (till exempel fibrillation av förmaket eller fladderhjärta)
* Blodpropp i lungorna (pulmonell emboli)
* Aterosklerotiska händelser, till exempel stroke eller perifer artärsjukdom
* Blodtryckshöjning (hypertension)

Begreppet används ofta för att beskriva allvarliga komplikationer av en grundsjukdom, livsförhållanden eller behandling.

Anterior cruciate ligament (ACL) reconstruction is a surgical procedure in which the damaged or torn ACL, a major ligament in the knee, is replaced with a graft. The ACL is responsible for stabilizing the knee joint and preventing excessive movement, particularly during activities that involve changing direction quickly or pivoting.

During an ACL reconstruction, the surgeon makes small incisions around the knee to access the damaged ligament. The torn ends of the ACL are then removed, and a graft is taken from another part of the body (such as the patellar tendon or hamstring tendons) or from a donor. This graft is then inserted into the knee joint and fixed in place with screws or other devices to hold it securely while the tissue heals.

The goal of ACL reconstruction is to restore stability and function to the knee joint, allowing the patient to return to their normal activities, including sports and exercise. Rehabilitation after surgery typically involves a period of immobilization followed by physical therapy to regain strength, flexibility, and range of motion in the knee.

Boxning är en kontaktidrott där två motståndare slåss mot varandra med hjälp av handskar, i en ring under övervakning av en domare. Målet är att knocka ut motståndaren eller att få domaren att stoppa matchen genom poängsuperspel. Matcherna delas in i viktklasser och varar vanligtvis 3 minuters varv med ett minuts paus emellan varven. Boxare använder sig av tekniker som raka höger, vänster uppercut, kroppsslag och försvarstekniker som blockering, undvikande och rörlighet för att besegra sin motståndare. Boxning kräver styrka, uthållighet, snabbhet, koordination och taktisk planering.

'Normalvärden' är ett begrepp inom laboratoriemedicin och diagnostik som refererar till ett normalt intervall eller ett referensintervall för ett visst laboratorieresultat, baserat på populationen som studerats. Normalvärdena representerar de värden som ligger inom det normala omfånget och används som en guide för att tolka patientens laboratorieresultat i förhållande till den genomsnittliga populationen.

Det är viktigt att notera att normalvärden kan variera beroende på ålder, kön, ras, hälsostatus och andra faktorer. Dessa värden fastställs genom att mäta ett laboratorieparametern hos en stor grupp friska individer (referenspopulationen) och sedan beräkna statistiska gränser för det normala intervallet, oftast som medelvärde ± två standardavvikelser.

Det är också viktigt att komma ihåg att ett laboratorieresultat som faller utanför det normala intervall inte alltid innebär sjukdom eller patologi, och tvärt om kan ett resultat som ligger inom det normala intervall inte utesluta en viss diagnos. Laboratorietester används ofta tillsammans med kliniska bedömningar, symptom och andra diagnostiska tester för att ställa en diagnos eller övervaka en patients hälsotillstånd.

Osteokondrit är en medicinsk term som används för att beskriva ett tillstånd där det uppstår skada eller nekros (död) i benvävnaden under brosken inom en led. Detta kan orsaka smärta, svullnad och nedsatt rörlighet i den drabbade leden. Osteokondrit är vanligtvis relaterat till repetitiv mekanisk belastning eller skada, men kan också vara relaterat till andra sjukdomar som exempelvis sickle cell anemia och Kawasakis sjukdom. I vissa fall kan lesionen spontant läka ut, medan andra behöver kirurgisk behandling för att återställa normal funktion i leden.

Hjärtfrekvens är ett mått på hur ofta hjärtat slår per minut. Det är antalet slag som hjärtats kamrar gör under en minut. Hälsa hjärtfrekvensen kan ge en indikation om hur väl hjärtat fungerar och om det finns några hjärtsjukdomar eller andra hälsoproblem.

För en vuxen person i vila är en normal hjärtfrekvens vanligtvis mellan 60 och 100 slag per minut, men det kan variera beroende på ålder, fysisk aktivitet och andra faktorer. Vid intensiv fysisk aktivitet kan hjärtfrekvensen stiga till uppemot 200 slag per minut.

Det är viktigt att notera att en låg eller hög hjärtfrekvens kan vara ett tecken på olika hälsoproblem och bör undersökas av en läkare om det uppfattas som oroväckande.

"Bristning" er en medisinsk betegnelse for den s situation der oppstår når livmoderen ("matrisa") ikke korrekt formes seg rundt barnet under graviditeten. Dette kan føre til at livmoderen brister, hvilket kan være livstruende for both mor og barn. Bristninger kan skje sent i graviditeten, ofte i slutten av den tredje trimesteren eller under fødselen.

Det er viktig å søke akutt medisinsk hjelp hvis du tror du har en bristning. Symptomene kan inkludere plutselige bukpiner, blodgir, trykk i underlivet og/eller smerter i skjenken. Behandlingen vil typisk involvere kirurgiske ingrep som f.eks. en cesarean-fødsel for å redusere risikoen for komplikasjoner.

Rörelseomfång i led, även kallat ledartikulation eller ledrörlighet, är ett mått på hur mycket ett led kan röra sig inom sitt normativa område. Det mäts vanligtvis i grader (°) med hjälp av en goniometer och varierar beroende på vilket led som mäts.

För att bestämma rörelseomfånget i ett led placeras goniometern vid ledets axlar och mäter gradvis förflyttningen från den utgångsposition där benet eller armen är sträckt ut till maximal flexion (böjning). Andra rörelser som kan mätas inkluderar extension (utsträckning), abduktion (bortförande) och adduktion (införande).

Normala värden för rörelseomfång i led varierar beroende på individuella skillnader, ålder och kön. Vid en läkarexamination eller fysioterapeutisk undersökning jämförs den mätta rörelsen med normativa värden för att avgöra om det finns några begränsningar eller stelheter i leden.

Begränsad rörelseomfång kan bero på en rad olika orsaker, till exempel skador, sjukdomar, inflammationer eller åldersrelaterade förändringar. Om rörelseomfånget i leden är starkt begränsat eller saknas helt kan det vara ett tecken på allvarligare skada eller sjukdom och behöver undersökas vid en läkare.

'Patellar ligament' (alternatively referred to as the 'patellar tendon') is a strong band of fibrous connective tissue that connects the patella (kneecap) to the tibial tuberosity, which is the bony prominence on the front part of the shinbone (tibia). This ligament plays a crucial role in transmitting forces from the quadriceps muscle to extend the knee joint. It's important not to confuse the patellar ligament with the 'patellar retinaculum,' which are two strong bands of tissue on either side of the patella, reinforcing the joint capsule and helping to maintain the patella's position during knee movements.